M Produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM. Handbok

Transkript

1 M Produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Handbok

2

3 FÖRSVARETS MATERIELVERK Produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Handbok Utarbetad av Autotech Teknikinformation AB och Teknikkompetens i Sverige AB i samråd med Försvarets Materielverk, FMV VerkO Log. M HDB PROD MVSCH VFM Tekniskt ansvarig: Kent Vikström Publikationsansvarig: Robert Kostic Fastställd jämlikt: 18FMV8098-1:1 Utgåva: 11 (2018) Distribution via: Logistikportalen och MVIF-online

4

5 FÖRSVARETS MATERIELVERK Fastställelsesida Publikation M Sida 1(1) Fastställelsesida

6

7 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 1 1 Omfattning HANDBOK FÖR PRODUKTION AV MATERIELVÅRDSSCHEMAN ENLIGT VÅRDSYSTEM FM Denna handbok behandlar produktion av materielvårdsscheman. Alla scheman som visas i handboken är exempel och är framtagna för att visa möjlig utformning. I denna utgåva har följande förändringar inarbetats i Vård FM: Beskrivning av begreppen Vårdintervall och Vårdperiod. Möjligheten för Teknisk Chef att förlänga vårdperiod förutsatt att förutsättningarna enligt MVSCHS uppfylls så att bland annat systemsäkerhetskraven tillgodoses. Nytt begrepp Korttidsförvaring i daglig tillsyn som ger Teknisk Chef möjlighet att reducera vårdbehovet i de fall materielen planeras att inte användas under maximalt 12 månader och att materielen förvaras enligt anvisningar i MVSCHD samt M KORTTIDS FÖRV. Införande av Vårdkort kalender och Vårdkort drift. Nytt avsnitt som beskriver miljörisker och hur dessa ska beaktas vid framtagning av MVSCH. Kapitlen innehåller regler och råd avseende utformning av alla typer av materielvårdsscheman som ingår i Vårdsystem Försvarsmakten. För att producera materielvårdsscheman måste kunskap om hur Försvarsmakten använder och förvarar sin materiel besittas.

8 Sida 2 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Handboken innehåller följande: Kapitel 1 Omfattning - Beskriver handbokens innehåll Kapitel 2 Inledning - Beskriver införandet av Vård FM samt produktion av materielvårdsscheman Kapitel 3 Vårdsystem FM - bakgrund och målsättning Kapitel 4 Beskrivning av olika publikationstyper Förutom regler för produktion av materielvårdsscheman omfattar handboken följande kapitel, vilka påverkar innehållet vid produktion av nya scheman: Kapitel 5 Vårdsystem FM - Beskrivning och Kontrollbok med innehåll Kapitel 6 Avfuktning av materiel Kapitel 7 Krav vid utveckling av materiel som ska avfuktas Kapitel 8 Förvaringsförsök Erfarenheter från förvaringsförsök för materiel vid långtidsförvaring och korttidsförvaring av materiel i bruk Kapitel 9 Akronymer och begrepp Som stöd för produktionen av materielvårdsscheman finns ett antal mallar. Dessa kan laddas ner från

9 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 3 2 Inledning HKV beslöt att införa Vårdsystem Försvarsmakten (Vård FM) med början HKV har genom skrivelse FM :1, Förändringar av Vård FM, beslutat att genomföra vissa förändringar i Vård FM. I denna utgåva av handboken är dessa ändringar införda. Att tänka på vid produktion eller revidering av materielvårdspublikationer: Hur ofta måste tillsyner göras och på vad (systemsäkerheten måste beaktas och får ej åsidosättas)? Ska punkter, som idag utförs under särskild tillsyn - St, verkligen göras vid St, eller kan punkter flyttas till grundtillsyn - Gt? Samma tillsynspunkt ska inte göras vid både St och Gt. Tillsynspunkter kan vara både nyttjandestyrda och kalenderstyrda. Huvudinriktningen är att de flesta tillsynpunkterna ska vara nyttjandestyrda. Om det t.ex. gäller ett fordon med vägmätare, ska St utföras med ett eller flera km-intervall samt kalenderstyrda tillsyner. De kalenderstyrda intervallerna kan vara en eller tre månader beroende på typ av materiel. För viss materiel med väg- eller timmätare kan det förekomma att de har både kalender- och driftintervall för hela objektet. Då ska St utföras vid den typ av intervall som nås först. Målet är att vårdintervaller ska vara minst tre månader på materiel utan väg- eller timmätare. Materielvårdspublikationer ska ge brukaren stöd att bedöma och anpassa behovet av vård på den materiel som ska vårdas. Bild 1. Metod och tillämpning

10 Sida 4 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2.1 Produktion av materielvårdsscheman Tekniskt ansvariga inom FMV tar fram och fastställer materielvårdsscheman (MVSCH). Därefter svarar FMV VerkO Log för tillgängliggörande för FM och FMV, samt för försvarsindustrier, som medverkar vid utveckling av ny materiel. Nedan återfinns rutinen för produktion av materielvårdsscheman, vilket även inkluderar smörjscheman, rostskyddsscheman och spolscheman. Respektive produktledare/designansvarig ansvarar för framtagning av materielvårdsscheman. Stöd vid framtagning av materielvårdsscheman kan lämnas av FMV VerkO Log. Kopplingar till andra materielvårdsscheman utförs av FMV VerkO Log utifrån underlag från manusförfattare vid FMV och leverantörer/ konsulter. Klassificering av materielvårdsscheman utförs av materielansvariga vid respektive sektion. Produktledare/designansvarig ansvarar för att i GoF REG koppla materielvårdsscheman mot tillhörande materiel. FMV VerkO Log ska alltid vara remissinstans vid framtagning av materielvårdsscheman för att säkerställa att materielvårdsscheman utformas enligt Vård FM-principer. Remissutgåvor av materielvårdsscheman skickas till funktionsbrevlåda: mvifremiss.fmv@fmv.se. Bifoga gärna instruktionsbok och reparationsbok (utkast eller fastställd) vilket underlättar remissgranskningen. Materielvårdsscheman ska produceras enligt de mallar som finns för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM. Mallar återfinns på Produktledare/designansvarig vid FMV fastställer materielvårdsscheman. Fastställda materielvårdsscheman, som ska publiceras på MVIFonline, ska skickas till funktionsbrevlåda: mvif.fmv@fmv.se. Följande ska bifogas: - Originalfil på schema och inlänkade bilder. - Pdf-fil för schema, om möjligt i PDF/A-format version 1b, d.v.s. PDF/A-1b. - Fastställelsebeslut som avser den slutgiltiga schemaversionen. - Information om strukturkoppling till materiel. - Ändringslogg med information om viktiga underhållspåverkande ändringar. - Datum för remissvar från MVIF.

11 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 5 3 Vårdsystem FM bakgrund och målsättning En beskrivning av Vårdsystem FM återfinns på MVIF-online ( 3.1 Vad menas med begreppet Vård? Med begreppet vård inom FM och FMV avses i huvudsak materielvård. Materielvård är förebyggande underhåll på materiel som är i drift, i bruk eller förrådsförvarad. Syftet är att säkerställa materielens funktion över tiden eller för att lösa en given uppgift, minska risk för personskador, samt att upptäcka begynnande fel tidigt för att hålla nere kostnaderna för avhjälpande underhåll, d.v.s. reparationer. 3.2 Vad är målbilden för Vårdsystem FM? Vårdsystem FM ska säkerställa materielens funktion under utbildning och vid insatser i Sverige och utomlands, samt förebygga och undvika skador på brukare och/eller materiel. Vårdsystem FM utgör även grunden för att kunna vårda materielen i ett krisskede och under krig, samt vid internationella insatser, men då med ökad intensitet och kortare intervaller. Materiel ska vara funktionsduglig, hel och ren. Ett mål med Vårdsystem FM är att, genom ökad kunskap om vårdens betydelse för materielen, få en bättre motivation till att vårda med rätt kvalitet och på så vis minska den arbetstid som anställda och soldater lägger på förebyggande underhåll av materielen. Detta kan ske genom att optimera de olika materielvårds- och smörjschemana, med fokusering på de viktigaste punkterna för att materielen ska fungera och vara säker att använda. 3.3 Inriktning vid framtagning av materielvårdsscheman, instruktionsböcker och reparationsböcker I kapitel 4 redovisas i detalj vad olika typer av materielvårdsscheman ska innehålla och hur de ska vara utformade. Vid anskaffning av ny materiel är det viktigt att materielvårdsscheman för daglig-, särskild- och grundtillsyn tas fram och fastställs samtidigt som instruktionsböcker och reparationsböcker. Orsaken till detta är att instruktionsböcker och reparationsböcker innehåller vårdkapitel med anvisningar för HUR olika vårdåtgärder ska utföras vid t.ex. daglig och särskild tillsyn. Dessa vårdåtgärder ska ha en direkt koppling till tillsynspunkterna i ett materielvårdsschema. När framtagning av ett nytt materielvårdsschema sker måste man utgå från principerna som redovisas i MVIF Gemensamt (MVIF GEM).

12 Sida 6 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Materielvårdsschema daglig och särskild tillsyn Omfattning av tillsynerna ska grunda sig på verksamheten vid förbandsutbildning. Inriktning bör vara att hela eller delar av tillsynen utförs nyttjandestyrt, medan en del tillsynspunkter utförs kalenderstyrt. Reducering av tid för särskild tillsyn kan i vissa fall göras genom att flytta en del tillsyner till daglig tillsyn. En annan möjlighet är att flytta över vissa punkter till grundtillsynen samt att förlänga vårdintervallet för särskild tillsyn. Ett exempel kan vara att särskild tillsyn på en terrängbil utförs var 1000 km, eller inom tre månader, från förra särskilda tillsynen. Efter en vecka med hård terrängkörning utförs särskild tillsyn på chassiet (styrning, fjädrar, flakets fästpunkter i ramen, skrapskador under bilen, etc.) i direkt anslutning till körningens slut. Motsvarande exempel på en pjäs skulle kunna vara att hela eller delar av särskild tillsyn utförs efter 30 fullkaliberskott (en vecka med skarpskjutning) eller inom tre månader från förra särskilda tillsynen. Det kan även vara lämpligt att utföra särskild tillsyn direkt före en större övning för att säkerställa materielens funktion under avsedd tid eller övningsmoment. Vårdintervall och Vårdperiod I schemat för Särskild tillsyn används begreppet vårdintervall för att beskriva normerad kalender- eller driftintervall. Vårdintervallet ska baseras på den normerande materielanvändningen vid förbandsutbildning. Begreppet Vårdperiod används för att beskriva valt intervall. Observera att vårdbehovet i en vårdperiod alltid är det samma, men det kan utföras under kortare eller längre tidsperiod. Om t.ex. normal vårdperiod enligt schemat är kvartal men materielen nyttjas väldigt lite i jämförelse med normerad användning kan Teknisk Chef OrgE i Försvarsmakten besluta om förlängd vårdperiod för den kalenderstyrda särskilda tillsynen. Om nyttjandet omvänt skulle vara mycket högt under t.ex. en vecka kan Teknisk Chef besluta om förkortad vårdperiod. Tillsynspunkterna som enligt schemat skulle utföras under en månad ska då utföras redan efter en vecka.

13 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 7 Bilden nedan visar behovet av särskild tillsyn beroende på nyttjandet under en viss tidsperiod. Bild 2. Behovet av särskild tillsyn Fler exempel på förlängd vårdperiod finns under avsnitt Materielvårdsschema särskild tillsyn. I särskild tillsyn kan det dock finnas vissa tillsynspunkter som måste utföras enligt vårdintervallet i schemat, trots att övriga tillsynspunkter utförs under förlängd vårdperiod. Utgångspunkten för förlängd vårdperiod kan vara ett så litet nyttjande som 200 km istället för 2000 km under tre månader, eller 10 timmar istället för 100 timmar under en månad samt några dagar under en månad. Förvaring och korttidsförvaring Vid utformning av materielvårdsschema daglig tillsyn ska åtgärder före, under och efter användning tas fram. Av schemat ska dessutom, under rubriken Förvaring, framgå vilka förvaringsåtgärder som ska vidtas vid förvaring under kortare avbrott i utbildningsverksamheten. Vid längre planerat uppehåll utan nyttjande av materielen, en månad upp till tolv månader, kan Teknisk Chef OrgE besluta om korttidsförvaring. Vid utformning av schemat för daglig tillsyn ska det framgå vilka åtgärder brukaren ska genomföra vid korttidsförvaring.

14 Sida 8 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Förutsättningen för korttidsförvaring är att minst åtgärder enligt MVIF generella schema M NORM KORTTIDS FÖRV genomförs. Schemat beskriver vikten av att materielen avfuktas under förvaring. Finns det behov av ytterligare systemspecifika åtgärder som t.ex. uppvärmning, underhållsladdning eller väderskyddad förvaring ska dessa beskrivas i schemat under rubriken Korttidsförvaring. Åtgärder som ska genomföras före och under korttidsförvaring, samt innan materielen används igen, redovisas i tabell 1. Åtgärder som ska genomföras under korttidsförvaring kan variera beroende av t.ex. egenskaper hos materielen eller variation i klimatpåverkande faktorer som t.ex. kyla. Tabell 1. Åtgärder före och under förvaring, samt innan materiel används Förvaringstid Daglig tillsyn Särskild tillsyn Rengöring/ eventuell reparation Grundtillsyn Avfuktning Anmärkning > 1 natt Före förvaring X Under förvaring X Ev. ytterligare åtg. genomförs enligt MVSCHDS Före användning 1 mån / 3 mån - 6 månader X Före förvaring X X Under förvaring Före användning 6-12 månader Före förvaring X X Under förvaring Före användning X X Gt enligt gällande intervall Gt enligt gällande intervall X X Ev. ytterligare åtg. genomförs enligt MVSCHDS Ev. ytterligare åtg. genomförs enligt MVSCHDS OBS Drivmedelstankar i materiel ska förvaras fyllda vid förvaring längre tid än en månad.

15 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 9 I princip ska all materiel som förvaras i avfuktade förråd vid långtidsförvaring även avfuktas när den korttidsförvaras. Vilken materiel som ska avfuktas framgår av materielvårdsschema M NORM KORTTIDS FÖRV och avsnitt 6 Avfuktning av materiel. För fler detaljer om korttidsförvaring, se avsnitt Materielvårdsschema daglig tillsyn, avsnitt Korttidsförvaring. Uppföljning av korttidsförvaring redovisas på Korttidsförvaringskort som beskrivs längre fram i handboken Materielvårdsschema grundtillsyn Grundtillsyn är ett samlingsbegrepp som syftar till att bestämma materielens status (tillstånd och funktion) samt ge underlag för eventuella reparationer. Grundtillsynen omfattar: Författningsmässigt reglerade kontroller och Försvarets interna bestämmelser, såsom kontrollbesiktning av fordon och återkommande besiktning av lyftdon och tryckkärl, samt elsäkerhet och patientsäkerhet. Statuskontroll, som utförs bl.a. för att få underlag för t.ex. förbandsvärdering eller reparationsbehov. Förebyggande underhåll av typen smörjning och oljebyten enligt materielvårdsschema. All materiel kräver inte grundtillsyn, t.ex. enklare materiel som inte måste kontrolleras beroende på civil lagstiftning eller säkerhetsskäl. Intervallet för grundtillsyn bestäms av respektive Materielsystem (MS), om inte civil lagstiftning kräver att grundtillsyn utförs varje år. För mer kvalificerad och komplex materiel går det att välja att utföra den del av grundtillsynen som måste utföras årligen på grund av lagar och förordningar och ha ytterligare flera Gt-intervall för statuskontroll. På detta sätt minimeras tillsynen och kostnader reduceras utan ökat risktagande. Grundtillsynens omfattning bör även anpassas till de förändrade uppgifterna för Försvarsmakten genom förändrad hotbild, det nya insatsförsvaret och ökande internationella uppgifter. I detta sammanhang är det viktigt att vara observant på att inte stryka bort för många av punkterna, vilket kan resultera i dyra haverier istället för billigare underhåll genom att upptäcka begynnande fel. Här finns en viktig uppgift för underhållsberedare, materielsystemledare, m.fl. Ska dessutom en del av punkterna från särskild tillsyn flyttas över till grundtillsynen ökar ju arbetstiden för grundtillsyn genom att fler punkter ska kontrolleras. Det innebär att avvägningen mellan tillsynspunkter vid grundtillsyn och särskild tillsyn är mycket viktig.

16 Sida 10 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Materielvårdsschema förrådstillsyn Äldre materielvårdsschema förrådstillsyn bygger på att materielen i huvudsak vårdas vart fjärde år, men med stora variationer mellan materielsystemen. Cykeln fyra år bygger på den gamla periodiciteten på repetitionsutbildningar av förbanden och serieutnyttjande av materiel i bruk, d.v.s. vart fjärde år byttes den materiel som använts i fyra år mot likadan materiel som varit förrådsställd i fyra år. På så sätt behövdes sällan fyraårstillsynen göras på förrådsställd materiel, samtidigt som slitaget mellan olika exemplar av samma materieltyp jämnades ut. Idag gäller helt andra förutsättning och mycket materiel förvaras i stora centralt belägna förråd. Mängden materiel och den geografiska placeringen gör att dessa förråd besöks oftare än de tidigare mindre och spridda förråden. Vissa förråd är till och med ständigt bemannade. Flertalet förråd idag har hela eller delar av förrådet avfuktat, vilket ger en bättre förvaringsmiljö. Fördelen av den bättre miljön kan antingen utnyttjas genom förlängda vårdintervall eller genom färre förebyggande åtgärder på materielen. Viss materiel kan i framtiden nyttjas oftare, vilket leder till kortare förrådsställningsperioder. När materielen förvaras i helavfuktade förråd kan åtgärder före och under förvaring reduceras. Det finns anledning att göra en förnyad generell översyn av flertalet materielvårdsschema förråd med hänsyn till dagens principer för förrådsställning och de förändrade kraven på ständigt operativa och insatsberedda förband. Det finns olika krav om det avser förband som ska verka i Sverige eller förband som ingår i den internationella insatsstyrkan. Korttidsförvaring Om materielen avses användas inom de närmaste 12 månaderna är den att betrakta som att den är i bruk. Förvaring av materiel i bruk, upp till 12 månader, kallas korttidsförvaring. Det är nödvändigt att vidta förebyggande tillsynsåtgärder även om förvaringstiden är så kort som en natt. Omfattningen av åtgärderna varierar dock beroende på förvaringstidens längd. Innan åtgärder för långtidsförvaring vidtas, måste det konstateras när materielen ska användas i framtiden. Om användning ska ske inom 12 månader ska endast åtgärder för korttidsförvaring utföras. Härigenom sparas omfattande arbetsinsatser, både i form av mantimmar och pengar. I materiel som innehåller drivmedel ska tanken vid korttidsförvaring, längre tid än tre månader, dräneras på vatten och bränsletanken ska fyllas för att minska risken för kondens samt att drivmedel dunstar bort.

17 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 11 Intervaller för korttidsförvaring: >1 natt 1 månad/3 6 månader 6 12 månader 6 månader (beredskapsförband). För att ha en hög tillgänglighet på materielen ska den förvaras avfuktat, d.v.s. i dagligt tal torrluftas. I princip ska all materiel som förvaras i avfuktade förråd vid långtidsförvaring även avfuktas när den korttidsförvaras. Vilken materiel som ska avfuktas framgår av materielvårdsschema M NORM KORTTIDS FÖRV och avsnitt 6 Avfuktning av materiel. För fler detaljer om korttidsförvaring, se avsnitt Materielvårdsschema daglig tillsyn, avsnitt Korttidsförvaring. Korttidsförvaring följs upp på korttidsförvaringkort, se avsnitt Korttidsförvaringskort Kompletterande scheman Förutom materielvårdsschema daglig-, särskild-, grund- och förrådstillsyn finns följande kompletterande scheman. Smörjschema Schemat beskriver vilka materielenheter på materielen som ska smörjas, med vilket intervall samt vilket smörjmedel. Eftersom att grundtillsynen utförs av särskilt utbildad personal i ändamålsenliga lokaler kan det vara möjligt att flytta ett antal punkter till grundtillsynen från särskild tillsyn. Här ska hänsyn tas till riskerna för haveri kontra riskerna för översmörjning. Val av smörjmedel kan göras med stöd från M CD PRKAT DRIVMEDEL samt FMV produktledare Drivmedel. Rostskyddsschema Schemat beskriver vilken materielenhet som ska rostskyddsbehandlas med vad och vilken utrustning den ska rostskyddsbehandlas. Rostskyddsschemat utgörs av förenklade bilder av materielen med hänvisningar till behandlingspunkter och instruktioner för hur behandling ska utföras. Spolschema Schemat beskriver vilka materielenheter på materielen som ska spolas så inga skador uppstår vid spolningen, samt med vad och vilken utrustning den ska spolas. Spolschemat utgörs av förenklade bilder av materielen med hänvisningar till behandlingspunkter och instruktioner för hur behandling ska utföras.

