Tjänsteskrivelse. Marstrand 75:2 planansökan (Dnr KS2014/1466-2) 1(2) Handläggarens namn Linda Andreasson.

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Linda Andreasson Marstrand 75:2 planansökan (Dnr KS2014/1466-2) Sammanfattning Sökandens önskemål: Sökanden önskar planändring för att möjliggöra delning av fastigheten. ÖP/detaljplan: ÖP2010 anger området som fastigheten ligger inom som befintlig bebyggelse inom Marstrands tätort. Fastigheten ligger inom bevarandeplan för Marstrand. För fastigheten anger detaljplanen Bostadshus för en byggnad och för den andra byggnaden på tomten, uthus eller dylik mindre gårdsbyggnad. Där så prövas lämpligt får fritidsbostadsändamål inredas. Fastigheten: Fastigheten är på 441 kvm och är belägen på Marstrandsön Återvändsgatan 9. Natur/kultur: Fastigheten är belägen inom Riksintresse för kulturmiljö samt inom ett område som är fornminne, betecknat som stadslager. VA: Området är kommunalt verksamhetsområde för Vatten- och avlopp. Tillgänglighet: Kollektivtrafik med pendlingsmöjlighet trafikerar Koön. Viss service finns på Koön. Miljö: Område där en övergripande skredriskinventering gjorts som visar att stabiliteten kan behöva utredas vidare. Juridik: Plankartan anger för en byggnad bostadshus och för den andra byggnaden uthus. Uthuset har genom bygglov ersatts av ett bostadshus. Bedömning: En planändring bedöms kunna prövas för att möjliggöra en avstyckning av fastigheten. Planarbetet bör dock studera vilka konsekvenser liknande planändringar och bygglov kan innebära för kulturmiljön inom bevarandeplanen. Bakgrund: Ett bygglov samt rivningslov har beviljats av MBN på fastigheten Bygglovet avsåg den byggnad som betecknades som uthus på fastigheten. Bohusläns museum motsatte sig rivningen i sitt yttrande till MBN. En besiktning av byggnaden visade på ett dåligt skick och att åtgärder på bl.a. grunden inte skulle vara ekonomiskt försvarbart. Planarbete beräknas ta ca 1 år. Planarbetet bedöms under nu kända förutsättningar kunna antas Bakgrund Sökanden kom 2002 in med en ansökan om planändring till MBN som då handla planärenden. Planprövningstillstånd beviljades av MBN Efter kontakt med sökanden 2003 konstaterades att planändring inte längre var aktuellt från sökandes sida. Sökanden meddelade att man avsåg att söka bygglov och bad kommunen avvakta med att avskriva ärendet. Då det SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 2(2) 2005 inte hade inkommit något bygglov avskrevs ärendet inkom sökanden med bygglovsansökan som beviljades av MBN. Verksamhetens bedömning En planändring bedöms kunna prövas för att möjliggöra en avstyckning av fastigheten. Planarbetet bör dock studera vilka konsekvenser liknande planändringar och bygglov kan innebära för kulturmiljön inom bevarandeplanen. Ekonomisk bedömning Plankostnadsavtal kommer att upprättas med sökanden. Förslag till beslut Förvaltningen (samhällsbyggnad) får i uppdrag att upprätta detaljplan för Marstrand 75:2 i Kungälvs kommun med enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010: 900) kap. 5 7). Avgift planbesked: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Henrik Levin Planchef Lisa Werlenius Strandberg Samhällsbyggnadschef Expedieras till: För kännedom till:

