EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

Transkript

1 Kongl.Majts nåd.förordningar. : 1a angående förändring i vissa delar af lagens stadganden om giftorätt och arfsrätt...2a Om vissa lagförändringar i afseende på förmyndarevården,... Sundsvall 1846

2 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals böcker från till 1900-talet i sina samlingar. Alla dessa böcker går nu att få som e-böcker de är bara ett musklick bort. Sök i katalogen från något av biblioteken i ebooks on Demand- nätverket (EOD) och beställ boken som e-bok tillgängligt från hela världen, 24 timmar per dag och 7 dagar i veckan. Boken digitaliseras och blir tillgänglig för dig som e-bok. EOD bokens fördelar! Få samma utseende och känsla som med originalet! Använd ditt standardprogram för att läsa boken på skärmen, zooma och navigera genom boken. Skriv ut enstaka sidor eller hela boken. Sök: Använd fulltextsökning för enskilda fraser. Klipp & klistra: Kopiera bilder och delar av texten till andra applikationer (t.ex. ordbehandlingsprogram). Villkor för användning Genom att använda EOD-tjänsten accepterar du de villkor som ställs av biblioteket som äger den aktuella boken. EOD erbjuder åtkomst till digitaliserade dokument enbart för personlig, icke-kommersiell användning. För annan användning vänligen kontakta biblioteket. Villkoren på svenska: Fler e-böcker Redan nu erbjuder 30 bibliotek från 12 europeiska länder denna service. Mer information finns tillgängliga via books2ebooks.eu Kungliga Biblioteket

3 k o n g l. N ^. t s Nadiga Mrormngar,,1:o Angående förändring i tvista delar af lagens stadganden om giftorätt och arfsrätt; med Kongl. MajttS Nadiga Cirkulärbref till dest samtlige Befallningshafwande, angående tiden för nämnde Förordnings kungörande Mn Predikstolen; 2:o Om tvista lagarändringar i afseende pä förmyndarewärden; 3:o Angående upphäfwande af.z i 2 Kapitlet Giftermalö-Balken, om förbud för syckonbarn att taga hwarannan till äkta; 4:o Om jords eller lägenhets afstaende för allmänt behof, i afseende ä wäganläggningar etc. 5:o ' Kongl. MajttS Nadiga Kungörelse, angaende wista föreskrifter i anledning af hwad om jords eller lägenhets afstaende för allmänt behof är wordet förordrradt. Sundsrvall, L. Blomdahls Boktryckeri, 1846.

4 Kung'!. N u M s angäende förändring i wissa delar af lagens stadgande om giftorätt och arssrätt; Gifwen Skockholms Slott den 19 Vtaj A ^ ^ A med Guds Nade Sweriges, Norrsges, Göthes och WendesKonung, göre weterligt: att Wi, uppä Rikets Ständers underdäniga förslag, funnit godt att med upphäfwande af Giftermäls-Balkens 10 kapitels 3, 4, 5 och 6^^, bestuta, det följande lagens rum erhäsa den förändrade lydelse, som här nedan upptages. Giftermals,Balken. - 9 Kapitlet 3 Z. Morgongäfwa skall tagas af mannens enfkil- - da^lott i boet. Har buftru, som mannen öfwerlefrver, barn efter honom, eller dör hustrun förr än wannen, dä ege morgongafwa ej rum. 10 Kapitlet 2 Man och hustru hafwa giftorätt till hälften

5 3 - hwardcra i all den lösa egendom, samt den fasta e- q-ndom i eller ä stadens mark, som de ega ellcr cga fä, sa ock den fasta egendom pa landet, hwilken de i bjonalag c.fla tillsammans. ^5 den saft i eanwom pä landet, som man eller hustru söre eller und.-r äktenskapet ärfr, eller förut förwärst, e- qer ej andra makan giftorätt; dock ware all ärlig ränta och cifrad deraf under l'ssören räkiiad. barder nnder äklcnffapet egendom, gäfwa eller testa-- inente, till'ena makan qiswen, med wukor, att».en honom eller henne enffildc tillhöra ffall; i den e- gendom njute den andra m.kan ej eller giftorätt. 11 Kapitlet. '. 2 Hafwer man eller hustru gjort gäld före äktenffapet; qälde hwar sin af det, han eller hon förnt egde. Ej skall i ty mal mannens egendom häfta för hustruns gäld, och ej hennes, egendom for mannens gäld. Räcker ej hwarderas gods till; ganae dä dch' giftorätt i boet till gäldens betalning. Ej mä, för den enaö gäld, räntan och inkomsten as den andras odaljord i betalning sökas, widare, an att samma ränta och inkomst i boet influtit, eller inflyta bort, -den tid gäldenärens egendom aftrades, och det en gäng för alla, och ej flere, till sa stor del, som gäldenären, efter dest giftorätt, den eger. 7 Hafmer man salt sin hustrus eller hustru sin mans odaljord, till sin enffilda nytto; glswe sä mycket igen af odaljord sin. Ar den lord Ull bägges deras nytto sald;me da hwar af sin Md, till hälften hwardera. Ar ej jord till; Me da^ s lösören.

