Transportsystemutredning på Vasaregionens avfallsnämnds område

Transkript

1 SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND Transportsystemutredning på Vasaregionens avfallsnämnds område Rapport FCG DESIGN OCH PLANERING AB P27055

2 Rapport 1 (23) Riitta Kojo/Sundström Helena

3 Rapport 2 (23) Riitta Kojo/Sundström Helena Innehållsförteckning 1 Inledning och mål Bakgrundsmaterial som använts Nuläget för avfallsinsamling och -transport Insamlingssystem Fastigheter Antal fastigheter Fastigheter som anslutit sig till organiserad avfallstransport Bestämmelser gällande vanligt fast avfall som hör till kommunens ansvar Allmänt Sorterings- och insamlingsskyldighet gällande avfall från hushåll Tömningsintervall Mottagningsplatser Avfallsmängd Avfallstransporttjänster inom området Tjänsteutbud Avgifter Servicekvalitet Kommunernas, myndigheternas och avfallsanläggningarnas verksamhet Vasaregionens avfallsnämnd Kommunernas miljöskyddsmyndigheter Verksamheten vid den kommunala avfallsanläggningen Företag Miljökonsekvenser Sammanfattande bedömning av hur de krav som ställs på avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar uppfylls inom Vasaregionens avfallsnämnds område Kraven och hur de uppfylls Tillgång till tjänster och skäliga och icke-diskriminerande villkor Tjänsternas tillgänglighet Rimliga och icke-diskriminerande villkor Avfallstransporten främjar avfallshanteringens allmänna funktion, stöder utvecklingen av avfallshanteringen i regionen Transportsystemet medför inte fara eller skada för hälsan eller miljön Beslutets konsekvenser för hushåll, företag och myndigheter Hushåll Företagens ställning Myndigheternas verksamhet... 18

4 Rapport 3 (23) Riitta Kojo/Sundström Helena Sammanfattning och slutledningar Bilagor Bilaga 1. Enkätsvar Bilaga 2. Enkätformulär

5 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 1 (20) Transportsystemutredning på Vasaregionens avfallsnämnds område 1 Inledning och mål Vasaregionens avfallsnämnds område består av sex kommuner: Storkyro, Korsnäs, Malax, Korsholm, Vasa och Vörå. Inom hela verksamhetsområdet tillämpas avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Avfallslagen (646/2011) förutsätter att avtalsbaserade avfallstransportbeslut enligt den gamla lagen ska bedömas på nytt när den nya avfallslagen trätt i kraft Enligt avfallslagen kan avtalsbaserad avfallstransport fortsättas som avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar bara i det fall att de krav som ställs i 37 i avfallslagen är uppfyllda. De förutsättningar som räknas upp i lagen är följande: Avfallstransporttjänster tillhandahålls allomfattande och tillförlitligt samt på skäliga och icke-diskriminerande villkor Avfallstransporten främjar avfallshanteringens allmänna funktion, stöder utvecklingen av avfallshanteringen i regionen och medför inte fara eller skada för hälsan eller miljön Beslutets verkningar sammantaget bedöms vara positiva, särskilt med beaktande av konsekvenserna för hushållen och för företagens och myndigheternas verksamhet. Målet med utredningsarbetet är att få en heltäckande bild av nuläget för transport av allt avfall som nämns i avfallsföreskrifterna (brännbart avfall, bioavfall, returmetall, returglas, returpapper, batterier och lysrör) hos kommunerna inom verksamhetsområdet för Vasaregionens avfallsnämnd samt bedöma dess funktion. I utredningsarbetet granskas dessutom hur de krav som ställs i avfallslagen (37 ) för avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar uppfylls. Som bakgrundsmaterial till utredningen genomfördes enkäter till invånare, förvaltare, avfallstransportföretag och myndigheter inom Vasaregionens avfallsnämnds verksamhetsområde. I utredningen granskas läget per kommun enligt uppdraget. Utredningen har på uppdrag av Vasaregionens avfallsnämnd genomförts av FCG Design och pla-nering Ab i samarbete med FCG Konsultering Ab. I utredningen har anvisningarna från Finlands Kommunförbund gällande avfallsmyndigheternas beslut om avfallstransportsy-stem beaktats (Kommunförbundets brev , 5/80/2013). 2 Bakgrundsmaterial som använts Vasaregionens avfallsnämnd riktade i början av 2015 en enkät till avfallstransportföretagen som alla företagare besvarade. I enkäten utreddes bl.a. antalet tömningar under en tvåmånadersperiod ( ) Som bakgrundsmaterial till denna utredning genomfördes enkäter till invånare, förvaltare, avfallstransportföretag och myndigheter inom verksamhetsområdet för Vasaregionens avfallsnämnd. Enkätens resultat och frågeformulär finns i bilagorna 1 och 2 till denna rapport. Dessutom frågade man representanter för den kommunala avfallsanläggningen (Oy Stormossen Ab) om deras syn på hur olika system påverkar hanteringssystemet hos kommunens avfallsanläggning och dess utveckling.

6 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 2 (20) Till invånarna skickades enkäterna med post. I brevet angavs också möjligheten att svara på nätet. Cirka enkäter skickades till invånarna. Två olika enkäter skickades: en var riktad till invånare i småhus och den andra till invånare i flervåningshus och radhus. Till invånare i flervånings- och radhus ställdes andra frågor än till invånare i småhus, eftersom avtalen med avfallstransportföretagaren i bostadsbolag görs av förvaltaren. Till invånare i småhus ställdes i huvudsak frågor gällande avfallstransportavtal. Till invånare i flervånings- och radhus ställdes frågor om hur nöjd man är med avfallstransportservicen och om eventuella problem som har varit förknippade med avfallstransporttjänsterna. Från invånarna erhölls svar, svarsprocenten var 37 %. I tabell 1 presenteras antal svar och svarsprocent per kommun. Tabell 1. Bakgrundsuppgifter för de som svarat på invånarenkäten, per kommun. Kommun Svar Urval Svarsprocent Storkyro % Korsnäs % Malax % Korsholm % Vasa % Vörå % Uppgift saknas 26 Totalt % Av de som svarat bodde 365 i flervånings- eller radhus och 1106 i småhus. Av invånarna i småhus uppgav 399 att de bodde i tätort och 671 att de bodde i glesbygd. Inga skillnader i svarsfrekvens kunde observeras mellan de olika boendeformerna. Även till förvaltarna skickades enkäten per brev. Sammanlagt 27 enkäter skickades till områdets förvaltarkontor. Åtta svar erhölls, svarsprocenten var 30 %. Av de förvaltare som svarat verkade alla i Vasaområdet, dessutom en i Storkyro och en i Korsholm. Inga svar erhölls från förvaltare som eventuellt verkar i Korsnäs, Malax och Vörå kommuner. Till avfallstransportföretag inom Vasas avfallsnämnds verksamhetsområde skickades enkäten per e-post. Enkäter skickades till 10 företag. Ett företag tog kontakt per telefon, men ville inte svara på enkäten. Enkäten besvarades av fem företag, svarsprocenten var 50 %. Bland de som svarade fanns såväl lokala som rikstäckande aktörer. Till den myndighet som har ansvar för avfallshanteringen i varje kommun inom verksamhetsområdet skickades en enkät per e-post. Svar erhölls från alla kommuner. 3 Nuläget för avfallsinsamling och -transport 3.1 Insamlingssystem I alla kommuner inom verksamhetsområdet för Vasaregionens avfallsnämnd tillämpas avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Beslut som fattats om avfallstransportsystem före avfallsnämnden påbörjat sin verksamhet presenteras i tabell 2.