3

4

5

6 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Linda Andreasson Rollsbo 1:32, Vegestorp 4:1, Ytterby-Ryr 1:1 Ansökan om planbesked (Dnr KS2014/1284-2) Sammanfattning Sökandens önskemål: Sökanden önskar planläggning för att möjliggöra etablering av verksamhetsområden. ÖP/detaljplan: Det föreslagna området betecknas till största delen som nytt verksamhetsområde i ÖP2010 och är beläget inom tätortsavgränsningen för Kungälv/Ytterby. Ett mindre område mot motorvägen ligger inom ett område av utvecklingsstrategisk betydelse samt utredningsområde för järnväg. En mindre del i det sydöstra området ligger inom detaljplan där användningen är PARK men i övrigt är området inte planlagt. BOKABs markområde ingår i det planprogram som godkändes av Samhällsbyggnadsutskottet 2012 och som gjorts för ett större område i Rollsbo. Delar av marken bör enligt planprogrammet sparas som natur. Fastigheten: De aktuella delarna av fastigheterna ligger nordväst om Rollsboverksamhetsområde och kan övergripande beskrivas som ett skogsbevuxet bergsområde. Närmast motorvägen är landskapet dock öppet och sluttar svag mot nordost. Natur/kultur: I nuläget finns inga kända fornminnen eller naturvärden i det aktuella området. En stor kvalité i Rollsbo är närheten till naturen vilket också ger en speciell karaktär till området. Naturen medverkar till en vacker landskapsbild och att ge vackra utblickar från byggnaderna. Då Rollsbo delvis är en visuell entré till Kungälv har landskapsbilden en stor betydelse. Naturområdena ger även en möjlighet till avkoppling och rekreation för de anställda i området. Närmast motorvägen ligger våtmarksområde som behöver tas hänsyn till i avgränsning av verksamhetsområdet. Miljö: Närhet till bostäder behöver beaktas i planarbetet. Delar av området ingår i en övergripande skredrisk inventering som visar att området i stort ligger på fast mark. Närmast motorvägen är stabiliteten sämre. VA: Området kommer att ingå i kommunalt verksamhetsområde. Tillgängligheten: Kollektivtrafik finns idag längs Bilgatan. Juridik: Plankostnadsavtal ska upprättas med exploatörerna. Bedömning: En planläggning för nytt verksamhetsområde bedöms kunna prövas för det aktuella området. Liksom vid tidigare planläggning behöver en landskapsanalys göras för att få en uppfattning vilka naturområden, skogspartier eller trädridåer som behöver finnas för att bevara karaktären av området och få en hög kvalité på verksamhetsområdet. Det öppna landskapet närmast motorvägen bör sparas. En dialog om behovet av utredningsområde för järnväg behövs. SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

7 2(2) Ett planarbete beräknas ta 1-2 år. Planarbetet bedöms under nu kända förutsättningar kunna påbörjas 2016 och antas Verksamhetens bedömning En planläggning för nytt verksamhetsområde bedöms kunna prövas för det aktuella området. Liksom vid tidigare planläggning behöver en landskapsanalys göras för att få en uppfattning vilka naturområden, skogspartier eller trädridåer som behöver finnas för att bevara karaktären av området och få en hög kvalité på verksamhetsområdet. Det öppna landskapet närmast motorvägen bör sparas. En dialog om behovet av utredningsområde för järnväg behövs. Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen(samhällsbyggnad) får i uppdrag att upprätta detaljplan för del av Rollsbo 1:32, Vegestorp 4:1 och Ytterby-Ryr 1:1 i Kungälvs kommun med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010: 900) kap Detaljplanen ska baseras på program. Avgift planbesked: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Henrik Levin Planchef Lisa Werlenius-Strandberg Samhällsbyggnadschef Expedieras till: För kännedom till: Henrik Levin samhällsbyggnad