6 Ar f d a - B a l ke n. / 2 K a piltet 1. Dör fader eller moder; ärfwe dä son hälft och hälft dotter. 3 Kapitlet. 1. Är ej bröftarfwinge tikl efter den döda, och lefwa deh föräldrar; da tagen de arfwet. 2. Ar en af föräldrarne dsd, och ^ äro sy- Mn till, ett eller flere, efter den, som ärfwas ffals; ärfwen da de med den af föräldrarne, som lefwer, och tagen den del, som den döda fadren eller modren ärfwa isolat, om han eller hon lefwat. Är något af slmonen dödt, dä skola dest afkomlingar i detz ställe och rätt träda. Finnas ej sysikon, eller afkomlingar af dem; tage den af föräldrarne, som lefwer, hela arfwet. 3. Lefwer es nägon af den dödes föräldrar, och äro syskon till; dä skola de arfwet taga. Är nägot af syskonen dödt, njuten dest afkomlingar den rätt, som i 2. sägs. 4. Äro ej syskon eller afkomlingar af denn ärfwen dä förfäder i andra led, som äro faderfader och fadermoder, moderfader och modermoder. 5. Lefwa ej de; dä ärfwen den dödes föräldrars syskon. 6. Lefwa ej de; dä ärfwen den dödes förfäder i tredje led. 7. Lefwa ej de; da ärfwen faders och moders syskons barn. 8. Lefwa ej de; dä ärfwen de, som äro syskon med förfäder i andra led»

7 9. Lefwa ej de; dä ärfwen den dödes förfäder i fjerde led. 10. Finnes ej arfwinge i nägon af de leder, son, nu sagde äro; tage den arfwet, som sedan är i närmaste led, ehwad han är bakarfwinge eller sidoaxfwinge. Äro bäde bakarfwinge och sidoarfwinge i lika led; gänge sidoarfwinge till och bakarfwinge ifrän. Äro sidoarfwingar i lika led, men olika gren; tage dä den arfwet, som är af närmare stamfader eller stammoder med den döde: äro de af sam-' ma stamfader eller stammoder; waren samarfwa. 11. Äro bakarfwingar ä fäderne- och möderne-sidan samarfwa; tage hwardera sidan hälften, ändä att ä den ena flere arfwingar äro, än a den andra: äxo ä endera sidan alla döde; falle alltsammans andra sidan ttll. Äro sidoarfwingar ä fäderne och möderne samarfwa, eller finnes ä endera sidan ej nägon till; ware lag, som om bakarfwingar sagdt är. Är arfwinge bäde ä fäderne och möderne ffyld med den döde; njute dä han bäde fäderneoch möderne-del. IL. Halfflägt hafwe lika rätt till arf, som helflägt; dock, derest bäda ärv samarfwa, ej till annan del, än den, som fader eller moder, genom hwilken de med hwarannan fkylds äro, efter ätteräkningen taga skolat, om den lefwat. 13 H. Skall arf delas emellan flere grenar i en ätt; tage hwar gren lika lott. Finnas under en hufwudqren flera grenar;, delen ock de sig emellan efter lika grund; och tagen sedan de, som inom en gren äro, hwar sin lott efter hufwudtalet. 14. Äro bröstarf, sidoarf eller bakarf fallne tillsammans i- dens hand, som ärfwes; gänge dermed

8 - 6 - som sagdt är, utan äti?ittnad ifran^hwad stam egendomen är kommen. 15. I arf tagen man och qwinna lika lott; och ware ej någon skillnad, ifrån hwad stam den e- gendom kommen är, som i arf gä"-. 9 Kapitlet 1. När dödsfall limar, dä,skall man eller hnstru, som lefwer efter, ehwad förord gjorde äro, riktigt uppgifwa och läka noga uppteckna alltsammans i boet, sä löst som fast, sadant, som det wid döi^ stimman war, med alla skrifter och handlingar, fordringar och gäld, i arfwingarncs eller deras förmyndares el-. ler ombudsmäns närwaro; skrifwe ock samma uppteckning under, der den gälla skall, med edlig förpligtelse, att ej något m^d wilja och wetffap är döljdt och utelemnadt, utan allt riktigt uppgifwet; och w^re ända pligtig, der sa fordras, att den med ed besanna. Lefwer ej man eller hustru; gifwen dä arfwingarne upp egendomen till uppteckning, eller de, som den wid dödsfallet om händer haft, och skrifwen uppteckningen under, som nu är sagdt. Lyder boet under stadsdomstol, eller är egendomen fastighet i stad; da skola, när ej annorlunda ftrffildt stadgadt är, Borgmästare och Rad nämna twä eller flere redlige män, söm egendomen uppteckna och wärdera. Lyder boet under annan domstol, eller är egendomen fastighet ä landet; dä ega sterbhuödelegarne kalla gode män, som efter bästa förständ uppteckningen och wärderingen förrätta. I prestcchus mäge arfwingar kalla och bruka dertill den de helst sjelfwe wilja.

