TJÄNSTESKRIVELSE Emil Hanstad Kvalificerad utredare Utbildningsstaben Datum Vår beteckning UN 1

Transkript

1 Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 24 oktober 2017

2 TJÄNSTESKRIVELSE Emil Hanstad Kvalificerad utredare Utbildningsstaben Datum Vår beteckning UN 17/ (2) Er beteckning Utbildningsnämnden Yttrande - Motion om att införa tvålärarsystem i Upplands-Bro Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets förslag att inte påbörja något försök med tvålärarsystem i Upplands-Bro läsåret Sammanfattning I mars 2017 inkom en motion om att införa tvålärarsystem i Upplands-Bro kommun från oppositionsråden Nawal Al-Ibrahim (L) och Börje Wredén (L). Motionärerna menar att ett viktigt sätt att förbättra elevernas förutsättningar och arbetsvillkor skulle vara att införa tvålärarsystem i alla klasser på låg- och mellanstadiet. Tanken med tvålärarsystemet är att skapa mer tid för eleverna och att lärarna skall kunna stödja varandra och på så sätt höja kvaliteten i undervisningen. Motionärerna föreslår att modellen, på försök, skall införas på en skola i Upplands-Bro läsåret Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 1 september 2017 Motion om att införa tvålärarsystem i Upplands-Bro den 22 mars 2017 Ärendet UBK1005, v2.0, Tvålärarsystem innebär att två lärare arbetar tillsammans i klassrummet. De planerar, undervisar och har ett gemensamt ansvar både i och utanför klassrummet. Tanken är att systemet skulle skapa mer tid för eleverna och att det skulle bidra till att förstärka det kollegiala lärandet. Det skulle dessutom ge möjlighet till flexibilitet i klassrummet där möjligheterna att ge stöd till de elever som har behov av det och förutsättningarna för t.ex. konflikthantering skulle förbättras. Utbildningskontorets yttrande Utbildningskontoret menar att tvålärarsystem mycket väl kan vara ett bra sätt att organisera undervisningen på en skola eller i vissa klasser och stadier. Det har redan praktiserats på skolor i kommunen. Utbildningskontoret anser inte att utbildningsnämnden skall styra hur rektorerna organiserar sina klasser och sin Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

3 Datum Vår beteckning UN 17/0047 personal. Det är enl. skollag rektor som beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Förutom detta finns ytterligare komplikationer med den föreslagna organisationsformen. Det ena är naturligtvis kostnaden. Detta kan man möjligen finna lösningar för inom ramen för nuvarande budget i kombination med statsbidrag som t.ex. Lågstadielyftet. En annan viktig förutsättning för att lyckas med tvålärarsystem är lokalfrågan. Våra skolor är dåligt anpassade för de flexibla gruppstorlekar m.m. som skulle ge möjlighet att utnyttja de uppenbara fördelar som ett tvålärarsystem skulle innebära. Rekryteringsfrågan är redan idag ett stort problem. Det är svårt att tillsätta alla lärartjänster med dagens organisation med legitimerade lärare. Att hitta ännu fler lärare skulle innebära en stor utmaning. Utbildningskontoret bedömer dock att tjänster i ett tvålärarsystem skulle kunna vara attraktiva. På det sätt man idag organiserar de flesta låg och mellanstadieskolor så är det redan många lektioner som man är två vuxna i klassrummet. Antingen finns det elever som har stöd av assistent hela dagar eller delar av dagar. Det finns också personal som har sina huvudsakliga arbetsuppgifter i fritidsverksamheten som har timmar i klasserna som samverkare eller stödresurs. Om man var två legitimerade lärare i klassen skulle behovet av dessa minska, med en potentiell arbetsbristsituation som följd. Barnperspektiv Förslag till beslut är framtaget med hänsyn till barnens bästa. Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1. Motion om att införa tvålärarsystem i Upplands-Bro Beslut sänds till Kommunstyrelsen 2 (2)

4

5

6 TJÄNSTESKRIVELSE Jesper Sjögren Stabschef Utbildningskontoret Datum Vår beteckning UN 17/ (3) Er beteckning Utbildningsnämnden Uppräkning av programpriser och strukturtillägg 2018 inom gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Storsthlms framtagna förslag till gemensam prissättning för gymnasieskolan Sammanfattning I enlighet med nuvarande samverkansavtal ska avtalsparterna i Stockholms län årligen besluta om eventuell justering av programpriserna efter förslag från Storsthlm. Kansliet tar fram underlag enligt fastställd beräkningsmodell och därtill görs en politisk bedömning. Storsthlms styrelse föreslår att både programpriserna för nationella program inom gymnasieskolan och strukturtillägget räknas upp med 1,80 procent inför 2018 Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 10 oktober 2017 Förslag till programpriser och strukturtillägg 2018 Ärendet Uppräkning programpriser 2018 Samtliga index (från SCB) som ingår i beräkningsmodellen ger en vägd kostnadsökning på gymnasieskolan mellan 2015 och 2016 om 4,09 procent. UBK1005, v2.0, Inför uppräkningen tas hänsyn till eventuellt utbetalade statsbidrag. Under 2016 har statsbidrag betalats ut för lärarlönelyftet och inrättande av karriärtjänster för lärare vilket motsvarar ett avdrag om_-1,06 procent. Kostnadsutvecklingen för strukturtillägget beaktas också i samband med uppräkningen av programpriserna. Kommunernas kostnader/skolornas intäkter under 2016 har minskat med 6 miljoner kronor för strukturtillägget. En minskning som motsvarar 0,09 procent och hänsyn till detta tas ej i årets uppräkning. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

7 Datum Vår beteckning UN 17/0098 Den genomsnittligt vägda kostnadsökningen på gymnasieskolan mellan 2015 och 2016 är 3,54 procent. Utan politisk justering motsvarar detta ca 248 miljoner kronor. Efter samråd med kommunledningarna har Storsthlms styrelse beslutat att rekommendera samverkansområdets kommuner att anta föreslagen prislista som baseras på en genomsnittlig ökning om 1,80 procent med hänsyn taget till kommunernas ekonomiska förutsättningar. Per program ger det en uppräkning mellan 1,6-2,1 procent på de nationella programmen, se bilaga 2. Ersättningen för Introduktionsprogrammet - programinriktat individuellt val (IMPRO) ska utgå ifrån det programpris som finns för det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot. Uppräkning har gjo1ts även för detta program på samma sätt som ovan. Tilläggsersättningen för Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning samt interkommunal ersättning för elever som går i ldass med hörselanpassning har också räknats upp med 1,80 procent. Uppräkning strukturtillägg 2018 Även strukturtillägget ska räknas upp inför Här tas hänsyn till lärarlöneutvecklingen och lärverktyg (KPIF) och ger en vägd kostnadsökning om 4,74 procent. Inför årets uppräkning har dialog förts om att uppräkningen bör vara samma för strukturtillägget som programpengen vilket gör att Storsthlms styrelse förslår att strukturtillägget ska räknas upp med 1,80 procent, se bilaga 3. Utbetalat strukturtillägg under 2016 var 76 miljoner kronor, en minskning med 6 miljoner kronor som motsvarar ett avdrag om 0,09 procent. Antalet elever på nationella program är lika många innevarande läsår som föregående. Det gör att minskningen i utbetalat strukturtillägg förklaras genom att färre antal elever i år ligger under 200 i meritvärde. Kansliet har i uppdrag att ta fram ett förslag till modell för uppföljning av strukturtillägget och dess effekter, både vad gäller kvantitet och kvalitet. En pilotuppföljning genomförs nu och resultatet kommer att presenteras under hösten Årlig beslutsprocess Då kommunerna årligen ska besluta om eventuell justering av programpengen för respektive utbildning och strukturtillägget krävs en arbetsordning där beslut om förslag till uppräkning inför kommande år fattas i Storsthlms styrelse innan sommaren. Detta för att möjliggöra en beslutsprocess i kommunerna så att beslut om uppräkning är klar i rimlig tid innan årsskiftet. Årets förankringsprocess finns beskrivet i bilaga 1. 2 (3)

8 Datum Vår beteckning UN 17/0098 Kommunernas beslut avseende uppräkning av programpriser (inklusive förslag till prislista 2018) och strukturtillägg ska vara fattade innan den 1 december Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i Storsthlms styrelse. Kommunerna fattar beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling till Storsthlm. Beslut om antagande av överenskommelse är att likställas med undertecknande. Överenskommelsen börjar gälla 1 januari Barnperspektiv Utbildningskontorets yttrande är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Kaj Söder Jesper Sjögren Utbildningschef Stabschef Bilagor 1. Förslag till programpriser och strukturtillägg 2018 med bilagor. Beslut sänds till Kommunstyrelsen Storsthlm 3 (3)

9

10

11

12 PROMEMORIA KSL/17/ Uppräkning av programpriseroch strukturtillägg på gymnasiet2018 underlagför beslut Bakgrund I det nya samverkansavtalet avseendegymnasieutbildning regleras ekonomiska villkor och förutsättningar i avtalets 9. Där står bland annat att programpengen ska innehålla posterna undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration samt lokalko stnader. Det utgör grunden för den modell för uppräkning som tagits fram i samband med det nya samverkansavtalet. Vidare står det i avtalet att avtalsparterna beslutar årligen om eventuell justering av programpeng för respektive utbildning efter förslag fr ån KSL: s styrelse. Då kommunerna årligen ska besluta om eventuell justering av programpengen för respektive utbildning krävs en arbetsordning där beslut om förslag till uppräkning inför kommande år fattas i KSL: s styrelse innan sommaren. Detta för att möjl iggöra en beslutsprocessi kommunerna så att beslut om uppräkning är klar i rimlig tid innan årsskiftet. Underlag för beräkningarna som baseraspå statistik från SCB kommer först i slutet på april eller under maj månad vilket gör att det är en utmaning att få till nödvändig dialog och förankring i frågan. Förslag till uppräkning av programpriser på nationella program Modell för uppräkning och beräkningsmodell Modellen för uppräkning av programpriser består av två delar Beräkningsmodell Politisk bedömning m ed hänsyn till kommunernas ekonomiska läge och gemensammaprioriteringar Beräkningsmodell en togs fram i samband med översynen av prislistan och framtagandet av det nya samverkansavtalet. I modellen används fem index som bas samt att en viktning görs inom och mellan de sju kostnadsslagen enligt framtagen beräkningsmodell. Detta ger en vägd kostnadsökning för gymnasieskolan enligt senastekända statistik. Uppräkningen av programpeng skiljer sig åt mellan olika program beroende på att olika kostnadsslag är ol ika stora inom respektive program. Det innebär att programpengen för vissa program ökar mer och andra mindre. KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN, BOX 38145, STOCKHOLM BESÖKSADRESS: SÖDERMALMSALLÉN 36, STOCKHOLM INFO@KSL.SE KSL.SE ORG NR

13 Med beräkningsmodellen som underlag görs en politisk bedömning inför att förslag till uppräkning beslutas av styrelsen. Här kan hänsyn tas till kommunernas ekonomiska läge och gemensamma politiskt prioriteringar. Kostnadsutvecklingen mellan Kostnadsutveckling mellan 2015 och 2016 enligt senast känd statistik från SCB är: Index (SCB) Kostnadsutveckling Kommentar Lärarlöneindex 6,39 procent (gymnasielärare + yrkeslärare) Kommunlöneindex 4,07 procent (övriga yrkeskategorier på gymnasiet) Lokalindex 0,09 procent KPIF 1,40 procent Livsmedelsindex 1,49 procent (ersätter KPIX ) Detta ger en genomsnittlig vägd kostnadsökni ng på gymnasieskolan mellan 2015 och 2016 om 4,09 procent. Vi har tidigare använt KPIX. Riksbanken har slutat beställ a KPIX och SCB har föreslagit att vi ska använda KPIF som är det som ligger närmast. Vi går i år över till KPIF. Eventuella statsbidrag Under 2016 infördes två statsbidrag, lärarlönelyftet och inrättande av karriärvägar för lärare. Statsbidraget motsvarar 74 miljoner kronor till samverkansområdets kommuner und er året vilket motsvarade ett avdrag om 1,06 procent. Utveckling av strukturtillägget Parallellt med kostnadsutvecklingen följer vi också utvecklingen av strukturtillägget. Strukturtillägget infördes i stockholmsregionen VT 2015 då det den 1 juli 2015 infördes ett förtydligande i skollagen att kommuner och rektorer ska fördela resurser till utbildningen inom skolan efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det är i princip ingen större skillnad mellan det utbetalade beloppet 2016 jämfört med Hänsyn till detta behöver inte tas i år vid bedömningen av prislistans uppr äkning. 2( 5)

14 Samlat underlag inför uppräkning 2018 Med beräkningsmodellen som underlag och efter avdrag av statsbidraget blir den genomsnittliga vägda kostnadsökningen 3,54 procent. Se beräkningsmodellen nedan. Tidigare års uppräkningar I nedanstående tabell gör en redovisning över föregående års uppräkningar i relation till årets underlag inför uppräkning ( 5)

15 Gemensam politisk bedömning Med utgångspunkt från underlaget över kostnadsutvecklingen föregående år görs en gemensam politisk bedömning. Dialog har skett med kommunstyrelseordföranden och kommundirektörer där den samlade bedömningen är att en uppräkning inom intervallet 1,5 2,0 pr ocent är rimlig även om några kommuner förordar en lägre uppräkning. Slutgiltigt förslag behandlas i KSL:s styrelsen den 22 juni Dialog och förankring Det är en årlig utmaning att skapa möjlighet till dialog och förankring då underlagen från SCB kommer först i slutet på april och fram till mitten på maj. Årets förankringsprocess har sett ut på detta vis: Forum Datum Aktivitet Regional dialog gemensam gymnasieregion 4 maj Information om arbetsgång och tidplan Tjänstemannastyrgrupp gymnasieregion 18 maj Nuläge och förutsättningar Kommunstyrelseordföranden Kommundirektörer 19 maj Nuläge och förutsättningar Kommunstyrelseordföranden Kommundirektörer Näm ndordföranden Ekonomichefer Förvaltningschefer 22 maj Utskick av underlag för dialog på hemmaplan Strategiskt nätverk ekonomichefer 22 maj Nuläge och förutsättningar Politisk styrgrupp gymnasieregion - presidiet 23 maj Nuläge och förutsättningar Kommunstyrelseordförandeträff 30 maj Dialog politisk justering Styrelsens arbetsutskott 12 juni Dialog och förankring av förslag KSLs styrelse 22 juni Beslut om förslag till prislista 2018 rekommendation Kommunerna Sep - nov Beslutsprocessom ut sänt förslag till prislista ( 5)

16 Förslag till uppräkning av strukturtillägg 2018 Strukturtillägget infördes VT Syftet med strukturtillägget är att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd. Strukturtillägg är därmed in te att likställas med till exempel tilläggsbelopp, som är knutet till en unik individ. Beräkning av strukturtillägget avseendeelevernas meritvärde och placering görs den 10 oktober och utgör underlag för utbetalning till skolorna i oktober för hösttermine n och februari för vårterminen. Uppräkningen av strukturtillägget (intervallbeloppen) följer sedan 2017 kalenderåret då vi har att ta hänsyn till kostnadsutvecklingen och statistik från SCB som kommer under maj månad varje år. På samma sätt som programpeng en följer kalenderår. Det innebär att det belopp som tilldelas skolorna är något lägre på höstterminen jämförelse med på vårterminen. Modell för uppräkning av strukturtillägget För uppräkning av strukturtillägg används samma underlag som inför uppräkning av programpriserna baserat på index från SCB avseendelärarlöner och KPIF (lärverktyg). Fördelningen mellan de två är 85 procent lärarlöner och 15 procent KPIF. Underlag för uppräkning av strukturtillägget Kostnadsökning mellan 2015 och 2016 är enligt senast kända statistik är 3,70 procent avseendelärarlöner på gymnasiet samt 0,50 procent avseendekpif (lärverktyg) Detta sammantaget ger en vägd kostnadsökning om 4,74 procent. Inför förra årets uppräkning hade andelen elever som genererar strukturtillägg minska genom att meritvärdena ökat. Utbetalat strukturtillägg 2015 var 82 miljoner kronor. Under 2016 utbetalades 76 miljoner kronor. En minskning med 0,09 procent. Vi följer utvecklingen för att se om eventuella justeringar i strukturtillägget behöver gör as framöver. Modell för uppföljning av strukturtillägget KSL har under 2017 i uppdrag att ta fram ett förslag till modell för uppföljning av strukturtillägget. Denna utredning pågår förslag kommer presenteras under hösten. Följande delar ingår: Vad säger forskningen om effekten av strukturtillägg? Hur gör andra kommuner? Hur använder huvudmännen strukturtillägget i verksamheten? Metod och kriterier för uppföljning 5( 5)

17 Förslag - Prislista för gymnasieskölan i Störstöckhölm 2018 Bilaga till rekommendation 1

18 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Samverkansavtalet utgör grunden... 3 Prislistans uppbyggnad... 3 Strukturtillägg infördes VT Vilka omfattas inte av prislistan och strukturtillägg?... 4 Ersättning till fristående huvudmän... 4 Elev folkbokförd i samverkansområdet som går i fristående skola... 4 Elev folkbokförd i vårt samverkansområde som går i kommunal skola (eller landstingsdriven skola) utanför samverkansområdet... 4 Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i kommunal skola i vårt samverkansområde... 4 Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i fristående skola inom vårt samverkansområde... 5 Priser beslutade av Skolverket m fl (underlag kommer från skolverket kommer i början av 2018)... 5 Prislista för Introduktionsprogram Programinriktat individuellt val (IMPRO)... 5 Inriktningspris i årskurs 1 förändringar infördes HT Prislista nationella program inom samverkansområdet... 7 Interkommunal ersättning/tilläggsbelopp avseende Nationellt godkända idrottsutbildningar, modersmålsundervisning samt för elever i klass med hörselanpassning Prislista för Introduktionsprogrammet Programinriktat individuellt val Priser 2018 bestämda av Skolverket samt Stockholms stad (yrkesdansare)

19 Samverkansavtalet utgör grunden Från och med den 1 januari 2015 gäller ett nytt samverkansavtal som samtliga kommuner i Stockholms län samt Håbo kommun har antagit. Stockholms läns landsting har också anslutit sig till avtalet i berörda delar gällande Berga Naturbruksgymnasium. I arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal gjordes en översyn av prislistan och en ny modell för uppräkning togs fram. Från och med 2015 infördes också ett strukturtillägg. Bärande princip i arbetet har varit att skapa mer likvärdiga villkor för elevens utbildning. Prislistans uppbyggnad Programpengen delas upp i sju kostnadsslag (med hänvisning till SL kap 16, 53 ), vilka är undervisning, lokaler, lärverktyg, skolmåltider, skolhälsovård, resor samt administration/övrigt. Kostnader för SL-kort ingår inte i skolpengen utan faktureras separat. Programpengen har räknats fram utifrån kostnadsslagen. Årlig uppräkning görs också på sju olika kostnadsslag. Kostnadsutvecklingen hämtas från SCB. Dessa kostnadsökningar appliceras sedan på respektive kostnadsslag utifrån hur stor andel som är lärarlöner, övriga löner, lokaler, matinköp samt övriga kostnader. Därefter görs en politisk bedömning med hänsyn till kommunernas ekonomiska läge och gemensamma politiskt prioriteringar. Samverkansområdets kommuner beslutar årligen om eventuell justering av programpeng för respektive utbildning, efter förslag från KSLs styrelse. Uppräkningen av programpeng skiljer sig åt mellan olika program, beroende på att kostnadsslag har olika andel inom respektive program. Det innebär att pengen för vissa program ökar mer och andra mindre. Genomsnittlig uppräkning för 2018 är 1,8 procent. Strukturtillägg infördes VT 2015 Den 1 juli 2014 skedde ett förtydligande i skollagen att kommuner och rektorer ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och eleverna olika förutsättningar och behov. Med det som utgångspunkt har en modell för resursfördelning tagits fram, ett strukturtillägg. Syftet med strukturtillägget är att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med lägre måluppfyllelse. Strukturtillägget beräknas per elev och nationellt program, men betalas ut till skolorna utan specifikation om vilka elever det avser. De totala beloppen specificeras endast per skola och per nationellt program. Sedan är det rektorn som beslutar om vilka åtgärder eller satsningar som bör göras. För att finansiera införandet av strukturtillägg drogs, motsvarar ca 1,5 % av den samlade kostnaden för programpengen, av programpriserna inför 2015 som sedan omfördelas till gymnasieskolorna enligt framtagen modell. Från och med år 2016 finns det ingen finansiell koppling mellan programpriset och strukturtillägget. Inför läsåret 2015/2016 reviderades modellen och ett tak för strukturtillägg infördes vid 200 meritpoäng och intervallerna justerades för att stämma överens med antagningsgränserna till gymnasieskolan. Läs mer om strukturtillägget på KSL:s hemsida. Programpriserna beslutade enligt samverkansavtalet är därmed exklusive strukturtillägg. 3

20 Vilka omfattas inte av prislistan och strukturtillägg? Elever som går introduktionsprogram, gymnasiesärskola samt på program där priser inte har fastställts av samverkansavtalet omfattas inte av beslutad prislista och därmed inte heller av strukturtillägg. Ersättning till fristående huvudmän Programpriserna är exklusive momskompensation. Vid ersättning till fristående huvudmän tillkommer momsersättning med 6 procent. Elev folkbokförd i samverkansområdet som går i fristående skola För elev folkbokförd inom samverkanområdet ska ersättning enligt den gemensamma prislistan utgå till fristående skolor oavsett var de geografiskt är belägna. Exempel: Elev folkbokförd i Botkyrka som går i fristående skola belägen inom (ex Tyresö) eller utanför samverkansområdet (ex Örebro kommun) Sär här går det till: Dessa elever är registrerade i Ungdoms- och elevdatabasen (UEDB) och betalning sker automatiskt via systemet. Strukturtillägg beräknas i UEDB, underlag ges till folkbokföringskommunen och strukturtillägg betalas ut till skolan där eleven går. Elev folkbokförd i vårt samverkansområde som går i kommunal skola (eller landstingsdriven skola) utanför samverkansområdet Då alla program och inriktningar erbjuds inom vårt samverkansområde blir eleven normalt andrahandsmottagen vid en kommunal skola (eller landstingsdriven) utanför samverkansområdet. Ersättningen ska högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. Den juridiska bedömningen är att strukturtillägg bör utgå till alla elever som är folkbokförda inom samverkansområdet även om de går i en kommunal skola (eller landstingsdriven) utanför vårt samverkansområde. Exempel: Elev folkbokförd i Botkyrka som går i kommunal skola belägen i Åre kommun. Så här går det till: Dessa elever är oftast registrerade i UEDB. Betalning kan ske via UEDB om kommunerna kommit överens om detta. Om eleven är registrerad ges ett underlag till folkbokföringskommunen om placeringen. Däremot lägger kommunen själv in överenskommet pris. Här är det upp till respektive kommun att lägga in ersättning för strukturtillägg för respektive elev. Den kommun där eleven är folkbokförd bör kunna hämta elevs meritvärde i IST analys. Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i kommunal skola i vårt samverkansområde Erbjuder hemkommunen det nationella programmet och inriktningen så blir eleven normalt andrahandsmottagen vid en kommunal skola (eller landstingsdriven) i vårt samverkansområde. 4

21 Ersättningen ska högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. De nya reglerna om resursfördelning avser den resursfördelning som varje kommun är ansvarig för, det vill säga till elever i egna skolor, till fristående skolor samt vid interkommunal ersättning. Det innebär att hemkommunens regelverk bör avgöra om ersättning motsvarande vårt strukturtillägg skall följa med eleven. Exempel: Elev folkbokförd i Falun som går i kommunal skola i Södertälje kommun. Så här går det till: Dessa elever är oftast registrerade i UEDB. Om eleven är registrerad i UEDB skapas ett underlag för fakturering till folkbokföringskommunen om vilka elever som går i skola i vårt samverkansområde. Det är upp till respektive kommun att föra en dialog med hemkommunen om eventuellt strukturtillägg ska ingå och ersättning för detta. Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i fristående skola inom vårt samverkansområde Erbjuder hemkommunen det nationella programmet och inriktningen så är det hemkommunens pris som gäller, om inte är det riksprislistan. Exempel: Elev folkbokförd i Falun som går i fristående skola belägen i Stockholms stad. Så här går det till: Dessa elever kan vara registrerade i UEDB. Om eleven är registrerad skapas ett underlag för fakturering till folkbokföringskommunen om vilka elever som går i skola i vårt samverkansområde. Priser beslutade av Skolverket m fl (underlag kommer från skolverket kommer i början av 2018) Priser fastställda av Skolverket och Skolinspektionen räknas upp med skolindex. Skolindex för 2017 är fastställt till 1,0203. För spetsutbildningar och internationella skolor räknas priset upp enligt riksprislistan. Prislista se sid 11. Prislista för Introduktionsprogram Programinriktat individuellt val (IMPRO) Ersättningen för IMPRO ska utgå ifrån det programpris som finns för det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot (skollag 17kap för kommunala skolor samt 17 kap för fristående anordnare). Däremot utgår inget strukturtillägg för elever som går introduktionsprogrammet. Prislista för IMPRO är av den anledningen exklusive avdrag för strukturtillägg gällande de Yrkesprogram som IMPRO riktar sig till. Denna prislista ska alltid användas för elever folkbokförda i vårt samverkansområde som går i skola inom vårt samverkansområde samt vid fristående gymnasieskolor. För elever som är andrahandsmottagna, folkbokförda utanför samverkansområdet, så ska denna prislista användas vid jämförelse med hemkommunens pris (eget pris eller i samverkan). För elever, folkbokförda i vårt samverkansområde, som är andrahandsmottagna i kommunal skola utanför vårt samverkansområde ska denna prislista användas vid jämförelse med anordnarens pris. Prislista se sid 10. 5

22 Inriktningspris i årskurs 1 förändringar infördes HT 2017 Enligt gymnasieförordningens 4 kap, 2 får de nationella inriktningarna i gymnasieskolan inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. I Storstockholm har kommunerna kommit överens om att det ska ges möjlighet att söka till och starta inriktningar under det första året även för andra gymnasieprogram. Detta ger för det flesta program och inriktningar inga ekonomiska effekter utom på följande tre program och inriktningar som har ett särskilt inriktningspris. Det gäller Fordon- och transportprogrammet med inriktning transport, Byggoch anläggningsprogrammet med inriktning anläggningsfordon samt Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning medier, information och kommunikation. Fram till nu har skolorna gjort på två olika sätt. Antingen lägger man ut inriktningskurserna under tre år eller under de två sista åren. För att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar och följa gymnasieförordningen har beslut fattats att inriktningspriser för dessa tre program och inriktningar tas bort i årskurs 1 from höstterminen Huvudmännen avgör dock själva hur de vill fördela inriktningens kurser över de tre årskurserna. Inriktningspriset för tre årskurser kommer att fördelas ut på de två sista årskurserna för inte påverka de ekonomiska förutsättningarna för huvudmännen. Denna förändring får genomslag först höstterminen 2018 då eleverna som börjad årskurs 1 höstterminen 2017 börjar årskurs 2. De elever som HT 2017 börjar årskurs 2 och årskurs 3 kommer att få ersättning enligt tidigare modell. Det gör att under 2018 kommer finnas två inriktningspris parallellt. 6

23 Prislista nationella program inom samverkansområdet Program och inriktning Pris 2018 Barn- och fritidsprogrammet (BF) Fritid- och hälsa (BFFRI) Pedagogiskt arbetet (BFPED) Socialt arbetet (BFSOC) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) - samtliga inriktningar årskurs 1 Husbyggnad (BAHUS) Mark och anläggning (BAMAR) Måleri (BAMAL) Plåtslageri (BAPLA) Anläggningsfordon (BAANL) Inriktningspris för årskurs 2 (VT 2018) Anläggningsfordon (BAANL) Inriktningspris för årskurs 2 (HT 2018) Anläggningsfordon (BAANL) Inriktningspris för årskurs 3 (VT 2018) Anläggningsfordon (BAANL) Inriktningspris för årskurs 3 (HT 2018) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomi (EKEKO) Juridik (EKJUR) El- och energiprogrammet (EE) Automation (EEAUT) Dator- och kommunikationsteknik (EEDAT) Elteknik (EEELT) Energiteknik (EEENE) Estetiska programmet (ES) Bild och formgivning (ESBIL) Dans (ESDAN) Teater (ESTEA) Estetik och media (ESEST) Musik (ESMUS) Fordons- och transportprogrammet (FT) - samtliga inriktningar årskurs 1 Godshantering (FTGOD) Karosseri och lackering (FTKAR) Lastbil och mobila maskiner (FTLAS) Personbil (FTPER) Transport (FTTRA) Inriktningspris för årskurs 2 (VT 2018) Transport (FTTRA) Inriktningspris för årskurs 2 (HT 2018) Transport (FTTRA) Inriktningspris för årskurs 3 (VT 2018) Transport (FTTRA) Inriktningspris för årskurs 3 (HT 2018) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Administrativ service (HAADM) Handel och service (HAHAN)

