Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Transkript

1 Dnr :10062 Stockholms kommun Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Stockholms Transport- och fordonstekniska Gymnasium belägen i Stockholms kommun

2 2(17) Dnr :10062 Tillsyn i Stockholms Transport- och fordonstekniska Gymnasium har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren Stockholms Transport- och fordonstekniska Gymnasium besöktes av den 17 maj Måluppfyllelse och resultat Enligt Skolverkets statistik för de elever som avslutade sin utbildning vårterminen 2015 var den genomsnittliga betygspoängen 14,2 (riket, 12,5). Andelen elever med gymnasieexamen var 93,3 procent (riket, 84,5 procent). Andelen elever med lägst betyget E i gymnasiegemensamma ämnen var 100 procent, med undantag för engelska 5 och samhällskunskap 1, där 93,3 procent av eleverna nådde lägst betyget E.

3 3(17) Översikt över konstaterade brister i verksamheten s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande Ingen brist konstaterad 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande, grundläggande behörighet och introduktionsprogram (om yrkesprogram och/eller introduktionsprogram finns vid skolenheten) 4. Bedömning och betygssättning 5. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 6. Förutsättningar för lärande och trygghet 7. Styrning och utveckling av verksamheten ii. Ingen brist konstaterad Ingen brist konstaterad Ingen brist konstaterad I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att det finns brister i skolans arbete med stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Eleverna får visserligen mycket stödinsatser, men det saknas rutiner för bedömning av vilken typ av stöd som eleverna har behov av. För att kunna identifiera detta har skolan behov av specialpedagogisk kompetens. Åtgärdsprogranrunen för elever som har behov av särskilt stöd, måste också innehålla en beskrivning av vilka stödinsatser eleverna behöver. Utan en sådan beskrivning uppstår svårigheter med att följa och utvärdera effekten av det särskilda stödet.

4 4(17) Vidare måste rektorn se till att vårdnadshavare informeras samma dag, om elever uteblir från verksamheten utan giltigt skäl. Tillsynen visar att många lärare tar en sådan kontakt, men att detta kan variera mellan lärarna, främst på grund av stress och tidsbrist. Dessutom tillgodoses inte elevernas behov av studie- och yrkesvägledning inför deras framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. En studie- och yrkesvägledare har nyligen kommit till skolan, men alla elever som behöver studie- och yrkesvägledning får inte tillgång till den studie- och yrkesvägledning de har rätt till. bedömer även att skolans introduktionsprogram inte organiseras enligt de krav som ställs i förordningarna. Skolan integrerar på ett positivt sätt introduktionsprogrammet i det nationella programmet, men brister när det gäller flera formella krav på utbildningen. Eleverna är inte själva medvetna om vilket program de deltar i, de får inte något gymnasieintyg från introduktionsprogrammet och någon formell övergång från introduktionsprogram till nationellt program sker inte. Detta kan medföra otydligheter och problem för de eleverna som deltar i programmet, exempelvis vid eventuellt byte av skola eller vid studieavbrott.

5 5 (17) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Stockholms kommun att senast den 1 november 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolans lärmiljöer ska anpassas så att de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Detta gäller alla elever, oavsett om de går ett högskoleförbered ande program, yrkesprogram eller introduktionsprogram. Detta avser också samtliga ämnen som eleven läser, det vill säga såväl gymnasiegemensamma ämnen som programgemensamma ämnen, ämnen inom inriktningar och fördjupningsämnen. Det kan också omfatta undervisning som är förlagd till arbetsplats (APL). Skolan ska utveckla metoder för att stimulera och stödja tills åtgärderna får effekt genom att situationen för den enskilda eleven eller en grupp elever förbättras. När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens behov ska en analys genomföras av hur skolan kan anpassa lärmiljöerna eller undervisningens innehåll och genomförande. Skolans svårigheter att möta elevens behov kan framkomma till exempel i undervisningen, genom resultat på nationella prov eller genom uppgift från eleven och dess vårdnadshavare. Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser. Eleven och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i detta. Det kan också handla om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier, färdighetsträning, specialpedagogiska insatser under en kortare tid, särskilda hjälpmedel eller utrustning och digital teknik med anpassade programvaror eller mer långvariga insatser såsom studiehandledning på modersmål eller regelbundna specialpedagogiska insatser såsom regelbunden kontakt med en speciallärare. Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp om inte detta visats vara olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om de inte haft avsedd effekt. Bedömning av brist konstaterar att Stockholms kommun inte uppfyller förf attningskraven avseende att: Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (3 kap. 8 skollagen) När det gäller särskilt stöd följs insatta åtgärder upp och utvärderas. (3 kap. 9 skollagen)