9 12 Kapttlcj 7.. Nu sä flere b?l i säresqard, eller annan^ jord; kan den cj mal d^las eller klyfwas; hafwe dä den. rätt, som större delen eger, att, esttr laga wärdering, lösa de andra ut, antingen med penningar eller jemngod ränta, hwilketdera den helst will, som -lösen taga stall. Äro delarne lika; hafwe da bro-. der, eller den, som ärfwcr broders lott, rättighet att systers lott til! sig lösa. KONGL. MAI:TS Nadiga Cirkulärbref till dctz samtlige Befallningöhafwande, angäende^ tiden för föregäende Förordnings kungörande frän Predikstolen. OSCAR etc. etc. Wär ynnest etc. Som Wi funnit godt befluta, alt Wär nädiga Förordning af den 19 innewarande manad, angäende förändring i wista delar af lagens stadganden om giftorätt och^ arfsrätt, ffall kungöras ä witz dag, samt Wi dertill bestämt Söndagen den 14 nästkommande September; alltsa wel/ Wi härmedelst hafwa Eder anbefallt, att, wid ffeende utdelning af nämnde författniug till wederbörande presterffap i hufwudstaden (länet), förständiga presterffapet om ofwanberörde Wärt nädiga beflut, för behörigt iakttagande. Wi befalls Eder etc. Stockholms Slott den 2.9 Maj >

10 RÄiga Förordning om wista lagförändringar i afseende pä förmyndarewärden; Gifwen Stockholms Slott a Rikssalen den 19.Maj erc., göre wetsrligt, det Wi, jemte Rikers Ständer, med afseende a anmärkta brister uti hittills, gällande lagstadganden rörande förmyndarewärden/ beflutat att ät nedannämnde lagrum gifwa den förändrade lydelse, som följep. Ärfda Balken. 20 Kapitlet?. Nu kan sa hända, att rätter förmyndare ej kan strax nämnas, eller lagliga träda till det förmynderffap; förordne dä domaren nägon 'god man, som imedlertid barnagodset wärda mä. Afträdes förmyndares egendom till konkurs, och uppgifwes för Rätten, att han förmynderstkap innehafwer; äligge Rätten att tillse, det ny förmyndare förordnad warder, och nämne, der förordnandet af annan Rätt gifwas Mll, god man, att den omyndigas rätt i- medlertid bewaka. Dör förmyndare; waren hans arfwingar eller andra, som boet i wärd hafwa, pligtige att dödsfallet utan dröjsmål hos Rätten anmäla; och wärden de den omyndigas egendom och rätt, till öest annan förmyndare tillsatt warder.

11 23 Kapitlet 1. Förmyndare skall, för hwarje ar, affluta räkning öfwer allt det han om händer hafwer, att deras ffönjas mä, hnru han den omyndigas egendom förwaltat. Af den räkning gifwe han, wid hwart ars flut, den omyndigas nästa fränder del/ om sä fordras: begära de det ej; ware förmyndare ända j^yldig, att hwart tredje är tillställa dem räkning. Ars ej fränder, eller wägra de att räkningen granska; dä skall förmyndaren, hwart tredje är, sin räkning till Rätten inlemna; och sörordne Rätten god man, att den genomse. Stad, jocken och häradegen utse gode män, en eller flere, att hafwa tillsyn öfwer förwaltningen af hithörande omyndigas egendom; > och ege sädan god man samma granskningsrätt, som närmaste fränder tillagd är. Finna fränder eller gode man, att förmyndare den omyndigas egendom ej rätteligen förwaltat; anmälen det hos Rätten; och pröswe Rätten af omständigheterna, om annan förmyndare förordnas mä. Är omyndig till de är kommen, att han sjelf finna kan, det förmyndaren ej wäl hans egendom förwaltar; stände ock honom fritt, att det hos Rätten angifwa. Kongl. Maj:tö Nädiga Förordning, angäende upphäfwande af 3 i 2 Kapitlet Giftermäls-Balken; Gifwen Stockholms Slott ä Rikssalen den 19 Maj Wi OSCAR, etc., göre weterligt: att, i följtz

