Rapport Smart planering för byggande

Transkript

1 Rapport Smart planering för byggande ETT PRODUKTPAKET MED GEODATA, STATISTIK MM FÖR DEN TIDIGA IDÉ- OCH PLANERINGSFASEN.

2 Smart planering för byggande Ett produktpaket med geodata, statistik mm för den tidiga idé- och planeringsfasen. Monica Ek delprojektledare

3 Förord Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan bidra till Sveriges resa mot att bli ett globalt föregångsland som realiserar de nya möjligheter som digitaliseringen för med sig. Smart Built Environment är ett av 16 strategiska innovationsprogram som har fått stöd inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan Vinnova, Energi- myndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och bidra till hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Samhällsbyggnadssektorn är Sveriges enskilt största sektor som påverkar hela vår bebyggda miljö, men den är fragmenterad med många aktörer och processer. Att förändra samhällsbyggandet med digitaliseringen som drivkraft kräver därför samverkan mellan många olika aktörer. Smart Built Environment tar ett samlat grepp över de möjligheter som digitaliseringen innebär och blir en katalysator för spridningen av nya möjligheter och affärsmodeller. Programmets mål är att till 2030 uppnå: 40 % minskad miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för nybyggnad och renovering 33 % minskning av total tid från planering till färdigställande för nybyggnad och renovering 33 % minskning av de totala byggkostnaderna flera nya värdekedjor och affärsmodeller baserade på livscykelperspektiv, plattformar samt nya konstellationer av aktörer I programmet samverkar 60 programparter från näringsliv, kommuner, myndigheter, bransch- och intresseorganisationer, institut och akademi. Tillsammans nyttiggör vi den kunskap som tas fram i programmet. Smart planering för byggande är ett av projekten som har genomförts i programmet. Det har letts av Elisabeth Argus och har genomförts i samverkan med WSP, Malmö Stad, Lantmäteriet, Falu kommun, Tyréns, Lunds Universitet samt Seniorkonsult Allan Almqvist. Den här slutrapporten redovisar arbetet i delprojekt 1 - Ett produktpaket med geodata, statistik mm för den tidiga idé- och planeringsfasen. Göteborg, 1 mars

4 Sammanfattning Smart planering för byggande är ett projekt vars syfte är att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Den här rapporten redovisar arbetet från delprojekt 1 - Ett produktpaket med geodata, statistik mm för den tidiga idé- och planeringsfasen. En effektiv samhällsbyggnadsprocess med god framdrift bygger till stora delar på att beslut kan tas vid rätt tillfälle och att besluten grundas på ett så korrekt och komplett underlag som möjligt. Inte sällan består det här underlaget av geografiskt kopplad information i form av geodata. I den inledande fasen av ett byggprojekt läggs idag mycket tid på att samla in och sammanställa geodata. Syftet med delprojekt 1 är att studera om samhällsbyggnadsprocessen kan effektiviseras genom en förändring i hanteringen av geodata. Som utgångspunkt för delprojektet användes nybyggnation av flerbostadshus som exempel. Frågeställningen var vilken typ av geodata som efterfrågas i det inledande planeringsskedet och på vilket sätt den informationen kan göras tillgänglig. Med inspiration från Norge togs en bruttolista fram som ett exempel på information som kan vara intressant att samla och tillgängliggöra via en gemensam kanal, oavsett var informationen finns lagrad. Arbetet med bruttolistan vill även peka på vikten av att varje informationsmängd behöver en ansvarig ägare och att värdet hos informationen ökar om det finns en bra struktur och en tydlig dokumentation kring materialet. Den ökande informationsmängden i samhället genererar ett behov av att enkelt kunna få tillgång till det material som behövs för de olika skedena i byggprocessen. Genom olika typer av för- och egendefinierade paket kan arbetet med att sammanställa ett underlag av geodata förenklas. I en förlängning kan detaljerade förslag på vad paketen ska innehålla erhållas från intelligenta och automatiserade processer som lär sig vilket underlag som är nödvändigt i de olika faserna. I den nuvarande samhällbyggnadsprocessen bevaras inte de digitala formaten mellan processens olika faser och information går förlorad. Oavsett om materialet är i 2D, 3D, text, tabell eller bild behöver det digitala formatet bevaras för att materialet ska kunna användas, och återanvändas, på ett effektivt sätt. Delprojektet har tagit fram en leveransspecifikation som exempel på geodata för nybyggnation av flerbostadshus. Regeringens satsning på en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen har resulterat i en bred verksamhet hos många olika aktörer. En gemensam bild som framträder är vikten av att samhällsbyggnadsprocessens aktörer ser värdet i, och förstår nyttan av, att hantera geodata som en viktig resurs som ska hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt. En nytta som inte bara stannar inom samhällsbyggandet. Med utgångspunkt i ett väldokumenterat, överskådligt och tillgängligt geodata finns stora möjligheter att skapa olika applikationer och verktyg för en bred kundgrupp långt utanför samhällsbyggnadsprocessen. 4