18 Sida 12 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Instruktionsbok och reparationsbok Vid anskaffning av ny materiel är det viktigt att instruktionsböcker och reparationsböcker tas fram och fastställs samtidigt som materielvårdsscheman för daglig-, särskild- och grundtillsyn. Orsaken till detta är att instruktionsböcker och reparationsböcker innehåller vårdkapitel med anvisningar för HUR olika vårdåtgärder ska utföras vid t.ex. daglig och särskild tillsyn. Dessa vårdåtgärder ska ha en direkt koppling till tillsynspunkterna i ett materielvårdsschema. Det är viktigt att alla typer av MVSCH finns klara när ny materiel tillförs förbanden, så att FM kan vårda och förvara materielen på ett riktigt sätt. På så vis slipper onödiga reparationskostnader uppstå. 3.4 Miljörisker Vid framtagning av ett MVSCH, där särskild risk för hälsa eller miljö föreligger i samband med underhåll av materiel, ska text inkluderas för att tydliggöra faran och eventuella skyddsåtgärder. Generellt ska man söka att använda material och kemiska produkter med minsta möjliga påverkan på människors hälsa eller på miljön. Måste ändå vissa kemiska produkter eller material användas, ska det i schemat finnas text som tydliggör riskerna och ger instruktioner om vilka skadeförebyggande åtgärder som ska vidtas. Särskild text avseende hälso- eller miljörisker kan behövas om något av följande förekommer i materielen: batterier brandfarlig vara explosiv vara farliga ämnen och material kemiska produkter/kemikalier (förbrukningsmateriel) komposit strålkällor, röntgen trycksatta kärl. Om det i ett MVSCH står att kemiska produkter måste användas vid materielunderhåll, ska alltid hänvisning göras till produktens säkerhetsdatablad i PRIO DMS-modul eller på Logistikportalen: En omfattande redovisning finns under kapitlet Kemiska produkter i skrivelsen Vägledning för texter gällande miljörisker som tagits fram av FMV och återfinns på Logistikportalen.

19 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 13 I skrivelsen redovisas exempel på kemiska produkter: brandsläckmedel drivmedel förtunning, lösningsmedel, thinner korrosionsskyddsmedel köldmedia lack, färg, primer lim, tätningsmedel lödtenn, svetstråd, fluss rengöringsmedel smörjmedel ytbehandling. Vägledning för texter gällande miljörisker innehåller förslag på text som kan anges i ett MVSCH för att tydliggöra risker med material och kemiska produkter som används i samband med materielunderhåll. Beakta särskilt placering av varnings- och informationstexter. Varningstexter ska placeras i nära anslutning till momentet som föranleder varningen. Referenser till andra publikationer eller regelverk ska ej finnas med i varnings- eller informationstexter i form av hänvisningar. Dessa referenser kan, vid behov, inkluderas i ett särskilt avsnitt av MVSCH. Alla varningsoch informationstexter med tillhörande skadeförebyggande åtgärder ska skrivas ut i klartext. För särskild miljögranskning av MVSCH efter inkludering av varningsoch informationstexter, skicka till funktionsbrevlåda: mvifremiss.fmv@fmv.se För frågor avseende föreskrifter kring miljö- och hälsorisker, skicka till funktionsbrevlåda: hallbarhet@fmv.se Det finns även flera allmänna Tekniska Order (TO AF) där fördjupad beskrivning finns gällande hantering, skyddsåtgärder och hälsorisker. I skrivelsen "Vägledning för texter gällande miljörisker" finns en förteckning av sådana Tekniska Order som kan vara relevanta i ett MVSCH.

20 Sida 14 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 4 Beskrivning av olika publikationstyper 4.1 Vårdscheman Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM De vårdpublikationer som ska ha denna utformning av sidhuvud och sidfot är: MVIF Gemensamt Materielvårdsschema daglig tillsyn Materielvårdsschema särskild tillsyn Materielvårdsschema grundtillsyn Materielvårdsschema förrådstillsyn Smörjschema Rostskyddsschema Spolschema. Sidhuvud För att öka spårbarheten för en vårdpublikation ska sidhuvudet innehålla såväl fastställelsenummer som fastställelsedatum och utgåva. Det ska framgå vilken typ av MVSCH det gäller samt ett kortnamn för materielen. Anm Benämningen får vara max 19 tecken inklusive typ av MVSCH. Bild 3. Utformning av sidhuvud för vårdpublikationer Sidfot På vårdpublikationens första sida ska det finnas en sidfot. Denna ska innehålla vilka som är ansvariga för vårdpublikationen. Om en vårdpublikation ersätter en annan ska det i sidfoten framgå vilken vårdpublikation som ersätts (FBET och FBEN), samt den ersatta vårdpublikationens fastställelsenummer. Bild 4. Utformning av sidfot för vårdpublikationer

21 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida MVIF Gemensamt Scheman som innehåller grundinformation för övriga materielvårdsscheman har samlats i en allmän del, vilken benämns MVIF Gemensamt (MVIF GEM). Dessa scheman finns sammanställda i en publikationslista. När framtagning av ett nytt materielvårdsschema sker, måste man utgå ifrån principerna som redovisas i MVIF GEM. Ansvar för innehållet i MVIF GEM har FMV VerkO Log. MVIF Gemensamt innehåller: INDELNING OCH ANVÄNDNING M Sammanställning över vad som ingår i Vård FM/MVIF. BEGREPPSFÖRKLARINGAR M Begrepp som förekommer vid underhåll och förvaring av materiel. MATERIELVÅRDENS ÄNDAMÅL OCH PRINCIPER M Avser materiel under förvaring. SKYDD OCH SÄKERHET M Avser personlig säkerhet. NORMER M En sammanställning över normer som används vid förvaring av materiel enligt nedan. - HANTERING OCH TRANSPORT M Anger krav på hur materiel ska hanteras och transporteras. - VÅRDMARKERING, M Olika krav för hur genomförd tillsyn ska dokumenteras. - FÖRPACKNING M Hur materiel ska förvaras vid långtidsförvaring. - FÖRVARINGSMETOD M Krav på förvaring, t.ex. avfuktning, temperaturkrav och förrådstyp. - VÅRD M Kunskapskrav på den som utför vård, vårdintervall, var vård kan utföras. - KORTTIDSFÖRVARING M Principer för hur materiel bruk ska förvaras.

22 Sida 16 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM - FÖRVARINGSMILJÖ M Beskriver miljöns påverkan på materielen: - FUKTIGHET - VATTEN OCH VATTENÅNGA M LUFTFÖRORENINGAR M VÄRME OCH KYLA M SOLLJUS, OZON M FÖRORENINGAR PÅ MATERIELEN M MIKROORGANISMER M SKADEDJUR M Mer detaljerad information om miljöproblem finns i kapitel 6, kapitel 8, och i ATH - Avfuktningsteknisk Handbok. VÅRDMETODER OCH FÖRPACKNING M Beskriver olika metoder: - RENGÖRING M SMÖRJNING M INSMÖRJNING M MÅLNING M KORROSIONSINHIBITORER M FÖRPACKNING M FÖRVARINGSMETODER M Krav på förvaringsmiljöer: - UTOMHUSFÖRVARING. NEDERBÖRDSSKYDDAD FÖRVARING M FÖRVARING I OISOLERAT FÖRRÅD/UTRYMME M TORRLUFTSFÖRVARING M FRYSFRI FÖRVARING M KYLFÖRVARING M FRYSFÖRVARING M PLANERING AV MATERIELVÅRDEN M FLERÅRSPLANERING M

23 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 17 GENOMFÖRANDE AV MATERIELVÅRDEN M Sammanställning över åtgärder som ska göras före och under förrådsställning: - ÅTGÄRDER FÖRE FÖRVARING M ÅTGÄRDER UNDER FÖRVARING M ÅTGÄRDER VID UTLÄMNING M STATISTISK KONTROLL M UPPFÖLJNING AV MATERIELVÅRDEN M Hur vård ska redovisa och följas upp: - VÅRDMARKERING M MATERIELUPPFÖLJNINGSSYSTEM M

24 Sida 18 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Materielvårdsschema daglig tillsyn Målgrupp Målgrupperna för materielvårdsschema daglig tillsyn är befäl och soldater under grund- och repetitionsutbildning, internationell insats och krig, samt all övrig personal som brukar materielen i fredstid. Omfattning och syfte Daglig tillsyn ska säkerställa att materielen är användbar. Daglig tillsyn omfattar: Åtgärder före användning Under användning (vid rast) Efter användning Förvaring Korttidsförvaring Vid tankning Vintertid. Materielvårdsschema daglig tillsyn, MVSCHD, används av brukaren i direkt anslutning till materielens användning och utan särskild order, för att utföra vård, upptäcka fel samt anmäla fel som brukaren själv inte kan eller får avhjälpa. Materielvårdsschemat ska även påminna brukaren hur materielen ska förvaras under övningsuppehåll (från en natt upp till en månad). Om materielsystemet kräver särskilda åtgärder vid korttidsförvaring (längre förvaring än en månad/ett kvartal beroende på St-intervall) ska det framgå under rubriken Korttidsförvaring. Åtgärderna beordras av befäl och gäller från första dygnet av förvaring. Bild 5. Daglig tillsyn

25 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 19 Dokumentation av utförd vård Fel som inte omedelbart kan åtgärdas i direkt anslutning till vården ska dokumenteras på felrapport och anmälas till närmaste chef. Registrering i GoF REG Se avsnitt Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i GoF REG. F-BET-val: M7782-XYYYY2 FBEN: MVSCHD Exempel: M MVSCHD HAUBITS 77B. Dispositionsmall Schemat inleds, när detta är tillämpligt, med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Därefter anges i tillämpliga delar en sammanställning av referensdokument (vårdpublikationer) som kan behövas för att utföra vården. Materielvårdsschema daglig tillsyn görs som tabeller med två kolumner. Före tabellen finns en rubrik som anger NÄR vård ska göras, till exempel: Före användning (transport, skjutning) Säkerhetskontroll (för fordon och vapen) Under användning (körning, transport, skjutning) Efter användning (körning, terrängkörning, transport, skjutning) Förvaring Korttidsförvaring Vid tankning Vintertid. I första kolumnen finns det ledord som anger på vilken materielenhet eller funktion vård ska utföras. Exempel på ledord är: Broms. Lavett. Kylsystem. Bränsletank. Avfuktning.

26 Sida 20 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM I andra kolumnen finns åtgärds- eller iakttagelseord, till exempel: Plombering. Fastsättningsanordning. Borttagning. Funktion, rätt utslag. Dispositionen i schema och instruktionsbokens vårdkapitel ska vara i överensstämmelse med varandra. Språklig utformning Texten skrivs i telegramform. Exempel: Före användning Kontrollbok Felrapportering Utvändigt Rengöring Kylsystem Kylvätskenivå, jalusi öppet Brandsläckningssystem Behållartryck 35 bar, manöverpanelens lysdioder Bränslesystem Dränering Under användning Vapen, riktsystem Funktion Drivaggregat Skador, bandspänning Efter användning Huvudströmställare Frånläge Förvaring Vid förvaring finns två huvudalternativ för materiel som ska avfuktas. I ett schema ska i de flesta fall bara ett av dessa alternativ förekomma. Avfuktning (alt. 1) Anslut till avfuktningsanläggning vid förvaring en natt eller längre Avfuktning (alt. 2) Förvara materielen i avfuktat förråd vid förvaring längre tid än en månad (ex. 1) Underhållsladdning Anslut (ex. 2) Uppvärmning Temperaturintervall, + 4 till + 10 C

27 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 21 Korttidsförvaring Korttidsförvaring (alt. 1) Genomför åtgärder enligt M NORM KORTTIDS FÖRV Korttidsförvaring (alt. 2) Genomför åtgärder enligt M NORM KORTTIDS FÖRV, samt nedanstående punkter (ex. 1) Uppvärmning Typ av förvaringsmiljö, temperaturintervall (ex. 2) Batterier Vid > 6 mån, demonteras, underhållsladdas OBS Exemplen ovan angående uppvärmning gäller endast ett fåtal utrustningar som behöver uppvärmning. Övrig materiel behöver endast avfuktas. En del enklare och skrymmande materiel som inte behöver avfuktas ska förvaras väderskyddad. Texten kan då vara enligt följande: Väderskyddad Förvaring i kallförråd eller under tak Grafisk utformning Format Spalter A5. Enspalt. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM. Materielvårdsschema för kontrollbok i A6-format har något annorlunda utformat sidhuvud och sidfot, se bild 7, sidan 23 för exempel på schema. Inbindningsmetod Lösblad Internet - Ändringar och tillägg Se avsnitt Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman.

28 Sida 22 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Exempel på utformning Vårdsystem FM Ange förrådsbeteckning Sida 1 av 7 Ange fastställelsenummer Ange förrådsbenämning Ange fastställelsedatum, utgåvenummer OPERATIONSCONTAINER MATERIELVÅRDSSCHEMA DAGLIG OCH SÄRSKILD TILLSYN Detta materielvårdsschema gäller för materiel: Förrådsbeteckning Förrådsbenämning M OPERATIONSCONTAINER Referens Förrådsbeteckning M7786-0XXXXX M7782-0XXXX4 Förrådsbenämning IBOK xxx SMSCH xxx Daglig tillsyn Före användning Fastsättning Åtgärd, kontroll RAPPORTERA FEL OCH BRISTER Under användning AC Åtgärd, kontroll RAPPORTERA FEL OCH BRISTER FMV Produktionsmiljö MVIF-scheman - Vårdsystem FM ( ) Efter användning Förvaring Tekniskt ansvarig: Publikationsansvarig: Rengöring Åtgärd RAPPORTERA FEL OCH BRISTER Avfuktning Anslut till avfuktningsanläggning vid förvaring en natt eller längre Underhållsladdning Anslut Värme Lägst +10 C RAPPORTERA FEL OCH BRISTER Förnamn Efternamn PRL MS xxx Förnamn Efternamn Ersätter: M7782-xxxxxx FBEN Tidigare fastställd: Fastställelsenummer Bild 6. Exempel på utformning av materielvårdsschema daglig tillsyn

29 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 23 Bild 7. Exempel på utformning av materielvårdsschema daglig tillsyn i A6-format

30 Sida 24 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Materielvårdsschema särskild tillsyn Målgrupp Målgrupperna för materielvårdsschema särskild tillsyn är befäl och soldater under grund- och repetitionsutbildning, internationell insats och krig, samt all övrig personal som brukar materielen i fredstid. Omfattning och syfte Särskild tillsyn ska säkerställa materielens användbarhet. Särskild tillsyn omfattar: kalenderstyrd tillsyn driftstyrd tillsyn. Materiel kan ha både kalender- och nyttjandestyrda tillsynspunkter om de har väg- eller timmätare. MVSCHS framtagna före denna utgåva av handboken har huvuddelen av tillsynspunkterna kalenderstyrda. När MVSCHS tas fram efter ovanstående datum, ska strävan vara att prioritera nyttjandestyrda tillsyner före kalenderstyrda tillsyner, detta för att göra vården mer rationell och effektiv. Materielvårdsschema särskild tillsyn, MVSCHS, används av brukaren på order av befäl, för att utföra vård, upptäcka fel samt anmäla fel som brukaren själv inte kan eller får avhjälpa. Dokumentation av utförd vård Vård enligt materielvårdsschema särskild tillsyn dokumenteras på vårdkort, se avsnitt Vårdkort kalender och/eller vårdkort drift, se avsnitt Vårdkort drift. Registrering i GoF REG Se avsnitt Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i GoF REG. F-BET-val: M7782-XYYYY3 FBEN: MVSCHS Exempel: M MVSCHS PBV4020.

31 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 25 Dispositionsmall Schemat inleds, när detta är tillämpligt, med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Därefter anges i tillämpliga delar en sammanställning av referensdokument (vårdpublikationer) som kan behövas för att utföra vården. Före specificering av tillsynpunker ska det finnas en tabell i vilken det framgår vårdintervall för att beskriva normerad kalender- eller driftintervall, samt förutsättningar vid förlängd vårdperiod (vilka tillsynspunkter som måste utföras enligt vårdintervallet, även om övriga tillsynspunkter utförs enligt förlängd vårdperiod). Om materielen har kalender- och nyttjandestyrda tillsynspunkter ska det under ovanstående stå följande: Driftstyrd tillsyn, se sidan X. Materielvårdsschema särskild tillsyn görs som tabeller med fyra kolumner. Före tabellen finns en rubrik som anger NÄR vård ska göras, till exempel: Vid behov, dock minst varje månad Driftstyrd tillsyn, var 400:e drifttimme Efter rubriken, som anger när vård ska göras, finns en rubrik som anger på vilken del av materielen vård ska utföras. I första kolumnen anges positionsnummer. I andra kolumnen finns det ledord som anger på vilken materielenhet eller funktion vård ska utföras. Exempel på ledord är: Eldrör Bakstycke Vagga Rekylhämminrättning I tredje kolumnen finns åtgärds- eller iakttagelseord, till exempel: Funktion Skador Fastsättning I fjärde kolumnen finns, vid behov, hänvisningar till avsnitt i instruktionsbok eller manual för anvisning HUR åtgärd ska utföras. Dispositionen i schema och instruktionsbokens vårdkapitlet ska vara i överensstämmelse med varandra.

32 Sida 26 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Språklig utformning Texten skrivs i telegramform. Exempel: Vid behov, dock minst varje månad Allmänt 1. Vagnen in- och utvändigt Rengöring, dränering Varje vecka Transportutrymme 2. Luftrenare Rengöring, filterbyte Var km, dock minst varje kvartal Transportutrymme 3. Bränslesystem: Tankar, gummimanschetter, elanslutningar Fastsättning, sprickor, läckning, skydd på elanslutningar Grafisk utformning Format Spalter A5. Enspalt. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM. Materielvårdsschema för kontrollbok i A6-format har något annorlunda utformat sidhuvud och sidfot, se bild 7, sidan 23 för exempel på schema. Inbindningsmetod Lösblad Internet - Ändringar och tillägg Se avsnitt Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman.

33 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 27 Exempel på vårdintervall Alternativ 1 Materielen har endast kalenderstyrt vårdintervall. På schemat kan det finnas punkter som måste utföras enligt vårdintervallet i schemat även om övriga tillsynspunkter ska utföras inom intervallet för den förlängda vårdperioden. Vården dokumenteras på vårdkort kalender. Alternativ 2 Materielen har ett kalenderstyrt och ett driftstyrt vårdintervall vilket framgår under rubriken vårdintervall i schemat. Uppnås driftintervallet före kalenderintervallet ska vården göras när driftintervallet uppnåtts. På schemat kan det finnas punkter som måste utföras enligt vårdintervallet i schemat även om övriga tillsynspunkter ska utföras inom intervallet för den förlängda vårdperioden. Vården dokumenteras på vårdkort kalender genom att mätarställning och datum anges. Alternativ 3 Materielen har tillsynspunkter i schemat med enbart driftstyrt vårdintervall. Varje vårdintervall anges med bokstavsprefix, se exempel på bild 9. Dessa tillsyner dokumenteras på vårdkort drift. Alternativ 4 Materielen har kalenderstyrt vårdintervall som är sex månader eller längre, se exempel på bild 10. Dessa redovisas på vårdkort drift.