12 - w - af Wärt titt RcketS Ständers uiid^rdäiuga 'orsi-g lemnade bif-ll, 2 kc.pirlel '! Gifl.rmä s Balken, om förbud för systonebarn att taga hwarannan till akta utan att Konungen gilwer der los nll, upphört' att wara gällande; dock utan att nägon förändring häriaenom stelt i lagens stadganden i Ii kapitlet 1? RätteqängS-Balken, om jäf emot domare, och'i 17 kapitlet 7 samma Balk, om jäf emo/wiltnen, i hwilka fall det kommer att förblifwa wid hwad hittills förestrifwet warit. Det alle, som wederbör, hafwe sig hörsammeligen att efterrätta. Till yttermera wisto hafwe Wi detta med Egen hand understrifwit och med Wart Kongl, Sigill bekräfta lätit. ^ ' O 8 L ^ Z' we! v. tl0l3tew. W -

13 Kon gl. Maj:tS Nädiga Förordning,. om jords eller lägenhets afstaende för allmänt behof; Gifwen' Stockholms Slott d. 20 Nor Wi OSCAR, etc., göre wetcrligr: Det^ Wi, upvä RiketS Ständers underdäniga förslags funnit godnatt, med ändrini) af de cj mindre i 25 kapitlet 1 Byggningabalken, sädan den lyder i Kongl. Förordningen den 19 Feb.ruan 1824, ändock uti Kongl. Kungörelsen den 9 MarS samma är, i^afseende ä wäganläggningar gifna föreskrifter, i näder stadga som följer.. 1. Der Konungen pröfmar nödigt, att jord eller lägenhet, som enskild man, menighet eller inrättning tillhörer, begagnas skall, antingen till Rikets förswar, till allmän wäg, bro, hamn eller lastningsplats, till torg eller gala i stad, lill urtappning eller sänkning af sjö, till strömrensning, farled eller annan wattenledning, till allmän byggnad eller till dylikt allmänt behof, ware egare pligtig att afstä hwad för ändamälet fordras; njure dock den, som härigenom ffada lider, ersättning derför till fulla wärdet och hälften derutöfwer, der ej parrerne öm ansra wilkor asämjas. Kan ej öfwerenskommelse träffas om ersättningen, da skall frägan härom pröfwas af serffild Nämnd, som wid Underrätt i den ort, der jorden eller lägenheten ligger, tillmättes pä sätt här nedan stadgas. 2. Göres hos den i 1 nämnde Underrätt ffriftlig ansökning om serffilde Nämndens tillsättande, sch Wijqr sökanden, att Konungen godkänt

14 !2 behofwet af jordens eller lägnih^ns afstaende,- sam t att tiden derför, genom Konungens förordnande eller parterneö öfwercnskoinmelse, blifwit b.'stäind, utfärde Rätten stämning pä egare och andre, som uppgifwas i saken hafwa del. Rätten föranstalte jemwäl, att, till underrättelse för möjligen warande o- kände eller icke uppgifne rättsegare, tiden för ärendets företagagde warder, sä wäl frän predikstolen i den sockans kyrka, der fastigheten är belägen, som ock genom allmänna tidningarne, kungjord trenne gånger, sista gängen minst fjorton dagar före den dag, hwilken till sakens företagande är utsatt. Jordens eller lägenhetens egare, dä han höres, wzre 1?yldig att hos Rätten, i ändamäl af instämning, uppgifwa den, som, i anseende till nyttjanderätt, med honom del i saken hafwer, wid äfwentyr, som i H 25 stadgas. Hos Rätten fkall jemwäl företes bewis derom, huruwida jorden eller lägenheten är med inteckning beswärad; och egen parterne att, innan Nämnden sättes, i laga ordning sin talan i fräga om ersättningens belopp, utföra. '3. Till serffilda Nämnden flkall hwardera parten förestä sex och Rätten nämna tre i orten boende män, af hwilka, sedan de blifwit af Domstolen ojäfwige förklarade, tre ibland de af wedcrparten förestagne och en ibland de af Rätten nämnde personer böra af hwardera parten, utan anförda Ml, uteslutas. De sju, som -sä utsedde blifwit, ffola Nämnden utgöra.. 4. Äro ä nägondera sidan flere, som del i saken hafwa, och kunna de ej sämjas om första-