24 Program och inriktning Pris 2018 Hantverksprogrammet (HV) Finsnickeri (HVFIN) Florist (HVFLO) Frisör (HVFRI) Textil design (HVTEX) Övriga hantverk (skolverket har koder) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell och konferens (HTHOT) Turism och resor (HTTUR) Humanistiska programmet (HU) Kultur (HUKUL) Språk (HUSPR) Industritekniska programmet (IN) Driftsäkerhet och underhållsteknik (INDRI) Processteknik (INPRO) Produkt och maskinteknik (INPRK) Svetsteknik (INSVE) Naturbruksprogrammet (NB) Djur (NBDJU) Lantbruk (NBLAN) Berga - SLL Skog (NBSKO) - erbjuds inte av kommunal skola inom samverkansområdet, riksprislistan gäller Trädgård (NBTRA) - erbjuds inte av kommunal skola inom samverkansområdet, riksprislistan gäller kommun planerar att starta inriktningen till HT Naturvetenskapliga programmet (NA) Naturvetenskap (NANAT) Naturvetenskap och samhälle (NANAS) Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) Bageri och konditor (RLBAG) Färskvaror, delikatess och catering (RLFAR) Kök och servering (RLKOK) Samhällsvetenskapliga programmet (SA) - samtliga inriktningar årskurs 1 Beteendevetenskap (SABET) Samhällsvetenskap (SASAM) Medier, info och kommunikation (SAMED) Inriktningspris för årskurs 2 (VT 2018) Medier, info och kommunikation (SAMED) Inriktningspris för årskurs 2 (HT 2018) Medier, info och kommunikation (SAMED) Inriktningspris för årskurs 3 (VT 2018) Medier, info och kommunikation (SAMED) Inriktningspris för årskurs 3 (HT 2018) Teknikprogrammet (TE) Design och produktutveckling (TEDES) Informations- och medieteknik Produktionsteknik (TEPRO) Samhällsbyggande och miljö (TESAM) Teknikvetenskap (TETEK)

25 Program och inriktning Pris 2018 VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Fastighet (VFFAS) Kyl- och värmepumpsteknik (VFKYL) Ventilationsteknik (VFVEN) VVS (VFVVS) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Inga nationella inriktningar

26 Interkommunal ersättning/tilläggsbelopp avseende Nationellt godkända idrottsutbildningar, modersmålsundervisning samt för elever i klass med hörselanpassning Inför 2017 års prislista beslutades om att införa interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning. Detta ersätter överenskommelsen om tilläggsbelopp daterad Samtidigt beslutades om att inför interkommunal ersättning för elever som går i klass med hörselanpassning (för närvarande i Stockholms stad). Samtliga belopp nedan har uppräknats med 1,8 procent, samma som programpriserna. Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) Rör ett stort antal godkända utbildningar Tilläggsersättning Lagidrott Tilläggsersättning Individuell idrott Pris 2018 Interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning Ersättning kr/elev/läsår * Pris Interkommunal ersättning för elever som går i klass med hörselanpassning Ersättning utöver programpris (kr/elev/läsår) Vård- och omsorgsprogrammet Kungsholmens västra gymnasium Naturvetenskapliga programmet Kungsholmens västra gymnasium Samhällsvetenskapliga programmet, beteende Kungsholmens västra gymnasium Samhällsvetenskapliga programmet, samhälle Kungsholmens västra gymnasium Ekonomiprogrammet Thorildsplans gymnasium Teknikprogrammet Thorildsplans gymnasium El- och energiprogrammet Thorildsplans gymnasium Pris * Nacka kommun har beslutat att inte anta förslaget till interkommunal ersättning/tilläggsbelopp för modersmålsundervisning. Här får överenskommelse mellan hemkommun och skolhuvudman göras för varje enskild elev. 10

27 Prislista för Introduktionsprogrammet Programinriktat individuellt val Ersättningen för IMPRO ska utgå ifrån de programpris för det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot (skollag 17kap för kommunala skolor samt 17 kap för fristående anordnare). Däremot utgår inget strukturtillägg för elever som går introduktionsprogram. Prislista för IMPRO är av den anledningen exklusivel avdrag för strukturtillägg gällande de Yrkesprogram som IMPRO riktar sig till. Yrkesprogram och inriktning Pris 2018 Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) El- och energiprogrammet (EE) Fordons- och transportprogrammet (FT) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Hantverksprogrammet (HV) Hotell- och turismprogrammet (HT) Industritekniska programmet (IN) Naturbruksprogrammet (NB) Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

28 Priser 2018 bestämda av Skolverket samt Stockholms stad (yrkesdansare). Priser som följer skolindex uppdateras först när underlag kommer från Skolverket. Skolindex för 2017 är 1,0203. Riksprislistan uppdateras enligt skolverkets prislista. Program och inriktning Pris 2017 El- och energiprogrammet (EE) Säkerhetsgymnasiet i Kista Elteknik (EEELTVOR) ÅK1 och ÅK Estetiska programmet (ES) Botkyrka Nycirkus (ESCIRVS) Botkyrka Animering, foto, ljud (ESESTVS/ESBILVS ÅK3 Botkyrka Animering, foto, ljud (ESEST0S/ESBIL0S) ÅK1 och ÅK2 Stockholm Yrkesmusiker (ESMUSVS) Södra latin ÅK3 Stockholm Yrkesmusiker (ESMUS0S) Södra latin ÅK1, ÅK2 Stockholm Yrkesdansare (RXYRK, YXKLA, YXMOD) Kristofferskolan Stockholm (ESWALVOR) ÅK3 Kristofferskolan Stockholm (ESWALVE) ÅK1 och ÅK2 Lilla Akademin Musikgymnasium (ESMUSVS) ÅK3 Lilla Akademin Musikgymnasium (ESMUS0S) ÅK1 och ÅK2 Nordiska musikgymnasiet (ESMUS0S) Örjanskolan i Järna (ESWALVOR) ÅK3 Örjanskolan i Järna (ESWALVE) ÅK1 och ÅK2 Carlgrenska Waldorfsgymnasiet (ESWALV) Fordons- och transportprogrammet (FT) Sjömanskolan Långholmen (SX) ÅK3 Sjömanskolan Långholmen (SX) ÅK1 och ÅK2 Marina läroverket Danderyd (marinteknik)(mxser) Industritekniska programmet (IN) Teknik och servicegymnaiset (INDRI00R) ÅK3 Teknik och servicegymnaiset (INDRI00R) ÅK1 och ÅK Naturbruksprogrammet (NB) Marina läroverket Danderyd (marinbiolog) (NBVAMV) Naturvetenskapliga programmet (NA) Kristofferskolan Stockholm (NAWALV0R) ÅK3 Kristofferskolan Stockholm (NAWALVE) ÅK1 och ÅK2 Örjanskolan i Järna (NAWALV0R) ÅK3 Örjanskolan i Järna (NAWALVE) ÅK1 och Åk2 Carlgrenska Waldorfsgymnasiet (NAWALV) Danderyd Danderyds gymnasium Matematik specialist (NAMATVS) (Riksprislistan) Danderyd Danderyds gymnasium (NAMUSVE/NABILVE/NATEAVE) ÅK3 Danderyd Danderyds gymnasium (NABILVE/NAMUSVE) ÅK1 och ÅK 2 Danderyd Danderyds gymnasium (NATEAVE) ÅK1 och ÅK 2 Stockholm- Blackebergs gymnasium (NABILVE) ny HT 2016 Stockholm- Blackebergs gymnasium (NAMUSVE) ny HT 2016 Stockholm Östra real (NAESEVE) ÅK3 Stockholm Östra real (NAESEVE) ÅK1 och ÅK

29 Stockholm Kungsholmens gymnasium (NAMUSVE) ÅK3 Stockholm Kungsholmens gymnasium (NAMUSVE) ÅK1 och ÅK2 Täby - Åva Gymnasium (NAMUSVE/NABILVE/NANASVE) ÅK3 Täby - Åva Gymnasium (NAMUSVE/NANASVE) ÅK1 och ÅK2 Lycee Francais (Riksprislistan) Tyska skolan (Riksprislistan) Viktor Rydberg, Odenplan (NABILVE/NAMUSVE) ÅK3 Viktor Rydberg, Odenplan (NABILVE) ÅK1 och ÅK2 Viktor Rydberg, Odenplan (NAMUSVE) ÅK1 och ÅK2 Viktor Rydberg, Djursholm (NABILVE) ÅK1 och ÅK2 Viktor Rydberg, Djursholm (NAMUSVE) ÅK1 och ÅK2 Kulturama, Odenplan (NANASVE) Kulturama, Odenplan (NANASVE) ÅK1 Huddinge Östra gymnasium (NAMUSVE) ÅK3 Huddinge Östra gymnasium (NAMUSVE) ÅK1 och ÅK2 Huddinge- Hudding gymnasiet (NABILVE) Haninge- Fredrika Bremer gymnasiet (NAMUSVE) ny HT 2016 Lidingö-Hersby gymnasium (NAMUSVE) ny HT 2016 Sollentuna Rudbeck (NANASVE) ÅK3 Sollentuna Rudbeck (NANASVE) ÅK1 och ÅK2 Sollentuna Rudbeck (NAMUSVE) Teknikprogrammet (TE) Huddinge Östra gymnasium (TETEKVE) Haninge- Fredrika Bremer gymnasiet (TETEKVE) ny HT 2016 Nacka gymnasium (TEINFVE) ny HT Samhällsvetenskapliga programmet (SA) Stockholm Globala gymnasiet (SASAM0S) (Riksprislistan) Stockholm Kungsholmens gymnasium (SASAMVE) ÅK3 Stockholm Kungsholmens gymnasium (SASAMVE) ÅK1 och ÅK2 Huddinge Östra gymnasium (SAMUSVE) ÅK3 Huddinge Östra gymnasium (SAMUSVE) ÅK1 och ÅK2 Danderyd - Danderyds gymnasium (SASAMVE) Sollentuna Rudbeck (SABETVE, SAMEDVE, SASAMVE ) Haninge- Fredrika Bremer gymnasiet (SABETVE) ny HT 2016 Nacka - Nacka gymnasium (SABILVE) ny HT 2016 Nacka - Nacka gymnasium (SAMUSVE) ny HT 2016 Botkyrka Tumba gymnasium (EKFINVS) (Riksprislistan) Psykologigymnasiet (SATEAVE) Lycee Francais (Riksprislistan) Tyska skolan (Riksprislistan) Kristofferskolan (SAWALVE) ny HT 2016 Viktor Rydberg, Djursholm (SABET0S) (Riksprislistan) Ekonomiprogrammet (EK) Viktor Rydberg, Djursholm (EKEK0VE) Huddinge Östra gymnasium (EKMUSVE)

30 Förslag Strukturtillagg mödell för berakning öch regelverk 2018 Bilaga till rekommendation 1

31 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Syfte med strukturtillägg... 3 Så beräknas strukturtillägget... 3 Finansiering av strukturtillägg... 3 Regelverk... 4 Mätdatum... 4 Utbetalningsintervall... 4 Följande elever omfattas inte av strukturtillägget... 4 Beslutat strukturtillägg för kalenderår Motiv för intervallindelning och belopp... 5 Underlag för ersättning till respektive huvudman... 5 Ersättning till fristående huvudmän... 5 Elev folkbokförd i samverkansområdet som går i fristående skola... 5 Elev folkbokförd i vårt samverkansområde som går i kommunal skola (eller landstingsdriven skola) utanför samverkansområdet... 5 Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i kommunal skola i vårt samverkansområde... 6 Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i fristående skola inom vårt samverkansområde... 6 Om en elev byter skola efter mätdatumet den 10 oktober... 6 Teknisk lösning... 7 Särskild tillämpning för beräkning av strukturtillägg

32 Syfte med strukturtillägg Den 1 juli 2014 infördes ett förtydligande i skollagen att kommuner och rektorer ska fördela resurser till utbildningen inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Med det som utgångspunkt gavs KSL i uppdrag att tillsammans med kommunerna ta fram en modell för resursfördelning som följer intentionerna i propositionen. I samband med att kommunerna har fattat beslut om ett nytt samverkansavtal from 2015 har ett strukturtillägg införts. Syftet med strukturtillägget är att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd. Meritvärdestak Syftet med strukturtillägget är att ge skolor med elever med sämre måluppfyllelse extra medel för att kunna ge dessa elever de stöd de behöver. För att uppnå detta begränsas antalet elever som ska vara berättigade till strukturtillägg genom att ett tak införs vid 200 meritpoäng. Det gör att färre antal elever får en större del av de resurser som omfördelas genom strukturtillägget. Så beräknas strukturtillägget Strukturtillägget utgår från alla elevers meritvärden från årskurs 9 och beräknas utifrån oddsen att de ska nå högskolebehörighet. Ju lägre meritvärde desto högre oddskvot, d.v.s. desto mindre sannolikhet att eleven når högskolebehörighet. Sannolikheten är beräknad på samverkansområdets elever i okt 2013 och gjord av Sweco på uppdrag av KSL. Enligt senaste beräkning förklarar meritvärdena ca 80 procent av sannolikheten att få högskolebehörighet. Oddskvot för varje meritvärde hämtas från Swecos modell. Strukturtillägget beräknas per elev och program, men betalas ut till skolorna utan specifikation om vilka elever det avser. De totala beloppen specificeras endast per skola och per nationellt program. Sedan är det rektorn som beslutar om vilka åtgärder eller satsningar som bör göras. Meritvärdet från åk 9 utgör grund för beräkning även för elever i årskurs 2 och 3. Även om strukturtillägget beräknas per elev är det inte ett tillägg som är tänkt att tillfalla varje unik individ. Stukturtillägget utformning gör att skolor med många elever med lägre meritvärde får ett högre strukturtillägg och skolor med många elever med höga meritvärden får lägre strukturtillägg. Strukturtillägget syftar till att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd. Strukturtillägg är därmed inte att likställas med t ex tilläggsbelopp som är knutet till en unik individ. Finansiering av strukturtillägg För att finansiera införandet av strukturtillägg drogs inför 2015, motsvarar ca 1,5 % av den samlade kostnaden för programpengen, av och omfördelas till gymnasieskolorna enligt framtagen modell. Från och med år 2016 finns det ingen finansiell koppling mellan programpriset och strukturtillägget. Då kommer förändringar i strukturtillägget inte att påverka programpengen. Uppräkning av strukturtillägget har gjorts med 1,80 procent inför Samma uppräkning som för de gemensamma programpriserna. 3

33 Regelverk Mätdatum Enligt samverkansavtalet ska strukturtillägget beräknas i oktober och gälla för hela läsåret. Det innebär att en avstämning görs den 10 oktober i Ungdoms- och elevdatabasen för att se på vilken skola och program varje elev är placerad. Dessa uppgifter samkörs sedan med respektive elevs meritvärde som finns i antagningsdatabasen för att få kunna beräkna strukturtillägget. Utbetalningsintervall Strukturtillägget betalas ut vid två tillfällen baserat på den beräknings som gjordes den 10 oktober innevarande läsår. Den första utbetalningen görs i oktober i samband med beräkningen och gäller för höstterminen. Den andra utbetalningen görs i februari och gäller för vårterminen. Följande elever omfattas inte av strukturtillägget Elever som går introduktionsprogram, gymnasiesärskola samt på program där priser inte har fastställts av KSL omfattas inte av strukturtillägg. Dessa priser fastställs inte gemensamt genom samverkansavtalet. Beslutat strukturtillägg för kalenderår 2018 Beräkning av strukturtillägget avseende elevernas meritvärde och placering görs den 10 oktober och utgör underlag för utbetalning till skolorna i oktober för höstterminen och februari för vårterminen. Uppräkningen av strukturtillägget (intervallbeloppen) följer kalenderåret då vi har att ta hänsyn till kostnadsutvecklingen och statistik från SCB som kommer under maj månad varje år. Det innebär att det belopp som tilldelas skolorna kommer vara något lägre på höstterminen jämförelevis på vårterminen. På samma sätt som programpengen följer kalenderår. Det innebär följande belopp för strukturtillägget HT 2017 och under Meritvärdesintervall 0 saknar meritvärde Motiv Elever som saknar meritvärde som går ett nationellt program (elever med utländska betyg). Elever som vid första antagningen saknar behörighet och som inte har ett uppdaterat meritvärde efter studier på introduktionsprogram. Här börjar gräns för behörighet till Yrkesprogram Här börjar gräns för behörighet till Högskoleförberedande program Sista intervall innan tak på 200 i meritvärde 4 Strukturtillägg HT 2017 kr/elev Strukturtillägg VT 2018 kr/elev Strukturtillägg HT 2018 kr/elev

34 Motiv för intervallindelning och belopp I gruppen som har meritvärde 0-saknar meritvärde är det en större grupp elever som har meritvärde 0 för att de har utländska betyg. Det innebär att de har en kunskapsnivå som är högre än meritvärdesintervallet. I Swecos beräkningar har dessa elever tilldelats ett meritvärde som motsvarar genomsnittet på det program de går på. Elever med meritvärden i antagningsdatabasen som ligger under behörighetsgränserna (1-79) har sannolikt högre meritvärde i och med att de kommit in på ett nationellt program. Meritvärdet är dock inte uppdaterat då de inte sökt om via antagningen efter att ha gått ett introduktionsprogram. För att undvika att dessa elever överkompenseras har intervall 1-79 har samma belopp som följande intervall Underlag för ersättning till respektive huvudman Vid körningen i Ungdoms- och elevdatabasen skapas rapporter till respektive huvudman som utgör underlag för ersättning till respektive skola. Detta samkörs med de rapporter som skapas för programpengen så att respektive huvudman får ett samlat underlag. Ersättning till fristående huvudmän Strukturtillägget är exklusive momskompensation. Vid ersättning till fristående huvudmän tillkommer momsersättning med 6 procent. Elev folkbokförd i samverkansområdet som går i fristående skola För elev folkbokförd inom samverkanområdet ska ersättning enligt den gemensamma prislistan utgå till fristående skolor oavsett var de geografiskt är belägna. Exempel: Elev folkbokförd i Botkyrka som går i fristående skola belägen inom (ex Tyresö) eller utanför samverkansområdet (ex Örebro kommun) Sär här går det till: Dessa elever är registrerade i Ungdoms- och elevdatabasen (UEDB) och betalning sker automatiskt via systemet. Strukturtillägg beräknas i UEDB, underlag ges till folkbokföringskommunen och strukturtillägg betalas ut till skolan där eleven går. Elev folkbokförd i vårt samverkansområde som går i kommunal skola (eller landstingsdriven skola) utanför samverkansområdet Då alla program och inriktningar erbjuds inom vårt samverkansområde blir eleven normalt andrahandsmottagen vid en kommunal skola (eller landstingsdriven) utanför samverkansområdet. Ersättningen ska högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. Den juridiska bedömningen är att strukturtillägg bör utgå till alla elever som är folkbokförda inom samverkansområdet även om de går i en kommunal skola (eller landstingsdriven) utanför vårt samverkansområde. 5

35 Exempel: Elev folkbokförd i Botkyrka som går i kommunal skola belägen i Åre kommun. Så här går det till: Dessa elever är oftast registrerade i UEDB. Betalning kan ske via UEDB om kommunerna kommit överens om detta. Om eleven är registrerad ges ett underlag till folkbokföringskommunen om placeringen. Däremot lägger kommunen själv in överenskommet pris. Här är det upp till respektive kommun att lägga in ersättning för strukturtillägg för respektive elev. Den kommun där eleven är folkbokförd bör kunna hämta elevs meritvärde i IST analys. Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i kommunal skola i vårt samverkansområde Erbjuder hemkommunen det nationella programmet och inriktningen så blir eleven normalt andrahandsmottagen vid en kommunal skola (eller landstingsdriven) i vårt samverkansområde. Ersättningen ska högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. De nya reglerna om resursfördelning avser den resursfördelning som varje kommun är ansvarig för, det vill säga till elever i egna skolor, till fristående skolor samt vid interkommunal ersättning. Det innebär att hemkommunens regelverk bör avgöra om ersättning motsvarande vårt strukturtillägg skall följa med eleven. Exempel: Elev folkbokförd i Falun som går i kommunal skola i Södertälje kommun. Så här går det till: Dessa elever är oftast registrerade i UEDB. Om eleven är registrerad i UEDB skapas ett underlag för fakturering till folkbokföringskommunen om vilka elever som går i skola i vårt samverkansområde. Det är upp till respektive kommun att föra en dialog med hemkommunen om eventuellt strukturtillägg ska ingå och ersättning för detta. Elev folkbokförd utanför samverkansområdet som går i fristående skola inom vårt samverkansområde Erbjuder hemkommunen det nationella programmet och inriktningen så är det hemkommunens pris som gäller, om inte är det riksprislistan. Exempel: Elev folkbokförd i Falun som går i fristående skola belägen i Stockholms stad. Så här går det till: Dessa elever kan vara registrerade i UEDB. Om eleven är registrerad skapas ett underlag för fakturering till folkbokföringskommunen om vilka elever som går i skola i vårt samverkansområde. Om en elev byter skola efter mätdatumet den 10 oktober Strukturtillägget för innevarande läsår tillfaller den skola där eleven är placerad den 10 oktober när mätning och avstämning görs. Om en elev byter skola efter mätdatumet så sker ingen justering av strukturtillägget på individnivå. 6

36 Teknisk lösning Den 10 oktober görs en körning i Ungdoms- och elevdatabasen där placerade elevers meritvärden hämtas från antagningsdatabasen. Detta samordnas med den körning som görs avseende programpengen. Särskild tillämpning för beräkning av strukturtillägg När strukturtillägget ska beräknas den 10 oktober samkörs Ungdoms- och elevdatabasen och antagningsdatabasen. Vid denna körning kan det vara så att en elevs meritvärde saknas i antagningsdatabasen i och med att eleven har flyttat in efter terminsstart. En elev kan finnas flera gånger i antagningsdatabasen, med olika meritvärden, då den sökt gymnasium flera gånger. Ett annat exempel är nyanlända elever med tillfälliga personnummer. Om något av ovanstående exempel identifieras vid körningen tillämpas följande regelverk: Elev som saknar meritvärde Räknas som om eleven har Meritvärde 0. Detta utgör underlag för beräkningen. Elever som förekommer mer en 1 gång i antagningsdatabasen med två olika meritvärden Det högre meritvärdet utgör underlag för beräkning av strukturtillägg Elever som förekommer mer än 2 gånger i antagningsdatabasen med fler än två olika meritvärden Det högre meritvärdet utgör underlag för beräkning av strukturtillägg Elever som har tillfälliga personnummer där meritvärde saknas Merparten av elever med tillfälliga personnummer går på ett introduktionsprogram. Finns ett fåtal elever som går ett nationellt program. Dessa elever kan sakna meritvärde, om så är fallet har de räknats med meritvärde 0 7

37 TJÄNSTESKRIVELSE Jesper Sjögren Stabschef Utbildningskontoret Datum Vår beteckning UN 17/ (2) Er beteckning Utbildningsnämnden Systematiskt kvalitetsarbete oktober 2017 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport fritidshem. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport förskola. 3. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport förskoleklass. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport grundskola. 5. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport grundsärskola. 6. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport gymnasieskola. 7. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets SKA-rapport öppna förskolan. Sammanfattning Utbildningskontoret har gjort sammanställningar och analyser av enheternas systematiska kvalitetsarbete för läsåret 2016/17. Analyserna ger en bild av verksamheterna ur ett huvudmannaperspektiv och vilka utvecklingsområden som har identifierats. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 9 oktober 2017 SKA-rapporter för Utbildningsnämndens verksamheter UBK1005, v2.0, Ärendet I skollagens (2010:800) 4 kapitel finns krav på att varje huvudman och förskole- och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

38 Datum Vår beteckning UN 17/0022 Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå och på enhetsnivå ska dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Alla förskole- och skolenheter har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet som ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och analyser under skolåret. Utvärdering av SKA-planen på enheterna förväntas senast vara genomförd vid minst två tillfällen: 20 augusti samt 20 jan. Dessa analyseras sedan på huvudmannanivå och presenteras i rapportform till Utbildningsnämnden i oktober. Analyserna ger en bild av verksamheterna ur ett huvudmannaperspektiv och vilka utvecklingsområden som har identifierats. Barnperspektiv Utbildningskontorets yttrande är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Kaj Söder Jesper Sjögren Utbildningschef Stabschef Bilagor 1. SKA-rapport fritidshem 2. SKA-rapport förskola 3. SKA-rapport förskoleklass 4. SKA-rapport grundskola 5. SKA-rapport grundsärskola 6. SKA-rapport gymnasieskola. 7. SKA-rapport öppna förskolan. Beslut sänds till Akt 2 (2)

39 SKA-rapport fritidshem 2017 Utbildningsnämnden 2017 Sammanställt den 9 oktober 2017

40 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Rektors ledningsdeklaration Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet Fritidshemmets mål och förbättringsområden Målområden - fritidshem Normer och värden Centralt innehåll och syfte Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Synpunkter och klagomål - fritidshem Bilagor Bilaga 1: Rutiner vid klagomål Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

41 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas att tillgå på respektive skolas hemsida. SKA-planens innehåll för läsåret 2017/2018 ska finnas tillgängligt i verksamhetsstödet Stratsys. Arbetslagets SKA-planering och utvärdering finns att tillgå i Vklass Utvärdering och planering av SKA-planen förväntas senast vara genomförd enligt beskrivningen i process för systematiskt kvalitetsarbete. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

42 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen (2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik. En annan form av verktyg för självutvärdering är de gällande lönekriterierna i Upplands-Bro kommun. De kan användas i det systematiska kvalitetsarbete av såväl skolledningen som skolans arbetslag. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

43 3 Rektors ledningsdeklaration 3.1 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet Ovanstående är Utbildningskontorets årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) på huvudmannanivå. Exempelvis framgår när det genomförs centralt beslutade enkäter, besök och observationer. Det är tydligt för huvudmannen att skolorna har en systematisk uppföljning av samtliga verksamheters utveckling. Målen och förbättringsområdena för fritidshemmet har förtydligats och det finns goda förutsättningar för en fungerade uppföljning av utvecklingen. Elevstatistik för fritidshem Enhet Totalt antal elever F-3 Inskrivna i fritidshem 16/17 15/16 Bergaskolan Brunnaskolan Ekhammarskolan Finnstaskolan Härneviskolan Lillsjöskolan Råbyskolan Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

44 Enhet Tjustaskolan Total Totalt antal elever F-3 Inskrivna i fritidshem Fritidshemmets mål och förbättringsområden Huvudmannen bedömer att det finns ett tydligt fokus på mål och förbättringsområden inom fritidshemmen på alla skolor. Organisatoriskt har skolorna arbetat för att det ska finnas fritidspedagoger på alla avdelningar. Arbetslag och barngrupper har förändrats i storlek och sammansättning för att få en fungerande fritidsverksamhet. Inom målområdet normer och värden arbetar alla fritidshem tydligt och strukturerat med aktiviteter som leder till god måluppfyllelse, men fortsätter sträva mot bättre resultat. Resultat från interna och externa enkäter under våren 2017 visar på hög grad av trygghet på fritids på de flesta enheter. Arbetet med att revidera och utveckla Likabehandlingsplanerna tillsammans med elever och föräldrar fortsätter. Personal utbildas i lågaffektivt bemötande i elevgruppen och utbildning sker också med hjälp av Skolverkets kommentarsmaterial till läroplan för fritidshemmet. På stormöten eller i mindre grupper anordnas aktiviteter och lek där begrepp, värdegrund och etiska dilemman diskuteras och processas. Inom målområdet centralt innehåll och syfte planerar enheterna för fortsatt arbete med implementering av läroplanen. Man ser behov av kompetensutveckling och arbete med planering kopplat till det centrala innehållet. Det framkommer på flera enheter att man har god kvalitet i verksamheten på en del avdelningar och arbetslag men att man måste bli bättre på att sprida de goda exemplen för en mer likvärdig verksamhet. Man planerar att tydliggöra och stärka fritidspedagogernas/grundlärarna mot fritidshemmets ansvar för planering av verksamheten. Inom målområdet elevers ansvar och inflytande visar resultat från enkäter att många elever inte känner sig delaktiga i planeringen av verksamheten. Många skolor har under läsåret startat upp fritidsråd, utöver klassråd och skolråd för att ge eleverna chansen att även i denna verksamhet tydligare vara delaktiga i beslut. Fritidshemmen har någon form av förslagslåda där förslag, önskemål och synpunkter kan lämnas för att diskuteras. Flera skolor har elevers ansvar och inflytande som ett prioriterat utvecklingsområde inför kommande läsår. Inom målområdet skola och hem visar resultat på att föräldrar inte anser sig få information om sitt barns utveckling på fritidshemmet. Skolorna arbetar för att möjliggöra för fritidspersonal att delta och medverka på utvecklingssamtal. På några skolor ska fritidspersonal även finnas med på EHT. Föräldraråd, föräldramöten där fritids personal deltar, samt information via Vklass är vägar att använda för förbättring inom detta område. Inom målområdet övergångar och samverkan har man sett ett behov av att revidera handlingsplanerna för övergångar mellan förskola/skola samt handlingsplanerna för stadieövergångar. Man har konstaterat ett behov av att personal från fritidshemmen deltar på föräldramöten för nya förskoleklasselever. Man ser också som förbättringsområde att fritidshemmets personal ska vara mer delaktig i övergången från förskola till skola samt medverka vid samtal med vårdnadshavare vid behov. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