34 Sida 28 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 8. Kalenderstyrda tillsynspunkter

35 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 29 Vid numrering av driftstyrd tillsyn och kalenderstyrt vårdintervall, som är sex månader eller längre, används följande prefix: A = Drift (km eller tim) B = Kalender C = Skott D = Händelse E = Övrigt Vårdsystem FM Ange förrådsbeteckning Sida 4 av 5 Ange fastställelsenummer Ange förrådsbenämning Ange fastställelsedatum, utgåvenummer Driftstyrda tillsyner För ev. tillsynspunkter som tidigare var kalenderstyrda visas numrering inom parantes. (ta bort stycket om det inte är aktuellt) A1 Var 150:e drifttimme C-filter (24.)C-filter A2 Var 250 drifttimme byt filter Referens Kraft (3.) Antenn, luftfilter byt filter (21.)Kraftfördelningsenhet 2, filter byt filter Referens Hydraul (7.) Hydraulaggregat, ventilationsfilter Klimat (25.)Förfilter (26.)Filter för återcirkulationsluft (28.)Luftfilter A3 Var 400:e drifttimme byt filter byt filter byt filter byt filter Referens Referens Kraft (4.) Vridbord, lager smörj (5.) Vridbord, kuggkrans smörj Referens A4 Var 2000:e drifttimme Kraft (27.)Sändarenhet Referens Bild 9. Driftstyrda tillsynspunkter (omarbetat schema)

36 Sida 30 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Vid omarbetning av befintligt schema: Notera att de gamla punkternas numrering finns kvar för att man lätt ska kunna hitta tillsynspunkterna i vårdkapitlet i den nuvarande instruktionsboken. Schemat kan därför enkelt göras om för att få tillsynen mer nyttjandestyrd än kalenderstyrd, även om det dröjer flera år innan instruktionsboken skrivs om. På bild 10 finns exempel på kalenderstyrda tillsyner med sex månaders respektive fem års intervall. De långa kalendertillsyner dokumenteras på vårdkort drift, se bild 37. Bild 10. Långa kalenderstyrda tillsynspunkter (omarbetat schema)

37 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 31 Exempel på förlängd vårdperiod Exempel 1 Vårdintervall Vid behov, dock minst varje månad, eller senast vid 1000 km. Förlängd vårdperiod Beordras av Teknisk Chef OrgE Vid förlängd vårdperiod (kvartal) med ett nyttjande på mindre än 100 km/ månad eller mindre än en vecka/månad ska följande tillsynspunkter ändå utföras varje månad: 2, 8, 9, 20. Exempel 2 Vårdintervall Vid behov, dock minst varje kvartal. Förlängd vårdperiod Beordras av Teknisk Chef OrgE Vid förlängd vårdperiod (halvår) med ett nyttjande på mindre än en månad/ kvartal ska följande tillsynspunkter ändå utföras varje kvartal: 5, 11. Exempel 3 Vårdintervall Vid behov, dock minst varje kvartal. Förlängd vårdperiod Beordras av Teknisk Chef OrgE Vid förlängd vårdperiod, vid behov, dock minst varje halvår kan alla punkter genomföras med förlängt intervall. Exempel 4 Vårdintervall Vid behov, dock minst varje kvartal, eller senast vid 3000 km. Förlängd vårdperiod Beordras av Teknisk Chef OrgE Vid förlängd vårdperiod (halvår) med ett nyttjande på mindre än 300 km/ kvartal eller mindre än en månad/ kvartal kan alla punkter genomföras med förlängt intervall. Exempel 5 Vårdintervall Vid behov, eller senast vid 2000 km. Förlängd vårdperiod Beordras av Teknisk Chef OrgE I detta exempel behövs ingen förlängd vårdperiod då mindre nyttjande leder till längre vårdintervall

38 Sida 32 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Exempel på utformning TGB 16 Tgb 16 har ett MVSCHDS - Materielvårdsschema för daglig och särskild tillsyn. På de följande två sidorna visas bara sidorna som omfattar särskild tillsyn. Notera de tre sätten att skriva vårdintervall: Vid behov, dock minst varje/var XXX eller senast var XXXX km/ XXX:e drifttimme. Varje vecka. Driftstyrd tillsyn. Bild 11. MVSCHDS TGB 16 Särskild tillsyn

39 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 33 Notera att de två rubrikerna för nyttjandestyrda tillsynspunkterna anges med bokstav och siffra. Vårdsystem FM M Sida 5 av 5 Ange fastställelsenummer MVSCHDS TGB 161 SPS 2018-xx-xx, utg. 2 Driftstyrda tillsyner A1 Efter körning av de första 1000 km Kontakta teknisk personal för underhåll efter körning av de första 1000 km. A2 Var km (denna punkt införs även på GT-schema) Kontakta teknisk personal för underhåll efter körning var km. Bild 12. MVSCHDS TGB 16 - Särskild tillsyn, driftstyrd tillsyn

40 Sida 34 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM STRV 122 MVSCHS har vecko-, månads- och kvartalstillsyn. Fram till det att instruktionsboken omarbetas har schemana kvar den numrering som finns i instruktionsbokens vårdkapitel. Vårdsystem FM M Sida 1 av 9 AL xxxx MS 141:16FMVxxxx-xx:x MVSCHS STRV 122B 2016-xx-xx, utg. 4 STRIDSVAGN 122B VÅRDSYSTEM FM MATERIELVÅRDSSCHEMA SÄRSKILD TILLSYN Detta materielvårdsschema gäller för materiel: Förrådsbeteckning Förrådsbenämning M STRV 122B /T Särskild tillsyn Veckopunkter 100. Hela vagnen (vid behov) Spolning Inre rengöring Smörjning Rengöring optik 104. Bandspänning Kontroll Inställning 105. Drivhjulskransar Fastsättning Slitage Skador 120. Hydraulaggregat Oljenivå Läckage 124. Hållare MRS med spegel Rengöring FMV Produktionsmiljö MVIF-scheman - Vårdsystem FM ( ) Tekniskt ansvarig: Per Öhrström PRL MS 166 Publikationsansvarig: Malin Halldén Skador Fastsättning 129. Förarlucka Funktionskontroll Skador Rengöring Smörjning Dränering tryckackumulator Läckage tryckackumulator 131. Säkerhetsbrytare, vagnchefslucka Funktionskontroll Ersätter: M MVSCHS STRV 122B Tidigare fastställd: AK Mark MS 141:12FMV1171/2 Bild 13. STRV Särskild tillsyn, varje vecka

41 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 35 Vårdsystem FM M Sida 2 av 9 AL xxxx MS 141:16FMVxxxx-xx:x MVSCHS STRV 122B 2016-xx-xx, utg Filterfläktar luftrenare Funktionskontroll 141. Transmission Nivåkontroll 179. Skyddsgaller, laddare/skytt/ sidriktväxel Skador Fastsättning Funktionskontroll Smörjning RAPPORTERA FEL OCH BRISTER Månadspunkter 101. Systemtest Enligt Instruktionsbok kapitel Bandplattor, öppningsskydd, bandtungor Skador Förslitning 106. Pads, infästningskammar och snökryss Fulltalighet Förslitning 107. Änd- och mittförbindningsstycken Fulltalighet Förslitning Skador Fastsättning. Ändlägesdämpare, hydrauliska Skador Fulltalighet FMV Produktionsmiljö MVIF-scheman - Vårdsystem FM ( ) Fastsättning 112. Färdbroms, slitage Förslitning 113. Parkeringsbroms, slitage Funktionskontroll 114. Batterier Fastsättning Vätskenivå Batteriluckor: skador, täthet, rengöring, smörjning 115. Innerbelysning Fastsättning Funktionskontroll 116. Släpringsdon Torkpatron 118. Värmesystem Funktionskontroll Läckage Bild 14. STRV Särskild tillsyn, varje månad

42 Sida 36 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Materielvårdsschema grundtillsyn Målgrupp Målgrupperna för materielvårdsschema grundtillsyn är personal som är särskilt utbildad för att utföra grundtillsyn, till exempel officer i teknisk tjänst, militär besiktningsman och verkstadspersonal. Omfattning och syfte Grundtillsyn är ett samlingsbegrepp som syftar till att bestämma materielens status (tillstånd och funktion) och för att säkerställa materielens krigsanvändbarhet. Materielvårdsschema grundtillsyn, MVSCHG, ska ge underlag för eventuella reparationer. Enklare materiel, som inte måste kontrolleras beroende på civil lagstiftning eller säkerhetsskäl, kräver inte grundtillsyn. Schemat produceras för: materiel med kontrollbok materiel som genomgår någon form av årlig kontroll, t.ex. funktionskontroll eller säkerhetskontroll. Grundtillsynen utförs endast i fredstid och då av särskilt utbildad personal och omfattar: författningsmässigt reglerade kontroller såsom kontrollbesiktning av fordon och återkommande besiktning av lyftdon och tryckkärl, samt eloch patientsäkerhet statusbedömning, som utförs bl.a. för att få underlag för förbandsvärdering förebyggande underhåll av typen smörjning och oljebyten enligt materielvårdsschema. Grundtillsyner kan omfatta flera intervaller: Kalenderstyrda tillsyner med intervaller från ett till sex år. En del kvalificerad och komplex materiel kan ha flera Gt-intervaller, t.ex. en ettårs- intervall och, när författningsmässiga tillsyner utförs enligt ovan, ytterligare en eller flera Gt-intervall. Nyttjande-/driftstyrda tillsyner t.ex. körmil, timmar och skjutna skott. När materielen når den angivna nyttjandeintervallen ska Gt utföras även om kalenderintervallet inte uppnåtts. Intervallet för grundtillsyn bestäms av respektive MS, om inte civil lagstiftning kräver att grundtillsyn utförs varje år. För författningsmässigt reglerade kontroller krävs särskild behörighet. Grundtillsyn utförs före förrådsställning, d.v.s. långtidsförvaring som är längre än ett år, enligt materielvårdsschema förrådstillsyn. Om materiel har flera Gt-intervall måste det av grundtillsynsschemat framgå vilket/vilka intervall som ska utföras före förrådsställning.

43 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 37 Dokumentation av utförd vård Vård enligt materielvårdsschema grundtillsyn dokumenteras på bevakningskort, se avsnitt Bevakningskort, och i LIFT/PRIO. Registrering i GoF REG Se avsnitt Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i GoF REG. F-BET-val: M7782-XYYYY1 FBEN: MVSCHG Exempel: M MVSCHG BÅTCONT Dispositionsmall Schemat inleds med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Därefter anges en sammanställning av referensdokument (vårdpublikationer) som kan behövas för att utföra vården. På sidan ett kan följande text förekomma: Sk = Säkerhetskontroll. Gt 1 = Grundtillsyn, utförs varje år. Materiel kan ha flera grundtillsynsintervaller, vilket då ska anges med Gt 2, Gt 3, Gt 4 och Gt 5, d.v.s. antal år mellan grundtillsyn. Viss materiel kan även ha nyttjandestyrda intervall, som anger när Gt ska göras. Gt F = Grundtillsyn före förrådsställning, vid förvaring längre tid än 12 månader, s.k. långtidsförvaring. Vid Gt F görs den eller de Gt som är aktuella detta år. Speciella tillsynspunkter kan tillkomma och det kan finnas tillsynspunkter som finns i t.ex. Gt 1, som inte ska göras vid Gt F. Se XX = Se anvisningar i t.ex. Reparationsbok. Trf-Säk = Trafiksäkerhetskontroll Materielvårdsschema grundtillsyn görs som tabeller. I kolumnerna anges: numrering av tillsynspunkterna antalet år mellan tillsynerna om kontroll ska utföras på viss komponent vid brukarbyte mellan två grundtillsyner, säkerhetskontroll - SK system eller komponent som ska tillses omfattning av tillsynen eller felyttring som kan upptäckas.

44 Sida 38 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Språklig utformning Texten skrivs i telegramform. Grafisk utformning Format Spalter A4. 3/4-spalt. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM. Inbindningsmetod Lösblad Internet - Bildtyper Streckteckningar. Ändringar och tillägg Se avsnitt Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman. Säkerhetskontroll Säkerhetskontroll utförs av särskilt utbildad personal och ska ligga till grund för bedömning av materielens säkerhet ur brukarsynpunkt. På detta sätt utförs inte onödig tillsyn och kostnader reduceras utan ökat risktagande. Säkerhetskontroll utförs på vissa materielslag vid brukarbyte mellan två grundtillsyner. Omfattningen framgår av respektive materielvårdsschema. Genomförda säkerhetskontroller ska redovisas på bevakningskortet i kontrollboken, se avsnitt Bevakningskort. Grundtillsynens omfattning bör även anpassas till de förändrade uppgifterna för Försvarsmakten genom förändrad hotbild, det nya insatsförsvaret och ökande internationella uppgifter. Se bild 15 för exempel på den vanligaste typen av MVSCHG för materiel, förutom fordon.

45 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 39 Fordon Fordon ska uppfylla kraven för trafikvärdighet. Dessa krav finns beskrivna i FAG F - Försvarsmaktens regler för grundtillsyn av fordon. Trafikvärdighet tillgodoses på två sätt, dels genom kontrollbesiktning, som ska göras enligt civil lagstiftning, dels genom trafiksäkerhetskontroll, som görs på fordon som inte ska kontrollbesiktigas. Dessa kontrollpunkter redovisas i en särskild kolumn i Gt-schemat. Kontrollbesiktning Trafiksäkerhetskontroll Utförs enligt Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2017:54. Utförs på de fordonstyper som ska kontrollbesiktigas enligt FAG F. Respektive kontrollpunkt ska inte redovisas i MVSCHG. Utförs på fordon registrerade i Militära Fordonsregistret som ej ska kontrollbesiktigas. Utförs på fordon som ska genomgå trafiksäkerhetskontroll enligt FAG F. Utförs enligt AB Svensk bilprovnings elektroniska handböcker i tillämpliga delar. Respektive kontrollpunkt ska redovisas i MVSCHG kolumnerna Pos, GT, System/komponent samt Se RBOK. Numreringen av punkterna får vara annan än löpande, t.ex. enligt system VD-LIV eller enligt huvudgrupperna i reparationsboken. Numreringen ska stämma mellan schema och grundtillsynsanvisningarna i reparationsboken. Se fler exempel längre fram i detta kapitel. Containrar och lösa lastbärare Containrar och lösa lastbärare har i lag föreskrivna krav på kontroller som ska utföras för att transport och hantering av dessa enheter ska kunna genomföras säkert. FM tillämpningsanvisningar för hur detta ska kontrolleras finns beskrivna i Handbok Grundtillsyn för containrar och övriga lösa lastbärare (M H GT CON o LÖSLASTB). Handboken beskriver bland annat genomförande av Egenkontroll för kontroll av sjöklassade containrar. En normal fraktcontainer (COTS) behöver endast knytas till Gt 2 då den saknar varje form av inbyggd funktion. Detsamma gäller för ett normalt rullflak, växelflak eller snabblåsram. En funktionscontainer eller lös lastbärare med påbyggd funktion behöver dock oftast ett grundtillsynsschema (Gt 1) som beskriver tillsyner för den in- eller påbyggda funktionen.

46 Sida 40 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Grundtillsynen för funktionspåbyggd materiel är därför indelad i följande delar: Gt 1 = Statusbedömning (genomförs var 12:e månad). Gt 2 = Egenkontroll (genomförs var 24:e månad). Gt 1 Gt 2 Omfattar: Innebär: Statusbedömning samt i förekommande fall hänvisning till, eller beskrivning av övriga besiktningar och kontroller. Kontroll av funktionsduglighet samt kontroll av att fast installerad utrustning med krav på återkommande besiktning är säker. Egenkontroll av sjöklassad container Egenkontroll av lös lastbärare Kontroll av att container är säker för transport till sjöss. Kontroll att lös lastbärare är säker vid transport och hantering. Gt 2-scheman finns redan framtagna (se tabell). M-kod Benämning Gt 2-schema M5581 Rullflakssystem M M5582 Växelflakssystem, centrallåsning M M5583 Växelflakssystem, containerlåsning M M5584 Containersystem M M5585 Snabblåssystem M Gt 1-schema tas fram för varje ny funktionscontainer samt varje lös lastbärare med påbyggd funktion. Utformning av vårdbestämmelser för Gt 1-schema framgår av exempel nedan samt exempel som finns i form av mall, se mallar på Hänvisning till Gt 2-schema ska göras i Gt 1-schema. Se exempel nedan samt exempel som finns i form av mall, se mallar på

47 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 41 Exempel på utformning Radiostation Kolumner som inte behövs i ett schema ska tas bort. I exemplet är kolumnen Gt F borttagen eftersom grundtillsyn före förrådsställning ska utföras enligt aktuellt Gt-intervall utan vare sig avsteg eller tillägg. Vårdsystem FM Mxxxx-xxxxxx Sida 1 av 1 AL xxxx MS xxx:15fmvxxxx-x:x MVSCHG RA XX-XX-XX, utg. X RADIOSTATION 750 MATERIELVÅRDSSCHEMA GRUNDTILLSYN Detta materielvårdsschema gäller för materiel: Förrådsbeteckning Förrådsbenämning M RA 750 Vårdbestämmelser Referenser Anvisningar för smörjning finns i smörjschema, instruktionsbok och reparationsbok. Pos = Positionsnummer enligt löpande Gt 1 = Grundtillsyn (utförs varje år) Gt F = Grundtillsyn före förrådsställning, enligt Gt 1 Allmänt gäller att kontroll ska ske beträffande skador, fastsättning och funktion. Förrådsbeteckning Förrådsbenämning M TO UHP Ra 750 FMV Produktionsmiljö MVIF-scheman - Vårdsystem FM ( ) Gt Pos System/komponent Omfattning/felyttring 1 1 x Självtest Radion ska starta vid 2 x Minnesbatteri Ska bytas 3 x Mottagarkänslighet FM krav Tekniskt ansvarig: Förnamn Efternamn PRL MS xxx Ersätter: M7782-xxxxxx FBEN Publikationsansvarig: Förnamn Efternamn Tidigare fastställd: Fastställelsenummer Bild 15. Exempel på utformning av materielvårdsschema grundtillsyn

48 Sida 42 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Ambulans I exemplet har ambulansen två Gt-intervall, Gt 1 och Gt 2. I exemplet är kolumnen Gt F borttagen eftersom grundtillsyn före förrådsställning ska utföras enligt aktuellt Gt-intervall utan vare sig avsteg eller tillägg. Vårdsystem FM Mxxxx-xxxxxx Sida 1 av 1 AL xxxx MS xxx:15fmvxxxx-x:x MVSCHG AMBUL 15 20XX-XX-XX, utg. X AMBULANS 15 MATERIELVÅRDSSCHEMA GRUNDTILLSYN Detta materielvårdsschema gäller för materiel: Förrådsbeteckning Förrådsbenämning M AMBULANS 15 Vårdbestämmelser Anvisningar för smörjning finns i smörjschema, instruktionsbok och reparationsbok. Om körsträckan är längre än 5000 km ska Gt utföras även om tiden sedan föregående Gt är mindre än 12 månader. Gt 1 = Grundtillsyn (utförs varje år) Gt 2 = Grundtillsyn (utförs vart annat år) Gt F = Grundtillsyn före förrådsställning, utför Gt som är aktuella detta år Pos = Positionsnummer enligt löpande Se Repbok = Se anvisningar i reparationsboken Allmänt gäller att kontroll ska ske beträffande skador, fastsättning och funktion. FMV Produktionsmiljö MVIF-scheman - Vårdsystem FM ( ) Referenser Ambulans 15 Pos Gt x Kontrollbesiktning Förrådsbeteckning Förrådsbenämning M REPBOK AMBULANS 15 System/komponent Se Repbok Omfattning/felyttring 2 x Bår och bårställ Kap 5 Kontroll fastsättning 3 x Elintag Kap 4.1 Märkning Tekniskt ansvarig: Förnamn Efternamn PRL MS xxx Ersätter: M7782-xxxxxx FBEN Publikationsansvarig: Förnamn Efternamn Tidigare fastställd: Fastställelsenummer Bild 16. Exempel på utformning av materielvårdsschema grundtillsyn