15 get; gifwe hwardera upp en man till Nämnden; gar ej antalet dä till sex; gifwe» de ytterligare upp en hwardfra; gar antalet öfwer sex; warde det genom lottning minstadt. Sämjas de ej, hwilka bland dem, som a andra sidan förestås, eller hwilken i- bland de utaf Rätten nämnde, ma utestutas: warde ock da sådant genom lottning utrönt. H. 5. Uteblifwer part, utan förfall, da han till wal af Nämnd kallad warit; göre Rätten förslag i hans ställe; och warde genom lottning utrönt, hwilka i Nämnden inga ftola bland dem, som ä andra sidan förestås. Samma lag ware, der part drager sig eljest undan att wal till Nämnd göra. Finnes annan, den der del i saken hafwer med honom, som uteblifwit eller sig undandragit; ware det wal, som af den förre göres, för bada gällande. 6. Jäf emot den, som till ledamot i serstilda Nämnden utses, äro: om han ej fyllt tjugufem ar: om han ftär under annans malsmanskap eller under nagondera partens förmanskap lyder: om han är med nagondera parten i den ftyldskap.eller swagerlag, som, enligt 13 kapitlet Rättegångsbalken, utgör jäf emot domare: om han sjelf eller någon, som med honom i sadant fiyldffaps- eller swagerlagsförhallande är, eger i saken del, eller kan nägon synnerkia nytta eller ftada deraf wänta: om han med någondera parten uppenbar owän är eller i oafgjord delo ligger: om han begått brott, som wanfrejd medförer. Domaren i den Rätt, der Nämnden sättes, mä ej till ledamot i samma Nämnd wäljas.

16 54 - H. 7. Komma parterne a ömse sidor öfwerens om wa,l af serftild Nämnd; da stall den utgöras af de män, som walde blifwit, utan att sä förfares, som i 3 stadgadt ar. Parterne egen, i thy fall, äfwen att större eller mindre, dock alltid ojemnt, antal t-ll Nämnd wälja. 8. De män, som till Nämnd walde blifwit, skola af Rätten kallas, att ä wiss dag sig infinna, der de ej genast tillstädes äro; ocb warden»vid kallelsen erinrade om den påföljd för förfallolöst uteblifwande, hwarom i ^ 9 stadgas.. 9. D^n som bor längre bort,- än fyra mil frän det ställe, der Rätten sitter, eller är öfwer 60 ar gammal, ware ej skyldig att i serftild Nämnd deltaga. Ej mä eljest någon, som till serftild Nämnd kallad warder, draga sig utan laga förfall det förtroende undan, (sker det, och wilja ej parterne annan i hans ställe antaga, eller äsämjas de ej om nytt wal> efter thy i 10 sägs; hafwe Rätten makt genom vite tillhälla den uteblifne att sig infinna; ersätte ock han de kostnader, som för Rätten, parterne och de öfrige i Nämnden af uppehället wällas. > tz. 10. Finnes nägon, som kallad warder, af laga förfall hindrad att i Nämnden sitta; gifwe det Rätten tillkänna. Ar han bland dem, som parterne walt, gifwe den part, som honom föreslagit, upp twänne andra i hans ställe, och uttslute wederparten en af dem; är han -af Rätten utsedd, nämne Rätten andra, bland hmilkä parterne utesluta en hwardera, efter thy i 3 sägs.

17 När fulltalig Nämnd tillstädeskommit, fföll den inför Rnten denna ed swärja: "Jag lofwar och swär wid Gud och HanS heliga Evangelium, alt j.iq, Ulan wäld och mannaman, efter milt bästa förstand och samwele, ffall den pröfning werkställa, hmartill jag nu kallad blifwit' fä sant mig Gud hjelpe till lif och jjal.". IS. Nu är ed swuren, som-i Il sägs; dä ffll domhafwanden eller Rättens ordförande underrätta Nämnden om der ämne-, som i fräga är, och om hwad till Nämndens pröfning hörer; lemne ock till Nä Mnden de hanölingar, parlcrne ingifwit. Sedan lräde Nämnden nllsamm.-n, wälje inom sig en ordförande och öfrv^rlci.gae mom lyckta dörrar, om det beslut, som fallas zkall. ^ 13. Namnven 'uppffalle i penningarv sä wäl jorden eller lägenh.len, efter de rätta wärde for egaren, som ock serffildt den ffada, annan än egaren, genom jordens eller lägenhetens afstaende, lider, allt med afseende pä tiden för aflräoandet. och med uttryckligt-tillägg af den förhöjning, hwarmed, enligt 1, ersättningen utgä bör. Ar fräga om flere lägenheter, som tillhöra serffilde egare; warde ersättningen bestämd serffil.dk för hwardera Skulle blotl en del af lägenhet wara nödig för allmänt ändamäl. och lägenheten, genom afffiljande af denna del, blifwa för -egaren eller inuehafwaren onyttig, bör hela lägenheten, enligt nu bestämda grunder, lösas, der egaren det äffar. Lag samma ware, om en del af jord afrrädas bör, ^och återstoden ej uppgär till besutenhet. I depa frägor