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Anneli Skoglund Skäggriskan 2, fastighetsförvärv(dnr KS2014/84-2) Sammanfattning Fastigheten Skäggriskan 2 är belägen i Munkegärde, se bilaga A, och är bebyggd med en villa om 108 kvm boarea samt fristående garage. Fastigheten är detaljplanelagd med ändamål A, allmänt. Fastighetsägaren har påbörjat arbete för en ny detaljplan med ändamål Bostäder och exploateringsmöjlighet 2000 kvm, plankarta se bilaga B. Avstyckning bedöms vara möjlig. Kungälvs kommun är i behov av fler bostäder för boende med särskild service. Förvaltningens bedömning är att fastighetens läge och utformning gör den lämplig för byggnation av bostäder med särskild service. På kort sikt kan boende för särskilt service byggas, samtidigt som fastighetens bostadshus kan vara kvar för fortsatt uthyrning. En normalstor gruppbostad/servicebostad inom funktionshinderverksamheten inrymmer 6-9 lägenheter. Ur ett långsiktigt perspektiv finns goda utvecklingsmöjligheter för fler bostäder på fastigheten. Kommunen har möjlighet att förvärva fastigheten till en köpeskilling av kronor. Plankostnaden för kommande detaljplan med utredningar har bekostats av fastighetsägaren och innefattas i köpeskillingen. Kommande detaljplans byggrätt har värderats till 5900kr/kvm BTA. Eftersom detaljplanen ej är antagen och all infraturktur ej är utbyggd betalar kommunen 2200kr/kvm BTA. Fastighetens bostad är i dagsläget uthyrd till en familj. Hyran är kr/mån, exklusive driftkostnader. Årlig hyresintäkt för befintlig byggnad är kronor. Inom ramen för beslutad investeringsplan finns planerad byggnation av tre gruppboenden där framtagandet av tomtmark till dessa pågår. Om byggrätt kvarstår efter kommunens byggnation kan mark avyttras och generera en intäkt till kommunen. Bakgrund Fastigheten Skäggriskan 2 är belägen i Munkegärde, se bilaga A, och är bebyggd med en villa om 108 kvm boarea samt fristående garage med plats för 3 bilar. Fastigheten har en areal av 2481 kvm och är detaljplanelagd år 1976 med ändamål A, allmänt. Fastighetsägaren har påbörjat arbete med en ny detaljplan som är aktuell för utställning, plankarta se bilaga B. Ändamålet i den nya detaljplanen är Bostäder med en exploateringsmöjlighet på 2000 kvm BTA. Avstyckning bedöms vara möjlig. De föreslagna planhandlingarnas illustration visar en lösning med sju stycken lägenheter i radhus fördelat på tre byggnader, se bilaga C. Fastighetens bostad är i dagsläget uthyrd till en familj. Hyran är kr/mån, exklusive kostnader för värme, vatten och sophämtning. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

20 2(3) Kungälvs kommun är i behov av fler bostäder för boende med särskild service. Kommunen har efter dialog med fastighetsägaren möjlighet att förvärva fastigheten Skäggriskan 2. Verksamhetens bedömning Fastighetens läge och utformning gör, enligt förvaltningens bedömning, Skäggriskan 2 till ett lämpligt fastighetsförvärv för byggnation av bostäder med särskild service. På kort sikt kan boende för särskilt service byggas, samtidigt som fastighetens bostadshus kan vara kvar för fortsatt uthyrning. En normalstor gruppbostad/servicebostad inom funktionshinderverksamheten inrymmer 6-9 lägenheter. Ur ett långsiktigt perspektiv bedömer förvaltningen att finns goda utvecklingsmöjligheter för fastigheten. När den nya detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheten styckas och ytterligare bostäder byggas, alternativt behålls befintligt bostadshus. Ekonomisk bedömning Fastighetens köpeskilling är kronor (fyramiljoner fyrahundratusen kronor). Plankostnaden för kommande detaljplan med utredningar har bekostats av fastighetsägaren och innefattas i köpeskillingen. Kommande detaljplans byggrätt har i januari 2014 värderats av auktoriserad oberoende värderingsman till 5900kr/kvm BTA. Eftersom planen inte är antagen och infrastrukturen för denna inte finns framtagen betalar kommunen ett lägre pris per kvadratmeter, dvs. 2200kr/kvm BTA. Förvaltningens bedömning är att köpeskillingen är marknadsmässig. Hyra för nuvarande hyresgäster är 8750 kr/mån exklusive värme, vatten och sopor som betalas av hyresgästen. Årlig hyresintäkt för befintlig byggnad blir därmed kronor. Inom ramen för beslutad investeringsplan finns planerad byggnation av tre gruppboenden. Framtagandet av tomtmark till dessa pågår. I takt med att kommunen växer behöver mark finnas för ytterligare gruppboenden som ligger i utblicken fram till Markinnehavet blir strategiskt och följer kommunplaneringens intentioner samt fastighetsstrategin. Om inga ytterligare kommunala behov kvarstår efter kommunens byggnation kan resterande mark avyttras och genererar då en intäkt för detaljplanelagd byggrätt för bostäder/villatomter. Förslag till kommunstyrelsen 1. Köpekontraktet godkänns. 2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna köpekontraktet.