45 Inom målområdet skolan och omvärlden ser huvudman endast några få mål och resultat inom fritidsverksamheten. Detta område behöver utvecklas och tydligare visa sambandet med fritidsverksamheten. Det finns planer på att knyta en SYV till varje skola och även om en del handlingsplaner skrivits för att arbeta med målområdet så har få arbeten kommit igång. Några skolor har ett samarbete med olika föreningar, kulturskola och media. Flera skolor har besök av föräldrar och yrkesambassadörer som inspirerar till val av olika yrken. Idrottslyft, schack SM och vernissage är andra exempel på aktiviteter som några skolor deltagit i. Målområdet betyg och bedömning har flera skolor som prioriterat utvecklingsområde. Det innebär att även fritidshemmet kommer att omfattas av utvecklingsarbetet. Stort fokus kommer att ligga på formativ bedömning som en naturlig del av undervisningen i både skola och på fritidshemmet. Personal från fritidshemmen kommer fortsatt vara delaktiga i samtal med elever, föräldrar och lärare om hur eleven tar ansvar för sina studier. Tillsammans kommer man att se över vad eleven behöver hjälp och stöd med samt hur fritidshemmen kan stötta i arbetet. Skolorna har identifierat ett behov av att bättre organisera för att skola och fritidshem skall få tid för att samplanera. Huvudmannen kommer att följa upp förbättringsarbetet inom samtliga målområden tillsammans med rektorerna under hösten. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

46 4 Målområden - fritidshem Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 läroplanen. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. 4.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv(lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Fritidshemmen arbetar aktivt med normer och värden och visar inom olika områden och med olika aktiviteter ett strukturerat och tydligt arbete mot målen. Likabehandlingsplaner, utbildning av personal, temadagar, fritidsråd med mera är verktyg för att lyfta arbetet inom målområdet. Föräldrarna involveras på enheterna och blir informerade om skolans ordningsregler och på någon enhet får föräldrarna fylla i en förväntansenkät. På en enhet har det genom att tillsätta ny bemanning och förändra gruppstorleken inneburit att fritidshemmet blivit mer lugnt och mer stimulerande. Aktiviteter inom området för att uppfylla målen är samarbetsövningar, lära sig ord och begrepp inom området, diskutera etiska dilemman, arbeta aktivt mot kränkningar och hur man beter sig för att vara en bra kompis. Resultat och analys Våga visa enkätens svar visar att eleverna på fritidshemmen i kommunen är trygga och trivs. Av den grupp som svarar att de inte är trygga kan det exempelvis bero på att det varit många vikarier på vissa fritidshem, det finns platser på skolorna som fortfarande känns otrygga och att kränkningar och fula ord behöver arbetas vidare med. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

47 Förnyad planering Huvudman ser att fritidshemmen har en tydlig plan för att i ännu större utsträckning uppfylla målen för normer och värden. Arbetet med Likabehandlingsplanerna fortsätter och de utvecklas tillsammans med elever och föräldrar. Planerade aktiviteter på de olika enheterna är att utbilda fritidspersonalen utifrån Skolverkets kommentarsmaterial till läroplan för Fritidshem och omorganisera och skapa nya team för att göra all personal involverad i trygghetsarbetet. Utveckla rastverksamheten och fortsätta arbeta med fadderverksamhet, samt tydliggöra och synliggöra vad fritidshemmet arbetar med för centralt innehåll under terminen är också planerat. 4.2 Centralt innehåll och syfte Utgår från centralt syfte och innehåll ur läroplanen Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer Natur och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Verksamheten på fritidshemmen bedrivs på ett strukturerat och målinriktat sätt. Det centrala innehållet har en viktig roll i planeringen av aktiviteter. Det är inte möjligt att redogöra för alla aktiviteter som genomförs på enheterna. Nedan följer några av många goda exempel: Språk och kommunikation: Storsamlingar som tränar eleverna att lyssna, ställa frågor, uttrycka åsikter och argumentera. Dramaövningar där man får träna på att uttrycka känslor. Samarbete med lärarna kring exempelvis läs-teman. Skapande och estetiska uttrycksformer: Drama, sång och konst är regelbundna inslag i aktiviteterna Samarbete med slöjdlärarna för ökade möjligheter till skapande i olika material i slöjdsalarna Natur och samhälle: Man gör utflykter i närmiljön. Fritidsverksamheten tar också tillvara de studiebesök som eleverna varit på i skolverksamheten och arbetar vidare med de områden som intresserar eleverna. Många av skolorna ligger nära naturområden så besök i skogen för både friare och mer styrda aktiviteter är regelbundna inslag. Särskilda satsningar på matematik i fritidsverksamheten har gjorts på skolor där resultaten i matematik varit låga. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

48 Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse: Idrottslyftet ger eleverna möjlighet att komma i kontakt med aktiviteter och föreningar som de annars inte har möjlighet att besöka. Utevistelse med en kombination av fria och styrda aktiviteter. För att höja den formella kompetensen i verksamheten strävar rektorerna efter att anställa fler legitimerade fritidspedagoger/grundlärare mot fritidshem. De försöker också använda de fritidspedagoger man redan har på ett sådant sätt att deras kompetens skall komma alla elever tillgodo. Resultat och analys Resultaten när det gäller föräldrar och elevers upplevelse av fritidshemmen är relativt goda. Man upplever att verksamheten är stimulerande och att man får prova olika aktiviteter. På några av skolorna har man tvingats använda delar av skolgårdarna för tillfälliga paviljongsbyggnader. Detta har naturligtvis påverkat möjligheterna till rast- och fritidsaktiviteter på ett negativt sätt. Huvudman konstaterar att de olika delarna av det centrala innehållet får olika stort utrymme, men att man med ännu bättre och mer långsiktig planering kan åtgärda detta. Bedömning av målområdet De flesta rektorer anser att man, åtminstone delvis, uppnått målen inom området. Det man, självkritiskt, konstaterar är att kommuniceringen av aktiviteternas koppling till läroplanen kan förbättras. Man ser också att det finns kvalitetsskillnader inom enheterna. Förnyad planering Enheterna planerar för fortsatt arbete med implementering av läroplanen. Man ser behov av kompetensutveckling och arbete med planering kopplat till det centrala innehållet. Det framkommer på flera enheter att man har en god och utvecklande verksamhet på en del avdelningar och arbetslag men att man måste bli bättre på att sprida de goda exemplen. Man planerar att tydliggöra och stärka fritidspedagogernas ansvar för planering av verksamheten. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

49 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Fritidshemmen arbetar med förslagslådor eller förbättringstavlor för att synliggöra elevernas ansvar och inflytande. På de flesta enheterna har även ett fritidsråd införts, utöver klassråd och skolråd. Detta innebär att eleverna tränas i formaliserade demokratiska beslutsvägar. Eleverna får med stigande ålder och mognad ta ansvar för att leda lekar och aktiviteter, samt ta ansvar för material och närmiljö. I skapandet av gemensamma regler hjälper eleverna varandra att respektera det överenskomna bättre än när vuxna bestämmer allt på egen hand, vilket visar på betydelsen av att få vara med och ta ansvar utifrån ålder och mognad. Aktivitetstavlor med planerade aktiviteter kopplade till läroplanens centrala innehåll ger eleverna möjlighet att välja mellan olika planerade uppgifter. Eleverna flyttar själva sin namnbricka till den aktivitet de väljer och detta ger också föräldrarna en god insikt i vad deras barn gjort under eftermiddagen. Resultat och analys Våga visa enkätens svar för hela kommunen visar att eleverna till stor del eller mycket stor del anser sig vara med och få påverka aktiviterna på fritidshemmet, men ungefär var femte elev håller inte med, vilket innebär att målområdet fortfarande bör vara prioriterat. På Lillsjöskolan har en arbetsplan för elevdemokrati tagits i bruk i januari 2017 där den demokratiska ordningen går via klassråd, arbetslagsråd och därefter till skolråd med rektor. Trots denna demokratiska form och möjlighet till inflytande har enkäter visat på att den långa demokratiska gången kan kännas trög och att ett arbete på att ge snabb feedback i angelägna frågor behöver utarbetas. På fritidsråden, som finns på flera skolor, får eleverna vara med och ta beslut som vilka lekredskap som ska köpas in med mera. På Råbyskolan har man dessutom börjat lyfta pedagogiska frågor på skolans olika råd. Klasserna får utvärdera arbetsro, trygghet och trivsel. Detta underlag kan sedan användas för fortsatta diskussioner för att utveckla undervisningen i skolan och på fritidshemmet. Huvudmannen ser att fritidshemmen på olika sätt arbetar med att involvera eleverna i demokratiska processer och de flesta fritidshem har startat fritidsråd för att ge eleverna ökat ansvar och inflytande. Det ser dock olika ut inom samma enhet, samt mellan olika enheter och visar att arbetet inom målområdet elevernas ansvar och inflytande Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

50 fortfarande kräver ytterligare åtgärder. Förnyad planering Flera skolor kommer att arbeta med samplanering för fritidspedagogerna för att få en gemensam röd tråd på alla fritidshemmen och utbyta erfarenheter för att lära av varandra. En enhet kommer att ha elevinflytande som tema på fritidskonferenserna som ett prioriterat område. Fritidsråd, förslagslådor och förbättringstavlor används även forsättningsvis. Ytterligare någon enhet kommer att starta upp ett fritidsråd. 4.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Skolan ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Sedan hösten 2016 kommunicerar fritidshemmen med vårdnadshavare via plattformen Vklass, utöver den dagliga kommunikationen som sker på morgon och eftermiddag. Känsligare frågor lyfts i andra forum än Vklass, exempelvis via möten eller bokade samtal. Skolorna har också föräldramöten där fritidshemmets personal deltar. Flera enheter har också föräldraråd som träffas 2-3 gånger per termin och några har öppet hus med föräldrafika. Många enheter lyfter att fritidshemmets personal har deltagit eller kommer att delta i utvecklingssamtalen framöver i ett led att informera föräldrarna om deras barn utveckling. Resultat och analys Våga visa enkäten visar att knappt hälften av föräldrarna anser sig få information om sitt barns utveckling på fritidshemmen medan drygt hälften anser att de inte får det. Huvudman bedömer att detta är ett utvecklingsområde. Flera enheter anser att många föräldrar fortfarande är osäkra på användningen av Vklass och tar inte in information från den kanalen, vilket kan vara en anledning till det låga resultatet på frågan om de får information om sitt barns utveckling på fritidshemmet. Fritidspersonalen har tidigare inte deltagit på utvecklingssamtalen i skolan och detta har inte genomförts på alla enheter, vilket kan vara en annan anledning till utfallet. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

51 Lågt deltagande på enkäten har på vissa enheter gett en viss osäkerhet på tillförlitligheten i svaret. Huvudman ser dock att detta är ett tydligt utvecklingsområde som bör följas upp med ytterligare åtgärder. Förnyad planering Flera enheter betonar vikten av att fortsätta använda sig av Vklass vid information om aktiviteter, närvaro/frånvaro, information om enskilt barn med mera. Detta innebär att någon enhet väljer att ha en föräldrautbildning i Vklass för att försäkra sig om att föräldrarna kan ta till sig den information fritidshemmet skickar hem. Öppet hus, föräldraråd, aktivitetstavlor med mera kommer att fortsätta och utvecklas för att ge föräldrarna möjlighet att ta till sig information, samt vara med och bidra till fritidshemmens utformning och utveckling. Fritidshemmens personal kommer att delta vid utvecklingssamtalen och på några enheter även vid EHT. 4.5 Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Skolan ska i samverkan med förskollärare i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande, i samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar, vid övergångar särskilt uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Det finns handlingsplaner för övergång från förskola till skola som revideras varje år. Skolorna och förskolorna i de olika områdena samarbetar för att övergångarna från förskolan till skolan ska bli så likvärdiga och värdeskapande som möjligt. Vårdnadshavare och förskolepedagoger har överlämnandesamtal med skolan när det gäller elever som har behov av extra anpassningar. Kedjeträffar, då förskolor och skolor inom området träffas, genomförs varje termin. Möjlighet ges till individuell inskolning för att möta elevers behov i samband med övergången. Vårdnadshavare får inbjudan till skolbesök i samband med placeringar i Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

52 förskoleklass. Föräldramöte anordnas inför skolstart i förskoleklass. I de flesta klasser åk F-3 arbetar fritidspersonal som sedan möter eleven även i fritidshemsverksamheten. På skolorna samverkar fritidshemsavdelningarna och i flera fall finns fritidspedagoger som leder det pedagogiska arbetet Under sommar- och jullov samverkar skolorna och har gemensam verksamhet på en enhet. Inför dessa lov träffas personal från de olika skolorna för att förbereda och planera arbetet. Vårdnadshavare får information om verksamheten i samband med att de ska lämna in anmälan om elevernas närvaro under loven. Resultat och analys Skolan har flera användbara och välutvecklade verktyg för övergångar och samverkan mellan och inom verksamheterna. Man konstaterar att alla övergångar inte har följt planerna. Detta beror, bland annat, på att arbetet med förskoleklassplaceringarna har dragit ut på tiden. En del pedagogiska träffar för fritidshemspersonalen har fått ställas in på grund av sjukdom. Det är problematiskt för verksamheten att man ofta använder fritidshemspersonal som vikarier i klasserna då lärare är sjuka. Samverkan och kompetensutbyte blir naturligtvis lidande då deltagandet varierar. Några av rektorerna uttrycker att fritidshemspersonalen bör få en än mer aktiv roll i övergångsprocesserna i samtliga steg. Huvudman anser att det finns tydliga planer och riktlinjer för övergångar och samverkan mellan och inom verksamheterna. Vid oförutsedda omständigheter såsom sjukdom, riskerar handlingsplanerna vara svåra att följa fullt ut. Denna skörhet i organisationen bör beaktas. Förnyad planering Handlingsplanerna för övergångar skall revideras. Personal från fritidshemmen skall delta på föräldramöten för nya förskoleklasselever. Fritidshemmets personal ska vara mer delaktig i övergången från förskola till skola och medverka vid samtal med vårdnadshavare vid behov. 4.6 Skolan och omvärlden Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Personalen på fritidshemmen ska verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. Huvudmannen ser att ett aktivt arbete med skola och omvärld sker på Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

53 många skolor, som att få besök av föräldrar och yrkesambassadörer. Skolorna har deltagit i idrottslyftet, kulturskolan, Trivsel Ledarna, schack-sm, besökt historiska platser, haft utställningar i kommunhuset, kontaktat press och media med mera. Flera skolor berättar att de under detta läsår fått tillgång till studie- och yrkesvägledning, medan andra inte ännu kommit igång med detta arbete. Resultat och analys Skolorna beskriver att arbetet med SYV har fördröjts och inte kommit igång i den skala som det planerats för eller inte kommit igång alls, då den tillsatte studie- och yrkesvägledaren slutat innan djupare samarbete påbörjats. Handlingsplaner har dock upprättats på många enheter och kan börja implementeras under nästa läsår. Den enhet där eleverna fått möta media och allmänhet genom att delta i till exempel schack SM eller att ställa ut sina alster på vernissage i allmän miljö ger positiva intryck av omvärlden och skapar möjlighet för eleverna att delta i förenings- och kulturliv på egna villkor. Huvudman ser att arbete påbörjats och intentioner finns, men att detta är ett utvecklingsområde som kräver ytterligare åtgärder. Förnyad planering Fortsätta utveckla arbetet med att knyta kontakter med yrkesliv, kulturliv och föreningsliv. Få igång arbetet med SYV och implementera handlingsplaner. Någon enhet planerar att utarbeta ett årshjul tillsammans med fritids och skola, så att detta område uppmärksammas och planeras in så att alla elever i skolan likvärdigt möter omvärlden. 4.7 Bedömning och betyg Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Vid bedömning och betygssättning i grundskolan ska läraren utgå från all tillgänglig information om elevens kunskaper i relation till kunskapskraven. Fritidshemmen kan komplettera lärares underlag inför bedömning och betyg, även om fritidshemmet inte primärt är till för att bedöma elevers kunskaper. Hur information om elevens kunskaper, i de fall då de endast visats i fritidshemmet, förs vidare till lärare är ett utvecklingsområde. Man erbjuder aktiviteter på fritids som hjälper barnen att uppnå sina kunskapsmål, exempelvis erbjuds läxhjälp på flera enheter. På någon enhet arbetar man med elevledda utvecklingssamtal där eleven löpande tillsammans med lärare ges möjlighet till en formativ dialog och bedömning även vad gäller de målområden som gäller fritidshemmet. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

54 Fritidshemmet arbetar för att ständigt öka elevernas självständighet i vardagliga göromål och reflektera över hur det arbete man gjort utfallit. Man arbetar mycket på fritidshemmen med att få barnen att se konsekvenserna av sina handlingar Resultat och analys Huruvida fritidshemmen når upp till målen är svårt att bedöma då vi inte har några tillförlitliga verktyg att mäta måluppfylelsen med. Skolans resultat i år 3 och bedömarstödets resultat år 1 skulle kunna vara indikatorer på måluppfyllelse, likaså trygghetsenkäten i slutet av varje termin. Det sker ingen kontinuerlig bedömning av eleverna i fritidshemsverksamheten, men man reflekterar och för samtal med eleven kring hens utveckling, ofta vid utredning av situationer och händelser. Det sistnämnda bör utvecklas vidare så att eleven får feedback på hur utvecklingen ser ut. Bedömning av målområdet Alla rektorer, utom en, har bedömt området som ej uppnått. Förnyad planering Då flera skolor har som utvecklingsområde Bedömning och Måluppfyllelse, kommer även fritidshemmet omfattas av detta i den mening att de får insikt i vad en Formativ undervisning kan vara även i fritidshemmet. Personal från fritidshemmen kommer fortsatt vara delaktiga i samtal med elever, föräldrar och lärare om hur eleven tar ansvar för sina studier, se över vad eleven behöver hjälp och stöd med, och se hur fritidshemmen kan stötta i arbetet. Skolorna behöver organisera för att skola och fritidshem får tid för att samplanera. Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

55 5 Synpunkter och klagomål - fritidshem Huvudmannen har riktlinjer för hur synpunkter och klagomål skall hanteras (se bil.). Riktlinjerna har inte varit väl kända i hela organisationen vilket är en tydlig brist och därmed ett förbättringsområde. Skolorna har beskrivit hur de arbetar med synpunkter och klagomål det skiljer sig åt på detaljnivå men nedanstående beskriver i stora drag hur synpunkter och klagomål hanteras på våra skolor. Synpunkter och klagomål hanteras i första hand direkt i ett personligt samtal med vårdnadshavare. Synpunkter och klagomål som kommer till skollednings kännedom kommuniceras direkt med de som det berör. Återkoppling till vårdnadshavare sker så fort som möjligt via samtal, eller vid ett möte tillsammans med fritidspersonal och/eller arbetslagledare. Snabb återkoppling samt förtydligande av åtgärder uppskattas av vårdnadshavare. Allvarliga klagomål dokumenteras och anmäls till huvudmannen. Synpunkter och klagomål som kan leda till att verksamheten kan förbättras diskuteras i olika forum, bl.a i arbetslaget och på APT Elever kan framföra synpunkter och klagomål på klassråd och elevråd. Synpunkter och klagomål förmedlas till den det berör. Återkoppling till eleverna är viktig för deras lärande av demokratiska processer. Synpunkter framförs också via enkätsvar, svaren kommuniceras med vårdnadshavare, personal och elever. Man informerar nya föräldrar när de kommer till skolan om hur synpunkter och klagomål hanteras. Vidare ser huvudman att med anledning av det ökande antalet anmälningar till Skolinspektionen att det finns ett behov av att rutiner för synpunkter och klagomål förtydligas ytterligare gentemot vårdnadshavare i kommunen. Det ger skolan en möjlighet att tillsammans med vårdnadshavaren reda ut eventuella missförhållanden och hitta lösningar, därmed följer ett minskat behov hos vårdnadshavare att anmäla vidare. Det är även i linje med skollagen som uttryckligen beskriver huvudmans ansvar att utreda och eventuellt åtgärda uppkomna brister, genom att; Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudman se till att nödvändiga åtgärder vidtas (skollagen 4 kap. 7 ). Utbildningsnämnden, SKA-rapport fritidshem (17)

56 SKA-rapport förskola 2017 Utbildningsnämnden 2017 Sammanställt den 9 oktober 2017

57 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Grundläggande information om förskolan Personal Barn Förskolechefens ledningsdeklaration Förskolans pedagogiska lärmiljö Förskolans värdegrund och uppdrag Målområden Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Uppföljning, utvärdering och utveckling Jämställdhet mellan flickor och pojkar Förebyggande arbete kring barns hälsa Synpunkter och klagomål Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

58 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Förskolechef omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas finnas tillgänglig på respektive förskolas hemsida. Utvärdering av SKA-planen sker två gånger per år. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

59 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen (2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på förskolor Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system förskolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild förskola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån förskola tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

60 3 Grundläggande information om förskolan Brunna & Håbo-Tibble består av fyra förskolor: Hagnäs Brunna Artisten Håbo-Tibble: verksamheten bedrivs på Gråbovägen och vid Tjustaskolan Norra Kungsängens förskolor består av fyra förskolor och två öppna förskolor (redovisas separat). Lillsjö Vulkanen Norrboda Rönnbäret Östra Kungsängen består av två förskolor samt Ob-verksamhet (Kommunens verksamhet på obekväm arbetstid för barn upp till 10 år). Bergshöjden Ekhammar Duvbo Västra Kungsängens består av två förskolor: Klockarängen Ekbacken Östra Bro består av fyra förskolor: Blomman Finnstaberg Rosenängen Ullevi. Västra Bro förskolor består av tre förskolor: Norrängen Råby Norrgrinden Varje förskoleenhet har en pedagogisk ledare i form av en förskolechef som själv lägger sin organisation utifrån lokalbehov och förutsättningar i enlighet med styrdokumenten. Samtliga enheter har en utvecklingsledare och de större enheterna har en biträdande förskolechef alt en specialpedagog. Vidare har varje förskola en samordnare för det dagliga arbetet samt varje barngrupp har en arbetslagsledare som är utbildad förskollärare. Begreppen utvecklingsledare och samordnare har beslutats gemensamt i förskolechefsgruppen under våren 2017 då ett identifierat utvecklingsbehov framkom under det systematiska kvalitetsarbetet 2016, av en ökad rolltydlighet. Förskolechefens uppdrag är att utifrån förskolans kapacitet organisera arbetet med hänsyn till barngruppernas storlek och sammansättning. Målet är bästa möjliga kvalitet utifrån givna ramar för barn och deras vårdnadshavare samt med hänsyn till arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. I dagsläget finns kapacitet för att ta emot 1628 barn i verksamheten. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

61 3.1 Personal Personaltäthet Skillnaden mellan olika områden och andel förskollärare är fortsatt hög. Totalt antal anställda för arbete i barngrupp Förskolestatistik Antal barn Antal heltidstj Snitt antal barn/pers Fsklärare (%) Västra Bro förskolor ,5 6,0 29,4 Östra Bro förskolor ,6 5,9 36,3 Västra Kungsängen förskolor ,9 50 Östra Kungsängen förskolor ,3 5,8 35 Norra Kungsängen förskolor ,9 49,6 Brunna/Håbo-Tibble förskolor ,7 6, ,0 260,1 5,7 41,1 Enhet Totalt Personalen generellt är fördelad på ca 3,0-2,75 tjänst per avdelning. Den totala sjukfrånvaron januari - december visade på en fortsatt ökning av sjukfrånvaron det är därför mycket glädjande att statistiken för första halvåret visar på ett trendbrott och en starkt ökad frisknärvaro. Redan i november 2016 Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

62 togs en gemensam riktlinje för ökad frisknärvaro fram i samarbete med förskolecheferna. Det var dock vid förra mätningen för tidigt att se om dessa planerade åtgärder gett något mätbart resultat. Ett gemensamt förbättrat systematiskt Rehabarbete samt ett antal åtgärder tex ett medvetet ökat medarbetarinflytande via en tydlig gemensam ledarstrategi, en frivillig fri influensavaccinering samt ett antal lokalt anpassade åtgärder skulle kunna förklara den positiva utvecklingen. Vi följer detta med spänning. Personalomsättningen inom verksamhetsområdet ,7 % ,9 % ,5 % ,2 % Vi ser efter en rejäl minskning av personalomsättningen sedan 2014 en ökning på 0,7% under året vilket delvis kan förklaras av den delning som har gjorts av förskoleområdet i centrala Kungsängen där detta har lett till en tillfällig ökning av personalomsättningen. HMI från senaste medarbetarenkäten visar på 79,8 vilket är ett bra resultat men en sänkning från förra mätningen vilket vi noterat och reflekterar kring. Det nära pedagogiska ledarskapet är en utmaning då enheterna är stora och varje chef har många medarbetare att hinna se och lyssna till. En översyn av organisationen har utifrån ovanstående data skett under våren Detta har lett till flera ställningstaganden och åtgärder i verksamhetsområdet. Bland annat bör varje förskolechef inte ha fler är 3 förskolor, pilot kring medarbetarsamtal i grupp startat ht 2017 på två enheter, rolltydligheten behöver öka generellt och som ett första steg har samtliga förskollärare fått en extern utbildning kring arbetslagsledarrollen, hälften av förskollärarna ca 50 st. har gått utbildningen under våren 2017 och resterande kommer gå under höstterminen. De utvecklingsledare som nu finns i varje enhet kommer gå i handledning kring sin ledarroll via personalstaben. Förskolecheferna har under året 2016/2017 tillsammans med verksamhetschefen och med stöd av en arbetslivspsykolog arbetat fram en intern modell för ett ökat hållbart ledarskap och hållbara team/medarbetare. Samtliga sex förskolechefer har gått eller går rektorsutbildningen vilket i sig är en kvalitetssäkring. Då den bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

63 belyser alla delar av det komplexa uppdrag som förskolechefen har i att hålla en bra balans mellan de olika delarna; uppdraget i styrdokumenten, medarbetare, barn och vårdnadshavare och ekonomi. Den kompetensutveckling som skett centralt bygger på uppdraget till verksamhetschefen från utbildningskontoret, förra årets SKA-plan samt de nya åtgärder/utvecklingsområden som framkom i uppföljningen av enheternas SKA- planer i januari Ett projekt, drivet av SIS-medel startades upp kring barn i behov av stöd och med särskilt inriktning mot barn inom autismliknande tillstånd (AST). Två storföreläsningar för all personal och handledning i grupper, planerades och genomförs under våren En pilotgrupp med förskolepiloter startade under hösten 2016 ledda av resursteamet. Syftet har varit att ge särskild kunskap om tillgänglighetsverktyget samt vår gemensamma mall för pedagogisk kartläggning till en pedagog per förskola som i sin tur kan hjälpa och stötta arbetet på sin förskola i nästa steg. En utvärdering av projektet kommer att färdigställas under augusti 2017 men detta projekt kommer glädjande nog att fortsätta då SPSM beviljade verksamheten ytterligare statsbidrag. Rapporten som bygger på självskattningar, enkätfrågor, medarbetarsamtal samt intervjuer visar att insatserna har gett en ökad kompetens inom området och en ökad trygghet hos medarbetare, barn och vårdnadshavare. Antalet klagomål till utbildningskontoret kring frågor rörande barn i behov av särskilt stöd har näst intill upphört och vi ser detta medvetna arbete som en framgångsfaktor. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

64 Enhetens lokala kompetensutvecklingsplan 3.2 Barn Barn Förskola Totalt antal barn Antal barn med behov av särskilt stöd 1-2 år 3-5 år Antal barn med annat modersmål Brunna/Håbo-Tibble Norra Kungsängen Östra Kungsängen Västra Kungsängen Östra Bro Västra Bro Verksamhetsområde förskola Resultat och analys Hur har det gått? Under våren 2017 kommer alla förskolor ha använt sig av tillgänglighetsverktyget för att kartlägga ett nuläge i varje barngrupp. Detta är en positiv utveckling mot ökad likvärdighet i våra förskolor och för alla barn. Vi har från november 2016 ett gemensamt framtaget underlag (resursteamet har deltagit) för pedagogisk kartläggning där barnet, vårdnadshavarna och pedagogen kan ge sin bild av barnets situation och behov. Även detta ser vi som ett positivt steg mot ökad likvärdighet. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

65 Vid huvudmannens uppföljning 2 ggr/ år av barngruppernas storlek och sammansättning har framkommit svårigheter i att organisera utifrån varje barns behov då andelen barn med behov av stöd generellt har ökat samtidigt som barnpengen inte har räknats upp i den omfattning som andra kostnader har ökat. Under våren 2017 har en dialog mellan förskolecheferna och huvudmannen startat kring möjligheten att vikta barnpengen utifrån andel barn med annat modersmål än svenska samt andel barn med behov av särskilt stöd. Frågan kommer tas upp under budget 2018 och därav är det intressant att följa enheterna kring dessa båda nytillagda parametrar. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