5 Summery Smart planning for construction, Smart planering för byggande, is a project whose purpose is to streamline the civil process. This report presents the work from subproject 1 - A product package with geodata, statistics etc. for the early idea and planning phase. An efficient urban development process rely on decisions taken at the right time and on as accurate and complete information as possible. Often this information consists of geographically linked information in the form of geodata. In the initial phase of a construction project, a lot of time is spent collecting and compiling geodata. The purpose of part-project 1 is to study whether the civil process is able to stream lined through a change in the management of geodata. As a starting point for the subproject, the construction of an apartment building was used as an example. The question was what kind of geodata the project demands in the initial planning phase and how to make this information accessible. Inspired by Norway, a list was presented as an example of information that may be interesting to use, and make accessible, via a mutual location, regardless of where the information is stored. The list also wants to emphasize the importance of each amount of information having a responsible owner and that the value of the information increases if there is a useful structure and detailed documentation about the material. The increasing amount of information in society generates a need to easy access the material needed for the different phases of the construction process. Different types of pre- and custom packages, can simplefy the work on collecting and compiling geodata. In an extension, detailed suggestions on what the packages contain can in the future be obtained from intelligent and automated processes that will learn to support the needs in the different phases. In the civil process, the digital formats are not preserved between the different phases in the process and information is lost. Whether the material is in 2D, 3D, as text, tables or images, the digital format needs to be preserved in order to be able to use, and reuse, the material effectively. The subproject has developed a delivery specification, such as geodata for the building of an apartment house. The government's commitment of digitizing the civil process has resulted in activities by many different actors. A common picture that emerges is the importance of the actors understanding geodata as an important resource to be managed in a long-term sustainable manner. A benefit that not only stops in the construction of society. Based on well-documented, transparent and accessible geodata, there are great opportunities to create a wide range of applications and tools for a broad group of customers far beyond the ordinary use. 5

6 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH NULÄGE BAKGRUND NULÄGE OMVÄRLD 8 2 SYFTE OCH EFFEKTMÅL 10 3 PROJEKTORGANISATION, GENOMFÖRANDE OCH PRODUKTMÅL PROJEKTORGANISATION BUDGET OCH TIDPLAN PRODUKTMÅL GENOMFÖRANDE BRUTTOLISTA TILLGÄNGLIGHET STANDARDER PAKETERING INFORMATIONSLEVERANSSPECIFIKATIONER BEGREPPSLISTA SEKRETESSBELAGD GEODATA DIGITAL LAGRING OCH LÅNGSIKTIG ÅTKOMST JURIDISKA OCH ADMINISTRATIVA HINDER UNDERMARKSKONSTRUKTIONER ERFARENHETER 22 NATIONELLA BASDATA 24 EXEMPLET GOKART ARBETSFORMER SAMARBETEN, KONTAKTER TESTER KOMMUNIKATION MÅLUPPFYLLELSE MERVÄRDE 26 6

7 4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER SLUTSATSER REKOMMENDATIONER FORTSATT ARBETE DIGSAM - DIGITAL SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESS 28 5 LÄNKAR OCH BILAGOR 29 7

8 1 Bakgrund och nuläge 1.1 Bakgrund Projektet är del 1 inom ramen för huvudprojeket Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov som i sin tur är en fortsättning på förstudien Strategi för 3D geodata som genomfördes inom Smart Built Environment år Syftet med förstudien var att lägga en grund för huvudprojektet genom att ta fram de i huvudsak viktigaste frågeställningarna kring informationsflödet i samhällsbyggnadsprocessen. Huvudprojektet, som även kallas Smart planering för byggande, fokuserar på att konkretisera förstudien och inriktas mot att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen genom att förbättra utbytet av 3D-geodata och BIM mellan olika aktörer och faser. Målgruppen är samtliga aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen som på något sätt hanterar geodata. Delprojekt 1 är det första i en serie av fem delprojekt och ska ta fram ett produktpaket med geodata för den tidiga idé- och planeringsfasen. Delprojekt: 1. Ett produktpaket med geodata, statistik mm för den tidiga idé- och planeringsfasen 2. Digitala detaljplaner med byggrätter i 3D 3. BIM för redovisning av 3D-fastighetsbildning 4. Ändamålsenlig BIM-modell för bygglov och digitalt granskningsstöd 5. Återanvändning av relationshandlingar för uppdatering och lagring av 3Dgeodata 1.2 Nuläge Idag läggs mycket tid på att leta, sammanställa och värdera geodata från olika källor. Det kan vara svårt att få tag på information och det kan vara svårt att bedöma hur tillförlitlig informationen är. För att inte beslutsprocessen ska dra ut på tiden behöver samhällsbyggarnas aktörer ta fram ett pålitligt och komplett geodataunderlag för den aktuella frågeställningen. Idag är det ett tid- och resurskrävande arbete. 1.3 Omvärld Inspiration till projektets bruttolista har i första hand hämtats från Norge där det redan finns en väl fungerande bruttolista. Via bruttolistan finns geodata att antingen ladda ner eller beställa. Varje geodataset är dokumenterat med metadatainformation där det framgår vilken typ av tillhörande information som finns. 8

9 Bild från GeoNorge DOK-statusregistret Urvalet av nationella basdata görs av Kommunal og moderniseringsdepartementet. Listan består i skrivande stund av 140 dataset. Listan uppdateras årligen och det finns möjlighet att inkomma med önskemål kring allt som rör innehåll och distribution. Kommunerna är skyldiga att bidra men det går att ansöka om avsteg från bruttolistan. Bild från presentationsmaterial vid studiebesök i Oslo 9

10 2 Syfte och effektmål Projektet syftar till att ta fram riktlinjer för att integrera GIS och BIM baserat på Svensk Geoprocess och CoClass, för hantering av modellbaserad information för aktörer och processer som ingår i livscykelinformationshantering av den byggda miljön. Det övergripande syftet med detta projekt är att genom samverkan skapa ett effektivt informationsflöde från planeringsfasen över genomförande av stadsbyggnadsprojekten till förvaltning av den byggda miljön. Geodata är en viktig del i alla delprojekt, en förutsättning med lite olika krav beroende på fas. Det övergripande effektmålet är att underlätta byggandet av fler bostäder. Effektmål uppsatta av Smart Built Environment till år 2030: % minskad miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för nybyggnad och renovering % minskning av total tid från planering till färdigställande för nybyggnad och renovering % minskning av de totala byggkostnaderna 4. flera nya värdekedjor och affärsmodeller baserade på livscykelperspektiv, plattformar samt nya konstellationer av aktörer Av ovanstående effektmål bidrar delprojekt 1 i första hand till punkt 2 och 4. Att fokusera på ökad och förbättrad användning av geodata kommer att ge en effektivare process och därmed minska ledtiderna för samhällsbyggnadsuppdrag. Delprojekt 1 skapar även nya värdekedjor genom att vara en del i hur befintlig information blir mer användbar och lättillgänglig. Smart Built Environment har även satt upp mål för kortsiktiga effekter till år 2021: 1. ökad integration mellan Geodata/GIS och BIM 2. effektivare och enklare hantering av 3D-datamodeller 3. enklare datautbyte vad gäller geodata och BIM 4. ökad användning av 3D-geodata 5. återanvändning av data, livscykelperspektiv 6. erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan verksamheter Deluppdrag 1 bidrar i första hand till punkt 2, 4 och 6 genom att fokusera på hur användandet av 3D geodata kan ökas, förenklas och tydliggöras. 10