21 3(3) Henrik Haglund Mark och exploateringschef Lisa Strandberg Werlenius TF Samhällsbyggnadschef Expedieras till: S För kännedom till: Lennart Karlsson, UPU Morgan Åkerman, UPU Anneli Skoglund, SHB Henrik Haglund, SHB

22 Skäggriskan 2

23

24

25

26 Skäggriskan 2

27

28 Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Maria Hübinette Yttrande över remiss Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande SOU 2014:35 "I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler"(dnr KS2014/1169-2) Sammanfattning Kungälvs kommun ser positivt på att en översyn görs av de vattenrättsliga reglerna. Vi anser dock att målet inte är nått trots att ett flertal utredningar har genomförts i ämnet. Föreliggande slutbetänkande behandlar till allra största delen om dammar (i strömt vatten = vattenkraft) och markavvattning. Övriga vattenverksamheter behandlas endast summariskt. Innan de vattenrättsliga reglerna ändras måste även övriga typer av vattenverksamheter gås igenom grundligt. Dessutom krävs det en sammanhållen översyn av Miljöbalkens regler i samband med denna genomgång. Tidpunkten när en dom är fastställd har stor betydelse eftersom den lagstiftning som gällde då ska tillämpas om inte domen har omprövats. Medan tiden har gått har antalet lagar att ta hänsyn till vid ingrepp i eller invid vattendraget blivit allt fler. Tillsynsmyndigheten erfar stora svårigheter med att driva omprövningsmål. Det finns flera skäl till att det är viktigt att se över reglerna! En förenkling av regelverket bl.a. genom att färre lagar berör vattenverksamheter är önskvärd. Viktigt också med lagligförklaring av alla anläggningar. Enligt utredningens direktiv är Miljöbalkens och Lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet regler om vattenverksamheter och vattenanläggningar föråldrade något som bland annat fått till följd att grundläggande principer för miljörätten, som principen att förorenaren betalar (PPP) och att bästa möjliga teknik (BAT) ska användas inte har fått genomslag för vattenverksamheter i samma utsträckning som för miljöfarliga verksamheter. Utredningen skulle därför se över reglerna om vattenverksamheter och föreslå ändringar så dessa principer även får genomslag i den vattenrättsliga regleringen. Tyvärr har denna fråga inte belysts i någon högre utsträckning i slutbetänkandet. Bakgrund Regeringen beslutade den 4 april 2012 (dir.2012:29) att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken, MB, och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Den 31 maj 2012 beslutade regeringen genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:60) att uppdraget även skulle omfatta en särskild analys av 4 kap. 6 MB. Detta uppdrag redovisades i ett delbetänkande den 10 januari 2013 (SOU 2012:89). Den 27 mars 2013 beslutade regeringen om ytterligare ett tilläggsdirektiv (dir. 2013:37). Enligt detta direktiv, genom vilket utredningstiden förlängdes, skulle vissa delar av ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

29 2(5) huvuduppdraget delredovisas. Detta uppdrag redovisades i ett delbetänkande den 1 oktober 2013 (SOU 2013:69). Utredningen har antagit namnet Vattenverksamhetsutredningen. Kungälvs kommun har utpekats som remissinstans för slutbetänkandet.