66 4 Förskolechefens ledningsdeklaration Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet. Lpfö 98 (reviderad 2016) Varje förskolechef har formulerat sin ledningsdeklaration som utgår från förskolechefens ansvar och uppdrag i läroplanen för förskolan. Utifrån denna deklaration har förskolechefen lagt sin valda organisation. Organisationen utvärderas sedan utifrån läroplanens förtydligande om uppdraget. Leder den till önskat resultat eller behöver organisationen utvecklas och förbättras? Det systematiska kvalitetsarbetet är centralt tillsammans med ställningstaganden från förskoleprogrammet kring att leda arbetet mot trygg bas, pedagogers nyckelbeteenden för ökat lärande och utveckling utifrån förmåga, hos alla barn via kollegialt och kooperativt lärande, pedagogiska dokumentation och ett tematiska arbetsätt. Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Samtliga förskolechefer upplever att organisationen behöver bli mer effektiv och bättre matcha de utmaningar som verksamheten möter. För att göra detta gjordes en gemensam inventering under ht 16 av vilka arbetsuppgifter som görs i verksamheten och vilka personer som gör dessa uppgifter. Syftet var att synliggöra eventuella förbättringsområden där huvudmannen kan vara behjälplig för att öka förskolechefernas förutsättningar att lyckas med uppdraget. En första åtgärd var att i januari 2017 anställa den chefsintendent som samordnar ekonomi, rehab samt systematiskt arbetsmiljöarbete, något som på sikt ska underlätta för cheferna i deras arbete och frigöra tid för pedagogiskt ledarskap. Förskolechefernas önskan att inrätta en central vikariesamordnartjänst har lett till en vidare diskussion. Ett arbete initierat av personalchefen med en samordning av en central vikariesamordning för utbildningskontoret och socialtjänsten pågår. Svar kring frågan väntar i december Vi avvaktar därför med att göra med kring denna fråga. I samband med detta kommer organisationen ses över igen för att bättre matcha en modern förskolas behov men med hänsyn till de ekonomiska ramarna. Medarbetarsamtal i grupp kommer, om det visar goda resultat för både medarbetare och verksamhet att permanentas i hela verksamheten som ett led i mer hållbart såväl ledarskap som medarbetarskap. Utvärderingen kommer ske i april, maj Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

67 5 Förskolans pedagogiska lärmiljö Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (Utdrag ur Lpfö 98 (reviderad 2016)) Enligt Johansson & Pramling - Samuelsson (2003) skall den pedagogiska miljön vara en miljö som stödjer och utvecklar barns kompetenser. Pedagogerna i vår verksamhet behöver låta miljön förändras när det sker betydande förändringar i gruppen. Den miljö som skapas skall stödja barns samlärande, och deras erfarenheter och kompetenser ska ses som en tillgång i både det egna och kamraternas lärande. Skapa tillgängliga och trygga lärmiljöer för alla barn och öka likvärdigheten Planera och samordna materialval/inköp utifrån mer åldersnära gruppindelning samt utifrån de kommunala förskolornas handlingsplan för giftfri förskola Tydliggöra miljöer i form av rum/hörnor Synliggöra flerspråkighetsperspektivet i alla delar av den pedagogiska miljön. Skapa digitala miljöer för "Literacy" arbetet I verksamheten pågår ett förändring- och utvecklingsarbete kring de pedagogiska lärmiljöerna med fokus enligt det ovan beskrivna. Samtliga förskolor arbetar utifrån sina lokala förutsättningar och gemensamma ställningstaganden. Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Tillgänglighetsarbetet, där den pedagogiska lärmiljön är en viktig faktor, drivs lokalt av förskolechef och utvecklingsledare tillsammans med enhetens tillgänglighetspiloter. Ett särskilt stöd i form av en utvecklingsledare för arbetet har gett synligt resultat och bedömningen från utbildningskontoret tillsammans med SPSM som stödjer projektet ekonomiskt är att detta stöd behöver fortgå. Under första implementeringsåret har arbetet drivits av resursteamets specialpedagoger. Dessa träffar kommer nu fortgå i nätverksform samt tre stycken utvecklingsledare har fått ett särskilt uppdrag under hösten 2017 att ta fram arbetsätt för att sedan kunna dela med sig av goda exempel i hela verksamheten under våren Ett gemensamt projekt för hållbar utveckling, för de kommunala förskolorna startade under hösten 2016: "En resa in i framtiden". Det innehåller b.la verksamhetens arbete kring "Grön Flagg" och giftfri förskola. Ett kommungemensamt "Remida" (återbrukscenter för att ta tillvara på kemikaliefritt spillmaterial) börjar ta form, med en vision om ett samarbete kring återanvändning av material i kommunen. Ett nätverk har bildats som bland annat har genomfört ett studiebesök i Västerås, för att inhämta idéer och inspiration. En önskan om gemensamma ställningstaganden kring lärmiljöerna har framkommit i förskolechefsgruppen under våren 2017 i syfte att öka likvärdigheten men även den Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

68 pedagogiska tydligheten och visionen. Utvecklingsområdet med flerspråkighet hänger samman med lärmiljöerna och kommer även synliggöras på olika sätt under kommande läsår, då arbetet kommer vara i fokus. Det är fortfarande flera förskolor som har ett eftersatt underhåll och behöver en ytskiktsrenovering. Ekonomin sätter hinder för att genomföra vissa pedagogiska renoveringar och byta av inventarier och material. Samtidigt har ytterligare 2 förskolor renoverats, Hagnäs och Bergshöjden samt vi har en helt ny paviljongförskola Ekhammar. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Ett särskilt fokus kommer under kommande läsår vara att i förskolechefsgruppen enas kring några gemensamma ställningstaganden kring miljöerna. Vad ska vara minsta gemensamma nämnare ur ett likvärdighetsperspektiv? - Verksamhetsmöten med fokus på den pedagogiska lärmiljön och förskolornas digitalisering Gruppen kommer arbeta kring frågor som: Hur skall miljöerna utvecklas, hur föränderliga ska de vara? - Handledning och kompetensutveckling för förskolecheferna samt deras utvecklingsledare kring hur man driver utvecklingsarbete i en hel kommun med inriktning mot de gemensamma projekten ovan. - Gemensamt beslut kring nästa steg i kemikaliesaneringen - Giftfri förskola - Nätverksträffar för Tillgänglighetspiloterna - Renovering av ytterligare en eller två förskolor Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

69 6 Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. (Utdrag ur förskolans uppdrag Lpfö 98 (reviderad 2016)) Förskoleverksamheten arbetar för att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar genom att ha ett demokratiskt och inkluderade förhållningssätt. För att barnen ska få utveckla förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra använder förskolorna gruppen, omgivningen och omvärlden. Pedagogerna fungera tillsammans med barngrupperna som viktiga förebilder. För att barnen i verksamheten ska få utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, samtalar och reflekterar pedagogerna tillsammans med barnen. Reflektionen, tillsammans med pedagogisk dokumentation utgör en viktig del av lärandet i förskolan. Vi arbetar även aktivt med att öka förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Gemensamma aktiviteter som pågått under året kring Normer och Värden är arbetet med de lokala planerna mot diskriminering och kränkande behandling samt Ulf - kursen (Utveckling och lärande i förskolan) samt utbildande av Tillgänglighetspiloter på varje förskola i samarbete med resursteamet. Gemensamma ställningstaganden via kollegialt lärande i olika pedagogiska forum har pågått i enheterna i syfte att tydliggöra och ytterligare utveckla uppdraget med värdegrundsarbetet. Ett arbete som alltid pågår i vår verksamhet och utgör grunden för både trygghet, utveckling och lärande. Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Samtliga enheter har under läsåret 2016/2017 arbetat med barns grundläggande färdigheter. Huvudmannen initierade under våren 2017 en föreläsning för förskolechefer och utvecklingsledare på ämnet som ledde vidare till beslut om att genomföra en gemensam föreläsning för all pedagogisk personal i augusti 2017 utifrån boken Det synliga barnet Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

70 (2016) av Martina Lundström. Syftet är att arbetet med likvärdig förskola fördjupas inom detta viktiga område. - Resursteamet håller en återkommande kurs, "Utveckling och lärande i förskolan", med fokus på just grundläggande färdigheter där ett stort antal arbetslag i vår verksamhet har deltagit. Kursen hjälper pedagogerna att reflektera över hur vi arbetar kring barnsyn och kunskapssyn. Kursen ligger som en bred bas för våra medarbetare och startar även under hösten upp med två nya grupper. I kursen ingår begreppen anknytning och trygg bas som även återfinns i förskoleprogrammet. Att arbeta utifrån anknytningsteorin skapar ett gemensamt ställningstagande och arbetssätt som grundar sig på både vetenskap och erfarenhet. - Varje förskola har en tillgänglighetspilot vilka har ingått i ett nätverk med syfte att skapa förutsättningar att lokalt använda Tillgänglighetsverktyget från SPSM. Verktyget är nära kopplat till förskolans värdegrund och används på förskolorna för att lyfta värdegrunden och barnsynen i mindre diskussionsgrupper samt för att utveckla tillgänglig förskola för alla barn. Styrkor och svagheter: Arbetet med samtliga ovanstående aktiviteter kommer att fortsätta att utvecklas och fördjupas under kommande läsår. Att skapa tydliga rutiner, användarvänliga verktyg och samsyn i verksamheten är en gemensam målsättning. Att det finns en sådan samsyn och vilja som nu genomsyrar verksamhetsområdet är en enorm styrka som också visar sig på många olika sätt i organisationen. Våra utmaningar består av att medarbetargruppen har olika kompetenser och därmed olika förståelse av förskolans uppdrag och värderingar. Detta behöver synliggöras och diskuteras av ledningen för varje enhet som behöver arbeta med att tydliggöra vilken värdegrund som förskolan vilar på. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

71 7 Målområden 7.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö 98 (reviderad 2016)) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Uppdraget i "normer och värden" är att betrakta som ett förhållningssätt i mötet och bemötandet. På förskolorna är det naturliga och självklara sättet att möta och bemöta alla utifrån allas lika värde, och att ge alla barn möjligheter efter sina behov och intressen. Det är också viktigt att på olika sätt i vardagshandling förmedla detta förhållningssätt, så att det blir ett lärande av de normer och värden som utbildningen ska stå för. Samtliga förskolechefer beskriver att detta är centralt i deras verksamhet och ett ständigt fokus ligger på att från olika aspekter lyfta frågan om normer och värden, oavsett vilka andra delar av läroplanen man arbetar med för stunden. Resursteamet håller en återkommande kurs, "Utveckling och lärande i förskolan", med fokus på grundläggande färdigheter. Ett stort antal arbetslag från förskolorna har deltagit. Att förskolecheferna väljer att satsa på denna utbildning grundar sig i att deras analyser visar att kompetensutvecklingen hjälper medarbetarna att reflektera över hur de arbetar med det kompensatoriska uppdraget och hur vi anpassar verksamheten så att alla barn får det de har rätt till enligt de nationella styrdokumenten. Styrkor och svagheter Föräldraenkäten som genomfördes 2017 visar att frågorna kring normer och värden generellt har fått ett ökat positivt resultat. Även det sammanfattande omdömet visar på höga och stabila värden över tid. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

72 92% av föräldrarna till barn i Upplands-Bro förskolor upplever att sitt barn är tryggt i verksamheten, en ökning med fyra enheter sedan % av de svarande upplever att deras barn trivs i förskolan. Kännedom om förskolornas medvetna arbete mot diskriminering och kränkande behandling ligger även i år lågt på 74%. Kommunen har i år en ny enkät vilket har gjort det svårare att jämföra resultaten från tidigare år, men såväl styrkor som svagheter verkar dock kvarstå inom området normer och värden. Arbetet med att öka barns trygghet och att synliggöra arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver även fortsättningsvis vara prioriterade områden. Förskolornas generella styrkor enligt föräldraenkäten 2017 inom detta område: Mitt barn trivs i förskolan Mitt barn har en god arbetsmiljö Det största utvecklingsområdet: Jag känner till förskolans arbete för att motverka kränkning och diskriminering Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Analysen från SKA-planer och enkät visar att föräldrar generellt sett är väl medvetna om att förskolorna arbetar med värdegrundsfrågor, men behovet av ett gemensamt arbete för att synliggöra och levandegöra varje enhets Plan mot diskriminering och kränkande behandling kvarstår. Likvärdighetsarbetet behöver fortsätta. Förskoleprogrammets fokus på nyckelbeteenden samt förskoleavdelningen som trygg bas utifrån anknytningsteorin ger oss gemensamma begrepp och verktyg för att utveckla detta arbete vidare tillsammans med medarbetarna. Att utveckla det interkulturella förhållningssättet och att utveckla medarbetarnas förmåga att bemöta barn med nyfikenhet och intresse utifrån olika hemkulturer, är ett utvecklingsområde som synliggjorts i förskolechefernas beskrivningar av enheternas utvecklingsområden. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

73 Förskoleverksamheten arbetar för att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar genom att ha ett demokratiskt och inkluderade förhållningssätt. För att barnen ska få utveckla förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra använder förskolorna gruppen, omgivningen och omvärlden. Pedagogerna fungera tillsammans med barngrupperna som viktiga förebilder. För att barnen i verksamheten ska få utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, samtalar och reflekterar pedagogerna tillsammans med barnen. Reflektionen, tillsammans med pedagogisk dokumentation där dokumentation av olika slag ges tillbaka till barnen, i syfte att fördjupa deras möjlighet till nya frågor, tankar och reflektioner, utgör en viktig del av lärandet i förskolan. Förskolorna arbetar med systematik, via olika återkommande aktiviteter, med att öka förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Då trygghet enligt Broberg m.fl. (2012) en förutsättning för lärande, och forskning visar att otrygga barn inte kan utforska och lära, utan att de först behöver få sina behov av trygg anknytning tillgodosedda. Barn i vår verksamhet behöver känna att det finns en vuxen i närheten som kan stödja och uppmuntra dem när de stöter på utmaningar och svårigheter. Det är därför av stor vikt att samtliga förskolor arbetar mycket medvetet med att skapa en trygg bas för alla barn. Gemensamma aktiviteter som pågått under året kring Normer och Värden: Fortsatt arbete med de lokala planerna mot diskriminering och kränkande behandling Ulf - kursen (Utveckling och lärande i förskolan) även med fokus på Trygg Bas Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

74 Utbildande av Tillgänglighetspiloter på varje förskola i samarbete med resursteamet. Framtagandet av en intern introduktion för nyanställd personal som tar upp förhållningsätt kopplat till förskolans värdegrund och arbetssätt Ett särskilt utvecklingsområde kring att ta fram ett gemensamt arbetssätt för flerspråkiga barn har identifierats under året. Detta kommer ur föregående års arbete kring interkulturellt förhållningssätt samt skolinspektionens feedback till huvudmannen. En referensgrupp har startat med att ta fram riktlinjer för detta och utvecklingsområdet får stöd från SPSM. I gruppen ingår resursteamet, Skoldatateket, förskolechefer, utredare från staben samt verksamhetschef förskola. En högskoleutbildning på 7,5 poäng kring flerspråkiga barn i förskola startar i kommunens regi i samarbete med skolverkets förskolelyft under hösten Kursdeltagarna representerar samtliga förskoleenheter samt utbildningskontoret. Förskolechefens bedömning av målområdet Förskolechefens bedömning av målområdet Inte uppnått Arbetet med varje förskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling är känd av alla medarbetare, barn och vårdnadshavare Arbetet är påbörjat men målet inte uppnått. ULF-kursen kopplat till begreppet Trygg Bas Många medarbetare har gått kursen men arbetet fortsätter systematiskt Uppnått Utbildande av Tillgänglighetspiloter på varje förskola Uppnått Ta fram en introduktionskurs för nyanställda Uppnått Riktlinje för arbetet med flerspråkiga barn, interkulturellt förhållningssätt för ökad likvärdighet och ökad trygghet för barn, medarbetare och vårdnadshavare Referensgruppen arbetar vidare under ht 2017 med frågan Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Lokalt fortsätter arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling och följa upp på huvudmannanivå via kvalitetsdialogen. ULF-kursen fortsätter med två grupper under hösten 2017 och kursstart planeras även till våren 2018 Förskollärarlyftets 7,5 p kurs kring flerspråkiga barn i förskolan startar lokalt i kommunen i september 2017 med deltagare från alla enheter inklusive från utbildningskontoret. Introduktionskursen för våra nyanställda utvärderas efter höstens pilotomgång och därefter tar vi gemensamt ställning till om den ska ingå som en systematisk introduktion framöver i syfte att kvalitetssäkra vårt värdegrundsarbete och gemensamma ställningstaganden i förskoleprogrammet. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

75 7.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 (reviderad 2016) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Läroplanen beskriver att barns lärande kan bli både mångsidigt och sammanhängande genom ett temainriktat arbetssätt. Genom det arbetssätt alla förskolecheferna har valt (att arbeta i projekt, där läroplanens målområden vävs in i projekten och arbetet med pedagogisk dokumentation som grund för reflektion) skapas ett sammanhang för både barn och pedagoger. Med ett projekterande förhållningssätt menas att verksamheten ger barnen möjlighet att under en längre tid fördjupa sig i något ämne som intresserar dem. Ett tvärvetenskapligt arbetssätt gör det möjligt för pedagogerna att väva in alla strävansmålen i projektet, som samtidigt ger barnen ett reellt inflytande i vardagen i våra förskolor. Samtliga förskolechefer har tagit fram en handlingsplan för sitt arbete med IKT, med stöd av staben i syfte att öka likvärdigheten kring användande och syfte med digitala verktyg i förskolan. Den pedagogiska planeringen ger en nulägesbeskrivning kring barnens intressen och nyfikenhet vilket ska kopplas till val av aktiviteter, arbetssätt och till val av lekaktiviteter. Detta kopplas sedan till vad det är pedagogerna vill uppnå, vilken önskad utveckling de önskar se hos barnen med utgångspunkt i läroplanens strävansmål. Att hitta balansen mellan att följa barnens tankar och teorier och tillföra ny kunskap och nya utmaningar så lärande uppstår, är en utmaning som kräver kunniga och medvetna medarbetare. För att följa barns lärprocesser används pedagogisk dokumentation som är ett redskap för reflektion för barn och pedagoger. Det gör det möjligt att se tillbaka, tänka igenom och förstå mer av det som händer i en lek/process. Barnen kan återberätta vad de gjort, vilka strategier de prövat eller var de fick sina idéer ifrån. Pedagogerna kan samtala om händelseförlopp, göra kopplingar till teorier samt reflektera över sin egen roll. För ökad medvetenhet och rolltydlighet är ledarskapet på alla nivåer i förskolan framlyft i kommande utvecklingsinsatser på huvudmannanivå (se kompetensutvecklingsplan samt text under fliken Personal). Den pedagogiska dokumentationen ligger till grund för det fortsatta arbetet och ska enligt förskolans läroplan (2016) samt förskoleprogrammet, vara vägledande i utvecklingsarbetet på förskolorna. Satsningar har gjorts både centralt och lokalt med detta under 2016/2017. Arbete har varit en viktig del av utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Ett gemensamt projekt har startats i syfte att dels utveckla en gemensam förmåga till Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

76 pedagogisk dokumentation och dels för att skapa ett kollegialt och kollektivt lärande kring hur processer drivs på bästa sätt. Projektet utgår från Hållbar utveckling som är ett mål i sig, men som även ger utrymme för hela läroplanens alla strävansmål. Under hösten 2017 kommer ledningsgrupperna för förskolorna tillsammans med verksamhetschefen delta på en konferens samt handledning kring hur vi kan gå vidare med det påbörjade arbetet. Reflektionen tillsammans med barnen har ett högt pedagogiskt värde. Barnen utvecklar sin förmåga att utforska, ställa frågor och samtala om sina upplevelser och erfarenheter tillsammans. Det är här pedagoger och vårdnadshavare kan se progressionen i varje barns lärande och utveckling och framförallt där barnen själva kan få syn på sitt lärande. Föräldraenkäten 2017 gav en svarsfrekvens på 68 procent, vilket är en sänkning från 2015 då andelen svarande var 72%. Den visar på intressanta resultat inom området utveckling och lärande. 92 % av föräldrar till barn i Upplands-Bro förskolor upplever 2017 att deras barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan. detta är även om det fortfarande är goda resultat, en sänkning från 2015 med 2 %. Dessutom visar enkäten tydligt att ett ökat fokus mot förskolans lärandeuppdrag gällande matematik och naturvetenskap och teknik är önskvärt. Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Analysen från enheternas SKA-planer och enkätresultat visar att målsättningar från 2016/2017 är delvis uppnådda: - Arbetet med former för förskollärarens pedagogiska utvecklingstid (PUT) är uppnådd, då varje förskolechef har arbetat med att utveckla och förbättra förutsättningarna för PUT tiden och upplever att frågan därför är löst. - Arbetet med en ökad rolltydlighet i organisationen, med ett särskilt fokus kring ledarskap på alla nivåer finns beskrivet under förskolechefens ledningsdeklaration Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

77 Arbetet fortgår under 2017/2018 då detta även i fortsättningen är en central fråga för att säkerställas verksamhetens kvalitet. Rätt person på rätt plats som gör rätt saker. Det pågår flera olika insatser (se under fliken Personal) för att öka effektivitet, professionalitet och trygghet i verksamheten för såväl barn, medarbetare och vårdnadshavare. Utvärderingar hittills visar goda resultat. metoder som använts är självskattningar, medarbetarsamtal, gruppdiskussioner samt stickprov i form av besök från utbildningskontoret. - Arbetet med det gemensamma projektet för hållbar utveckling, En resa mot framtiden kvarstår då detta är ett långsiktigt arbete, i nuläget är förskolorna på olika platser i projektet. Lokalt utbyte inom enheterna pågår men utbytet mellan enheter har ännu inte påbörjats. Som en del i detta projekt ingår Grön flagg certifieringen som samtliga förskolor (förutom den tillfälliga förskola Ullevi) nu har men även arbetet kring kommunens handlingsplan för Giftfri förskola. - Kopplingen mellan årshjulen på huvudmannanivå och enhetsnivå finns på plats, huvudmannen har lagt in fler datum under terminen för att hjälpa till att stödja förskolecheferna i arbetet med systematiken i SKA-planen utifrån årshjulet. Målsättningen är därmed uppnådd. Gemensamma nya eller kvarstående utvecklingsområden av både styrkor och svagheter utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete (SKA). För ökad medvetenhet och rolltydlighet är ledarskapet på alla nivåer i förskolan framlyft i kommande utvecklingsinsatser på huvudmannanivå (se kompetensutvecklingsplanen, under fliken Personal) Kollegialt och kooperativt lärande kring pedagogisk dokumentation och processledning via det gemensamma projektet för hållbar utveckling. En resa mot framtiden. Synliggöra enheternas arbete med matematik, naturvetenskap och teknik ytterligare Öka andelen svarande till nästa föräldraenkät Förankra begreppet Literacy (från förskoleprogrammet) i samband med arbetet med den fortsatta digitaliseringen av verksamheten och riktlinjen för flerspråkiga barn utifrån skolinspektionens synpunkter på verksamhetens brister inom området. Förskolechefens bedömning av målområdet Förskolechefens bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått Förskollärares pedagogiska utvecklingstid Målsättningen uppnådd Tydligare koppling mellan huvudmannens- och enheternas årshjul Målsättningen uppnådd Ökad rolltydlighet i organisationen, med ett särskilt fokus kring ledarskap på alla nivåer Påbörjat och arbetet fortgår 2017/2018 Det gemensamma projektet för hållbar utveckling. En resa mot framtiden Påbörjat och arbetet fortgår 2017/2018 Synliggöra enheternas arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Arbetet startar under läsåret 2017/2018 Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

78 Förskolechefens bedömning av målområdet Inte uppnått Likvärdig förskola inom ramen för alla barns möjlighet till utveckling och lärande utifrån sin förmåga Arbetet fortsätter under 2017/2018 Dokumentation och analys av barns förändrade kunnande samt verksamhetens förmåga att arbeta mot strävansmålen i förskolans läroplan Arbetet fortsätter under 2017/2018 Digitalisering och Literacy Arbetet fortsätter under 2017/2018 Uppnått Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Målsättningen med att arbeta med en ökad rolltydlighet i organisationen, med ett särskilt fokus kring ledarskap på alla nivåer finns beskrivet under förskolechefens ledningsdeklaration. Målsättningen kring det gemensamma projektet för hållbar utveckling. En resa mot framtiden kvarstår då detta är ett långsiktigt arbete, i nuläget är förskolorna på olika platser i projektet. Lokalt utbyte pågår men utbytet mellan enheter har ännu inte påbörjats. Pedagogisk dokumentation är vårt arbetsverktyg för en fördjupad förståelse om hur barnens upptäckter kan utmanas, följas upp och deras resa mot utveckling och lärande kan stimuleras. Digitalisering gör varje enhet en plan för utifrån LIKA diagrammet som visar var varje förskola har för kompetensutvecklingsbehov samt behov av ny teknik. 7.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (Lpfö 98 (reviderad 2016)) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Som tidigare beskrivet ges barnen i förskoleverksamheten stor möjlighet till ett reellt inflytande över förskolans pedagogiska lärmiljöer och verksamhetens projektarbeten som grundar sig på barnens intressen. Det finns generellt många olika former för barnens inflytande i vardagen på förskolorna: reflektioner tillsammans, barngrupp och vuxna, där barnens idéer och hypoteser bidrar till utvecklingen av verksamheten och till det kooperativa lärandet. olika former av samråd där barns tankar och åsikter tas tillvara och bidrar till Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

79 utvecklingen i våra förskolor. Via den pedagogiska dokumentationen får pedagogerna syn på barnen och deras intressen och på detta sätt kan även de yngsta barnen komma till tals, även om de inte har ett talspråk. Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Det är generellt en hög kvalitet kring barns inflytande även om det av enheternas systematiska kvalitetsarbete (SKA) framgår att det fortfarande finns skillnader mellan områden, mellan förskolor och även mellan avdelningar på samma förskola. Frågan är delvis personbunden och pedagogernas valda förhållningssätt blir avgörande för barns möjlighet till inflytande. Detta arbete har lett till att vi genom förskoleprogrammet har valt att lyfta fram och fokusera på Skolverkets forskning kring vilka nyckelbeteenden hos pedagoger som leder till ökat lärande hos barnen i förskolan. Vi har i samband med detta även valt att arbeta aktivt på alla förskolor med HEP -begreppet. Helhet, Engagemang och Professionalism. Då detta är ett arbete som bör fortlöpa kontinuerligt har huvudman tillsammans med förskolechefernas ledningsgrupper beslutat att införa en introduktion för nyanställda i syfte att lyfta just det ovannämnda (se under fliken Personal). Syftet är att kvalitetssäkra att medarbetare i verksamheten på ett tidigt stadium får kännedom om de förväntningar som arbetsgivaren har, samt att ge stöd för detta arbete. Målsättningarna kvarstår och följs upp löpande av både förskolechef samt verksamhetschef. Då även lokalernas utformning och materialval påverkar förskolebarns möjlighet till reellt inflytande arbetar enheterna mycket medvetet med detta (se under fliken, Pedagogiska lärmiljöer). Under hösten 2016 har förskolecheferna tillsammans med verksamhetschefen arbetat med texten i förskoleprogrammet på ett systematiskt sätt för att själva skaffa sig förståelse och samsyn kring innehållet samt för att ge varandra inspiration till implementering av programmet. Enheterna har under läsåret 2016/ 2017 påbörjat det lokala implementeringsarbetet. Då processen är i en uppstartsfas är det för tidigt att dra några slutsatser eller se resultat. Det vi vet via huvudmannens kvalitetsdialoger och uppföljningar samt stickprovsbesök i verksamheten samt enheternas SKA-rapporter är att förskoleprogrammet har emottagits positivt då man upplever en tydlighet i vad som förväntas av medarbetare i förskolan. Medarbetare har uttryckt att förskoleprogrammet förtydligar läroplanens intentioner och anger ett mer didaktiskt tillvägagångssätt samt en ökad tydlighet och trygghet i uppdraget. Förskolorna har kommit olika långt i arbetet men alla har påbörjat en process. Förskolecheferna anger bland annat att arbetet med de digitala verktygen har skapat ett större inflytande hos barnen i verksamheten. Reflektioner sker där man kommit långt, mer systematiskt i barngruppen och barns tankar och teorier blir därmed synligare och kan i större utsträckning påverka inriktningen på verksamheten. Föräldraenkäten visar att det finns ett utvecklingsarbete att göra kring hur vi synliggör verksamhetens förmåga att ta tillvara barns tankar och intressen. Då det finns en diskrepans i hur verksamheten skattar sin förmåga och hur vårdnadshavare upplever det. Även ansvarsfrågan går in under rubriken inflytande och här ser vi ett bättre resultat men även en utvecklingspotential. Att synliggöra hur verksamhetens förmåga är även här central. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