18 - 16 meddele Rätten beflut, innan Nämnden sättes och mä klagan öfwer det beslut föras i den ordning, 25 kapitlet 5 Rättegångsbalken stadgar.. «15. Har egare, efter wäckt fräga om jords eller lägenhets afträdande, i uppenbar afsigt att ö- ka jordens eller lägenhetens wärde, dera nedlagt kostunder, mä desamma ej tagas i beräkning wid ersättningens bestämmande. 16. Anser Nämnden nödigt att, innan hufwudsakligt besiut fattas, parterne ytterligare höra, närmare underrättelse i saken infordra, eller jyn hälla, ege der rätt till. 17. Hwad de fleste i Nämnden jaga, gälle för Nämndens beslut. 18. Dä Nämndens beflut fattadt är, läte ordföranden det upptecknas och af Nämnden underffrifwaö; och lemne det sedan till Rätten eller pä landet till domhafwanyen. Ej skall derwid kungöras, huru Nämnden inom sig röstat, ej ellev flkola Mlen för bestulet uppgifwas Sedan Nämndens beflut sä aflemnadt är, lom i 18 sägs, läte Rätten det i sitt protokoll införas, och meddele det parterne i laga ordning. H 20. Hwad Nämnden befluiat, ffall till efterrättelse lända. Ej mä i Nämndens beflut ändring nägorstädes sökas. Dock ege ej Nämnden att sätta ut wärdet lägre än er>ättningsjvyldig medgifwit; och der fä hända flulle, att Nämnden höjde er-

19 - 17 ermttninaöbeloppet utöfwer hwad ermningstagande yrkat, aälle ej eller beflutet för mera, än affadt warit sa wida ej jorden eller lägenheten är beswarad med inteckning, öfwerstigande den fordrade summan; i hwilket fall Nämnden mä, utan afseende pa ersättningstagandeö ansprak, utsätta löjeff.lluigen sa högt, som den finnes, enligt här ofwan. stadgade grunder, böra uppgä. 21. Will egare «f jorden eller lägenheten klaga deröfwer, att han icke warit i mälet stämd, eller will annan klaga pä den grnnd, att ärendet icke blifwit, enligt 2, f r ä n predikstolen eller genom allmänna tidningarne rätteligen kungjordt, eller will någon klaga öfwer Rättens pröfning af jäf emot den, som i Nämnden sutit, eller pästär nägon eljest, att wid Nämndens sättande ej sä tillgätt som nu föreffrifwet är; den talan mä, sedan Nämndens beflut är, efter 19, parterne meddelade, i Hofrätten föras, genom beswär, mom den tid, som i 25 kapitlet 5 Rättegängöbalken sägs. Warde? den talan gillad, försatte att werkan af Nämndens beflut, sa widt det klagandens rätt rörer, och förordn^ Hofrätten, att Nämnd änyo sättas ffall. Ej ma Hofrätten titt pröfning upptaga jäf, som icke wid Underrätteu yppadk warit, da Nämnden sattes. Aswer Hofrättens beflut mä klagan foras i den ordning 30 kapitlet 18 Rättegängsbalken foreffrifwer. F 22. War part frän Rätten borta, nar Nämnden waldes, och will han sedan wisa, att han dä hade laga förfall, och att han ej kunde giftva

20 det Rätten tillkänna, siande honom fritt att inom en manad derefter, a sin wederpart till samma Nätt uttaga stamnmg; gitter han, sedan sä stämdt är v-'- w.smng-n fullgöra, forfalle NämndcuS bcflltt st widi pa kärandens räst w rkar/ ch,5.. Mitten Nämnd ånyo wahas... naqon, som i serssild Nämnd ftttit, wil/a betalning derför taqa, da ma han hos Ratten det anmäla, och lägge Rätten honom till,a mycket, som emot hans werkliqa kostnad for den för- ^ n g. s w a r a k'. Pen ersättning ssall gäldas, pa satt > 28 sörcffrifwes. ' ^ S-nom träffad öwerenskommelse eller serffilda Nämndens, pä sätti H j9 säas parterne meddelade beflut, ersättningsbeloppet bestämde tzllswtt, ware den, som anwändandet yrkat, ffyldiq att, inom den för anträdandet bestämda tid, beloppet tm ersättningstaganden utgifwa. Är jord eller lagenhet, som afträdas skall, intecknad, warde erjattnmgsbeloppet, inom förberörda tid, nedsatt i Ränteriet hos Konungens Befallningshafwande, söm kungör sadant wederbörande ersättningstagande och m- tscknlngsegare, santt liqvid dem -emellan sedermera i l^a rdnmg uppgör. Finnes härwid ersä.tningsbeloppet wara faststäldt genom öfwerenskommelse emellan den -evsättnwgötasande.ych?de, som ersättningen glswtt, och förmenar inteckningseqaren wärdet hafwa bl»fwlt för lagt beräkna dt; ware denne 'berättzgad ^att, ^er ej fukl liqvid för hans fordran honom lemnas, affa Mdens uppskattning af Nämnd, i den ordnmg form, denna lag är wordet stadgadt: dock