30 3(5) Verksamhetens bedömning Utredningen föreslår att Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV) upphör att gälla. Vissa bestämmelser flyttas till Miljöbalken (MB, Lag om mark och miljödomstolar (LOMM), Jordabalken (JB) och Anläggningslagen (AL), medan andra upphör att gälla. Bra förslag att genom att en gemensamhetsanläggning och en samfällighet inrättas enligt AL kommer deltagandet att knytas till en fastighet istället för till fastighetsägaren. Föreslagna ändringar i Miljöbalken: Regeln om samhällsekonomisk tillåtlighet i 11 kap. 6 MB utgör ett extra skydd för miljöintressena och förhindrar att ekonomiskt ej bärbara verksamheter kommer till stånd. Om reglerna ska ensas bör regeln flyttas till 2 kap. MB och utvidgas till att omfatta även miljöfarlig verksamhet. Regeln är huvudsakligen en skyddsregel för miljön och ger en möjlighet att förhindra olönsamma och därför möjligen kortlivade verksamheter vars etablering kan medföra oreparabla skador på miljön. Vi bedömer att skyddet för miljön minskar om regeln tas bort. (citerat Särskilt yttrande av experten Göran Stenman) Förslaget att kommunerna ska kunna ta emot en anmälan och utöva tillsyn enligt 11 kap 11 MB innebär att kommunerna får en ny arbetsuppgift. Detta kommer att kräva resursförstärkning i form av mer personal och kompetens på kommunerna. Det framgår inte av förslaget om avsikten är att prövningen av värmepumpar och enskilda brunnar för 1-2 hushåll flyttas från 9 kap. MB till 11 kap. MB, eller inte. Vi tycker att förslaget på lydelse av 28 kap. 10 MB är bra. Beträffande 28 kap stycket undrar vi hur bedömningen avses göras beträffande formuleringen och som inte är utnyttjat på ett från allmän synpunkt ändamålsenligt sätt? Vi anser att förslaget om 28 kap. 18 MB är mycket viktigt och bra, men det tycks inte klargjort vem som ska betala ut ersättning. I SOU 2013:69 har utredningen föreslagit ett bemyndigande för regeringen att föreskriva om skyldighet att inge miljörapport även för vattenverksamheter. Införs detta underlättas tillsynen av vattenverksamhet. Då bör även möjligheten att döma ut miljösanktionsavgift ingå. Begreppen miljöfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet skulle kunna utmönstras ur Miljöbalken om man införde begreppen A-, B- respektive C-verksamheter konsekvent. Som förslaget ligger i slutbetänkande känns det inte helt genomarbetat bl.a. då prövningsinstanserna inte blir de samma för vattenverksamhet som B- eller C-verksamhet respektive miljöfarlig verksamhet som B- eller C-verksamhet. Föreslagna ändringar i Fastighetsbildningslagen Föreslagen skrivning av 4 kap. 11b tycker vi är bra. Men den skulle kunna vara skarpare så att vi kunde få en aktiv ombildning av markavvattningssamfälligheter (bildade enligt LSV till samfälligheter enligt AL (1973:1149). Föreslagna ändringar i Jordabalken (1970:994) 1 kap. 6 1 stycket JB lyder förslaget: Den som äger strand vid någon annans vattenområde har rätt att för sin fastighets behov ha mindre brygga, båthus, eller någon annan sådan byggnad vid stranden, om inte vattenområdets ägare genom byggnaden lider skada av någon betydelse.

31 4(5) Här framförs en rättighet. Strandskyddsbestämmelserna i 7 kap MB är en förbudslagstiftning där det krävs särskilda skäl för uppförande av bl.a. brygga. Detta bör förtydligas eller hänvisas till i den föreslagna skrivningen av 1 kap. 6 1 stycket JB. Övergripande förslag på ändringar Vi tycker att det är bra förslag Att det särskilda kravet för vattenverksamheter att sökanden ska visa att han eller hon har processuell rådighet beträffande aktuellt område utgår, då detta krav inte finns vid prövning av miljöfarlig verksamhet eller enligt PBL. Att Förslaget om att införa upplysningsskyldighet vid ägarbyte (likt den upplysningsskyldighet som gäller för tillstånds- och anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet) är bra. Att systemet för avgifter för prövning och tillsyn föreslås bli lika för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Vi ifrågasätter behovet av Ny lag (2014:XX) om vattenrättsliga samfälligheter då ett av syftena med utredningen var en förenkling av de vattenrättsliga reglerna. De regler som föreslås i denna nya lag bör kunna införas som ändringar i AL. Övrigt Vi håller med om det som skrivs i ett par av slutbetänkandets särskilda yttranden. Bland annat framförs att om bygdeavgifterna på grund av den skatteliknande konstruktionen behöver ses över borde inte utredningen ha föreslagit att avgifterna tas bort utan att istället tagit tydlig ställning för att bygdeavgifternas konstruktion och möjligheten att införa motsvarande reglering för miljöfarliga verksamheter - behöver ses över särskilt. Bygde- och fiskeavgifter bör därmed inte tas bort, utan istället utvecklas mot PPP och UPP. En prispolitik måste skapas så att vi inte fortsatt bygger på en liknande miljöskatt i framtiden som vi har idag. Experter ser ingen anledning att de gamla ersättningsreglerna ska gälla under en övergångstid på fem år. På några ställen i slutbetänkandet förekommer diskussioner om ersättningsfrågor där en synpunkt om att vattenverksamhet påverkar en normalt närliggande fastigheter på ett mer konkret sätt (än miljöfarlig verksamhet!) Då både vattenverksamheter och miljöfarliga verksamheter kan ha väldigt olika typ och grad av påverkan på sin omgivning, är det orimligt att dra en sådan slutsats för att skilja vattenverksamheter från miljöfarliga verksamheter. Markavvattningsanläggningar som inte underhålls och där ansvarsförhållandena för löpande underhåll och vidtagande av andra åtgärder är oklara har lyfts fram som ett problem av tillsynsmyndigheterna. Det är viktigt att få ett klargörande vad som juridiskt är att anse som en markavvattning. För att nå ett sådant klargörande behövs sannolikt en genomgång av ett flertal lagstiftningar som berör frågan genom olika definitioner på avlopp, bebyggelse, dagvatten osv. Lagstiftningar som kan vara aktuella att se över i denna fråga är MB, PBL, Vattentjänstlagen m.fl. Idag är handläggningstiderna för anmälningsärenden hos länsstyrelsen orimligt långa och vi upplever även svårigheter med att få tydliga och snabba svar på eventuell betydande