80 Förskolechefens bedömning av målområdet Förskolechefens bedömning av målområdet Inte uppnått Uppnått Pedagogiska lärmiljöer som möjliggör alla barns reella inflytande Pågår och fortsätter 2017/2018 Delvis Synliggöra systematiska reflektioner i alla barngrupper via pedagogiska dokumentation, blogg i Vklass, informationsbrev mm Pågår och fortsätter 2017/2018 Delvis Synliggöra verksamhetens förmåga till att ge barn ett reelt inflytande genom att ge dem ansvar och ta tillvara deras tankar och intressen Påbörjat och fortsätter 2017/2018 Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Arbetet med samsyn och gemensamma ställningstaganden sker tillsammans med verksamhetschef, förskolechefer samt utvecklingsledare under hösten 2017 via verksamhetsbesök i våra egna verksamheter där reflektioner skapar underlag till ställningstaganden om mer likvärdiga lärmiljöer. Arbetet med V-klass leds centralt och synliggörandet av barnens systematiska reflektioner sker bland annat i bloggform i detta forum. Beslut finns från vt 2017 och följs upp av huvudmannen via IKT-nätverket samt IKT-samordnare. Arbetet med Nyckelbeteenden (från förskoleprogrammet) lyfts i de verksamhetsmöten som huvudmannen ansvarar för samt i de verksamhetsuppföljningar som verksamhetschef gör under terminen för att följa det systematiska kvalitetsarbetet. Matråd finns på utvecklingsagendan hos fler av enheterna och kan därför med fördel ingå som en naturlig del av gemensamhets projektet Hållbar framtid. 7.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

81 barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Vid varje förskola finns föräldraråd i någon form, som håller möten ett antal gånger per läsår. I rådet ingår föräldrarepresentanter från varje avdelning, där sådana finns, samt representant från förskolans ledning. Föräldramöten för information och diskussion om verksamheten sker minst en gång per år. Vid behov sammankallar förskolecheferna till extra möten. Föräldraenkäten 2015 visar stor nöjdhet med förskolan, vilket indikerar att formerna man valt fungerar väl och ger de resultat man önskat. Förskolorna erbjuder föräldrarna minst ett utvecklingssamtal per läsår vilket är vad som anges i läroplanen. Det finns en systematik i genomförandet av samtalen i syfte att främja en ökad fortlöpande dialog med tydlig inriktning mot barnets trivsel, utveckling och lärande samt att på bästa sätt skapa en samsyn för barnets behov, utveckling och lärande. I systematiken ingår att dokumentera hur verksamheten svarar mot barnets behov, utmanar intressen och utvecklar förmågor. I utvärdering med medarbetare framkommer det att detta är tidskrävande, men att det bidrar till en tydlighet, röd tråd och utveckling som är positivt för både barn, vårdnadshavare, pedagoger och verksamheten. En framgångsrik metod där det enskilda barnets förändrade kunnande synliggörs. Att kompetensutveckla och fördjupa kompetensen kring pedagogisk dokumentation återfinns som en målsättning under utveckling och lärande och tas därför inte upp igen här. Under läsåret 15/16 har en gemensam lärportal för Utbildningskontorets samtliga verksamheter upphandlats. För förskolans del är ett förväntat resultat av detta bland annat att kommunikationen mellan förskolorna och hemmen kommer att öka och bli mer professionell, användarvänlig och likvärdig. Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Analysen av enheternas SKA- planer visar även här både styrkor och svagheter. Att göra ett genomarbetat kvalitetsarbete tar tid och kräver pedagogisk insikt och kompetens. Även att bemöta vårdnadshavare och kollegor som har personliga åsikter som ibland går emot förskolans uppdrag, kräver både kompetens och personlig mognad. Att ha en organisation som skapar stress hos medarbetare som inte hinner med sitt uppdrag eller inte har kompetens för att genomföra det på det sätt som de nationella styrdokumenten kräver, är ett hinder som de flesta förskolechefer beskriver som sitt nuläge och detta påverkar förstås även samarbetet mellan hem och förskola. Vid analysen framkommer att förskolecheferna ser att de gör ett bra arbete i grunden med många nöjda vårdnadshavare. Man prioriterar att följa upp föräldrasynpunkter så snabbt som möjligt. Men de ser även en ökad stress i medarbetargrupperna kring dessa samtal. Det finns ett uttalat utvecklingsbehov gällande organisationen. Det finns även, utifrån förskolechefernas analyser av medarbetarsamtal, samverkansmöten och föräldrasynpunkter etc. ett uttalat gemensamt behov av att utveckla förmågan hos medarbetarna att bemöta både kollegor och vårdnadshavare än mer professionellt. Därför återfinns i förskoleprogrammet metoder som coachande samtal, feedbackmodellen och Johari fönster, i syfte att stödja denna utveckling centralt tillsammans med förskolechefernas egna lokala kompetensutvecklingsplaner. I Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

82 september genomfördes en helkväll för all förskolepersonal kring krisens faser, när något oförutsett inträffar i eller utanför verksamheten samt kring materialet Stopp min Kropp, en hjälp att handleda pedagoger kring svåra samtalsämnen med såväl barn som kollegor och vårdnadshavare. Ett behov som framkom i analys under läsåret 2015/16. Under hösten 2017 kommer en ny föreläsning från Brottsofferförebyggande rådet att genomföras utifrån deras förskolekoncept "Liten och trygg", även socialtjänsten kommer medverka för att informera om hur det fungera i kommunen. Implementering av lärportalen V-klass är ett gemensamt valt område för hela Utbildningskontoret och arbetat med att få Vklass att stödja förskolornas arbetssätt fortsätter. Som informationskanal till vårdnadshavare fungerar Vklass utmärk och har på många sätt underlättat kommunikationen med hemmen och gjort den mer likvärdig och mer professionell. Föräldraenkäten 2017 visar även den på både styrkor som svagheter, den visa att man som förälder i vår verksamhet vet vem man ska vända sig till med olika frågor men inte känner så stor delaktighet kring hur det enskilda barnet skall stödjas på bästa sätt. Verksamheten kan även bli bättre på att informera om förskolans styrdokument. En gemensam mall för utvecklingssamtal är utifrån dessa resultat under framtagande där såväl huvudman som enhetschefer är eniga om att detta är en kvalitetssäkring som förväntas öka systematiken kring föräldrainflytandet samt likvärdigheten i samtalen. Förskolechefens bedömning av målområdet Förskolechefens bedömning av målområdet Inte uppnått Implementering av Vklass, med en ökad synkning utifrån förskolans behov pågår och fortsätter 2017/2018 Gemensam mall för utvecklingssamtal för ökad likvärdighet och kvalitetssäkring av innehållet påbörjas hösten 2017 Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola 2017 Uppnått 27(37)

83 Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Målsättningen: Samverkan med förskolans vårdnadshavare håller en likvärdig kvalitet, är ett pågående arbete och kvarstår därför. Vissa åtgärder har gjorts i form av kompetensutveckling lokalt men även centralt. En storföreläsning kring krisens faser samt materialet Stopp min kropp som handlar mycket om förhållningssättet i mötet med svåra händelser och stora känslor var huvudtemat. Förskolecheferna har fått delta på två olika, workshops på temat "hantera svåra möten" samt föreläsning om Rättshaveristiskt beteende. Behovet av arbetsätt, riktlinjer och mallar för ökad likvärdighet behöver utvecklas vidare. Målsättningen - Vårdnadshavares nöjdhet med samverkan med förskolan har en utvecklingspotential enligt den senaste föräldraenkäten. Resultaten med föregående år är inte, på grund av byta av leverantör, jämförbara. Målsättningen kring vår lärplattform Vklass har bytt skepnad. Plattformen är i full gång och man upplever stor nöjdhet med informationsdelen. Tyvärr synkar inte dokumentationsdelen i plattformen med förskolans behov. Detta är därför ett nytt utvecklingsområde där vi behöver andra aktörer som stöd och hjälp. 7.5 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 (reviderad2016)) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Alla förskolor har en fungerande handlingsplan framtagen i områdesgrupper med rektorer och förskolechefer. Efter förra årets utvärdering av skolvalet har synpunkter från vårdnadshavare framkommit kring olikheter i dessa planer. Utifrån detta har Utbildningskontoret valt att ta fram en ny kommungemensam plan för övergångar från förskola till skola utifrån Skolverkets riktlinjer. Detta i syfte att kvalitetssäkra arbetet och öka likvärdigheten för kommunens alla barn och vårdnadshavare. Den nya planen skall användas av samtliga enheter från och med läsåret 2016/2017 Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Det finns ett fungerande samarbete till stöd för barns kontinuerliga utveckling och lärande förskolan, grundskolan och med fritidshem. Vi har i kommunens verksamheter nätverksmöten, besök på skolgårdarna, möte med klasslärarna och överlämningssamtal. Utvärderingarna leder till att brister rättas till och inte leder till onödiga misstag. Förskolecheferna upplever att den nya handlingsplanen fungerar väl, något som styrks av att utbildningsstaben inte mottagit några klagomål detta år, kring övergångar från förskolan. Såväl likvärdighet som kvalitet bedöms därför ha ökat. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

84 Förskolechefens bedömning av målområdet Förskolechefens bedömning av målområdet Inte uppnått Den nya planen är implementerad och likvärdighet och kvalitet har ökat. Uppnått Uppnått Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Fortsätta att använda handlingsplanen för övergångar mellan förskola och förskoleklass 7.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.för att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 (reviderad 2016)) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Under hösten 2015 påbörjades en revidering av det systematiska kvalitetsarbetet för alla skolformer på Utbildningskontoret. Detta skedde i samband med att en ny organisation med större enheter och verksamhetschefer för varje skolform trädde i kraft. Varje förskolechef hade en egen modell av årshjul för sitt systematiska kvalitetsarbete vilket försvårade att göra en sammanställning och få likvärdig data att jämföra progressionen på enskilda förskolor och mellan enheter. För att underlätta för verksamheterna skapade Utbildningskontoret därför ett gemensamt årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet som skulle möjliggöra att alla skolformer skulle samla in samma data samtidigt och på så sätt kunna analysera styrkor och utvecklingsområden på huvudmannanivå. Förskolans årshjul tar avstamp i styrdokumenten. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

85 Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: För förskolan fanns före augusti 2016 få resultat dokumenterade på huvudmannanivå. Det saknades dokumenterad analys av bakomliggande orsaker till resultat, både avseende varför vissa mål inte nås till fullo och varför vissa mål är uppnådda. Således fanns brister i analysen av resultat ur ett huvudmannaperspektiv. I och med att huvudman inte gjorde en tillräcklig analys av de samlade resultaten på övergripande nivå fanns det även bristande förutsättningar för huvudmannen att vidta relevanta utvecklingsåtgärder. En förskolechef uttrycker sig i sin enhets SKA - rapport hösten 2017 kring arbetet, på följande vis: Pedagogisk dokumentation är vårt verktyg för en fördjupad förståelse om hur barnens förändrade kunnande kan utmanas och följas upp. Arbetslagens dokumentation i form av exempelvis projektarbeten, reflektionsprotokoll, intervjuer, enkäter, medarbetarsamtal mm leder till en nulägesanalys som i sin tur leder till nya mål som utvärderas/mäts och analyseras. Vi följer vårt pedagogiska årshjul och arbetar fortlöpande med att anpassa det efter våra behov och uppdrag. För huvudmannen är detta en indikator på att det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till årshjulet har börjat fungera som det är tänkt och nu anger riktningen för det fortsatta utvecklingsarbetet inom de kommunala förskolorna på enhetsnivå, men även på huvdmannanivå. Efter ett läsår där det nya systematiska kvalitetsarbetet har implementerats går det nu att Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

86 börja göra jämförelser av likvärdig data som mäts vid ett gemensamt tillfälle och därför kan ge en bild av ett nuläge eller ett resultat. Årets analys ger en tydligare bild av förskolornas resultat och bakomliggande orsaker. Både styrkor och svagheter har blivit synliggjorda med hjälp av det nya SKA- arbetet och årshjulet. Det har saknats en tydlig koppling mellan förskolechefernas årshjul och huvudmannens och detta har funnits med som en målsättning under rubriken Utveckling och lärande, detta har verksamhetschefen lyft i återkoppling till förskolecheferna och årshjulet har därav blivit synliggjort. Vi ser att detta valda förbättringsarbete har gett resultat. Uppdraget för förskolecheferna är komplext med lärandeuppdraget, tillsynsuppdraget, medarbetaruppdraget, barn- och vårdnadshavaruppdraget samt arbetsmiljö-, ekonomioch lokalansvar. Organisationen är till viss del underdimensionerad i förhållande till komplexiteten, vilket skapar hög arbetsbelastning i vardagen hos både barn, medarbetare och chefer. Detta i sin tur påverkar kvaliteten på verksamheten. Målsättningen att: Skapa förutsättningar för huvudmannen att göra en kvalitativ analys av samlade resultat på övergripande nivå och vidta relevanta utvecklingsåtgärder är uppnådd. Det har skett förbättrad kommunikation mellan enheterna och huvudmannen även om ett fortlöpande arbete krävs från båda parter. Att se på samma resultat samtidigt för att kunna göra jämförelser och analysera resultat för att vidta nya åtgärder är fortsatt ett viktigt arbete som inte får avstanna. Uppföljningen av SKA-planerna i augusti 2017 synliggör mer av organisationens alla styrkor och utvecklingsområden. Vi har hittat en form för våra gemensamma utvecklingsområden och börjar nu kunna sprida detta ner i hela organisationen och skapa ökad delaktighet och transparens för våra barn, medarbetare och även vårdnadshavare. Förskolecheferna beskriver hur de har hittat en tydligare struktur för det systematiska kvalitetsarbetet med uppföljningar, utvärderingar och utveckling. Något som också syns i det systematiska kvalitetsarbetet som sker lokalt. Det som kvarstår som ett gemensamt utvecklingsområde lokalt är även fortsatt analysfasen i det systematiska kvalitetsarbetet. Men det övergripande arbete som huvudmannen initierade efter 2016 års SKA - rapport kan kommande läsår ligga på enhetsnivå då behoven ser olika ut mellan enheter. En förskolechef beskriver sitt läge på följande vis: Pedagogerna är bra på att beskriva i dokumentationerna, vad de gör och även reflektera kring vad som ska förbättras. Däremot ser jag att de har svårigheter att basera sitt handlande på analys; vad gjorde vi - vad ledde det till - hur tar vi vara på det i vidare medveten och evidensbaserad handling? En annan förskolechef beskriver sitt läge så här: Överallt sker utvecklings- och kvalitetsarbete, men det sker i olika takt och på olika sätt. Olikheterna är i och för sig önskvärda, med tanke på att inte alla har samma förutsättningar och behov. Det vi däremot strävar mot är att alla ska hålla en hög kvalitet på verksamhetens pedagogiska processer och att det ska vara likvärdigt för alla våra barn. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

87 Förskolechefens bedömning av målområdet Förskolechefens bedömning av målområdet Inte uppnått Skapa förutsättningar för huvudmannen att göra en kvalitativ analys av samlade resultat på övergripande nivå och vidta relevanta utvecklingsåtgärder Vidareutveckla och förbättra det systematiska kvalitetsarbtet i samverkan med förskolechefenra Uppnått Uppnått, arbetet fortsätter lokalt Arbetet fortsätter 2017/2018 Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår På verksamhetsmöten under läsåret arbeta vidare med ständiga förbättringar av det systematiska kvalitetsarbetet Lokalt arbeta vidare med analysfasen av det systematiska kvalitetsarbetet Verksamhetschef tillsammans med utbildningsstaben följer enligt årshjulet upp arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet två gånger per år Verksamhetschef tillsammans med resursteamet följer två gånger per år upp arbetet kring barngruppernas storlek och sammansättning med ett särskilt fokus kring barn i behov av särskilt stöd för att ytterligare kvalitetssäkra detta arbete (Detta är en utveckling från tidigare år som startar upp under hösten 2017 och utifrån en identifierad brist vid tidigare avstämning av verksamhetens förmåga att möta varje barns behov av trygghet och utveckling utifrån deras förmåga). 7.7 Jämställdhet mellan flickor och pojkar Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (Lpfö 98 (reviderad 2016)) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Samtliga förskolechefer ser detta som ett ständigt pågående utvecklingsarbete där pedagogiska diskussioner utifrån jämställdhet mellan kön är en naturlig del av vardagsarbetet på förskolorna. Förskolecheferna beskriver även hur de systematiskt strävar efter att ge flickor och pojkar samma möjligheter och förutsättningar till utveckling, lärande, social kompetens och utmaningar utan att fastna i traditionella könsmönster. Det är en del av värdegrundsarbetet Miljöerna på förskolorna är i stort sett könsneutrala och stödjer likvärdigheten mellan flickor och pojkar. Detta återspeglar sig i föräldraenkäten 2015 där just nöjdheten med detta arbete har fått högst resultat. Trots detta har 4 av 5 förskolechefer valt att lägga extra fokus på jämställdhetsfrågan i sin lokala kompetensutvecklingsplan. Detta styrker uppfattningen att det är ett ständigt pågående kvalitetsarbete. En förskolechef skriver: För att få en genusmedveten pedagogik, där alla har samma Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

88 möjligheter, krävs en medveten reflektion över barns intressen, behov, förutsättningar och möjligheter oavsett kön. Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Målsättningen: Verksamheterna vidareutvecklar det goda arbete som redan pågår på enhetsnivå kvarstår. Det pågår en mängd olika aktiviteter ute på förskolorna och medvetenheten kring jämställdhetsfrågan är stor. Det är även en färskvara som alltid behöver lyftas och utvärderas i förhållande till målen. Detta görs systematiskt varje år i samband med revideringen av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Jämställdhet saknas i den nya föräldraenkäten vilket gör utvecklingsarbetet svårare att mäta, föregående års enkät visade på stor nöjdhet kring just pojkar och flickors lika möjlighet i förskolan.. Förskolechefens bedömning av målområdet Förskolechefens bedömning av målområdet Barn i vår verksamhet ges möjlighet att utrycka och utforska sin personlighet med stöd av professionella pedagoger och en medveten pedagogisk lärmiljö Inte uppnått Uppnått Arbetet fortsätter 2017/2018 Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Förskolecheferna planerar, genomför, följer upp, utvärderar och analyserar sina insatser löpande under året. Uppföljningar av utvecklingsområdet sker i samband med verksamhetschefens uppföljningar vid verksamhetsmöten samt vid de systematiska kvalitetsdialogerna och barnhälsokonferenserna under läsåret. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

89 8 Förebyggande arbete kring barns hälsa Så här genomför vi vårt förebyggande arbete kring barns hälsa Samtliga förskolechefer har en systematik i sitt förebyggande och främjande arbete kring barns hälsa. Det finns planer för tillvägagångssätt och planer för åtgärder när så behövs. Strukturer och rutiner är tydliga och ansvarsfördelningar kring vem som gör vad finns när det gäller barns rätt till utveckling och lärande utifrån sin förmåga. Gemensamma dokument kring pedagogisk kartläggning och beslut om åtgärder kring verksamhetens förmåga att anpassa sig till alla barns olika behov har arbetats fram i samarbete med resursteamet och dessa dokument togs i bruk under höstterminen En analys av förskolechefernas SKA-planer visar att det finns en skillnad i hur man definierar barnhälsa vilket gör att det finns olikheter mellan enheterna arbetet med samsyn därför fortsatt under läsåret 2016/2017. Tillgänglighet är något som verksamheten arbetat intensivt med under läsåret. För att stödja verksamheten i detta arbete har huvudmannen organiserat för att det i samverkan med resursteamet har utbildats en så kallad tillgänglighetspilot per förskola. Piloternas uppdrag är att handleda sina kollegor på plats, i arbete med tillgänglighetsverktyget från Specialpedagogiska myndigheten. I samband med analysen av 2015 års SKA-planer framkom stora behov av att kompetensutveckla och medvetandegöra medarbetare kring förhållningssätt och barnsyn gällande barn med "särskilda rättigheter". Utifrån detta har huvudmannen ansökt om SIS-medel och beviljades hösten 2016-våren 2017, kronor för ett projekt som nu har genomförts. Syfte var att höja kunskapsnivån hos alla medarbetarna kring dessa barn och i synnerhet kring barn inom spektra för autismliknande tillstånd (AST). Under 2016 har även en referensgrupp bestående av verksamhetschef, förskolechefer samt specialpedagoger och förskolepsykolog från resursteamet arbetat fram en riktlinje kring vad förskolorna erbjuder barn inom AST. Riktlinjen gäller sedan hösten På sikt önskar vi bygga upp två förskolor i kommunen som har extra god kompetens för att höja kvaliteten på vad kommunala förskolor erbjuder barn inom AST och även barn med övriga funktionsnedsättningar. Resultat och analys Utvecklingsområden utifrån analys av våra gemensamma styrkor och svagheter: Målsättningen: Vi har en gemensam syn på begreppet Barnhälsa och detta återspeglar sig i verksamheterna får stå kvar då arbetet är i full gång och kommer utvärderas under året i SKA-planen enligt ovan. Målsättningen: Dokument kring pedagogisk kartläggning och beslut om åtgärder kring verksamhetens förmåga att anpassa sig till alla barns olika behov tas bort, då vi har uppnått målet och implementeringen pågår för fullt. Hittills har uppfattningen från medarbetare varit att dokumenten är användarvänliga och fyller sitt syfte. Målsättningen: Tillgänglighetsverktyget används och en ökad likvärdighet uppnås, tas bort då detta nu är genomfört och hädanefter följs upp i SKA-planen augusti varje år. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

90 Målsättningen: Nya riktlinjer för barn inom AST spektret ökar kvaliteten för dessa barn, tas bort då riktlinjerna nu finns på plats. Ny Målsättning: Frågan om likvärdighet lyfts under denna rubrik då fördelningssystemet skapar en viss obalans mellan enheter som får ta emot fler barn med behov av stöd och de med färre barn i behov. En fråga att lyfta vidare. Syftet med satsningen på tillgänglighetspiloter för ökad kunskap, samsyn och ökad likvärdighet för barnen i våra verksamheter, är inte tillfullo uppnått men arbetet är på god väg. Då enheternas systematiska kvalitetsarbete samt huvudmannens uppföljning av hur verksamheten når målen kring alla barns rätt till trygghet, utveckling och lärande utifrån sin förmåga har visat en utvecklingspotential har huvudmannen imiterat en ny rutin för ökad kvalitetssäkring. Så kallade barnhälsokonferenser kommer att hållas med varje enhetschef tillsammans med verksamhetschef för förskolan samt personal från resursteamet. När det gäller kommunens förmåga att ta emot och med god kvalitet möta barn inom AST och övriga funktionsnedsättningar har hösten 2017 en sådan verksamhet startat upp på avdelningen Blåvalen på Råby förskola. De klagomål som huvudmannen tidigare har tagit emot har handlat om mottagande av och den verksamhet vi idag erbjuder dessa barn och deras vårdnadshavare. Under 2017 har inga nya klagomål inkommit och satsningen på kompetensutveckling anger medarbetare vid utvärdering av satsningen som anledning. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Den uppföljning som verksamhetschef har gjort 2 gånger per år kring barngruppens storlek och sammansättning, då även barns behov av stöd har lyfts, kommer från och med hösten 2017 att tidigareläggas på terminen och nytt är att även Resursteamet kommer att delta i syfte att snabbare få till anpassningar och åtgärder för det enskilda barnet samt för att säkerställa att alla barn med särskilda behov uppmärksammas systematiskt. Ett utökat nära samarbete med Resursteamet ser vi som en förutsättning för att öka kvaliteten på barnhälsoarbetet. Fortsatt arbetet med tillgänglighetspiloter och en utökad satsning under hösten 2017 med hjälp av stadsbidrag från SPSM som möjliggör projektledning samt utvecklingsledare under projekttiden. Huvudmannen söker även förnyat bidrag för projektet inför Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

91 9 Synpunkter och klagomål Skollagens bestämmelser om klagomålshantering Enligt 4 kap. 7-8 skollagen ska alla huvudmän ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Det är upp till varje huvudman att själv bestämma hur klagomålshanteringen ska organiseras och hur informationen om klagomålsrutinerna lämnas. Huvudmannen ska informera barn, elever och vårdnadshavare om rutinerna så att de vet hur de går till väga för att lämna ett klagomål. Om handläggningen av ett klagomål visar att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att bristerna åtgärdas. Enligt 4 kap. 7-8 skollagen ska alla huvudmän ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Utbildningsnämnden beslutade den 3 mars 2015 om klagomålsrutiner för huvudmannens verksamheter. Rutinerna gäller all verksamhet inom Utbildningsnämnden och alla kan lämna klagomål och synpunkter. Med klagomålslämnare avses vanligen barn, elever, vårdnadshavare eller andra intressenter. Genom klagomål uppmärksammas fel och brister som kan finnas och genom detta skapas möjligheter att kunna åtgärda brister på ett effektivt sätt. Samtidigt ges kommuninvånare tillfälle att ge positiva synpunkter. Synpunkter är ett vidare begrepp än klagomål och kan även bestå av exempelvis beröm eller förslag. Även synpunkter bör tas om hand på samma sätt som klagomål. Dock visar utvärderingarna att alla vårdnadshavare och medarbetare inte är insatta i riktlinjen. Samtliga chefer har lyft och aktualiserat denna under våren och kommer även göra det under hösten samt löpande vid behov. Klagomål riktas först till ansvarig pedagog, därefter till ansvarig chef, ansvarig verksamhetschef och sedan via kommunens klagomålshantering så att ärendet blir diariefört. En förskolechef beskriver: De synpunkter och klagomål som kommer till förskolan, riktas oftast direkt till den avdelning där det hör hemma. Det är så vi önskar att det går till, det är där frågan har uppstått som man har möjlighet att diskutera och lösa aktuell fråga. Synpunkt kan vara av många olika slag: positiv, negativ, önskemål eller en fundering som förälder vill samtala om. Om/när pedagoger tar emot en synpunkt ska den uppmärksammas på ett sådant sätt att förälder upplever sig hörd. En synpunkt kan leda till olika saker, det kan tex leda till en förändring eller till en förklaring. När det handlar om klagomål, kan det ibland behövas en utredning. Då görs en kartläggning av vad som hänt, och därefter fattar förskolechefen beslut om eventuella åtgärder. I de fall det handlar om utredningar så är det förskolechef som tar hand om frågan. Det är inte särskilt vanligt med den typen av klagomål. Under 2017 har det inkommit ett ärende till huvudmannen. Ärendet rörde barn i behov av särskilt stöd och är hanterat och avslutat. Under det gångna läsåret är det även ett ärende som anmälts till Skolinspektionen som rör förskolan. Skolinspektionen sände ärendet tillbaka till huvudmannen för hantering. Ärendet är hanterat och avslutat. Även detta ärende rörde barn i behov av särskilt stöd. Resultat och analys De ärenden som når huvudmannen har kommit via förskolechefen vilket visar att alla förskolor har kommunicerat riktlinjerna för klagomål väl. Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

92 Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Arbetet med att vid förskolestarten informera vårdnadshavare om verksamhetens rutiner för klagomålshantering fortsätter som tidigare. Rutnerna för klagomålshanteringen finns synliggjorda i verksamheten för både vårdnadshavare och medarbetare Utbildningsnämnden, SKA-rapport förskola (37)

93 SKA-rapport förskoleklass 2017 Utbildningsnämnden 2017 Sammanställt den 9 oktober 2017

94 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Rektors ledningsdeklaration Förskoleklassens mål och förbättringsområden Rektors uppföljning av förskoleklassens utveckling Målområden - förskoleklass Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Synpunkter och klagomål - förskoleklass Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

95 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas finnas tillgänglig på respektive skolas hemsida. Utvärdering av SKA-planen sker två gånger per år. Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

96 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen (2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik I självvärderingsverktyget BRUK finns indikatorer med kriterier kopplade till de övergripande målen (del 1 och 2) i läroplanen att skatta. BRUK kan också användas som underlag för diskussion om och värdering av kvaliteten i verksamheten. Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

97 3 Rektors ledningsdeklaration Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) 3.1 Förskoleklassens mål och förbättringsområden Respektive skola beskriver mål och förbättringsområden i förskoleklassen för läsåret 2016/2017. En skillnad mot tidigare läsår, då förskoleklassen inte synliggjorts i tillräcklig utsträckning i en separat rapport. Huvudmannen bedömer att skolorna behöver utveckla området ytterligare med ett än tydligare fokus på förskoleklassen. Under 2016 har läroplanen för grundskolan reviderats. Det innebär att inför detta läsår har förskoleklassen fått ett eget kapitel (kapitel 3) i läroplanen för grundskolan, som förtydligar förskoleklassens syfte och centrala innehåll. Det gör att det blivit tydligare för skolorna hur läroplansmålen ska uppfyllas och det är något som skolorna i kommunen visar en medvetenhet om i formulerade förbättringsområden. Framöver kommer därför detta arbete troligtvis bli än mer tydligt i våra verksamheter. En röd tråd för de sju skolor med förskoleklass är att skolorna dokumenterat mål för förskoleklassen. Vissa mål är konkreta utifrån arbetssätt och hur övergångar till skola och fritidshem ska ske. Andra är mer övergripande, som exempelvis att förskoleklassen ska läroplansanpassas och kännetecknas av trygghet. Två skolor har formulerat gemensamma förbättringsområden för förskoleklassen läsåret 2016/2017. Huvudmannen ser positivt på denna samverkan. 3.2 Rektors uppföljning av förskoleklassens utveckling I och med att läroplanen förtydligats samt att uppföljningsarbetet tydliggörs i denna rapport, anser huvudmannen att rektor lättare kan beskriva och synliggöra arbetet med utvecklingen i förskoleklassen. I sina respektive planer beskrivs hur rektor följer upp arbetet i förskoleklassen genom bland annat klassrumsbesök, medarbetarsamtal och enkäter. Elevstatistik för förskoleklass Enhet Antal elever i förskoleklass 16/17 15/16 14/15 Bergaskolan Brunnaskolan Finnstaskolan Härneviskolan Lillsjöskolan Råbyskolan Tjustaskolan Totalt Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