6 6(17) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på armat sätt. Elevernas behov av särskilt stöd ska utredas skyndsamt, i samråd med elevhälsan, om det visar sig att de extra anpassningarna inte varit tillräckliga för att eleven ska förväntas nå kunskapskraven. Det särskilda stödet ska följas upp och utvärderas utifrån de behov som framgår av åtgärdsprogrammet. Motivering till bedömning av brist s bedömer att Stockholms Transport- och Fordonstekniska Gymnasium brister när det gäller utredning, uppföljning och utvärdering av skolans särskilda stöd till eleverna enligt de krav som ställs i skollagen. Visserligen ger skolan mycket stöd till eleverna, men rektorn behöver ta ansvar för att stödet blir mera strukturerat och systematiskt för att det ska få bästa effekt för elevernas möjlighet att nå kunskapskraven. Rektorn behöver också ta ansvar för att elevhälsan medverkar i utredningen av behovet av särskilt stöd, när detta behövs. bedömer vidare att det särskilda stödet ska följas upp utifrån de behov som formuleras i elevernas åtgärdsprogram. Programmen innehåller nu endast en uppgift om att eleverna ska ges utökat lärarstöd i de ämnen det gäller eller att de ska få stöd av kuratorn, men ingen information finns om vad insatserna ska bestå av. Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammen blir därför svår att genomföra. Rättslig reglering Av skollagen framgår att om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven, trots att eleven har fått stöd i form av extra anpassningar, ska det anmälas till rektorn. Därefter ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt. Utredningen ska ske i samråd med elevhälsan, om det inte är uppenbart att detta inte behövs. Om utredningen har kommit fram till att särskilt stöd behövs ska eleven ges sådant stöd och ett åtgärdsprogram ska utarbetas för eleven. Av programmet ska framgå elevens behov av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses. Det ska också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljning och utvärdering. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ha möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn.

7 7(17) Utredning i ärendet och skäl för bedömning s tillsyn visar att de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i något eller några ämnen ges extra tid och får hjälp av lärarna i de ämnen det gäller, men den visar också att det finns en osäkerhet om vilka stödinsatser som är mest lämpade för eleverna. Enligt rektorn följer skolan skollagens paragrafer i kapitel 3 när det gäller stöd till eleverna, men både elevhälsans och lärarnas representanter säger i intervjuer med att det inte finns några fasta rutiner för stödinsatserna. Systematiken i arbetet saknas och arbetet med stöd till eleverna är mest en informell hantering, säger elevhälsans representanter, även om en struktur för kartläggning håller på att utarbetas. Vid intervjun med lärarrepresentanterna framkommer att rutinerna för både extra anpassningar och särskilt stöd är bristfälliga. En lärare säger att "verktygslådan" för elever som riskerar att inte nå målen inte räcker och att det behövs specialpedagogkompetens för att värdera vilket stöd eleverna behöver, vilket bekräftades av flera lärare. "Vi saknar rutiner, vilket kan leda till att problem landar mellan stolarna", säger en lärare och enligt flera lärare förlitar skolan sig för mycket på "korridorlösningar". Dessutom visar tillsynen att skolan saknar den specialpedagogiska kompetens som efterfrågas av lärarna för att de ska kunna identifiera de stödinsatser som eleverna behöver. Det har enligt elevhälsan funnits brister i kartläggningen av elever. En av skolans lärare utbildar sig till specialpedagog och säger att hon försöker bistå elevhälsan med ett specialpedagogiskt perspektiv, men att hon inte hinner med detta, eftersom hon arbetar heltid som lärare. Avsaknad av specialpedagogisk kompetens har, enligt s bedömning, påverkat både skolans utredningar om elevers behov av särskilt stöd och skolans åtgärdsprogram. De program som har tagit del av innehåller inga specificerade åtgärder som ska sättas in för eleven, utan endast uppgifter om att eleven ska ges extra tid i de aktuella ämnena och att eleven ska få kuratorshjälp, om detta är aktuellt. Rektorn säger vid intervjun med att det på så sätt blir tydligt vem som är ansvarig, eftersom läraren har ansvar för att utforma stödåtgärderna. ställer sig frågande till detta, eftersom lärarna uttrycker att de inte har den specialpedagogiska kompetens som behövs för att avgöra elevernas behov av stödåtgärder. Vidare visar tillsynen att uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammen försvåras när åtgärderna inte är formulerade i de åtgärdsprogram som har beslutats. Det påverkar det fortsatta stödet till eleven, vilket också framhålls av de intervjuade lärarna.