32 5(5) miljöpåverkan (BMP) från länsstyrelsen. Det tar i allmänhet inte längre tid med ett tillståndsärende hos mark- och miljödomstolen, än ett anmälningsärende hos länsstyrelsen. Ska vattenverksamhetsärenden dessutom hanteras via miljöprövningsdelegationen (MPD) kommer det att ta än mer tid. Förkortningarna i detta yttrande följer de som anges i slutbetänkandet. Förslag till beslut Tjänsteskrivelsen Yttrande över remiss Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande SOU 2014:35 "I vått och torrt - förslag till ändrade vattenrättsliga regler"(dnr KS2014/1169-2) daterad , antas som Kungälvs kommuns yttrande och översänds till Miljödepartementet. Maria Hübinette Miljösamordnare VA Dragan Medan Verksamhetschef VA & Renhållning Expedieras till: Miljödepartementet m.registrator@regeringskanslitet.se mattis.loberg@regeringskansliet.se För kännedom till: Anders Holm Dragan Medan Lisa Strandberg Werlenius

33 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Annie Friberg Analys av miljönyttan och incitament för högre anslutningsgrad till separat insamling av matavfall i Kungälvs kommun (Dnr KS2014/514-8) Sammanfattning Kungälvs kommun står begrepp att införa separat insamling av matavfall. Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni 2014 att kommunstyrelsen får i uppdrag att införa separat insamling av matavfall i kommunen. Kommunen inför frivillig insamling av matavfall för hushåll, restauranger, storkök, butiker och verksamheter. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur incitament kan skapas för att få så många hushåll som möjligt att ansluta sig till insamling av matavfall. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en analys av den miljömässiga nyttan för att bedöma om området med 14-dagars hämtningar är korrekt miljömässigt att hämta matavfall. För att få så många hushåll som möjligt att ansluta till matavfallsinsamlingen kan det behövas ekonomiska incitament så som viktbaserad avfallstaxa och miljöstyrande avfallstaxa för restavfallet. En viktbaserad avfallstaxa betyder att hushållen direkt kan påverka sin avfallstaxa, ju bättre hushållen sorterar, desto lägre avgift. Miljöstyrande avfallstaxa innebär att den högre kostnaden för att bedriva insamling av matavfall bekostas av de abonnenter som väljer att inte sortera ut matavfall. Erfarenheter visar att motiverande kommunikation är mycket betydelsefull vid införandet av ett nytt insamlingssystem. Det är pedagogiskt mycket viktigt att avfallslämnaren får veta hur de ska göra och varför. Hela systemet måste vara användarvänligt och transparent, genom hela avfallskedjan måste det framgå vart avfallet tar vägen och hur det kommer att återvinnas. Fortsatt kommunikation kommer behövas även efter införandet för att motivera och inspirera abonnenterna i syfte att öka mängden utsorterat matavfall samt säkerställa dess kvalité. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni 2014 (Dnr KS2014/514) att; Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur incitament kan skapas för att få så många hushåll som möjligt att ansluta sig till insamling av matavfall. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en analys av den miljömässiga nyttan för att bedöma om området med 14-dagars hämtningar är korrekt miljömässigt att hämta matavfall. Incitament Ekonomiska incitament För att få så många hushåll som möjligt att ansluta till matavfallsinsamlingen kan det behövas ekonomiska incitament. De vanligaste styrmedel som kommunerna använder sig av är miljöstyrande avfallstaxa och viktbaserad avfallstaxa för restavfallet. Miljöstyrande avfallstaxa innebär att den högre kostnaden för att bedriva insamling av matavfall bekostas av de ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