21 qange beflutet om jordens afträdande icke de nundre i werkställightt; och ffall, sä snart betalning el-' ler nedsättning af behörigen öfwerenökommet eller faflstäldt ersättningsbelopp, inom stadgad tid skett, wederbörande hafwa rättighet att, utan hinder af talan, som efter 21 och 22 föras kan, jorden eller lägenheten genast tillträda. Fördröjes utöfwer den här ofwan nämnda tid.betalningen; da stall, i händelse någon till ersättning berättigad det yrkar, frägan om inlösande af hans rätt wara för den gängen förfallen och ankomma pä ny pröfning. 25. Twista. egare, inteckningshafware etter andra om bättre rätt till hwad säsom ersättning eller betalning är wordet bestämdt att utgä; derom mä talan serffildt. i laga ordning utföras. Uppstår dcrwid hos Rätten fräga om lyftning; ege Rätten derom förordna, efter thy Mligt pröfwas. Skulle sadan twist yppa sig i sammanhang med frägan om skadeståndets bestämmande, mä den ej uppehälla flut i denna fräga, utan warde hänrvist till sersdildt utförande; och ege förthy Rätten, der sä erfordras, wid wal af Nämnd, göra förslag i de twistandes ställe, pä sätt i 5 sagdt är. Har agare underlåtit, att hos Rätten, säsom 2 bjuder, i ändamål af instämning, uppgifwa den, som i ansseende tjll nyttjande rätt med honom del i saken hafwer; ware egaren skyldig att, efter Rättens bepröfwande: hälla sädan medpart skadeslös, dock utan den förhöjning, hwarom ofwan stadgas. 26. Den, till hwilken jord, pä sätt omförmäldt blifwit, är worscn afträdd, hwaruti en eller

22 flere inteckningar finnas, till hwilkab gäldande ersättningen icke förslår, ege, sedan ersättningen ä behörig ort nedsatt, för inreckmngarnes dödande anmäla sig, med bewis om fullgjord betalning, jemte gravationsbewiö, hos dommaren i den ort, der jorden är belägen; hwarefrer denne äliger att, genom anslag ä Rättens dörr och kungörelse, hwilken genom sökandens försorg bör tre gånger införas i allmänna tidningarne, kalla och förelägga de inteckningshafware, som antingen alldeles icke elle? endast till någon del, fatt sina inteckningar mur ersättningsbeloppet guldne, att, i stab, inom en manad frän den dag kungörelsen i tidningarne sista gängen finnes införd, och ä lindet wid det Ting, som först infaller, sedan en mänad frän sista kungörelsedagen förflutit, hos Domstolen anmäla, huruwida något kan wara att päminna deremot, att den afträdda jorden eller lägenheten frän inteckningz befrias; börande Domstolen, ehwad inteckningshafwarne dä begagna rättigheten att warda hörde, eller icke, och jemwäl utan hinder deraf, att, originalinteckmngöhandlmgarne icke uppwisas, angaende inteckningarnes dödande sig utläta. 27. Warder, pä grund af denna författning, jord eller lägenhet styckad, och uppstår fräga, om och i hwad män grundränta eller andra allmänna skyldigheter böra widlada den afträdda eller qwar-^ tvärande delen; gänge med pröfningen deraf, efter hwad om skattläggning i allmänhetstadgadtfinnes. 28. H All undersöknings- och rättegängskostnad, som förorsakas af wäckt fräga om jords eller lägenhets anwändande för ofwanberörda allmänna

23 - 21 ändamäl, ffall den, hwilken anwändandet begär, ensam widkännaö. Twist härom ffall af Rätten >röfwas. 29. Om ändring eller utrifning af wattenwerk, som genom uppdämning ffada jord eller hindra detz odling, är serffildr stadgadt. Det alle, som wederbör, hafwe sig hörsammeligen att efterrätta. Till yttermera wisto hafwe Wi detta med Egen hand underskrifwit och med Wärt Kongl. Sigill bekräfta lätit ^ K.»--M-iiZ? - ^01-6en5^1 Ic. Rvn^I. Aluj-ls.Nädiga Kungdrclft/ angående missa föreskrifter i anledning af hrvad om jords eller lägenhets afstaende för allmänt behof är mordet förordnadt: Gifwen Stockholms Slott d. 27 November ^ A med Guds Näve, Smeriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung, göre weterligt: att, sedan Ri?