49 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 43 Terrängbil I exemplet har terrängbilen tre Gt-intervall, Gt 1, Gt 2 och Gt 4. I exemplet anges att grundtillsyn före förrådsställning ska utföras enligt aktuellt Gt-intervall med avsteg/tillägg. Tillsynspunkter som utgår eller tillkommer redovisas i kolumnen Gt F. Vid byte av takluckans gränslägesbrytare, mellan grundtillsyner, ska säkerhetskontroll utföras. I exemplet anges detta i kolumen SK. Vårdsystem FM Mxxxx-xxxxxx Sida 1 av 2 AL xxxx MS xxx:15fmvxxxx-x:x MVSCHG TGB 43 20XX-XX-XX, utg. X TERRÄNGBIL 43 MATERIELVÅRDSSCHEMA GRUNDTILLSYN Detta materielvårdsschema gäller för materiel: Förrådsbeteckning Förrådsbenämning M TERRÄNGBIL 43 Vårdbestämmelser Grundtillsyn på sambandsutrustning enligt specifika anvisningar för respektive utrustning. Grundtillsyn på elinstallation för högre systemspänning ska utföras av personal med särskild behörighet. Sk = Säkerhetskontroll Pos = Positionsnummer enligt löpande Gt 1 = Grundtillsyn (utförs varje år) Gt 2 = Grundtillsyn (utförs vartannat år) Gt 4 = Grundtillsyn (utförs vart 4:e år) Gt F = Grundtillsyn före förrådsställning, utför Gt som är aktuella detta år. Tillsynspunkter som tillkommer, eller utgår, se kolumn Gt F. Se Repbok = Se anvisningar i reparationsboken Allmänt gäller att kontroll ska ske beträffande skador, fastsättning och funktion. FMV Produktionsmiljö MVIF-scheman - Vårdsystem FM ( ) Referenser Fordon Sk Pos Gt F Förrådsbeteckning Förrådsbenämning M SMSCH TGB 43 System/komponent Se Repbok Omfattning/felyttring 1 x Kontrollbesiktning Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2010:8 x 2 x Gränslägesbrytare taklucka 1:51 Funktion, kondition 3 x Prismaperiskop 7:12 Funktion, kondition 4 x Rostskydd 8:11 5 x Däck 3:11 25% över normaltryck Tekniskt ansvarig: Förnamn Efternamn PRL MS xxx Ersätter: M7782-xxxxxx FBEN Publikationsansvarig: Förnamn Efternamn Tidigare fastställd: Fastställelsenummer Bild 17. Exempel på utformning av materielvårdsschema grundtillsyn - tabeller

50 Sida 44 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Materielvårdsschema förrådstillsyn Ovanför normtabellen i materielvårdsschema förrådstillsyn ska det alltid stå följande observationstext. OBS Korttidsförvaring Om användning ska ske inom 12 månader ska endast åtgärder för korttidsförvaring utföras. Se M NORM KORTTIDS FÖRV. Förrådstillsyn - före, under och efter långtidsförvaring Förrådstillsyn utförs för att materielen ska kunna förvaras under en viss period och för att säkerställa att tillgänglighetskraven tillgodoses. Förrådstillsynen omfattar bl.a.: Åtgärder före förvaring - Noggrann rengöring. - Grundtillsyn - med erforderliga reparationer. - Smörjning. - Oljebyten - byte av vätskor och oljor. - Byte av drivmedel. - Förrådsställning - i avfuktade förråd. Åtgärder under förvaring - Särskild tillsyn. Åtgärder vid utlämning - I fredstid, särskild tillsyn eller lagstadgade kontroller ingående i grundtillsyn. - Vid insats - särskild tillsyn. Den särskilda tillsynen ska utföras av mottagande förband, inte av utlämnande förråd. Exempel långtidsförvaring - Fordon Publikationen gäller Hantering och transport Vårdmarkering Förpackning Förvaringsmetod Vårdintervall Vårdpersonal Vårdinstans Fordon Aktas Kbok Orig Tluft 4 T Fd Åtgärder före förrådsställning - Rengöring. - Grundtillsyn. - Reparationer.

51 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 45 Åtgärder före förvaring - Lossa handbromsen. - Ta bort batterier. - Fyll däcken med 25 % högre tryck än normalt (detta framgår även av Gt F-kolumnen i grundtillsynsschemat). - Byt drivmedel till drivmedel av hög kvalitet, med lågt vatteninnehåll och andra föroreningar. - Fyll bränsletanken till 90 %. - Palla upp tunga fordon. Åtgärder vid avfuktning Öppna dörrar och fönster i helavfuktat förråd, eller anslut till objektvis avfuktning i kallförråd. Åtgärder under förvaring - vart 4:e år I princip samma åtgärder som vid Åtgärder före förvaring. Åtgärder vid utlämning - Ta bort blockering av koppling. - Palla ner fordonet. - Sätt i nya batterier. - Stäng fönster och dörrar. - Gör särskild tillsyn. - Utför kontrollbesiktning inom 45 dagar (utförs bara i fredstid). Bild 18. Långtidsförvaring

52 Sida 46 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Exempel långtidsförvaring - Fältröntgen Publikationen gäller Hantering och transport Vårdmarkering Förpackning Förvaringsmetod Vårdintervall Vårdpersonal Vårdinstans Röntgen Aktas Kbok Orig Tluft 4 T Fd Åtgärder före förvaring - Rengöring. - Grundtillsyn. - Reparationer. Avfuktningsåtgärder - Helavfuktat förråd. Åtgärder under förvaring - vart 4:e år - I princip samma åtgärder som vid Åtgärder före förvaring. Åtgärder vid utlämning - I fredstid - grundtillsyn. - Vid insats - särskild tillsyn. Exempel långtidsförvaring - Radarstation PS-70 Åtgärder före förvaring - Rengöring. - Oljebyten. - Insmörjning av hydraulcylindrar. - Anslut 220 V för jonpumpning. - Torrluftsförvaring. Åtgärder under förvaring - Vart 4:e år - Åtgärda enligt Åtgärder vid mobilisering. - Insmörjning. - Vart 8:e år - Byt olja i hydraulsystemet. Åtgärder vid utlämning - Vid insats - Ta bort avfuktningsutrustning. - Avbryt jonpumpning. - Sätt i nya batterier. - Utför daglig tillsyn före transport.

53 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 47 Underhållsintervaller för materiel i avfuktade förråd Nedanstående exempel på vårdintervall kan vara en utgångspunkt när vårdintervall ska tas fram för liknande ny materiel. Radiostation/radiolänkutr. 4 år Radarstation 4 år Optronisk materiel 4 år Optisk materiel 4, 12 år Reservdelar och verktygssatser 8 år Haubits 4, 12 år Terränggående lastbilar 4, 8 år Motorcyklar 8 år Uniformer, skor 12 år Läder 8 år Utombordsmotorer 8 år Radiostationer 8 år Radiolänk 4 år Reservdelar och verktyg - elektronik, optik, optronik 8 år Optisk materiel 4, 12 år Optronisk materiel 4 år Elverk 8 år Skor, läder, gummi 12 år Medicinsk utrustning 8 år Ammunition 2, 4 år Missiler 1, 4 år Stridsfordon 2, 4 år Radarstation 4 år För att ha en god beredskap är det nödvändigt att förvara materielen på ett bra sätt. Den viktigaste åtgärden är förvaring med hjälp av avfuktning. Tre metoder används: Avfuktning av hela förråd eller hela byggnader. Avfuktning genom att ansluta en slang med avfuktad luft t.ex. till en container, en stabshytt, eller ett stridsfordon. En kombination av dessa system, främst för tung materiel.

54 Sida 48 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Korttidsförvaring Materiel som inte ska långtidsförvaras, d.v.s. längre tid än ett år, ska korttidsförvaras. Förvaring enligt daglig tillsyn redovisas på MVSCHD. OBS Drivmedelstankar i materiel ska förvaras fyllda vid förvaring längre tid än en månad. Bild 19. Korttidsförvaring Bild 20. Beredskapsförband Målgrupp Personal som förrådsställer eller underhåller förrådsställd materiel. Omfattning och syfte Materielvårdsschema förrådstillsyn, MVSCHF, redovisar vilka åtgärder som ska utföras före långtidsförvaring i förråd och anläggning eller motsvarande utrymme, samt vilka åtgärder som ska vidtas under förvaring och vid utlämning.

55 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 49 Dokumentation av utförd vård Åtgärder enligt materielvårdsschema förrådstillsyn dokumenteras på bevakningskort, se avsnitt Bevakningskort. Registrering i GoF REG Se avsnitt Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i GoF REG. F-BET-val: M7782-XYYYY9 FBEN: MVSCHF Exempel: M MVSCHF FLYGBAS SLÄP Dispositionsmall Materielvårdsschema förrådstillsyn delas in i fyra delavsnitt: 1 Allmänt 2 Åtgärder före förvaring 3 Åtgärder under förvaring 4 Åtgärder vid utlämning. Andra benämningar på delavsnitt får inte förekomma. Samtliga delavsnitt är obligatoriska 1 medan underliggande rubriknivåer är beroende av underhållsobjektet. Varje nytt delavsnitt bör börja på ny sida. Normtabell Delavsnitt Allmänt Delavsnitt Allmänt inleds (där så är lämpligt) med hänvisningen: För utförligare beskrivning av normerna se M NORMER GEMENSAMT 2 som följs av en normtabell: Publikationen gäller Hantering och transport Cyklar 0 Klapp 0 Tluft:9 12:9 Fdm:9 Fd Vårdmarkering Förpackning Förvaringsmetod Vårdintervall Vårdpersonal Vårdinstans Ovanför denna tabell finns en observationstext gällande korttidsförvaring. Detta observandum ska få brukaren att tänka igenom när materielen ska användas nästa gång. Ska den användas inom 12 månader ska den inte långtidsförvaras enligt MVSCHF, utan endast korttidsförvaras. Se bild Avgränsningar Här preciseras vid behov antingen den materiel för vilken anvisningarna gäller, eller viss materiel som är undantagen. 1. Om delavsnitt ej är tillämpligt ska Anvisning saknas anges. 2. En utförlig förklaring av normbeteckningar återfinns i M NORMER GEMENSAMT.

56 Sida 50 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 2 Särskilda riktlinjer Under denna rubrik anges de anvisningar som föranleds av beteckningen 9 (Särskilda anvisningar) i normtabellen. 3 Teknisk orientering Under denna rubrik anges vid behov vissa fysikaliska eller kemiska grundegenskaper hos materielen och i vissa fall materielens funktion. 4 Övriga riktlinjer Här anges sådana anvisningar som inte passar under någon av övriga rubriker. 5 Referenser Här anges en sammanställning av referensdokument som kan behövas för att utföra vården. Här anges även referenser till vårdpublikationer. Delavsnitt Åtgärder före förvaring Detta delavsnitt ska, i tur och ordning, innehålla följande rubriker: 1 Tillsyn Här anges vilka åtgärder som ska vidtas för att materielen ska kunna förrådsställas enligt de normer som angivits i delavsnitt Allmänt. Om materielen har grundtillsynsschema, ska materielen genomgå grundtillsyn före förvaring. Om materielen inte har grundtillsynsschema, ska något motsvarande schema för årlig kontroll följas. Om även detta saknas ska särskild tillsyn utföras. 2 Förrådsställning Här anges vilka åtgärder som ska vidtas i samband med att materielen tas in i förråd. 3 Torrluftåtgärder Under denna rubrik anges materiel/del av materiel som ska torrluftsförvaras samt åtgärder för denna förvaringsmetod. Delavsnitt Åtgärder under förvaring 1 Tillsyn varje [tidsintervall] Här anges enbart de åtgärder som föranleds av angivet underhållsintervall enligt M NORMER GEMENSAMT.

57 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 51 Delavsnitt Åtgärder vid utlämning Detta delavsnitt ska innehålla nödvändiga åtgärder för att återställa materielen till funktionsdugligt skick. Två rubriker får förekomma: 1 Åtgärder i fredstid Här anges de åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till ändamålet med utlämningen. 2 Åtgärder vid insats Här anges de vid insats nödvändiga åtgärderna. Anm Vid produktion av färdigt MVSCHF ska åtgärder vid insats upprepas på fristående sida för att kunna skrivas ut och anslås på materielen. Språklig utformning Imperativ (uppmanande) form används. Grafisk utformning Format Spalter A4. 3/4-spalt. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM. Inbindningsmetod Lösblad Internet - Bildtyper Streckteckningar. Ändringar och tillägg Se avsnitt Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman.

58 Sida 52 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Exempel på utformning Bild 21. Exempel på utformning av materielvårdsschema förråd

59 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 53 Bild 22. Exempel på utformning av materielvårdsschema förrådstillsyn

60 Sida 54 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Smörjschema Målgrupp Målgrupperna för smörjscheman är befäl och soldater under grund- och repetitionsutbildning, internationell insats och krig, förrådspersonal, teknisk personal, verkstadspersonal och särskilt utbildad personal samt övrig personal som brukar materielen. Omfattning och syfte Smörjschema, SMSCH, beskriver hur smörjning ska utföras vid daglig tillsyn, särskild tillsyn eller grundtillsyn. Därigenom säkerställs materielens funktion. Dokumentation av utförd vård Smörjning enligt smörjschema dokumenteras på vårdkort, se avsnitt Vårdkort kalender, avsnitt Vårdkort drift, och/eller bevakningskort, se avsnitt Bevakningskort. Registrering i GoF REG Se avsnitt Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i GoF REG. F-BET-val: M7782-XYYYY4 FBEN: SMSCH Exempel: M SMSCH PBV 4020 Dispositionsmall Schemat inleds med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Smörjschema ska ha följande innehåll: Underhållsobjekt Underhållsobjektets benämning anges i klartext, t.ex. Terrängbil 99. Numrerad lista över smörjställen Här anges smörjställets benämning, t.ex. kardanaxel, och hur många smörjställen det finns på objektet. Bild över underhållsobjektet Förutom själva bilden ska det finnas en tabell som anger smörjställets nummer, symbol som visar typ av smörjmedel, om smörjningen ska göras vid daglig tillsyn, särskild tillsyn eller grundtillsyn samt om byte eller kontroll ska göras. Från viss position i tabellen dras positionspil in till smörjstället på bilden.

61 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 55 I de symboler som används för t.ex. motorolja, transmissionsolja, tryckoljor m.m. skrivs nummer eller bokstäver enligt nedanstående metod. För de oftast förekommande oljorna m.m. skrivs siffror enligt förteckningen på sidorna För oljor m.m. som inte har siffror enligt ovan skrivs bokstäver. Bokstaven A för första produkten, B för nästa o.s.v. Volymuppgifter och symbolförklaringar Här anges volymuppgifter för t.ex. växellåda och motor samt symbolernas betydelse, vilka begränsningar och vilka andra anvisningar som gäller. Förrådsbeteckning för oljor, vätskor, etc. ska anges tillsammans med förklaring av symbolernas betydelse. Om t.ex. olika typer av smörjmedel används i olika delar av landet anges detta som en anmärkning. Under bilden på objektet som ska åtgärdas finns en förteckning över de oljor och fetter som angivits i symbolerna. Om smörjschemat sträcker sig över mer än en sida återupprepas listan och bilden. Språklig utformning Ingen speciell anvisning behövs. Grafisk utformning Format Spalter A4. Ingen speciell anvisning behövs. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM. Inbindningsmetod Lösblad Internet - Bildtyper Streckteckningar. Ändringar och tillägg Se avsnitt Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman.

62 Sida 56 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Exempel på utformning (Byte av bromsvätska vid varannan grundtillsyn) (Byte vid reparation) (Byte vid reparation) (Byte vid reparation) (Byte vid reparation) (Byte vid reparation) (Byte vid reparation) (Byte vid reparation) 3 pumpslag Bild 1. Terrängbil 99 Bild 23. Exempel på utformning av smörjschema

63 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 57 Vårdsystem FM M Sida 2 av 2 AL xxxx MS xxx:15fmvxxxx-x:x SMSCH TGB 99 20XX-XX-XX, utg. X Nr Smörjställe 23 Bakaxelväxel (Byte vid reparation) 24 Hjulväxel (Byte vid reparation) 25 Kardanknut 26 Glidskarv 3 pumpslag 27 Boggielagring Antal Nr Dag Sär Gru tillsysyn till- tillsyn Gru Sär Dag Nr tillsysysyn till- till Bild 2. Terrängbil 99 Volymuppgifter Motor Motor med oljerenare Motor med oljerenare och oljekylare Växellåda 4 vxl Växellåda 5 vxl Fördelningsväxellåda Axelväxlar Främre hjulväxlar Bakre hjulväxlar Styrväxlar Hydraulsystem för robothiss 5,2 dm 3 (l) 5,7 dm 3 (l) 6,2 dm 3 (l) 1,2 3 (l) 1,6 dm3 (l) 1,3 dm 3 (l) 1,5 dm 3 (l) 0,3 dm 3 (l) 0,4 dm 3 (l) 0,5 dm 3 (l) 2,8 dm 3 (l) Transmissionsolja 80W/ 0 M Motorolja 5W/30, syntetisk M Transmissionsolja AS M Tryckolja M Speciell åtgärd Bromsvätska 43 M Lagerfett 021 M Motorolja, oljekanna Kontrollera Byt Korrosionsskyddsvätska Fyll på FMV Produktionsmiljö MVIF-scheman - Vårdsystem FM ( ) Bild 24. Exempel på utformning av smörjschema

64 Sida 58 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Symboler för smörjschema I CD PRKAT DRIVMEDEL M finns alla de smörjmedel som FMV godkänt för användning på Försvarsmaktens materiel. I ett SMSCH används de symboler för smörjmedel som finns i tabellerna från sidan 59 och framåt. Nummer eller bokstäver skrivs i symbolerna enligt metodiken som beskrivs på sidan 55. Symbolerna för periodicitet kan placeras i kolumnhuvudet för bilden och/ eller under medel-/utrustningssymbol vid respektive position i tabellen i bilden. Följande symboler finns för användning i smörjscheman: Tabell 2. Periodicitet Efter körning i vatten eller sankmark, samt efter högtrycksspolning. Vid skjutning. Vid annan anledning, t.ex. vid dammigt väglag, specificeras i respektive schema. Kilometer- eller driftstyrd intervall, för åtgärder enligt kolumn särskild tillsyn, specificeras i respektive schema. Utförs av särskilt utbildad personal (kan även finnas vid viss punkt i kolumnen). Kilometer- eller driftstyrd intervall, specificeras i respektive schema. Särskild tidsstyrd åtgärd, specificeras i respektive schema. Var 4:e grundtillsyn. Vid frysrisk.

