KALLELSE. Plats och tid för sammanträdet Socialkontoret i Borgholm. Havsörnen, Borgholm, , klockan 08:00

Transkript

1 1 Socialnämnd KALLELSE Plats och tid för sammanträdet Socialkontoret i Borgholm. Havsörnen, Borgholm, , klockan 08:00 Gunilla Johansson / Therese Åhlander Ordförande Sekreterare Utses att justera:. Plats och tid för justeringen: Socialkontoret i Borgholm i Borgholm / 2016 ÄRENDEN 1 Nytillkomna ärenden 2 Godkännande av dagordningen 3 Anmälan om jäv 4 Val av justerare Öppet sammanträde Sid 5 Delårsbokslut- Tertial / Budgetuppföljning maj / Beslut: Äska medel till det utökade antalet hemtjänsttimmar / Beslut: Utökning av hemtjänstens bilpark / Beslut: Revidering av Delegationen / Information: Granskning av PwC, Kvalitet inom äldreomsorg. 2016/ Beslut: Begäran om yttrande angående regional strategi, Hälsa och Kultur 12 Beslut: Uppdrag från KF, Måltider på de särskilda boenden, medborgarförslag, beredning av socialnämnden. Skrivelse skickas den 20 juni. 13 Information om samarbete mellan socialförvaltningen och SFIutbildningen, utökad språkpraktik 14 Information: Beslut från IVO gällande inspektion på Ekbacka ungdomsboende den 11/ / / / / Information om förstudie inför projekt med Samordningsförbundet 2016/71 62

2 2 gällande sjukskrivna. Öppna samanträdet avslutas 16 Beslut: Satsning äldreomsorg öka kompetens och välkomna nya medarbetare, tjänsteskrivelse skickas den 20 juni 2016/ Information från socialchef 17 Informationspärmen Kallelse skickas digitalt

3 3 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/8-792 SN Delårsbokslut- tertial 1 Linda Andreen, ekonom redovisar en sammanfattning av delårsbokslutet för hela kommunen samt socialnämnden. Beslut Socialnämndes arbetsutskott beslutar a t t lämna över informationen till socialnämnden. Utdragsbestyrkande

4 4 Socialnämnden Nämnden i korthet Period Avvikelse tertialbokslut Avvikelse prognos 2016 Total avvikelse tkr tkr Socialnämnden ansvarar för omsorg om äldre och funktionsnedsatta, socialpsykiatrisk verksamhet, kommunal hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, budget- och skuldrådgivning samt verksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Att ge stöd, vård och omsorg med god kvalitet för de medborgare som behöver detta i sin vardag ses som nämndens huvuduppdrag. Gunilla Johansson (S) är ordförande och Ewa Ekman är förvaltningschef. Viktiga händelser under året Kvalitetsledning, det systematiska arbetssättet kring kvalitet i alla olika delar, har förbättrats. Förvaltningen har mycket goda resultat på flera områden. Kvalitetsmålen är viktiga och medarbetarnas förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete är i fokus. Ökad bemanning inom äldreomsorgen samt Nya tider, en satsning för önskad tjänstgöringsgrad och minskade antal delade turer inom äldreomsorgen. Teamutveckling med brukarnära arbetsätt. Arbetskläder finns numera inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Arbetsgivaren står för tvätt och arbetskläder. Bemötandeombud finns inom omsorgen om funktionsnedsatta (OFN), det är en av flera kvalitetssatsningar inom OFN. Fortsatt utveckling inom ehälsa. Samtliga verksamheter inom hemtjänsten har idag mobilt arbetssätt (arbetar med mobiltelefon) och hemsjukvården är på gång. Överenskommelse har undertecknats för verksamheten för ensamkommande flyktingbarn (70 asyl och 9 PUT). Beslut har fattats som gäller fastigheter med boenden. Detta till följd av den tillströmning av asylsökande som hanterades under hösten Lokalförsörjning och fastighetsunderhåll är ett eftersatt område. Höken har förvärvats och fastighetsstrateg Maria Drott leder arbetet med att anpassa fastigheten efter Socialförvaltningens behov. Kompetensutvecklingsplan finns för 2016, för samtliga verksamhetsdelar. Måluppfyllelse Medborgare Nämndsmål Vi har goda resultat och kvalitet inom stöd, vård och omsorg. Kommentar Vi har goda resultat i våra uppföljningar som utgår från kvalitetsregisterdata, men vi kan bli bättre. Att mäta är viktigt. Att ta vara på resultaten är ännu viktigare. Vi ser nu att de satsningar vi gjort t ex på kompetenshöjning inom området vård i livets slut har fått goda effekter. Några av nyckeltalen är inte rimliga, särskilt det som handlar om Öppna jämförelser. Fortsättningsvis ska vi fokusera på enstaka nyckeltal inte på samtliga. Följsamhet till basala hygienrutiner har varit en viktig fråga under flera år, dessvärre har vi mycket låga resultat. Nu har arbetsgivaren satsat på arbetskläder och sannolikt motiveras då fler medarbetare att följa gällande rutiner såsom smyckesfria händer.

5 5 Verksamhet och process Nämndsmål Vi har 2016 en ökad andel externa utförare Kommentar I nuläget saknas externa utförare. Förfrågningsunderlag finns för de företagare som är intresserade av att erbjuda sig och sitt företags tjänster inom hemtjänstområdet. Ansökningar har hittills uteblivit. Vi har ökad miljömedvetenhet Kommentar Några beslut under är relaterade till miljöhänsyn. Vi har fler elcyklar nu än tidigare inom hemtjänsten. En elbil kommer att leasas, istället för en dieseldriven bil, och användas inom hemtjänsten. Avfallssortering sker på samtliga enheter med undantag för matavfall. Vattenbesparande åtgärder lär bli en viktig fråga även inom Socialförvaltningens verksamheter. I nuläget är vi vana vid att vatten finns i obegränsad mängd. Sedan fyra år vårdplanerar vi via video. Det sparar både tid och miljö då vi inte behöver åka bil för att vårdplanera i Kalmar. Ett område vi anser behöver förbättras är användande av engångsartiklar och material, utskrifter på papper samt ökad samåkning till och från möten. Lärande och förnyelse Nämndsmål Vi har utvecklat verksamheten och har kvalitetsledningssystem för ökat medborgarfokus och ökad kvalitet. Kommentar Ett system för ledning finns idag, där finns en mängd dokument som beskriver rutiner, riktlinjer och policys. Systematiken i hur vi arbetar och följer upp vår verksamhet har utvecklats under de senaste åren. Kvalitetsansvariga samordnar egenkontroller vilket har varit mycket uppskattat bland cheferna. De får möjlighet att ta fram sin egen statistik, nyckeltal och resultaten analyseras i samverkan. Inför hösten satsar vi ytterligare på att systematisera uppföljningar genom utveckling av team som arbetar kring brukare/patienter/klienter. Teamen tar utökat ansvar för kvalitet avseende stöd, vård och omsorg. Att följa upp är en viktig kugge i det totala kvalitets- och utvecklingsarbetet. Vi har jämställdhetsperspektiv Kommentar Under 2015 utvecklades en checklista att använda inför beslut med syfte att belysa jämställdhetsperspektiven. Checklistan finns men används inte i tillräcklig omfattning. De nyckeltal vi tidigare belyst ur ett jämställdhetsperspektiv behöver förnyas. Vi har ökad frisknärvaro Kommentar För att vända sjukfrånvarotrenden arbetar vi långsiktigt. Våra strategier för sjukfrånvaro och för att öka trivsel och arbetsglädje ska följas upp vid halvårsskiftet Kostnader för sjukfrånvaro har inte ökat jämfört med föregående år samma period. Folkhälsofokus, satsningar för friskvård och ökat chefsstöd är exempel på satsningar som kommunen gjort och som gagnar det påbörjade arbetet kring att minska frånvaro.