98 4 Målområden - förskoleklass 4.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lgr 11) Så här genomför vi vårt gemnsamma arbete för att uppnå målen Skolorna kan på ett konkret sätt beskriva hur de aktivt och medvetet påverkar och stimulerar eleverna att uppfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktiken i vardagliga situationer. Skolorna har i sina respektive SKA-planer beskrivit vad de gör. Resultat och analys Ett resultat som sticker ut på totalen såväl som på enheternas egna enkätsvar är frågan om huruvida skolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar. Nästan en femtedel av alla respondenter svarar att de inte vet. Detta är ett resultat som samtliga rektorer reagerat på och kommer att agera efter. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande år. Området är ett viktigt område i förskoleklassens verksamhet. Rektorerna beskriver väl hur de fortsatt kommer att arbeta för förbättringar. Bättre information kring Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

99 likabehandlingsarbetet är en del som lyfts fram. 4.2 Kunskaper Skolans mål är Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskapersom är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också engrund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhetoch lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balanseraoch integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Läroplanen anger att varje skola har ett ansvar för att eleverna i förskoleklassen inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Detta ger också en grund för fortsatt utbildning. Enligt läroplanen ska skolan dessutom bidra till elevernas utforskande, nyfikenhet och lust att lära i form av strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Rektorerna beskriver hur arbetet bedrivs på de respektive skolorna. Det är tydligt för huvudmannen att ett utvecklingsarbete inom området pågår. Det finns en medvetenhet kring strävansmålen, men det finns brister i dokumentationen. Resultat och analys Resultatet på frågan om informationen om barnets utveckling är mycket lågt. Förskoleklassens uppdrag är dock lite knepigt. Det saknas individuell uppföljning av varje elev avseende kunskapsutveckling. Vi borde däremot kunna se vid höstens bedömningsstöd i svenska och matematik för år 1 hur föregående års förskoleklass rustats. Det gör att förskollärares delaktighet i redovisning av resultat från bedömningsstöd är mycket viktigt. Några skolor har provat att använda bedömningsstödet för åk 1 redan i förskoleklass. Det skulle kunna vara en framkomlig väg för att synliggöra kunskapsutvecklingen. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Några skolor påpekar vikten av att öka behörigheten i förskoleklasserna. Problemet med detta är att förskolelärare är en svårrekryterad yrkeskategori. Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

100 4.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. (Lgr11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Huvudmannens uppfattning om elevernas ansvar och inflytande i förskoleklassen är att det finns goda exempel på planering och aktiviteter som tar hänsyn till strävansmålen i läroplanen. Arbetet med ansvar och inflytande utförs dock i stor utsträckning utanför klassrummet i olika råd (elevråd, matråd, skolråd), huvudmannen anser att detta bör synliggöras tydligare i klassrummet. Det kan exempelvis gälla arbetet enskilt och i grupp, turtagning etc. Flera skolor konstaterar att man behöver se över hur elevernas ansvar och inflytande kan utvecklas och följas upp. Resultat och analys Resultatet kan inte tolkas på något annat sätt än att detta är ett utvecklingsområde för samtliga skolor. Den stora delen föräldrar som svarar att de inte vet måste informeras om hur arbetet i förskoleklasserna planeras och genomförs. Då enkäten inte besvaras av eleverna själva så innebär det att vi bör se över utvärderingsverktyget i det hänseendet. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Utarbeta en form för hur vi kan utvärdera elevernas upplevelse av ansvar och inflytande i förskoleklassen. 4.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

101 lärande.(lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för utveckling och lärande. I rapporterna för systematiskt kvalitetsarbete lyfts lärplattformen Vklass som ett bra sätt att underlätta kontakter med vårdnadshavare. Vklass beskrivs som en tydlig kanal i kontakter, men att det fortsatt finns ytterligar utvecklingspotential. Exempelvis umgängesföräldrar som inte är vårdnadshavare eller personer med sekretessmarkering kommer ännu inte in i systemet. Andra forum för föräldrakontakter föräldraråd etc, finns på samtliga skolor. Skolråd finns även på huvudmannanivå. Dessutom erbjuds utvecklingssamtal, i enlighet med författningarna, vid alla skolor från förskoleklass. Resultat och analys Då vi inte har några tidigare resultat att jämföra med så haltar analysarbetet något. Man kan konstatera att föräldrarnas delaktighet är något som skolorna har att utveckla vidare. Nya förskoleklassföräldrar möts av ett annat sammanhang är förskolan. Övergången kan upplevas otrygg för eleverna men också för föräldrarna. Information och uppmärksamhet kring detta kan sannolikt förbättra upplevelsen av både delaktighet och trygghet. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Kommunikationen mellan hem och skola kring elevernas utveckling behöver förbättras och former för detta utvecklas. Kopplingen mellan styrdokument och verksamhet behöver tydliggöras för vårdnadshavare. 4.5 Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. (Lgr 11) Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

102 Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen I förskoleklassen finns flera övergångar att ta hänsyn till för att ge de bästa förutsättningarna för eleverna. Inför övergångar till och från förskoleklassen ska förskolan, fritidshemmet och inför årskurs 1 i skolan utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Rektorerna beskriver i sina respektive SKA-planen de rutiner som finns vid övergångar. Resultat och analys Vid några enheter så har överlämningarna från förskola till förskoleklass inte fungerat enl. rutinerna. Analyserna visar att detta beror på olika saker. Bl.a så har skolplaceringsarbetet tagit mycket tid i anspråk. Det är helt enkelt så att regelverket är trubbigt och kräver en hel del arbete för att utföras rättssäkert. Övergången förskoleklass till skola nämns i relativt liten omfattning. Denna sker inom skolan och torde därför vara mindre problematisk. Övergångar för elever med stort behov av särskilt stöd nämns som ett utvecklingsområde. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Skolorna upplever att deras planer är bra och kommer att, med endast mindre justeringar, fortsätta gälla. 4.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. (Lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Detta är ett område som inte alla skolor varken planerat eller utvärderat för förskoleklassverksamheten under läsåret. Några skolor beskriver dock exempel på aktiviteter såsom studiebesök, att olika yrkesgrupper hälsat på i skolan samt besök på biblioteket. Det finns även en studie- och yrkesvägledare knuten till skolorna, som de framöver kan ta till hjälp för ett mer strukturerat arbete inom området. Resultat och analys Arbetet inom området för verksamheten bör utvecklas. Det genomförs en hel del uppskattade och utvecklande aktiviteter men deras koppling till styrdokumenten är oklar. Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

103 Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår SYV - organisationen måste "sätta sig" och komma igång enligt planeringen. De nya "Områdessyvarna" har i uppdrag att arbeta fram "Aktivitetsplaner". Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

104 5 Synpunkter och klagomål - förskoleklass Skollagens bestämmelser om klagomålshantering Enligt 4 kap. 7-8 skollagen ska alla huvudmän ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Det är upp till varje huvudman att själv bestämma hur klagomålshanteringen ska organiseras och hur informationen om klagomålsrutinerna lämnas. Huvudmannen ska informera barn, elever och vårdnadshavare om rutinerna så att de vet hur de går till väga för att lämna ett klagomål. Om handläggningen av ett klagomål visar att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att bristerna åtgärdas. Många skolor har ett välfungerande arbete med synpunkter och klagomål, men huvudmannens riktlinjer för synpunkter och klagomål, som baseras på skollagens 4 kap, kan förankras ytterligare i skolorna. Vidare ser huvudmannen att med anledning av ett ökat antal anmälningar till Skolinspektionen att det finns ett behov av att rutinerna för synpunkter och klagomål förtydligas ytterligare gentemot alla vårdnadshavare i kommunen, inte endast för förskoleklassen. Det ger skolan en möjlighet att själv lösa eventuella problem och ett minskat behov hos vårdnadshavare att anmäla vidare. Det är även i linje med skollagen som beskriver huvudmannens ansvar att utreda och eventuellt åtgärda uppkomna brister. Resultat och analys Det är svårt att få fram tillförlitlig statistik över antalet klagomål som inkommer till skolorna. De flesta klagomål hanteras på enheterna. Anmälningarna till skolinspektionen blir allt fler och de tar mycket tid i anspråk från både skolorna och utbildningskontoret att hantera och besvara. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Ett utvecklingsområde kan vara att tydliggöra inför vårdnadshavare, vilken gång ett ärende ska behandlas i verksamheten. Det händer att vårdnadshavare vänder sig direkt till Utbildningskontoret, innan de lyft synpunkten/klagomålet med skolans personal. Det blir en bättre lösning för alla inblandade om ett ärende kan lösas så långt ute i verksamheten som möjligt. Ett ärende kan följas upp på ett bättre sätt, om det görs av personal som träffar barnet och finns i verksamheten där barnet befinner sig. Snabb information till vårdnadshavare kring händelser i skolan och på fritidshemmet skulle sannolikt minska antalet inkomna klagomål till enheterna. Utbildningsnämnden, SKA-plan förskoleklass (12)

105 SKA-rapport grundskola 2017 Utbildningsnämnden Sammanställt den 9 oktober 2017

106 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Grundläggande information om skolan Personal Elever Rektors ledningsdeklaration Skolans värdegrund och uppdrag Målområden Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Elevhälsoprocess vid skolan Synpunkter och klagomål Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

107 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas finnas tillgänglig på respektive skolas hemsida. Utvärdering av SKA-planen sker två gånger per år. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

108 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen (2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

109 3 Grundläggande information om skolan I Upplands-Bro kommun finns tio grundskolor, varav tre stycken med högstadium. För att värna en helhetssyn på elevernas utveckling samarbetar dessutom skolorna i områdesgrupper i kommunens tre geografiskt sammanhängande områden; Bro-, Brunna- och Kungsängenområdet. 3.1 Personal Heltidstjänster (per den 15 oktober resp läsår) Totalt antal personal Rektor / Bitr. rektor Lärare Lärare m. leg (%) Övrig personal Antal elever per lärare Studie och yrkesvägl ed Antal elever per syv 16/ ,5 217,7 78,3 217,8 12, /16 440,5 14,5 173,2 81,2 201,1 15, / ,5 180,9 83,8 233,3 14, Läsår Resultat och analys Elevantalet på våra skolor ökar. I och med detta behöver personalen öka i antal. Dessutom är en ökning av personaltätheten i verksamheterna eftersträvansvärd. Vi har ökat personaltätheten och dessutom utökat SYV-organisationen. En effekt av den välkända bristen på behöriga lärare i kombination med stor rörlighet i lärarkollektivet har medfört att behörighetsnivån har sjunkit något. Samtliga rektorer påpekar utmaningen att hitta behöriga lärare till alla tjänster. Även om man bortser ifrån den ekonomiska aspekten att nyanställda lärare kräver mycket höga löner så har man ofta svårt att ens få behöriga sökanden till tjänsterna. De kraftigt stigande lärarlönerna innebär också en problematik att få behålla de duktiga lärare man har i organisationen. Mycket tid och kraft går åt till att söka och fördela de medel som kan rekvireras i olika former av statsbidrag. Elever i behov av särskilt stöd är ofta resurskrävande. Då elevassistenter delvis finansieras med tilläggsbelopp så tvekar man ibland att tillsvidareanställa dessa. Detta medför att kvaliteten på den personalen blir ojämn. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

110 3.2 Elever Elevantal Antal elever i kommunens grundskolor per den 6 februari Försk ole klass Åk Finnstaskolan Hagnässkolan Härneviskolan Lillsjöskolan Råbyskolan Tjustaskolan Skola Bergaskolan Broskolan Brunnaskolan Ekhammarskolan Totalt ant elever Läsår Antal elever totalt Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Antal elever med annat modersmål Antal elever som deltar i modersmålsund. Antal elever med studiehandledning Antal elever som följer kursplanen i Sva Antal asylsökande/ ensamkommande elever 16/ / / Resultat och analys Elevantalet fortsätter att stiga. Många av våra skolor är fulla till bredden vilket innebär att tillfälliga lokaler, i form av paviljongslösningar, behöver användas. Prognoserna visar elevantalet kommer att fortsätta öka under lång tid framöver. I de nya områden som planeras finns planer för nybyggnation av skolor. I de områden där man förtätar befintlig bebyggelse riskerar platsbristen att förvärras. Trångboddheten på våra skolor innebär också att slitaget blir högt. Det är svårt att hitta perioder där renoveringar kan genomföras utan att påverka verksamheterna. Elevunderlagen ser mycket olika ut och i perioder har vi fått många elever med dåliga förkunskaper i svenska. Det kommer också nyanlända med liten eller försumbar skolbakgrund. Organisationen behöver vara mycket flexibel för att klara av så stora förändringar i elevers bakgrund och förutsättningar. Mötet med dessa nya elever och de olika bakgrunder de kommer ifrån har verkligen varit berikande för våra skolor. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

111 4 Rektors ledningsdeklaration Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven (Lgr 11) Alla rektorer har beskrivit hur de som pedagogisk ledare och chef styr verksamheten mot de nationella målen. Syftet är att huvudmannen skall få en uppfattning om hur rektorer styr och leder sin verksamhet. Många av rektorerna har gjort detta på ett bra och tydligt sätt. Rektors vision sätter riktningen för skolans utveckling. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

112 5 Skolans värdegrund och uppdrag Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Lgr 11) Rektorerna har beskrivit sitt värdegrundsarbete i både mer visionära termer samt mer konkret hur de organiserar arbetet med det främjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbetet. Huvudmannens uppfattning är att samtliga skolor är en trygg plats för såväl elever som personal. Förutsättningarna ser olika ut men samtliga skolor arbetar systematiskt med förbättringar inom området. Våra skolor är i hög grad heterogena, det vill säga med plats för alla barn, oavsett kön, religion eller etnisk tillhörighet. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

113 6 Målområden 6.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Arbetet med normer och värden beskrivs som processer där likabehandlingsplaner, trygghetsgrupper och gemensamma ordningsregler är centrala. Rektorerna beskriver aktiviteter av såväl främjande och förbyggande som av mer åtgärdande karaktär. Enligt skollagens 6 kapitel om åtgärder mot kränkande behandling ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Enligt 6 kap. 10 är en rektor, som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till huvudmannen Huvudmannen har ett ansvar för att anmälningsskyldigheten enligt 6 kap. 10 iakttas, samt en skyldighet att utreda uppgifter om kränkande behandling och vidta åtgärder för att förhindra att kränkningar sker. Kränkande behandling definieras enligt 6 kap. 3 som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Anmälningsskyldigheten omfattar även diskriminering och trakasserier enligt diskrimineringslagen. Utbildningskontoret har rutiner för rektors anmälan till huvudman. Anmälningarna görs via gemensamma blanketter och hanteras av utredare på utbildningskontoret. Huvudmannen bedömer att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete inom området. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

114 Resultat och analys Nedanstående är resultatet från kundundersökningen "Våga Visa" som genomfördes under VT Resultatet är aggregerat från samtliga grupper som svarat på enkäten. Skolorna har utvärderat sina egna resultat och analyserat resultaten från olika grupper i relation till varandra och i relation till övriga skolor i kommunen. Analysarbetet kräver viss färdighet i enkätverktyget och rektorerna har samverkat i "workshop" för en ökad likvärdighet i arbetet. Sett till resultatet från samtliga grupper kan vi detta år inte jämföra med tidigare resultat då detta är det första året som vi ingår i "Våga visa". Om vi jämför våra resultat med alla de kommuner som ingår i Våga Visa så ligger våra resultat något lägre. Jämför vi mellan de grupper som ingår i undersökningen så konstateras att elever i yngre åldrar, överlag, upplever större trygghet än elever på högstadiet. Det finns stor andel av respondenterna, framförallt bland föräldrarna, som svarar att de inte vet om skolan arbetar mot kränkande behandling. När det gäller frågan om trivsel kan man även här konstatera bättre resultat i de yngre åldrarna. Vi har omfattande renoveringsarbeten igång på några av skolorna vilket naturligtvis påverkar upplevelsen av trivsel. Den sammanfattande analysen av området är att skolorna har ett systematiskt arbete inom området. Det är finns utvecklingsområden inom samtliga verksamheter men skolorna har olika utmaningar för att nå högre måluppfyllelse inom området. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Rektorerna beskriver hur de avser att arbeta för högre måluppfyllelse inom området. Samtliga skolor har av Utbildningschefen fått i uppdrag att arbeta med SPSMs tillgänglighetsverktyg för en större likvärdighet. Några skolor har för avsikt att genomför utbildningsinsatser kring förhållningssätt och bemötande. Arbete med "Lågaffektivt bemötande" nämns som ett exempel. Flera skolor lyfter också fram behovet av ett ökat fokus på normkritik och värdegrund i undervisningen. 6.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

115 ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Arbetet för att uppnå högre kunskapsresultat är skolornas största och mest mångfacetterade utvecklingsområde. Rektorerna beskriver hur de arbetar med sina identifierade utvecklingsområden. De beskriver också den systematik som ligger till grund för identifieringen och prioriteringen av dessa områden. Några är mer övergripande och allmängiltiga. De finns också med i "Skolutvecklingsprogrammet" och det finns konsensus kring att de områdena bör och skall prioriteras. Det gäller utvecklingen av det formativa arbetssättet med formativ bedömning som utgångspunkt det gäller också ett ökat kollegialt lärande, ett språkutvecklande arbetssätt på alla nivåer och en stärkt digital förmåga hos samtliga elever. För att stärka och stötta enheterna finns centrala funktioner i form av IKT-utvecklare och utredare/skolutvecklare i Utbildningsstaben. Förstelärarna är en viktig resurs och de har olika uppdrag på skolorna och ett nätverk i kommunen. IKT-utvecklaren driver en IKT-pedagoggrupp. Där ingår IKT-pedagoger från skolorna. Gruppen har fungerat som en nätverksgrupp där man delat med sig av erfarenheter från de olika skolorna. Man han diskuterat fortbildningsinsatser och IT-strategiska frågor. Gruppen används vid implementering av nya rön inom området. Många av skolorna har genomför SKLs IKT-utvärdering LIKA. Denna hjälper till identifiera utvecklingsområden och att göra en plan för den fortsatta utvecklingen inom området. Andra områden är mer enhetsspecifika och har identifierats som utvecklingsområden på respektive enhet. Resultat och analys Grafen visar resultat på Nationella prov i Svenska för år 3. Grafen visar resultat på Nationella prov i Matematik för år 3. Diagrammet visar genomsnittliga meritvärdet för år 6. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

116 Tabellenvisar resultatetför år 9 lå16/17. Grafenvisar det genomsnittligameritvärdetoch dessförändringöver tid. Grön linje visar flickor, röd linje visar pojkar och blå linje visar totalen. Sammantaget kan mankonstateraatt resultatenpå nationellaproveni år 3 visar en negativtrend.särskiltanmärkningsvärtär att flickornas resultatförsämratssåmarkant. Pojkarnasresultati matematikhar förbättrats.värt att noteraär att statistikenvisar andeleneleversom klarat samtligadelprovpå de nationellaproven.en elev kan alltså ha godaresultatpå alla delar utom en och ändåframståsom "icke godkänd"i den här statistiken. Det genomsnittligameritvärdeti år 6 visar en stadigtpositiv trendför bådepojkar och flickor. Flickornasbetyg ligger klart bättreän pojkarnasoch skillnadenökar. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

117 Det genomsnittliga meritvärdet för år 9 har ökat något. Skillnaden mellan pojkar och flickor är betydligt större i år än föregående år. Dock antyder statistiken att det snarare var föregående års resultat som avvek från den allmänna trenden att flickornas betyg ligger klart högre än pojkarnas och att avståndet ökar. Rektorerna har analyserat resultaten på enhetsnivå och det finns en systematik i detta. Ett problem med analyserna på skolorna är att rektorerna får tillgång till resultaten relativt sent och att lärarna då gått på sommarlov. Resultatet av IKT-gruppens arbete är svårt att utvärdera. De olika pedagogerna har olika förutsättningar på sina respektive enheter. Erfarenhetsutbytet i gruppen bidrar till en ökad likvärdighet och medvetenhet inom området. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Det finns en hel del gemensamma utvecklingsområden inom målområdet kunskaper. Dessa täcks väl av Skolutvecklingsprogrammets och de områden som ingår i det. Några skolor har identifierat andra utvecklingsområden och har redogjort för hur de planerar arbeta med dessa. Arbetet med genusperspektivet och den stora skillnaden på pojkars och flickors betygsresultat bör intensifieras. Rektorerna ser fram emot att kunna använda plattformen V-klass för sina kunskapsuppföljningar. Verktyget har en del begränsningar men arbete pågår för att utveckla detta. IKT-utvecklaren önskar att arbetet med Skolverkets digitaliseringsmoduler kan initieras under läsåret. 6.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. (Lgr11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Rektorerna har beskrivit hur de arbetar för att öka elevernas ansvar och inflytande. Det är ett utvecklingsområde för många av skolorna och en reflektion är att eleverna och "vuxenvärlden" inte alltid är överens om vad eleverna kan ta ansvar för och ha inflytande över. Detta medför en diskrepans mellan det inflytande som upplevs hos eleverna och det inflytande som skolan anser att men ger eleverna. Rektorerna redogör för hur eleverna ges möjlighet till inflytande över och möjlighet att Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

118 välja arbetssätt och arbetsmetoder. Det kan gälla exempelvis formerna för kunskapsredovisning såsom skriftliga eller muntliga prov. Eleverna har stort inflytande över de aktiviteter som ligger något utanför den ordinarie undervisningen, såsom avslutningar, luciatåg, rastaktiviteter osv. Klassråd och elevråd är exempel på forum för elevernas inflytande. Många skolor har också matråd och eleverna är representerade på en del skyddsronder. Arbetet med formativ bedömning syftar till stor del till att engagera eleven mer i sin egen kunskapsutveckling och därmed öka ansvarstagandet för det egna lärandet. Resultat och analys Resultat från Våga visa Resultaten talar sitt tydliga språk. Detta är ett utvecklingsområde för skolorna i kommunen. Det finns med i skolutvecklingsprogrammet. Det är många som svarar att det inte vet om deras barn är med och planerar sitt skolarbete. Eleverna bedömer själva att de i stor utsträckning tar ansvar sitt skolarbete men i och med stigande ålder upplever de allt mindre att de är med och bestämmer hur de skall arbeta med olika skoluppgifter. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår En fortsatt satsning på ett mer formativt arbetssätt bedöms kunna förbättra resultaten. Information och diskussion kring vad eleverna kan påverka och hur är andra åtgärder som planeras. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

119 6.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Målområdet Skola och hem är ett av flera utvecklingsområden vilka ryms inom det sk Skolutvecklingsprogrammet. Flera skolor beskriver att de har väl fungerande skolråd, dvs. där skolan möter representanter för föräldrarna. Den viktigaste kontakten mellan skolan och hemmet är ändå att föräldrarna kan tidigt följa elevens kunskapsutveckling. Med införandet av lärportalen Vklass är huvudmannens uppfattning att informationen mellan skolan och hemmet förbättrats. Veckobrev med aktuell information skickas hem till vårdnadshavarna på många skolor, oftast via Vklass. Många vårdnadshavare deltar på föräldramötena och på utvecklingssamtalen. Huvudmannen bedömer att skolorna arbetar aktivt och systematiskt med att förbättra kontakten mellan skola och hem. Resultat och analys Resultat från Våga Visa. Resultaten ligger i paritet med övriga kommuner som ingår i VågaVisa förutom på frågan om skolan informerat om läroplanen och annat som styr skolan där vårt resultat är klart sämre. Informationsbrister torde vara ett område som relativt enkelt skulle kunna åtgärdas. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Arbetet med och utvecklingen av plattformen VKlass är den åtgärd som samtliga skolor nämner. Några skolor redogör för att de utvecklar sina föräldraråd. Ny former för föräldramöten är en annan åtgärd. Kommunikation och information är idag lätt att nå ut med. Problemet brukar bli att information som är allmän tenderar att "drunkna" i den ständiga informationsströmmen. 6.5 Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

120 sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. (Lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Samtliga skolor och områden har rutiner för hur övergången från förskola till förskoleklass skall gå till. Tidsbrist efter att skolvalet tenderar att dra ut på tiden nämns som skäl till att rutinerna inte alltid fungerat. Övergångarna från år 3 till år 4 och från år 6 till år 7 ser, på grund av olika organisation, väldigt olika ut. De övergångar där eleverna byter skola är naturligtvis de som har störst utmaningar. Där eleverna byter stadium inom den egna skolan är det enklare, om än inte helt problemfritt. Rutiner finns och utvärderas efter varje år. Där man nyligen organiserat om finns, av naturliga skäl, mest kvar att arbeta med. Övergångarna för elever med särskilda behov är extra viktiga. Där har ofta speciallärarna på både avlämnande och mottagande skola särskilda uppdrag. Resultat och analys Enligt skolornas egna utvärderingar fungerar övergångarna, överlag, bra. De föräldrar som har synpunkter är ofta de som börjar i förskoleklassen. Det är ett stort steg att lämna förskolorna och man upplever, i olika omfattning, skolorna som mindre trygga än förskolorna. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Planerna för övergångarna utvärderas årligen och revideras vid behov. 6.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. (Lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I Skolverkets allmänna råd understryks att skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för studie- och yrkesvägledning, men med olika roller. Rollfördelningen beskrivs schematiskt enl. nedan: Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

121 SYV-organisationen har under läsåret arbetats om. Den nya organisationen innebär att det nu skall finnas "Områdessyv" kopplade till områdena Bro, Brunna och Kungsängen med högstadieskolorna som huvudsaklig placering. I tidigare organisation var SYV kopplade till gymnasiet. Det har skrivits SYV-planer på flera enheter där arbetet tillsammans med SYV har konkretiserats. Rektorerna beskriver de aktiviteter som genomförts på enheterna. Det ser väldigt olika ut på enheterna. Dels beroende på elevernas ålder och mognad men områdets utveckling har sannolikt påverkats av att man haft olika förutsättningar. Många av skolorna lyfter fram arbetet med VFU-studenter som ett viktigt inslag samarbetet med universiteten. Dessutom kommer det in andra vuxna i verksamheterna med andra erfarenheter och bakgrund. I de yngre åldrarna har det på flera skolor varit föräldrar på besök där de berättat för eleverna om sina arbeten. I de äldre åldrarna har eleverna varit ute på PRAO-perioder. Skolorna deltar i idrottslyftet där det blir en kontakt med del lokala föreningslivet. En del skolor har också Skapande skola-projekt där eleverna deltar i olika kulturaktiviteter. Det genomförs besök på olika kulturinrättningar såsom teatrar, konserthus och bibliotek. Internationalisering är ett område som nämns i viss omfattning. Det finns exempel på FN-tema m.m. Huvudmannen bedömer att många och kvalitativa aktiviteter genomförs. På flera enheter har man skrivit planer för att systematisera arbetet. Detta skulle kunna avhjälpa eventuella brister i uppföljningen av aktiviteterna. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

122 Resultat och analys SYV och det arbete som SYV förväntas bidra med har på flera enheter fungerat dåligt. Det har varit hög omsättning på den personalkategorin men förhoppningen är att det blir bättre. De planer som skrivits eller kommer att skrivas för arbetet inom området blir ett viktigt verktyg för en bättre uppföljning och med det bättre kvalitet i aktiviteterna. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår SYV - organisationen måste "sätta sig" och komma igång enligt planeringen. De nya "Områdessyvarna" har i uppdrag att arbeta fram "Aktivitetsplaner" enligt nedanstående modell. Skolorna fastställer, genomför och följer upp sina "planer" för området. Huvudmannen upprättar en policy för Internationalisering vilket är ett uppdrag från nämnden. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

123 6.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. (Lgr11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Ett formativt arbetssätt med en formativ bedömning är ett prioriterat utvecklingsområde på samtliga enheter. Det finns också som en viktig del i Skolutvecklingsprogrammet. Skolorna har deltagit i flera fortbildningsinsatser och på många skolor har förstelärarnas särskilda uppdrag att driva utvecklingen för en högre bedömarkompetens och ett mer formativt arbetssätt. För en större likvärdighet så arbetar samtliga enheter med sambedömning av nationella prov. Sambedömningen är också en väsentlig del i det kollegiala lärandet, som också identifierats som utvecklingsområde i Skolutvecklingsprogrammet. På flera skolor har omorganisationer inneburit att man är ovana eller relativt ovana att sätta betyg. Detta har därför krävt en den fortbildningsinsatser för att säkerställa en likvärdig bedömning för rättvisa betyg. Många skolor beskriver hur de utvecklar arbetet med pedagogiska planeringar. Plattformen Vklass förväntas fungera som ett verktyg för bedömning. Ett arbete med bedömningsmatriser i plattformen har påbörjats under ledning av IKT-ansvarig på utbildningsstaben. Utvecklingssamtalen och de individuella utvecklingsplanerna (IUP) är viktiga forum och redskap för det formativa arbetssätt som eftersträvas. På flera skolor har man utvecklat former för alltmer elevledda utvecklingssamtal. Resultat och analys Resultat från Våga Visa Resultaten på de olika skolorna varierar men den sammantagna bilden är att arbetet med den formativa bedömningen och utvecklingen av utvecklingssamtalen, även fortsättningsvis, bör prioriteras. Sambedömning av nationella prov lyfts fram som en viktig och uppskattad del av det kollegiala lärandet. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