7 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 3 (20) Tabell 2. Organ som beslutar om avfallstransportsystem (före avfallsnämnden) och tidpunkten för beslut om transportsystem per kommun. Kommun Organ som beslutar om avfallstransportsystem (före avfallsnämnden) När har beslut om avfallstransportsystem fattats Storkyro Tekniska nämnden eller fullmäktige Vet ej Korsnäs Kommunfullmäktige 1983 Malax Tekniska nämnden Korsholm Tekniska avdelningen har behandlat ansökningar gällande avfallshantering, men inget beslut om avfallstransportsystem kan hittas Vet ej Vasa Tekniska nämnden Beslut om avfallstransportsystem har aldrig fattats, utan avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar har fortsatt med tyst medgivande Vörå Tekniska nämnden Vet ej 3.2 Fastigheter Antal fastigheter Verksamhetsområdet för Vasaregionens avfallsnämnd utgörs av kommunerna Storkyro, Korsnäs, Malax, Korsholm, Vasa och Vörå. I området finns det sammanlagt cirka invånare och cirka hushåll. Det finns cirka småhus och cirka flervånings- och radhus. Antalet fritidsfastigheter är cirka Antalet fastigheter per kommun presenteras i tabell 3. Tabell 3. Antalet fastigheter per kommun inom området för Vasas avfallsnämnd (källa faktureringsuppgifter från Stormossen 2015) Kommun Småhus Bostadsbolag Fritidsfastigheter Totalt Storkyro Korsnäs Malax Korsholm Vasa Vörå Totalt

8 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 4 (20) Fastigheter som anslutit sig till organiserad avfallstransport Anslutning till den av fastighetsinnehavaren ordnade avfallstransporten sker genom att kontakt tas med en avfallstransportör som godkänts i avfallshanteringsregistret och ett avtal ingås om hämtande och transport av avfall från fastigheten i enlighet med avfallshanteringsföreskrifterna. Avfallshanteringsföreskrifterna granskas i avsnitt 3.3. Vasaregionens avfallsnämnd genomförde i början av 2015 en enkät till avfallstransportföretagen där bland annat antalet tömningar som gjorts under en tvåmånadersperiod ( ) klarlades. Enligt anmälningarna hade det gjorts tömningar från hushåll, när det i hela verksamhetsområdet under ifrågavarande tidsperiod fanns nära fastigheter (småhus och bostadsbolag). Baserat på enkäten fanns det mer än oklara fall (mer än 20 procent av fastigheterna). Dessa fastigheter är antingen med i ett gemensamt avfallskärl utan att de har anmält detta till avfallsnämnden eller så är de utan avfallstransport. Enligt avfallshanteringsföreskrifterna ska gemensamt kärl anmälas till avfallsnämnden. Sådana anmälningar finns det i nuläget 31 stycken av, där ingår sammanlagt 83 hushåll. Den största delen (86 %) av invånarna i småhus som svarat på enkäten som gjordes nu uppgav att de tecknat avtal med en avfallstransportföretagare gällande brännbart avfall för sitt eget hushåll och en liten andel (14 %) att de gjort det tillsammans med en granne. En del av de svarande hade inte något egentligt tömningsavtal alls, utan de beställde tömning när insamlingskärlet blev fullt. 3.3 Bestämmelser gällande vanligt fast avfall som hör till kommunens ansvar Allmänt Bestämmelser gällande avfallshantering av vanligt fast avfall som hör till kommunens ansvar finns i Vasaregionens avfallshanteringsföreskrifter ( ). I avfallshanteringsföreskrifterna behandlas bland annat anslutning till kommunens avfallshanteringssystem, insamling av avfall vid fastigheter, egen behandling och återvinning av avfall, sopkärl, avfallsinsamlingsplatser, avfallstransport m.m. Dessutom finns allmänna bestämmelser gällande avfallshantering i kommunernas miljöskyddsföreskrifter i verksamhetsområdet. Miljöskyddsföreskrifter har lämnats i Storkyro, Korsholm och Vasa Sorterings- och insamlingsskyldighet gällande avfall från hushåll Enligt Vasaregionens avfallshanteringsföreskrifter ska avfall som uppkommer från invånare i tätorter sorteras och insamlas separat i egna fastighetsvisa sopkärl enligt följande Brännbart avfall när antalet lägenheter på fastigheten är 1 4. Bioavfall, brännbart avfall, returmetall, returglas, batterier och lysrör samt papper, när antalet lägenheter på fastigheten är 5 eller fler. Fastigheter som har 1 4 lägenheter kan ansluta sig till systemet genom att använda ett eget eller gemensamt bioavfallskärl. Skyldigheten att insamla bioavfall separat gäller inte fastigheter, där det bioavfall som uppkommer komposteras vid ifrågavarande fastighet.

9 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 5 (20) Tömningsintervall Tömningsintervallet för sopkärlet för brännbart avfall är enligt avfallshanteringsföreskrifterna för Vasaregionens avfallsnämnds område varannan vecka inom tätbebyggt område och var fjärde vecka inom glesbygdsområde. Om bioavfall komposteras kan tömningsintervallet inom tätbebyggt område vara fyra veckor på sommaren och inom glesbygdsområde sex veckor året runt. Förlängt tömningsintervall ska anmälas skriftligt till avfallsnämnden. Det har hittills gjorts 55 sådana anmälningar. Enligt den enkät som Vasaregionens avfallsnämnd genomförde 2015 tömde 21,6 procent av hushållen sitt sopkärl alltför sällan. Den nu genomförda enkäten gav ett likartat resultat (bilaga 1). Baserat på svaren från invånare i småhus (979 st.) tömde 23 procent av fastigheterna inom tätbebyggt område och 3 procent av fastigheterna inom glesbebyggt område sina kärl alltför sällan Mottagningsplatser 3.4 Avfallsmängd I avfallshanteringsföreskrifterna anges att avfall som faller inom ramen för den kommunala hanteringen av kommunalt avfall ska lämnas till de mottagningsplatser som den kommunala avfallsanläggningen anvisat. Avfall som faller inom ramen för avfallshantering fastighetsvis ska transporteras till Stormossen. Mottagningsplatser för avfall som hör till den kommunala hanteringen av kommunalt avfall som inte transporteras inom avfallstransport fastighetsvis, är de mottagningsplatser som den kommunala avfallsanläggningen ordnar, såsom avfallscentral, återvinningsstationer, ekopunkter och kampanjinsamlingar. Avfall som omfattas av producentansvar förs till de mottagningsplatser som producenterna har ordnat. Enligt den enkät som genomfördes hos företagare lämnar den största delen av de svarande avfallet till mottagningsplatser som kommunen ordnat. Andra mottagningsplatser som transportföretagarna uppgav var bland annat L&T:s eller Sitas (nuvarande Suez Environnement) mottagningsplatser. Det är svårt att beräkna mängden hushållsavfall som uppstår inom Vasaregionens avfallsnämnds område eftersom transportföretagarna samtidigt också lämnar företagsavfall. Stormossen har under det gångna året (26 oktober oktober 2015) tagit emot olika avfallsfraktioner enligt följande: Brännbart avfall: ton Bioavfall ton Glas: 484 ton från fastigheter och 97 ton från ekopunkter Metall: 248 ton från fastigheter och 155 ton från ekopunkter. Det fanns inte tillgång till uppgifter om mängd eller slag för avfall som lämnats till övriga angivna mottagningsplatser (L&T:n eller Suez Environnement).

10 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 6 (20) Avfallstransporttjänster inom området Tjänsteutbud Inom den fastighetsvisa avfallstransporten verkar tio företag som samlar in och transporterar kommunalt avfall inom verksamhetsområdet för Vasaregionens avfallsnämnd. I varje kommun verkar minst ett företag enligt följande: Storkyro 2 st. Vörå 2 st. Malax 2 st. Vasa 7 st. Korsholm 8 st. Korsnäs 1 st. Avfallstransport fastighetsvis har i regionen kompletterats med låsförsedda sopkärl som underhålls av den kommunala avfallsanläggningen och som är avsedda för fritidsboende. Sopkärlen finns som regel i anslutning till återvinningsstationerna under perioden 1 maj till 30 september. För servicen uppbärs en separat avgift enligt avfallstaxan. Dessutom finns bland annat 130 ekopunkter, 13 återvinningsstationer och ekobilkampanjen (insamling av farligt avfall och metallskrot). Vasaregionens avfallshanteringsföreskrifter medger att bioavfall och brännbart avfall förs till den permanenta bostaden. Av invånarna i småhus som svarade på enkäten (bilaga 1) uppgav 98 procent att det varit lätt att få tömningstjänster. I svaren fanns inga betydande skillnader mellan kommuner eller bostadsområden. Av de förvaltare som svarade uppgav sju av åtta att det varit lätt att få avfallstransporttjänster. Som ett problem nämns att det tar lång tid att få en extra tömning. Enligt uppgift från kommunernas miljömyndigheter (bilaga 1) finns det enstaka fastigheter och områden där transporttjänster för kommunalt avfall inte är tillgängliga. Det finns skillnader i tillgängligheten mellan kommunerna: I Vörå kommun finns enstaka fastigheter där det inte finns tillgång till/används transporttjänster för kommunalt avfall. Dessutom saknas transporttjänst för kommunalt avfall på sådana öar i Korsnäs, Vasa och Malax där det inte finns permanentboende. I Storkyro och Korsholm finns inga kända fastigheter som inte har tillgång till transporttjänst för kommunalt avfall. I Vörå kommun uppgavs orsaken till att transporttjänster för kommunalt avfall saknas vara fastighetsägarnas ointresse. I skärgården är orsaken avsaknaden av vägförbindelse. I skärgården transporterar människorna sitt avfall själv antingen till sopkärlen i båthamnarna eller till sopkärlet vid den permanenta bostaden eller så utnyttjas företagare med transportfärjor. Invånare i småhus väljer transportföretagare oftast på rekommendation av bekanta eller grannar eller som ett "arv" efter föregående ägare. Av alla svarspersoner hade färre än 10 procent tagit in anbud eller bytt transportföretag under de senaste fem åren. Byte av företagare har i allmänhet skett på grund av att en företagare flyttat eller upphört med sin verksamhet. Speciellt i svaren från Korsnäs märks inverkan av att en företagare upphört med sin verksamhet. I övrigt kunde inga betydande skillnader ses i svaren mellan kommunerna (bilaga 1). Förvaltarna har valt transportföretagare antingen baserat på företagarens offert (5 svar) eller så har avtalet "ärvts" med fastigheten (5 svar). Av svarspersonerna hade