11 3 Projektorganisation, genomförande och produktmål 3.1 Projektorganisation Projektdeltagare Tabell 1 Person Arbetsgivare Ort Huvudsakliga arbetsuppgift Monica Ek WSP Göteborg Projektledning Rapport Mats Engdahl SGU Göteborg Undermarkskonstruktioner Standarder Mikael Johansson Lantmäteriet Vänersborg Bruttolistan Gunnar Blide Göteborgs Stad Göteborg Paketering Leveransspecifikationer Pia Ninche Familjebostäder Stockholm Underlag flerbostadshus Granskning Inledningsvis deltog även Erik Linn från White i Göteborg. 3.2 Budget och tidplan Enligt tidplan skulle projektets huvudsakliga arbete genomföras under perioden Tidplanen har förskjutits av tre anledningar utdraget projektarbete, studieresa till Oslo samt belastning av resurser. Projektets startmöte hölls i januari 2017 enligt ursprunglig plan men har därefter hållit en lägre hastighet än beräknat. Studieresan till Oslo blev något förskjuten i förhållande till behovet för gruppens arbete. De resurser som varit tillgängliga i projektet har stundtals haft svårt att avsätta tid framförallt eftersom projektets tidplan förskjutits. I och med att huvudprojektet i sin helhet planerats att utföras sekventiellt påverkas inte slutleveransen för huvuduppdraget på grund av förskjutningen av deluppdraget. Projektet slutjusteras och avslutas i samband med huvuduppdraget Gruppen har lagt 50 timmar mer än beräknat framför allt beroende på den utdragna projekttiden och extra resor i samband med möten och studiebesök. Gruppen har bidragit med extra egna medel genom att avstå från att fakturera delar av nerlagd tid, genomförda resor samt genom att tillhandahålla lokaler för stormöten. 11

12 3.3 Produktmål Målet för projektet var att ta fram en bruttolista och ett antal paketeringar samt att belysa vilka frågeställningar som är viktiga att vidareutveckla för att skapa ett effektivt flöde av geodata i samhällsbyggnadsprocessen. 3.4 Genomförande Bruttolista Med inspiration från Norges förteckning över kartdata, Det offentlige kartgrunnlaget, har projektet tagit fram en bruttolista över geodata. Listan innehåller poster hämtade från regelverk, dialoger inom huvudprojektet, dialoger med angränsande projekt samt från projektgruppens samlade erfarenhet. Listan gör inte anspråk på att vara komplett och det intressanta med listan är kanske inte varje post i sig utan dialogen kring listans beskrivande komponenter, dess metadata. Komponenterna är den information som är intressant att veta för användaren. Tanken med att redovisa vilken typ av information som finns om varje datainformationsmängd är att det tydligt ska framgå hur väldokumenterat materialet är och på vilket sätt det finns tillgängligt. I bruttolistan finns idag 19 beskrivande komponenter. Alla komponenter, förutom Ägare, Prioritet och Dialog, anges med informationen ja, delvis eller nej. Ett ja symboliseras av en grön markering, delvis med gul samt nej med en röd markering. Via färgmarkeringen ges en snabb och visuell bild över hur komplett och omfattande materialet är. De två sista komponenterna skiljer sig på så sätt att det är valfritt för Ägaren att aktivera dessa. Prioritet och Dialog ger möjlighet att få direkt återkoppling från användarna via viktning av hur intressant materialet är och även kommentarer i fritext. Beskrivande komponenter Informationsmängd Ägare Metadata Produktbeskrivning Produktspecifikation API WMS WFS Svensk Geoprocess CoClass Övriga standarder Avisering Namnet på den datamängd som avses. Namnsättningen bör göras i samband med en genomgång och beskrivning av begrepp. Den myndighet eller det företag som är ansvarig för att ajourhålla datamängden. Här kan det finnas olika nivåer beroende på om ägandet finns på en nationell eller lokal nivå. Om det finns information kopplad till materialet. Om det finns en övergripande beskrivande dokumentation kring materialet. Detaljerad beskrivning över innehållets struktur och kvalitet. Exempelvis lagerindelning, attribut, attributvärden samt ritningsmanér. Om det finns utvecklade API för den här datamängden. Om materialet finns tillgängligt via WMS-tjänst. Om materialet finns tillgängligt via WFS-tjänst. Om materialet finns klassificerat med Svensk Geoprocess. Om materialet finns klassificerat med CoClass. Om materialet finns som XML/GML/IFC. Om det finns möjlighet att få aviseringar vid uppdateringar. 12