124 Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Sambedömningen kan utvecklas mer för att bli ett ännu bättre tillfälle till kollegialt lärande. Det kan involvera fler lärare. Likvärdigheten i bedömningen skulle också gynnas av ett ytterligare utvecklat system för sambedömning. Man vill också använda sambedömning i fler situationer än bara vid Nationella prov. På några enheter konstaterar man att provsituationen vid NP upplevs som pressad och stressad för en del elever. Man vill förbereda eleverna bättre och avdramatisera provsituationen. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

125 7 Elevhälsoprocess vid skolan Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå elevhälsans mål. Arbetet med elevhälsoprocesserna har varit ett utvecklingsområde under en längre tid. Processerna upplevs som väl genomarbetade och samtliga skolor kan beskriva hur de arbetar: förebyggande och befrämjande på skolan för att upptäcka behov av särskilt stöd för att kartlägga och utreda behov såväl elever som personal för att åtgärda och följa upp för att utvärdera, analysera och förbättra och på vilket sätt ni värderar och planerar lärmiljö med hjälp av SPSM:s tillgänglighetsverktyg Elevhälsoteamen arbetar strukturerat och där ingår personal från skolan tillsammans med personal från resursteamet. Utvecklingen av dokumentationen av avpassningar och skrivande av åtgärdsprogram finns som uppdrag för förstelärare. Handledning från kommunens psykologer sker på de flesta av enheterna. Fortbildningsinsatser har genomförts på flera plan. Dels för speciallärare och specialpedagoger men även till andra personalgrupper. Resultat och analys Flera skolor lyfter fram att de får fler elever med stort behov av särskilt stöd. Ofta så stort att det krävs extraordinära stödinsatser som motiverar tilläggsbelopp. Utmaningar i arbetet är exempelvis det förbyggande elevhälsoarbetet som riskerar att bli nedprioriterat i situationer där man har många och/eller svåra ärenden att arbeta med. En annan utmaning som gäller arbetet med elever i behov av särskilt stöd är bedömningarna av när det är anpassningar av undervisningen som görs och när det är så stora anpassningar att det skall benämnas åtgärder och därmed upprättas åtgärdsprogram. Arbetet fortgår och SPSM:s tillgänglighetsverktyg skall användas och förväntas hjälpa skolorna att bli bättre på anpassningar av lärmiljöer och undervisning för en än mer inkluderande skola. Handledning av kommunens psykologer har ökat under läsåret som gick, men handledning skulle kunna användas mer i det förebyggande arbetet. Exempelvis har Tjustaskolan använt "Komet" som en del i utvecklingen av förhållningssätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Enheterna fortsätter att utveckla arbetet med processerna. man nämner exempelvis att rollfördelningen i elevhälsoteamen kan förtydligas. Man ser att dokumentationen av anpassningar och åtgärder ytterligare kan förbättras. Detta skulle också underlätta och höja kvaliteten på uppföljningarna av arbetet. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

126 Samtliga skolor skall arbeta med SPSM:s tillgänglighetsverktyg. Någon skola ser ett fortbildningsbehov kring elever med Särbegåvning. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

127 8 Synpunkter och klagomål Skollagens bestämmelser om klagomålshantering Enligt 4 kap. 7-8 skollagen ska alla huvudmän ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Det är upp till varje huvudman att själv bestämma hur klagomålshanteringen ska organiseras och hur informationen om klagomålsrutinerna lämnas. Huvudmannen ska informera barn, elever och vårdnadshavare om rutinerna så att de vet hur de går till väga för att lämna ett klagomål. Om handläggningen av ett klagomål visar att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att bristerna åtgärdas. Rutiner för klagomålshantering ser ut enl. följande: Förhållningssätt Klagomål och synpunkter ska alltid tas på allvar och hanteras utan dröjsmål. Samtliga medarbetares förhållningssätt ska präglas av: Klagomålslämnaren i fokus Gott bemötande God information som skapar realistiska förväntningar Klagomål och synpunkter välkomnas, både muntliga och skriftliga Klagomål och synpunkter ger möjlighet till förbättringar Skyndsam återkoppling med en bekräftelse om att klagomålet eller synpunkten tagits emot Rutiner på respektive enhet Samtliga enheter ska informera om följande gång för klagomålshantering: Klagomål och synpunkter kan lämnas muntligt eller skriftligt. Klagomål och synpunkter skall i första hand lösas av berörd personal. Om klagomålslämnaren inte är nöjd med personalens hantering av ärendet kan den vända sig till enhetschefen. Är klagomålslämnaren inte nöjd med enhetschefens hantering av ärendet kan den vända sig till Utbildningsnämnden. Är klagomålslämnaren inte nöjd med kommunens hantering är det även möjligt att lämna sitt klagomål till Skolinspektionen. Vad klagomålet bör innehålla Ett klagomål bör innehålla: Namn och kontaktuppgifter Uppgifter om vilken verksamhet som klagomålet gäller Kortfattad beskrivning av klagomålet Om den som utreder klagomålet behöver några kompletterande uppgifter tas kontakt med den som lämnat klagomålet. Webbformulär Klagomål eller synpunkter riktade till Utbildningsnämnden lämnas via ett anpassat webbformulär som finns tillgängligt på kommunens webbplats. Det går även bra att skicka klagomålet med e-post till adressen utbildningsnamnden@upplands-bro.se. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

128 Dokumentation och uppföljning Alla inkomna klagomål registreras, följs upp, och blir en allmän handling. Det innebär att andra kan ta del av klagomålet. I undantagsfall kan uppgifter i en allmän handling sekretessbeläggas. Klagomålslämnaren kan dock välja att vara anonym, men då sker ingen återkoppling. Resultat och analys Det är svårt att få fram tillförlitlig statistik över antalet klagomål som inkommer till skolorna. De flesta klagomål hanteras på enheterna. Anmälningarna till skolinspektionen blir allt fler och de tar mycket tid i anspråk från både skolorna och utbildningskontoret att hantera och besvara. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Ett utvecklingsområde kan vara att tydliggöra inför vårdnadshavare, vilken gång ett ärende ska behandlas i verksamheten. Det händer att vårdnadshavare vänder sig direkt till Utbildningskontoret, innan de lyft synpunkten/klagomålet med skolans personal. Det blir en bättre lösning för alla inblandade om ett ärende kan lösas så långt ute i verksamheten som möjligt. Ett ärende kan följas upp på ett bättre sätt, om det görs av personal som träffar barnet och finns i verksamheten där barnet befinner sig. Snabb information till vårdnadshavare kring händelser i skolan och på fritidshemmet skulle sannolikt minska antalet inkomna klagomål till enheterna. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundskola (24)

129 SKA-rapport grundsärskola 2017 Utbildningsnämnden 2017 Sammanställt den 9 oktober 2017

130 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Grundläggande information om skolan Personal Elever Rektors ledningsdeklaration Skolans värdegrund och uppdrag Målområden Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Elevhälsoprocess vid skolan Synpunkter och klagomål Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

131 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas finnas tillgänglig på respektive skolas hemsida. Utvärdering av SKA-planen sker två gånger per år. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

132 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen (2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

133 3 Grundläggande information om skolan Grundsärskolan är en del av Ekhammarskolan med Lena Hjukström som rektor. Biträdande rektor, Ann-Sophie Backlund, har särskilt ansvar för grundsärskolan och mellanstadiet på Ekhammarskolan. Grundsärskolan är organiserad som fyra olika klasser och ett fritidshem enligt följande: Grundsärskola inriktning ämnesområden: 1-5 A 4 elever, ansvarsläraren inte behörig. 1-5 B 5 elever, behörig ansvarslärare, 6-9 B, 8 elever, behörig ansvarslärare. Grundsärskola inriktning ämnen: En klass för åk 6-9 där ansvarsläraren är behörig för att undervisa i grundsärskola i bild och hemkunskap. En behörig deltidsanställd lärare som undervisar i ma/no och so. I verksamheten jobbar även nio elevassistenter i olika sysselsättningsgrad. De stöttar eleverna under skoldagen och bedriver fritidsverksamhet för eleverna på eftermiddagarna och lov. Grundsärskolan bedriver också fritidsverksamhet enligt LSS och får dessa uppdrag via socialtjänsten. Genom medarbetarsamtalen har det framkommit att personalen har olika sätt att arbeta med och bedöma kunskapskraven. Det finns ett tydligt behov av kompetensutveckling och diskussioner kring ökad samsyn och likvärdig bedömning. Biträdande rektor har därför kontaktat Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få hjälp och stöd i dessa frågor. Biträdande rektor och personal har träffat SPSM och gjort en gemensam plan för fortbildning kring samsyn vid betygsättning och bedömning under hela Biträdande rektor kommer också delta i ett rektorsnätverk för skolledare i Grundsärskolan som SPSM driver. Huvudmannens kommentar: Rektor ansvarar för den inre organisationen som upplevs vara adekvat. Huvudmannen ser att rektor planerar och genomför fortbildningsinsatser efter de behov som finns i verksamheten. 3.1 Personal Tabell Heltidstjänster (per den 15 oktober resp läsår) Lärare Lärare m. leg (%) Övrig personal Antal elever per lärare Studie och yrkesvägl ed Antal elever per syv 4,5 0,66 9,7 4 0, , ,25 1,14 0, ,20 5,84 0,51 2,15 1,0 0,05 6 Läsår Totalt antal personal Rektor / Bitr. rektor 16/ ,40 15/ /15 8 Två av Grundsärskolans lärare kommer att gå en fortbildning som heter Bedömning i grundsärskolan och anordnas av Lärarfortbildningar. Syftet med att personalen går denna fortbildning är att skapa en ökad samsyn inom Grundsärskolan vad gäller hur elevernas kunskaper ska bedömas mot kunskapskraven. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

134 Resultat och analys Huvudmannens kommentar: Grundsärskolan i Upplands-Bro har samma bekymmer som många motsvarande grundsärskolor i Sverige. Svårigheten är att rekrytera behöriga lärare med lärarlegitimation. Huvudmannen arbetar med problemet i Utbildningskontorets rekryteringsgrupp. 3.2 Elever Läsår Totalt antal barn per 15 oktober Antal barn med modermåls undervisnin g Antal barn med studiehandl edning Antal elever som följer kursplanen i Sva Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Antal barn med annat modersmål 16/ / / Resultat och analys Elevantalet vid grundsärskolan är förhållandevis stabilt över åren. Ett motsvarande antal elever genomför sin utbildning vid andra huvudmäns grundsärskolor. Grundsärskolan i Upplands-Bro planerar att fördubbla sin kapacitet gällande antalet elever, då en ny grundsärskola skall byggas. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

135 4 Rektors ledningsdeklaration Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr 11) Ekhammarskolans viktigaste uppgift är lärande, och de elever som går i grundsärskolan ska erbjudas de insatser som krävs för att var och en ska utvecklas i riktning mot de mål som finns beskrivna i läroplanen. Det är följaktligen vår uppgift att se till att alla våra elever upplever trygghet, trivsel och lust till lärande i skolan. Detta arbete ska utgå ifrån identifierade framgångsfaktorer såsom höga förväntningar på varje elevs vilja och möjlighet att lära och ta ansvar, samt individuella anpassningar såväl studiemässigt som socialt, utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Den mångfald som elevernas olika bakgrunder, åldrar, intressen och erfarenheter representerar är en tillgång för skolan och erbjuder unika möjligheter att utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. En annan tillgång är vårdnadshavarnas stora kunskap om sina barn. Denna kompetens ska vi ta till vara och respektera genom att ta initiativ till tät samverkan mellan elev, vårdnadshavare och skolans personal. Arbetslaget utgör grunden i den lärande organisationen vid vår skola. I arbetslaget samarbetar pedagoger med olika kompetenser och erfarenheter för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera undervisningen. I detta arbete ska vi stötta, lära av och utmana varandra för att pröva och utveckla arbetssätt och arbetsformer som gynnar elevernas utveckling. För att de olika delarna av verksamheten som alla är lika viktiga - ska fungera som en helhet är det viktigt att skolledningen verkar för att all personal känner till och arbetar i riktning mot våra gemensamma mål. Detta förutsätter ett demokratiskt ledarskap där alla medarbetare ges inflytande och möjlighet att påverka. De arbetssätt vi använder ska präglas av ett öppet och tillåtande klimat där rätt till delaktighet och inflytande och möjlighet att uttrycka sina åsikter är centralt. Möjlighet till diskussion och kritiskt ifrågasättande ska genomsyra all undervisning och övrig verksamhet på skolan. Som ett verktyg för att systematiskt förbättra kvaliteten i verksamheten ska grundsärskolans uppnådda resultat regelbundet sammanställas och analyseras. Utvärderingar genomförs i arbetslaget i juni och i januari, och i samband med detta formuleras mål och aktiviteter för att nå ökad måluppfyllelse. Exempel på mål och resultat som följs upp är betyg, trygghet/trivsel och ansvar/inflytande. Prioriterade utvecklingsområden detta läsår är: - Mål-och resultatuppföljning - Rätt stöd tidigt - Formativ bedömning - Kollegialt lärande - IKT som pedagogiskt verktyg Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

136 Huvudmannens kommentar: Huvudmannens uppfattning är att rektor har en god ambition med grundsärskolans arbete med att förverkliga läroplanen, Lgrsär11. Rektor beskriver vilka utvecklingsområden som prioriteras. Resultat och analys Utvärdering augusti 2016: Resultaten på medarbetarenkäten 2015 visar att andelen medarbetare som upplever att närmaste chef visar uppskattning för genomförda arbetsinsatser minskat. Arbetsplatsens mål uppfattas i huvudsak som tydliga, men endast hälften av de som svarat på enkäten tycker att målen följs upp och utvärderas på ett bra sätt. De omfattande organisationsförändringarna som genomförts under lå 15/16 har inneburit att organisatoriska, strukturella och praktiska frågor tagit en stor del av skolledningens tid i anspråk. Läsåret 16/17 kan och behöver ledningen i högre grad uppmärksamma undervisningen och följa enskilda lärares arbete, ompröva formerna för utvärdering, och på ett mer systematiskt sätt erbjuda möjligheter till kollegialt lärande. Ledningsgruppens och arbetslagsledarnas uppdrag behöver förtydligas för en effektivare styrning och ledning mot förbättrade resultat. Utvärdering 2017: Resultaten på medarbetarenkäten 2016 visar tydligt förbättrade resultat inom områdena motivation, ledning och styrning. Biträdande rektors pedagogiska ledarskap är verksamhetsnära och innebär tät återkoppling på undervisningens kvalitet. Tid för uppföljning och analys av arbetslagets resultat avsattes i januari i syfte att höja medvetenheten om uppdrag och resultat. Uppdragsbeskrivningar för arbetslag och arbetslagsledare är framtagna. Huvudmannens kommentar: Ett målinriktat och strukturerat arbete med att åtgärda upplevda brister i organisationen har lett till en utveckling i önskad riktning. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

137 5 Skolans värdegrund och uppdrag Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Lgr 11) Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Huvudmannens kommentar: Grundsärskolan tilldelades läsåret 2015/2016 kommunens pedagogiska pris för sitt medvetna och kvalitativa arbete inom detta område. Huvudmannen har stor tilltro till att det goda arbetet inom området fortgår men önskar närmare beskrivning av hur arbetet bedrivs. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

138 6 Målområden 6.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Mål Alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Aktiviteter Konstant tillgänglighet av vuxna, även under raster, till och från skolskjutsen. Tydlig struktur av veckan, dagen, lektionspass och arbetssätt. Vi jobbar med olika typer metoder för att utveckla elevernas medvetenhet om sig själva, kamrater och olika relationer, både i grupp och enskilt Enskilda arbetsrum för de elever som behöver detta alt. skärmar mellan bänkarna. Kontinuerliga enskilda samtal med elever om trivsel, trygghet, vänskap mm. Vi har klassråd och elevråd. Pedagog från grundsärskolan sitter med likabehandlingsgruppen. Läraren beslutar sittplatser och gruppindelningar. Tydliga ordningsregler. När ska det följas upp Utvärdering i likabehandlingsgrupp och arbetslag i maj-juni: o Uppföljning av antalet anmälningar av kränkande behandling. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

139 Antalet anmälningar kränkande behandling: 0 Utvärdering januari 2017: Målet uppnått. Inga anmälningar om kränkningar höstterminen Likabehandlingsplanen reviderad. Rektors bedömning av målområdet Rektors bedömning av målområdet Resultaten på skolnivå ligger relativt sett högt, men behöver följas upp och analyseras på individnivå för beslut om riktade och anpassade åtgärder. Inte uppnått Har andelen nöjda föräldrar ökat jämfört med föregående läsår? Jämförande statistik saknas. Uppnått Inga anmälda kränkningar Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Omfördelning av rum för att skapa enskilda arbetsrum Gruppgemensamma aktiviteter 6.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Mål: Alla elever ska efter genomgången grundsärskola ha betyg i alla ämnen. Alla elever som läser efter ämnesområden ska efter genomgången grundsärskola ha uppfyllt kunskapskraven i varje ämnesområde, vi strävar också efter att de som har förutsättningar uppfyller de särskilda kunskapskraven eller får betyg i grundsärskolan. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

140 Aktiviteter Vi använder olika bedömningsmaterial för att följa elevernas kunskapsutveckling. Tillsammans med Prim-gruppen utvecklar vi ett bedömningsmaterial i matematik för grundsärskolan. Tillsammans med specialpedagogiska skolmyndigheten kommer vi göra en plan för fortsatt kompetensutveckling kring att få en ökad samsyn kring vad kunskapskraven betyder. Vi har påbörjat ett samarbete med SPSM för att utveckla vår kompetens vad gäller extra anpassningar och särskilt stöd i grundsärskolan. IUP på varje elev i infomentor i samband med utvecklingssamtal 2 ggr/läsår. Individanpassad undervisning, arbetsmaterial, litteratur m.m Löpande kommunikation och dialog med vårdnadshavare om elevernas utveckling. Tätt samarbete och dialog mellan pedagogerna i de olika stadierna på grundsärskolan genom möten i olika konstellationer. Biträdande rektor ska delta i ett rektorsnätverk för grundsärskolor i SPSMs regi. När ska det följas upp Utvärdering i arbetslaget i juni och januari: Avstämning mot bedömning i lärplattformen och betygsresultat. Resultat och analys Utvärdering juni 2016: De elever som avslutade åk 9 lå 15/16 hade betyg i alla ämnen/uppfyllt kunskapskraven i varje ämnesområde. Åtgärder lå 16/17 för förbättrade resultat: - Förbättrat samarbete och kommunikationen inom arbetslaget. Ansvarig: Arbetslagsledare - Utveckling av formativ bedömning. Ansvarig: Förstelärare - Utveckling av den systematiska uppföljningen och analysen av resultaten i arbetslaget genom resultatdialog med skolledning på arbetslagsnivå och individnivå. Ansvarig: Skolledning Utvärdering januari 2017: Resultatanalysen som genomfördes i arbetslaget i januari har skapat en medvetenhet kring att betygsspridningen är mycket liten. Fortsatta diskussioner i arbetslaget. En förstelärare med uppdraget att utveckla arbetet med formativ bedömning tillsattes höstterminen 2016, och har påbörjat sitt arbete. En utvärdering av uppnådda resultat kommer att genomföras under Huvudmannens kommentar: Huvudmannen ser att måluppfyllelsen är hög. Arbetet med den formativa bedömningen och de resultat som följer därav skall bli intressant att följa. Likaså utfallet av diskussionerna gällande betygsspridning och resultat i särskolan. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

141 Rektors bedömning av målområdet Rektors bedömning av målområdet En större tydlighet gällande skolans övergripande mål, uppföljningen av resultaten på klassnivå (samtliga årskurser!) har lett till ökat fokus på elevernas individuella kunskapsutveckling. Arbetslagets analyser stannar ibland vid enkla konstateranden och behöver framöver fördjupas, men medvetenheten om kunskapsläget leder till ökad medvetenhet och lärande diskussioner. Inte uppnått - Hela betygsskalan används vid bedömning. Uppnått - Alla elever ska efter genomgången grundsärskola ha betyg i alla ämnen. - Alla elever som läser efter ämnesområden ska efter genomgången grundsärskola ha uppfyllt kunskapskraven i varje ämnesområde, vi strävar också efter att de som har förutsättningar uppfyller de särskilda kunskapskraven eller får betyg i grundsärskolan Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Utveckla pedagogiska planeringarna och implementeringen av de digitala verktygen. Inbjudan till elevvårdskonferens 1 ggr/termin för större samsyn kring eleverna. 6.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. (Lgr11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Mål Elevernas åsikter och idéer tas till vara och påverkar utformningen av Ekhammarskolans verksamhet. Aktiviteter Elever från grundsärskolan är med i elevrådet. Klassråd 1 gång/veckan. Vi inför under VT-16 ett nytt material som heter Mina mål. Materialet syftar till att tydliggöra kunskapskraven på ett enkelt sätt och öka elevernas förmåga till självskattning av egna arbetsprestationer. Eleverna får kontinuerlig möjlighet att påverka i vilken ordning vi läser olika Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

142 ämnesområden. Vi jobbar för att elevernas åsikter ska komma till uttryck på olika sätt både i undervisning och fritidsverksamhet. När ska det följas upp Utvärdering i arbetslag i juni: Avstämning mot Ekhammarskolans enkäter (UTV). Resultat och analys Utvärdering juni 2016: Arbetslagets utvärdering visar att de saknar ett material som tydliggöra kunskapskraven på ett enkelt sätt och bidrar till att öka elevernas förmåga till självskattning av egna arbetsprestationer. Åtgärder lå 16/17 för förbättrade resultat: - Utveckling av arbetet med formativ bedömning. Utvärdering januari 2017: Under hösten 2016 identifierades ett behov av ökad kunskap kring fritidshemmets läroplan, särskild med avseende på elevernas rätt till inflytande. Som en följd av det avsätts tid för kompetensutveckling och diskussion på fritidsmöten. Rektors bedömning av målområdet Rektors bedömning av målområdet Resultaten är alldeles för låga och behöver analyseras närmare av arbetslaget i syfte att besluta om effektiva åtgärder. Inte uppnått Uppnått Inte uppnått Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår - Uppföljning av resultaten med elevrådet. Ansvarig: skolledning - En tydlig ansvarsbeskrivning av vad det innebär att vara elevrådsansvarig. - Förberedande elevrådsmöten för eleverna i grundsärskolan innan Ekhammarskolans möten. 6.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Lgr 11) Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

143 Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Mål Vi har ett tätt samarbete med elevernas vårdnadshavare för att tillsammans utveckla grundsärskolans innehåll och verksamhet. Aktiviteter Föräldramöten 2 ggr/läsår. Öppet hus och vernissage. Veckobrev. IDAGboken/Kontaktböcker. Skolrådsrepresentanter. Löpande kommunikation med vårdnadshavare om elevernas utveckling. När ska det följas upp Utvärdering i skolråd (april) och arbetslag (juni och januari). Resultat och analys Utvärdering juni 2016: Samtliga planerade aktiviteter lå 15/16 har genomförts med avsett resultat. Utvärdering januari 2017: Samtliga planerade aktiviteter höstterminen 2016 har genomförts med avsett resultat 6.5 Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. (Lgr 11) Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

144 Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Mål För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv har Ekhammarskolan en väl genomarbetad modell för överföring av information vid nyinskrivningar, grupp/klassbyten och stadieövergångar. Aktiviteter Vid nyinskrivningar arbetar vi efter en särskild mottagandeplan som vi reviderar och förbättrar med jämna mellanrum. Tätt samarbete och dialog mellan pedagogerna i de olika klasserna stadierna på grundsärskolan genom måndagsmöten, arbetslagsmöten och fritidsmöten. När ska det följas upp Utvärderas av elevhälsoteam och arbetslag i oktober. Resultat och analys Utvärdering augusti 2016: Grundsärskolans mottagandeplan fungerar bra, men arbetslaget bedömer att kommunikationen mellan skolan och resursteamet behöver förbättras. Åtgärder lå 16/17 för förbättrade resultat: - Förbättra samarbetet och kommunikationen inom arbetslaget. Ansvarig: Arbetslagsledare Utvärdering januari 2017: Kommunikationen mellan skolan och resursteamet har försvårats pga. personalomsättning på resursteamet. Just nu fungerar samarbetet men behöver fortfarande utvecklas. Samarbetet och kommunikationen inom arbetslaget har förbättrats. Prispengarna som tilldelades grundsärskolan i juni 2016 i samband med verksamheten vann kommunens pedagogiska pris har använts till att stärka gruppens samarbete och kommunikation under handledning av extern expert. Huvudmannens kommentar: Rektor har påvisat att det finns en plan som grundsärskolan följer vid mottagandet av nya elever. Vidare beskriver rektor att denna också utvärderas en gång per läsår. Utvärderingen visar att personalomsättning på resursteamet försvårat arbetet. Detta är beklagligt men naturligt. Det visar dock på nödvändigheten av att utarbeta rutiner som är överförbara och inte alltför personberoende. Att man valt att använda delar prispengarna för pedagogiskt pris på att stärka samarbetet visar att frågan är prioriterad av både ledning och personal. 6.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

145 med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. (Lgr 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Mål Varje elev ges möjlighet att göra medvetna studie- och yrkesval som inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. ges möjlighet att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv samt andra verksamheter som kan berika lärandemiljön. Aktiviteter Studievägledare bjuds in på särskilda möten eller/och på utvecklingssamtal i åk 9 tillsammans med föräldrar samt ibland med resursteamet. Elever får besöka aktuella skolor med personal samt göra praktik på gymnasieskolors IV-program under 1-2 veckor, antingen med eller utan personal från grundsärskolan. Elever erbjuds göra en prao-period i åk 8 efter sina egna förutsättningar och önskemål. Skolan ger kontinuerliga möjligheter att besöka arbetsplatser i kommunen såsom brandkår, tandläkare, bibliotek, post etc som en del i samhällsorienterande ämnen. Skolan erbjuder möjlighet till kulturella upplevelser som bio, teater, konserter etc. kontinuerligt under skolåret. När ska det följas upp Utvärderas av SYV och arbetslag i juni, avstämning i januari. Resultat och analys Utvärdering: Samtliga planerade aktiviteter lå 15/16 har genomförts med avsett resultat. Åtgärder lå 16/17 för förbättrade resultat: - Studie- och yrkesvägledare anställs i grundskolan. - SYV-plan. - Kollegial lärande genom bildandet av SYV-nätverk. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

146 Utvärdering januari 2017: Ny studie- och yrkesvägledare började sin anställning i januari Information om gymnasiesärskolan har förmedlats till vårdnadshavare och elever i grundsärskolans årskurs 9. Ansvarig studie- och yrkesvägledare har informerat om skillnaden mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Inom ramen för den informationen har det förmedlats att gymnasiesärskolan innebär begränsningar vad gäller grundläggande behörighet till universitet och högskola. För att säkerställa en god förståelse för verksamheten har eleverna genomfört studiebesök och prova på veckor hos utbildningsanordnare inom gymnasiesärskolan. Huvudmannens kommentar: Huvudmannen ser det arbete som utförts och den kvalitetshöjning som personalen och den nya studie- och yrkesvägledaren bidragit till. 6.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. (Lgr11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Mål Eleverna utvecklar ett större ansvar för sina studier utifrån ålder, mognad och förmåga. Aktiviteter Eleverna får regelbundna läxor och hemuppgifter att sköta utifrån egen förmåga. Utvecklingssamtal erbjuds 1 gång/termin där elev utifrån sina egna förutsättningar får ta del av vad som krävs för att nå ett visst mål. Att tydliggöra kunskapskraven för eleverna med hjälp av bilder, symboler och konkreta exempel. När ska det följas upp Utvärdering i arbetslag i juni och januari. Resultat och analys Utvärdering: Arbetslagets utvärdering visar att strukturen på läxor i 6-9:an i svenska och matematik behöver bli tydligare. Ett tydliggörande av kunskapskraven för elever med hjälp av bilder, symboler och konkreta ex. är också nödvändigt. Åtgärder lå 16/17 för förbättrade resultat: Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

147 - Uppdrag till förstelärare att öka samsyn kring betyg och bedömning i arbetslaget. Utvärdering januari 2017: Sedan januari 2017 erbjuds organiserad läxhjälp. Huvudmannens kommentar: Huvudmannen ser med tillförsikt fram emot resultat av insatserna med förstelärarens arbete och den organiserade läxhjälpen. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