8 8(17) Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid Stockholms Transport- och Fordonstekniska Gymnasium inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten föreläggs huvudmannen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Arbetsplats förlagt lärande, grundläggande behörighet och introduktionsprogram (om yrkesprogram och/eller introduktionsprogram finns vid skolenheten) Skolan ska se till att elever på yrkesprogram får den utbildning de har rätt till avseende arbetsplatsförlagt lärande (APL) och möjlighet att nå grundläggande behörighet. APL är en central del i all yrkesutbildning, då denna ska bidra till att eleven utvecklar såväl yrkeskunskaper som en yrkesidentitet. För elever som läser i huvudsak skolförlagd utbildning ska APL motsvara minst 15 veckor av den samlade utbildningstiden och för elever som är lärlingar ska APL motsvara minst 50 % av utbildningen. Skolan ska ha kvalitetssäkrat arbetsplatsen så att eleven har reell möjlighet att nå de kunskaper som eleven är avsedd att uppnå på arbetsplatsen, exempelvis att skolan avtalat med arbetsplatsen om vilka delar av det centrala innehållet på en eller flera kurser som ska behandlas. Skolan ska också följa upp att så sker. Handledaren är en central aktör, och behöver förutom kunskaper inom yrket också ha kunskaper om de mål som eleven ska uppnå och bedömas gentemot så att eleverna får adekvata arbetsuppgifter utifrån detta. Att eleverna ges möjlighet till fortsatta studier på högskolenivå är en central rättssäkerhetsfråga. Det är dock inte tillräckligt att eleverna ges en teoretisk möjlighet att uppnå grundläggande behörighet utan skolan bör också göra det praktiskt möjligt för eleverna, ex. genom att undvika schemakrockar. För introduktionsprogrammen finns inga nationellt fastställda programstrukturer eller examensmål, utan utbildningen ska utformas så att eleven förbereds för vidare studier eller etablering på arbetsmarknaden. Ett centralt instrument i denna planering är elevens individuella studieplan. Eleven ska, utifrån sina behov, få en utbildning som uppfyller introduktionsprogrammets syfte så att elevens mål med utbildningen kan uppnås. Bedömning av brist konstaterar att Stockholms kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Elever på introduktionsprogram får en utbildning som är planerad så att eleven förbereds för arbete eller studier. (17 kap. 3-7 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt.

9 9(17) Dnr :10062 Elevernas individuella studieplaner ska innehålla samtliga ämnen som eleverna på introduktionsprogrammet programinriktat individuellt val. Eleverna ska informeras om när de deltar i introduktionsprogrammet och när de blir antagna till fordons- och transportprogrammet. - Efter avslutat introduktionsprogram ska ett utbildningsintyg utfärdas för elever. Motivering till bedömning av brist bedömer att Stockholms Transport- och Fordonstekniska Gymnasium brister när det gäller den formella hanteringen av skolans introduktionsprogram, programinriktat individuellt val. Elevernas studieplaner innehåller inte information om samtliga ämnen som ingår i elevernas utbildning. Dessutom är elever som deltar i introduktionsprogrammet själva osäkra på om de deltar i ett introduktionsprogram eller i ett nationellt program. De informeras inte om när de blir antagna till det nationella programmet och de får inte heller det gymnasieintyg som ska utfärdas efter avslutat introduktionsprogram. Rättslig reglering Av skollagen framgår bland annat att elever som deltar i programinriktat individuellt val ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Preparandutbildningen ska pågå i högst ett år. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får preparandutbildningen förlängas till två år. Utbildningen ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Av gymnasieförordningen (8 kap. 21 ) framgår att rektorn efter avslutad utbildning på ett introduktionsprogram ska utfärda ett gyrrmasieintyg som visar vilken utbildning en elev har fått. Av intyget ska samtliga betyg som eleven har fullföljt framgå. Utredning i ärendet och skäl för bedömning s tillsyn visar att det programinriktade individuella inte anordnas enligt de krav som ställs enligt förordningarna. Skolan integrerar visserligen i hög grad programmet i det nationella fordons- och transportprogrammet. Rektorn säger i intervjun med att de är "helintegrerade" och att det innebär att de är som en av de övriga eleverna i programmet. Det är enligt s bedömning bra att eleverna integreras i det nationella programmet, vilket också är syftet med