13 Atomflöde Nerladdningsbar Status Öppna data Nationella basdata Prioritet Dialog Om det finns möjlighet att få automatiska uppdateringar. Om materialet går att ladda ner. En sammanvägning av hur komplett information som finns kring materialet. Om materialet finns som öppen data. Om materialet ingår i det nationella basdatat. En frivillig möjlighet för användaren att ge en indikation på hur intressant datamängden är. En frivillig möjlighet för användaren och ägaren att ha en dialog kring materialet, dess brister och önskemål om framtida förbättringar. Det material som erhålls via bruttolistan kan givetvis behöva bearbetas, rensas och visualiseras i ett efterföljande steg för att anpassas till aktuellt behov och syfte. Från ett väldokumenterat geodata finns stora möjligheter att skapa olika applikationer och verktyg för en bred kundgrupp långt utanför samhällsbyggnadsprocessen. Även vid arbetet med Nationella basdata har inspiration hämtats från Det offentlige kartgrunnlaget i Norge. Nedanstående bild visar ett utsnitt från bilaga 1 i rapporten Rapport från myndighetssamverkan kring Nationella geodatastrategin från Geodatarådets handlingsplan för Tillgänglighet Det som kanske är viktigare än att informationen är öppen är att den är tillgänglig. Att den går att få tag på och att dess kvalitet går att bedöma. Att som användare mötas av en stor mängd ostrukturerad information medför ett tidskrävande arbete med att hitta rätt. Nedanstående bildserie beskriver några olika scenarier för hur information kan 13

14 tillgängliggöras för användaren. Användaren illustreras av den gröna cylindern till höger och informationsmängderna av olikfärgade mindre cylindrar till vänster. Användaren möts av en mängd ostrukturerad information och det är svårt att få en överblick över vad som är intressant att använda samt var informationen kan hämtas. Den vanligt förekommande informationen av nationellt intresse finns strukturerad och möjlig att hämta från olika angivna platser. Övrig information kan fortfarande vara oöverskådlig och svår att få tag på. Den största delen av informationen finns strukturerad och tillgänglig via en större gemensam plats eller från mindre och kanske mer specialiserade platser. Användaren behöver inte veta var informationen finns lagrad och börjar kunna beställa färdiga informationspaket. Hur och var informationen finns är ointressant för användaren som går via olika portaler eller andra tjänster för tillgång till det önskvärda materialet. 14

15 När informationsmängden växer och nya aktörer börjar tillhandahålla geodata blir det svårt för en sammanhållande gemensam tjänst att tillhandahålla alla olika typer av information. Den stora gemensamma tjänsten kan bli en av flera informationsförmedlare, information brokers, på marknaden som skräddarsyr behovsanpassade lösningar och paket. I samtliga fall ovan är det användaren som aktivt söker information. I en framtid kommer informationen allt mer aktivt att söka användaren. Jämför med hur annonsering på hemsidor och via flöden i sociala medier fungerar redan idag. De annonser som visas är ofta anpassade till vilka tidigare aktiviteter som gjorts. Om många sidor för att boka resor besökts så dyker det upp annonser från reseföretag i helt andra sammanhang eftersom systemen tror sig veta vilken information som är intressant. På motsvarande sätt kan tjänster för att förmedla geodata också lära sig vilken typ av information som vanligtvis hänger ihop och tjänsten kan erbjuda paket som baseras på användande. Tjänsterna lär sig även vilken typ av information som borde vara intressant och kan föreslå datamängder som användaren kanske inte tänkt på. Exempelvis kan tjänsten meddela någonting i stil med nedanstående: Andra som laddat ner den information du valt var också intresserade av Enligt kravet på underlag för detaljplan bör du även vara intresserad av Är du medveten om att innanför det område du valt finns ett riksintresse för fornlämning I, eller i närheten av, det område du valt kan det finnas säkerhetsklassad information. Kontakta När intelligensen i tillhandahållandet av underlag ökar minskar behovet för användaren att veta var informationen finns. Informationen kommer till användaren. Serverad och klar för det aktuella behovet Standarder I bruttolistan anges Svensk Geoprocess och CoClass som standarder. En standard är ett levande dokument som inte kan göra anspråk på att vara komplett. Även om en standard används på bred front behöver information som är intressant men inte standardiserad kunna användas på ett intelligent och smidigt sätt. En ökad användning av processer där AI, artificiell intelligens, används kan underlätta användandet av alla typer av information. Oavsett struktur och standard. I dessa processer lär sig datorn att känna igen mönster och dra egna slutsatser kring datamängden. Ett enkelt exempel är att ekonomiska redovisningsprogram känner igen vad som är datum, kostnad och moms från ett fotograferat kvitto helt oavsett kvittots struktur. 15

16 En grundläggande nivå kan då innebära att information kan användas om den är strukturerad. Nästa nivå är att strukturen även är dokumenterad och vid en tredje nivå är att informationen strukturerad enligt en standard. För informationsmängder som inte följer en standard kan översättare tas fram, ett arbete som inte behöver göras om man håller sig till en standard men som kan vara värt besväret om informationen ska användas vid upprepade tillfällen. I framtiden kan specialiserade tjänster växa fram kring behoven av att sammanställa data från en mängd olika källor i många olika typer av format och strukturer. Särskilt intressant blir den tjänsten när data börjar användas från insamlingsenheter som skiljer sig från de som vanligtvis används idag. All information går att använda oavsett vilken nivå av struktur informationen har. En standard ger en effektiv hantering genom att informationen inte behöver analyseras och struktureras före användandet. Vid hantering av information i programvaror och av personal ger standardiserad information och arbetsprocesser ett tryggt och stabilt flöde som känns igen från ärende till ärende. Svensk geoprocess Svensk geoprocess är ett samverkansarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Lantmäteriet. Målet med Svensk geoprocess är att enkelt kunna utbyta geodata mellan olika aktörer oavsett administrativa gränser. Enhetliga geodata bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för exempelvis planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. I Svensk geoprocess utarbetas geodataspecifikationer och utbytesformat för nio utvalda grundläggande geodatateman: Geodetiska stompunkter Bild Höjd Vatten (Hydrografi) 16