148 7 Elevhälsoprocess vid skolan Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå elevhälsans mål. Elevstödsmöten genomförs regelbundet i varje arbetslag i syfte att uppmärksamma elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven eller som har andra behov av stöd i sin utveckling. Här fattas beslut om eventuella extra anpassningar av undervisningen, och vid behov även pedagogiska utredningar. När en utredning startar anmäls detta till rektor/elevhälsoteamet som kan fatta beslut om särskilt stöd vilket beskrivs i åtgärdsprogram. Särskilt stöd ges såväl enskilt som i mindre grupp eller inom ordinarie undervisningskontext. Uppföljning av elevstödsinsatser sker på arbetslagens elevstödsmöten och på elevhälsans möten. När det gäller utvecklingsbedömningar och elevers eventuella placering i grundsärskola så har vi ett bra samarbete med kommunens resursteam och deras psykologer. När eleverna är placerade i grundsärskolan har vi även samarbete med habiliteringen, BUP, autismcenter och andra externa aktörer där både eleverna och familjerna får mycket stöd och råd. Internt i kommunen samarbetar vi även med socialtjänstens LSS-enhet. För ett effektivare elevstödsarbete genomförs följande vt-16: - Förtydligad arbetsgång/ansvarsfördelning vid elevstödsmöten. - Dokumentation av extra anpassningar. - Kartläggning av speciallärarinsatser. - Kompetensutvecklingsarbete tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten kring att förtydliga vad som är "extra anpassningar" och vad som är "särskilt stöd" i grundsärskolan. När ska det följas upp Utvärderas av arbetslag och elevhälsoteam i juni och januari. Ansvarig: Rektor Resultat och analys Utvärdering juni 2016: Samtliga åtgärder för ett effektivare elevstödsarbete som planerades lå 15/16 är påbörjade men ännu inte fullt ut genomförda. Utvärdering januari 2017: Personalen har god förmåga att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Svårigheten är att avgöra om en insats är att betrakta som extra anpassningar eller särskilt stöd, eller som ledning och stimulans. Diskussioner har förts vid SPSM-träffar men det är trots det fortfarande oklart vad som gäller. Huvudmannens kommentar: Huvudmannens ser att elevhälsoarbetet vid grundskolan uppfyller kraven. Inga klagomål har inkommit från vårdnadshavare rörande särskilt stöd till elever vid grundsärskolan. Huvudmannen anser att rektor på ett ansvarsfullt sätt kompetensutvecklar personalen Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

149 vid grundsärskolan, exempelvis genom samarbetet med SPSM. Upplevelsen av oklarhet gällande gränsdragning mellan extra anpassningar och särskilt stöd, eller som ledning och stimulans delas med elevhälsogrupper i hela landet. Det är positivt med ett välutvecklat nätverksarbete i frågan. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår - Utveckla metoder och avsätta tid för uppföljning av resultat av särskilda stödinsatser. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

150 8 Synpunkter och klagomål Skollagens bestämmelser om klagomålshantering Enligt 4 kap. 7-8 skollagen ska alla huvudmän ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Det är upp till varje huvudman att själv bestämma hur klagomålshanteringen ska organiseras och hur informationen om klagomålsrutinerna lämnas. Huvudmannen ska informera barn, elever och vårdnadshavare om rutinerna så att de vet hur de går till väga för att lämna ett klagomål. Om handläggningen av ett klagomål visar att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att bristerna åtgärdas. Vår utgångspunkt är att vår kommunikation och information ska vara öppen, ärlig, aktuell och korrekt. Vi ser värdet i dialog och välkomnar därför synpunkter och/eller klagomål på vår verksamhet. Synpunkter/klagomål som rör undervisningens/fritidsverksamhetens innehåll, planering och utförande samt uppföljning lämnas i första hand till ansvarig lärare/fritidspedagog, i andra hand till biträdande rektor och i tredje hand till rektor. Synpunkter/klagomål som rör enskild elev lämnas i första hand till ansvarslärare, i andra hand till biträdande rektor och i tredje hand till rektor. Synpunkter/klagomål som rör skolans lokaler lämnas till skolans intendent. Synpunkter/klagomål som rör administrativa rutiner lämnas till skolans expedition. Synpunkter/klagomål som rör skolans övergripande verksamhet lämnas till rektor. Vid skarpa klagomål där skolan anses ha brustit mot rådande lagar eller praxis hänvisar rektor vidare till huvudmannen (via hemsidan eller mail) samt synliggör rätten och möjligheten att kontakta Skolinspektionen. Vi använder e-post i huvudsak för korta och enkla frågor/svar samt för entydig information. För ämnen som kräver ett mer klargörande resonemang föredrar vi personliga möten alternativt telefonkontakt. Personalen följer upp och utreder i förekommande fall samt återkopplar sedan till den som framfört synpunkten/klagomålet. I de fall som rutiner måste ändras eller förtydligas som en följd av klagomålet uppmärksammas kollegiet. Ibland utmynnar klagomålet i ett möte mellan skolans personal och den/de berörda. Syftena med mötena är att förstå den andres perspektiv och hitta framgångsrika strategier för förbättringar. Skolledare dokumenterar inkomna klagomål, och sammanställer i slutet av läsår som underlag för att identifiera eventuella utvecklingsområden. Resultat och analys Utvärdering lå 15/16: Under lå 15/16 registrerades 8 inkomna klagomål från vårdnadshavare. Dessa klagomål handlade om de i vårdnadshavarnas ögon bristande möjligheterna till integrering för elever åk 1-5, och om de försenade planerna gällande byggandet av ny grundsärskola. Dessa klagomål är vidarebefordrade till huvudman, och svaren förmedlade till vårdnadshavare via skolledning. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

151 Utvärdering lå 16/17: Under höstterminen registrerades 5 inkomna klagomål från vårdnadshavare. De handlar fortfarande om den uppskjutna byggstarten (vidarebefordrade till huvudman), och kritik rörande personalens/lärares förhållningssätt (utretts och hanterats av biträdande rektor). Huvudmannens kommentar: Huvudmannen ser att arbetet med synpunkter och klagomål sker enligt riktlinjerna. Utbildningsnämnden, SKA-rapport grundsärskola (23)

152 SKA-rapport gymnasieskola 2017 Utbildningsnämnden 2017 Sammanställt den 9 oktober 2017

153 Innehållsförteckning 1 Tillämpning Systematik och dokumentation i skollagen Grundläggande information om skolan Personal Elever Skolans miljö, inne och ute Rektors ledningsdeklaration Skolans värdegrund och uppdrag Målområden Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Elevhälsoprocess vid skolan Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

154 1 Tillämpning Planen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA-plan) ger uttryck för hur enheten planerar och utvärderar i relation till läroplanen. Rektor omprövar på eget initiativ SKA-planen utifrån olika former av interna/externa utvärderingar. SKA-planen bildar en helhet som skildrar såväl enhetens planering som utvärdering. SKA-planen förväntas finnas tillgänglig på respektive skolas hemsida. Utvärdering av SKA-planen sker två gånger per år. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

155 2 Systematik och dokumentation i skollagen 4 kap. skollagen (2010:800) Enhetsnivå 4...Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet... Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen utreda och se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Centrala begrepp Uppföljning står för en fortlöpande insamling av exempelvis information om elevernas kunskapsresultat. Med uppföljning kan också menas andra former av kvalitativa uppföljningar och som regelbundet sker på skolan Utvärdering innebär en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, det vill säga en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder. Åtgärdsarbete omfattar det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan. Åtgärdsarbetet vid den egna skolan bör så långt det vara möjlig alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kvalitén på arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbete på varje enskild skola bedöms utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknas av systematik Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

156 3 Grundläggande information om skolan I Upplands-Bro kommun finns endast en gymnasieskola, Upplands-Brogymnasiet. Skolledningen består av rektor och tre biträdande rektorer. I organisationen finns två uppdragsledare som arbetar under biträdande rektor för Individuella programmet respektive Fordons- och transportprogrammet med särskilda uppdrag. Lärarna arbetar i arbetslag utifrån det program där de har mest undervisning och de arbetar också i ämneslag. Administrationen består av en skolsamordnare, en ekonom, en lokal- och IKT-ansvarig samt två vaktmästare. I skolbiblioteket finns två bibliotekarier som också har ett pedagogiskt uppdrag. Två speciallärare stöttar elever med behov av stöd. Vidare finns två skolsköterskor och två kuratorer samt tre studie- och yrkesvägledare på skolan. Lokalvård och matbespisning köps av externa aktörer. Verksamheten är förlagd till tre områden. Huvudbyggnaden med skolbibliotek, idrottshallar, matbespisning, administration och hemvist för Estetiska programmet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet ligger i Kungsängen. Fordons- och transportprogrammet bedriver två av sina inriktningars yrkesförberedande del i lokaler belägna i Brunna. Bygg- och anläggningsprogrammet bedrivs i samarbete med ME (Maskinentreprenörerna, den ledande bransch- och arbetsgivarorganisation för maskinentreprenörer) i ändamålsenliga lokaler i Bålsta. Av de utvecklingsområden som tagits fram i kommunens skolutvecklingsprogram kommer Upplands-Bro gymnasiet att hålla extra fokus på följande: inflytande och delaktighet, trygghet, ordningsregler, leda lärarnas lärande, språkutvecklande arbetssätt, digital förmåga på alla nivåer och systematiskt kvalitetsarbete. 3.1 Personal Heltidstjänster (per den 15 oktober resp läsår) Läsår Totalt antal personal Skolled/ rektor Lärare Lärare m. leg (%) Övrig personal Antal elever per lärare Studie och yrkesvägl ed Antal elever per syv 16/17 75,9 3,9 74,9 80,6 6,8 11,7 3,8 229,7 15/ , ,5 11 2,4 348,8 14/15 71,1 4 70,1 6,5 11,9 2,4 331,1 De planerade fortbildningsinsatserna rör bland annat SUA - språkutvecklande arbetssätt, högre digital kompetens för såväl elever som för personal, inkludering i klassrummet och hur vi kan förhindra tidiga skolavhopp, samt integration. Organisationens fokus kommer att ligga på elevernas resultat. och utifrån skolledningens analys är utvecklingsområdena ovan de som i nuläget är mest angelägna för måluppfyllelse. Resultat och analys Styrkan i organisationen är att skolan har gott rykte. Det påverkar rekryteringsläget för Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

157 skolan. Huvudmannen ser att SYV organisationen har utökat med ytterligare tjänster, men detta har ännu inte analyserats eller kommenterats i gymnasiets egen plan. 3.2 Elever 2017/2018 Program 2016/2017 Åk 1 Åk 2 Bygg och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Fordontransportprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Introduktionsprogrammen Åk Åk 1 Åk /2016 Åk Åk 1 Åk 2 Åk 3 74 Naturvetenskapliga programmet Samhällsvetenskapliga programmet Teknikprogrammet Summa Summa totalt Resultat och analys Trenden med ökande antal elever håller i sig och Upplands-Bro gymnasiet kommer att utöka organisationen under hösten 2017 till två paralleller på Ekonomiprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet, samt starta med ett nytt program: Barn- och fritidsprogrammet. Sedan tidigare är Samhällsvetenskapsprogrammet tvåparallelligt. En utmaning till följd av det ökande elevantalet är att nyttja lokalerna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt så att alla elever kan rymmas, utan att göra avkall på kvaliteten på elevernas studiegång. Som en del i det arbete har administrationen stärkts med delar av en tjänst där ansvar för bland annat lokalerna ingår. Det ökande antalet elever gör också att Upplands-Bro gymnasiet på sikt måste se över vilka stödfunktioner som finns på skolan. I nuläget finns en alltför liten organisation vad gäller speciallärare. Huvudmannens kommentar: Det är tydligt att det finns utmaningar på det här området som även huvudman bör vara medveten om för att skapa goda förutsättningar för ett fortsatt växande gymnasium. 3.3 Skolans miljö, inne och ute Målet är att Upplands-Brogymnasiet ska vara en attraktiv miljö som väl möter verksamhetens dagliga behov, där elever och personal trivs och inspireras. Skolans utemiljö är i behov av översyn av ytskikt på möbler. Planteringar sköts grundläggande men mer bör göras för att miljön utanför skolan ska uppfattas positiv. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

158 Innergårdarna är eftersatta i skötsel och en plan upprättas för framtida skötsel. Innemiljön är i behov av viss ombyggnation för att möta behovet av fler lokaler i och med att skolan växer. I vissa delar av skolan behöver ytskiktet fräschas upp. Matsalen är ett pågående projekt där i dagsläget, runda bord byts ut mot avlånga, för att skapa fler sittplatser. Undervisningslokalerna är i gott skick. Huvudmannens kommentar: Fastighetsägaren har i dagsläget en utemiljöansvarig som kan kontaktas för att fortsätta arbetet. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

159 4 Rektors ledningsdeklaration Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat (Lgy 11) Ny rektor började sin anställning under våren 2017 och har under hösten startat upp organisationen på Upplands-Brogymnasiet utifrån sina visioner och konkreta tydliga mål för verksamheten. Dessa är målen och visionen som rektor och ledning vid Upplands-Brogymnasiet gemensamt beslutat sig för att utgå ifrån under läsåret 2017/2018. På Upplands-Brogymnasiet ska lärandet vara i fokus. Eftersom eleverna arbetar mot väl kända, tydliga mål, får frekvent återkoppling på sina resultat och aktivt deltar i planeringen och utvärderingen av sina studier kommer de att ha goda möjligheter att nå sina mål. Genom studierna ska eleverna få hög språklig, analytisk och digital kompetens. Upplands-Brogymnasiets gemensamma arbete ska präglas av transparens, samverkan och viljan att lära av varandra. Alla ska känna sig trygga, bli sedda och uppleva att de blir väl bemötta utifrån sina förutsättningar. De som verkar inom ramen för skolan ska ha tydliga uppdrag och roller samt goda förutsättningar för kontinuerlig personlig utveckling. Upplands-Brogymnasiet ska prestigelöst granska utfallet av sitt arbete, dra nytta av sina kunskaper och externa aktörers input när resultatet analyseras och de planerar för framtiden. Målet är att studenterna på Upplands-Brogymnasiet ska ha goda ämneskunskaper, förmåga och mod att fatta väl grundade beslut samt väl rustade gå framtiden till mötes. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

160 5 Skolans värdegrund och uppdrag Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

161 6 Målområden 6.1 Kunskaper I de övergripandemålenangesde kunskapersamtde normer och värdensomalla eleverbör ha utvecklatnär de lämnar utbildningen.målen angerinriktningenpå utbildningen. Det är skolansansvaratt varje elev på ett nationellt yrkesprograminom gymnasieskolan gesmöjlighetatt uppnåkraven för en yrkesexamen sominnebäratt elevenhar uppnåtten av branschengodtagbarnivå av yrkeskunnande för att vara väl förbereddför yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan gesmöjlighet att uppnåkravenför en högskoleförberedande examensominnebäratt elevenhar tillräckliga kunskaperför att vara väl förbereddför högskolestudier,eller somavslutatett introduktionsprogramhar en plan för och tillräckliga kunskaperför fortsatt utbildning eller uppnåren förberedelseför etableringpå arbetsmarknaden. (Lgy 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Upplands-Brogymnasietvill att alla eleveroavsettbakgrund,kön och förutsättningar skavaraväl rustadeför yrkesliv eller fortsattastudier.elevernaskaklara minst betyget E i sina kurseroch därmedha med sig de kunskaperde behöver.de skaocksåtränasi olika arbetsformeroch olika sättatt tillägna sig kunskaperoch färdigheter.elevernaska varaväl förtrognamedkursinnehålloch betygskravoch skavara delaktigai planeringen och genomförandetav undervisningenoch examinationer.de ska tränasi att reflektera över sitt egetoch studiekamraters lärandeoch utveckling.eleverskafå respons,extra anpassningar, stöd och utmaningarutifrån sinabehov.elevernaskaha kontakt med näringslivoch högskolor/universitet,t ex genomapl, studiebesök,föreläsningarmm. Lärareoch annanpersonalskastöttaelevermed det som behövsför att de ska lyckas medsinastudieroch utvecklastill aktiva samhällsmedborgare. Resultat och analys Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

162 Elevernasgenomsnittligabetygspoänghar försämratspå flera programunderperioden Störstförsämringmellan 2015och 2016 har skettpå någraav yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmenhar 2016totalt settsamma genomsnittligabetygspoängsom 2015.I relation till 2016 är jämförelsevärdetför avgångsklasserna 2016/2017någotsämre12.2. Andelenelevermed gymnasieexamen inom 3 år har ökat underperioden och fortsätterenligt jämförelsevärdetför 2016/2017att öka då andelenelevermed examendettaläsårär 60%. (82% för yrkesprogrammen respektive53% för studieförberedande programmen). Upplands-Brogymnasietsutvärdering: Resultatenär för låga. Skolansresultatför 2016låg lägre i förhållandetill kommungruppenoch riket: den genomsnittligabetygspoängen låg på 12,9 för UBG järmfört medkommungruppen14,3 och riket 14,3. Andelenelevermed gymnasieexamen låg på 78,4 jämfört med 88,9 respektive90,0. Andelenmed exameninom tre år har däremotökat någottill 56,4% jämfört med 50,4%år 2015och 47,3%år 2014.(Siris, Skolverket) För att höja mål uppfyllelsenhar skolanfortsatt medsitt mål- och utvecklingsarbete medextra anpassningar och särskiltstöd.arbetetmed att tidigarefångaupp eleversom behöverstöd har systematiseratsytterligare;arbetslagenskakontinuerligtstämmaav och dokumenterade anpassningar someleverbehöveroch setill att dettafinns tillgängligt för samtligaundervisandelärare. Arbeteti ElevStödsGrupperna (biträdanderektor, elevhälsa,syv och speciallärare)har ocksåsystematiserat rutinernaytterligareför att snabbareplaneraför stödåtgärder. Skolanhar utökatdet organiseradestödeti svenska,svenskasom andraspråk,engelska, spanska,matematik,fysik och samhällskunskap/historia såatt undervisandelärarehar det i sin tjänstefördelningoch utlagt på schemat. Enligt kursutvärderingarna i matematiksägernärmare90 % av elevernaatt de får det stödde behöveroch de som saknardet sägeratt de vill ha fler stödtimmaroch stöd i högrematematikkurser.någraeleversägeratt de vill ha matte/läxhjälputanför skoltiden. Resultatenpå NP i Ma1aoch Ma1b visar en förbättringfrån förra året: 68,5 % klaradema 1a och 87,5 % Ma1b 2016 jämfört med52,4 % respektive79,6 % Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

163 2015. Förra året arbetade svensklärarna med läsutveckling och resultaten på läsförståelse i NP i Sv1 visade ett bättre resultat än året innan: färre än 5 elever på såväl yrkes- som högskoleförberedande program fick F 2016 jämfört med 23,8 % respektive färre än Totalt sett klarade 94,1 % NP i Sv jämfört med 87,8 % Förra året deltog svensklärarna i Läslyftet. Lärarna arbetar också med extra utmaningar för elever med hög måluppfyllelse. (Siris, Skolverket, Kursutvärdering matematik, UpplandsBrogymnasiet) Skolan använder Vklass som lärplattform och lärare och elever upplever att kommunikation, information och återkoppling är bättre i och med den nya plattformen. Skolan fortsätter även att använda Digiexam vid examinationer. Huvudmannens kommentar: Kunskapsresultaten behöver förbättras vilket syns tydligt när man tittar på till exempel examenselevernas genomsnittliga betygspoäng. Huvudmannen bedömer att Upplands-Brogymnasiets redovisning av elevernas kunskaper, resultat samt analysen av desamma har utvecklats under läsåret. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Nya konkreta verksamhetsmål för att öka måluppfyllelsen har satts upp av ledningen och lämnats ut till pedagogerna för att de i sin tur ska få konkretisera dessa mål i klassrumssituationen. Till exempel: MÅL: Elevernas meritvärden ska öka jämfört med förra läsåret. AKTIVITET: Eleverna ska vara involverade i planeringen, utförandet och utvärderingen av sina kurser. UTGÅNGSPUNKT FÖR PEDAGOG: Hur arbetar jag/vi för att eleverna ska vara involverade i planeringen, utförandet och utvärderingen av sina kurser? Huvudmannens kommentar: Huvudmannen bedömer att Upplands-Brogymnasiet behöver förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete och utifrån analyser vidta relevanta åtgärder för att vidareutveckla verksamheten och i förlängningen höja elevernas resultat. 6.2 Normer och värden Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

164 rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnaderi livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lgy 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen På Upplands-Brogymnasiet har det varit känt att elever trivs, vilket sprids positivt i hemkommunen och närliggande kommuner. Detta visar sig tydligt när man tittar på antalet elever på skolan som inte är från Upplands-Bro. Under några år har skolan tampats med ordningsproblem i olika former på nästan alla program. Ett av skolans prioriterade områden har varit "lugn och ro i skolan", där arbetet pågått och utvärderats kontinuerligt. Vidtagna åtgärder blev nya ordningsregler och en åtgärdstrappa där det tydligt står vad skolan förväntar sig av eleverna och vilka åtgärder som kommer att vidtas om reglerna inte följs. Resultat och analys Upplands-Brogymnasiets utvärdering: I enkäter genomförda på Upplands-Bro gymnasiet gav eleverna uttryck för att de inte kände sig 100 % trygga på skolan. För att förändra upplevelsen av trygghet anställdes både elevassistenter och så kallade landsmän som hade som uppdrag att befinna sig där eleverna var - i exempelvis korridorerna under rasterna - och att se och skapa relationer med så många elever som möjligt. För att stävja oron gjordes också en insats kring skolans ordningsregler och åtgärdstrappa i syfte att alla elever och personalen skulle vara väl informerade och känna till och efterleva ordningsreglerna. Uppfattningen bland elever och personal är att ordningen förbättrats. Daglig närvaro av skolledning och övrig personal i korridorer och klassrum av visar också på att miljön blivit lugnare på skolan. Den upplevda tryggheten på skolan kommer att följas upp under läsåret 17/18. Huvudmannens kommentar: Huvudmannen bedömer att Upplands-Brogymnasiet har ett strukturerat och systematiskt arbete för att skapa trygghet och studiero. Skolan planerar för uppföljningar och nya åtgärder efter behov. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Uppland-Bro gymnasiet har för det kommande läsåret har planerat ett antal insatser kring värdegrundsarbetet. Bland annat kommer ett arbete kring självledarskap genomföras med skolans personal i syfte att sedan nå ut till alla elever. Kursen, TRAIN-THE-TRAINER, kommer från Raoul Wallenberg-akademin och syftar Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

165 till att stärka empati och civilkurage hos ungdomar. Vidare har en grupp med medlemmar från pedagogerna och elevhälsan genomgått kursen Motverka rasism och främlingsfientlighet i förskolan och skolan och kommer att implementera kunskaper och erfarenheter från denna i skolans värdegrundsarbete. Huvudmannens kommentar: De planerade åtgärderna/aktiviteterna för värdegrundsarbetet är väl i grundade i analysen och resultaten. 6.3 Elevernas ansvar och inflytande Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbetai demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. (Lgy 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Skolan mål är att elever ska ges inflytande över sin egen utbildning. På Upplands-bro gymnasiet betonas också elevens eget ansvar då det gäller lärande och inflytande för att påverka sin studiegång positivt. Utifrån föregående års resultat i enkätundersökningen har arbetslagen haft i uppgift att arbeta mot ett större elevinflytande genom att arbetssätt och metoder ska möjliggöra för och uppmuntra eleverna till att ta större eget ansvar för sina studier. Resultat och analys Upplands-Brogymnasiets utvärdering: Enligt gymnasieenkäten som alla elever i årskurs 2 besvarar upplever eleverna att deras möjlighet att påverka innehållet i sin undervisning eller arbetssätt ökat, vilket är glädjande. Däremot så har områdena Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna och Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola minskat marginellt. Dessa områden måste skolan arbeta med för att förbättra resultaten. Resultaten för svarsalternativen 4 och 5 syns nedan. Svarsalternativen är från 1 till 5, där 5 är bäst: På frågan "Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen" var positivt svar 41% 2014, 37% 2015, 32% 2016 och 40% för På frågan "Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna" var positivt svar 37% 2014, 37% 2015, 32% 2016 och 31% för På frågan "Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola" var positivt svar Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

166 40% 2014, 48% 2015, 43% 2016 och 39% för Huvudmannens kommentar: Resultaten visar att elevers ansvar och inflytande är ett område som skolan behöver arbeta mer med, vilket också konstaterats av rektor och är ett av de utvecklingsområden skolan ska fokusera på under läsåret. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Elevernas upplevelse av inflytande och hur de uppmuntras ta eget ansvar för sina studier ingår i målen för läsåret 17/ Utbildningsval arbete och samhällsliv Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. (Lgy11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen På Upplands-Brogymnasiet ska alla elever som har svenska som andra språk ges möjlighet att genomföra sin svenskundervisning inom ramen för kursen Svenska som andra språk. Elever på yrkesförberedande program ska ges möjlighet att läsa in grundläggande behörighet till högskolan. På alla program ska eleverna beredas möjlighet att möta arbetslivets representanter lika väl som representanter för yrkesrelaterade organisationer och fackföreningar. Detta genom att besöka ovanstående parter eller att parterna besöker skolan. Elever på yrkesförförberedande program möter dessa både i skolan och på sin arbetsplats förlagda läranden, APL. Elevrepresentanter för våra yrkesprogram deltar i programråd/yrkesråd, vilka hålls 1 gång per termin. För att uppnå vårt mål att bedriva verklighetsnära, aktuell utbildning kommer vi att fortsätta att utveckla vårt samarbete med närsamhället, representanter för olika branscher och andra utbildningsanordnare på högskole- och universitetsnivå. Som exempel kan nämnas vårt nära samarbete med ME (Maskinentrepenörerna) vilket gör Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

167 att kan vi erbjuda en högkvalitativ maskinförarutbildning som förbereder eleverna till att bli framtidens maskinförare, då organisationen väl känner till de krav arbetslivet ställer samtidigt som deras kontaktnät säkerställer att våra elever får en god APL (arbetsplatsförlagt lärande). Våra SYV:are besöker våra program för att informera våra elever om deras möjligheter till fortsatta studier eller arbete. Alla elever på Upplands-Brogymnasiet erbjuds tid hos den studie- och yrkesvägledare som har programansvar för den studerandes program, oavsett om de går på yrkesförberedande- eller högskoleförberedande gymnasieprogram. Planerade aktiviteter/åtgärder inför kommande läsår Ledningen på Upplands-Bro gymnasiet har precis sett över organisationen för SYV och kommer regelbundet att träffas under året för att utvärdera arbetssättet och följa upp den nya organisationens måluppfyllelse. Huvudmannens kommentar; Skolan har ett startat ett genomtänkt och konkret utvecklingsarbete inom området arbete och samhällsliv. 6.5 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet. Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. (Lgy 11) Så här genomför vi vårt gemensamma arbete för att uppnå målen Skolans utgångspunkt är att alla elever oavsett bakgrund, kön och förutsättningar ska tränas i att ta så stort ansvar som möjligt för sina studier. I det ligger bland annat att vara närvarande, använda skoldagen till studier, göra det uppgifter som förväntas samt förstå vad som krävs i utbildningen, i de olika kurserna och för olika kunskapskrav. Lärare ska stötta eleverna så att de kan ta det ansvaret, bland annat genom tydlighet kring innehållet i kurser, grunder för bedömning och kontinuerlig respons på elevers styrkor och utvecklingsbehov, samt genom extra anpassningar och stöd hjälpa och utmana elever utifrån olika förutsättningar och behov. Läraren ska också samverka med eleverna i planering och genomförande av kursen och dess examinationer. Lärare och annan personal ska stötta elever med annat som behövs för att de ska lyckas med sina studier. Resultat och analys Skolans resultat för 2016 låg lägre i förhållande till kommungruppen och riket. Den genomsnittliga betygspoängen låg på 12,9 för UBG jämfört med kommungruppen 14,3 och riket 14,3. Förhållandet mellan nationella prov och kursbetyg såg för 2016 ut så här: Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)

168 (Siris, Skolverket) I arbetet för högre måluppfyllelse jobbar skolan med anpassningar, stöd och utmaningar. Vissa ämnesgrupper arbetar med MGN, minsta gemensamma nämnare, för att öka likvärdigheten mellan program och lärare. En del ämnesgrupper arbetar också mycket med sambedömning, vilket leder till större likvärdighet. Rättningsgruppen i NP i svenska har också lett till större samstämmighet. Svensklärarna har flera år deltagit i utprovning av nationella prov och nu ska även matematik- och engelsklärarna delta i detta. Många lärare arbetar med formativ bedömning, t ex via matriser och många elever tycker att det ger en större tydlighet. Vklass ser vi som en god hjälp i det formativa arbetet med eleverna. Skolan har under de senaste tre åren haft sjunkande resultat vad gäller avgångselevernas genomsnittliga betygspoäng (2014:13,4, 2015:13,2, 2016:12,9 2017:12,2). Årets arbete har fokus på att vända trenden. Det kommer att ske genom ett intensifierat arbete för att alla elever ska vara närvarande på samtliga lektioner, snabb återkoppling vid frånvaro, återkommande avstämningar med elev och undervisande lärare så att eleven vet hur den ligger till samt vad som behöver göras för att nå högre resultat och slutligen återkommande kontroller av hur eleverna upplever undervisning och trygghet på skolan. Huvudmannens kommentar: Huvudmannen konstaterar att Upplands-Brogymnasiet aktivt arbetat för att all personal ska ta ansvar för elevernas lärande och tillse att varje elev får den hjälp och stöd som den behöver för att klara sin utbildning. Skolan har också vidtagit relevanta åtgärder för att förbättra resultaten. Huvudmannen ser att det finns stor diskrepans mellan de olika ämnena på NP och betyget i ämnet. Det framgår inte vilka skillnader som finns mellan pojkar och flickors resultat eller hur skolan arbetar med den frågan. Skolan behöver analysera och vidta relevanta åtgärder på det området. Utbildningsnämnden, SKA-rapport gymnasieskola (20)