10 10(17) introduktionsprogrammet. Detta får dock inte innebära att det blir otydligt för eleverna vilken utbildning de deltar i. När det gäller de formella krav på utbildningen saknas information i elevernas individuella studieplaner om alla ämnen som eleverna läser. Likaså sker ingen information om eller dokumentation av när antagningen till det nationella programmet sker. Eleverna får inte heller det gyrnnasieintyg som enligt gymnasieförordningen ska utfärdas efter avslutat introduktionsprogram. Detta kan enligt s bedömning medföra problem för de eleverna som deltar i programmet, exempelvis vid eventuellt byte av skola eller vid studieavbrott. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid Stockholms Transport- och Fordonstekniska Gymnasium inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten föreläggs huvudmannen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödf-unktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet. Bedömning av brist konstaterar att Stockholms kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Eleverna ska delta i utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Uteblir en elev utan giltigt skäl ser rektorn till att elevens vårdnadshavare informeras samma dag. (15 kap. 16 skollagen) Den studie- och yrkesorienterande verksamheten tillgodoser elevernas behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. (2 kap. 29 skollagen; Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.4 Utbildningsval - arbete och samhällsliv, 2.6 Rektorns ansvar)

11 11(17) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Elevens vårdnadshavare måste informeras samma dag, om eleven uteblir från verksamheten utan giltigt skäl. - Samtliga elevers rätt till studie- och yrkesvägledning inför framtida val av utbildnings- och yrkesverksamhet måste tillgodoses. Motivering till bedömning av brist Information till vårdnadshavare om elevs ogiltiga frånvaro bedömer att Stockholms Transport- och fordonstekniska Gymnasium brister när det gäller att informera vårdnadshavare samma dag om en elev utan giltigt skäl uteblir från verksamheten. Utredning i ärendet och skäl för bedömning s tillsyn visar att skolan inte alltid samma dag informerar vårdnadshavare till elever som utan giltigt skäl uteblir från verksamheten, vilket ska ske enligt skollagen. (15 kap. 16 ). Visserligen tar många lärare en sådan kontakt, men det kan variera mellan lärarna både när och med vem kontakten tas. Lärarna säger att de ibland, på grund av stress, glömmer bort att ta kontakt samma dag. Enligt rektorn sker en dialog först mellan elev och lärare och om frånvaron inte upphör, tar skolan kontakt med vårdnadshavaren. Rektorn säger också att skolan reagerar så snabbt som möjligt och senast när det har gått en vecka. Skolan har bytt rutiner för hur frånvaron rapporteras, säger elevhälsans representanter. De berättar att det tidigare skickades ett sms till vårdnadshavaren så fort frånvaron skrevs in i frånvarosystemet, men att de är osäkra på om detta gäller fortfarande. Nu har mentorn ansvaret för kontakten med vårdnadshavarna, säger elevhälsan. Studie- och yrkesvägledning bedömer att Stockholms Transport- och fordonstekniska Gymnasium brister när det gäller den studie- och yrkesvägledande verksamheten vid skolan, eftersom den inte tillgodoser samtliga elevers behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet.

12 12 (17) Rättslig reglering Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Enligt läroplanen (Lgy 11, 2.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv) ska gymnasieskolan nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Därutöver har rektorn ett särskilt ansvar för att studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke. (Lgy 11, 2.6 Rektorns ansvar) I Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med studie- och yrkesvägledning (SKOLFS 2013:180) anges bland annat följande (sid. 15). Rektorn bör se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning. Vidare ska rektorn tydliggöra hur ansvaret för studieoch yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem. Rektorn ska även se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Utredning i ärendet och skäl för bedömning s tillsyn visar att skolans studie- och yrkesvägledande verksamhet inte uppfyller de krav som ställs i författningarna. Av intervjuer med rektorn framgår att en studie- och yrkesvägledare nyligen har kommit till skolan. Tidigare har den funktionen inte funnits och inte heller har någon i personalen haft ett övergripande och sammanhållande ansvar för studie- och yrkesvägledningsfrågor. Vid elevintervjun säger eleverna att de har kunnat vända sig till lärarna eller till skolans administratör med frågor om studie- och