65 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 59 Tabell 3. Medel/utrustning Motorolja Transmissionsolja Hydraul- och tryckolja Bromsvätska Korrosionsskyddsvätska Smörjfett tryckspruta Smörjfett handspruta Smörjfett insmörjning Droppsmörjning, motorolja Droppsmörjning, med i schemat specificerad vätska Specialvätska Frysskyddsvätska Speciell åtgärd Kontrollera Byt Rengör Fyll på Pensla

66 Sida 60 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Vrid runt Nippel Propp Alternativt (kontrollera alt. byt) Vid framtagning av ett smörjschema för ny materiel ska produkter i Produktkatalog drivmedel användas. Om dessa har siffernumrering enligt förteckningen nedan ska dessa användas, annars används bokstäver. Anm Se PRKAT DRIVMEDEL i FMV Logistikportal, för information om de standardiserade drivmedelsprodukter som finns och ska användas i försvarsmateriel. Tabell 4. Motoroljor Motorolja 15W/40 (M ) Motorolja 5W/30, syntetisk (M ) Motorolja 5W/40 (M ) Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen

67 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 61 Tabell 5. Transmissionsoljor Transmissionsolja MP 80 (M ) Transmissionsolja 75W/90 (M ) Transmissionsolja A (M ) Kuggväxelolja 257 (M ) Transmissionsolja AS (M Transmissionsolja 80W/90 (M ) Kuggväxelolja 258 (M ) Tabell 6. Hydraul- och tryckoljor Tryckolja 051 (M ) Tryckolja 021 (M ) Rekylvätska 415 (M ) Alkanol 041 (M ) Smörjolja 042 (M ) Bromsvätska 432 (M )

68 Sida 62 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Tabell 7. Viskösa smörjmedel Smörjfett MP, utan molybdendisulfid (M , ersätts med Lagerfett 021, M alternativt Smörjfett M ) Lagerfett 021 (M ) Lagerfett 020 (M ) Smörjfett 138 (M ) Smörjfett 118 (M ) Smörjfett 217 eller NB 52 (M eller M ) Smörjfett 220 (M ) Grafitfett 006 (M ) Grafitsmörja 007 (M , utgått, motsvarande produkt som kan användas är Grafitsmörja 0071 M ) Smörjfett MP, med molybdendisulfid (M ) Smörjfett 306 (M ) Smörjfett 215 (M ) Smörjfett (M ) Smörjfett 142 (M ) Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen Benämning och beteckning specificeras i teckenförklaringen

69 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Rostskyddsschema Målgrupp Målgrupperna för rostskyddsscheman är mekaniker vid verkstad eller civilt företag som ska utföra rostskyddsbehandling. Omfattning och syfte Rostskyddsschema, ROSKSCH, används som handledning när materielen ska rostskyddsbehandlas. Schema tas fram för komplicerad materiel. Registrering i GoF REG Se avsnitt Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i GoF REG. F-BET-val: M7782-XYYYY6 FBEN: ROSKSCH Exempel: M ROSKSCH PBV 4020 Dispositionsmall Rostskyddsschemat ska ha följande innehåll: Underhållsobjekt Underhållsobjektets benämning anges i klartext, t.ex. Terrängbil 11 och 13. Schemat inleds med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Allmänt I detta avsnitt anges vilka begränsningar och vilka andra anvisningar som gäller. Avsnittet har generell lydelse och återkommer i varje schema.

70 Sida 64 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Teckenförklaringar Här redovisas betydelsen av de symboler som används på rostskyddsschemat, till exempel symboler för hål, hål med plugg, utifrån åtkomliga hål, inifrån åtkomliga hål, sprutriktning eller öppna ytor. Även nödvändig utrustning, t.ex. sprutmunstycken, redovisas. Avsnittet har generell lydelse och återkommer i varje schema. Särskilda anmärkningar Här anges till exempel särskild ordningsföljd vid behandlingen. Bilder I detta avsnitt anges vilka begränsningar och vilka andra anvisningar som gäller. Bilderna med symboler visar behandlingen och presenteras i ordningen: a Underifrån, framifrån b Underifrån, rakt under c Underifrån, bakifrån d Invändigt e Framifrån, utvändigt. Språklig utformning Imperativ (uppmanande) form används. Grafisk utformning Format Spalter A4. Ingen speciell anvisning behövs. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM. Inbindningsmetod Lösblad Internet - Bildtyper Streckteckningar. Ändringar och tillägg Se avsnitt Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman.

71 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 65 Exempel på utformning Vårdsystem FM M Sida 1 av 3 AL KC ILS MS 369:14FMV126-0:0 ROSKSCH RÄBIL , utg. 1 Allmänt Underhållsobjekt Teckenförklaringar ALLMÄNT Teckenförklaringar RÄDDNINGSBIL 397 Detta materielvårdsschema gäller för materiel: Förrådsbeteckning Förrådsbenämning M RÄBIL 397 /T M RÄBIL 397B /T Rostskyddsschemat gäller räddningsbilens chassi. Påbyggnaden erfordrar inte rostskyddsbehandling. OBS Personal som ska utföra rostskyddsbehandling ska först läsa säkerhetsföreskrifterna i FSD Hål eller öppningar utan plugg Hål med plugg, Cerbo KP (8-9 mm) Öppna ytor som ska behandlas Sprutriktning Hålen är antingen borrade eller öppningar i konstruktionen. Om hål saknas, borra enligt FSD FMV Produktionsmiljö MVIF-scheman - Vårdsystem FM ( ) Tekniskt ansvarig: Mårten Hjärtenfalk PRL MS 369 Publikationsansvarig: Jens Aldheim Siffra på detaljer, oftast med hålsymbol, anger FMV beteckning på rekommenderat sprutmunstycke. Ersätter: Tidigare fastställd: Bild 25. Exempel på utformning av rostskyddsschema, förstasida

72 Sida 66 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Vårdsystem FM M Sida 2 av 3 AL KC ILS MS 369:14FMV126-0:0 ROSKSCH RÄBIL , utg. 1 Särskilda anmärkningar Bilder Bild 1. Underifrån Bild 2. Motorutrymme Bild 26. Exempel på utformning av rostskyddsschema

73 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Spolschema Målgrupp Målgrupperna för spolschema är befäl och soldater som ansvarar för, respektive ska utföra, spolning. Syfte Spolschema, SPSCH, används som handledning när komplicerad tung materiel ska spolas. Registrering i GoF REG Se avsnitt Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i GoF REG. F-BET-val: M7782-XYYYY7 FBEN: SPSCH Exempel: M SPSCH PBV 4020 Dispositionsmall Spolchemat ska ha följande innehåll: Underhållsobjekt Underhållsobjektets benämning anges i klartext, t.ex. Stridsfordon 9040C. Schemat inleds med en tabell med information om vilket/vilka materiel som omfattas av schemat. Allmänt I detta avsnitt anges vilka begränsningar och vilka andra anvisningar som gäller. Åtgärder före spolning Här anges vilka åtgärder som ska vidtas före spolning. Generella regler vid spolning Här anges vilka begränsningar och regler som gäller vid spolning. Bild över underhållsobjektet och teckenförklaringar På bilden visas var spolning ska ske. Här redovisas betydelsen av de symboler som används på spolschemat, till exempel symboler för högtrycksspolning, lågtrycksspolning, och var spolning inte får ske. Åtgärder efter spolning Här anges vilka åtgärder som ska vidtas efter spolning. Språklig utformning Imperativ (uppmanande) form används.

74 Sida 68 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Grafisk utformning Format Spalter A4. Ingen speciell anvisning behövs. Sidhuvud och sidfot Se avsnitt Sidhuvud och sidfot enligt Vårdsystem FM. Inbindningsmetod Lösblad Internet - Bildtyper Streckteckningar. Ändringar och tillägg Se avsnitt Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman.

75 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 69 Exempel på utformning Vårdsystem FM M Sida 1 av 5 FMV AK Mark :22867/2008 SPSCH STRF 9040C , utg. 1 Åtgärder före högtrycksspolning, Strf 9040C Kontrollera att skyddsplugg för kameralins är monterad. Kontrollera att alla luckor, siktesvisir och bakdörr är stängda. Kontrollera att skyddslocken på samtliga eluttag ovanför fack 4 och BT 46-uttag framför förarlucka är på plats. Kontrollera att tätning för kabelgenomföring (BT) i torntak är korrekt ditsatt. Kontrollera att alla dräneringspluggar är på plats. Kontrollera sidoskydden avseende skador. Skadade skydd får inte högtrycksspolas. Sätt dit täckduken på motorluftsintaget. Sätt dit skyddspluggen på länspumpsutloppet. Sätt dit täckduken på ABC-luftintaget och plugga dränerhålen. Sätt dit mynningsskydd på akan och mynningslocken på rökkastarna. Ta bort kulsprutan. Elevationen på eldröret skall vara <0º. Om BT 46 är monterad: Täck över lasermodul och referensmoduler. Tvättmedel eller lösningsmedel skall användas sparsamt. Underhållsobjekt Allmänt SPOLSCHEMA STRF 9040C VARNING Risk för personskada vid högtrycksspolning. Använd skyddsglasögon. Allmänt VARNING Risk för personskada p g a halkrisk vid våt eller lerig vagn. OBS Vid högtrycksspolning mot tilläggsskydd ska minsta spolavstånd vara 0,5 m. Bild 27. Exempel på utformning av spolschema, förstasida

76 Sida 70 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Vårdsystem FM M Sida 3 av 5 FMV AK Mark :22867/2008 SPSCH STRF 9040C , utg. 1 Kspinstallation Eldrörsskydd Hylsutkastningsluckans tätning Vaggtätning Atmosfärstryckfilter Bilder Strålkastarlådans plexiglaskant Täcklock, ABC = Högtryck P max = 100 bar Q max = 20 l/min A min = 0,5 m = Ordinärt tryck P max = 6 bar Q max = 10 l/min A min = 0,2 m Teckenförklaringar Bild 28. Exempel på utformning av spolschema

77 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Kodnyckel för indatering av materielvårdsscheman i GoF REG För att kunna hålla sammn olika typer av materielvårdsscheman krävs att det finns ett system för kodifiering. Nedanstående kodnyckel ska användas. Klassificerings- och kodifieringsnyckel för M7782 Bild 29. Kodifieringsnyckel för M7782 Den första siffran kan vara 0, 2 eller 4 och används på följande sätt: 0 Marbunden materiel som används vid ett eller flera av mark-, lednings-, flyg- och marinförband. Exempel: Vapen, fordon, samband, strids-och eldledning, elverk, skydd, fältarbete, sjukvård, expeditionsmateriel, uniformer och förplägnadsmateriel. 2 Endast materiel som används av Marinförband. 4 Endast materiel som används av Flygförband. Siffrorna 0, 2 och 4 kopplas till verksamhetsområden inom FMV enligt följande: 0 Arméförbandsmateriel, lednings-, logistik- och gemensam materiel 2 Marinförbandsmateriel 4 Flygförbandsmateriel Exempel: MVSCHDS för markbunden materiel: M7782-0YYYY2 MVSCHG för sjömateriel: M7782-2YYYY1 MVSCHF för flygmateriel: M7782-4YYYY9

78 Sida 72 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Markering av ändring i befintliga materielvårdsscheman Ändringar och tillägg i ett tidigare utgivet schema ska markeras med ändringsmarkering, ett lodrätt streck i höger marginal i höjd med den ändrade texten. Ändringsmarkeringar är till för att ge läsaren snabb information om de sakändringar som gjorts i en publikation. Detta system gäller alla FMV materielpublikationer, se Regelverk FMV materielpublikationer. Ändringsmarkering ska inte användas då scheman lyfts in i nya mallar. Exempel på ändringsmarkering: Bild 30. Exempel på markering av ändring i befintligt materielvårdsschema

79 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Kort/blanketter för dokumentation av utförd vård Vårdkort kalender Vårdkort kalender ska användas för att dokumentera utförd vård enligt materielvårdsschema särskild tillsyn. Vårdkort kalender gäller för all materiel som har materielvårdsschema särskild tillsyn, alltså inte endast den materiel som har kontrollbok. Om ett materiel har flera olika kalenderstyrda vårdintervaller ska ett vårdkort per intervall användas för att dokumentera utförd vård, d.v.s. tre intervaller kräver tre vårdkort. På vårdkortets framsida redovisas administrativa data för aktuellt underhållsobjekt samt utfall av tillsyner från vårdperiod/-er och kontroll av detsamma. Siffror i vårdperiodstabell refererar till positionsnummer i materielvårdsschema särskild tillsyn. Som mest kan det dokumenteras 54 tillsynspunkter i rutorna på vårdkortet. Om fler punkter behövs för ett system ska FMV ta fram speciella vårdkort för aktuellt materielsystem. Dessa vårdkort ska fastställas av produktledare/designansvarig inom aktuellt materielsystem vid FMV. På vårdkortets baksida kan inställningsvärden, kalibreringsvärden och förbrukning av oljor och andra vätskor följas upp. VÅRDKORT KALENDER Uppföljning, tillsyn Vårdintervall: Förrådsbeteckning Registrerings-/individnr Förband Komp/Plut Vårdperiod: Start: Slut: Ansvarig Tillsynspunkter vid förlängd vårdperiod: Vårdansvarig chef Vårdperiod: Start: Slut: Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Återrapporterat i stödsystem Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Återrapporterat i stödsystem Vårdperiod: Start: Slut: Vårdperiod: Start: Slut: Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Inställnings- eller kalibreringsvärden, förbrukade oljor och vätskor Datum Mätarställning Åtgärd Återrapporterat i stödsystem Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Återrapporterat i stödsystem Fortsättning på baksidan M Utgåva (FMV) 18-, ex. Bild 31. Vårdkort kalender, fram- och baksida

80 Sida 74 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Exempel på ifyllnad UNDE 23 I sidhuvudet anges att vårdintervallet för särskild tillsyn vid insats är en gång per månad. Denna UndE används vid utbildning med litet nyttjande, då särskild tillsyn endast genomförs en gång/kvartal. Vårdperioden är alltså tre månader, trots att materielvårdsschemat är skrivet för normerat nyttjande, d.v.s. en månad. Vid beordrad förlängd vårdperiod, 3 månader, ska de obligatoriska tillsynspunkterna 1, 4, 9 och 13 dock utföras varje månad, varvid dessa punkter anges. Notera att en del av rutorna har diagonala streck. Det beror på att dessa tillsynspunkter flyttats från kalenderstyrd till driftstyrd tillsyn i det omarbetade schemat och dokumenteras därför på vårdkort drift då dessa bara ska genomföras efter ett visst bestämt driftintervall. Efter rutorna för tillsynspunkter finns en rad med texten Återrapportera i stödsystem, samt en ruta. Efter att alla tillsynspunkter utförts i vårdperioden skriver brukaren ett kryss i rutan när återrapportering skett. Det kan vara till lokala stödsystem eller PRIO/LIFT. VÅRDKORT KALENDER Uppföljning, tillsyn Vårdintervall: 1 månad Förrådsbeteckning Registrerings-/individnr Förband Komp/Plut UndE /T Lv6 612 UND Ansvarig Vårdansvarig chef Johan Pansar Lt Håkan Sylvass Tillsynspunkter vid förlängd vårdperiod: 1, 4, 9, 13 Vårdperiod: 3 mån Start: 1 apr 2017 Slut: 29 juni PP 10 PP PP PP 17 PP 18 PP PP PP PP PP PP PP PP PP PP PP PP PP PP Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Återrapporterat i stödsystem 6-8 / 3/4 / HS 22, 23 / 2/5 / HS 35, 36 / 20/5 / HS Vårdperiod: 1 mån Start: 30 juni 2017 Slut: 27 juli Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Återrapporterat i stödsystem Fortsättning på baksidan M Utgåva 1 (FMV) 18-03, 10 ex. Bild 32. Exempel på ifyllt vårdkort kalender, framsida

81 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 75 RA 555 Viktig information om materielen, t.ex. när materielen togs i bruk, onormal oljeförbrukning, garantikontroller samt när obligatoriska månadstillsynspunkter gjordes under förlängd vårdperiod anges på vårdkortets baksida. Vårdperiod: Start: Slut: Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Återrapporterat i stödsystem Vårdperiod: Start: Slut: Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Återrapporterat i stödsystem Inställnings- eller kalibreringsvärden, förbrukade oljor och vätskor Datum Mätarställning Åtgärd Tagen i bruk efter leverans Olja 1,5 liter Olja 2,5 liter Garantikontroll Förlängd tillsyn punkt 1, 11, 16, 27 Bild 33. Exempel på ifyllt vårdkort kalender, baksida

82 Sida 76 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM STRV 122, varje vecka Strv 122 har veckotillsynspunkter som dokumenteras på ett speciellt vårdkort för Strv 122. Veckotillsynspunkterna från befintligt MVSCHS för Strv 122 finns förtryckta på vårdkortet, se bild 34. Tillsynspunkterna finns på båda sidorna på vårdkortet. Specifika materielbundna vårdkort tas fram av FMV. VÅRDKORT VECKA STRV122B Materielbenämning/-beteckning Registrerings-/individnr Förband Komp/Plut STRV 122 B I19 1/4 Ansvarig Vårdansvarig chef Johan Pansar Lt Håkan Sylvass Tillsynspunkt Vecka/Mst /3440 JP JP JP JP JP JP JP JP JP JP 513/3570 JP JP JP JP JP JP JP JP JP JP Vård kontrollerad (pkt, datum, sign) 100 / 17/2 / KK / / / / 100 / 24/2 / KK 105 / 24/3 / KK / / Fortsättning på baksidan Bild 34. Strv Veckotillsyn

83 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 77 STRV 122, varje månad För Strv 122 finns vårdkort med samma numrering som i dagens MVSCHS. Även om Strv 122 har månadstillsynspunkter är det i detta exempel beslutat att månadstillsynen ska utföras under en vårdperiod på tre månader p.g.a. litet nyttjande under denna period. Tillsynspunkterna har den numrering som finns i nu gällande MVSCHS, se bild 14. Även om huvuddelen av tillsynspunkterna utförs var 3:e månad, måste tillsynspunkterna 107, 112 och 113 utföras varje månad, enligt MVSCHS. Dessa tillsyner redovisas på baksidan av vårdkortet. Vid vårdperiod anges datum för början och slut för denna vårdperiod, samt mätarställning vid dessa tidpunkter. För tillsynspunkter var sjätte månad tas ett vårdkort fram med nummer på tillsynspunkter som finns i materielvårdsschemat. Under fliken Vårdkort i kontrollboken för Strv 122, förvaras således vårdkort vecka, vårdkort månad och vårdkort sex månader. VÅRDKORT STRV 122 Uppföljning, tillsyn Vårdintervall: 1 månad Materielbenämning/-beteckning Registrerings-/individnr Förband Komp/Plut STRV 122B I19 1/4 Ansvarig Vårdansvarig chef Johan Pansar Lt Håkan Sylvass Obligatoriska tillsynspunkter vid förlängd vårdperiod: 107, 112, Vårdperiod: 3 mån Start: 312 km Slut: 362 km JP JP JP JP JP JP JP JP JP 10 JP 11 JP 12 JP 13 JP 14 JP 15 JP 16 JP 17 JP 18 JP 19 JP 20 JP 21 JP 22 JP 23 JP 24 JP 25 JP 26 JP 27 JP 28 JP 29 JP 30 JP 31 JP 32 JP 33 JP 34 JP 35 JP 36 JP 37 JP 38 JP 39 JP 40 JP 41 JP 42 JP 43 JP 44 JP 45 JP 46 JP 47 JP 48 JP 49 JP 50 JP 51 JP 52 JP 53 JP 54 JP Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Återrapporterat i stödsystem 107 / 12 jan / HS / / / / X Vårdperiod: Start: Slut: Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Återrapporterat i stödsystem Fortsättning på baksidan M Utgåva 1 (FMV) 17-08, 10 ex. Bild 35. Strv Månadstillsyn

84 Sida 78 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Vårdkort drift En del materiel har även behov av driftstyrda vårdintervaller, t.ex. Var tredje månad, dock senast var km. Genomförs tillsynen kopplat till dessa km, ska vården dokumenteras på vårdkort kalender på samma sätt som vid kalenderstyrd tillsyn. Har materielen driftstyrda tillsyner, utan koppling till kalender, ska dessa följas upp på vårdkort drift. På vårdkort drift finns rutor där chef ska signera att denne utfört kontroll av den utförda vården. VÅRDKORT DRIFT Förrådsbeteckning Registrerings-/individnr Förband Komp/Plut Ansvarig A, B, C, D, E Drift, Kalender, Skott, Händelse, Övrigt (datum/driftvärde/sign) Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Vårdansvarig chef Fortsättning på baksidan M Utgåva 2 (FMV) A, B, C, D, E Drift, Kalender, Skott, Händelse, Övrigt (datum/driftvärde/sign) Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) Bild 36. Vårdkort drift, fram- och baksida

85 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 79 Exempel på ifyllnad UNDE 23 Nyttjandestyrda tillsynspunkter har bokstavsnumrering och redovisas i tabell A. Under tabell BCDE noteras kalenderintervall som är sex månader eller längre. I detta exempel anges även fem år. VÅRDKORT DRIFT Förrådsbeteckning Registrerings-/individnr Förband Komp/Plut UndE Lv6 1/4 Ansvarig Vårdansvarig chef Johan Pansar Lt Håkan Sylvass A, B, C, D, E Drift, Kalender, Skott, Händelse, Övrigt (datum/driftvärde/sign) A1 150 tim / 148 / JP / / / / A2 200 tim / 200 / JP / / / / A3 400 tim B1 6 mån B2 5 år / / / / / / / / / / / / / / / / / / Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) A1 / / HS B1 / / HS / / Fortsättning på baksidan M Utgåva 2 (FMV) Bild 37. UndE - Vårdkort drift

86 Sida 80 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM TGB 16 Materielen i exemplet nedan har två vårdintervaller. A1 har utförts första gången vid 990 km. Driftintervallet för A2 har ännu inte uppnåtts. VÅRDKORT DRIFT Förrådsbeteckning Registrerings-/individnr Förband Komp/Plut Tgb Lv6 611 Ansvarig Vårdansvarig chef Johan Pansar Håkan Sylvass A, B, C, D, E Drift, Kalender, Skott, Händelse, Övrigt (datum/driftvärde/sign) A km / 990 / JP / / / / A km Vård kontrollerad (pkt/datum/sign) A1 / / KK / / / / Fortsättning på baksidan M Utgåva 2 (FMV) Bild 38. Tgb 16 - Vårdkort drift

87 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Bevakningskort Registerdelen i ett befintligt bevakningskort är utformat enligt nedan. BEVAKNINGSKORT Registerdel Materielbenämning Registrerings-/individnr BV Kontroller Kontrolltyp Intervall Gt Grundtillsyn M år Kb Sk Kontrollbesiktning Säkerhetskontroll Sb Gt sambandsutrustning M - 1 år IBR IFD Materielen tagen i bruk Materielen förrådsställd Återkommande besikning Kontrolltyp Intervall Ld Lyftdon M - Bg Tk Bärgningsdon Tryckkärl Övriga åtgärder Åtgärd Intervall SM O F Gb Smörjning enligt smörjschema Oljebyte motor Filterbyte motor Glykolbyte 2000 km 5000 km 2500 km 4 år Bild 39. Bevakningskort - registerdel Detta bevakningskort kan även i fortsättningen användas för enklare materiel. Mer kvalificerad, komplex materiel har en stor mängd åtgärder som måste följas upp och åtgärdas. För rationell dokumentation och uppföljning av vård ska FMV leverera komplett ifyllda bevakningskort.