17 Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Byggnad Adress Väg och Järnväg Arbetet i Svensk geoprocess baseras på nationella och internationella standarder och system: Geodataspecifikationerna bygger på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder, UML enligt ISO med mera. Specifikationerna är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för respektive tema. Utbytesformat i form av XML scheman (XML/GML) bygger på standarden ISO 19136:2007 GML med mera och konstrueras ur UML:er i geodataspecifikationerna. Mätningsanvisningarna är ett komplement till Svensk geoprocess geodataspecifikationer och XML/GML scheman som riktar sig främst till insamlare och användare av geodata. Mätningsanvisningarna beskriver geometrisk representation vid utbyte för närvarande tre av de nio aktuella geodatateman: Markdetaljer (inklusive marklinjer) Byggnad Markanvändning och marktäcke Mätningsanvisningarna är bland annat baserade på befintliga mätningsanvisningar och karthandböcker från följande organisationer: Stockholms stad Göteborgs stad Värnamo kommun Lantmäteriet Handbok i mät- och kartfrågor, HMK Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon, SOSI, Kartverket, Norge Utformning och förvaltning av geodataspecifikationer, och mätningsanvisningar och XML/GML-scheman bedrivs i samverkan mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL), kommuner, Lantmäteriet och för respektive tema andra berörda myndigheter. För tema Väg och Järnväg har inte en regelrätt geodataspecifikation tagits fram. Istället har ett förslag på förändringar av NVDB (Nationell Vägdatabas), som hålls av Trafikverket, tagits fram. En enkel modell för motionsspår och liknande företeelser som inte lagras och tillhandahållas via NVDB har också tagits fram. Mätningsanvisningarna är tillgängliga som ett dokument (.pdf) på Svensk geoprocess hemsida. 17

18 CoClass CoClass är ett digitalt klassifikationssystem för byggd miljö i Sverige, som fullt ut ska börja användas 2018 i Trafikverkets projekt. CoClass bygger på två standarder som är gemensamma för IEC och ISO: en ny version av , och en kommande ny standard Standarden tar i viss del hänsyn till markförhållanden men är mest inriktad på byggnadens konstruktion. På systemnivån (nivå 1) finns A Mark och grund (funktionella nivån) och på nivån under (nivå 2) CA Terasskonstruktion (konstruktiva system). Här betraktas marken som en fysisk bas för något som ska byggas. På nästa nivå (nivå 3) UU befintlig mark (komponent) betraktas den befintliga marken som ett bärande objekt. I befintlig mark finns en uppdelning i typ av mark exempelvis berg, friktionsjord och liknande. Sättningsbenägenhet, radonförekomst och andra kvaliteter beskrivs med egenskaper. För den digitala modelleringen finns ett antal komponentklasser exempelvis terräng-, berg- och grundvattenmodeller Paketering Den mängd data som redovisas i bruttolistan blir snabbt oöverskådlig och det kan vara svårt att göra det urval som passar det aktuella behovet. Det kan också finnas juridiska krav på att en viss typ av data ska ingå exempelvis vid arbete med en detaljplan eller ansökan om bygglov. För att förenkla åtkomsten av data kan den då paketeras på olika sätt. Tanken med att sätta samman paket av geodata som enkelt kan uppdateras regelbundet görs redan av flera olika aktörer exempelvis inom försvaret. För en god framdrift i samhällsbyggnadsprocessen krävs att beslutsprocessen inte stannar upp på grund av brister i beslutsunderlaget. Att arbeta med färdiga paket och automatiserade checklistor över det underlag som krävs vid olika typer av beslut underlättar hanteringen. Det gäller för såväl privata som offentliga aktörer. Inom projektet har det tagits fram sex exempel på paket. De fyra första är kopplade till de informationleveransspecifikationer som tagits fram inom projektet. Det femte är ett befintligt exempel som tagits fram inom ramen för projektet Geodata för blåljus som drivs av bland annat Lantmäteriet. Det sjätte och sista paketet illustrerar en tanke om att en registrerad och inloggad användare ska kunna skapa egna paket för återkommande behov. Det kan exempelvis vara ett vindkraftsbolag som behöver samma typ av underlag men från olika platser vid arbetet med att planera och projektera vindkraftverk. Paket Beskrivning 1. Flerbostadshus För en exploatör är det viktigt att tidigt kunna identifiera så kallade showstoppers d.v.s. omständigheter som gör ett område ointressant för vidare utredningar. För att så tidigt som möjligt kunna ta ett beslut om att gå vidare eller inte krävs ett bra beslutsunderlag. Paket 1 exemplifierar omfattningen i ett tidigt skede för ett flerbostadshus utanför detaljplanelagt område. 18

19 2. Detaljplan För arbete med detaljplaner i 3D. 3. 3D-fastighetsbildning För arbete med fastighetsbildning i 3D. 4. Bygglov För arbete med bygglov i 3D. 5. Blåljus Exempel från projektet Geodata för blåljus. 6. Mina paket Egendefinierade paket som kan skapas en återkommande användare. Innehållet i paketen grundas på behov som definierats i informationsleveransspecifikationerna för respektive deluppdrag Informationsleveransspecifikationer Informationsleveransspecifikationer är nyckeln i ett utbyte av data och kärnan i att få ett fungerande flöde mellan olika aktörer. Ägaren av en datamängd måste tydligt definiera hur materialet är strukturerat och ange annan viktig information exempelvis 19