24 kels Ständer, jemte afgifwcmdc af underdånigt förflag till Förordning om jords ell.r lägenhets afstaende för allmäitt behof, i sammanhang dermed i un? derdänighet auhällit, att, wid Utfärdande af nämnde Författning, särflkildt mätte i Nåder meddelas de närmare föreskrifter, angäende hithörande ärendens behandling, hwilka kunde st-inas wara af behofwet päkallade; sä och efter det Wi under den 2l) i benan mänad Rikets Ständers ofw.mberörda första^ till Förordning gillat och antagit, hafwe W: i Nåder godtfunnit att, till efterrättelse dels i afseende pä den förberedande behandlingen af ärenden, som enligt nämnda Förordning kunna warda Wär Nädiga pröfning underställda, dels wid upkommande frägor om anläggning eller förändring af allmän wqg, härigenom särmdt stadga, som följer;. 1. Ansökning eller hemställan angående den pröfning, som? enligt ofwanberde Wär Nädiga Forordning ym jords eller lägenhets afstäende för allmänt behof, Ost tillkommer, bör wara qtföljd af fullständig plan syr det tillämnade företaget, med kostnadsförstag, affattning pä Charta af all den jord eller byggnad, afstaende anses behöfligt, bestyrkt fors teckning pä sädan fastighets egare eller innehafware upgift pä de-öftverenskommelser, som Äifwit träffade, eller de hinder, hwilka deremot mött, med de ffere handlingar, hwilka för ärendets bedömande kunna erfordras.. 2. Upstär fräga oin anläggmng kf allmän wäg, eller om förändring af anlagd wägs egensikap af enmld, socknen, härads- eller landöwäg, och ifrä-

25 - 2Z gasattes derwad tillökning i eller förändrad indelning af menighets allmänna wächällnings-beswär, da stall ansökning derom göras hos Wär Befallningshafwande i Länet, som late, dä frägan rörer landet, wid Härads-Rätten i orten, och, dä den rörer stad, wid behörig StadS-'Rätt derstädes, i wederbörandes närwaro undersöka behofwet och nyttan af wägen, äfwensom, der sä erfordras, hwar den jemnast och ginast göras kan, samt angäende ersättningen för den till wägen behöfliga jord, eller lägenhet; hwarefter och ledan Rätten belänkande i ämnet, afgiswit, War BefallningShafwande pröfwe, hurnwida'wägen säsom sockne-, härads- eller landswäg tarfwaö, eller eljest säsom ledande till hamn, lastplats, waru-nederlags-.plats, eller mellan segelleder, bätleder eller flottleder m. m., är för waru transporter af allmän nytta och nödwändighet, i hwiiket fall Wär BefallningShafwande, jemte bestämmande, sä widt sädant erfordras, hwar Väaen stall läggas, förordne om wägens indelning a dem, som enligt lag och författningar finnas pligtige att desamma rwa.pch undcrhälla.. Ofwer Wär Befallningshafwandes beflut harutinnan mä flagan föras i den ordning, som hittills stadgad warit; börande jemwäl, derest stridighet förekommer angäende afträdandet af jord eller lägenhet, eller om ersättningen derför, eller dä fräga ar att ersättningen stall af Kronan Utgöras, jattima beflut, urom i det fall, att det endast rörer stad, Wärt och Rikets Kammar-Collegium underställas, samt Kammar-Collegii, äfwensom i förenämnda fall Wär Befallningshafwandes utflög, till Wär Nädiga pröfning hemställas, för tvinnandet af den widare

26 24 - behandling af ärendet, som med Wär Nadiga Förordning om jords eller lägenhets afstaende för allmänt behof öfwerensstämmer.. 3. Frågor angäende anläggning af nya eller förbättring eller omläggning af backiqa eller eljesi för rörelsen obeqwäma wägar, emot erhällande af bidrag dertill utaf allmänna Medel, kunna, dä öfwerenskommelse derom inför wederbörande Härads-Rätt eller Stads-Rätt eller annorledes träffas, och stridighet ej heller förekommer angäende skyldigheten att i kostnaden deltaga, till Wär omedelbara Nädiga pröfning anmälas. Det alle, som wederbör hafwe sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera witzo hafwe wi detta med Egen ha-nd underffrifwit och med Wärt Kongl. Sigill bekräfta lätit. Stockholms Slott den 2'7 November (l. S.) OI. Im. Kostar, 8 ff. B:ko.

27 books2ebooks.eu e-böcker från ditt bibliotek av ebooks on Demand digitaliserad av Kungliga Biblioteket