88 Sida 82 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 40 visar exempel på ett av FMV komplett ifyllt bevakningskort. När FMV genomför underhållsberedning och tar fram instruktionsbok med vårdkapitel samt reparationsbok med grundtillsynsanvisningar ska samtidigt ett komplett bevakningskort tas fram. Kompletta bevakningskort ska fastställas av produktledare/designansvarig vid FMV och därefter publiceras på MVIF-online. Bild 40. Strf 90 - Bevakningskort, registerdel

89 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 83 Ett bevakningskort består av två delar: en registerdel (bild 40) och en uppföljningsdel (bild 41). BEVAKNINGSKORT STRF Bild 41. Strf 90 - Bevakningskort, uppföljningsdel

90 Sida 84 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Korttidsförvaringskort Korttidsförvaring avser materiel i bruk. Ett korttidsförvaringskort för redovisning och uppföljning av åtgärder före, under och efter korttidsförvaring finns som stöd till ansvariga chefer på olika nivåer. KORTTIDSFÖRVARINGSKORT Materielbenämning/-beteckning Registrerings-/individnr Förband Komp/Plut SJVCONT T2 1/4 Ansvarig Beslutande teknisk chef Mj Johan Pansar Övlt Håkan Sylvass TC Garnison Förvaringstid fr.o.m. t.o.m Åtgärder innan Åtgärder efter Sign. av brukare Punkter beordrade av TC Punkter beordrade av TC Särskild tillsyn Särskild tillsyn EA Särskilda tillsynspunkter Särskilda tillsynspunkter Förvaringsåtgärder TORRLUFT Ja UH-LADDNING Ja VARMGARAGE INLÅST KALLGARAGE SKÄRMTAK Ja ÖVR. ( ) EA Åtgärder under förvaring (beordrade av TC) Uppvärmning 12 C Varmare i drift Grundtillsyn juni 2017 Återrapporterat i stödsystem M Utgåva 1 (FMV) 18-03, 100 ex. Bild 42. Korttidsförvaringskort När korttidsförvaring ska pågå under längre tid än en månad beslutar Teknisk Chef OrgE hur länge korttidsförvaring ska pågå och vilka åtgärder som ska vidtas före, under och efter förvaring. I detta exempel ska särskild tillsyn utföras före och efter förvaring. Regler för detta finns i MVIF-online, M KORTTIDSFÖRVARING. Exemplet visar följande: - Avfuktning under hela förvaringstiden, förvaring ska ske under skärmtak. - Underhållsladdning ska vara ansluten. - Utrustningen i denna container måste förvaras i +12 C.

91 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Tryckning och distribution av kort och blanketter De generella vårdkorten, Vårdkort kalender och Vårdkort drift, samt Bevakningskorten och Korttidsförvaringskortet trycks och distribueras av Blankettkontoret. De specifika vårdkorten och bevakningskorten kan, via ansvarigt materielsystem, tryckas och distribueras på följande alternativa sätt: 1 Via Blankettkontoret. 2 Via FBF. Alternativ 1 kan användas då materielsystemet omfattar många individer och dessutom har stor spridning på verksamhetsplatser i landet. Alternativ 2 kan användas då materielsystemet består av få individer eller används av ett eller få förband. För digital åtkomst kan kort och blanketter publiceras på

92 Sida 86 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 5 Vårdsystem FM utbildning och metodstöd På MVIF-online, finns en beskrivning av allt innehåll i Vårdsystem FM och en beskrivning av kontrollboken med innehåll. 5.1 Målgrupp Försvarsmakten På MVIF-online, finns utbildningsunderlag som består av två presentationer och en lärarhandledning. Dessa presentationer riktar sig till alla i FM som behöver en djupare förståelse om Vård FM. Underlaget kan användas för självstudier men är huvudsakligen framtaget för att ge lärare ett flexibelt underlag vid utformning av anpassade utbildningar för många olika målgrupper. Det finns två presentationer publicerade på Vård FM Kontrollboken Presentationerna är publicerade som PowerPoint och är möjliga att anpassa efter målgruppen. En lärarhandledning ger stöd vid planerandet av utbildning. 5.2 Målgrupp FMV På Logistikportalen, finns information och länkar i syfte att ge stöd vid produktion av materielvårdsscheman. Följande information kan nås. Styrande dokument - Handbok för produktion av materielvårdsscheman - Mallar för materielvårdsscheman - MVIF-online - Övriga styrande dokument/skrivelser Utbildning och metodstöd - Länk till E-utbildning avseende revideringsarbete materielvårdsschema daglig och särskild tillsyn - Information om metodstöd - Vanliga frågor (FAQ) Länkar till FM-presentationer Kontaktpersoner

93 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 87 6 Avfuktning av materiel Avfuktning ska ske vid följande tillfällen: Materiel i bruk: Korttidsförvaring - Kortare övningsuppehåll, t.ex. nätter och veckoslut - Längre uppehåll, från en månad till 12 månad Förrådsställd materiel: Långtidsförvarad materiel - 1 år, 4 år, 8 år eller 12 år Nedanstående materiel ska avfuktas: Hjulfordon med sambandsutrustning, i personalutrymmet, eller i påbyggnader för strids-och eldledning, radar eller motsvarande. Hytter på lastbilar och arbetsmaskiner med moderna elektroniska styrsystem eller motsvarande. Funktions- och standardcontainrar. Stridsfordon. Vapen - handvapen, lätta och tunga pjäser, robotar. Sambandsmateriel: - monterade i ovanstående fordon - bärbara materiel. Strids- och eldledningsmateriel: - monterade i fordon - bärbar materiel. Elkraft och belysningsmateriel. Fältarbets- och bromateriel. Skydds- och säkerhetsmateriel. Reparations-, underhålls- och hanteringsmateriel. Drivmedelsmateriel. Beklädnadsmateriel - långtidsförvarad. Förläggnings- och tältmateriel. Förplägnadsmateriel. Publikationer och kartor. Ammunition. Minor och minmateriel. Flygfarkoster - vissa flygplan, helikoptrar och UAV. Fartyg och båtar, helt eller delvis. Sjukvårdsmateriel - instrument och apparater.

94 Sida 88 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 6.1 Allmänt När materiel är förrådsställd utsätts den inte för samma slags påfrestningar som under användning. I förråd är det i huvudsak förvaringsmiljön som kan inverka på materielen så att denna försämras eller förstörs om inga åtgärder vidtas. Följande miljöfaktorer, var för sig och särskilt i samverkan, kan ha skadlig inverkan på huvuddelen av den förrådsställda materielen: Fuktighet - vatten och vattenånga. Luftföroreningar fasta och gasformiga. Värme och kyla. Solljus. Ozon. Föroreningar på materielen. Mikroorganismer. Skadedjur. I detta kapitel behandlas i huvudsak endast verkningar, som direkt eller indirekt orsakas av för hög luftfuktighet. Det är den relativa fuktigheten som är avgörande för om fuktmiljön är skadlig för materielen eller inte. De skador som kan förorsakas av för hög relativ fuktighet är främst följande: Korrosion på stål och andra metaller. Oxidation och korrosion på elektronisk utrustning. Försämrade egenskaper hos hygroskopiska material. Ökad skadlig aktivitet hos mikroorganismer. Försämrade egenskaper på ammunition - ökade säkerhetsrisker.

95 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Korrosion I närvaro av vatten på metallytor sker korrosionsangrepp genom elektrokemisk korrosion. För att korrosionen skall ske med nämnvärd hastighet fordras att vattnet har förmåga att leda elektrisk ström t.ex. genom förekomsten av salter. Praktiskt taget all korrosion som sker i de vanligaste miljöerna för metaller - i luft, i vatten eller i jord - är av detta slag. Dessa miljöer innehåller vatten i större eller mindre mängd och dessutom salter eller andra ämnen, som gör vattnet elektriskt ledande. Dessutom finns syre som är en annan viktig förutsättning för rostangrepp på stål och andra metaller. I stål eller på stålytor finns områden mellan vilka en elektrisk spänningsskillnad uppstår, som tillsammans med vatten och syre bildar korrosionsceller. För att elektrokemisk korrosion i luft - atmosfärskorrosion - skall uppstå, måste kombinationen spänningsskillnad - vatten - syre föreligga. Att det finns områden med elektriska spänningsskillnader i metallytor kan inte undvikas. Genom att hålla ytorna rena reduceras dock förekomsten av fasta föroreningar, vilket motverkar uppkomsten av ytterligare korrosionsceller. Korrosionscellernas verksamhet kan bromsas genom katodiskt skydd eller genom användning av korrosionsinhibitorer. Genom ytbehandling eller ytbeläggningar av olika slag utestängs fuktighet temporärt från metallytan. Effekten och varaktigheten hos ett sådant skydd beror på vilken metod som väljs. Vid förvaring av materiel kan metallytorna skyddas mot korrosion genom en ändring av fuktmiljön. Luftens relativa fuktighet måste då sänkas under ett visst värde för att korrosion skall förhindras. Det kritiska värdet för stål ligger vid ca 60 %, men i praktiken bör 50 % inte överskridas. I ATH, kapitel 2 Luftens fuktighet, konstaterades att kondensation inträffar först vid en relativ fuktighet av 100 %. Metallytor har emellertid en mängd porer - kapillärer - i vilka kondensation kan ske även när relativa fuktigheten intill ytan är lägre än 100 %, s k kapillärkondensation. Bild 43 visar korrosionshastighetan på stål och bild 44 för andra metaller som funktion av relativa fuktigheten.

96 Sida 90 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 43. Relativa fuktighetens inverkan på stål % Mässing 60 Procentuell ökning i korrosionsprodukter 40 Kopparnickel 20 Zink Koppar % Relativ fuktighet Bild 44. Relativa fuktighetens inverkan på andra metaller

97 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 91 Bild 45 visar antalet korrosionsattacker per ytenhet som en funktion av den relativa luftfuktigheten µm Au 80 Antal korrosionsattacker per cm % Relativ fuktighet Bild 45. Korrosionsattacker som en följd av relativa fuktigheten Det kritiska värdet för den relativa fuktighetsgränsen för begynnande korrosion på järn är densamma i ren och förorenad luft. Först när metallytor utsätts för extrema föroreningar av salter måste dock den relativa fuktigheten hållas vid ett lägre värde för att korrosion inte skall uppstå. Bild 46 visar att havsalt på ytan ökar korrosionen i förhållande till ren luft och som funktion av den relativa luftfuktigheten. Bild 46. Relativ fuktighet för stål med havsvattensaltbeläggning

98 Sida 92 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Korrosionshastigheten är temperaturberoende och ökar med högre temperatur. Korrosionen minskar när temperaturen sjunker och vid ca -2 C har den i det närmaste upphört. Detta faktum förändrar inte korrosionsproblemet i nämnvärd grad. Den tid som temperaturen i norra Sverige är över -2 C utgör ca 60 % av hela året, i södra Sverige utgör den ca 85 %. 6.3 Försämrade egenskaper hos hygroskopiska material Hygroskopiska material har förmåga att ta upp och avge fuktighet. Drivkraften för denna fuktupptagning och fuktavgivning är skillnaden i ångtryck mellan vattenångan i luften och materialet. När ångtrycket är lika i material och luft har materialet ett vatteninnehåll som står i jämvikt med den omgivande luftens relativa fuktighet. Materialets vatteninnehåll, fuktkvot, anges i viktprocent av det torra materialets vikt. Bild 47 visar fuktkvoten hos några hygroskopiska material som funktion av den relativa fuktigheten. Fuktkvot i torrt material i % % RF Bild 47. Fuktkvoten hos hygroskopiska material

99 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 93 Vissa material kräver extremt låga eller höga fuktkvoter, men de flesta hygroskopiska material har optimala eller acceptabla egenskaper i jämvikt med ca 50 % relativ fuktighet. Som exempel på försämrade egenskaper på grund av för hög relativ fuktighet kan nämnas reduceringen av resistansen hos elektriska isolationsmaterial. Bild 48 visar resistans hos elektriska isolationsmaterial Motstånd ohm PVC Cellulosaacetat Nylon 10 4 Presspan % Relativ fuktighet Bild 48. Resistans hos elektriska isolationsmaterial Den mekaniska hållfastheten hos många material, t.ex. papper, försämras också vid för hög relativ fuktighet. En för hög relativ fuktighet inverkar negativt på explosiva ämnen. En rad andra ämnen och produkter förändrar sin konsistens eller koncentration genom utspädning. För hög fuktkvot hos t.ex. trä och vissa plaster, kan ge upphov till dimensionsförändringar. Vatten i material kan frysa till is, varvid materialen blir spröda eller formförändras. Indirekt medverkar en för hög fuktkvot till förstörelse av organiska material genom ökad mikrobiell aktivitet.

100 Sida 94 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 6.4 Skadlig aktivitet hos mikroorganismer De mikroorganismer som vanligen orsakar skador är mögel- och jästsvampar samt bakterier av olika slag. Då mögelorganismerna ställer de minsta kraven på näring blir följden att mögel dominerar på sådana material som t.ex. textilier och läder. Hög relativ fuktighet gynnar utvecklingen av mikroorganismer och ökar deras skadliga aktivitet. Under 70 % relativ fuktighet och på hygroskopiska material, med motsvarande eller lägre fuktkvot, förekommer inte mögelangrepp. Mikrobiell förstörelse innebär inte bara förruttnelse, dålig lukt etc utan även mekanisk försvagning av t.ex. textilier, trä och läder. Hög temperatur ökar mikroorganismernas aktivitet men viss aktivitet förekommer även vid mycket låga temperaturer. Bild 49 visar mögeltillväxt som funktion av relativa luftfuktigheten och luftens temperatur. Bild 49. Typisk mögeltillväxt som funktion av relativ luftfuktighet och temperatur

101 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 95 Om materiel inte ansluts till ett avfuktningssystem kan det snabbt bli mögeltillväxt. Det försämrar materielens egenskaper och kan orsaka hälsoproblem för brukaren. Bild 50 nedan visar mögeltillväxten inne i ett stridsfordon som av misstag inte var anslutet till avfuktningssystem under ca 2 veckor. Bild 50. Mögel i stridsfordon som inte varit anslutet till avfuktning. Lägg märke till att det finns mögel på alla ytor, såsom textil och stål. Det är inte möjligt att låta en soldat eller förrådspersonal torka bort möglet. Dessa kan då inandas mögelsporer som kan medföra bestående skador på lungorna. Man måste låta sanera stridsfordon med hjälp av specialister på mögelbekämpning. Detta är ett tidsödande, svårt och dyrbart arbete. I stridsfordonet på bild 50, kostade det ca kronor! 6.5 Ozon Ozon finns naturligt i vår miljö i form av ett skyddande skikt runt jorden för att skydda oss mot den farliga ultravioletta strålningen. Ozon alstras också av människan själv. Den bildas t.ex. i elverk och andra system med elektronik. Ozon skadar många material, t.ex gummi, plast och läder. Ozonet gör att dessa material hårdnar och det bildas sprickor, som kan göra materielen obrukbar eller farlig att använda. Många har under årens lopp sagt att däck får torrsprickor när det i själva verket är ozonsprickor. En orsak till att dessa material åldras är att de utsatts för ozon.

102 Sida 96 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 6.6 Ändring av fuktmiljön Allmänt Värmning För att undvika de skadeverkningar som redovisats i kapitel Fuktens skadeverkningar måste fuktmiljön ändras så att miljön får en kontrollerad och låg relativ fuktighet. Vid uppvärmning förblir luftens vatteninnehåll och daggpunkt oförändrade medan vatteninnehållet reduceras och daggpunkten sänks vid avfuktning. Denna principiella skillnad är betydelsefull från förvaringsteknisk synpunkt. För att hålla 50 % relativ fuktighet i en förrådslokal genom uppvärmning måste inomhusluften i genomsnitt värmas 7 C över utomhustemperaturen under hela året. Även om inomhusluftens temperatur kan anpassas till den varierande utomhustemperaturen tar det lång tid att förändra den tyngre materielens temperatur. Det finns alltså stor risk för att materielens temperatur tidvis blir lägre än den omgivande luftens. Luften kommer då att kylas intill materielytorna, varvid det kritiska värdet för relativ fuktighet kan komma att överskridas. Det tar också lång tid för luften i ett förråd eller en verkstad, som har en RF på 50 %, att komma in i slutna utrymmen, t.ex. elektronikboxar i ett sambandssystem, eller in i apparatutrymmen i ett flygplan. Det gör att viktiga komponenter kan få korrosionsskador, eller oxideras, vilket påverkar materielens funktion Avfuktning Dynamisk avfuktning Dynamisk avfuktning innebär att ett flöde av luft åstadkoms genom en avfuktare som reducerar luftens vatteninnehåll. Med dynamisk avfuktning går det att åstadkomma en förvaringsatmosfär med konstant låg relativ fuktighet oberoende av temperaturens växlingar. Avfuktning av luft kan i princip ske på två olika sätt, genom kondensering eller sorption. Därför utförs dynamisk avfuktning i praktiken endast med två typer av avfuktare; kondenseringsavfuktare som avfuktar ett luftflöde genom kondensation av luftens vattenånga på en kall yta eller sorptionsavfuktare som avfuktar ett luftflöde med hjälp av ett fuktupptagande ämne.