6 6 Ekonomi Nämndsmål Vi har kostnadseffektivitet och fördelar resurser efter behov Kommentar Äldreomsorgen är den största verksamheten. Det arbete som syftar till att bättre styra resurser efter behov inom äldreomsorgen har varit omfattande och krävt avancerad kompetens för beräkningar. En resursfördelningsmodell är snart klar och ska testas under Budgetarbetet har utvecklats, numera budgeteras fler ansvar och varje enhetschef kan därmed tillsammans med sina medarbetare följa sina ekonomiska resultat. Att alla kan följa sina kostnader är en viktig förutsättning för att alla ska ta ytterligare ansvar för hur skattebetalarnas pengar används. Ekonomisk analys För perioden januari till april 2016 uppvisar socialförvaltningen ett negativt resultat i förhållande till budget. I tabellen nedan redovisas budget och utfall per verksamhetsområde. Efter april uppvisar förvaltningen ett negativt resultat på tkr. Resultatet exklusive ensamkommande flyktingbarn uppgår till tkr. Genomgång av återsökta medel från Migrationsverket har skett. Allt som inte finns underlag på bokas bort enligt försiktighetsprincipen. Detta gör att ensamkommande flyktingbarn har ett sämre resultat än föregående månad (+567 tkr). Omsorgen om funktionsnedsatta uppvisar ett underskott (-432 tkr) som främst beror på en tillkommande placering utöver budget. Individ- och familjeomsorgen uppvisar underskott ( tkr) vilket dels beror på fler placeringar inom missbruk samt barn och familj men det har också varit höga utbetalningsnivåer på ekonomiskt bistånd. Kostnaden för hemtjänst fortsätter att öka då antalet beslutade timmar ökar. Den procentuella förändringen av antalet beslutade timmar mellan kvartal och samma period 2016 är för norra området en ökning med 25 procent och för mellersta området nås en ökning med 18 procent. Detta motsvarar cirka fem heltidstjänster, vilka inte finns budgeterade ( tkr). Kostnader för hjälpmedel är höga vilket medför underskott inom hälsosjukvårdsverksamheten. De prognosticeras vara fortsatt höga under året vilket kommer skapa ett större underskott på årsbasis (-169 tkr). Särskilt boende uppvisar ett överskott (+246 tkr) vilket beror på att det delvis har varit tomma platser. Övergripande kostnader som bidrar till underskott är sjuklön som för perioden uppgår till cirka tkr. Övertid har hittills kostat förvaltningen cirka tkr. Fyllnadstid har kostat förvaltningen cirka 900 tkr. Dessa poster ersätter delvis det vikariebehov som har funnits för perioden men är kostnader som är högre än en vanlig arbetad timme. Helårsprognosen för nämnden uppgår till tkr. De stora underskotten kommer för förvaltningen vara inom individ- och familjeomsorgen i form av placeringar utöver budget. Inom ordinärt boende kommer underskott med stor sannolikhet uppstå på grund av ett ökat behov. Inom omsorgen om funktionsnedsatta kommer underskott uppstå till följd av en placering utöver budget samt att ett par assistansärenden avslutats då brukare valt externa utförare. Inom hälso- och sjukvården kommer underskott uppstå för hjälpmedel. Sannolikt är att ensamkommandeverksamheten uppvisar överskott till följd av det nya avtalet. Då alla platser inte är belagda bemannas de inte upp vilket leder till överskott.

7 7 Delåret i siffror (tkr) Verksamhet Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse prognos Budget Tertial 1 Utfall tertial 1 Avvikelse Tertial 1 Centralt Bemanningsenhet Hälso- och sjukvård Särskilt boende Ordinärt boende Omsorgen om funktionsnedsatta Individ- och familjeomsorg Ensamkommande flyktingbarn Projekt Total Framtid Utmaningarna inför framtiden är flera. Särskilt kan nämnas kompetensförsörjning inom äldreomsorgen, omsorgen om funktionsnedsatta, hemsjukvården och individ- och familjeomsorgen. Andelen personer över 65 år ökar och därmed ökar antalet personer i behov av stöd, vård och omsorg. Socialförvaltningen har att planera för framtiden tillsammans med övriga berörda förvaltningar. Att vara en god arbetsgivare med en tydlig strategi för medarbetare som arbetar och studerar parallellt känns som en angelägen fråga. Underlag till nämnden och diskussion med ansvarig chef på gymnasiet har initierats. Ökat antal studerande i praktik, öka antalet språkpraktikplatser samt att utbilda handledare är viktigare nu än tidigare. ehälsa, teknik i människans tjänst, kommer i framtiden att vara mer utvecklat i vår kommun. De satsningar som genomförts, tex mobiliteten i hemtjänsten, har resulterat i effektivare och säkrare arbetsmetoder. Fler satsningar ska göras t ex ska invånare kunna erbjudas tillsyn via webb. Kvalitetsarbetet som påbörjats ska fortsätta. Det är mycket viktigt att invånarna känner sig nöjda med de insatser de är i behov av och har rätt till. Ensamkommande unga, asylsökande som får uppehållstillstånd samt kommunplacerade nya medborgare vill vi se som en tillgång. Viktigt att samarbeta i kommunen och arbeta för en bra integration för de nya medborgarna oavsett bakgrund. Arbetet med lokalförsörjning och fastighetsunderhåll är i behov av ett förtätat samarbete mellan fastighetsansvariga och socialförvaltningen. Det arbetet är påbörjat och har redan resulterat i ett antal förbättringar.

8 8 Delårsbokslut - sammanfattning Borgholms kommun Tertial

9 9 Ekonomi Kommunens resultat efter fyra månader uppgår till 22,9 mkr. Prognostiserat resultat uppgår till 52,7 mkr varav 44,1 mkr hänvisas till det tillfälliga statsbidraget som kommunen erhöll baserat på antal mottagna nyanlända. Resultatet påverkas positivt för perioden då investeringstakten varit låg under flera år vilket medför lägre avskrivningar. Räntekostnaden för perioden är låg, ca 1,0 mkr under budgeterad nivå. Periodens resultat påverkas negativt av semesterlöneskulden som har ökat med 10,5 mkr sedan bokslutet Denna kostnad beräknas dock att sjunka på helårsbasis och uppgå till 1,0 mkr i jämförelse med bokslut Kalmarsunds gymnasieförbund gjorde en utdelning av det egna kapitalet med 1,0 mkr till fördel för kommunen. Utdelningen ska ses som en finansiering av IT- satsningar inom skolan. Resultat och jämförelsestörande poster (mkr) Tertial Prognos 2016 Bokslut 2015 Periodens/årets resultat 22,9 52,7 29,1 Jämförelsestörande poster 18,4 57,3 8,2 Periodens/årets resultat exkl. jämförelsestörande poster 4,5-4,6 20,9 Periodens/årets resultat i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (%) 10,6 8,8 5,0 Avstämning finansiella mål Finansiella mål Tertial Prognos 2016 Delmål Målnivå Kommentar 22,9 52,7 Ekonomin ska utgöra begränsningar för verksamheten Att kommunen uppvisar ett positivt resultat Efter perioden och för helåret 2016 har målet nåtts då kommunen uppvisar ett positivt resultat. 179,7 225,1 Investeringarna ska självfinansieras Resultat och avskrivningar ger ett utrymme för investeringar på 138,6 mkr. Målet är uppfyllt för perioden och för helåret då investeringsnivån 138,6 mkr inte uppnår till utrymmet. 11 % 9 % Årets resultat ska under en femårsperiod i genomsnitt motsvara minst 2 % av skatter och bidrag. Årets kostnader ska minst vara 98 % i förhållande till skatter och bidrag. Målet uppnås då resultatet i genomsnitt är bättre än 2 % av skatter och bidrag. Detta gäller både för perioden och för helåret. Kommunfullmäktige, Delårsbokslut 2(8)

10 10 Likviditet Medelsaldot har sedan årsskiftet försämrats med 31 mkr och likvida medel har sjunkit med 28 mkr. Likviditetsprognosen för perioden maj till december bygger på antagandet att flertalet av planerade projekt genomförs och att de är inom budgeterad nivå. Prognostiserad investeringsvolym med likviditetspåverkan är 57,9 mkr. Prognosen för likviditeten beräknas uppgå till 41 mkr vid årets slut. Soliditet. Sedan bokslut 2015 har kommunens soliditet förbättrats från 26 procent till 31 procent. Det visar att kommunens tillgångar är egenfinansierade med 31 procent och resterande del är finansierade med lån. Beslutet att inte låna till investeringar ger genomslag på soliditeten. Tertial Bokslut 2015 Bokslut 2014 Soliditet 31 % 27 % 26 % Pensionsåtagande Totalt uppgår kommunens pensionsförpliktelser till 267,0 mkr. Beloppet utgör återlånade medel. Den totala pensionsskulden har minskat med 12,8 mkr jämfört med bokslut Löneskatten är bokförd på det år förpliktelsen har uppkommit. Finansnetto Finansiella kostnader för perioden uppgår till 1,2 mkr och helårsprognosen 3,8 mkr, detta att jämföra med kostnaderna för 2015 som slutade på 5,1 mkr. Kommunen har i början av år 2016 amorterat 10 mkr av låneskulden. Kommunfullmäktige, Delårsbokslut 3(8)