20 metadata kring noggrannhet, insamlingsmetod, gällande standard, filformat, datum och annat som är grundläggande för att en användare ska kunna värdera informationen och använda den på ett lämpligt sätt. Ägaren måste även definiera hur data ska organiseras och kontrolleras för att kunna sparas ner och återanvändas. Samtliga delprojekt har tagit fram informationsleveransspecifikationer inom respektive projekt och de har legat till grund för de geodatapaket som redovisas Begreppslista I samarbete med Nationella riktlinjer för BIM togs en lista på begrepp fram med utgångspunkt från dokumentet Ramverk för Nationella geodata i 3D, version Väldefinierade begrepp ger en tydlighet i bruttolistan som förenklar användningen och minskar risken för val av felaktiga data. Huvudprojektet levererar en gemensam lista över aktuella begrepp Sekretessbelagd geodata. Vissa typer av geodata innehåller sekretessbelagd information och kan inte spridas utan restriktioner. Även information som i enskilda och avgränsade sammanhang inte omfattas av sekretess kan behöva begränsas om det gäller större sammanhängande områden. Via Ledningskollen eller liknande tjänster kan ledningsägaren få information om initiativ som pågår i anslutning till befintliga anläggningar och kan där lyfta frågan om sekretessbelagt material. I Geodatarådets handlingsplan för 2017 görs en analys av myndigheters möjligheter och begränsningar i att tillhandahålla data. När det arbetet är slutrapporterat i maj 2018 förväntas resultatet kunna ge ett bra stöd för myndigheter, men även privata aktörer, kring hur lagring och distribution av data ska kunna ske utan att sekretessfrågorna åsidosätts. När det material som går att ladda ner från öppna tjänster blir alltmer fylligt, detaljerat och i 3D kan användaren förledas att tro att bilden som framträder är komplett. Säkerhetsklassat material kan behöva illustreras tillsammans med övrigt material på ett sätt som inte röjer informationen men som ändå påminner om att den behöver tas hänsyn till Digital lagring och långsiktig åtkomst Data bör lagras nära dataägaren för att ansvaret ska hållas tydligt. Att tillhandahålla data mot en tredje part i stabila strukturer är en typ av tjänster som dataägaren kan sakna erfarenhet av och det bör finns alternativ där data kan distribueras via gemensamma kanaler. Det bör framgå hur länge äldre data finns tillgänglig eftersom det ibland kan finnas intresse för att studera förändringar över tid och då är även äldre datamängder viktiga. Versionshantering och möjlighet att låsa eller lagra information vid ett visst givet tillfälle kan vara viktigt för att kunna spåra det underlag som var aktuellt när ett visst beslut togs Juridiska och administrativa hinder De huvudsakliga juridiska och administrativa hinder som framkommit är befintliga strukturer för ägande och inrapportering av resultat från olika typer av utredningar. Ofta levereras utredningar inom projekt i form av rapporter där ursprungsdata och råmaterial stannar hos företaget som genomfört utredningen. Inrapportering till övergripande databaser sker ofta på frivillig bas. Tydliga krav på innehåll och omfattning av digitala leveranser behöver utformas redan i inledande upphandlingsskeden för att säkerställa att ett strukturerat och användbart data ingår i leveransen. 20

21 Det är även viktigt att ansvarsfrågan klargörs. Om det finns stora risker för skadeståndsprocesser förknippade med att delge data minskar viljan att göra det. Ett väldokumenterat data minskar risken för att ett bristfälligt underlag tas för en sanning men ansvarsfrågan måste vara tydlig Undermarkskonstruktioner All mark i Sverige är indelad i fastigheter. En traditionell fastighet avgränsas endast på marken och sträcker sig, i teorin, ner till jordens mittpunkt. Från 2004 finns det dock möjlighet att bilda tredimensionella fastigheter en 3D-fastighet. En fastighet kan numera avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. 3Dfastighetsbildning blir allt vanligare och används vid exempelvis vid stationsbyggnader i berg, garage under mark samt olika typ av verksamhet på olika våningsplan i en byggnad. Ska man anlägga byggnader under mark krävs bygglov och att det är förenligt med detaljplanen. Vid anläggande av vägar och järnvägar är tillgången till mark viktig. Allmänna vägar får åtkomst till mark genom vägrätten (nyttjanderätt). Vägrätten innebär ett totalt ianspråktagande av marken och ersättning utgår till markägaren. Det krävs inte bygglov för tunnlar som anläggs med stöd av en fastställd vägplan. Inom område med detaljplan får inte väg byggas i strid med detaljplanen. Vid anläggande av järnväg tillämpas lagen om byggande av järnväg. Järnvägsplanen ger Trafikverket rätt att lösa in den mark som behövs och då görs en fastighetsreglering. Det krävs heller inte bygglov för att anlägga en järnvägstunnel men om det ingår en station i berget så krävs bygglov för stationsbyggnaden. Det krävs även bygglov för att anlägga andra typer av bergrum. Om marken ska användas till framdragande av underjordiska ledningar kan man i detaljplanen använda bestämmelserna om markreservat. Ett markreservat innebär en inskränkning i användningen av fastigheten. Ledningar med allmänt ändamål kan få åtkomst till undermarken genom bestämmelserna i ledningsrättslagen. Ledningsförrättningar handläggs av Lantmäteriet och får inte upplåtas i strid med detaljplanen. Post- och telestyrelsen (PTS) driver satsningen Ledningskollen. Syftet med den kostnadsfria webbtjänsten är att minska antalet grävskador och förenkla samordning, planering och utförande av bygg- och anläggningsprojekt. Tjänsten finansieras med offentliga medel från PTS, Svenska Kraftnät och Trafikverket. Det är gratis att såväl ställa frågor som att registrera sig som ledningsägare på Ledningskollen. Det är enkelt att både nyttja och lägga in ledningar. Tanken är att alla som behöver information om var i marken ledningar finns ska kunna komma i kontakt med rätt ledningsägare utifrån ett visst angivet schaktområde. Ledningskollen är inte ett centralt ledningsregister utan en webbtjänst som matchar frågare med kommande gräv- och schaktarbeten med de ledningsägare som är berörda på en viss plats. Det är frivilligt för ledningsägarna att delta i Ledningskollen. Geoenergi innebär att man utnyttjar värme eller kyla som finns lagrad i övre delen av jordskorpan. Brunnarna borras till m djup. Det är inte ovanligt att man hamnar snett och att man går in under en annan fastighet. I ett område där det finns många energibrunnar kan det bli problem med andra större undermarksanläggningar exempelvis nya tunnlar i framtiden. Vanligtvis är det anmälningsplikt till kommunen när man ska göra en geoenergianläggning. Enligt lagen om uppgiftsskyldighet vid 21

22 grundvattenundersökning och brunnsborrning ska den som borrar lämna in redogörelse till Sveriges geologiska undersökning, SGU. Ett problem som finns är undermarksanläggningar och sekretess. Anläggningar som tillhör Försvarsmakten, men även anläggningar för energi- och vattenförsörjning omfattas ofta av någon typ av sekretess. Skyddslagen innehåller bestämmelser för förstärkt skydd av vissa byggnader och andra anläggningar. Dessa kan kallas skyddsobjekt, vilket innebär att man inte har tillträde till anläggningen, att det är förbjudet att göra ritningar eller fotografera objekten. Det är därför svårt att skapa en helhetsbild över vilka undermarksanläggningar som finns i ett område, exempelvis i Stockholm som har ganska många skyddsobjekt. Det finns ingen sammanhållen planering av undermarken i Sverige. I vissa områden med flera skyddsobjekt så är det svårt att ha en bra planering av undermarken i övrigt. Brunnar för geoenergi kan i vissa områden i storstäderna göra att det blir svårt att i framtiden hitta mark för andra undermarksanläggningar Erfarenheter Den samlade erfarenheten från projektet är att hantering och användande av geodata befinner sig i en stark utvecklingsfas. Digitalisering och insamling av stora datamängder som kan göras tillgängliga via molntjänster och automatiserade processer ger möjlighet till ett ökat användande av georefererad information. Information som sedan kan tolkas och bearbetas vidare i många olika applikationer för många olika behov. Inte bara för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen utan även för olika kommersiella produkter. Användandet av 3D-information ökar också i snabb takt. Känslan av att ligga i en stark utvecklingsfas bekräftas av att det finns en stor spridning i hur geodata används inom olika områden och att det pågår en mängd olika initiativ för att driva arbetet framåt. Det finns ett stort intresse och en stor förståelse för problematiken med avbrutna flöden av information men även stora behov av att tydligare se nyttan med samverkan och gemensamma processer. Det finns ekonomiska hinder i kostnader för att digitalisera befintlig data och i att skapa nya digitala processer. Lättillgänglig och användbar geodata är en värdefull resurs, en guldgruva, som behöver förvaltas ansvarsfullt. Det är viktigt att spelplanen för samverkan känns både tydlig och relevant. 22

23 Den finns ett stort värde i att förvalta vår gemensamma information på ett långsiktigt hållbart sätt. För att information ska kunna flöda mellan olika aktörer behöver den vara väldefinierad så att användaren kan bedöma vilken kvalitet som kan förväntas. Det krävs ett förtroende för processerna för att våga lita på och återanvända data. Standardiserad data, och även standardiserade processer, underlättar möjligheten att tillgodogöra sig informationen. För att få en effektiv samhällsbyggnadsprocess är det viktigt att inte bara informationen är standardiserad utan gärna även att processer med tillhörande verifieringsverktyg är det. Om delar av samhällsbyggnadsprocessen kan drivas framåt med hjälp av standardiserade och automatiserade processer frigörs resurser till de beslut och de specialfall som kräver enskild hantering. Systemen och standarderna behöver inte vara kompletta och perfekta för att börja användas och det går att inleda digitaliseringen omgående med enkla förändringar som görs parallellt med de mer strukturella förändringarna. 23

24 Nationella basdata Inom ramen för Geodatarådets handlingsplan för 2017 pågår elva parallella deluppdrag där uppdrag 1 och 4 tar fram nationella basdata och tjänster för att distribuera dessa. Det arbetet har beröringspunkter vid arbetet med bruttolistan och geodatapaketen. Finansieringsfrågor och frågor kring öppningshinder och sekretess ingår också i uppdraget. En handlingsplan för fortsatt arbete presenterades i februari Skärmbild från geodata.se Exemplet GoKart Göteborgs Stad har en intern karttjänst som liknar tanken med en bruttolista och paketerade tjänster. Just nu finns tjänsten endast för internt bruk och är under utveckling men målsättningen är att tillhandahålla servicen även externt. 24

25 Skärmbilder från GoKart Arbetsformer Gruppen har genomfört regelbundna möten i första hand via internet. Gruppen har deltagit i gemensamma stormöten och möten med referensgruppen. Monica Ek har även deltagit i möten med projektledningen och övriga delprojektledare Samarbeten, Kontakter Kontakter har tagits med angränsande projekt som Får jag lov, Nationella riktlinjer för BIM, Geodatarådets nationella geodatastrategi och handlingsplan för 2017, Digitalt Först samt testbäddsprojektet Smarta plan-, bygg- och förvaltningsprocesser över hela livscykeln. Förutom kontakter med angränsande projekt och huvudprojektets referensgrupp har kontakter tagits med Kretslopp- och vatten i Göteborg, Tyréns, Försvarsmakten och Länsstyrelsen. Monica Ek och Mikael Johansson deltog även vid ett studiebesök hos Kommunal- og moderniseringsdepartementet i Oslo. I arbetet med bruttolistan har möten genomförts med Lars-Kristian Stölen SGU, Kjell Hjort Lantmäteriet, Thomas Lithén Lantmäteriet samt Uwe Stephan dåvarande på Länsstyrelsen. 3.5 Tester Inledningsvis i projektet togs en kontakt med testbäddsprojektet Smarta plan-, byggoch förvaltningsprocesser över hela livscykeln för att se om gemensamma tester skulle kunna genomföras men projekten låg då tidsmässigt i ofas. 25