13 13 (17) yrkesval. En elev säger också att han saknat studie- och yrkesvägledning i samband med val av kurser för grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Den studie- och yrkesvägledare som nu börjat vid skolan arbetar som konsult vid fem olika skolor. Hon uppger i intervjun med att många elever bokade in sig för samtal när hon kom och att hon nu har haft information för årskurs 3 om eftergymnasiala studier, men också gärna vill träffa alla elever i årskurs 1. Enligt henne finns ännu inte någon vägledningsplan och inte heller någon överenskommelse om exakt vilket uppdrag som studie- och yrkesvägledaren ska ha. Trots att det nu finns en studie- och yrkesvägledare på skolan, bedömer att det finns brister i studie- och yrkesvägledningen. Innehållet i studie- och yrkesvägledarens uppdrag är otydligt. En beskrivning av hur ansvaret är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare och övrig personal saknas också, liksom en redovisning av hur formerna för samarbetet mellan olika personalgrupper ska ske för att ge eleverna förutsättningar för väl underbyggda studie- och yrkesval. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten vid Stockholms Transport- och fordonstekniska Gymnasium inte uppfyller de krav som gäller för verksamheten föreläggs huvudmannen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav avseende följande: Undervisning och lärande Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de examensmål som gäller för det nationella program som eleven läser. Undervisningen ska utformas och genomföras så att alla elever, såväl på nationella program som på introduktionsprogram, ges möjligheter att nå samtliga kunskapskrav inom de ämnen som eleven läser, det vill säga såväl i gymnasiegemensamma ämnen som program gemensamma ämnen, ämnen inom inriktningar och fördjupningsämnen. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper och intressen, och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individanpassa undervisningen och ge

14 14 (17) eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Bedömning och betygssättning Skolan ska se till att läraren gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven, och ger eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Detta gäller alla elever, oavsett om de går ett högskoleförberedande program, yrkesprogram eller introduktionsprogram. Detta avser samtliga ämnen som eleven läser, det vill säga såväl gymnasiegemensamma ämnen som program gemensamma ämnen, ämnen inom inriktningar och fördjupningsämnen. Eleven ska, när omdömen ges eller betyg sätts i olika ämnen, enbart bedömas utifrån de nationella kunskapskraven och inte utifrån andra kriterier som läraren och skolan själv upprättat. Lärarens analyser av elevernas kunskaper ska bygga på olika underlag, som tillsammans ger en bred och allsidig bild av elevernas kunskaper. I detta ingår att läraren bl.a. ska använda sig av nationella ämnesprov tillsammans med övriga muntliga och skriftliga elevprestationer. Ide fall eleven har haft hela eller delar av kurser förlagda till arbetsplats (APL) ska bedömning av detta ingå i den samlande bedömningen. Vidare ska skolan göra eleven och dess vårdnadshavare delaktiga i elevens utveckling genom att, löpande under studietiden och genom utvecklingssamtal, informera om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling och hur denna bäst kan stödjas. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Detta gäller alla elever, oavsett om de går ett högskoleförberedande program, yrkesprogram eller introduktionsprogram. Det kan därmed också avse miljöer utanför skolan men som ingår i skolans verksamhet, exempelvis på arbetsplats (APL). Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Analysen ska omfatta hela utbildningen och inte avgränsas till exempelvis resultat enbart i gymnasiegemensamma ämnen utan ska också omfatta uppföljning av resultat i fördjupningsämnen, från lärande som sker på arbetsplats (APL) och undervisning på introduktionsprogram. Förbättringsåtgärder kan

15 15 (17) Dnr :10062 exempelvis vara att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. På s vägnar i Lx-\- ad-tias Ljungström Beslutsfattare Kerstin Ekenberg Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Stockholms Transport- och fordonstekniska Gymnasium

16 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga Dnr :10062 granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

17 Bilaga 2: Fakta om Stockholms Transport- och fordonstekniska Gymnasium Bilaga Dnr :10062 Stockholms Transport - och Fordonstekniska Gymnasium är en kommunal gymnasieskola i Stockholms kommun. Vid skolan finns det nationella programmet Fordons- och transportprogrammet, inriktning transport. Skolan anordnar också introduktionsprogrammet programinriktat individuellt val. Vid tiden för tillsynen fanns totalt 55 elever vid skolan, varav tre på introduktionsprogrammet.