34 2(4) abonnenter som väljer att inte sortera ut matavfall. En miljöstyrande taxa ger en tydlig återkoppling till villahushåll, medan kopplingen är mindre tydlig för flerfamiljsbostäder. Viktbaserad avfallstaxa för det brännbara avfallet innebär att hushållen direkt kan påverka sin avfallstaxa, ju bättre hushållen sorterar, desto lägre avgift. En studie som gjorts i Göteborg visar att en viktbaserad avfallstaxa minskar restavfallet med %, främst till förmån för utökad utsortering av matavfall och förpackningar. Studien visar också att effekterna av viktbaserad avfallstaxa vid flerbostadshus i stort sett varit obefintlig sedan införandet. De ekonomiska incitamenten så som införande av viktbaserad taxa och miljöstyrande avfallstaxa kommer tas upp senare för beslut i Kommunfullmäktige. Incitament, motiverande kommunikation Erfarenheter från andra kommuner pekar, utöver de ekonomiska incitamenten, på betydelsen av en motiverande kommunikation och information till abonnenten, framförallt under införandet av ett nytt insamlingssystem. Det är pedagogiskt mycket viktigt att abonnenten får veta hur de ska göra och varför. Hela systemet måste vara användarvänligt och transparant, genom hela avfallskedjan måste det framgå vart avfallet tar vägen och hur det kommer att återvinnas. De flesta kommuner som infört insamling av matavfall har skickat ut skriftlig information till hushållen och gett information via kommunens hemsida. Medverkan under miljödagar eller miljöforum kan vara en arena för nå ut med information till abonnenter men också ett tillfälle för abonnenterna att ställa frågor. I samband med att systemet skall införas i olika bostadsområden kommer Renhållningsenheten bjuda in till områdesvisa informationsmöten. Kommunens medborgarsservice och kundservice har också en mycket viktig roll i att sprida information och kunskap om det nya systemet, liksom renhållningsarbetarna som hämtar avfallet. När matavfallsinsamling införs i verksamheter såsom storkök, restauranger och butiker visar erfarenheter att personliga besök är mycket uppskattade. Personalen i många verksamheter tror ofta att sortering av matavfall är mycket mer komplicerat än det behöver vara, och de kan behöva handgripliga och praktiska råd om hur de bör inrätta insamlingen så att det blir rationellt att arbeta med. Samarbetet med kommunens livsmedelsinspektörer är mycket viktigt i detta skede. Målsättningar rörande avfall Kungälvs kommun berörs av en rad målsättningar rörande avfallshanteringen. Avfallshierarkin eller avfallstrappan som den också kallas utgör grunden för Kungälvs kommun arbete med avfallsfrågor. Avfallshierarkin är en prioriteringsordning som visar i vilken ordning olika behandlingsmetoder för avfall bör användas för att minimera miljöpåverkan och ta tillvara på resurser. Prioriteringsordningen finns inskriven i lagstiftningen både på EU-nivå och på nationell nivå. Det primära målet i avfallshierarkin är att minimera avfallsmängderna och helst undvika att avfall uppstår. Därefter skall produkten/materialet återanvändas så långt det är möjligt, sedan kommer materialåtervinning respektive energiutvinning. Deponering skall ses som ett sista alternativ. Genom att samla in matavfallet för behandling tar Kungälvs kommun ett kliv upp i avfallshierarkin, från dagens energiutvinning genom förbränning till materialåtervinning. När man sorterar ut matavfallet och rötar det får man två nya produkter, biogas och biogödsel - alltså en slags materialåtervinning.