103 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 97 Kondenseringsavfuktare I kondenseringsavfuktare utfälls och bortförs luftfuktigheten som vatten. Detta begränsar temperaturområdet inom vilket aggregaten kan arbeta utan komplikationer. Vid temperaturer under 10 C av kylytorna börjar dessa få påfrysning av frost, vilket gör att funktionen som avfuktare uteblir. En kondensavfuktare måste också ha ett avlopp som leder bort vattnet som kondenserat, vilket kan vara komplicerat att ordna. Avloppet måste ju dessutom vara frostfritt. Sorptionsavfuktare I sorptionsavfuktare upptas och bortförs luftfuktigheten som vattenånga. Sorptionsavfuktare kan därför arbeta utan komplikationer vid alla förekommande utomhustemperaturer, vilket gör att de kan användas i oisolerade och ouppvärmda lokaler, samt utomhus även vintertid. Statisk avfuktning Sorptionsavfuktning kan också utföras som statisk avfuktning, vilket innebär att ett torkmedel upptar fukt i ett slutet utrymme. Fukten diffunderar då genom stillastående luft till torkmedlet. Statisk avfuktning är därför en långsammare process än dynamisk, där fuktöverföringen till torkmedlet sker i kontakt med strömmande luft. Oftast utförs statisk avfuktning i ett hölje som omsluter den förvarade materielen och fungerar som fuktbarriärer mot omgivande luft. Torkmedlet tar upp fukt från den inneslutna luften och reducerar successivt fuktinnehållet hos den förvarade materielen. Torkmedlets förmåga att absorbera fukt minskar allteftersom dess fuktinnehåll ökar. Fuktmiljön i höljet ändras därför under förvaringstiden. I initialskedet kan relativa fuktigheten vara så låg som 10 %, för att successivt stiga till 50 %. Efter en tid har det fuktupptagande medlet mättats med fukt, varefter den relativa fuktigheten blir högre än den önskade högsta nivån, d.v.s. 50 %. Man måste då byta ut det fuktiga torkmedlet. Fuktmiljön i höljet kan också variera genom att den omgivande luftens temperatur, ångtryck eller totaltryck ändras. Med statisk avfuktning erhålles således inte en förvaringsatmosfär med så konstant relativ fuktighet som med dynamisk avfuktning. Statisk avfuktning kan som sorptionsavfuktning ske utan komplikationer även vid låga temperaturer. Statisk avfuktning har varierande, låg och kortvarig funktion, viket gör att den i princip bara ska ses som ett komplement till dynamisk avfuktning när det inte finns tillgång till elektrisk ström. Den kan användas vid långa sjötransporter och långa marktransporter under FM internationella insatser.

104 Sida 98 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Luftens tillståndsförändring I HX-diagrammet, se bild 51, visas exempel på luftens principiella tillståndsförändringar vid uppvärmning samt vid avfuktning genom kondensering och sorptionsavfuktning. Exemplet utgår från ett lufttillstånd i en förvaringslokal av 20 C och 68 % relativ fuktighet. Vatteninnehållet är då 10g/kg och luftens daggpunkt 14 C. Vid uppvärmning får lokalluften en lägre relativ fuktighet men vatteninnehållet och luftens daggpunkt är oförändrad. Exemplet visar även maximal kondensering av fuktighet genom kylning av luften till lägsta möjliga temperatur utan risk för frostbildning på kylelementen. Efter kylningen värms luften upp till utgångstillståndet 20 C. Vatteninnehållet har reducerats och därmed också luftens daggpunkt och relativa fuktighet. Lägre daggpunkt än ca 5 C kan inte uppnås med denna metod utan risk för påfrostning. Av exemplet framgår också luftens tillståndsförändring vid sorptionsavfuktning. Vatteninnehållet kan t.ex. reduceras från 10 till 4 g. Luftens daggpunkt blir då 1 C och den relativa fuktigheten 28 %. Avfuktning kan ske till ännu lägre vatteninnehåll om så erfordras. Daggpunkter av -50 C och lägre kan uppnås. Bild 51. Exempel på lufrågor ang. iboken:ftens tillståndsförändringar

105 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Avfuktningsmetoder Allmänt Med hjälp av avfuktning skyddas fuktkänsliga material och anläggningar mot skador som kan orsakas av för hög luftfuktighet. Metoden baserar sig på att atmosfärkorrosion och fuktskador inte uppstår i luft med låg relativ fuktighet. Försvarsmakten har valt att använda dynamisk avfuktning, genom sorptionsmetoden, då denna fungerar utan problem mellan temperaturerna +40 C och -40 C. En kondensationsavfuktare fungerar inte tillfredsställande vid temperaturer under +10 C. Materiel tar ej skada av låg relativ fuktighet. Med låg fuktighet menas så lågt som %. Det sker heller ingen sprickbildning p.g.a. låg relativ fuktighet utan sprickor i plast och gummi orsakas av ozongas, som alltid finns i luften. Vid avfuktning används vanligen dynamisk avfuktning och i begränsad omfattning statisk avfuktning med hjälp av torkpatroner, eller med påsar med fuktupptagande material. Dynamisk avfuktning kan utföras med recirkulation av den avfuktade luften i ett slutet system, eller med objektvis avfuktning som sker i ett öppet system. Alternativt kan systemen kombineras för att få en optimal lösning för tung materiel, t.ex. stridsfordon och containrar. För avfuktning av materiel i bruk används vanligen objektsvis avfuktning. Mindre bärbar materiel, t.ex. bärbara radiostationer och kikare, förvaras i avfuktade lokaler, medan handvapen förvaras i vapenkassuner. Fördelarna med dynamisk avfuktning kan summeras i följande punkter: Effektiv avfuktning under alla klimatförhållanden. Låg investeringskostnad. Ingen korrosion på metaller. Inga skador på optik och elektronik. Livstidsförlänger gummi, plast och textilier. Inga skador och säkerhetsproblem vid förvaring av ammunition. Längre förvaringsperioder med begränsat underhåll. Ökad tillgänglighet. Mer tid för utbildning, tack vare minskad tid för reparationer. Minskade underhållskostnader. - Förrådsställd materiel - reducering 25 % - Materiel i bruk - reducering 10 %

106 Sida 100 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Tillämpning Avfuktningstekniken tillämpas för huvuddelen av den förrådsställda materielen, d.v.s. fordon, vapen, båtar, flygplan, elektroniska utrustningar samt ammunition. Avfuktningstekniken används också för skydd av fortifikatoriska anläggningar samt för beredskapslagring av vissa livsmedel och råvaror Slutet system Det slutna avfuktningssystemet, se bild 52, används företrädesvis vid helavfuktning av nybyggda förråd, eller del av ett förråd och bergrum om de är så täta att hela luftvolymen med fördel kan avfuktas. Bild 52. Slutet system

107 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Öppet system För större komplexa objekt såsom stridsvagnar, mobila radarstationer och stabsfordon etc. tillämpas alltid det öppna avfuktningssystemet, även om lokalen är lämpad för helavfuktning. Anledningen är att det öppna systemet på kort sikt ger förvaringstekniska fördelar genom att primärt påverka och säkerställa den invändiga fuktmiljön i objekten. Alternativt används båda systemen. Vid avfuktning av materiel i bruk som normalt sker utomhus under skärmtak, tillämpas det öppna systemet. Det öppna systemet används också för mindre materielmängder när torrluftsförvaring sker i enkla otäta förrådslokaler. Materielen innesluts då i höljen eller boxar av plastfolie som ansluts till avfuktningsanläggningen, se bild 53. Bild 53. Öppet system De båda systemen används ofta i kombination, se bild 54. Man kan då avfukta små enheter i samma utrymme som stora enheter som kräver sluten avfuktning. Man kan på detta sätt minska gångtid för det slutna systemet, vilket sänker energikostnaden. Bild 54. Kombinerat system

108 Sida 102 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Val av system Målsättningen med förrådsavfuktning bör i möjligaste mån vara att helavfukta förråd. Efterhand som en stor mängd äldre små förråd ersätts med färre, men stora täta förråd, ges möjlighet att förvara materielen i helavfuktade förråd. Vid samförvaring av både stora komplexa objekt, t.ex. stridsvagnar, och annan materiel i samma förråd är en kombination av både slutet och öppet system lämplig. 6.8 Statisk avfuktning Allmänt Målet är att i princip all materiel ska avfuktas dynamiskt, vare sig materielen används i Sverige eller vid utlandsmissioner. Detta är ej alltid möjligt p.g.a. att det inte alltid finns tillgång till elektricitet. Då måste andra korrosionsskydd användas, t.ex. statisk avfuktning och ångfasinhibitorer. Statisk avfuktning användes tidigare i stor omfattning i försvaret. Metoden användes där det inte ansågs ekonomiskt försvarbart att installera dynamiska avfuktare, t.ex. för avfuktning i små utrymmen eller för avfuktning inne i instrument, komponentutrymmen eller olika slag av förpackningar. En vanlig applikation var att avfukta vapenkassuner. Sex kassetter med fuktupptagande material, vanligtvis av kiselgeltyp i form av glasliknande hårda korn, placerades ut. Dessa korn hade en porös struktur som tog upp fukten i luften. Då kiselgelen mycket snabbt blev mättad med fukt sändes kassetterna till vissa förråd för regenerering. Denna metod är ineffektiv och skall avvecklas. Teknikkontor Mark har i sitt regelverk beslutat att vapen ska förvaras i dynamiskt avfuktade kassuner eller i kassuner som förvaras i uppvärmda lokaler. Idag finns det effektivare material för statisk avfuktning av vapenkassuner än de gamla kiselgelkassetterna. Vanligen används påsar med en vikt på ca 1kg, vilka innehåller ett mycket effektivt fuktupptagande material. Kombineras dessa påsar för statisk avfuktning med s.k. ångfasinhibitorer behöver de inte bytas ut oftare än vart annat år, även om kassunerna öppnas 30 minuter varje vecka för att ta ut eller lägga in materiel. Ett antal påsar placeras i det utrymme som ska avfuktas, se bild 55. Antalet varierar med storleken på utrymmet. Förrådsbenämning: Torkmedel 1kg. Förrådsbeteckning: M Se vidare Teknisk Order AF UHMAT Korrosionsskydd vid internationella insatser.

109 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 103 Det fuktupptagande materialet börjar inte ta upp fukt ur luften förrän den relativa fukthalten i luften överstiger 40 %. Materalet kan ta upp 75 % av sin egen vikt i form av fukt. Bild 55. Påse med fuktupptagande material Ångfasinhibitorerna finns i form av dukar som placeras i lådor, fordon och containrar med känslig materiel. Det kan vara verktygs- och reservdelsatser, elektriska instrument m.m., se bild 56. Dukarna beställs per löpmeter och delas därefter i lämpliga storlekar. Se mer information i ovan angiven Teknisk Order. Förrådsbenämning: Korrosionsskyddsduk. Förrådsbeteckning: M Bild 56. Ångfasinhibitor i form av en duk Ångfasinhibitorerna fungerar på så sätt att den miljömässigt ofarliga gasen som fyller ett utrymme förhindrar kemisk jonvandring. Genom detta uppstår ingen korrosion eller oxidation.

110 Sida 104 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Ofta används en kombination av statisk avfuktning och ångfasinhibitorer. Ångfasinhibitorerna förhindrar korrosion, samtidigt som den statiska avfuktningen förhindrar att det uppstår mögel. Se exempel på bild 57. Bild 57. Container med statisk avfuktning. Bild 57 visar de gröna påsarna med statisk avfuktning. På bänken finns en ångfasinhibitor, liksom ovanpå avfuktaren på containerns främre vägg. Ytterligare dukar finns på hyllorna i de fack som ses på containerns högra sida. För stora utrustningar som t.ex. en helikopter, kan hela helikoptern täckas med plast som samtidigt är en ångfasinhibitor. Plasten skyddar dessutom mot finkornig sand under en transport på fartyg m.m. Se bild 58. Bild 58. Helikopter täckt med plast med ångfasinhibitorer.

111 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 105 För att inte minska ångfasinhibitorernas och den statiska avfuktningens funktion under transporter, ska de helavfuktade förråden och den objektvisa avfuktningen ha en relativ fuktighet på 40 % under packningsarbetet, samt när de är färdigpackade i väntan på transport. Mer information om statisk avfuktning av materiel för utlandsmissioner finns i M Teknisk Order Allmän AF UHMAT Korrosionsskydd vid internationella insatser. Det finns dock ytterligare en form av statisk avfuktning i försvaret. I vissa utrustningar finns det s.k. torkpatroner som ska ta hand om fukten t.ex. i ett sikte, radar, eller i en robot. Problemet är att torkpatronerna snabbt blir mättade med fukt, mister då sin funktion och måste bytas ut. Tiden kan vara så kort som någon dag innan de behöver bytas. Logistiskt sätt är avfuktning med torkpatroner inte praktiskt under militära operationer, vare sig i Sverige eller under operationer utomlands och ska därför undvikas. När ny materiel konstrueras för försvarsmakten i framtiden ska det beaktas att all kvalificerad materiel ansluts till avfuktningssystem när den inte används. Det gäller även materiel som används vid fredsutbildning och vid internationella insatser.

112 Sida 106 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM 6.9 Avfuktningsanläggningar Dynamisk avfuktning Allmänt Dynamisk avfuktning används vid: förvaring av materiel i bruk och vid långtidsförvaring skydd av bergrum avfuktning vid tillverkning och transport torkning av material, gummi, plast, textil ammunition och robotar. Vid projektering av avfuktningsanläggningar för materiel ska beslut först fattas angående valet mellan det slutna och öppna avfuktningssystemet, alternativt en kombination av de båda. Valet av system bestäms bland annat av materielen och kraven på hantering. Ekonomiska avväganden mellan investerings- och driftkostnader för systemen måste göras. Skall en befintlig förrådslokal disponeras kan lokalens kvalitet avgöra valet av system. I kapitel 6.7 nämndes att det slutna systemet företrädesvis används vid helavfuktning av nybyggda mobförråd eller gamla förråd och bergrum som är så täta att hela luftvolymen kan avfuktas, medan större komplexa objekt såsom stridsvagnar, mobila radarstationer och containrar etc. avfuktas i ett öppet system om ej lokalen är lämpad för helavfuktning. För att utnyttja de förvaringstekniska fördelar som ett öppet system erbjuder genom att det primärt påverkar den invändiga fuktmiljön i objekten, samt att slutet system avfuktar all materiel som finns i ett förråd, kombineras de båda systemen. Vid projektering måste hänsyn tas till hur ofta materielen tas ut ur förrådet för övningar, kontroller eller översyn. När materielen tas in i förrådet igen innehåller den ofta så stora fuktmängder att en avfuktning bör utföras så snabbt som möjligt. Ansluts materielen till ett öppet avfuktningssystem ges omedelbar kontroll över fuktmiljön inuti materielen tack vare den torra luft som kommer att genomspola objekten. Ställs däremot materielen in i ett förråd där hela förrådsvolymen avfuktas i ett slutet system tar det längre tid innan fukten inuti objekten har avdunstat och diffunderat till den omgivande torra luften.

113 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 107 Temperaturförändringar under dygnet och vid övergången från kallare till varmare klimat medför ofta temperatureftersläpning hos tyngre materiel. Risken för att den relativa fuktigheten intill materielytorna då blir högre än i den omgivande luften är större i ett slutet system än i ett öppet. För att komma till rätta med temperatureftersläpningar samt önskan att uppnå snabb genomspolning av torr luft i nyinställda objekt, och samtidigt utnyttja de bonusvinster som helavfuktade förråd ger på övrig materiel, kan lösningen vara en kombination av system som beskrivs nedan. Bild 59 visar tänkbara temperatur- och fuktighetsförhållanden vid avfuktningsförvaring av fordon i slutet system. Exemplet förutsätter att utomhustemperaturen under dygnet eller efter en period med lägre temperatur snabbt stigit till 10 C, vilket resulterat i en temperatureftersläpning hos fordonet med 5 C. LUFTENS TILLSTÅND I lokalen 10 50% RF x=3,8 g/kg I fordonet 5 70% RF x=3,8 g/kg Bild 59. Slutet system I det slutna systemet recirkuleras lokalluften genom avfuktaren som styrs av en hygrostat i lokalen inställd på 50 % RF. Lokalluften avfuktas på så sätt till 10 C, 50 % RF, x = 3,8 g/kg. Luften i lokalen och i fordonen har samma ångtryck men på grund av temperatureftersläpningen blir tillståndet inne i fordonen 5 C 70 % RF, x = 3,8 g/kg. När fordonen ventileras, t.ex. genom att luckor eller dörrar öppnas, så kan luften inne i fordonen anta ett tillstånd som närmar sig lokalluften. Men så länge temperatureftersläpningen varar kommer den relativa fuktigheten intill materielytorna att vara högre än 50 % RF.

114 Sida 108 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Man kan minska effekten av temperatureftersläpningen i ett slutet avfuktningssystem genom att styra avfuktaren med två eller flera parallellkopplade hygrostater. Kompletteras t.ex. hygrostaten i lokalen med en hygrostat inuti ett av fordonen, som känner av relativa fuktigheten vid en temperatur som så nära som möjligt överensstämmer med fordonets, kan relativa fuktigheten intill materielytorna hållas vid ca 50 % RF. Detta innebär dock att avfuktarens drifttid och därmed energikostnaderna initialt ökar och att relativa fuktigheten i lokalen blir lägre än 50 % RF. Att använda två eller flera hygrostater är inte att rekommendera, dels beroende på ökad energiförbrukning eftersom lokalens RF kommer att bli onödigt lågt, dels med hänsyn till risken att hygrostaten åker iväg med objektet eller att den inte hamnar i det senast inkörda och därigenom fuktigaste objektet. Ett säkrare och energisnålare sätt är en kombination av systemen enligt nedan och att placera fuktgivaren i torrluftskanalen i det öppna systemet. LUFTENS TILLSTÅND I lokalen 10 50% RF x=3,8 g/kg I fordonet 5 50% RF x=2,7 g/kg Bild 60. Kombination av slutet och öppet system Vid en kombination av de två systemen avfuktas objekten och förrådet av två avfuktare oberoende av varandra. En hygrostat styr varje avfuktare. Med modern reglerutrustning och speciella förrådsavfuktare med stora processflöden, blir energikostnaden lägre jämfört med traditionella avfuktare. Vidare kan avfuktningen enkelt anpassas vid ett förändrat utnyttjande av förrådet. Vid en totalekonomisk sammanställning, där investerings- och energikostnaden, bonusvinster på övrig materiel och reducering av underhållskostnaderna vägs in, så är helavfuktade förråd, antingen med slutet system eller om förrådet även innehåller tyngre materiel ett kombinerat system, totalt sett över en längre tidsperiod det mest ekonomiska.

115 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 109 Vid kombinerat system, där varje avfuktare styrs av en egen hygrostat, är det lämpligt att köra avfuktaren i det öppna systemet med kontinuerlig processfläktdrift. Detta innebär att hygrostaten (lämpligtvis kanalgivaren till RH98, se ATH kapitel 9 Reglerutrustning) enbart styr avfuktarens regenerering. Fördelen med denna kontinuerliga spolning av luft genom objekten är en jämnare relativ fuktighet i alla objekt. Luften som spolas genom objekten är ju lokalens kontrollerade och avfuktade luft som håller 50 % relativ fuktighet. Den energiförbrukning som blir av kontinuerlig processfläktdrift är försumbar. Bild 61. Öppet system I det öppna systemet tillförs avfuktaren uteluft eller luft från lokalen med i det närmaste samma tillstånd som uteluftens, d.v.s. med ett vatteninnehåll av x = 6,1 g/kg. Luften avfuktas i ett steg till ett vatteninnehåll av t.ex. x = 1 g/kg. Den avfuktade luften distribueras genom ett rörsystem och anslutningsslangar till fordonen. Med bibehållande av ett mindre övertryck i fordonen får sedan luften läcka ut genom befintliga eller arrangerade läcköppningar. Sedan några år byggs dessa system med steglös tyristorreglering av avfuktarens värmare och en kanalgivare placeras i torrluftskanalen. Som grundvärde ställs den in på 35 % RF för att upprätthålla 50 % RF i objekten. Detta ger en stor energibesparing och en säkerhet då ingen hygrostat behövs i objekten och risken att hygrostaten åker iväg med objektet eller att den inte hamnar i det senast inkörda och därigenom fuktigaste objektet undviks. Tidigare placerades en hygrostat på en representativ plats i ett av fordonen. Hygrostaten styr avfuktningen så att den relativa fuktigheten vid 5 C blir högst 50 % intill materielytorna. Luftens vatteninnehåll är då x = 2,7 g/kg. Eftersom vatteninnehållet hos den inblåsta torra luften är x = 1 g/kg, kan en temperatureftersläpning av 18 C tillåtas utan att den relativa fuktigheten blir för hög. Detta förutsätter, som beskrivits ovan, att hygrostaten inte åker iväg av misstag och att den alltid hamnar i det fuktigaste objektet.