11 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 7 (20) Avgifter två inte konkurrensutsatt transportföretagaren under de senaste fem åren, tre tar in anbud regelbundet och en hade tagit in anbud på grund av en ny fastighet att förvalta. Som orsak till konkurrensutsättning angavs pris och kvalitet. Offerter togs in från i genomsnitt 2,5 företagare. Utöver den avgift som företagen debiterar för avfallstransport fastighetsvis debiteras fastigheter inom Vasaregionen dessutom en ekoavgift för att upprätthålla bland annat ekopunkter, återvinningsstationer och ekobilkampanjen (insamling av farligt avfall och metallskrot) samt avfallsrådgivning. Företagens prissättningsprinciper De företag som svarat på enkäten (bilaga 1) bestämmer enligt svaren transportens andel av tömningsavgiften bland annat på följande sätt: baserat på en genomsnittlig självkostnad för området baserat på erfarenhet baserat på vikt. En del av företagen som svarat uppgav att tömningspriset är samma för alla kunder, tömningspriset beror på kärlets storlek. Om det finns flera kärl på någon fastighet kan avgiften per kärl sänkas. Prishöjningar Priserna har höjts något under de senaste åren i några företag. Priserna har höjts bland annat på grund av ökade löne- och bränslekostnader samt på grund av höjda mottagningspriser vid Stormossen. I en del företag har priserna inte höjts alls de senaste åren. Fakturering Av de företag som svarat på enkäten uppgav i stort sett alla att de på fakturan specificerar behandlingsavgift, transportandel och moms. En uppgav att endast momsen specificeras på fakturan. Inget av företagen som svarat uppgav att de debiterar tillägg för besvärligt arbete. Som separatdebiterade tilläggstjänster nämndes bland annat tvätt av kärl och behandlingsavgifter för lös fraktion. Av alla invånare som svarat (invånare i småhus) uppgav 56 procent att behandlingsavgiften samt tömnings- och transportavgifterna är specificerade på fakturan. Minst fakturaspecificering uppgavs finnas i Korsnäs (35 %) och Malax (37 % av svarspersonerna), mest i Vörå (70 %) och Vasa (66 % av svarspersonerna). Även de flesta förvaltare som svarat på enkäten uppgav att olika kostnadsfaktorer är specificerade på fakturan. Nästan alla företag som svarat använde både ett elektroniskt och ett pappersfaktureringssystem. Ett använde endast ett faktureringssystem på papper och en använde bara ett system på papper även om också ett elektroniskt fanns.

12 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 8 (20) Storleken på tömningsavgifterna Till invånarna ställdes frågor (bilaga 1) om tömningsavgifterna för brännbart avfall inom Vasaregionens avfallsnämnds område. Utöver svarsblanketterna gavs en del svar i form av fakturakopior. Nedan presenteras en sammanfattning av tömningsavgifterna för ett tömningstillfälle för den vanligaste typen av sopkärl (240 l) Prisintervallet för de priser som uppgavs på svarsblanketterna för en tömning av ett 240 liters kärl var 1,24 60,92 euro/tömningstillfälle. Det stora maximivärdet tyder på att en del av svarspersonerna som svar har uppgivit debiteringen för hela faktureringsperioden. En del av svaren var bristfälliga och den hanteringsavgift som en transportföretagare specificerat på sin faktura avser sannolikt avgift för hantering av fakturan och inte avfallsbehandlingsavgift. De prisuppgifter som lämnats på svarsblanketterna kan därför inte anses tillförlitliga. Prisuppgifter från fakturor är mera tillförlitliga än de som lämnats på svarsblanketten eftersom det gav möjlighet att kontrollera vad som ingår i priset. Det totala antalet fakturor som lämnats var 76 st. varav 47 gällde tömning av 240 liters sopkärl för brännbart avfall. Urvalet är alltså ganska litet i förhållande till det totala antalet hushåll. Det lilla urvalet försämrar tillförlitligheten för dessa prisuppgifter. Baserat på medelvärdespriser från fakturor hade Vasa de högsta tömningspriserna (medelvärde 11,59 /tömning, moms 24 %). De lägsta tömningspriserna hade Vörå (medelvärde 8,05 /tömning, moms 24 %). Prisuppgifterna från Vasa hade också den största variationen (7,01 20,87 ). Ovan angivna priser inkluderar tömning, transport och avfallshanteringsavgift samt moms (24 %). Eventuella faktureringstillägg ingår inte i priserna. Av de förvaltare (bilaga 1) som svarat på enkäten uppgav hälften att det fanns skillnader mellan tömningspriserna inom samma kommun enligt deras erfarenhet. En förvaltare uppgav att det fanns skillnader i prisnivå mellan kommunerna. I tabell 4 har tömningspriser per avfallsslag för de vanligaste sopkärlsstorlekarna samlats baserat på svaren från förvaltare.

13 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 9 (20) Tabell 4. Tömningspriser för de vanligaste sopkärlen per avfallsslag (förvaltare) Avfallsslag Typiskt kärl Tömningspris för en tömning av ett typiskt sopkärl ( ) * Observationer mv min. max. Brännbart avfall 600/660 l 9, Servicekvalitet Bioavfall 240 l 7,73 7 8,86 Returmetall 240 l 5,35 3 9,5 Returglas 240 l 6,02 3 9,5 Returpapper 600/660 l 3, ,15 Fyra av sex svarspersoner uppgav att priset är 0 euro. Batterier l 7,31 3,53 17,15 Lysrör Inga svar, en svarsperson uppgav att ingen tömning sker *) priset inkluderar tömning, transport och hantering, sammanlagt, moms 0 %. Av de förvaltare (bilaga 1) som svarat på enkäten svarade tre att de kände till den allmänna prisnivån i området. Av invånarna i småhus uppgav cirka 30 procent att de kände till den allmänna prisnivån i sitt bostadsområde. Baserat på svaren var man mest medvetna om områdets allmänna prisnivå i Vörå (38 % av svarspersonerna) och Korsnäs (36 % av svarspersonerna); minst medvetna om områdets allmänna prisnivå var man i Malax (25 %) och Korsholm (27 %). Av alla invånare i småhus som svarat på enkäten (bilaga 1) gav 94 procent betyget bra eller ganska bra för den tömningsservice man får. Baserat på svaren fanns de mest nöjda invånarna i Malax och Korsnäs. Ingen märkbar skillnad kunde observeras i kundnöjdhet mellan invånare i tätorter och glesbygdsområden. Av de invånarna i flervånings- och radhus gav 91 procent avfallstransporttjänsterna betyget bra eller ganska bra. Invånarna i Korsnäs och Malax gav relativt sett flest betyg bra: 78 resp. 76 procent; i Vasa och Korsholm gavs minst andel betyg bra: 50 resp. 51 procent. Av förvaltarna i Vasa gav fyra avfallstransporttjänsterna betyget bra, tre betyget ganska bra och en betyget nöjaktig. Avfallstransporttjänsterna i Storkyro och Korsholm fick betyget "ganska bra". Förvaltare fick också frågor om nöjdhet per avfallsslag. Svaren fördelade sig ganska jämnt mellan de olika slagen av avfall. Det vanligaste betyget för bioavfall, brännbart avfall, metall, glas och papper var ganska bra, för batterier och lysrör nöjaktigt. Insamlingen av lysrör fick flest dåliga betyg.