35 3(4) Riksdagen har också antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Mål nummer 16, God bebyggd miljö, har följande etappmål för att öka resurshushållningen på avfallsområdet: - Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. I A2020-Avfallsplan för Göteborgsregionen som också antagits av Kommunfullmäktige som kommunens avfallsplan finns mål för kommunen hur avfallshanteringen ska bedrivas till år Minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas om hand så att växtnäringen utnyttjas. Allt separat insamlat matavfall skall gå till biogasproduktion. Miljönyttan Huvudsyftet med matavfallsinsamling bör vara att skapa en miljönytta i form av lägre utsläpp av fossil koldioxid samt näringsåterföring i form av biogödsel. Matavfallet från 160 personer räcker för att gödsla en hektar jordbruksmark. Fosfor som används i konstgödsel är en ändlig resurs, vilket gör det extra viktigt att hitta andra alternativ till exempel genom att ta till vara på näringsämnena i matavfall. Dessutom kräver produktion av konstgödsel mycket energi som sparas genom att biogödsel används. Genom att använda biogödsel istället för konstgödsel sparar vi 6 g kväve och 1,5 g fosfor per kg matavfall som återvinns. En annan fördel med matavfallsinsamling är att intresset för och kunskaperna om avfall ökar 1. Undersökningar i Skåne visar att utsorteringen av förpackningar och farligt avfall också ökar när matavfall sorteras ut separat. Energiförbrukning Beräkningar som bygger på uppgifter från Renova Miljö AB om antal hämtställen och körda mil i området för 14-dagars hämtning samt förväntad anslutningsgrad 2 och sorteringsutbyte 2 för villor, visar att den energi som kan utvinnas genom rötning av matavfall överstiger den energi som förbrukas av att hämta matavfall separat. Verksamhetens bedömning Förvaltningen ser fyra huvudsakliga argument för varför det är miljömässigt motiverat att samla in separat matavfall i området för 14-dagars hämtning 2. 1) För att kunna uppnå de avfallsmål som kommunfullmäktige antagit i avfallsplanen A ) För att den energi som kan utvinnas genom rötning är högre än den energi som förbrukas vid insamlingen. Den biogas som bildas vid rötning av matavfall kan dessutom ersätta fossilt bränsle och därmed minska utsläppen av fossil koldioxid. 3) För att den biogödsel som blir kvar efter rötning av matavfall återförs till jordbruksmarken och ersätter konstgödsel. Fosfor som används i konstgödsel är en ändlig resurs, vilket gör det extra viktigt att hitta andra alternativ så som biogödsel från rötat matavfall. Produktion av konstgödsel kräver också mycket energi som sparas genom att biogödsel används. 4) För att intresset och kunskaperna om avfall som en resurs ökar när matavfall sorteras ut separat. 1 Sammanställning av plockanalyser i Skåne, Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning, Sanita Vukicevic, NSR 2 Uppgifter från Avfall Sverige, Rapport B2009:01

36 4(4) Förvaltningen anser att en miljöstyrande avfallstaxa kan används som ett ekonomiskt incitament för att öka anslutningsgraden. Erfarenheter visar att anslutningsgraden är mycket högre med miljöstyrande avfallstaxa jämfört med ett frivilligt insamlingssystem utan miljöstyrande taxa. Förvaltningen anser att en viktbaserad avfallstaxa för det brännbara avfallet kan användas som ett ekonomiskt incitament för att uppmuntra till ökad källsortering samt öka anslutningsgraden. Erfarenheter från andra kommuner visar att med en viktbaserad avfallstaxa minskar restavfallet i förmån för ökad utsortering av matavfall och producentansvarsmaterial. Förvaltningen anser att kommunen ska motivera abonnenterna till utsortering av matavfall genom kommunikation. Ett väl genomtänkt och professionellt informationsmaterial behöver tas fram för att nå önskad effekt och skapa förtroende hos abonnenter. Fortsatt kommunikation kommer behövas även efter införandet för att motivera och inspirera abonnenterna i syfte att öka mängden utsorterat matavfall samt säkerställa dess kvalité. En enkätundersökning från 2013, om avfallshanteringen i Kungälvs Kommun, framgår det av kommenterarna en önskan om separat insamling av matavfall. Över 20 % anser också att kommunens ambitionsnivå är för låg gällande källsorteringen. Viljan hos invånarna att göra en miljöinsats genom sin dagliga avfallshantering är alltså stor. Förvaltningen anser att kommunen bör främja de positiva förväntningar kommunmedborgarna har på bättre möjligheter för källsortering. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Dragan Medan Verksamhetschef VA/Renhållning Lisa Strandberg-Werlenius Samhällsbyggnadschef Expedieras till: Sofia Samuelsson, Samhällsbyggnad Dragan Medan, Samhällsbyggnad Lisa Strandberg-Werlenius, Samhällsbyggnad För kännedom till: