Hallandsfarares Information

Transkript

1 Hallandsfarares Information Medlemsblad för Hallands Släktforskarförening Nr 90 December 2010 Årg. 25 Flottans båtsmäns uniform anno 1779 syns till vänster och en modernare uniform av 1832 års modell till höger. Läs historien om den halländske båtsmannen Anders Bengtsson Finkenät. Sid 6 Ur innehållet: 8Halländsk antavla med halländska, småländska och västgötska anor. 4 Bouppteckningar en källa med många spännande och intressanta uppgifter. 11 Julklappstips! Några nyutkomna böcker recenseras.

2 Ordförande och ansvarig utgivare Sven Johansson Kalendevägen HALMSTAD Hallands Släktforskarförening Föreningslokalens besöks- och postadress Ryttarevägen HALMSTAD Öppet: Alla helgfria måndagar Öppettider: se Detta händer 2010/2011 Annan tid enligt överenskommelse Kanslist Evelyn Hardenmark, tel. lokalen säkrast måndagar E-post hgf@halland.genealogi.se Hemsida Medlemsavgift 180 kr Familjemedlem 70 kr Postgiro Organisationsnummer Hallandsfarares Information utkommer med fyra nummer per år. För insända bidrag svarar författaren samt riktigheten däri. Tidningen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Visst material publiceras på vår hemsida. Externa skribenter måste meddela eventuella förbehåll mot att få sin text publicerad. I princip publiceras ej artiklar med sådant förbehåll. Eftertryck med angivande av källan är tillåtet såvida inte annat anges för respektive artikel. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ned och redigera artiklar. Nästa nummer kommer ut i mars. Stoppdatum 1 februari. Redaktionskommitté Charlotte Lindgren, Faurås FALKENBERG Ingemar Rosengren, Gamletullsgatan HALMSTAD Klas-Göran Stehn, Nybyvägen FALKENBERG Layout Elisabeth Fagerberg, Jordflyvägen ÅLED e-post elisabeth.fagerberg@telia.com Detta händer vintern/våren 2010/2011 December 2 Textläsning i Falkenberg 18:30 6 Måndagsöppet i lokalen Kungsbackagruppen, träff 18:30-21:00 Nordhallands hembygdsmuseum, Västergatan 17, Kungsbacka 11 Lördagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Textläsning i Falkenberg 18:30 20 STÄNGT i föreningslokalen 24 GOD JUL! 27 Måndagsöppet i lokalen GOTT NYTT SLÄKTFORSKARÅR! Januari 3 STÄNGT för inventering 10 Måndagsöppet i lokalen Lördagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Temakväll: Bouppteckningar se sid Måndagsöppet i lokalen Februari 7 Måndagsöppet i lokalen Lördagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Temakväll: Vad finns i bokväg i föreningslokalen? se sid Måndagsöppet i lokalen Mars 7 Måndagsöppet i lokalen Besök Kommunarkivet Patrikshill Lördagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Släktforskningens dag. Tid och plats se dagspress 21 Måndagsöppet i lokalen Forskarresa till Lund. Se sid Årsmöte Karl XI:s servicehus, se sid 3 28 Måndagsöppet i lokalen Forskarresa till Göteborg. Se sid 16 April 4 Måndagsöppet i lokalen Temakväll: Min släkt se sid 16 9 Lördagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Forskarresa till Vadstena. Se sid GLAD PÅSK! Maj 2 Måndagsöppet i lokalen Lördagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Juni 6 Stängt 13 Måndagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Måndagsöppet i lokalen Innehåll nr 90 Redaktören har ordet...3 Boktips...11 Årsmötet...3 Resan till Lund...11 Hallands befolkning En olycka med en ko...12 Lördagsöppet...3 Efterlysningar...12 Tillfällighetsfynd bouppteckningar...4 Konfirmander i Slöinge och Eftra...13 AD fotograferar bouppteckningar...5 Efterlysning av telefonkataloger...13 Bouppteckningar, arv och testamente..5 Tidningsklipp...14 Flera barn med samma namn...5 Sveriges dödbok...15 Båtsmannen A Bengtsson Finkenät...6 Antyda nu även på engelska...15 Halländsk antavla nr Wiki-rötter...15 Engelsk fregatt förliste...9 Föreningsaktiviteter...16 Halländsk långkål Hallandsfarares Information nr 90 december 2010

3 Redaktören har ordet Ännu ett år har gått och julen står för dörren. Då kan man inte låta bli att tänka bakåt och försöka minnas hur just detta året varit med tanke på vår gemensamma hobby släktforskningen. Jag måste få berätta om min höjdpunkt. Det var när vi några stycken från textläsningsgruppen i Falkenberg reste ner till landsarkivet i Lund i höstas. Alla hade vi förberett oss och jag hade riktat in mig på pappas prästanor i Skåne. Efter att ha släktforskat sedan 1980-talet, kan man ju undra om det verkligen finns så mycket mer att hitta. Jag är inte sådan, att jag anser mig färdig och nöjd. Det blir man aldrig, inte jag i alla fall! Allt sällsyntare med nya fynd har det dock blivit med tiden, men när man hittar något är det desto roligare. I en bouppteckning från 1718 fick jag veta att min prost varit gift två gånger och den rätta modern till min ana var Anna Aquilonia. Prästdotter? Det låter så! Vid en koll i Lunds stifts herdaminnen fann jag sex präster med namnet Aquilonius. Väl hemma hade jag 19 digitalfotograferade sidor ur herdaminnet att i lugn och ro gå igenom. Detta gav mig sex nya anfäder på 1600-talet och mycket kött på benen, om ibland något härsket. Vilket konstigt Charlotte Lindgren Falkenberg Hallands släktforskarförening kallar till årsmöte lördagen den 26 mars kl 13:30 Karl XI:s servicehus, Halmstad Mötesförhandlingar enligt stadgarna. Kom och lyssna till föredragshållaren Kent Andersson som berättar om Människor jag mött några kallar dom annorlunda. Kaffeservering, ingen förhandsanmälan. Utställning och försäljning av föreningens avskrifter, böcker, CD-skivor med mera. Välkomna! namn de har! Aquilonius är latin och betyder nordlig, från norr. I Härnösands herdaminnen, som står på hyllan bakom mig, kan jag nu gå vidare i min forskning. I min bokhylla finns många andra böcker som kanske också kan få dig att komma vidare. Lokalen har det mesta som handlar om Halland, men hamnar du i Stockholm eller norr därom, dra dig inte för att höra av dig till mig med frågor. Jag läste att en annan släktforskare ställde sin bokhylla till förfogande. Nu jag vill göra likadant och hoppas få anledning att återkomma om detta i ett annat nummer. Det vore roligt att höra vad andra träffat på under sitt sökande efter förfäder. Skriv gärna lite mer detaljerat om din forskning, än jag kunnat göra på detta begränsade utrymmet. En riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År önskar redaktionen! Hallands släktforskarförening Hallands befolkning 2 I förra numret av Hallandsfararen skrev jag att CD:n blir försenad på grund av att vi beslöt kontrollera materialet mer noggrant än vad som var planerat. Kontrollarbetet är i stort sett avklarat och vi har nu påbörjat normeringsarbetet. Eftersom vi har så mycket nytt material är detta också ett omfattande arbete. Jag kan bara konstatera att det antagande jag gjorde om att CD:n kommer att vara klar i början av 2011 stämmer. Vi behöver julhelgen på oss att arbeta med normeringen. Vi har redan fått in fler register, tyvärr finns ingen möjlighet att ta med dessa i den utgåva vi slutför nu, men för att det skall kunna bli en ny utgåva om ett par år behövs många nya register. Så vi uppmanar er att fortsätta med avskrifterna, varje volym är ett stort arbete att registrera. Sven Johansson Lördagsöppet Lördagarna 15 januari 12 februari 12 mars 9 april 7 maj kl Föreningslokalen på Ryttarevägen 4, Halmstad, är bemannad. Utan kostnad eller medlemstvång får du sakkunnig hjälp med dina släktforskningsfrågor. Välkommen! God Jul och Gott Nytt Släktforskarår! Hallandsfarares Information nr 90 december

4 Tillfällighetsfynd Bouppteckningar I början av min forskarbana räckte uppgifter i de vanliga kyrkböckerna väl till, då mitt mål vid den tiden var att komma så långt tillbaka som möjligt. Genom att använda födelse-, vigseloch dödboken, samt husförhörslängder, gick det relativt snabbt att arbeta sig tillbaka generation efter generation. Efter att ha mognat som släktforskare, uppstod behovet att samla mer information om personerna och deras samtid, för att på så vis skapa en bättre förståelse för människorna. Genom små noteringar i de olika kyrkböckerna kan vissa pusselbitar läggas till det grundmaterial som jag genom åren samlat på mig. Och ur bouppteckningar, mantalslängder och domstolsmaterial kan mycket mer information om de äldre släktingarna utvinnas. Tyvärr är det inte alltid så lätt att hitta det som berör en specifik person eller släkt, utan det kräver ofta tid och en systematisk genomgång av källmaterialet för att hitta godbitar om släkten. Ofta när jag söker igenom gamla handlingar, studerar dem sida upp och sida ner, så är där en text, ett ord eller ett namn som sticker ut och påkallar mitt intresse. Det är kanske inte alls det som jag i första hand letade efter, men ofta visar det sig att dessa tillfällighetsfynd är något som för min forskning framåt, eller bakåt. I ett par artiklar tänker jag berätta om några av dessa tillfällighetsfynd, och vad de har fört med sig. Ganska tidigt i min forskarbana, omkring mitten av 90-talet, kunde jag lägga till Anders Bengtsson och hans hustru Anna som anor i mitt träd. De var bosatta i Abbeshult i Vrå socken och genom min gode forskarkollega Christer Arvidsson fick jag reda på fler detaljer om familjen. Anders var gift två gånger, första gången med ovannämnda Anna och andra gången med Ingierd Persdotter. Födelseboken i Vrå berättar om fem barn i första giftet och ytterligare två i det andra äktenskapet. Av dessa dör två före fadern, som går bort Men ur Anders bouppteckning från Sunnerbo härad går det att läsa att fem barn fanns i livet av första kullen och de båda från andra kullen (Sunnerbo häradsrätt FII:4 s 291). Därigenom kunde Christer och jag konstatera att det antingen saknades uppgifter i födelseboken eller var de äldsta barnen inte födda i Vrå socken. Namnet på den äldste sonen Rodrick, förde tankarna till de brittiska öarna och någon av de skottska män som flyttade in i Sverige under och 1600-talet. När dessutom moder Anna inte hade något känt efternamn började jakten efter personer med namnet Rodrik eller med den äldre nordisk stavningen, Rörik, som möjligen kunde vara släkt med familjen. Lösningen uppenbarade sig av en tillfällighet många år senare när jag gick igenom de äldsta bouppteckningarna för Tönnersjö härad. Sedan tidigare har jag haft en sammanställning av de äldsta bouppteckningarna för Höks härad och omkring år 2006 beslöt jag att göra en liknande sammanställning för Tönnersjö härad. När jag arbetade med bouppteckningarna fick jag läsa dem på mikrokort, vilket innebar att Åhr 1767, d 16 Marty, woro undertecknade uppå wederbörandes anmodan at upteckna och werdera den lösa qwarlåtenskap, som efter sahle avlidna dannemannen An ders Bengtsson uti Abbeshult befants: Närwarande woro den sahle aflednas i lifstiden Kär älskeliga Maka, nu warande gudfruchtiga änkan Ingierd Pärsdotter i Abbeshult, med des kära Måg och Måhlsman, Ehrlige och Beskedelige dan nemannen Pär Jöns i Bölarp och Weinge Sochn: Äldste sonen af första giftet Rodrick Andersson i Ormhult; an dra sonen Bengt Andersson i Abbeshult; tredje sonen Pär Andersson i Abbeshult: äldsta dottern gudfruchtiga änkan Elin Andersdotter i Liushult, med dess måhlsman Jöran Larsson i Abbeshult, andra dottern Helena An dersdotter, med dess kära man Anders Swensson i Skifte ryd och Torpa sochn; äldsta dottern af sista giftet An na Andersdotter, med dess kära man Anders Pärsson i Torpa; yngsta dottern af sista giftet, Pernilla Anders dotter med dess kära man Johannes Nilsson i Össiö hult; alla sina egna förmyndare och Måhlsmän: hwarpå Egendomen upgafs och befants som följer; d. De läsbarheten inte alltid var den bästa då bildkvaliten varierade. Redan direkt när jag började min genomgång fann jag omgående flera bouppteckningar som inte var nämnda i de halländska registret. I början av den första volymen (Tönnersjö häradsrätt FIIa: ) fanns ett antal bouppteckningar som var yngre än de borde ha varit. Då många av handlingarna är lösa blad hade de troligen hamnat fel i arkivkartongerna. Ibland dessa felarkiverade handlingar fann jag en bouppteckning som väckte mitt intresse. Bouppteckningen var daterad den 28 april 1719 och av datumet att döma borde den ha legat i den andra volymen (Tönnersjö häradsrätt FIIa: ). Handlingen var upprättad efter salige Bouppteckningsregister på CD som Hallands Släktforskarförening har gett ut ger en bra ingång till handlingarna. Min erfarenhet säger dock att det är alltid värt att studera originalhandlingarna och numera har Arkiv Digtal digitalt fotograferat av det äldsta materialet vilket gör läsbarheten betydligt bättre än de gamla mikrokorten. Rörik Swensson i Bädden och Torup socken, som lämnade efter sig änkan Elin Jönsdotter och sönerna Bengt och Sven, samt döttrarna Elin och Anna. De tre första barnen var myndiga och dottern Anna uppgavs vara 15 år gammal. Det jag reagerade på var först och främst var namnet Rörik, men även kombinationen med att hans hustru hette Elin, likt Anders och Annas två äldsta barn. När det även fanns en dotter vid namn Anna i lämplig ålder blev det väldigt intressant. För att säkerställa att denna Anna var min ana studerade jag Torups mantalslängder. Där kunde jag följa hur Röriks söner övertog hemmanet Bädden och att dottern Anna levde hemma fram tills hon omkring år 1723 flyttade till Härhult, där hon gifte sig året efter. Namnet på hennes man var Anders Bengtsson, som också hade sitt ursprung i Torups socken. I Torups födelsebok finns ytterligare be- vis på att det är mina anor, då de barn som saknades i Vrå kyrkbok var noterade som födda i Härhult och Torups socken. Mantalsläng- den för år 1731 noterar att Anders Bengtsson med familj flyttade från Härhult till Sunnerbo härad i Småland. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att den första bouppteckningen visade på möjliga sökparametrar, medan den andra innebar början på en lösning som med hjälp av andra källor kunde säkerställas. Efter mer än tio års sökande var tiden det rätta och en tillfällighet gav mig pusselbiten som bidrog till lösningen av problemet, och mina småländska anorna visade sig vara av halländsk härkomst. Lars-Ola Jacobsson Knäred 4 Hallandsfarares Information nr 90 december 2010

5 Arkiv Digital fotograferar bouppteckningar När de äldre kyrkoböckerna (från äldsta tid till 1894) är fotograferade så går Arkiv Digital vidare och då är det naturligt att nästa steg blir bouppteckningarna. Bouppteckningarna innehåller mycket spännande och intressanta uppgifter. I ingressen hittar man ju uppgifter om vem som dör och den efterlämnade makan/maken och sedan barnen. Om det finns omyndiga barn så kan det finnas förmyndare och ofta är detta släktingar till den avlidna. Dessa kan då ge ledtrådar till jakten på flera förfäder. Sedan går man igenom vad som finns i det efterlämnade boet. Ibland kan det vara mycket noga och ibland lite översiktligt. Men dessa uppgifter ger oss mycket kunskap om hur de hade det och hur de levde förr i tiden. Bouppteckningar från äldsta tid till 1900 är färdigfotograferade för Lands arkivet i Göteborg, Vadstena och Karlstads område. För Landsarkiven i Lund, Uppsala och Härnösand håller vi på med bouppteckningar för tillfället. Då gör vi så att vi fotograferar härad för härad och i tidsintervaller. För att ta Landsarkivet i Lund som exempel (har handlingar från Skåne, Blekinge och Halland), så har vi snart gjort klart första genomgången. Vi har fotograferat alla häradsrätter (inte städerna ännu) från äldsta tid till Sedan börjar vi på ett nytt var och tar härad för härad igen från 1801 till 1850 och sedan slutligen 1851 till Större delen av nästa år kommer nog att krävas för dessa bouppteckningar, men de äldsta finns redan nu ute och är tillgängliga och vi fyller på med nya bilder hela tiden. Niklas Hertzman Arkiv Digital Bouppteckning, arv och testamente När någon dör måste en bouppteckning upprättas. Sedan 1 juli 2001 är det Skatteverket som registrerar bouppteckningar. Vill man ha en kopia vänder man sig dit. Bouppteckning är en offentlig handling som kan beställas av vem som helst. Före detta datum var det Tingsrätten som registrerade och dessa bouppteckningar finns på Landsarkivet i Lund. Har man tillgång till Internet kan man gå in på och söka på bouppteckningar så finns där ett formulär att fylla i. Man kan naturligtvis även ringa eller skriva till Landsarkivet i Lund och på så sätt få hjälp. Kostnaden är låg, har man så mycket uppgifter att inga utredningar behöver göras betalar man 4 kronor per A4-sida. Forskningsavgiften är 125 kronor per 15 minuter. Bouppteckningen är en viktig legitimationshandling när ett dödsbos tillgångar skall överföras till arvingarna. Finns där endast en arvinge eller en efterlevande maka och inga särkullbarn krävs inga fler handlingar för att avsluta ett dödsbo. Är det flera som ska dela på den avlidnes tillgångar skall i de flesta fall ett arvskifte upprättas. Ett arvskifte är en skriftlig handling där det står hur tillgångarna skall fördelas. Det skall undertecknas av samtliga dödsbodelägare eller av någon som har fullmakt för delägarna. Den avlidne kan även i testamente ha utsett någon som ser till så att hans/hennes vilja blir uppfylld. Denna person kallas testamentsexekutor och är oftast jurist eller annan för uppgiften sakkunnig person. Testamentsexekutorn träder i arvingarnas ställe och ombesörjer avveckling av dödsboet i enligt med testators vilja. Om man vill ändra på den legala arvsordningen kan man skriva ett testamente. Att upprätta ett testamente är ett viktigt steg som noga ska tänkas igenom. Man bör inte upprätta testamente på egen hand utan ta hjälp av sakkunnig för att undvika att det blir feltolkningar i framtiden eller att testamentet inte är formriktigt upprättat. Det senare kan leda till att det blir ogiltigt. Har man ett gammalt testamente upprättat före 1988 kan det vara viktigt att se över eftersom lagen har ändrats sedan dess. Det framkommer en del sådana testamenten vid bouppteckningar som gör mer skada än nytta för efterlevande maka. Om man är sambo är det extra viktigt att tänka på att upprätta testamente. Sambor ärver inte varandra utan bodelar endast gemensam bostad och bohag. Ann-Marie Lindström Lindströms Boutredningsbyrå Flera barn med samma namn När man släktforskar stöter man ganska snabbt på att två syskon kan ha samma namn. När ett litet barn dör får nästa syskon det avlidna barnets namn. Jag har stött på familjer där fyra syskon fått samma förnamn efter varandra. Den här företeelsen verkar vara väldigt vanlig. Betydligt ovanligare är att syskon som överlevt småbarnsåren får samma namn, men även detta förekommer. Som nybörjare i släktforskningen stötte jag på två syskon Olof på Ödgärdet i Skrea. Den ene var född 1738, den andre (min ana) Båda dog Det tog ett tag innan jag Hallandsfarares Information nr 90 december 2010 kom på att de var två. Som förklaring till namnen tänkte jag mig att Olof d.ä. var uppkallad efter farfar och Olof d.y. efter morfar. I detta fall var farfar ryttaren och åbon Olof Olofsson Möller (ca ) och morfar var åbon Olof Persson i Gödastorp (ca ). Nu är jag emellertid inte lika övertygad om att den teorin står sig. Vi kan t.ex. ta en annan anfader, Nils Nilsson i Övre Bösteshult i Fagered. Han hade två söner Nils, en född 1737 och en född Farfar hette förvisso Nils, men morfar hette Anders. Mitt tredje exempel från min släkt blir det mest extrema. Vi är ganska många i Halland som härstammar från Knut Bengtsson i Ramnås, Torup. I hans familj finner man två Kerstin födda ca 1667 och 1688, två Elin födda ca 1665 och 1685 och två Bengt födda 1672 och Att farfar hette Bengt framgår ju av Knuts patronymikon. Vad farmor och mormor hette vet jag inte. Skriv gärna till oss i redaktionen om du själv har exempel på att två vuxna syskon har samma namn. Förekommer detta i andra delar av landet? Och varför gjorde man så här? Det var nog inte dålig fantasi utan någon mer reell orsak bakom detta namnskick. Klas-Göran Stehn 5

6 Att spåra en båtsman: Historien om Anders Bengtsson Finkenät Lars Ericson Wolke är professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan och har gett ut ett 25-tal böcker, bl. a. Svenska knektar (2:a uppl. 2002). Han var i 17 år verksam vid Krigsarkivet, bl.a. som ansvarig för forskarservicen. Det här är historien om båtsmannen Anders Bengtsson Finkenät. I artikeln berättar jag hans militära historia, för att den vägen visa på vilka typer av källor som båtsmansforskaren kan försöka utnyttja. Under alla Sveriges krig har flottan spelat en viktig, och ofta avgörande, roll. Tusentals och åter tusentals män har genom århundradena tjänstgjort ombord på flottans fartyg, och det gäller även under indelningsverkets tid alltifrån 1600-talets slut. I den indelta krigsmakt som skapades under och 90-talen så tjänstgjorde till en början fotsoldater, ryttare och båtsmän. Av armésoldaterna återfanns i Finland medan 600 båtsmän rekryterades i Finland. Antalet armésoldater eller båtsmän i flottan kunde variera något fram till indelningsverkets successiva avveckling från talet till 1901, men proportionerna mellan de olika manskapskategorierna är ungefär desamma. 1 Många har båtsmän i släkten Detta innebär att många släktforskare med rötter i det gamla bondesamhället har en eller flera båtsmän bland sina förfäder. I den här artikeln vill jag visa på några av de källor som är speciella för båtsmansforskaren, och vad de kan ge för upplysningar. Därför är fotnoterna extra viktiga att studera för där ges detaljerad information om de olika källtyperna och var forskaren kan söka efter dem. Samtliga här använda handlingar förvaras i Krigsarkivet i Stockholm. Kriget mot Ryssland innebar en katastrof för Sverige l i och med att vi i freden i Fredrikshamn tvangs lämna ifrån oss hela Finland samt Åland och delar av det svenska landskapet Västerbotten, det senare ungefär motsvarande nuvarande norra Finland mellan Kemi älv och gränsen längs Torne och Muonio älvar. Kriget har oftast skildrats som ett landkrig, vilket det till stor del också var. Men även sjökriget var viktigt, med strider mellan de svenska och ryska flottorna, samt inte minst ett antal svenska landstigningsoperationer i södra Finland och i Västerbotten. Den svenska flottans viktigaste uppgift var dock, precis som i en lång rad tidigare krig, att upprätthålla förbindelserna mellan rikets västra och östra delar, och i det syftet måste man behålla kontrollen över Ålands hav och väsentliga delar av Finska viken. För att kunna lösa den uppgiften sändes många fartyg och tusentals officerare och sjömän till de omstridda farvattnen och en nu ofta bortglömd del av det ryska kriget. 2 Finkenäts historia Det här är historien om en av dessa sjömän, båtsmannen Anders Bengtsson Finkenät. I artikeln berättar jag hans militära historia, för att den vägen visa på vilka typer av källor som båtsmansforskaren kan försöka utnyttja. Berättelsen om båtsmannen Finkenäts civila historia och hans familj förbigår jag därför i det här sammanhanget. Anders Bengtsson Finkenät fick barn i Enslövs socken, Halland år Då sägs han vara båtsman. Han rekryterades vid 23 års ålder år 1791 och blev båtsmannen nr 102 Finkenät vid Södra Hallands båtsmanskompani, vars rote låg i Trönninge socken, grannsocken till Enslöv. 3 Precis som så många andra båtsmän fick Anders Bengtsson ett båtsmansnamn som hörde till just hans rote. I flottan hade sådana namn ofta anknytning till fartygen och deras olika delar. Namnet Finkenät, eller egentligen Finknät, var ett slags bastingering. En bastingering var en på fartygets träreling, ibland på stöttor, byggd träränna i vilken man stuvade in besättningens hängmattor. 4 Båtsmannen Finkenät är sedan närvarande vid mönstringar med kompaniet 1797, 1798 och Den 25/ återfinns han vid ett likvidmöte i Slöinge nära torpet. Sådana möten hölls för att reglera ( likvidera ) eventuella löneskulder som kronan/bönderna hade till båtsmännen. Arbetskommenderingar Vid flera tillfällen är Finkenät frånvarande på grund av kommenderingar, bland annat åren 1800, 1801 och Vid mönstringen 1796 var han kommenderad till örlogsbasen i Karlskrona, och den 6/ tjänstgjorde han på skeppsvarvet i Karlskrona. Vid en mönstring i januari 1806 är han på arbetskommendering till kohlgrufvan, d. v. s. en stenkolsgruva dit man skickat 32 man ur båtsmanskompaniet för att bryta kol. Detsamma gäller den 24/ och den 23/ då Anders Finkenät åter är på arbete i kolgruvan. I en rulla för 1808 uppges att han har dött den 13/ under en kommendering till Karlskrona. 5 Detta är den grundläggande ramen för båtsmannen Finkenäts tjänstgöring sådan vi kan spåra den i de viktigaste mönsterrullorna. Sedan blir nästa steg att försöka finna ytterligare information om de olika kommenderingar som mönsterrullorna bara kortfattat ger information om. Te c k n i n g: Ja c o b Hä g g Ryska kriget I februari 1808 anföll ryska trupper in i Finland och i mars samma år förklarade Danmark Sverige krig. Inför den förestående mobiliseringen skrev den befälhavande amiralen i Karlskrona till landshövdingen i Halmstad den 3 mars 1808 och begärde att båtsmän ur Hallands södra båtsmanskompani skulle sändas till Karlskrona. 6 Den 22 mars mönstrades Anders Finkenät och flera av hans kamrater på linjeskeppet Dristigheten i Karlskrona, ett av flottans starkaste örlogsfartyg. 7 På det fartyget tjänstgjorde han resten av våren, under sommaren och början på hösten 1808, ända fram till den 10 september Linjeskeppet Dristigheten låg för klargöring i Karlskrona fram till dess hon den 29 mars 1808 seglade ut i Östersjön. Först seglade man mot danska farvatten och passerade Själland (11/4), Fehmarn sund (13/4), Langeland (20/4), vidare österut ut i södra Östersjön (1/5) och nådde den 12/5 Karlskrona redd. Fartyget gick dock aldrig in till kaj inne i hamnen, utan tycks mest ha bunkrat färskvatten och proviant innan det den 19 maj åter styrde ut i Öster sjön. Den 3 juni ankrade Dristig heten utanför den danska ön Mön innan hon den 13 juni 6 Hallandsfarares Information nr 90 december 2010

7 åter befann sig på Karlskronas redd. Så, den 17 juni styrde Dristigheten än en gång ut i Östersjön. Nu var siktet inställt på östliga farvatten och fronten mot Ryssland. Den 26 juni seglade hon in i Finska viken, vars båda kuster nu hölls av den ryska armen. I Finska viken befann sig såväl svenska som allierade fartyg ur den brittiska flottan Royal Navy. Eftersom Ryssland vid denna tid var allierad med Napoleons Frankrike hjälpte engelsmännen svenskarna i deras ryska sjökrig. Den 2 augusti gick Dristigheten in i den finska skärgården ( Finska skären ) och den 7 juni ankrade hon på Örö redd i Dragsfjärds (Hittis) skärgård i Nyland. Den 25 augusti satte man åter segel och gick ut i Finska viken för att den 27:e ligga utanför Rågervik. Det svenskarna kallade Rågervik var sundet mellan Rågöarna och hamnen i Baltischport (estniska Paldiski) där man ankrade samma dag. Vid åttatiden på kvällen den 1 september fördes över 40 sjuka båtsmän från Dristigheten till linjeskeppet Äran. En av dessa sjuka båtsmän var vår båtsman, Anders Bengtsson Finkenät. 9 Vi vet inte vad han var sjuk i, men de flesta sjömän som insjuknade och dog på flottans fartyg under detta krig led av rödsot på grund av dålig kost och svåra sanitära förhållanden ombord på fartygen. När rullorna talar om sjuka båtsmän är det sannolikt rödsot eller någon liknande sjukdom som det handlar om. Hade det handlat om stridsskador så hade rullorna talat om skadade eller blesserade soldater. Inget talar för att Anders Bengtsson Finkenät och hans kamrater ens hade upplevt en strid ännu i detta krig. Så här långt har inte individen Finkenät nämnts i skildringen av Dristighetens seglatser över Östersjöns vatten. Men själva poängen är just denna, att genom att gå igenom fartygschefens loggböcker eller dagböcker, så kan man se var en viss båtsman har befunnit sig vid olika tidpunkter och vad han har upplevt. Genom loggböckerna kan vi så att säga indirekt skriva båtsmannen Finkenäts historia. Sjukstransport med Äran Linjeskeppet Äran hade i augusti 1808 utsetts till sjuktransportfartyg och hon tog nu ombord sjuka båtsmän och soldater från flera olika örlogsfartyg för att föra dem till Karlskrona. Den 2 september 1808, dagen efter det de sjuka från Dristigheten hade förts ombord låg Äran under segel i Finska viken då hon mellan klockan och hade besök av två engelska läkare från det närvarande engelska amiralsskeppet. De båda engelsmännen kom ombord från en slup som lade sig bredvid Ärans långsida och inspekterade för att bese de sjuka. Under denna timme kontrollerade de förhållandena för de minst 120 sjuka som fanns ombord på fartyget (av Ärans egen besättning var också man sjuka). Möjligen såg även Anders Finkenät de båda engelsmännen när de vandrade runt bland sjukkojerna. Vid halvtretiden på morgonen den 2 september 1808 började Äran hissa segel för att segla hem till Karlskrona. Den 4 passerade man Odinsholms fyrtorn (strax nordväst om Reval eller Tallinn), den 5 september gick fartyget utanför Dagö (Hiiumaa) och ut i Östersjön innan hon redan samma dag siktade Gotlands nordöstra udde. En kvart i nio på morgonen den 6 september nåddes Gotlands södra udde och sedan tycks vinden ha mojnat betydligt för först den 8 september kunde man sikta Hoborg d. v.s. Hoburgs gubben. En förklaring till den långsamma färden kan också ha varit att man tvingades ordna sjöbegravning för flera sjuka som avled under resan. Den döde syddes in i tyg och kroppen fästes vid två kanonkulor innan den sänktes i havet, sedan prästen läst över den bortgångne officeren eller båtsmannen. När en sjöbegravning ägde rum så låg fartyget stilla. En av de döda var Anders Finkenäts granne hemifrån Halland, båtsmannen 105 Vinge från Göstorps rote i Veinge socken. Kom i land vid liv Vid halvtvåtiden på eftermiddagen den 9 september siktades Ölands fyrtorn och vid halvniotiden följande morgon den 10 nådde man skärgårdsbefästningarna Kungshatt och Smörasken i inloppet till Karlskrona. Vid tolvtiden den 10 september fördes de sjuka på Äran iland och bars till amiralitetssjukhuset i Karlskrona. 10 Vad som bör ha varit något av en skräckresa för Finkenät och de andra svårt sjuka båtsmännen var över. På sjukhuset på Stumholmen i Karlskrona hann den halländske båtsmannen äta fyra portioner mat innan sjukdomen tog överhanden efter tre dagar iland. Den 13 september 1808 avled båtsmannen Anders Bengtsson Finkenät på sjukhuset i Karlskrona. 11 De flesta dog inte i strid Historien om Anders Bengtsson Finkenät är, i all sin tragik, typisk för många båtsmäns öden inte minst under det ryska kriget Efter ett antal månaders sjötjänst så insjuknade de och dog slutligen ombord på fartyget eller i en förläggning i land. Kanske uppemot procent av de döda båtsmännen under detta krig dog sotdöden och inte av stridsskador. Få av dessa båtsmän hann alls se skymten av ett ryskt fartyg, än mindre få uppleva en strid med fienden. Men tack vare den militära byråkratin, som malde på i krig som fred, på fartyg likaväl som iland, så kan vi följa dessa annars så anonyma båtsmäns öden från det de lämnade sina båtsmanstorp, under tiden i örlogshamnen och under seglatserna på fartygen, innan deras liv ändades i en hängkoj till havs eller i en sjukbädd till lands. I båda dessa avseenden var Anders Bengtsson Finkenät från södra Halland en alldeles vanlig och väldigt typisk båtsman i det ryska kriget Lars Ericson Wolke Fotnoter 1 Lars Ericson (Wolke), Svenska knektar, indelta soldater, ryttare och båtsmän i krig och fred (Lund 1995 och flera senare uppl.). 2 Om kriget se senast Martin Hårdstedt, Finska Kriget , Sthlm 2006, medan sjökriget behandlas i Lars Ericson Wolke/Martin Hårdstedt, Svenska sjöslag, Sthlm 2009 s Mönsterrulla över Södra Hallands Båtsmanskompani år 1803, rote 102, i krigsarkivet, marinens rullor, serie IV volym: Södra Halland Jfr Claes Grill, Statistiskt sammandrag af Svenska Indelningsverket, tredje delen, Sthlm 1858 s. 50 f. 4 Emil Smith, Nautisk ordbok på svenska, engelska och tyska språken, Sthlm 1914 (Nytryck 2006) s. 34, Mönsterrullor i not 3 nämnda volym. 6 Befälhavande amiralen i Karlskrona till landshövdingen i Halmstad 3/31808, i Krigsarkivet, Karlskrona stations arkiv, befälhavande amiralens kansli volym B I A:22, utgående skrivelser 1:a kvartalet Mönsterrulla över besättningen på örlogsskeppet Dristigheten år 1808 i Krigsarkivet, sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor volym 1808:2. 8 Se t ex kostmönsterrullor för Dristigheten under 2:a och 3:e kvartalet 1808 i Krigsarkivet, Karlskrona stations arkiv, 2:a sjömilitiekontoret volym E VII:33 pag. 152 V, 373 V och 607 R samt volym E VII:34 pag. 155 R och 358 R. 9 Loggboken för Dristigheten 1808 i Krigsarkivet, sjöexpeditioner loggböcker, egentliga loggböcker volym Dristigheten Jfr även skeppsmönsterrullan för Äran 2 10/ i Krigsarkivet, sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor volym 1808:10 Äran. 10 Loggboken för Äran i Krigsarkivet, sjöexpeditioner loggböcker, egentliga loggböcker volym Äran Kostmönsterrulla för Amiralitetssjukhuset 3:e kvartalet 1808 i Krigsarkivet, Karlskrona station, 2:a Sjömilitiekontoret volym E VII:34 3:e kvartalets kostmönsterrullor för l808 pag. 607 R. Berättelsen om Anders Bengtsson Finkenät är publicerad i Släkthistoriskt Forum nr Efter artikelförfattaren Lars Ericson Wolkes med givande publiceras den även här i Hallandsfarares Information. Hallandsfarares Information nr 90 december

8 Halländsk antavla nr 49 Antavla för Alma Eleonora Johanniesdotter Halländska, småländska och västgötska anor I denna antavla presenterar jag min 93-åriga mor Emmy Andersson född Bergstrands anor på möderne sidan. Emmy har berättat mycket om sin tid som sjuåring hos sin morfar Johannes andra fru Emma i undantagsstugan på Ryd. När jag började engagera mig i släktforskarföreningen lärde jag känna Charlotte Lindgren och vi kom snart underfund med att vi hade Abild som ett gemensamt intresse. Hon hade bland annat tillbringat alla sommarlov i Abild och hennes föräldrar bodde sedan ett antal år permanent i Abild. Döm om min förvåning när det gick upp för oss att det var min mammas morfars undantagsstuga på Ryd (se bild) som Charlotte hade bott i. Ett stort tack för fint forskarsamarbete till mina släktingar Ingvar Andersson och Ulf Josefsson. Evelyn Hardenmark 1. Alma Eleonora Johanniesdotter. Född Ryd, Abild (N). Död Humselynga, Abild (N). Gift med Karl Malkolm Bergstrand Född Humselynga, Abild (N). Död Humselynga, Abild (N) Vigsel Abild (N). Generation I 2. Johannes Jacobsson. Hemmansägare, Kyrkvärd. Född Gräflingsås, Kalv (P). Död Ryd, Abild (N). Vigsel Abild (N) 3. Neta Andreasdotter. Född Ryd, Abild (N). Död Ryd, Abild (N). Generation II 4. Jacob Andersson. Hemmansåbo. Född Ävje, Kalv (P). Död Hallstorp, Abild (N). Vigsel Kalv (P) 5. Johanna Lena Magnidotter. Född Videbäcksered, Kalv (P). Död Abild (N). 6. Andreas Bengtsson. Hemmansägare, Kyrkvärd. Född Yttre Kinhult, Södra Hestra (F). Död Ryd N 2, Abild (N). Vigsel Skrea (N) Johannes Jacobsson med näst yngsta dottern Jenny och andra hustrun Emma. 7. Elna Olsdotter. Född Winbergstorp, Tollastorp, Asige (N). Död Ryd N 2, Abild (N). Generation III 8. Anders Jönsson. Född Trollås, Håcksvik (P). Död Ävje, Kalv (P). Vigsel Kalv (P) 9. Pernilla Olofsdotter. Född Djuparp Håla, Gunnarp (N). Död Ävje, Kalv (P). 10. Magnus Larsson. Född Skeppshult, Mårdaklev (P). Död Videbäcksered, Kalv (P). Vigsel Kalv (P) 11. Anna Svensdotter. Född Liagård, Mårdaklev (P). Död Nättsjö, Enehagen, Kalv (P). 12. Bengt Bengtsson. Född Gölghult, Gryteryd (F). Död Möllnetången, Gryteryd (F). Vigsel Gryteryd (F). 13. Britta Andersdotter. Född Norra Eldshestra, Gryteryd (F). Död Norra Eldshestra, Gryteryd (F). 14. Olof Nilsson. Torpare. Född Steninge, Asige (N). Död Winbergstorp, Tollastorp, Asige (N). Vigsel ca 1808 Asige (N) 15. Helena Bengtsdotter. Född Asige (N). Död Winbergstorp, Tollastorp, Asige (N). Generation IV 16. Jöns Knutsson. Hemmansägare, Danneman. Född Trollås, Håcksvik (P). Vigsel Kalv (P) 17. Catarina Larsdotter. Född Näs, Kalv (P). Död Trollås, Håcksvik (P). 18. Olof Torbjörnsson. Frälsebonde. Född Djuparp Håla, Gunnarp (N). Död Bälshult Övre, Gunnarp (N). Vigsel Kalv (P) 19. Anna Larsdotter. Född Hussered, Kalv (N). Död Ävje, Kalv (P). 20. Lars Månsson. Född Död Skeppshult, Mårdaklev (P). Vigsel Mårdaklev (P) 21. Annika Pehrsdotter. Född Död Skeppshult, Mårdaklev (P). 22. Sven Larsson. Född 1748 Stockhult N 1, Ö Frölunda (P). Död Kullen, Mårdaklev (P). Vigsel Mårdaklev (P) 23. Lisken Bengtsdotter. Född Död Kullen, Mårdaklev (P). 24. Bengt Bengtsson. Född Gölghult, Gryteryd (F). Död Gölghult, Gryteryd (F). Vigsel Gryteryd (F) 25. Britta Knutsdotter. Född Norra Röshult, Gryteryd (F). Död Hallandsfarares Information nr 90 december 2010

9 05-17 Gölghult, Gryteryd (F). 26. Anders Andersson Stör. Soldat. Född Död Norra Eldshestra, Gryteryd (F). Vigsel Gryteryd (F) 27. Maria Johansdotter. Född Fållinge Lunnagård, Villstad (F). Död Norra Eldshestra, Gryteryd (F). 28. Nils Olofsson. Född Död Tollastorp, Asige (N). Vigsel ca 1780 Asige (N) 29. Elna Christensdotter. Född Tollastorp N 2, Asige (N). Död Tollastorp, Asige (N). 30. Bengt Larsson. Född 1733 Hulegård, Blixtorp N 4, Årstad (N). Död Forssa Kvarn, Asige (N). Vigsel beräknat 1772 Asige (N) 31. Karin Johansdotter. Född Ahlared N 2, Asige (N) Död Siggagården, Asige (N) Generation V 32. Knut Larsson. Död Trollås, Håcksvik (P). 33. Ingeborg Larsdotter. 34. Lars Andersson. Frälseinspektör. Född Näs, Kalv (P). Död Näs, Kalv (P). Vigsel Gunilla Håkansdotter. Född Bökenäs, Kalv (P). Död Näs, Kalv (P). 36. Torbiörn Olofsson. Frälsebonde. Född Ekängen, Gunnarp (N). Död Djuparp Håla, Gunnarp (N). Vigsel Gunnarp (N) 37. Kierstin Larsdotter. Född Djuparp Håla, Gunnarp (N). 38. Lars Andersson. Frälsebonde. Född Bålared, Kalv (P). Död Störshult, Kalv (P). Vigsel omkring 1738 Kalv (P) 39. Elin Nilsdotter. Född Videbäcksered Östergård, Kalv (P). Död Störshult, Övre, Kalv (P). 44. Lars Gudmundsson. Född omkring Död Liagård, Mårdaklev (P). 45. Britta Gunnesdotter. Född mellan 1716 och 1721 Östra Frölunda. Död Liagård, Mårdaklev (P). 48. Bengt Håkansson. Soldat. Född Jönköping (F). Död 1765 Gölghult, Gryteryd (F). Vigsel Gryteryd (F) 49. Elin Persdotter. Född Död Gölghult, Gryteryd (F). 50. Knut Swensson. Född Skivebo, Gryteryd (F). Död 1764 Norra Röshult, Gryteryd (F). Vigsel Gryteryd (F) 51. Anna Jönsdotter. Född Röshult, Gryteryd (F). Död Norra Röshult, Gryteryd (F). 54. Johan Larsson. Född beräknat Långaryd (F). Död Tången, Gryteryd (F). Vigsel Villstad (F) 55. Bengta Andersdotter. Född Lunnagård Fållinge, Villstad (F). Död 1766 Bäck, Gryteryd (F). 58. Christen Persson. Född omkring Död 1800 Tollastorp, Asige (N). Vigsel ca 1751 Asige (N) 59. Marta Andersdotter. Född omkring 1735 Slättelynga N 1, Asige (N). 60. Lars Biörsson. Död Hulegård, Blixtorp N 4, Årstad (N). Vigsel ca Kierstin Arfvedsdotter. Född ca 1696 Hulegård, Blixtorp N 4, Årstad (N). Död Heberg N 13, Dygård, Årstad (N). 62. Johan Jönsson. Född ca 1723 Ahlared N 2, Asige (N). Död efter 1792 Ahlared N 2, Asige (N). Vigsel ca 1750 Asige (N) 63. Ingri Swensdotter. Född ca 1731 Sämb N 2, Asige. Död efter 1783 Sämb N 2, Asige. Generation VI 68. Anders Lagesson. Född ca 1650 Näs, Kalv (P). Död Näs, Kalv (P). 69. Karin Svensdotter. Död 1718 Näs, Kalv (P). 70. Håkan Persson. Död ca 1739 Bökenäs, Kalv (P). 71. Anna Svensdotter. Född ca 1682 Bökenäs, Kalv (P). Död ca 1749 Bökenäs, Kalv (P). 72. Olof Torbiörnsson. Skattebonde. Född 1659 Gunnarp (N). Död Ekängen, Gunnarp (N). Vigsel Gunnarp (N) 73. Bengta Jönsdotter. Född 1663 Lunnagård, Gunnarp (N). Död Ekängen, Gunnarp (N). 74. Lars Andersson. Frälsebonde. Född ca 1680 Djuparp Håla, Gunnarp (N). Död Djuparp Håla, Gunnarp (N). Vigsel Gunnarp (N) 75. Karin Persdotter. Född 1686 Vasshult N 1, Gunnarp. Död Djuparp Håla, Gunnarp (N). 76. Jon Anders Svensson. Skattebonde. Född ca 1678 Bålared, Kalv (P). Död Bålared, Kalv (P). Vigsel Gunnarp (N) 77. Kerstin Larsdotter. Född Djuparp N 3 Höga, Gunnarp (N). Död Bålared, Kalv (P). 78. Nils Månsson. Bonde. Född ca 1664 Videbäcksered Östergård, Kalv (P). Död Videbäcksered Östergård, Kalv (P). 79. Kierstin Persdotter. Född ca 1676 Kalv (P). Död Videbäcksered Östergård, Kalv (P) Swen Knutsson. Född ca Död 1739 Skivebo, Gryteryd (F) Britta Gudmundsdotter. Född Ödesbacka, Södra Hestra (F). Död 1756 Skivebo, Gryteryd (F) Jöns Jönsson. Död före 1746 Gryteryd (F) Kerstin Andersdotter. Född Död 1760 Norra Röshult, Gryteryd (F) Anders Andersson. Född ca Död 1742 Lunnagård Fållinge, Villstad (F) Ingrid Swensdotter. Född Död 1766 Bäck, Gryteryd (F) Per. Död efter 1733 Tollastorp N 3, Asige (N) Elin. Död efter 1735 Tollastorp N 3, Asige (N) Anders Månsson. Död Slättelynga N 1, Asige (N). Vigsel 1733 Årstad 119. Ingierd Persdotter. Född före 1710 Allberg N 10, Årstad (N). Död Slättelynga N 1, Asige (N) Arfved Larsson. Död ca 1728 Hulegård, Blixtorp N 4, Årstad (N). Vigsel ca N N. Död efter Jöns Jönsson. Död efter 1732 Ahlared N 2, Asige (N). Vigsel ca 1721 Asige (N) Hallandsfarares Information nr 90 december

10 125. Ingebor. Död efter 1747 Ahlared N 2, Asige (N) Swen Börjesson. Född ca Död efter 1737 Sämb N 2, Asige Kierstin. Född ca Död efter 1772 Sämb N 2, Asige. Generation VII 136. Lage Nilsson. Död efter 1681 Näs, Kalv (P) Sven Jansson. Född ca 1640 Bökenäs, Kalv (P). Död Bökenäs, Kalv (P) Jöns Olsson. Skattebonde. Född ca 1635 Lunnagård, Gunnarp (N). Död efter 1696 Åsebo, Mårdaklev (P) Anna Asmundsdotter. Född ca 1640 Brokared Assmundsgård, Älvsered (N). Död efter 1696 Åsebo, Mårdaklev (P) Anders Larsson. Frälsebonde. Född 1640 Djuparp Håla, Gunnarp (N). Död Djuparp Håla, Gunnarp (N) Kerstin Nilsdotter. Född Död Djuparp Håla, Gunnarp (N) Per Bengtsson. Skattebonde. Död Vasshult N 1, Gunnarp Ingeborg Bengtsdotter. Född 1648 Gunnarp (N). Död Vasshult N 1, Gunnarp (N) Lars Svensson. Skattebonde. Född 1651 Gunnarp (N). Död Djuparp N 3 Höga, Gunnarp (N) Karin Olofsdotter. Född 1658 Gunnarp (N). Död Djuparp N 3 Höga, Gunnarp (N) Måns Månsson. Född Kalv (P Gudmund Larsson. Smed. Född ca Död 1716 Ödesbacka, Södra Hestra (F) Ingerd Erlandsdotter. Född Vickelsbo, Burseryd (F). Död mellan 1720 och 1730 Ödesbacka, Södra Hestra Måns Persson. Åbo. Död efter 1725 Slättelynga N 1, Asige (N). Vigsel före Elin. Död efter 1725 Slättelynga N 1, Asige (N) Per Biörnsson. Död ca 1739 Allberg N 10, Årstad (N). Vigsel ca N N. Död efter 1740 Allberg N 10, Årstad (N) Lars Arfwedsson. Död ca N N. Död efter Generation VIII 292. Olof Andersson. Skattebonde. Född ca Malin Andersdotter. Född ca Död 1695 Lunnagård, Gunnarp (N) Asmund N Sven Larsson. Skattebonde. Född ca Död Djuparp N 3 Höga, Gunnarp (N) Gunnil Torstensdotter. Född ca Död Djuparp N 3 Höga, Gunnarp (N) Björn Persson. Död efter 1708 Allberg N 10, Årstad (N) N N. Död ca 1681 Allberg N 10, Årstad (N). Evelyn Hardenmark Halmstad Engelsk fregatt förliste i Laholmsbukten I samband med gravvårdsinventering på Skummeslövs kyrkogård i Skottorp blev vi uppmärksammade på följande händelse. Skeppsklockan från det förlista fartyget HMS Lyme bärgades och fi nns förvarad i Skummeslövs kyrka. I oktober eller 19 (datum lite osäkert) rasade en våldsam storm i Laholms bukten. Den engelska fregatten HMS Lyme med 170 mans besättning var på väg hem från ett uppdrag i Östersjön. På hemvägen till England överraskades de av den rasande stormen och drev in i Laholmsbukten. 18 sjömän omkom. De begravdes i det sydvästra hörnet av kyrko gården vid Skummeslövs kyrka, men någon gravvård restes aldrig. Händelsen föll i glömska, tills författaren och journalisten Andreas Jemn träffade på uppgiften om sjödramat i samband med annan forskning. Den engelske militär attachén i Sverige fick reda på detta. När så fregatten HMS Kent med sin engelska delegation skulle till Stockholm och det kungliga bröllopet i juni i år, besökte den även Skummeslövs kyrka. 250 år efter förlisningen hedrades de 18 sjömännen med en minnesstund i kyrkan och kommendörkapten Benedict Falk lade ner en blomsterkrans till deras minne. Skeppsklockan från HMS Lyme bärgades emellertid och hänger på väggen till vänster i kyrkans vapenhus. Inger Gärdfors Ulf Jönsson Halländsk långkål Långkål är en rätt som har sin givna plats på alla halländska julbord. Så här tillagas den. Repa bladen från de grova grönkålsstjälkarna och skölj dem väl. Koka kålen i skinkspad eller buljong tills den är mjuk, minuter. Tag upp och låt rinna av. Krama ut så mycket vätska som möjligt när kålen kallnat. Hacka den grovt. Stek den grovhackade kålen i smör. Späd med vispgrädde och krydda med salt, vitpeppar och lite sirap. Låt det puttra ihop så att det blir en fast stuvning. Det går också bra att använda fryst grönkål. 10 Hallandsfarares Information nr 90 december 2010

11 Böcker bra julklappstips! Långarydssläkten växer Den redan tidigare rekordstora Långarydssläkten har nu fått rejäl tillökning. I samband med marknaden i Långaryd 12 september släpptes ett femte och sista (?) band av bokverket om denna släkt. Det är Per Andersson och Johan Lindhardt som med hjälp av arkiv, ortsbor med mera forskat fram nya medlemmar. Int res set för boken var mycket stort och omkring 800 personer hade sökt sig till marknaden för att hämta sina beställda exemplar. De fyra första ban den innehåller ätt lingar och in gifta till länsmannen Anders Jönsson och hans hustru Ingrid Nils dotter i Höljeryd i Långaryd, sammanlagt personer. Det nya bandet går ett steg längre tillbaka och utgår från Ingrids föräldrar, bonden och kyrkvärden Nils Andersson ( ) och hans hustru Börta från Askebo i smålandssocknen Våthult. Denna del av släkten kallas därför Våthultsstammen. Beteckningarna på medlemmarna följer mönstret från tidigare: barnen till stamfadern, deras barn osv betecknas med bokstäver i alfabetisk ordning (stora för manliga, små för kvinnliga) nu med tillägget V- framför. Exempel: V-caB heter Måns Folket i några byar och gårdar Våra släktforskande kolleger syskonen Anna och Andreas Karlsson har kommit ut med en ny bok lagom till jul. Återigen har man botaniserat i 1600-talets halländska domböcker, både danska och svenska. Den här gången har man koncentrerat sig på kvinnorna. Det är glädjande eftersom kvinnorna tenderar att bli ganska osynliga i historien. Vi känner ju till hur svårt det är att hitta namnet på våra anmödrar före kyrkoböckernas tillkomst. Här får man en god inblick i de halländska kvinnornas liv såsom de avspeglas i domböckerna. Boken har inte bara ett intressant inne- Jönsson och är and ra barnet till Karin Måns dotter (V-ca), som är första barnet till V-c, I n g e b o r g Nilsdotter, som är stamfadern Nils Anderssons tredje barn. Hans femte barn, Ingrid Nils dotter V-e, var den som gifte sig med Anders Jönsson i Höljeryd. Tidi gare medlemmar i Långarydssläkten be håller då sina be teckningar med till lägget V-efram för. Bland kända personer som i och med femte bandet tillkommit i släkten kan nämnas historikern Dick Harrisson, konstnärerna i Halmstadsgruppen Axel och Erik Olsson och Waldemar Lorentzon, artisten Amanda Jenssen, komikerna Krister Classon och Annika Andersson och fotbollsspelarna Pär Zetterberg och Johan Wiland. Den nya boken liksom de tidigare finns i vår föreningslokal. Sven-Arne Svensson (V-e-HffFcDa:2) bete som måste lagts ner. Detta beror dels på att kyrkoböckerna inte är helt tillförlitliga, dels på att det finns en ganska stor lite rörligare befolkning, som arbetat vid ortens industrier- Falkenbergs Tegelbruk, Hertings ångsåg och stenhuggerierna. Häftet säljs av Hallands Släktforskarförening och kostar 160 kr. Klas-Göran Stehn Blåkullafärder och våldsamma svärmödrar Nu har Ingemar Rosengren publicerat ett nytt häfte med gårdsgenealogier. Denna gång gäller det Skrea och berör Brogård, Gödastorp, Herting, Hjortsberg, Källstorp, Lynga, Veka och Ågård. Som vanligt får man, förutom gängse släktuppgifter, även många berättelser från domböckerna. Eftersom jag själv forskat en del i Skrea förstår jag vilket stort arhåll, utan är också mycket trevlig att bläddra i på grund av ett fint bildmaterial, som också författarna står för. Syskonen har i den här boken lyckats täcka in hela länet från Östra Karup i söder till Släp och Vallda i norr, så det finns nog en chans att den egna anan kan finnas med på något ställe. Skulle man önska något mer vore det ett person- och/eller ortsregister. Kanske något att tänka på till nästa bok. Förlaget som givit ut boken heter Utblick Media och priset kan nog variera beroende på var du köper din bok. Klas-Göran Stehn Hallandsfarares Information nr 90 december 2010 Bengt-Åke Åkesson fördjupar sig i gamla handlingar vid forskarresan till Lund. Foto: Gert Svensson Resan till Lund I mitten av oktober tog vi oss en heldag på landsarkivet i Lund, den gamla avdelningen på Arkivgatan. Det blev två fullsatta bilar från vår textläsningsgrupp i Falkenberg, som i arla morgonstund gav oss iväg mot Lund. Det var nog mest bouppteckningar vi letade efter, men också lite mer udda källor. Nu finns ju många av dessa bouppteckningar på mikrokort och även på nätet, men inte alla. Och det är en viss känsla att få ta på sig de vita handskarna och bläddra i originalböckerna. Dessutom är det väldigt trevligt att få göra en utflykt tillsammans med likasinnade. Jag tror att vi alla var ganska nöjda med dagen när vi styrde hemåt framåt kvällningen. Klas-Göran Stehn TIPS! Så här både enkelt och trevligt kan det vara att åka på en forskarresa. Passa på att följa med på någon av de forskarresor som anordnas av föreningen i vår. Se sid 16. Besök vår hemsida Hallandsrötter! 11

12 En olycka med en ko En bonde på Kristineslätt, Skrea socken, stämde 1823 en torpare som hette Petter för att han, som det står i stämningsansökan utan mitt löfte nedgravit ett parti poteter på min innhavande jord, samt lämnat graven utan att den igenskotta. Då vid tillfället härav en mig tillhörig ko i graven nedkommit samt där ätit något av kvarlämnade poteter, och då Petter kom för att avhämta resten av sina poteter sådant fick se och behandlade koen så att hon genast störtade och dog. Kon var i kalv, och utan denna för hushållet kännbara förlust, nyttjades även till dragare. Vid den följande rättegången berättade ett vittne...att koen fått tillfälle att åtkomma de i graven förvarade potäter, varav en fastnat i koens hals, att sedan koen blivit hemkörd av vittnet och Petter, denne samt bondens hustru försökte att nedköra potätan medelst införande av Fotoefterlysningar Falkenbergs museum har vänt sig till Hallands Släktforskarförening för att få hjälp med mer information om de här tre bilderna. På bilden till höger med flickan fanns en anteckning där det står Greta Möller g. Holmqvist. På bilden av kvinnan längst ner till höger fanns en anteckning där det står Anna Dahlberg, men det är inte fotografen med samma namn som är fotografered, hon var mycket äldre. Alla tre bilderna är tagna omkring Vet du något mer om bilderna? Kontakta kansliet, tfn en stake uti koens hals, att enär därmed det åsyftade ändamålet icke vanns, Petter gjorde försök att utdraga potätan, således att han införde sin arm i halsen på koen, som därav blev förkvävd och dog. Främst därför att han försummat att skotta igen den grav där det fortfarande låg potatis, dömdes Petter att betala kons ägare vad häradsrätten ansåg att kon var värd. Ovanstående står att läsa i Årstads härads dombok. Jag har moderniserat stavningen, men bara den. Ingemar Rosengren Halmstad Efterlysningar Trädgårdsmästare Thomas Pettersson (Pieterszoon) von der Luft (Luct, Lucht) född ca 1700, boende i Sperlingsholm 1731, då en dotter och en son avled där. Återkom och bodde där under slutet av 1750-talet då hustrun (troligen den 2:dra) avled Thomas gifte om sig i Halmstad med änkan Botilla Andersdotter. Uppgifter om hur länge de bodde kvar i Halmstadsområdet samt hustrun Botillas härkomst och tidigare äktenskap önskas. Det skall finnas släktskap med en vagnmakare Thomasson i Halmstad, men hur? En man von der Luft (Luct, Luht) säges ha emigrerat till Australien, förnamn och födelseuppgifter önskas. Per-Olof Cederberg, Peterlunds Alle 2, Nyhamnsläge, per-olof.cederberg@telia.com Isaak Daniel Wilhelm Lamé var född ca Hans far hette Carl Wilhelm Lamé, döpt och stupade i Pommerska kriget Isaaks mor var Margaretha Nordbeck född Isaak var bagaregesäll i Laholm och blev här fader till en oäkta dotter Ingrid Theodora född Modern var Catharina Cronwall född 1756 i Laholm och död 1790 i lungsot. Vad hände med Isaak och dottern Ingrid Theodora? Britta Nilsson, Lerbergets Byaväg 110, Lerberget, brittanilsson@bredband.net Undrar om någon kan hjälpa mig med en person i släkten. Har tidigare forskat i bl a Karl Gustavs socken. Min farfars morfar hette Johannes Petersson, född möjligen Gift med Elin Persdotter, född i Ekegården, Karl Gustav. Denne Johannes kom som 20-åring inflyttande från Halland utan attest. Min fråga är varifrån i Halland han kom. Jan Hinderyd, Stenhagsvägen 16, Karlshamn jan.hinderyd@edu.olofstrom.se MEDLEMSFÖRMÅN Köp 5 betala för 4 Välj bland alla våra CD-skivor Du får den billigaste på köpet 12 Hallandsfarares Information nr 90 december 2010

13 Konfirmander i Slöinge och Eftra I septembernumret presenterades ett kort över 1927 års konfirmander inskickat av Anita Carlstedt i Storfors. Alla namnen på konfirmanderna var ordentligt antecknade på baksidan av fotot, men det hade också varit intressant att få veta var de bodde. Dagen efter medlemsbladet kom ut, ringde min släktforskarvän, Anna-Liza Lindqvist. Mamma är med på konfirmationskortet på sidan 4! Hon hette Greta Andersson som ogift och läste för prästen i Slöinge och året måste stämma. Vad roligt! Vi bestämde att åka till Årstads pastorsexpedition, där Slöinges och Eftras kyrkböcker förvaras. Vi har varit där flera gånger tidigare i andra ärenden. Nu var det konfirmandboken som gällde. Men vi fick tji för alla böcker hade skickats till landsarkivet i Lund några månader tidigare. Nu slumpade det sig så att textläsningsgruppen i Falkenberg planerat en studieresa till arkivet i Lund den 20 oktober. Här öppnade sig en chans. Innan vi åkte ringde jag först och kontrollerade att böckerna verkligen fanns där och det gjorde de. De kunde ju vara på avfotografering någon annan stans. I konfirmandboken stod födelseår och en sidhänvisning till församlingsboken. Jag skrev snabbt av dessa uppgifter för att sedan ägna mig åt min egen släktforskning. Att ta reda på var konfirmanderna bodde med hjälp av de antecknade sidhänvisningarna, kunde jag göra senare i de av föreningen digitalfotograferade församlingsböckerna i lokalen i Halmstad. När jag satt där och letade, kom Göte Andersson, en trogen måndagsbesökare, fram till mig och pekade ut och berättade om fler av ungdomarna på bilden. Sedan dess har andra hört av sig, bland dem vår medlem Runar Kaattari i Slöinge. Han hade visat bilden för Regina Johansson, en mycket pigg och alert dam, 85, boende på Sventorpsgåvan i Slöinge. Hon har mycket att berätta bland annat om hur det gått för dessa ungdomar senare i livet. Det visade sig att den Greta Andersson, som Anna-Liza trodde var hennes mamma, kom från Eftra och inte Slöinge. Alltså fel Greta Andersson. Här följer en komplettering av var de bodde. Alla utan födelseår är födda 1912: Första raden nerifrån: Lilly Karlsson, Ullarp 1, Anna Andersson, Stenstorp 1, Margareta Nilsson, Bryggeriet Slöinge 5, Karin Johansson, Lundby 3, Dagny Alexandersson, Perstorp 2, Maja Kristensson, Perstorp 2, Astrid Ingeborg Bengtsson, Stenstorp 4. Andra raden nerifrån: Elin Andersson, Risarp 2, Tyra Andersson, Hanarp 1, Gunborg Gustavsson, Lundby 2, Greta Andersson, Skällentorp 7, Valborg Bengtsson, Sprottorp, Astrid Andersson, Pertorp 1, Rut Karlsson, Stenlösa Perstorp 2, Inga Cederberg, mor till insändaren, Kräinge 1, Selma Bengtsson, Slöinge 5, Anna-Lisa Henriksson, Lundby 2, Helga Enggren (1911) Steninge, Greta Albertsson (1913) Sandfall Slöinge 1. Tredje raden nerifrån: Svea Johansson, Steninge, Anna Karlsson, Stensjö 1, Astrid Fransson (1913) Stensjö 1, Gustav Bengtsson, Berte 1, Axel Nilsson, Sprottorp, Bror-Arvid Bengtsson (1911) Pershög Perstorp 2, Göran Andersson, Nybo Slöinge 5, Nils Berg (1911) Lundby 3, John Vestman, Vastad 1, Ellen Svensson, Vastad 2, Klara Persson, Skällentorp 8, Elin Nilsson (1913) Slöinge 2. Fjärde raden nerifrån: Karl Oskar Andersson, Perstorp 1, Johan Johansson, Lundby 3, Arne Andersson, Ågård 1, Sune Törnbom, Perstorp 1, Valdemar Larsson (1911) Stensjö 1, Torsten Henningsson, Runelund Slöinge 5. Översta raden: Prosten Nordblom, John Dahlin, Eftra 2, Allan Thorsson (1911) Vesslunda 2, Arvid Bengtsson (1911) Lundby 3, Ragnar Olsson (1911) Granalund Slöinge 5, Sven Larsson, Oktorp 2. Charlotte Lindgren Efterlysning av telefonkataloger från Falkenberg Sökes: vissa lokala telefonkataloger från Falkenberg, närmare bestämt nedanstående årgångar (i nödfall går det bra med RiksTelefonkatalogen, där Falkenberg brukar ingå i Halmstaddelen): Telefonkatalog för Falkenbergs stad och mellersta Halland 1908, 1909 och Telefonkatalog för Falkenbergs stad 1912, 1913, 1914 och Falkenbergs tidnings telefonkatalog 1938 och 1944 (har RiksTele 1944). Falkenbergs köpmannaförenings och Falkenbergs tidnings telefonkatalog 1947, 1948 (har RiksTele 1948), 1949, 1951, 1952 (har Riks- Tele 1952), 1953, 1954*), 1955 (har RiksTele 1955)*) *) Byter namn någon gång efter 1953 till Falkenbergs Köpmannaförenings och Hallands Dagblads Telefonkatalog; vet inte exakt när det skedde. Falkenbergs köpmannaförenings telefonkatalog 1959, 1961, 1976 (gavs eventuellt aldrig ut), 1985**), 1986**), 1988 och senare**) **) Mindre intressant eftersom jag har tillgång till andra lokala telefonkataloger från 1985 och senare. Troligen upphörde Falkenbergs Köpmanna förenings Telefonkatalog någon gång i slutet av 1980-talet i och med att gratiskatalogerna levererades till alla hushåll. Jag är inte i första hand intresserad av ett eget exemplar i hyllan utan behöver komma i kontakt med personer som har något/några av ovanstående exemplar. Köper gärna eller om det är möjligt lånar (snabblån för kort period). Kan även byta mot annat (kort, trycksaker) om intresse för detta finns. Alla tips av intresse! Tomas Gustavsson Flogstavägen 152 nb Uppsala tel: mobil: mail: Tomas.Gustavsson@bredband.net Hallandsfarares Information nr 90 december

14 Tidningsklipp Journalistiken har under årens lopp förändrats både när det gäller språk och fokusering på nyheter. Sven-Arne Svensson har hittat ett antal nyhetsnotiser av äldre börd, vilka kommer att publiceras efter hand i Hallandsfarares Information. Här bjuder vi på ett första smakprov. Ett oskick som mången gång påpekats, frodas fortfarande här i staden. Det är åtskilliga af samhällets yngre individer, hwilka här spela en roll, som föga wittnar om en uti föräldrahem och skola hos dem inplantad känsla för det passande. Wi mena det eländiga okynne, som så ofta wisar spår efter sin framfart å åtskilliga huswäggar, som, ämnade att wara enfärgade, plötsligen utan resp. husägares wilja och wetskap utstyras med diverse kabbalistiska figurer, som allt annat än tilltala skönhetssinnet och mången gång äro i högsta grad anstötliga. Derest dylika okynniga pojkar en gång kunde ertappas på bar gerning, tro wi, att en allwarlig näpst wore att rekommendera, dem sjelfwa till straff och andra deras gelikar till warnagel. Önskligt wore, att från polisens sida kunde något widtagas, för att få de unge odågorna på lämpligt sätt belönade för deras ådaga lagda färdighet i teckningskonsten. Mången husägare skulle derför säkerligen blifwa tacksam. (Hallandsposten 20 juni 1877) Offentliga nöjen Under denna rubrik erbjudes i Norra Hallands Tidning Westkustens annonsafdelning Warbergspubliken mot en afgift af 50 öre för herrar och damer samt 25 öre för barn och tjenstefolk det nöjet att få se Sweriges största swin, wägande skålpund. Måtte wara ett o f a n t l i g t nöje! (Hallandsposten 29 april 1878) En trolofningsannons intagen i sistl. lördagsn:r af denna tidning, och hvilken till kännagaf trolofning mellan Carl Andersson, Baggarp och Josefina Andersson i Halmstad, var falsk och hade af någon mindre nogräknad, obehörig person inlemnats på tidningsexpeditionen, der naturligtvis ej närmare kontroll öfver alla ingående annonsers sanningshalt är möjlig. På samma gång vi beklaga nämnde mystifikation, hvilken dock torde vara godtgjord, då vi nu förklarat den fingerade förlofningen upphäfd och utan all kraft och verkan, önska vi tillika lifligt få lära känna den persons hedervärda namn, hvilken insändt den falska annonsen, på det vi blifva i tillfälle att sätta äfven det i tidningen, men under en fullt lämplig rubrik, hvilken emellertid då icke blefve för honom särdeles smickrande. (Halland 2 juni 1881) Gifta eller inte, det är frågan Till Halland skrifves: För en tid sedan sammanvigdes i södra Halland två brudpar samtidigt, dervid vigsel förrättaren frågade brudgummen om han ville hafva N.N. till sin hustru m.m. som skall svaras på och efterläsas, hvilket äfven skedde; men bruden frågades ingenting. Förhållandet blef lika för båda brud paren. Härom är mycket prat i bygden, och somliga äro af den åsigten, att ritus blifvit ändrat. Men värst är det för de nygifta, de tro sig icke vara rigtigt gifta. Hvad säga juristerna härom? (Falkenbergs Tidning 29 juli 1893) Skarprättarkandidat Ende sökande till den efter skarprättaren Hjort lediga sysslan är vaktmästaren vid anatomiska institutionen i Lund Adolf Cato, alltså en fackman. Halland 17 februari 1883) Genom skiljobref upplöstes under år 1876 i Swerige 360 äktenskapsförbindelser, hwaraf 212 äkten skap och 148 trolofningar (upplösta mot 337 förbindelser under 1875). Äktenskapsskilnad föranleddes af brott, begångna af endera maken, i 34 fall, egenwilligt öfwergifwande i 138 fall (99 af mannen, 39 af qwinnan), af galenskap i 3 samt slöseri, dryckenskap, wåldsamhet i sinnelag eller stridighet i lynne och tänkesätt i 37 fall. Af ofwannämda 212 äktenskap hafwa blifwit upplösta 167 i följd af domstols beslut och 45 på grund af k.m:ts tillåtelse. (Hallandsposten 1 november 1878) Efter hundra års lefnad afled i söndags åtta dagar i Hardeberga i Skåne en gubbe som upplefwat underliga öden. Det war en veteran från 1813 och 1814 års krig, f. soldaten Bok, som nu slutade sina dagar i nämda församlings - fattighus, 100 år, 1 månad och 25 dagar gammal. Han war näml. född den 4 Februari Det war en reslig, högwäxt, bredaxlad gubbe, 3 alnar och 6 tum lång. Han bar sina 100 år med jättekraft, war alltid frisk och liflig, och ännu en timma före döden reste han sig kraftigt upp. Men med ens slocknade liksom utan plågor, hans lif. Han har, enligt F.T., så underligt det låter, deltagit i flere af de wärsta fältslag wårt århundrade sett. Han har nämligen tjenat icke ensamt under Sweriges fana, utan äfwen under Napoleon den stores, under kejsar Alexander 1:stes i Ryssland och under Georg III:s i England. (Hallandsposten 11 april 1874) Oskick Ändtligen har det fallit snö öfver Halmstad och i alla backar ser man ifriga kälkåkare, men när man i bergets trappor finner dem, då får man väl anse denna sport gränsa till ett oskick. Nog äro väl dessa trappor afsedda för gående och ej för åkande och på hufvud nedstörtande pojkar. Att man däribland - såsom i går - äfven fanns en fullvuxen yngling förbättrar icke saken. Ordningens väktare finnas naturligtvis icke tillstädes, där de bäst behöfves. På dem ligger det närmaste ansvaret, att för de gående ej utläggas försåt vare sig med iskanor eller förbiilande pojkar, upptornade på en kälke. (Hallandsposten 31 januari 1902) Mannens lifslängd uppgår i vårt land i medeltal till 33 år och qvinnans till något öfver 37 år. I städerna tagna var för sig, der förhållandena för lifvets bevarande icke äro så gynnsamma, äro dessa medeltal blott 25 och 31 år, då de deremot å landsbygden äro nära 35 och 39 år. (Halland 10 augusti 1882) 14 Hallandsfarares Information nr 90 december 2010

15 Rötterbokhandeln Nu är den här - Sveriges dödbok Nu finns Sveriges dödbok nr 5 med material från i Rötterbokhandeln. Denna utgåva är kompletterad med 2,5 miljoner avlidna för perioden , som frivilliga medarbetare har registrerat i projektet Namn åt de döda, vilket innebär att ca 70% av samtliga döda under de åren ingår. Från 1947 och framåt ingår alla döda. För åren har tillkommit avlidna sedan förra utgåvan. Totalt innehåller denna DVD poster varav det även kan förekomma enstaka poster Medlemspris 525 kr, ej medlem 625 kr. I Rötterbokhandeln finns flera läro- och handböcker, också för dig som redan kommit en bit på väg. Senaste produkten är en handbok i emigrantforskning. Fler handböcker är på väg. Varje släktforskare träffar förr eller senare på ett okänt uttryck. I våra ordböcker hittar du svaret. Sedan 1989 har Släktforskarnas Årsbok varit en höjdpunkt varje sommar. Spännande historier blandas med lärorika berättelser i varje årsbok. Några årgångar är slutsålda. I Rötterbokhandeln hittar du också ett stort antal skivor som du behöver i din släktforskning. Enklast handlar du direkt i Rötterbokhandeln på Internet Det går också bra att ta kontakt med Sveriges Släktforskarförbunds kansli Frakt och expeditionskostnad tillkommer. Anderstorpsvägen 16, Solna, tel , info@genealogi.se, Köp Sveriges dödbok även genom vår förening! Hallands Släktforskar förening har ett begränsat antal av den nya dödskivan till försäljning. Kontakta kansliet, tfn eller e-post hgf@halland.genealogi.se Antyda nu även på engelska ANTYDA är Sveriges enda historiska magasin med inriktning på vår allmogehistoria inklusive släkt- och bygdeforskning. Tidningen ges ut av HMan FörlagAB i Malmbäck och har funnits på marknaden i drygt ett år. Intresset för den vanliga människans historia inklusive släkt- och bygdeforskning ökar stadigt i Sverige. Utvecklingen av företaget är ett naturligt steg framåt för att tillmötesgå den växande kundkretsen både i Sverige och utomlands. I Sverige har ANTYDAs webbplats bytt skepnad och logotype. Alla besökare kan bli medlemmar helt gratis och därmed få tillgång till mycket plusmaterial i form av artiklar och reportage, som endast publiceras på webbplatsen, tävlingar, forskartips, blogg samt mycket, mycket mer. är en engelskspråkig webbtidning, mötesplats och kunskapsbank på nätet helt i ANTYDAs anda och skapad för alla som inte har svenska som modersmål. En stor del av kundkretsen återfinns bland ättlingarna till de svenskar som lämnade foster landet under 1800-talets senare hälft och en bit in på 1900-talet. Här får de möjlighet att inhämta kunskaper om förfädernas hemland, historia, kultur och livsbetingelser samtidigt som de också får ta del av dagens möjligheter till forskning inom framför allt släkt- och hembygd. För ytterligare information kontakta Ewa Klingberg ewa@hmanforlag.se Ur Släkten Södra Västerbottens släktforskarförenings medlemstidning. Nyhet från Sveriges släktforskarförbund Wiki-Rötter Släktforskarnas encyklopedi Wiki-Rötter är Rötters och Sveriges Släktforskarförbunds egen wiki för släktforskare. Allt som skrivs i Wiki-Rötter skall ha direkt koppling till ämnet släktforskning. Alla släktforskare är välkomna att dela med sig av sin kunskap i smått och stort och samverka till att göra Wiki-Rötter till en kunskapskälla både för nybörjare och veteraner inom släktforskningen. Här kan du och jag mötas jag delar med mig av min kunskap, och du fyller på med din. Vad är en wiki, kanske några undrar? Säkert känner alla till Wikipedia det digitala uppslagsverket med information om allt mellan himmel och jord som alla kan vara med och redigera. En wiki är egentligen detsamma, den har också ett fritt och öppet innehåll som är tillgängligt för alla och där alla besökare kan hjälpas åt att skriva och förbättra sidornas innehåll. Det man skriver i en wiki publiceras med en gång, det är ingen som granskar det som skrivs. Gå in på och klicka dig därifrån vidare till wiki-rötter. Hallandsfarares Information nr 90 december

16 Bildspelskurs Kursen Vi gör ett bildspel är en fortsättning på de kurser i bildbehandling som tidigare genomförts. När du lärt dig att scanna in dina gamla släktfoton och bearbetat dem i PhotoShop är det dags att presentera resultatet i form av ett bildspel, som kan visas på datorn, på nätet och på TV. I kursen ingår att skapa ett bildspel med dina utvalda foton samt lägga till text och musik. Kursen planeras genomföras under två halvdagar omkring månadsskiftet februari/mars Pris: 300 kronor för båda gångerna. Kursledare: Christer Engstrand Anmäl intresse till kansliet tfn eller e-post hgf@halland.genealogi.se Forskarresor till landsarkiven Lund: Torsdag 24 mars Göteborg: Torsdag 31 mars Avresa från föreningslokalen, Ryttarevägen 4, Halmstad, kl 7.30 Vi samåker och priset är beroende av antalet deltagare men torde ligga omkring 100 kronor. Anmälan till ovanstående resor senast den 15 mars. Vadstena: Tisdag onsdag april. Avresetid ej klar. Vi samåker även här. Övernattning erfordras, varför prisuppgift inte kan lämnas ännu. Anmälan senast den 5 april. Anmälan till kansliet tfn eller e-post hgf@halland.genealogi.se Föreningsaktiviteter Bouppteckningar Anne-Marie Lindström informerar om bouppteckningar, arv och testamente. Se även sid 5. Torsdag 27 januari Föreningslokalen kl Kostnad 30 kronor, fika ingår. Ingen föranmälan. Besök på Kommunarkivet Patrikshill Kommunarkivarie Linda Zachrisson visar kommunarkivet Onsdag 9 mars Kl Fri entré, ingen fika. Ingen föranmälan. Temakvällar Vad finns i bokväg i föreningslokalen? Birgitta Pehrsson berättar om föreningens bibliotek Torsdag 24 februari Föreningslokalen kl Kostnad 30 kronor, fika ingår. Ingen föranmälan. Min Släkt Leif Larsson demonstrerar släktforskningsprogrammet Min Släkt Torsdag 7 april Föreningslokalen kl Kostnad 30 kronor, fika ingår. Ingen föranmälan. Nybörjarkurs i släktforskning Åtta tisdagar kl med start den 11 januari 2011 Lokal: Föreningslokalen, Ryttarevägen 4, Halmstad Pris: 600 kronor inklusive kaffe Vi kan ha högst sex deltagare per kurs eftersom antalet datorer är begränsat. Lite ur innehållet: Släktforskningens källor och källkritik Födelsebok och husförhör Äldre kyrkoboksmaterial läsövning Domböcker och bouppteckningar Mantalslängder Emigration Varje kursträff avslutas med egen forskning vid föreningens datorer. Anmälan senast 4 januari till kansliet tfn eller e-post hgf@halland.genealogi.se