14 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 10 (20) Kvaliteten på transportföretagens service kritiseras ganska lite. De kommentarer som lämnats gällde bland annat otydlig fakturering, avfallsförarnas bristande språkkunskap, hög prisnivå och förarnas körstil. Den största delen av de negativa kommentarerna gällande avfallshantering riktade sig mot andra parter än avfallstransportföretagaren. 3.6 Kommunernas, myndigheternas och avfallsanläggningarnas verksamhet Vasaregionens avfallsnämnd Vasaregionens avfallsnämnd inledde sin verksamhet våren Avfallsnämnden har på det sätt som lagen förutsätter skapat ett transportregister där bland annat namn, personbeteckning, fastighetens adress, annan adress, fastighetsnummer, byggnadsnummer, hemkommun, antal personer i bostaden, dödsdatum, modersmål, uppgift om sopkärlets storlek och tömningsintervall, uppgift om samarbetsparter (gemensamt sopkärl) samt namn på avfallstransportföretaget noteras. Transportuppgifterna samlas in 2 4 gånger per år från transportföretagen i området. Insamling och hantering av uppgifter har upplevts som besvärligt och arbetskrävande eftersom uppgifterna kan vara bristfälliga och felaktiga. Den senaste insamlingen gjordes i början av Svar erhölls från alla företag Kommunernas miljöskyddsmyndigheter Transportsystemets inverkan på verksamheten hos kommunernas miljömyndigheter utreddes genom att be om miljömyndigheternas syn på fördelar och nackdelar med avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. I svaren konstaterades det att nuvarande system i huvudsak fungera bra. Myndigheterna såg följande faktorer som fördelar med avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar: "Varje kund får välja sitt företag själv och där fungerar marknadslagarna Konkurrens mellan företagen främjar utvecklingen i branschen Kundservicen är eventuellt bättre, eftersom det är en direkt kundrelation mellan avfallets producent och transportör". Som nackdelar framfördes följande: "Kärlens tömningsintervall kan på kundens begäran vara lite längre än vad reglerna medger. Det har förekommit klagomål om detta i några kommuner. Alla fastigheters sopkärl töms inte regelbundet (transportföretagarna tömmer kärl också efter engångsbeställning). Många olika bilar kör samma rutter, sannolikt större total körsträcka (buller, avgaser). Avfallstransportörernas bokföringspraxis varierar, ofta är det svårt att få uppgifter" Verksamheten vid den kommunala avfallsanläggningen Av representanter för den kommunala avfallsanläggningen (Oy Stormossen Ab, i fortsättningen Stormossen) frågade man om deras syn på hur olika system påverkar hanteringssystemet hos kommunens avfallsanläggning och dess utveckling.

15 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 11 (20) Stormossen levererar det brännbara avfallet till Westenergy Oy Ab:s kraftverk. Bioavfall samt reningsverks- och annat slam behandlas genom rötning. Rötningsanläggningen producerar el och värme. Dessutom kommer rötningsgasen att förädlas till fordonsbränsle. Stormossen upprätthåller också områdets återvinningsstationer, där källsorterat, återvinnningsbart avfall från företag och hushåll tas emot liksom farligt avfall och deponiavfall. Avfallsströmmar och hantering av dem Enligt Stormossens synsätt är det bästa sättet att säkerställa att avfallet lämnas för behandling enligt bestämmelserna och därigenom realisering av avfallshierarkin att tilllämpa avfallstransport ordnad av kommunen. Vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar finns risken att avfall som hör till kommunens ansvar styrs till mottagningsplatser som står i strid med bestämmelserna. Det är också svårt att genomföra en effektiv tillsyn och att ingripa mot felsorterade leveranser vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Stormossen har tecknat ett avtal med Westenergys förbrännningsanläggning för det brännbara avfallets del, där man förbinder sig till vissa avfallsmängder. Om avfall levereras också till andra platser finns risken att Stormossen inte kan uppfylla sina skyldigheter enligt avtalet när det gäller avfallsmängden. Detta leder till sanktioner i form av höjda mottagningsavgifter vilket i sin tur leder till dyrare avfallshantering. Stormossen konstaterar att en effektiv behandling av bioavfall förutsätter att bioavfallet är källsorterat så bra som möjligt. Enligt avfallsanläggningens synsätt kan man vid avfallstransport ordnad av kommunen bättre övervaka avfallets kvalitet och ingripa mot felsorterade leveranser när hela kedjan står under avfallsanläggningens kontroll ända från ruttplaneringen. Övervakning av kvaliteten kan effektiviseras och lastkontroller riktas efter behov mot vissa leveranser när tidtabellerna för olika tömningsrutter är kända i förväg. Debitering av avfallsavgifter I ett avfallstransportsystem som fastighetsinnehavaren ordnar fakturerar transportföretaget fastighetsinnehavaren tömningsavgifterna (inkluderar både avfallets behandling och transport). Avfallsbolaget fakturerar transportföretaget för avfallets behandlingsavgift efter den mängd avfall som lämnats. Om fastigheten inte betalar transportföretaget bär transportföretaget kreditförlustrisken. Fastighetsinnehavaren kan beställa tjänsten från ett annat transportföretag eller stå helt utan tömningsservice. Om transportföretaget hamnar i betalningssvårigheter bär avfallsbolaget kreditförlustrisken. Fordringarna kan bli betydande. Stormossen konstaterar att vid avfallstransport ordnad av kommunen överflyttas kreditrisken när det gäller fastighetsinnehavarna till avfallsbolaget. Avfallsbolaget betalar ersättning till transportföretaget efter prestationer och villkor i transportavtalet. Avfallsbolaget kan inte enligt lagen avbryta eller upphöra med tömingsservice på grund av att en fastighetsinnehavare inte betalar. Utveckling av avfallshanteringen Stormossen har tecknat avtal med Vasa stad om leverans av fordonsgas till stadsbussarna. Avsikten är att utvidga leveranserna av fordonsgas även till andra slutanvändare, till såväl företag som konsumenter. Om verksamheten lyckas finns möjlighet att hålla behandlingskostnaderna för bioavfall och slam och därigenom också avfallshanteringskostnaderna för områdets invånare så låga som möjligt.

16 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 12 (20) Företag Utvidgning av verksamheten skulle förutsätta att mängden bioavfall ökar jämfört med idag. Detta skulle kunna åstadkommas genom att utvidga separatinsamlingen av bioavfall till att gälla alla fastigheter. Enligt Stormossens synsätt man kan ställa krav på insamlingskärl och transportutrustning endast om avfallstransporten ordnas av kommunen, till exempel genom att utvidga sy-stemet med fyrfackskärl, som idag erbjuds till hushållen av två transportföretag i Vasa och Korsholm, till alla fastigheter på hela verksamhetsområdet. När även glas och me-tall samlas in i fyrfackskärlet kan dessutom de ekopunkter som Stormossen nu upp-rätthåller slopas och därigenom kan besparingar och effektivare insamling uppnås. De hittillsvarande erfarenheterna visar att de avfallsfraktioner som samlas in i fyrfackskärl har en mycket hög renhetsgrad. Stormossen konstaterar också att i ett system med avfallstransport ordnad av kommunen kan man i samband med anbudsförfarandet ställa krav (eller belöna i anbudsförfarandets poängsättning) på användning av fordonsgas i sopbilarna. Detta skulle innebära snabb ökning av användningen av fordonsgas så att miljöstörningarna skulle minska tack vare renare utsläpp från sopbilarna och avfallsbolagets ekonomi skulle förbättras (och därigenom skulle invånarnas kostnader för avfallshantering minska). Myndighetsverksamhet Enligt Stormossens synsätt kan avfallsbolaget i ett system med avfallstransport ordnad av kommunen upprätthålla ett kundregister och därigenom underlätta myndighetstillsynen genom att utveckla sina system så att nödvändig information kan produceras om hur avfallstransporterna fungerar och om hur avfallshanteringsföreskrifterna följs. För insamling av avfall kan modern teknik utnyttjas, så att bland annat faktureringen är effektiv och statistik kan produceras för att vidareutveckla funktioner och service. Inom området verkar tio avfallstransportföretag. Alla företag i området hör till det avfallshanteringsregister som NTM-centralen upprätthåller. Baserat på enkätsvaren (bilaga 1) är företagens verksamhetsområde 2 6 kommuner. Med undantag för rikstäckande aktörer verkade de företag som svarat på enkäten bara inom Vasaregionens avfallsnämnds område. Alla företag som svarat uppgav att de samlade in och transporterade bioavfall, brännbart avfall, metall, glas och papper. Insamling och transport av batterier och lysrör hör inte till alla företags verksamhet, tre av fem företag som svarade uppgav att de transporterade dessa. I de företag som lämnat uppgifter var antalet anställda som betjänade avfallshanteringen inom Vasaregionens avfallsnämnds område 1 30 personer. I de företag som svarat arbetar 62 personer med transporter av kommunalt avfall och därmed nära sammanhängande uppgifter. Hos en del av de som svarat var insamling av kommunalt avfall från hushåll den enda tjänsten som erbjöds, en del hade även andra tjänster. Andra tjänster var bland annat avlopps- och slambrunntjänster, växelflaktjänster, transport av farligt avfall, fyrfacksinsamlingstjänster och transport av djurkroppar. En av de som svarat hade ett mycket mångsidigt tjänsteutbud.