26 Tillsammans med de övriga delprojekten genomförs ett testprojekt med fokus på flöde av information genom de olika faserna. Testerna görs på ett urval av geodata från projektets leveransspecifikationer. Målet med det gemensamma testet är att studera om de verktyg som testbäddsprojektet utformat fungerar för en uppsättning data som beskriver ett flerbostadshus med verksamheter som uppförs i Malmö av NCC. Resultatet från testerna redovisas i en separat rapport i huvudprojektet. Med utgångspunkt från delar av bruttolistan har försök gjorts att klassificera materialet med utgångspunkt från Svensk Geoprocess och CoClass. Resultatet beskrivs i stycket om Standarder och redovisas i bilaga 1 Bruttolista. 3.6 Kommunikation Projektet har kommunicerats via presentationer på konferenserna Arbeta smart inom planering & byggande i maj 2017 samt Lantmäteridagarna också i maj Projektet kommer att redovisas i samband med huvudprojektets slutrapportering vid Kartdagarna i Linköping den 22 mars 2018 samt via Smart Built Environments hemsida. 3.7 Måluppfyllelse Av Smart Built Environments kortsiktiga effektmål till år 2021 är målet som berör återanvändning av data i ett livscykelperspektiv det mål som fått störst fokus i gruppens arbete. Den visuella bilden av samällsbyggarnas gemensamma skattkista där vi förvarar vårt gemensamma guld är en symbol för tanken att information är en viktig resurs som måste hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt. Arbetet med bruttolista och paketering av data kommer på sikt att stödja målet för ökad användning av 3Dgeodata. Tankarna om framtida informationsflöden ger nya värdekedjor och affärsmodeller baserade på livscykelperspektiv, plattformar samt nya konstellationer av aktörer i enlighet med målen för Smart Built Environment till år Mervärde Deltagarna i gruppen har haft förmånen att genom gruppens arbete, och i mötet med angränsande delprojekt, få en bild av dagens fragmentiserade processer och en framtidsvision av en obruten informationsprocess värd att arbeta för. 26

27 4 Slutsatser och rekommendationer 4.1 Slutsatser Standardiserade informationsleveransspecifikationer och standardiserade processer är nyckeln till ett effektivt flöde. Varje informationsägare behöver ta ansvar för hur data lämnas ut och tas emot. All befintlig data behöver inte digitaliseras på bred front utan kan digitaliseras efter hand. Bygg processerna så att inkommande data blir rätt från början och ta upp frågan om geodata tidigt. Lyft goda exempel till nationell nivå och låt mindre dataägare ansluta sig till gemensamma system och strukturer. Upphandlingsprocessen behöver innehålla tydliga krav på återföring. En standard blir aldrig komplett och perfekt. Även icke standardiserad data behöver kunna hanteras på ett effektivt och kvalitetssäkrat sätt. Säkerhetsklassat material riskerar att förbises eftersom det inte kan distribueras fritt på ett tydligt sätt som övrig geodata. 4.2 Rekommendationer Gör en testbädd över skattkistan med bruttolista och paketering. Tydliggör ansvar för informationsmängderna i bruttolistan. Ta fram utbildningar på temat Vårda dina digitala data. Utbildningar behöver finnas på övergripande nivå om vikten av att samverka samt på detaljerad nivå om de tekniska lösningarna. Utgå från goda exempel och skapa nationella system att ansluta till. Komplettera standarderna med undermark. Utforma standardiserade leveranser och processer för hantering av geodata. Påbörja det egna arbetet omgående med att se över den egna verksamhetens hantering av geodata. Till den där skatten i mitten måste vi komma på riktigt. Mikael Johansson, Lantmäteriet 27

28 4.3 Fortsatt arbete Hanteringen av geodata i samhällsbyggnadsprocessen är på intet sätt löst i och med det här arbetet. En kontinuerlig förbättring av data, information och processer ger över tid en allt effektivare hantering av geodata. Fördelen med frågeställningarna kring geodata är att förändringen inte behöver tas i stora och radikala språng utan kan utvecklas parallellt och i olika takt. Det lämnar inga ursäkter för informationsägare att invänta andra aktörer utan det finns vinster att göra i att omgående börja se över den egna hanteringen. För att påskynda utvecklingsprocessen är det viktigt att frågan om geodata hålls vid liv genom kontinuerliga utvecklingsprojekt och olika utbildningsinsatser. Inom Geodatarådets arbete med nationella basdata samt från Boverkets och Lantmäteriets satsningar på en digital samhällsbyggnadsprocess kommer frågan om geodata och intelligent informationshantering att tas vidare. Som en direkt följd av arbetet med Smart planering för byggande har flera frågeställningar som inte rymts inom nuvarande projekt fått en fortsättning och fördjupning i projektet DigSam Digital samhällsbyggnadsprocess DigSam - Digital samhällsbyggnadsprocess Frågan om geodata är en viktig ingrediens i samtliga av de 6 delprojekt som ingår i DigSam Digital samhällsbyggnadsprocess. Delprojekten berör juridik, lagring, översiktsplaner, medborgardialog, handbok för digitalisering av detaljplaner samt en inspirerande utbildningsserie på temat smart samhällsbyggnadsprocess. 28

29 5 Länkar och bilagor Länkar DOK Det offentlige kartgrunnlaget DOK Statusregisteret Smart Built Environment Smart planeing för byggnade onsfoersoerjning/ DigSam digital samhällsbyggnadsprocess Geodatarådets handlingsplan Geodatarådets handlingsplan geodatastrategi/geodataradets-handlingsplan / Paketeringsprojektet Geodata för blåljus Lantmateriet/Samverkan-med-andra/geodata-for-blaljus/ Svensk geoprocess CoClass Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bruttolista generell leveransspecifikation Leveransspecifikation Flerbostadshus Informationsflöde tidiga skeden 29

30 30 SMART PLANERING FÖR BYGGANDE

31 Eventuell logotext Smart Built Environment c/o IQ Samhällsbyggnad Drottninggatan STOCKHOLM