116 Sida 110 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM I det öppna systemet avfuktas materielen snabbt då den ventileras (genomspolas) med torr luft. Med riktigt arrangerade läcköppningar kan den torra luften styras till alla delar och alla viktiga komponenter i objekten. Jämfört med det slutna systemet, då hela luftvolymen i förrådet måste avfuktas, behöver endast ett litet effektivt luftflöde behandlas i det öppna systemet. Objekten skyddas dock inte utvändigt vid enbart ett öppet system och bonusvinster som t.ex. skydd av gummiband, tätringar och andra gummidetaljer uteblir. Vidare skyddas inte materiel som kan finnas på objektet i utanpåliggande fack. Dock kan vissa utvändiga ytor av annat material skyddas genom insmörjning, målning eller annan ytbehandling. I ett öppet system kan materielen förses med tätningar eller torrluftskapell och anslutningsanordningar för den torra luften. Dessa måste dock tas bort när materielen skall tas ut ur förrådet och den taktiska tillgängligheten blir något lägre. All övrig materiel som eventuellt finns i förrådet lämnas också helt utan skydd vid öppna system. Ozonets påverkan på t.ex. gummi, korrosion och mögel kan inte förhindras vid öppna system. Inte heller skydd av övrig materiel, som inte ligger i torrluftsbox, kan uppnås. Krävs det både ett fullgott invändigt och utvändigt skydd och bara öppet system finns att tillgå måste materielen helt inneslutas i ett kapell. Luften från avfuktaren tillförs då på vanligt sätt, så att ett övertryck uppstår inuti materielen. Den torra luften får läcka ut till utrymmet mellan materielen och kapellet och sedan genom läcköppningar ut i förrådslokalen. Den totala investeringskostnaden för det öppna systemet inklusive tätningar, kapell, rörsystem och avfuktare är av samma storleksordning som för det slutna systemet. De förvaringstekniska fördelarna med ett kombinerat system är så stora att detta system rekommenderas om förrådet innehåller både tyngre materiel och övrig materiel. Utöver dessa allmänna synpunkter framgår av den fortsatta redogörelsen i detta avsnitt och i kapitlet om ekonomi vad som i övrigt måste beaktas vid val av system för avfuktning av materiel.

117 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 111 Vilket system som än väljs vid projekteringen bör det så långt som möjligt skiljas på olika temperaturzoner. Anläggningar som t.ex. består av både en underjords- och en överjordsdel bör inte avfuktas med samma avfuktare. Samma sak gäller för materiel som t.ex. förvaras i skilda våningsplan i ett förråd. Temperaturskillnaden mellan under- och överjordsdelen, och mellan de olika våningsplanen, blir ofta så stor att det med hänsyn till fuktregleringen och avfuktarens kapacitet är svårt att hålla den önskade relativa fuktigheten med en och samma avfuktare. Även när materiel förvaras inom en och samma temperaturzon kan temperaturskillnaden mellan tung och lätt materiel och därmed skillnaden i relativ fuktighet mellan objekten tidvis bli för stor. Såväl skillnader i medeltemperatur som temperaturvariationernas karaktär vid projekteringen bör beaktas. Målet är att få så likartade temperaturförhållanden som möjligt i en och samma avfuktningsanläggning. När stora temperaturskillnader inte kan undvikas inom ett och samma avfuktningssystem och endast en avfuktare disponeras måste den dimensioneras för detta och regleringen utföras med två eller flera parallellkopplade hygrostater placerade i de olika temperaturzonerna eller objekten. Vid projektering av anläggningar för dynamisk avfuktning är givetvis fuktbelastningen den dimensionerande faktorn. Bild 62 åskådliggör vad som orsakar fuktbelastningar som vanligtvis måste tas hänsyn till. Bild 62. Fuktbelastningar av olika slag

118 Sida 112 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Exempel på avfuktningsanläggningar Slutet system En gammal fabrik som är ouppvärmd, förutom den del där förrådsmännen kontrollerar och packar materielen, se bild 63. Bild 63. Exempel på avfuktningsanläggningar Bild 64 visar ett slutet system, d.v.s. ett helavfuktat förråd, som även har ett öppet system för att samtidigt avfukta stridfordon och containrar invändigt. Bild 64. Slutet system

119 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 113 Ett annat exempel på det slutna systemet är avfuktning av vapenkassuner. Tidigare förvarades bl.a. eldhandvapen i statiskt avfuktade vapenkassuner. Denna metod kräver mycket arbete för att den ska fungera. Man har därför utvecklat en metod för att förse kassunerna med torrluft genom ett inbrottssäkert system. Detta spar mycket tid och pengar. Ett större antal kassuner kan kopplas till en avfuktare, se bild 65. Bild 65. Avfuktade vapenkassuner

120 Sida 114 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Kombination av slutet och öppet system Bild 66 nedan är ett exempel på en kombination av ett öppet och ett slutet system. Hela garaget är helavfuktat genom torrluft från en avfuktare. Den andra avfuktaren avfuktar stridsfordonen invändigt. Bild 66. Kombination av öppet och slutet system Bild 67 visar de två avfuktare som installerats till förrådet ovan. Den vänstra avfuktaren avfuktar stridsfordonen invändigt. Den högra avfuktar hela förrådet. Bild 67. Avfuktare

121 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Materiel i bruk Allmänt Teknisk komplicerad materiel, t.ex flygplan, fartyg, stridsfordon, radarstationer, sambandsfordon och centralinstrument är utrustade med avancerad elektronik och/eller optik. Denna materiel är känslig för fukt och de föroreningar som ingår i luften. Redan efter en kort tids uppställning utomhus med denna typ av materiel har fel på olika system, främst de elektroniska, konstaterats. Avfuktning av känslig materiel ska ske vid varje tillfälle då materiel står: på ordinarie uppställningsplats (kompaniets parkering) i väntan på reparation i väntan på utlämning eller förrådsställning i förråd. Avfuktning av materiel i bruk resulterar i: ökad beredskap minskade underhållskostnader effektivare utbildningstid på grund av mindre antal fel, reparationer och undersökningar utan visad felorsak, s.k. UA - glapp minskat behov av materiel i bruk. Enligt beslut från HKV, A 484: , ska viss materiel som är i bruk vid utbildning i Sverige avfuktas. Denna order har inarbetats i HKV:s årliga direktiv - VU. Den regleras i detalj i Anvisningar för teknisk tjänst, som utformas av Teknikkontor Mark, Teknikkontor LedSyst och Materielkontoret. Beslutet gäller följande materiel: Hjulfordon med sambandsutrustning, i personalutrymmet, i påbyggnader för strids- och eldledning, radar eller motsvarande. Hytter på lastbilar och arbetsmaskiner med moderna elektroniska styrsystem eller motsvarande. Funktions- och standardcontainrar. Bandvagnar. Stridsfordon. Vapen - handvapen, lätta och tunga pjäser, robotar. Sambandsmateriel: - monterade i ovanstående fordon - bärbara materiel

122 Sida 116 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Strids- och eldledningsmateriel: - monterade i fordon - bärbar materiel Elkraft och belysningsmateriel. Fältarbets- och bromateriel. Skydds- och säkerhetsmateriel. Reparations-, underhålls- och hanteringsmateriel. Drivmedelsmateriel. Beklädnadsmateriel - långtidsförvarad. Förläggnings- och tältmateriel. Förplägnadsmateriel. Publikationer och kartor. Ammunition. Minor och minmateriel. Flygfarkoster - vissa flygplan, helikoptrar och UAV. Fartyg och båtar, helt eller delvis. Sjukvårdsmateriel - instrument och apparater. Anläggningar för materiel i bruk finns utomhus utan tak, under skärmtak, i del av hangar, i del av utbildningslokaler eller oisolerade förråd för bärbar materiel och i s.k. vapenkassuner. För förvaring av materiel i bruk eller i samband med flyttning av materiel används ibland containrar. Dessa skall avfuktas när materiel förvaras i dem. Fasta anläggningar, t.ex. hangarer eller fredsförråd planeras och konstrueras av anläggningskonstruktörer i samverkan med den leverantör av avfuktningsutrustning som FM, Fortverket och FMV har ramavtal med. I dessa anläggningar ingår ofta större avfuktare med värmeåtervinnare, luftkylda eller vattenkylda kondensorer och elektroniska reglersystem för fukt. Mindre anläggningar för materiel i bruk, t.ex. utomhus eller under skärmtak, planeras och projekteras av förband i samverkan med FMV:s avfuktningsexperter och/eller med den leverantör av avfuktningsutrustning som FM, Fortverket och FMV har ramavtal med. Den metod som normalt används är det öppna systemet, se avsnitt Öppet system samt avsnitt 6.9 Avfuktningsanläggningar. I vissa fall, vid fartyg med stora inre volymer, kan det behövas en kombination av det öppna och slutna systemet. I ett sådant fall väljs en egen avfuktare för det slutna systemet inom fartyget och en annan avfuktare för det öppna systemet.

123 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 117 Bild 68. Princip - öppet system För att det ska gå snabbt att ansluta slangen med torrluft till ett objekt förses detta med hål för anslutning av slangen. Hålet är försett med lock som snabbt kan lossas och därefter hänga kvar vid hålet. Vissa objekt har två hål då det krävs för att avfukta alla viktiga delar av objektet. Containrar förses ofta med två hål, ett i respektive gavel. Detta görs för att enkelt kunna ansluta en slang utan att behöva vända containern för att slangen ska nå fram till ett anslutningshål. Se bild 69. Torrluftsanslutning Hygrostatanslutning Bild 69. Hål för anslutning av slang med torrluft, samt hål för hygrostatkabel Det finns en hålsats att beställa för att enkelt kunna montera torrluftsanslutningar, TORRLUFTSANSLUTNING M

124 Sida 118 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Observera att monteringsanvisningarna för montering av hålsatsen ofta inte följs! Metallringen ska monteras som bilden nedan visar, d.v.s. med den fasade kanten in mot den yta som den fästs emot. Detta för att stosen på slangen ska sitta fast ordentligt när den sätts in i hålet och vilar mot gummiringen. Bild 70. Hålsatsmontering Bild 71 visar exempel på ett öppet system för materiel i bruk, med 120 anslutningsslangar. Bild 71. Öppet system med 120 anslutningsslangar Det öppna systemet tillämpas vid avfuktning av materiel i bruk. Materielen blir då ventilerad (genomspolad) med den torra luften. Vid materiel i bruk ökas mängden torr luft till objektet i jämförelse med när objektet är förrådsställt.

125 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida Projektering Om materielen inte har fast anslutning för torr luft eller en anslutningsskiva kan materielen inneslutas i ett kapell. Mindre materiel t.ex. sikten eller radiostationer kan ställas upp i ett helavfuktat utrymme. När flera fordon eller annan materiel står uppställda för avfuktning vid materiel i bruk kan materielen ha olika mängd fukt och olika temperatur beroende på hur länge fordonen eller objekten har varit anslutna med torr luft. Detta innebär att hygrostat inte ska användas på de anläggningar där fordon eller annan materiel är uppställd och vissa fordon lämnar och återansluts till anläggningen medan annan materiel står kvar vid anläggningen. Dimensionering Se dimensionering för öppet system, med följande tillägg: Vid dimensionering av materiel i bruk måste fuktinläckning genom öppningar, t.ex. ventiler som ej stängs eller tätas och genomföringar mellan olika delar på materielen, beaktas. Fuktavgivningen från hygroskopiskt material samt avdunstning från fria vattenytor eller snö måste även beaktas vid dimensionering. De rekommenderade luftmängderna är av nämnda skäl väsentligt högre än för motsvarande materiel vid objektsvis avfuktning i mobförråd. För Sverige är det fastställt att varje objekt oavsett typ eller plats ska spolas med 20 m 3 /h. Anledningen till att ventiler inte stängs eller att det inte tätas som vid förrådställning, är att åtgärderna måste vara snabba och enkla om de skall göras en eller flera gånger per dygn. Val av avfuktare är lika som för öppet system, med den skillnaden att anläggningen kan vara placerad utomhus. Fukten i luften i en otät, oisolerad förrådsbyggnad antas vara lika som utomhus.

126 Sida 120 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Utförande Se utförande för öppet system med följande tillägg: Anläggningens placering. Avfuktarens placering och elanslutning. Kanalsystemets utformning. Antal objekt och luftflöde. Materielen placeras i huvudsak under skärmtak för att minska fuktbelastningen. Avfuktaren skall placeras med hänsyn till anläggningens utformning samt distribueras och fördelas med ett kanalsystem som är enkelt att installera. Avfuktare placeras nära eluttag och så att den är lätt att komma åt vid byte, service eller reparation. För materiel i bruk installeras vanligen avfuktningssystemet under skärmtak, i garage, eller utomhus. Placeras avfuktaren utomhus måste den stå helt väderskyddad så att regn och snö inte kan nå den. Som regenererings- och processluft tas uteluft in i väderskyddet medan våtluft dras ut. Som väderskydd ska en container användas. Avfuktare kan också placeras i vagn i de fall någon fast anläggningsplats ej kan anordnas. För större skärmtak placeras avfuktaren och styrutrustning i en mindre container. Bild 72. Container med avfuktningsutrustning

127 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 121 Bild 73 visar avfuktning av fordon under skärmtak. Notera att om det finns ett lock fäst på slangen placeras det på stosen på slangen när inte någon materiel är kopplad till stosen. Orsaken till detta är att spara elenergi. Bild 73. Avfuktat fordon under skärmtak Det är möjligt att försörja flera skärmtak med avfuktning med hjälp av en avfuktare. Den avfuktade luften från avfuktaren leds genom nergrävda rör till samtliga skärmtak. På bild 74 ses en liten stuga vid det mellersta skärmtaket. I denna finns avfuktare och reglerutrustning. Bild 74. Avfuktning vid skärmtak

128 Sida 122 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Flygplan avfuktas som ett öppet system. Bild 75 visar ett flygplan till vilket det anslutits två slangar. Den ena förser kabin, elektronisk utrustning och luftsystem med torrluft. Den andra slangen förser motorn med torrluft. Bild 75. Avfuktning av flygplan När ett stort flygplan används vid utlandsmissioner sker avfuktning med hjälp av ett avfuktningsaggregat som finns i en speciell vagn som innehåller avfuktare, slang för anslutning till flygplan samt sladd för elektricitet, se bild 76. Bild 76. Vagn med avfuktare

129 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 123 För att få en rationell hantering av avfuktning av transportflygplan på dess ordinarie flygfält så ansluts avfuktning till flygplanet från en under banan placerad slang med torrluft som finns vid respektive flygplans uppställningsplats, se bild 77. Bild 77. Fast avfuktning på flygfält Även fartyg och stridsbåtar avfuktas. Bild 78 visar en ramp vid vilket ett stort antal stridsbåtar är anslutna till avfuktning när de är uppställda på land. Bild 78. Avfuktning av stridsbåtar Ibland kan fartyg och containrar ha inbyggda avfuktare som kan vara i drift när dessa används, eller bara som skydd vid förvaring.

130 Sida 124 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 79 visar en svävare med den inbyggda avfuktaren som används när svävaren ligger vid kaj. Avfuktaren försörjer känsliga utrymmen i svävaren med torrluft. Bild 79. Svävare med inbyggd avfuktare Om det inte finns möjlighet att bygga skärmtak med avfuktningssystem går det att bygga upp en enkel anläggning utomhus, t.ex. för avfuktning av en stor mängd containrar. Avfuktaren och styrsystem placeras i ett väderskydd, t.ex en container. Ett antal spirorör kopplas ihop och monteras på ett trästativ för att minska risken för påkörning, se bild 80. Notera det korta gula röret som är fäst på plankan. När en slang inte är anslutet till ett objekt, placeras slangen i det gula röret, som då fungerar som lock för stosen på slangen. Bild 80. Avfuktningsramp

131 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 125 Vissa objekt kan ha två anslutningar för torrluft. Antingen används två slangar, objektet får då onödigt mycket torrluft, eller så används s.k. T- slangar. Bild 81. T-slangar Avfuktningsanläggningar för ett större antal objekt eller med långa kanalsystem, samt luftflöde på mer än 230 m 3 /h, kräver ett kanalsystem med större diameter. Kanalsystemet är uppbyggt med en huvudkanal, anpassad till avfuktarens torrluftsanslutning, samt med en eller flera fördelningskanaler, se bild 71. Fördelningskanalerna har diametern 80 alt. 100 mm för maximalt 230 m 3 /h i varje kanal. Tryckfallet i ett sådant rörsystem framgår av diagrammet på bild HUVUDKANAL 1 = 160 mm 2 = 200 mm 3 = 250 mm TRYCKFALL Pa LUFTFLÖDE m 3 /h Bild 82. Tryckfall i kanalsystem

132 Sida 126 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Avfuktningssatser För de internationella styrkornas containrar och/eller fordon har FMV tagit fram fyra speciella satser för avfuktning: Avfuktningssats M AVFUKTNING 1 CONT/S Avfuktningssats M AVFUKTNING 5 CONT/S Avfuktningssats M AVFUKTNUTR 5B /S Avfuktningssats M AVFUKTNINGSUTR 35/S Det finns en mindre sats, 1 cont/s, som kan avfukta två objekt eller ett objekt med två anslutningar. Bild 83. Avfuktningssats 1 cont/s Avfuktningssats 5 cont/s finns i två utföranden. I den äldre är avfuktaren placerad i en trälåda, medan den nya satsen finns i en plastlåda. Orsaken till att plastlåda istället för trälåda används är att träet är känsligt för angrepp från insekter och smådjur, vilket gör att lådan inte får återtransporteras till Sverige efter användning. Den nya satsen av plast är inte heller känslig för värme och solens strålning.

133 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 127 Äldre utförande Nytt utförande Bild 84. Avfuktningssats 5 cont/s Transportemballaget för avfuktare används som väderskydd när avfuktaren är i drift. Emballaget är försett med genomgångar för spirorören och har extra luftfilter för att förlänga intervallet för filterbyte på själva avfuktaren. Satslistan har förrådsbeteckning M Bild 85. Exempel på användning av avfuktningssats 5 cont/s Bild 85 visar hur satsen ser ut när den är monterad för avfuktning av fem stycken containrar. Satsen kan utgöra underlag för byggande av lokala varianter för att avfukta ISO-containrar som används för lagring av materiel under längre eller kortare perioder, t.ex. vid flyttning av materiel mellan olika förrådsplatser eller i väntan på transport till mobförråd.

134 Sida 128 Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Bild 86. Exempel på användning av avfuktningssatserna 5 cont/s och 5B Avfuktningssats 35/S består av en container med en avfuktare lämplig för 35 objekt. Containern används som väderskydd för avfuktaren som är komplett installerad och klar för anslutning av 35 objekt. Avfuktaren och elskåpet är fast monterade i containern, se bild 87. Bild 87. Avfuktningscontainer 35 cont/s I containern finns också alla rör, filter och stosar som krävs, se bild 88.

135 FÖRSVARETS MATERIELVERK Handbok för produktion av materielvårdsscheman enligt Vårdsystem FM Sida 129 Bild 88. Rör för uppbyggnad av en avfuktningsanläggning Extra förfilterlåda är monterad för att förlänga intervallet för filterbyte och alltid garantera ren luft till objekten. Avfuktaren är utrustad med P 4 styrning för att minimera energiförbrukningen. Containern innehåller all materiel som behövs för att bygga 35 anslutningar och ansluts med utvändig handske. All el är färdigdragen i containern med egen elcentral, belysning m.m. Containern är försedd med genomgångar för spirorören. Satsen kan utgöra underlag för byggande av lokala varianter för att avfukta all sorts materiel såsom containrar och fordon, t.ex. förråds- eller funktionscontainrar, eller annan större utrustning, såsom stridsfordon. Satsen ska framförallt användas vid internationella insatser.