17 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 13 (20) Transporttjänster för avfall som hör till kommunens skyldighet att ordna utgör procent av företagets hela omsättning bland dem som lämnat uppgift om detta. Ett företag uppgav att uppgiften utgör affärshemlighet. De företag som svarat hade inom Vasaregionens avfallsnämnds område tillgång till 8 17 bilar avsedda för avfallstransport. 3.8 Miljökonsekvenser Transportsystemets konsekvenser för miljön utreddes genom att fråga miljömyndigheterna om orsaker till klagomål som kommit in under de senaste åren och om konstaterade missförhållanden. Antal klagomål och orsaker har samlats kommunvis i tabell 5. Tabell 5. Klagomål gällande avfallstransport/insamling per kommun Kommun Antal klagomål per år Antal klagomål ökade/minskande Orsak till klagomål Storkyro ett under tio år ingen ändring - Granne som eldar sopor, - Tömningsintervall följs ej Korsnäs Några klagomål per år Inga klagomål tidigare Överklagande till kommunen gällande beslut att Närpes Renhållning ska köra hushållsavfall till Stormossen och inte till Botniarosk Malax 2-3 inget svar inget svar Korsholm 5-10 ingen ändring Klagomål gällande bland annat kostnader för avfallstransporter och tömningar, tömningsfrekvenser, nedskräpning, olovlig eldning av sopor Vasa cirka 20 varierar mellan åren, ingen trend uppåt eller nedåt kan ses - Misstanke om sopeldning i grannskapet på grund av illaluktande rök - Avfall förs inte bort regelbundet från fastighet, utan den boende beställer tömning av sopkärl vid beov - Avfall lämnat på tomten, nedgrävt i marken - Soppåsar kastade från bil i diken - Kompost är inte skyddad mot djur -> råttor, fåglar. Vörå 1-5 ingen ändring - Hanteringen har inte utförts på rätt sätt i grannskapet - Nedskräpning

18 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 14 (20) Sammanfattningsvis kan man konstatera om de klagomål som myndigheterna fått att de i huvudsak gäller andra invånares aktiviteter. Inget klagomål som direkt gäller avfallstransportörens verksamhet nämndes i svaren. I enkätens (bilaga 1) fria kommentarer nämndes bland annat flera besök för att tömma sopkärl på samma gata. Även i svaren från myndigheter framkom de överlappande tömningsrutterna. 4 Sammanfattande bedömning av hur de krav som ställs på avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar uppfylls inom Vasaregionens avfallsnämnds område 4.1 Kraven och hur de uppfylls Enligt 37 i avfallslagen kan kommunen besluta att avfallstransport fastighetsvis ordnas i kommunen eller en del av kommunen så att fastighetsinnehavaren avtalar om den med en avfallstransportör, om avfallstransporttjänster tillhandahålls allomfattande och tillförlitligt samt på skäliga och icke-diskriminerande villkor avfallstransporten främjar avfallshanteringens allmänna funktion, stöder utvecklingen av avfallshanteringen i regionen och inte medför fara eller skada för hälsan eller miljön beslutets verkningar sammantaget bedöms vara positiva, särskilt med beaktande av konsekvenserna för hushållen och för företagens och myndigheternas verksamhet. Uppfyllandet av villkoren för avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar granskas i följande avsnitt Tillgång till tjänster och skäliga och icke-diskriminerande villkor Tjänsternas tillgänglighet Baserat på de uppgifter som erhållits verkar minst ett företag som sköter tömning av kommunalt avfall inom varje kommun i Vasaregionens avfallsnämnds område. Baserat på invånarenkäten har tjänsternas tillgänglighet varit god. Baserat på svaren från invånare och förvaltare bedöms det inte finnas betydande problem med tjänsternas tillgänglighet vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Den kommunala avfallsanläggningen har kompletterat den fastighetsvisa avfallstransportens tjänster med regional service. Enligt uppgifter som miljömyndigheterna lämnat har fastighetsvis transport av kommunalt avfall inte ordnats överallt, till exempel i skärgården, där det inte finns fast boende. Orsaken till att transporttjänster saknas har inte kunnat säkerställas i samband med denna utredning. Täckningen för de fastighetsvisa tjänsterna kan därför inte fastställas säkert. Som en mätare på tjänsternas tillförlitlighet kan betraktas att transportföretagen blir godkända för det avfallshanteringsregister som NTM-centralerna upprätthåller. Avfallstransportföretagen inom Vasaregionens avfallsnämnds område hör alla till avfalshanteringsregistret.

19 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 15 (20) Rimliga och icke-diskriminerande villkor Enligt regeringspropositionen (RP 199/2010) betyder kravet på skälig och ickediskriminerande tjänst bland annat att olika kunder, kundgrupper eller områden inte får försättas i avvikande ställning. Om prisernas jämbördighet, skälighet och transparens har det dessutom konstaterats följande: Skäligheten kan komma att bedömas också som ett förfarande som strider mot konkurrensbegränsningslagen, om det i något område finns ett enda företag som tillhandahåller avfallstransporttjänster och det har möjlighet att utnyttja sin dominerande marknadsställning vid prissättningen. Man har försökt att säkerställa transparensen för prissättningen av transporttjänster genom krav på uppgifter som ska specificeras på fakturan till fastighetsinnehavaren (belopp som ska betalas, förfallodagen, betalningsadressen, avgiftsgrunden, uppgift om dröjsmålspåföljder, anvisningar för framställande av anmärkning och fakturerarens kontaktinformation så att fastighetsinnehavaren kan ta kontakt). När det gäller prisernas jämbördighet kan det konstateras att insamlings- och transportpriserna för kommunalt avfall varierar något mellan kommunerna i Vasaregionens avfallsnämnds område. Det verkar också finnas prisskillnader inom kommunerna. Prissättningens transparens säkerställs genom att olika kostnadsfaktorer specificeras på fakturan. Baserat på den enkät som genomförts använder företagarna inom Vasaregionens avfallsnämnds område specifikationsmetoder av många olika slag och på många olika nivåer. Prisernas jämförbarhet är inte den bästa möjliga. Skillnaderna mellan avfallstransportsystemen utjämnas av avfallslagens krav på minimikrav för avgiftsgrunderna vid transport som ordnas av fastighetens innehavare (85 ). Kommunens möjligheter att följa upp prisnivån i avfallstransport som fastighetens innehavare ordnar är dock fortsatt små. Även metoderna för att påverka prisnivån är svaga. 4.3 Avfallstransporten främjar avfallshanteringens allmänna funktion, stöder utvecklingen av avfallshanteringen i regionen Faktorer som påverkar avfallshanteringens allmänna funktion är tillgängligheten för tjänster och tjänsternas flexibilitet. Funktionen för avfallshanteringen försämras av de fastigheter som ej anslutit sig till systemet. Till den allmänna funktionen och utvecklingen av avfallshanteringen i regionen kan också räknas att följa de gemensamma spelreglerna det vill säga avfallshanteringsföreskrifterna. Avfallsnämnden ska ordna systematisk uppföljning av tömningen av hushållsavfall även vid avfallshantering som fastighetsinnehavare ordnar. Med hjälp av ett välfungerande uppföljningssystem kan en fastighets anslutning till transportsystemet verifieras och det kan också kontrolleras om de företag som fastigheterna använder anslutit sig till avfallshanteringsregistret. Baserat på de uppgifter som finns tillgängliga finns det i Vasaregionen fastigheter där det inte har gjorts tömningar av sopkärl eller så har tömningar inte utförts så ofta som avfallshanteringsföreskrifterna förutsätter. I det nuvarande systemet har man därigenom inte kunnat säkerställa avfallshanteringens allmänna funktion. Till avfallshanteringens allmänna funktion hör också en tillförlitlig verksamhet vid mottagningsställen. Inom Vasaregionens avfallsnämnds område verkar det för närvarande

20 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 16 (20) inte finnas några särskilda problem med mottagningsställenas kapacitet eller driftsäkerhet. Utveckling av avfallshanteringen i regionen kräver planering och investeringar. Vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar agerar företagen enligt sina egna utvecklingsbehov, att få dem att genomföra gemensamma utvecklingsplaner är en utmaning. En del av företagen är dessutom små och har inte nödvändigtvis ekonomiska möjligheter att delta i regionalt utvecklingsarbete. Transporttjänsterna kan därför utvecklas närmast genom avfallshanteringföreskrifterna. Baserat på ovanstående främjar inte avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar avfallshanteringens allmänna funktion och stöder inte avfallshanteringen i regionen. 4.4 Transportsystemet medför inte fara eller skada för hälsan eller miljön Baserat på uppgifter från miljömyndigheterna i kommunerna inom Vasaregionens avfallsnämnds område kan det bedömas att antalet klagomål gällande insamling och transport av avfall är litet. Klagomålen har närmast gällt agerandet i grannskapet, inte insamling och transport av avfall. Transportregistrets betydelse som verktyg för uppföljning av tömningar och anslutning till systemet granskas i avsnitt Vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar uppdateras transportregistret som oftast kvartalsvis, vilket kan vara alltför sällan för att förebygga lokala miljöolägenheter. Transporttrafiken medför utsläpp och störningar som buller och säkerhetsrisker. Ett enskilt företag kan antas planera sina transportrutter så effektiva som möjligt, vilket minskar förutom kostnaderna också miljöolägenheterna. Transportrutterna koordineras dock inte mellan företagen, så överlappningar mellan rutter är sannolika. Även den enkät som genomfördes visade på överlappande rutter i Vasaregionen. Vid avfallstransport ordnad av kommunen kan tömningarna ruttplaneras baserat på ett klart större antal kunder än vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Transportrutterna kan därigenom antas bli effektivare och med mindre utsläpp än vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Även antalet besök av tömningsfordon i grannskapet kan i någon mån minskas. Vid avfallstransport som kommunen ordnar kan krav gällande bland annat transportutrustningens ålder och utsläppsmängder ställas i anbudsvillkoren. Ett anbudsförfarande som kommunen ordnar kan därför bedömas förebygga miljöolägenheter från transport-trafiken på ett mera systematiskt sätt än transport som en enskild fastighet tar in på anbud. Baserat på ovanstående är förutsättningarna för att förebygga miljöolägenheter sämre vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar än vid avfallstransport som kommunen ordnar. 4.5 Beslutets konsekvenser för hushåll, företag och myndigheter Hushåll På Vasaregionens avfallsnämnds område är långa kundrelationer med avfallstransportfö-retagen vanliga enligt enkäten. Vid avfallstransport som ordnas av kommunen kan man bli tvungen att avsluta ett långt kundförhållande, vilket upplevs negativt.

21 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 17 (20) Hushållen påverkas bland annat av tjänstens prisnivå, som har granskats i avsnitt Uppgifter om observerade miljöolägenheter har granskats i avsnitt 3.8. I enkäten riktad till företagen angavs bland annat följande faktorer som fördelar för servicenivån vid avfallstransport som fastighetinnehavaren ordnar jämfört med ett centraliserat system: Personlig, snabb, tillförlitlig betjäning på det egna språket Valmöjlighet när det gäller tjänsteleverantör och möjlighet att byta tjänsteleverantör om servicen varit bristfällig Det finns tio företagare inom området så en äkta konkurrens finns Om kunden inte är nöjd med den service kunden får är det lätt att byta avfallstransportföretag. Eftersom företaget inser detta satsar de på god kundservice och konkurrenskraftig prissättning. Möjlighet att producera tilläggstjänster för alla sektorer. Minimifrekvensen för tömningar är fastställd i avfallshanteringsföreskrifterna, så halvfulla kärl kan bli tömda i båda transportsystemen. Ändring av tömningsintervallet är möjligt i båda systemen inom de gränser som avfallshanteringsföreskrifterna tillåter. Även vid avfallstransport som kommunen ordnar måste det naturligtvis vara möjligt att beställa extra tömningar. Vid avfallstransport som kommunen ordnar kan inte tjänsteleverantören bytas, men klagomål utgör en del av kvalitetsövervakningen: om det kommer klagomål om tjänsten, granskas de också som frågor om utveckling av hela systemet. Avfallstransporttjänst som erbjuds av en privat transportföretagare faller inom ramen för konsumentskyddslagen, under det att avfallstransport som kommunen ordnar hamnar utanför lagens tillämpningsområde även i det fall att kommunen skulle ha utsett ett privat företag till att sköta transporttjänsten. I avfallslagen (646/2011) har det dock tagits in (86 ) principer enligt konsumentskyddslagstiftningen om kundens rättigheter i de fall där avfallshanteringsservicen inte motsvarar det som krävs enligt bestämmelserna. Paragrafen tillämpas utöver på civilrättsliga avgifter också på offentligrättsliga kommunala avfallsavgifter. I Vasaregionen har invånarna varit nöjda med avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Å andra sidan verkar det ännu finnas problem med fripassagerare i regionen. Det ser också ut att finnas skillnader i prissättningen. Sett ur hushållens perspektiv kan därför inte avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar betraktas om helt positivt på det sätt som punkt i avfallslagen förutsätter Företagens ställning Enligt uppgifter från transportföretagarna är det vanligt med stabila kundförhållanden i regionen, vilket å andra sidan betyder att det tar lång tid för nya företag att komma in på marknaden. Betydelsen av transporttjänster för avfall som hör till den kommunala hanteringen av kommunalt avfall varierar bland de som lämnat uppgift om detta i intervallet procent av omsättningen, så många företagare är mycket oroliga för att affärsverksamheten och näringsfånget upphör i och med en eventuell ändring av transportsystem.

22 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 18 (20) Säkerställande av verksamhetsförutsättningarna för små lokala företag har varit ett mål för såväl kommuner som företag. Beroende på den nuvarande strama ekonomiska situationen är det inte säkert att de små företagen klarar konkurrensen vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Bland annat är deras förutsättningar för marknadsföring sämre än de stora företagens. Vid transport som fastighetsinnehavaren ordnar är det transportföretagarens ansvar att föra in de uppgifter som krävs i transportregistret för avfall som hämtas från hushåll, detta kan vara svårt för små företagare. Vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar ska företagen klara bokföringen själv. Vid avfallstransport som kommunen ordnar kan avfallshanteringsmyndigheten säkerställa att företagen har tillgång till nödvändiga system för uppföljning och rapportering. Det kan vara svårt för små företag att nå framgång vid anbudstävlingar om transport som kommunen ordnar på grund av komplicerade anbudsförfaranden. Det krävs allt större noggrannhet av kommunerna vid anbudsförfaranden, vilket leder till allt mera komplicerade och krävande anbudstävlingar. Exempelvis kan stränga krav på utrustning tränga ut små företag ur anbudstävlingen. Konkurrensförmågan hos små företag kan förbättras bland annat genom att hålla entreprenadområdena tillräckligt små, entrepre-nadavtalen tillräckligt långa och genom att sprida anbudsförfarandena i tid. Vid transport som kommunen ordnar har de företag som får ett avtal en säker arbetsvolym under 3 5 år och en kund som betalar säkert samt förutsätter utveckling av verksamheten och deltar i det. Särskilt i fråga om små, lokala företag försämras möjligheterna att fortsätta affärsverksamheten för den företagare som förlorat anbudstävlingen. Baserat på ovanstående kan det bedömas att avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar är en positiv lösning för de företagare som redan är på marknaden Myndigheternas verksamhet Vasaregionens avfallsnämnd upprätthåller det transportregister som avfallslagen förutsätter. Transportregistret uppdateras genom regelbundna förfrågningar till företagen. Svaren på förfrågningarna fördröjs dock ofta och man måste fråga flera gånger efter uppgifter. Upp-gifterna fås i många olika former och det är tidsödande att uppdatera registret. Vasaregionens avfallsnämnd har utrett tömningsuppgifter från områdets transportföretag senast under tidsperioderna och Begärda transportuppgifter erhölls från alla transportföretag som verkar inom området. Ur tillsynsmyndighetens synvinkel är det mycket viktigt att registret över avfallstrans-porter är så vältäckande och uppdaterat som möjligt. Vid avfallstransport som kommunen ordnar sker underhållet av uppföljningsuppgifter systematiskt redan i och med de praktiska behoven för att ordna transporterna. Ett kundregister upprätthålls för uppföljning av kunderna. Avfallshanteringsmyndigheten har därigenom tillgång till uppdaterad information om bland annat hur fastigheterna har uppfyllt de krav som ställs i avfallshanteringsföreskrifterna. Vid ett transportsystem som fastighetsinnehavaren ordnar är det frågan om civilrättsliga avtal mellan transportföretagarna och kunderna. Dessa uppgifter är inte avsedda för det kommunala avfallsbolaget eller andra transportföretag. Avfallshanteringsmyn-

23 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 19 (20) digheten har skapat ett system för att överföra uppgifter från transportföretagarna till transportregistret. Driften av detta system kräver mer resurser än i ett transportsystem som ordnas av kommunen där uppgifterna skulle kunna lagras enklare i transportregistret. Upprätthållande av ett uppdaterat transportregister kräver utöver uppgifterna från transportföretagarna också många andra uppgifter, som uppgift om när fastighetsinnehavare byts. Vid avfallstransport som kommunen ordnar är det i kundens intresse att hålla avfallshanteringsmyndigheten uppdaterad om sina uppgifter, bland annat adressändringar. Underhållet av uppgifterna som behövs för transportregistret kan därför bedömas vara tillförlitligare och enklare än vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. I en situation där det konstateras att det på en viss fastighet inte görs tömningar tillräckligt ofta, skickar avfallshanteringsmyndigheten i båda systemen en uppmaning till fastigheten (innehavaren) att följa lagstiftningen och avfallshanteringsföreskrifterna, det vill säga komma överens om tömningar med antingen kommunen eller en privat transportföretagare beroende på system. Ifall fastigheten inte agerar på förutsatt sätt flyttas fortsatta åtgärder till miljöskyddsmyndigheten i ifrågavarande kommun. Skillnaden mellan systemen är reaktionssnabbheten: i ett system där kommunen ordnar transporterna är registeruppgifterna ständigt uppdaterade, medan man i ett system där fastighetsinnehavaren ordnar transporterna uppdaterar transportregistret högst kvartalsvis. I Vasaregionen debiterar det kommunala avfallsbolaget numera en ekoavgift som används bland annat för att täcka kostnaderna för ekopunkter, återvinningsstationer, ekobilkampanjen och avfallsrådgivning. En ordentlig realisering av transportregistret ökar i sig kostnaderna för avfallshantering oberoende av transportsystem. Avfallshanteringsmyndigheten måste kunna täcka kostnaderna från avfallshanteringen (inklusive myndighetsuppgifterna) med avfallsavgifter och dessa avfallsavgifter måste kunna riktas mot avfallsproducerande fastigheter. Vid transport som fastighetsinnehavaren ordnar måste ett eget system, som kompletterar företagarnas och det kommunala avfallsbolagets fakturering, skapas för att debitera dessa kostnader. Kommunen måste säkerställa tillgängligheten för tjänster vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Om det konstateras att något område eller någon fastighet av ett eller annat skäl (till exempel svåra förhållanden eller betalningssvårigheter) inte får service, är kommunens medel att producera tjänsten begränsade. Baserat på ovanstående kan kommunen och myndigheterna sköta sina uppgifter och ingripa i eventuellt uppkommande missförhållanden enklare vid avfallstransport som kommunen ordnar än vid avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. 5 Sammanfattning och slutledningar I alla kommuner inom Vasaregionens avfallsnämnds verksamhetsområde används idag avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Enligt 37 i avfallslagen kan kommunen besluta att avfallstransport fastighetsvis ordnas i kommunen eller en del av kommunen så att fastighetsinnehavaren avtalar om den med en avfallstransportör, om avfallstransporttjänster tillhandahålls allomfattande och tillförlitligt samt på skäliga och icke-diskriminerande villkor

24 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Rapport 20 (20) avfallstransporten främjar avfallshanteringens allmänna funktion, stöder utvecklingen av avfallshanteringen i regionen och inte medför fara eller skada för hälsan eller miljön beslutets verkningar sammantaget bedöms vara positiva, särskilt med beaktande av konsekvenserna för hushållen och för företagens och myndigheternas verksamhet. Inom Vasaregionens avfallsnämnds verksamhetsområde finns det områden där det inte har ordnats avfallstransporttjänster. Orsaken till att transporttjänster saknas har inte kunnat säkerställas i samband med denna utredning. Baserat på de uppgifter som samlats i samband med utredningen kan man inte heller vara säker på att transporttjänster finns tillgängliga i regionens kommuner på jämbördiga och icke-diskriminerande villkor. Enligt de uppgifter som erhållits har inte anslutningen till den avfallshantering som ordnats inom verksamhetsområdet för Vasaregionens avfallsnämnd varit fullständig och de tömningsintervall som fastställs i avfallshanteringsföreskrifterna följs inte alltid. Det nuvarande systemet främjar därigenom inte avfallshanteringens allmänna funktion i regionens kommuner. Systemet som baseras på privata företags verksamhet stöder inte utvecklingen av avfallshantering i regionen. Konsekvenserna av det system som används kan inte heller som helhet anses vara positiva för hushållens ställning eller myndigheternas verksamhet. Systemets konsekvenser för företagen beror på om företaget verkar inom området eller om det vill komma in på området. Enligt den utredning som nu genomförts uppfylls inte kraven som stadgas i 37 i avfallslagen inom verksamhetsområdet för Vasaregionens avfallsnämnd.

25 LIITE 1

26 SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND Transportsystemutredning i Vasaregionens avfallsnämnds område Bilaga 1 Enkätsvar FCG DESIGN OCH PLANERING AB P27055

27 Bilaga 1 Enkätsvar 1 (27) Sundström Helena

28 Bilaga 1 Enkätsvar 2 (27) Sundström Helena Innehållsförteckning 1 Enkätens genomförande Invånare Invånare i småhus Invånare i flervånings- och radhus Fria kommentarer från invånare gällande avfallshantering Förvaltare Avfallstransportföretagen Kommunernas miljömyndigheter... 22

29 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 1 (24) Transportsystemutredning i Vasaregionens avfallsnämnds område 1 Enkätens genomförande Som bakgrundsmaterial till utredningen skickades enkäter till invånare, förvaltare, avfallstransportföretag och myndigheter inom verksamhetsområdet för Vasaregionens avfallsnämnd. Till invånarna skickades enkäterna med post. I brevet angavs också möjligheten att svara på nätet. Det skickades cirka enkäter till invånarna. Det skickades två olika enkäter: en var riktad till invånare i småhus och den andra till invånare i flervånings- och radhus. Till invånare i flervånings- och radhus ställdes andra frågor än till invånare i småhus, eftersom avtalen med avfallstransportföretagaren i bostadsbolag görs av förvaltaren. Till invånarna i småhus ställdes i huvudsak frågor gällande avfallstransportavtal. Till de invånarna i flervånings- och radhus ställdes frågor om hur nöjd man är med avfallstransportservicen och om eventuella problem som har varit förknippade med avfallstransporttjänsterna. Från invånarna erhölls svar, svarsprocenten var 37 %. I tabell 1 presenteras antal svar och svarsprocent per kommun. Tabell 1. Bakgrundsuppgifter för svaren på invånarenkäten, per kommun. Kommun Svar Urval Svarsprocent Storkyro % Korsnäs % Malax % Korsholm % Vasa % Vörå % Uppgift saknas 26 Totalt % Av de som svarat bodde 365 i flervånings- eller radhus och 1106 i småhus. Av invånarna i småhus uppgav 399 att de bodde i tätort och 671 att de bodde i glesbygd. Inga skillnader i svarsfrekvens kunde observeras mellan de olika boendeformerna. Även till förvaltarna skickades enkäten per brev. Sammanlagt 27 enkäter skickades till områdets förvaltarkontor. Åtta svar erhölls, svarsprocenten var 30 %. Av de förvaltare som svarat verkade alla inom Vasas område, dessutom en i Storkyro och en i Korsholm. Från förvaltare som eventuellt verkar inom Korsnäs, Malax och Vörå kommuner erhölls inga svar. Till avfallstransportföretag inom Vasas avfallsnämnds verksamhetsområde skickades enkäten per e-post. Det skickades 10 st. enkäter och 5 st. svar erhölls. Svarsprocenten var 50 procent.

30 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 2 (24) Till den myndighet som har ansvar för avfallshanteringen i varje kommun (Storkyro, Korsnäs, Malax, Korsholm, Vasa och Vörå) V inom verksamhetsområdett skickades en enkätt per e-post. Svar erhölls från varje kommun. Enkäterna presenteras i bilaga 2 till den egentliga rapporten. 2 Invånare 2.1 Invånare i småhus Avtal gällande nsamling och transport av avfall Den största andelen (86 %) av svarspersonerna uppgav u att de tecknatt avtal med en avfallstransportföretagaree gällande brännbart avfall för r sitt eget hushåll och bara en liten del (14( %) att de gjort det tillsammans med en granne.. En del av svarspersonerna hade inte något egentligt tömningsavtal alls, utan de beställdee tömning när insamlingskärlett blev fullt. I figur 1 presenteras svaren även indeladee per kommun. Bild 1. Avtal gällande insamling och transport av brännbart avfall. Val av transportföretagaree Val av transportföretagare sker oftastt efter rekommendation av bekanta eller grannarr eller som ett "arv" efter föregående ägare. I figur 2 presenteras grunderr för val av transportföretagaree också per kommun.

31 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 3 (24) Bild 2. Grunder förr val av transportföretagare per kommun k De vanligaste övriga grunderna för valet som nämnde vars: En tidigare företagare sålde sitt företag till nuvarande Den enda transportören i området, alla använder samma transportör Rekommenderad/anvisad av kommunen Boendeföreningens avtal Känt företag Lokalt företag Bra service Bara en leverantör Konkurrensutsättning/byte av transportföretagare Av alla svarspersoner hade färre än 10 procent tagit in anbudd eller byttt transport- företag under de senaste fem åren. Byte av företagare har r i allmänhet skett på grund av flytt eller att företagaren har upphört med verksamheten. Speciellt i svaren från Korsnäs märks inverkan av att en företagare upphört med sin verk- samhet. I övrigt kunde inga betydande skillnader ses i svaren mellan kommuner- na. I figur 3 presenteras svaren även indelade per kommun.

32 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 4 (24) Bild 3. Konkurrensutsättning/ /byte av transportföretagare inomm fem år per kom- nämn- des oftast priset som urvalskriterium med kvalitet på andra plats. Som andra urvalskriterier eller orsaker att byta företag nämndes bland mun. Bland de svarspersoner som hade konkurrensutsatt transportföretagaren, annat Tidigare företagares dåliga service (tömde inte i i tid, oklara fakturor) Justering av prisnivån Arbetar- och miljöansvar Val av lokal företagaree Tillgängligheten till betjäning på svenska Vänlig betjäning och tidningsavfall gratis De som konkurrensutsatt företaget hade tagit in anbud från 1 4 företagare. Kännedom om den allmänna prisnivån i området Av svarspersonerna uppgav cirka 30 procent att dee kände tilll den allmänna prisni- vån i sitt bostadsområde. Baserat på svaren var man mest medvetna om områ- dets allmänna prisnivå i Vöråå (38 % av svarspersonerna) och Korsnäss (36 % av svarspersonerna); minst medvetna om områdets allmänna a prisnivå var man i Ma- lax (25 %) och Korsholm (277 %). I figur 4 presenteras svaren även indelade per kommun och bostadsområdestyp.

33 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 5 (24) Bild 4. Kännedom stadsområdestyp om den allmänna prisnivån i området per kommun och bo- Tillgängligheten för tömningstjänster Av alla svarspersoner uppgavv 98 procent att det varit enkelt att få tömningstjäns- ter. I svaren fanns inga betydande skillnader mellan kommuner eller bostadsom- råden. I figur 5 presenteras svaren indelade per kommun ochh bostadsområdestyp. Bild 5. Kommun- och bostadsområdesspecifika svar gällande det är att få tömningstjänsterr frågan om hur enkelt

34 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 6 (24) Nöjdhet med avfallstransporttjänster Av alla invånare i småhus som svarat på enkäten gav g 94 procent betyget bra eller ganska bra för den tömningsservice man får. Baserat på svaren fanns de mest nöjda invånarna i Malax och Korsnäs. Ingen märkbar skillnad kunde observeras i kundnöjdhet mellan invånaree i tätorter och glesbygdsområden. I figur 6 presente- ras svaren indeladee per kommun och bostadsområdestyp. Bild 6. Betyg för tömningsservicen per kommun och bostadsområdestyp Specifikation av behandlingsavgift och tömning/transport på fakturorna Av svarspersonerna (invånaree i småhus) uppgav 56 procent att behandlingsavgif- Minst ten samt tömnings- och transportavgifterna är specificerade på fakturan. fakturaspecificering uppgavs finnas i Korsnäs (35 %) och Malax (37 % av svarsmånader (31 % av svaren). Faktureringsperiodernas längd per p kommun och bostadsområ- destyp presenterass i figur personerna), mest i Vörå (70 %) och Vasa (66 % av a svarspersonerna). Faktureringsperiodens längd De vanligaste faktureringsperioderna var tre månader (50 %)) och två 7.

35 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 7 (24) Bild 7. Uppgivna faktureringsintervall per kommun och bostadsområdestyp. Tömningsintervall för kärl för brännbart avfall Det typiska tömningsintervallet för kärlen baserat på svaren var två veckor (64 % av svaren). Ett tömningsintervall på tre veckor eller längre har 32 procent av alla svarspersoner. Av invånarna i tätorter uppgav 77 procent två veckor eller mindre som tömnings-t intervalll för det brännbara avfallet är, vilket är i överensstämmelse med avfalls- som hanteringsföreskrifterna. Av invånarna i glesbygdsområde uppgav 97 procent fyra veckor eller mindre tömningsintervall för f det brännbara avfallet, vilket är i överensstämmelse med avfallshanteringsföreskrifterna. Som längsta tömningsintervall angavs ett år. Faktureringsperiodernas längd per kommun och bostadsområdestyp presenteras i figur 8.

36 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 8 (24) Bild 8. Tömningsintervall för fastigheternas sopkärl per kommun och bostadsom- rådestyp. Sopkärlets storlek Som vanligaste sopkärlsstorlek för brännbart avfall angavs 240 liter (68 % av allaa svar). Den näst vanligaste sopkärlsstorleken var 140 liter (12 % av alla svar). Som annan kärlstorlek nämndes oftast 370 liters Quattro o Select flerfackskärl. Dessutom nämndes följande kärlstorlekar: 120 l, 1351 l, 192 l, 400 l och 480 l. I figur 9 presenteras svaren indelade per kommun och bostadsområdestyp.

37 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 9 (24) Bild 9. Sopkärlets storlek per kommun och bostadsområdestyp. Tömningspriser Frågan gällande tömningspriser på blanketten besvarades av sammanlagt svarspersoner varav 701 (699 %) använde ett 240 liters sopkärl för brännbart av- fall. Dessutom fick man sammanlagt 67 färska fakturakopior från invånarna, varav 47 (70 %) av svarspersonerna hade 240 liters sopkärl. I figur 10 presenteras medelpriser samt minimi- och o maximipriser för tömning t av det vanligaste (240 l) sopkärlet, per kommun. I tabellen angivna priser inkluderar tömning, transport och avfallsbehandlingsav- gift samt moms (24 %). Eventuella faktureringstillägg ingår inte i priserna.

38 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 10 (24) Bild 10. Tömningspriser som angetts för 240 liters kärl för brännbart avfall De tömningspriserr som uppges på svarsblanketten varierar i intervallet 1,24 60,92 euro/tömningstillfälle. Det stora maximivärd det tyder påå att en del av svars- personerna har som svar uppgivit debiteringen för hela faktureringsperioden. En del av svaren var bristfälliga och den hanteringsavgift som en transportföretagaree specificerat på sin faktura avser sannolikt avgift för hanteringg av fakturan och inte avfallsbehandlingsavgift. Prisuppgifterna som anges a i tabellen kan inte an- ses tillförlitliga. I figur 11 visas som jämförelse medelvärden samt minimi- och maximivärden för tömningspriser från fakturor för det vanligaste (240 l) sopkärlet, per kommun.

39 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 11 (24) Bild 11. Tömningspriser från fakturor för 240 literss kärl för brännbart avfall I tabellen angivna priser inkluderar tömning, transport och avfallsbehandlingsav- gift samt moms (24 %). Eventuella faktureringstillägg ingår inte i priserna. Prisuppgifter från fakturor är mera tillförlitliga änn de som lämnats på svarsblan- ketten eftersom det gav möjlighet att kontrollera vad som ingår i priset. Det to- tala antalet fakturor som lämnats var 76 st. varav 47 gällde tömning av 240 liters sopkärl för brännbart avfall. Urvalet är alltså ganska litet i förhållande till det to- tala antalet hushåll. Det lilla urvalet försämrar tillförlitligheten för dessa prisupp- gifter. Baserat på medelvärdespriser från fakturor hade Vasa V de högsta tömningspriser- na (medelvärde 11,59 /tömning, inkluderar moms 24 %). De lägsta tömnings- priserna hade Vörå (medelvärde 8,05 /tömning,, inkluderarr moms 24 %). Pris- uppgifterna från Vasa hade också den största variationen (7,01 20,87 ). 2.2 Invånare i flervånings- och radhus Av invånarna i flervånings- och radhus gav 91 procent p avfallstransportservicen betyget bra eller ganska bra. Invånarnaa i Korsnäs och Malax gav relativt sett flest betyg bra: 78 resp. 76 procent, i Vasaa och Korsholm gavs minst betyg bra: 50 resp. 51 procent. I figur 12 har lämnade betyg redovisats perr kommun:

40 FCG DESIGN OCH PLANERING AB Bilaga 1 Enkätsvar 12 (24) Bild 12. Betyg från invånare i flervånings- och radhus gällande avfallstransport- tjänster. På frågan om problem i anslutning till avfallstrans sporttjänster uppgav 55 procent av alla svarspersoner att dett inte har varit några problem. De vanligaste proble- men som uppgavs var överfulla insamlingskärl ( 27 % av svarspersonerna) och nedskräpning av nsamlingsplatsen (9 % av svarspersonerna) ). För många sopbilar kör på gatan anserr 4 procent. Andra problem som nämndes var bland annat: Alla invånare sorterar inte sitt avfall Smutsiga nsamlingskärl, lukter från bioavfallet Avfall som förs f till insamlingsplats utan att det hör dit,, bland annat hus- hållsmaskiner Sopkärlen står inte kvar utan rullar iväg Avsaknad av några insamlingskärl (papper, metall ochh glas) Avsaknad av identifieringsdekaler på kärlenn Obehöriga lägger sopor i bostadsbolagets kärl 2.3 Fria kommentarer från invånare i gällande avfallshant tering Från invånarna erhölls gott om fria kommentarer gällande g avfallshanteringen. Ba- serat på kommentarerna varr man i huvudsak nöjda med avfallshanteringens nu- läge. Flera berömde fyrfackssystemetss funktion. Man efterfrågade pristranspa- rens. Den faktureringsmetod med kalkylpris som en avfallstransportör använder kritise- rades i flera kommentarer. Ordnandet av avfallshantering för farligt avfall och