11 11 Hälsa Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid/förvaltning Avvikelse Kommunledning 6,42 3,25 3,17 Samhällsbyggnad 7,78 6,79 0,99 Socialförvaltning 11,26 9,79 1,47 Utbildningsförvaltning 6,95 7,23-0,28 Totaler 9,32 8,39 0,93 Uppföljning av kommunfullmäktigemål Medborgare Kommunfullmäktige har delat in visionen Attraktiva - Kreativa - Hållbara - Företagsamma Borgholms Kommun i fyra olika perspektiv eller fokusområden. Dessa perspektiv utgår ifrån modellen för balanserat styrkort. Det första perspektivet är medborgare vilket innefattar vad visionen innebär för medborgarna i kommunen. Utefter det perspektivet har kommunfullmäktige beslutat om tre mål som ska följas upp. Kommunfullmäktigemål Borgholms kommun ska till 2020 ha ökat till minst invånare. Kommentar Den 1 november 2015 var antalet invånare och per 30 april har antalet invånare ökat till Sannolikt kommer inte invånarantalet nå under året och enligt Statistikons rapport kommer inte målet nås till Men utvecklingen har hittills varit positiv med ett ökat invånarantal i kommunen. Borgholms kommuns företagsklimat ska år 2016 vara bäst i länet och bland de 100 bästa. Kommentar Den senaste mätningen från svenskt näringsliv visar att Borgholms kommun ökar med 0,3 procentenheter jämfört med föregående mätning. Målet om att vara bäst i länet och bland de 100 bästa är svårt att utvärdera för perioden. Prognosen är att placeringen kommer att förbättras under året men inte nå topp 100. Borgholms kommun ska skapa förutsättningar för bostäder till åretruntboende. Särskilt ungas behov ska uppmärksammas. Kommentar Viss marknadsföring, riktad till sommarboende, sker av Öland och Borgholms kommuns fördelar som åretruntboende. Målet prognocticeras inte bli uppnått under året. Målet kräver ett mer aktivt arbete med bostadsbyggande och något sådant arbete finns inte i planeringen för året. Verksamhet och process Det andra perspektivet i det balanserade styrkortet är verksamhet och process. Pespektivet innefattar kommunens verksamheter och vad som är viktigt övergripande för att kommunen ska vara hållbar över tid. Perspektivet är delvis uppfyllt. Kommunfullmäktige, Delårsbokslut 4(8)

12 12 Kommunfullmäktigemål År 2016 ska mer av den kommunala verksamheten vara möjlig att driva som företag i personalkooperativ eller andra företagsformer. Kommentar Vi har sedan många år tillbaka en förskola som är ett personalkooperativ. Lagen om valfrihet (LOV) infördes i kommunen under Det finns möjlighet för externa utförare att ansöka om att bli en valmöjlighet för medborgarna men detta har ännu inte resulterat i några privata aktörer. Därav har möjlgheterna att bedriva kommunal verksamhet i privat regi ökat. Borgholms kommun ska vara ledande i Kalmar län i miljö- och klimatarbetet och aktiv i samarbetet med övriga kommuner för fossilbränslefri region år Kommentar Målet är svårt att mäta. Kommunen har en del pågående aktiviteter för att förbättra mijlö- och klimatarbetet. Exempel på aktiviteter för att Borgholms kommuns ska bli ledande i länet avseende miljö- och klimatarbete är: Genom upphandling i skoltrafik kommer samtliga fordon drivas på fossilfritt bränsle, start Fortsatt uppbyggnad av antal elstolpar och planering av utökning av antal elcyklar och elbilar. Successivt ser vi över kommunens fastighetsbestånd avseende energieffektivisering, framförallt ventilation och byte av fönster. Lärande och förnyelse Det tredje perspektivet är lärande och förnyelse. Perspektivet innebär det arbete som görs för att utvecklas till en bättre kommun. En del i perspektivet innefattar också medarbetare med minskad sjukfrånvaro. Aktivt arbete pågår inom samtliga områden men några av målen har låg mätbarhet för perioden därför anses målen vara delvis uppfyllda. Kommunfullmäktigemål Borgholms kommun ska vara en kommun som präglas av medborgarfokus, demokrati, öppenhet och service. Kommentar Borgholms kommun deltar i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarenkät. Resultatet från enkäten visar vilka områden som i första hand bör förbättras för att få nöjdare invånare vad det gäller: kommunen som en plats att bo och leva på kommunens olika verksamheter invånarnas inflytande på kommunala beslut. Kommunen har tillsatt en demokratiberedning för att nå ett ökat inflytande bland kommunens invånare. Arbete med att förbättra kommunens medborgarfokus och demokrati pågår. Borgholms kommun ska vara en kommun där flickor, pojkar, kvinnor och män oavsett ålder och etnisk bakgrund har lika rättigheter och möjligheter. Kommentar Målet är svårt att mäta för perioden men aktivt arbete pågår för att kommunen ska vara mer jämställt och jämlikt. En ny policy är beslutad för att motverka diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Inom utbildningsförvaltningen har undersökning visat att upplevd trygghet har ökat gentemot föregående år. Kommunfullmäktige, Delårsbokslut 5(8)

13 13 Kommunfullmäktigemål Både utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen arbetar förebyggande och främjande och har tagit fram gemensamma rutiner för hur kränkningar ska hanteras och rapporteras. Varje politiskt beslut ska innehålla en konsekvensbeskrivning utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kommunens sjukfrånvaro ska vara mindre än 4,5 %. Kommentar Målet uppnås inte då frånvaron för perioden varit högre än 4,5 %. Kommunen arbetar ständigt med att försöka sänka sjukfrånvaron. Exempel på åtgärder är följande: Ekonomi Rekrytering av chefer medför något ökad täthet Chefsutbildning Arbetsmiljö Aktivt arbete med Previa, dels förebyggande, dels i rehabilitering Socialförvaltningens projekt med återkoppling till sjuka, förstadagsintyg vid återkommande sjukdagar etc Det fjärde perspektivet i styrkortet är ekonomi. Perspektivet innebär att ett ekonomiskt förhållningssätt måste finnas i hela organisationen för att kunna använda resurserna på rätt sätt. Samtliga av de mål som finns inom perspektivet är uppfyllda vilket beror på den goda ekonomin i kommunen. Kommunfullmäktigemål Nettokostnaderna ska inte överstiga 98 % av intäkterna från skatt och bidrag. Kommentar Den ekonomiska redovisningen visar att kommunens nettokostnader inte överstiger 98 procent av skatter och bidrag. Målet nås då det inkommit statsbidrag avseende flyktingmottagning, Utfallet efter tertial 1 är 89 procent medan helårsprognosen för 2016 är 91procent. Investeringarna ska självfinansieras. Kommentar Utrymmet över en femårsperiod är 225,1 mkr. Målet är uppnått då kommunen har en investeringsvolym på totalt 138,6 mkr under fem år. Ekonomin ska utgöra begränsningar för verksamheten. Kommentar Kommunen har klarat målet i och med en ekonomi i balans, det vill säga uppvisar ett positivt resultat. Budget i balans (balanskravet) Kommentar Kommunen uppvisar ett positivt resultat med 22,9 mkr och uppfyller därmed målet om budget i balans. Verksamheterna i Borgholms kommun ska bedrivas med utgångspunkt i samma kostnader som jämförelsebara kommuner. Kommentar När det gäller politisk verksamhet, infrastruktur/skydd, kultur, fritid, övrig utbildning, särskilt riktade insatser och affärsverksamhet är kommunens kostnader lägre än jämförelsekommunerna Simrishamn och Sotenäs. Siffrorna är från 2014, nya siffror för 2015 presenteras i juni. Kommunfullmäktige, Delårsbokslut 6(8)

14 14 Kommunens räkenskaper Driftsredovisning Driftsredovisning (tkr) Intäkter Kostnader Netto Nämnd Budget Redovis ning Budget Redovis ning Budget Redovis ning Avvikel se Prognos Kommunstyrelse Övriga nämnder Borgholms slott Utbildningsnämnd Socialnämnd Samhällsbyggnad snämnd Bostadsanpassning Totalt nämnder Jämförelsestöran de post Summa verksamhetens nettokostnader Finansförvaltning Totalt Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppvisar efter fyra månader ett resultat med tkr. I det positiva resultatet ingår det tillfälliga statsbidrag som migrationsverket delade ut avseende flyktingmottagning. Resultatet exklusive statsbidrag är tkr. Prognosen för helåret visar på ett resultat om tkr, i resultatet ingår det tillfälliga statsbidraget. Prognos för resultatet exklusive statsbidraget är 221 tkr. Skillnaden mellan prognosen och utfallet per april beror främst på tillsättande av tjänster som varit vakanta under våren. Övriga nämnder Verksamheten för överförmyndare har från och med januari flyttat till Kalmar kommun. Personalkostnader och driftkostnader som avser ensamkommande ungdomar kommer att återsökas hos migrationsverket. Återsökning kommer göras av Kalmar kommun. Kommunfullmäktige, Delårsbokslut 7(8)

15 15 Borgholms slott Slottsverksamhetens resultat efter månaden är 240 tkr. Överskott genereras genom lägre kostnader för driften samt personalkostnader vilket beror på att verksamheten är säsongsbetonad. Prognosen för helåret 2016 är prognostiserad till budgeterad nivå. Utbildningsnämnden Efter april månad visar utbildningsnämnden ett positivt resultat på tkr. Resultat exklusive projekt uppgår till tkr för perioden. Prognosen för 2016 visar ett resultat på tkr. Största förklaringen till överskottet är flyktingundervisningen som beräknas till tkr. Socialnämnden Efter april uppvisar förvaltningen ett negativt resultat på tkr. Resultatet exklusive ensamkommande flyktingbarn uppgår till tkr. Helårsprognosen för nämnden uppgår till tkr. De stora underskotten kommer för förvaltningen vara inom individ- och familjeomsorgen i form av placeringar utöver budget. Samhällsbyggnadsnämnden Resultatet januari till april visar överskott på 418 tkr inklusive projekt. Prognosen för 2016 indikerar på ett överskott motsvarande 95 tkr för samhällsbyggnadsnämnden inklusive projekt. Intäkterna och driftkostnaderna är prognostiserade till budgeterad nivå. Personalkostnaderna kommer jämnas ut något över året men bidrar till det positiva prognostiserade resultatet. Bostadsanpassning Bostadsanpassningen uppvisar under januari till april ett underskott om 333 tkr. Under första tertialen har både fler och större bostadsanpassningar genomförts jämfört med budget. Prognosen för bostadsanpassningen visar på ett underskott om 626 tkr vid årets slut. Underskottet härleds till fler och större bostadsanpassningar än budgeterat. Investeringsredovisning Under året har det skett ändringar i av kommunfullmäktige beslutad investeringsbudget tkr för Kommunstyrelsen har under året beslutat att överföra investeringsbudget från 2015 till 2016 med tkr och beslutat om en samförläggning av gatubelysning tkr. Den nya beslutade investeringsramen är således tkr. Utfallet för perioden är tkr där de största kostnaderna avser renovering av Runsten samt Hamnvägen. Kommunfullmäktige, Delårsbokslut 8(8)

16 16 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/8-792 SN Budgetuppföljning maj 2016 Linda Andreen, ekonom, informerar att förvaltningen efter maj månad visar ett resultat på -3,9 mkr. Efter maj visar intäktsbudgeten ett överskott om 15 mkr. Driftbudgeten uppvisar ett underskott på 15,3 mkr och personalkostnaderna uppvisar underskott på 3,5 mkr. Hemtjänsten visar för april månad en beläggningsgrad på 88,3 % och antalet personer med hemtjänst var i april månad 277 st. Omsorgen om funktionsnedsatta: Placeringar vård i annan regi 7 st. Individ- och familjeomsorgen: IFO uppvisar efter maj månad ett underskott på 2 mkr. Resultatet har förbättrats något tack vare att några placeringar är återsökningsbara. Underskottet beror annars på fler placeringar inom barnoch familjeomsorgen samt missbruk. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är högre för perioden jämfört med föregående år vilket också bidrar till underskottet. Ensamkommande flyktingbarn: Efter maj månads utgång har EKB ett överskott på 2 mkr. Det positiva resultatet beror dels på en intäkt på 650 tkr som inkom under januari men tillhör 2015 men även på vakanta tjänster. Korttidssjukskrivningar för enheter med mindre än 50 personal ligger alla under målet, detta gäller även för enheterna med fler än 50 personal. Den totala sjukskrivningen för enheter med färre än 50 personal ligger lägre än april Detta gäller även för enheterna med fler än 50 personal. Beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar a t t godkänna redovisningen och lämna över den till socialnämnden. Utdragsbestyrkande

17 17 UPPFÖLJNING sid 1 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller Uppföljning Socialförvaltningen Efter maj uppvisar förvaltningen ett negativt resultat på -3,9 mkr. Resultatet exklusive ensamkommande flyktingbarn uppgår till -5,9 mkr. Efter månaden visar intäktsbudgeten ett överskott om 15,0 mkr. Driftbudgeten uppvisar ett underskott på 15,3 mkr och personalkostnaderna uppvisar underskott på -3,5 mkr. Individ- och familjeomsorgen uppvisar underskott till följd av att det tillkommit fler externa placeringar än vad som förväntades i budgetläggningen. Omsorgen om funktionsnedsatta uppvisar underskott på grund av intäktsbortfall då brukare valt privata utförare, samt en extern placering utöver budget. Kostnaden för hemtjänst fortsätter att öka då antalet beslutade timmar ökar. Det har skett en ökning med över tjugo procent jämfört med samma period föregående år. Särskilt boende uppvisar ett överskott vilket beror på att det har varit tomma platser. Resultaträkning Budget Maj Avvikelse (tkr) Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Resultat Investeringar Diagrammet visar socialförvaltningens kostnader per månad för år 2015 och 2016 exklusive projekt. För 2016 illustreras kostnaderna för ensamkommande flyktingbarn (EKB) i diagrammet då verksamheten ej längre projektredovisas. Skillnaden i kostnader mellan månaderna på EKB beror på avslutade utredningar.

18 18 UPPFÖLJNING sid 2 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller Hälso- och sjukvård Intäkter Kostnader Hälso- och sjukvård (tkr) Budget 2016 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2016 Netto 2016 Centralt HSV Adm Personal HSV Rehabenheten Hjälpmedelverksamheten Sjuksköterskor Dag Sjuksköterskor Natt Hälso- och sjukvården uppvisar ett resultat på -0,2 mkr efter maj. Periodens resultat beror på att hjälpmedelsverksamheten har haft högre kostnader än budgeterat för hjälpmedel. Vakanser inom Rehab och Sjuksköterskor dag har tillsats men ackumulerat överskott påverkar resultatet positivt. Kostnaden för hjälpmedel har varit lägre under månaden vilket gjort att underskottet är i paritet med föregående period. Äldreomsorg Intäkter Kostnader Särskilt boende (tkr) Budget 2016 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2016 Netto 2016 Adm Personal SB Ekbacka Ekbacka 4 natt Ekbacka Ekbacka 1/2 Natt Ekbacka Ekbacka 5 natt Ekbacka Åkerbohemmet DB Åkerbohemmet ÄB Nattpatrullen norr Soldalen DB Soldalen ÄB Soldalen Natt Strömgården Strömgården Natt Särskilt boende visar efter maj ett resultat på 0,3 mkr. Verksamhetens positiva resultat beror på vakanser i verksamheten till följd av de stimulansmedel som utfördelats för att höja bemanningsnyckeln. Kostnader för sjukfrånvaro är fortsatt hög men har minskat jämfört med samma period föregående år. Beläggningsrapporten visar också att det funnits tomma platser under året och verksamheten bör då uppvisa överskott.

19 19 UPPFÖLJNING sid 3 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller Särskilt boende belagda platser platser vecka Strömgården D Ekbacka 2 D Ekbacka 2 K Ekbacka 4 K Ekbacka 5 D Ekbacka 6 Ä Soldalen Ä Soldalen D Åkerbohemmet Ä Åkerbohemmet D Kommentarer om kö platser Strömgården D Ekbacka 2 D Ekbacka 2 K Ekbacka 4 K Ekbacka 5 D Ekbacka 6 Ä Soldalen Ä Soldalen D Åkerbohemmet Ä Åkerbohemmet D Kommentarer om kö

20 20 UPPFÖLJNING sid 4 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller Intäkter Kostnader Ordinärt boende (tkr) Budget 2016 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2016 Netto 2016 Adm Personal Ord. boende Klockaregården Anhörigstöd Social verksamhet B-holm Social verksamhet Norr Hemtjänst Norr Hemtjänst Centrum Norr Hemtjänst Centrum Söder Nattpatrullen Mell./Ytter Hemtjänst Bost. f. Äldre Hemtjänst Mellersta Boendestödet Personligt utformat stöd Kostnaden för ordinärt boende fortsätter att öka då antalet beslutade timmar ökar. Den procentuella förändringen av antalet beslutade timmar mellan kvartal och samma period 2016 är för norra området en ökning med 25 procent och för mellersta området nås en ökning med 18 procent. Detta motsvarar cirka fem heltidstjänster, vilka inte finns budgeterade. Ordinärt boende visar efter månandens utgång ett resultat på -2,4 mkr. Resultatet beror på högre bemanning än budgeterat, 6,4 tjänster i hemtjänst Mellersta samt två bilar utöver budget. I norr krävs extra bemanning utöver budget samt en extra bil. Kostnader för sjuklön är hög för perioden (1,1 mkr) samt bidrar kostnader för övertid och fyllnadstid (1,4 mkr) till underskott Beslutade Dubbel- Belägg- Arbetstid Vårdtid timmar bemanning Personer >100h ningsgrad Januari ,1% ÅR 2016 Februari ,3% ÅR 2016 Mars ,5% ÅR 2016 April ,3% ÅR 2016 Maj ,4% ÅR 2016 Juni ,4% ÅR 2015 Juli ,2% ÅR 2015 Augusti ,4% ÅR 2015 September ,8% ÅR 2015 Oktober ,0% ÅR 2015 November ,8% ÅR 2015 December ,3% ÅR 2015 Genomsnitt ,1% Genomsnitt ,6% Tabellen ovan visar redovisade timmar inom ordinärt boende. Arbetstid och antal personer har minskat mellan månaderna. Vårdtid, beslutade timmar samt dubbelbemanning har ökat. Antalet personer är fler i genomsnitt för 2016 jämfört med 2015 och betyder att det är fler hemtjänsttagare nu jämfört med tidigare perioder vilket kan ses i diagrammet nedan.

21 21 UPPFÖLJNING sid 5 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller Tabellen ovan visar antal personer med hemtjänst samt utvecklingen under åren Placeringar - vård i annan regi jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec < 65 år, äldreomsorg: Diagrammet visar antal placeringar i annan regi för personer över 65 år. Placeringen avslutades under januari. Omsorgen om funktionsnedsatta Intäkter Kostnader Omsorgen om Budget 2016 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2016 Netto 2016 funktionsnedsatta (tkr) Centralt Omsorg av F Adm Personal Omsorg av F Avlösarservice Personlig Ass SFB Ledsagning Barn Personlig ass LSS Dagcenter Borgholm Korttidsverksamhet Klinta Gruppbostäder Ranstad Gruppbostäder Feb.vägen Gruppbostäder Åkerhagen Servicebostäder Borgholm Gruppbostäder Johan Söderstr. V Gruppbostäder Norra Långgatan Gruppbostäder V. Järnvägsg Köp av vård i annan regi Kontaktpersoner LSS Omsorgen om funktionsnedsatta redovisar efter maj ett resultat på -1,7 mkr. Resultatet beror på en ny placering utöver budget som påbörjades i december, tre avslutade ärenden inom Personlig assistans SFB. Intäktsbortfallet inom SFB kommer att påverka resultatet negativt för året. Servicebostä-

22 22 UPPFÖLJNING sid 6 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller der Borgholm har krävt extra bemanning under början av året vilka tillsatts med timvikarier. Antalet bostäder som är knutna till verksamheten har ökat vilket skapar högre kostnader för verksamheten. Resultatet vägs upp av återsökta kostnader (705 tkr) för Personlig assistans LSS som avser Placeringar - vård i annan regi jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Barn och ungdom, LSS: Vuxna, LSS: SOL (OFN) Tabellen ovan visar antal placeringar inom omsorg om funktionshindrade. Individ- och familjeomsorg Intäkter Kostnader Individ- och familjeomsorg Budget 2016 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2016 Netto 2016 (tkr) Centralt IFO Adm Personal IFO Ekonomiskt Bistånd Barn och Familj Vård av missbrukare Vård av vuxna Kontaktpersoner Sociala kontrakt Individ- och familjeomsorgen uppvisar efter maj ett resultat på -2,0 mkr. Resultatet har förbättrats något på grund av att några placeringar är återsökningsbara. Underskottet beror på att det har blivit fler placeringar inom barn och familj samt missbruk än vad som räknats med för året. Kostnader för ekonomiskt bistånd är högre för perioden jämfört med föregående år vilket skapar underskott.

23 23 UPPFÖLJNING sid 7 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller Tabellen ovan visar ekonomiskt bistånd för åren Kostnaden för ekonomiskt bistånd har under maj stigit och är mer än samma period Ekonomiskt bistånd jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Antal barn 0-18 år Antal barn 0-18 år Institutionsplaceringar jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Barn och ungdom: Vuxen: Missbruk: Ensamkommande barn Dygnskostnad per institutionsplacering Barn och familj Placering 1 4 pers 2900 kr/dygn Missbruk Placering kr/dygn Placering 2 2 pers 2900 kr/dygn Placering kr/dygn Placering 3 2 pers 2900 kr/dygn Placering kr/dygn Placering kr/dygn Placering kr/dygn Placering kr/dygn Placering kr/dygn Placering kr/dygn Placering kr/dygn Placering kr/dygn Antal familjehemsplaceringar jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Barn och ungdom: Vuxna Missbruk: Ensamkommande barn Ensamkommande flyktingbarn Intäkter Kostnader Ensamkommande barn Budget 2016 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2016 Netto 2016 Centralt ensamkommande Adm pers. ensamkommande Ekonomiskt bistånd ensamk Ensamkommande HBV-hem Ensamkommande familjehem Kontaktpersoner ensamkomm Ekbacka UB Höken UB Kungsg./Syrenen/2:a hand Badhusgatan UB Verksamheten uppvisar ett överskott om 2,0 mkr efter maj. En intäkt på 650 tkr inkom under januari men hör till 2015 vilket förbättrar resultatet. Det nya avtalet med migrationsverket om antal boendeplatser redovisas från den första mars vilket innebär att vi får intäkter för 12 tomma platser som fr.o.m. månadsskiftet februari/mars står till migrationsverkets förfogande. Det finns vakanser på ungdomsboendet som ej har tillsats vilka bidrar till översottet.

24 24 UPPFÖLJNING sid 8 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller Arbetad tid mätt i timmar (verksamheter med färre än 50 anställda) Arbetad tid mätt i timmar (verksamheter med fler än 50 anställda)

25 25 UPPFÖLJNING sid 9 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller Övertid mätt i kostnad (verksamheter med färre än 50 anställda) Övertid mätt i kostnad (verksamheter med fler än 50 anställda)

26 26 UPPFÖLJNING sid 10 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller Korttidssjukskrivning* (verksamheter med färre än 50 st. anställda) Korttidssjukskrivning* (verksamheter med fler än 50 st. anställda) *Korttidssjukskrivning = sjukskrivning som varar mellan 1 och 14 arbetsdagar

27 27 UPPFÖLJNING sid 11 (11) Socialförvaltningen Datum Period Maj Linda Andreen/Joakim Rödin Controller Total sjukskrivning* (verksamheter med färre än 50 st. anställda) Total sjukskrivning* (verksamheter med fler än 50 st. anställda) *Totalsjukskrivning = korttidssjukskrivning + långtidssjukskrivning** **Långtidssjukskrivning = sjukskrivning som varar längre än 14 arbetsdagar

28 28 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ SN Äska medel till det utökade antalet hemtjänsttimmar Sammanfattning av ärendet Inom hemtjänstens verksamhetsområde finns tre resultatenheter; norr, mellersta och centrum. Beslutade hemtjänstinsatser och verkställd tid kopplas till budget och personalkostnader. Hemtjänsttimmarna i norr och mellersta har ökat betydligt under 2016 jämfört med samma period Personalkostnaderna har ökat och utfall i budget visar underskott. - Område norr: I norr har antalet hemtjänsttimmar ökat med 3001 timmar (25 %). Det motsvarar 3 tjänster, vilket medför ett behov av budgetökning på kr. - Område mellersta: I mellersta har antalet hemtjänsttimmar ökat med 1822 timmar (18 %). Det motsvarar 2 tjänster, vilket medför ett behov av budgetökning på kr. Sammanfattningsvis innebär detta behov av ytterligare 5,0 tjänster/helår vilket motsvarar kr/helår. För 2016, from innebär det kr. Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden besluta a t t a t t äska kr till 5,0 tjänster då hemtjänsttimmarna har ökat samt ge Ewa Ekman, socialchef uppdraget att se över arbetssätt och rutiner inom hemtjänsten. Utdragsbestyrkande

29 29 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (1) Handläggare Maria Svanborg Verksamhetschef Ert datum Er beteckning Äskande av utökad budgetram för att täcka underskott i hemtjänsten Sammanfattning av ärendet Inom hemtjänstens verksamhetsområde finns tre resultatenheter; norr, mellersta och centrum. Beslutade hemtjänstinsatser och verkställd tid kopplas till budget och personalkostnader. Hemtjänsttimmarna i norr och mellersta har ökat betydligt under 2016 jämfört med samma period Personalkostnaderna har ökat och utfall i budget visar underskott. Område norr: I norr har antalet hemtjänsttimmar ökat med 3001 timmar (25 %). Det motsvarar 3 tjänster, vilket medför ett behov av budgetökning på kr. Område mellersta: I mellersta har antalet hemtjänsttimmar ökat med 1822 timmar (18 %). Det motsvarar 2 tjänster, vilket medför ett behov av budgetökning på kr. Sammanfattningsvis innebär detta behov av ytterligare 5,0 tjänster vilket motsvarar kr. Förslag till beslut Att äska kr till 5, 0 tjänster för att hemtjänsttimmarna har ökat. Maria Svanborg, verksamhetschef Postadress Telefon Telefax / www Box 20 maria.svanborg@borgholm.se

30 30 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ SN Utökning av hemtjänstens bilpark Sammanfattning av ärendet Socialnämnden beslutade att utöka antalet bilar i hemtjänsten. Beslutet omfattade två bilar. I beslutet Dnr 2016/ finns även ett uppdrag till Ewa Ekman att utreda behov av ytterligare en bil. Utredningen har gjorts av Maria Svanborg, verksamhetschef. Ett ökat antal beslutade timmar i hemtjänsten har medfört behov av att öka hemtjänstens bilpark. I nuläget är behovet inte att utöka med ytterligare en utan två bilar för att klarar verksamheten på morgonen då flest medarbetare åker ut för att ge insatser. Beslutsunderlag Beslutad tid inom hemtjänsten i mellersta och norra området har ökat med 18 % resp. 25 % under första kvartalet 2016 jämfört med samma period Detta gör att personalen inom hemtjänsten måste utökas vilket även innebär att bilparken måste utökas. I norra hemtjänstområdet går det ut 23 personal varje morgon och det finns endast 18 bilar. I mellersta hemtjänstområdet går det ut 19 personal och de har 17 bilar. Detta beslut innebär 19 bilar i hemtjänst norr och 18 bilar i hemtjänst mellersta. Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden besluta a t t från och med utöka hemtjänstens bilpark med två bilar varav en till hemtjänstområdet mellersta och en bil till hemtjänstområde norr. Utdragsbestyrkande

31 31 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (1) Handläggare Maria Svanborg Verksamhetschef Ert datum Socialnämnden Er beteckning Utökning av hemtjänstens bilpark Sammanfattning av ärendet Vid SN beslutades att utöka antalet bilar i hemtjänsten. Beslutet omfattade två bilar. I beslutet Dnr 2016/ finns även ett uppdrag till Ewa Ekman att utreda behov av ytterligare en bil. Utredningen har gjorts av Maria Svanborg, verksamhetschef. Ett ökat antal beslutade timmar i hemtjänsten har medfört behov av att öka hemtjänstens bilpark. I nuläget är behovet inte att utöka med ytterligare en utan två bilar för att klarar verksamheten på morgonen då flest medarbetare åker ut för att ge insatser. Beslutsunderlag Beslutad tid inom hemtjänsten i mellersta och norra området har ökat med 18 % resp. 25 % under första kvartalet 2016 jämfört med samma period Detta gör att personalen inom hemtjänsten måste utökas vilket även innebär att bilparken måste utökas. I norra hemtjänstområdet går det ut 23 personal varje morgon och det finns endast 18 bilar. I mellersta hemtjänstområdet går det ut 19 personal och de har 17 bilar. Detta beslut innebär 19 bilar i hemtjänst norr och 18 bilar i hemtjänst mellersta. Förslag till beslut Att utöka hemtjänstens bilpark med två bilar varav en till hemtjänstområdet mellersta och en bil till hemtjänstområde norr. Maria Svanborg Verksamhetschef Postadress Telefon Telefax / www Box 20 maria.svanborg@borgholm.se

32 32 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ SN Revidering av delegationen 2016 gällande OFN Hillevi Österbo, verksamhetschef IFO och OFN informerar att delegationen inom omsorgen om funktionsnedsatta har setts över och det har framkommit önskemål om att redigera delegationen på vissa punkter. Det gäller biträde av personlig assistans men även några andra delegationsbeslut. Det som också uppmärksammats är att det saknas delegering gällande beslut om förhandsbesked, dessa beslut har lagts till. Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden besluta a t t godkänna redovisade revideringar och tillägg i delegationen. Utdragsbestyrkande

33 LSS Beslut om biträde av personlig assistent Socialnämndens Individutskott Tidigare biståndshandläggare 9 6 LSS Beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet i form av -kommunens korttidsboende - stödfamilj - lägerverksamhet Biståndshandläggare Verksamhetschef / Tidigare IAU Verksamhetschef / Tidigare IAU Avtal tecknas av verksamhetschef 16 LSS Dessa beslut saknas i nuvarande delegation Förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 LSS för person som har för avsikt att bosätta sig kommunen - biträde av personlig assistent - ledsagarservice - biträde av kontaktperson - avlösarservice i hemmet - korttidsvistelse utanför det egna hemmet i form av: Kommunens korttidsboende Stödfamilj Lägervistelse - korttidstillsyn för skolungdom över 12 år - bostad med särskild service för barn/ungdomar - bostad med särskild service för vuxna - daglig verksamhet Socialnämndens Individutskott Biståndshandläggare Biståndshandläggare Biståndshandläggare Biståndshandläggare Verksamhetschef Verksamhetschef Biståndshandläggare Socialnämndens individutskott Socialnämndens individutskott Biståndshandläggare

34 34 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ SN Granskning av PwC gällande kvalitet inom äldreomsorgen PwC kommer på uppdrag av Borgholms kommun granska kvalitén inom äldreomsorgen. Granskningen kommer att påbörjas under juni månad och ska avrapporteras i oktober/november Beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar a t t överlämna informationen till socialnämnden. Utdragsbestyrkande

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ SN Begäran om yttrande angående regional strategi, Hälsa och kultur. Inkommit från Kulturnämnden, Landstinget i Kalmar Län begäran om yttrande angående regional strategi, Hälsa och Kultur. Beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar a t t ge Ewa Ekman uppdraget att presentera ett yttrande till socialnämnden Utdragsbestyrkande

41 41 YTTRANDE Datum Beteckning 1 (1) /2016 Handläggare Ewa Ekman Socialchef Landstinget I Kalmar län Maria Ixcot Nilsson, ordf. Kulturnämnden Landstinget Gull-Britt Johansson, förvaltningschef Bildning och Kultur, Landstinget Yttrande; Regional strategi Hälsa och Kultur Bakgrund Samtliga kommunstyrelser i Kalmar län har fått ett remissunderlag kring Regional strategi för Hälsa och Kultur i Hälsolänet Kalmar. Strategin handlar om hur kultur leder till en bättre folkhälsa och hur alla ska få tillgång till kultur. Strategin bygger på tesen att kultur är en kreativ kraft och ger en demokratisk möjlighet för människor att utveckla sina sinnen och bildning, uppleva glädje, lust, sorg och dramatik. Strategin syftar till att arbeta för en gemensam plattform i länet kring Hälsa och Kultur med utgångspunkt från befintliga styrdokument. Yttrande Syfte och mål med den Regionala strategin för Hälsa och Kultur tilltalar socialförvaltningens verksamheter. Socialnämnden ställer sig bakom remissunderlaget och vill medverka till en gemensam plattform i länet, i enlighet remissunderlaget. BORGHOLMS KOMMUN Ewa Ekman Socialchef Kopia: Postadress Telefon Telefax / www Ewa.Ekman@borgholm.se

42 42 Remissunderlag Regional strategi Hälsa och Kultur i Hälsolänet Kalmar Emma Gustavsson & Emma Angelin Holmén

43 43 Innehåll Hälsa och Kultur i Hälsolänet Kalmar Inledning Bakgrund Syfte med strategin Strategins mål Hur ska kommuner och landsting uppnå målen...5 Politiska riktlinjer och dokument...5 Samverkan, metodutveckling och kompetenshöjning Ansvarsfördelning och berörda parter Samarbete med forskningen Implementering av strategin...7 Bilaga Projektet Hälsa och Kultur i Hälsolänet Kalmar och pilotprojekten...9 Rehabprojekt konst och hemslöjd i Emmaboda...9 Kultur på recept i Mönsterås...9 Nätverk för kulturombud inom omsorgen med upptakt dans...9 Clowner inom vuxenpsykiatrin...10 Kulturarv som metod inom äldreomsorgen...10 Nöjesparken...10 Kravlös dans för ungdomar med nedsatt psykisk hälsa...10 Hemslöjdsutveckling med äldreomsorgen...11 Musik-Serum för dagens bristvara= glädje...11 Kulturkanal...11 Bilaga

44 44 1. Inledning Det är förmiddag en härlig vårdag på Norrlidshemmet i Kalmar. Vid den här tiden brukar det vara lugnt, men idag råder febril verksamhet. Det byggs en scen, någon kommer med sladdar och någon annan med ett chokladhjul. Flera äldre rör sig i samlingslokalen och tittar nyfiket. Personalen kommer med korvgrytor och det dukas fram läskedrycker och kaffe. Det ligger förväntan i luften. Fler och fler av de boende samlas, personalen anländer med människor i rullstolar från alla avdelningar. Många är finklädda i klänningar och hattar. Det fnissas och hälsas. Samlingssalen blir helt full men det går alltid in några till. Så börjar showen. Alla hälsas välkomna till Nöjesparken och musiken drar igång! Vi får höra gamla slagdängor och danslåtar, det är melodrama och magi. Lotter och dansbiljetter delas ut och chokladhjulet snurrar gång på gång! Vem är den lyckliga vinnaren? Vem vill kasta bollar? En doft av aqua Vera sprids i lokalen och rätt som det är dyker en livs levande kanin upp. Alla engageras, få sitter stilla. Föreställningen är magnifik och inkluderande i lagom takt. Efter avslut bjuds det på Bullens varmkorv med senap och läskedryck. Mycket senare återvänder de äldre till sina boenden uppfyllda av en kulturupplevelse som man kan återkomma till ofta. Så vill vi väl ha det på äldre dagar om vi bor på ett äldreboende i Kalmar län. 2 Föreliggande strategi handlar om hur kultur leder till en bättre folkhälsa i länet och hur alla ska få tillgång till kultur - oavsett vem du är eller vilka förutsättningar du har. Strategin bygger på tesen att kulturen är en kreativ kraft som ger en demokratisk möjlighet för människor att utveckla sina sinnen och bildning, uppleva glädje, lust, sorg och dramatik. Hälsa+ Kultur = Bättre folkhälsa för invånarna i Kalmar län! En god folkhälsa för länets invånare är en rättighet. Kultur är på samma sätt en rättighet och har ett egenvärde. När kulturen kan användas som en metod för en bättre folkhälsa gynnas både den enskilde och samhället i stort. Precis som att 1+1 blir 3!

45 Bakgrund Vad är kultur? Kultur är trädgården du anlägger, teckningen jag målar, kakorna vi bakar efter mormors recept, kören vi lyssnar på eller sjunger i. Kultur är upplevelser och aktiviteter som berör. Kultur är även de vanor, uppfattningar och värdegrund som vi delar med andra i en social gemenskap. Det är vad människor tänkt och skapat före oss och själva sättet vi lever på idag. Kanske är kultur själva livet. Vad är folkhälsa och hälsa? Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd, både vad gäller nivå och fördelning av de samlade individernas hälsa. En god folkhälsa handlar alltså inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt. Den bör även vara så jämnt fördelad som möjligt. Hälsa är däremot ett individuellt mått. Hälsa säger något om den enskilda människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Hälsan kan således vara både god och dålig. En vanlig definition av om du har en god hälsa är om du som individ känner att du har psykiska och fysiska resurser för att möta vardagens krav. Begreppet kultur och hälsa har på senare år fått en ny innebörd då man kan se samhällsnyttan av att arbeta med kultur som verktyg för en bättre folkhälsa. I Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande år 2000 Hälsa på lika villkor framhölls att det finns vetenskapligt stöd för att kulturaktiviteter är ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling. Ett mer aktivt deltagande i kulturlivet skulle sannolikt medföra en bättre och mer jämlik hälsa i befolkningen. Till detta ska läggas att det idag finns både biologisk och humanistisk forskning som lyfter fram att blodtryck- och stresshormoner sjunker. Du som

46 46 ledare för ett företag och som aktivt, eller passivt, tar del av kultur blir en mer ödmjuk och lyhörd ledare. 4 Följande länsövergripande dokument ligger till grund vid framtagandet av Kalmar läns strategi för hälsa och kultur: RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Kulturplan för Kalmar län Landstingsplan för Kalmar län Syfte med strategin Syftet med att ta fram en regional strategi för hälsa- och kulturarbetet i Kalmar län är att bygga en gemensam plattform för arbetet på länsnivå. Strategin är en överenskommelse mellan länets kommuner och landstinget i Kalmar län. Strategins gemensamma plattform utgår från några grundläggande erfarenheter och antaganden. Flera av dessa tar sin utgångspunkt i befintliga länsdokument. Kultur ska ses som en framgångsrik metod för en bättre folkhälsa i länet. Kulturen ska ses som en förebyggande och hälsofrämjande metod. Länsinvånarna ska ha en demokratisk möjlighet att uppleva, utöva och delta i kultur. Ett mångfaldsperspektiv, som ger alla lika möjligheter ska råda. Ett jämställdhetsperspektiv, som ger alla, oavsett kön lika möjligheter ska råda. 4. Strategins mål En ökad och faktiskt självupplevd hälsa för länets invånare Att alla länsinvånare har tillgång till kultur Att kultur används som en metod för att främja hälsoarbetet i Kalmar län

47 Hur ska kommuner och landsting uppnå målen Politiska riktlinjer och dokument I processen med att arbeta fram en länsövergripande strategi för hälsa- och kultur i Kalmar län har ett förbättringsområde lyfts fram specifikt: Vikten av politiska riktlinjer och dokument, dels länsövergripande, men även kommunala. Vidare har samverkan, metodutveckling samt kompetenshöjning lyfts fram vilka också presenteras på kommande sida. Landstinget ska prioritera att Poängtera sambandet mellan hälsa och kultur i länets regionala styrdokument Formulera hur kulturorganisationerna kan arbeta hälsofrämjande i de överenskommelser som landstinget gör med de regionala kulturorganisationerna Tydliggöra ansvarsfördelningen för hälsa och kulturfrågorna

48 48 Ta fram en handlingsplan för implementering av erfarenheterna från projektet hälsa & kultur 6 Kommunerna ska prioritera att Kommunerna kan med fördel ta fram förvaltningsövergripande dokument kring hur kultur kan användas som hälsofrämjande metod. Dokumentet bör tas fram i bred samverkan med hälsocentral, berörda förvaltningar, civilsamhället etc. Socialnämndernas styrdokument ska innehålla skrivningar om på vilket sätt kultur främjar människor hälsa samt att kultur är en mänsklig rättighet De kommunala kulturplanerna ska innehålla skrivningar om på vilket sätt kultur främjar människors hälsa samt att kultur är en mänsklig rättighet Samverkan, metodutveckling och kompetenshöjning Samverkan mellan hälso- och sjukvården, kulturaktörer samt kommunerna Metodutveckling genomförda pilotprojekt med goda resultat överförs till övriga av länets kommuner Kompetenshöjning Fortlöpande utbildning för inblandade aktörer om varandras verksamheter och kring begreppen hälsa, folkhälsa och kultur 6. Ansvarsfördelning och berörda parter Förhoppningen är att strategin ska beröra alla aktörer inom områdena hälsa och kultur i Kalmar län. Kommuner, landsting och kulturorganisationer stöds av offentliga medel för att förverkliga strategin. Andra aktörer som privata kulturföretag, konstnärer, föreningar och studieförbund kan också omfattas av strategin. Bilden nedan visar ansvarsfördelningen men också mångfalden på området:

49 49 7 De aktörer som främst kommer att beröras av strategin är: De regionala kulturorganisationer som har överenskommelser om länsuppdrag med landstinget: Byteatern Kalmar Länsteater, Dans i Sydost, Hemslöjden, Konstmuseet, Länsmuseet, Länsmusiken, Reaktor Sydost, Regionbiblioteket, Riksteatern Kalmar län och Virserums konsthall. Kultur och social omsorg i länets kommuner: Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västervik. Landstinget i Kalmar län med länssjukhusen, psykiatrin, hälsocentraler, kollektivtrafik och folkhögskolor. Länets studieförbund samt övriga kulturaktörer. 7. Samarbete med forskningen Under projektåren har länet haft möjlighet att samarbeta med Dr Eva Boijner Horwitz som är kulturhälsoforskare. Hon har nyligen gett ut en antologi tillsammans med bland annat stressforskare Thöres Theorell. I antologin lyfter författarna bland annat fram en av orsakerna till att det inte har forskats mer inom området. I dagsläget konkurrerar forskning

50 50 kring kulturaktiviteter och folkhälsa med forskning som berör kognitiva behandlingsmetoder vilka är lättare att se mätbara effekter av. 8 Molekylärbiolog Gunnar Bjursell har deltagit i ett flertal föreläsningar och diskussioner tillsammans med hälsa- och kultur i Kalmar. Hans sammanställning av den senaste forskningen visar tydligt på de biologiska effekter som kulturen har på oss. Vi vet idag att oxytocin, så kallat lugn- och rohormon, frisätts, blodtrycket sjunker, så även stressnivåer. Lokalt i länet har projektet fått mycket draghjälp genom fil. Dr Christen Erlingsson som finns på Institutionen för vårdvetenskap på Linnéuniversitetet. Hon har varit behjälplig med att ta fram en enkät där deltagare i olika verksamheter har fått möjlighet att fylla i sin självupplevda hälsa. Vidare har hon genomfört kvalitativa intervjuer med deltagare från socialpsykiatrin i Emmaboda inom ramen för rehabprojekt Emmaboda. Nationellt utkom 2015 Nordiska ministerrådet med en nordisk sammanställning om forskningsområdet utförd av Region Skåne med titeln Vändpunkt- Förslag om kultur och hälsa. Förhoppningen är att sammanställningen ska ligga till grund för ett ökat engagemang för frågorna på nordisk nivå. Dosett med medicin och kultur! 8. Implementering av strategin För att framtagen strategi för hälsa- och kultur ska användas systematiskt i hälso- och sjukvården och i länets kommuner är det av vikt att handlingsplaner tas fram som visar vilken aktör som är ansvarig för vad, tidsplan för planerade aktiviteter, hur aktiviteten ska genomföras samt varför valda aktiviteter har prioriterats. Handlingsplanerna arbetas med fördel fram i samverkan mellan kommun, hälsocentraler och regionala och kommunala kulturaktörer. Förändringshjulet nedan illustrerar hur processen bör se ut:

51 51 9 Behovsfasen 1. Analysera kommunernas och landstinget folkhälsoprofiler/välfärdsbokslut samt landstingets öppna jämförelser för att identifiera behov och målgrupper 2. Vilka kulturuttryck/kulturformer kan/bör användas för att möta behoven? 3. Kan kulturorganisationerna, folkhögskolorna, studieförbunden och lokal kultur motsvara målgruppernas behov? Genomförandefasen Gemensamma handlingsplaner arbetas fram som samtliga inblandade aktörer följer. Utvärderingsfasen Anser sig målgrupperna har fått tillgång till den kultur som de önskat sig och upplever regional och lokal kultur att de kan möta behoven som finns? Har den självupplevda hälsan förbättrats för målgrupperna.

52 52 Bilaga 1 10 Projektet Hälsa och Kultur i Hälsolänet Kalmar och pilotprojekten Kalmar län har, genom ett projekt, under tre år arbetat med att finna samverkan mellan hälsa och kultur. Insikten om att man arbetar mot samma mål och kan ha nytta av varandra är den viktigaste lärdomen. Mycket positivt har hänt under de år som länet, framförallt genom pilotkommunerna Mönsterås, Emmaboda och Västervik, har samverkat på området. Många utbildningar, seminarier, föreläsningar och diskussioner har genomförts. För att skapa de goda exemplen och hitta samarbeten har en rad pilotprojekt och utvecklingsprojekt genomförts. Nedan beskrivs några av de goda regionala exemplen: Rehabprojekt konst och hemslöjd i Emmaboda Deltagare från socialpsykiatrin har fått träffa en konstnär och en hemslöjdare under totalt sex månader med aktiviteter sex timmar varje vecka. Deltagarna har fått prova på allt från att avbilda strukturer i närmiljön till att utrycka sina tankar om tid genom konsten. Återbruk har varit en av de utvalda metoderna gör om och gör nytt, vilket gynnar både miljön och deltagarna när de befinner sig i processen. Deltagarna har uttryckt att cirklarna med konstnär och hantverkare på allaktivitetshuset Loket har gett dem en meningsfull tillvaro och att de har orkat gå utanför dörren. Aktiviteterna har i många fall öppnat för nya samtal. En kvinna som deltog som handledare till sin man i tekniken textilgraffiti som innebar att deltagarna utmanade varandra genom att sy vartannat stygn på en gemensam bild, uppgav att hennes man, som lider av Parkinson, slutade skaka under aktiviteten vilket visar att konsten har biologiska effekter. Projektet kommer att integreras i kommunens ordinarie verksamhet. Vidare framställs en forskningsrapport under våren/sommaren Kultur på recept i Mönsterås Projektets syfte var att prova enkla och långsiktigt hållbara metoder för att öka välbefinnande och hälsa och bidra till att bryta isolering genom att främja delaktighet i kulturlivet. Grundtanken är Kultur på recept som förebyggande hälsovård. Målgruppen var cirka 120 nyblivna pensionärer per år, samt sjukskrivna och personer med psykisk ohälsa. Målgrupperna fångades upp på hälsocentralens livsstilsmottagning. Kulturförvaltningen, med biblioteket i spetsen, samverkade med studieförbundet Vuxenskolan, lokala kulturföreningar samt Kalmar konstmuseum och skapade ett kulturkort samt en studiecirkel. De deltagande erhöll ett kulturkort som under ett år ger fritt inträde eller rabatt på utvalda arrangemang. Respektive kulturaktör utformar sitt erbjudande till kulturkortet. Resultatet utföll positivt för alla parter, fler kom till kulturaktiviteter som arrangerades och människor bröt sin isolering och ökade sitt välbefinnande genom att delta. Nätverk för kulturombud inom omsorgen med upptakt dans Projektet startade med en inspirationsdag med inriktning på dans för äldre. Den här dagen var som en uppstart för att tänkta kulturombud skulle få något gemensamt att utgå ifrån. Nätverket av kulturombud består av 14 personer, två från varje geografiskt område. En framgångsfaktor för nätverket tros vara att kulturombudets ansvar har förankrats med respektive arbetsledare i skriftliga överenskommelser. Projektet har gjort att samverkan

53 53 mellan socialförvaltning och kulturenhet blivit väl etablerad. Av vikt är även att kommunen har anställt en kultursamordnare på heltid som inom sitt uppdrag har en samordnande roll för det nya kulturnätverket inom omsorgen. Dansen, som var den första praktiska verksamheten som kulturombuden arbetat med, föll mycket väl ut. Flera av boendena som var med har fortsatt med dans för de äldre och arbetssättet har spridits i länet. Clowner inom vuxenpsykiatrin Under vintern 2015/2016 kom Plats på scen, bestående av professionella artister som är specialutbildade för att arbeta med barn och vuxna med nedsatt psykisk och/eller fysisk hälsa, att besöka vårdavdelningar på vuxenpsykiatrin i Västervik. Besöken är fyra till antalet och vid varje tillfälle möter clownerna 30 personer. Målen är bland annat att undersöka vad som sker i mötet mellan clownerna, patienterna och personalen, men även visa på att mötet med clowner ger en högre grad av välbefinnande. Reflektioner från verksamheten visar att clowner är utmärkta att använda för att bryta språkliga barriärer då de kommunicerar med kroppsspråk, musik och magi. Vidare är clownen öppen för vad som sker i varje situation och behöver inte förhålla sig till ett givet manus. Utvärderingsmaterial kring självupplevd hälsa har ej använts. Ansvariga chefer och genomförande clowner framhåller längre projektperioder för att kunna mäta minskat medicinanvändande etc. Kulturarv som metod inom äldreomsorgen Länsmuseet har samarbetat med äldreomsorgen i Mörbylånga och Kalmar kommuner sedan 2009 kring att utveckla användandet av kulturarv som en metod. Grunden har varit tidsresemetodiken. Genom att använda de äldres kulturarv, deras livsberättelser men även de lokala kulturmiljöerna och föremål samt över generationsgränser, kan man skapa en mer meningsfull tillvaro för de äldre. Även personalens kulturarv ska ses som en resurs. Det handlar om att sätta människan i centrum och skapa en delaktighet och om att göra skillnad på vardag och fest. Inom arbetssättet kan flera praktiska aktiviteter genomföras där man arbetar med minnesväskor, tidsresor, berättelser, historiska kläder och platser, traditioner, matlagning och musik - listan kan göras lång. Länsmuseet har genomfört utbildningar för chefer samt undersköterskor på flera boenden samt skapat två profilboenden mot kulturarv, Rönningegården i Mörbylånga och Ingelstorpsvägen 1 i Smedby. Utvärderingarna har varit mycket positiva och förändringsarbetet har haft stor betydelse. Nöjesparken Byteatern Kalmar län producerade under våren 2015 en musikalisk föreställning om folkparkernas historia under 1900-talet. Föreställningen har besökt äldreboende i Emmaboda, Mönsterås och Kalmar kommun. Syftet var att ge inspiration till vidare utveckling i arbetet med kultur i form av teater och musik på äldreboenden och i daglig verksamhet. I den utvärdering som genomförts framkommer att brukarna upplever ett ökat välbefinnande i nuet. Andra kommuner i länet har köpt in Nöjesparken i efterhand. Kravlös dans för ungdomar med nedsatt psykisk hälsa Målet med att erbjuda streetdance för elever med nedsatt psykisk hälsa är att uppnå ett ökat välbefinnande och en ökad livskvalité. Pojkar och flickor från årskurs sju i Emmaboda har träffats 1 kväll i veckan (totalt 6 veckor) under ledning av utbildad dansare. Utvärdering av projektet inkommer under våren Erfarenheterna från projektet kommer att ligga till grund för kommande hälsa- och kultursatsningar inom skola och kultur i andra kommuner i länet. 11

54 54 Hemslöjdsutveckling med äldreomsorgen Projektet var ett samarbete mellan hemslöjden i Kalmar län och träffpunkterna på två äldreboenden i Kalmar kommun. Syftet var att utveckla dem pysselverksamhet som man genomför på träffpunkter. Hemslöjdskonsulenten och hantverkaren har i samråd med äldreomsorgspersonalen provat nya metoder och material med de äldre besökarna. Fyra slöjidéer som togs fram har sedan presenterats i en manual som spritts till äldreomsorg i länet. Musik-Serum för dagens bristvara= glädje Pågående projekt-text kommer Kulturkanal Pågående projekt -Text kommer 12 Bilaga 2 För dig som vill veta mer:

55 55 Begäran om yttrande Sida 1(1) Datum Dnr Kulturnämnden Samtliga Kommunstyrelser i Kalmar län Begäran om yttrande angående regional strategi, Hälsa och Kultur Inom ramen för projektet Hälsa & Kultur har ett förslag till länsövergripande strategi tagit fram i samverkan med aktörer inom projektet. Syftet med strategin är att tydliggöra hur samverkan mellan kultur och hälsa kan bidra till ett rikare och friskare liv för invånare i Kalmar län. Kulturnämnden skickar ut förslaget med förhoppning om en bred förankring. Svar på remissen önskas senast 31 augusti. Adress för mail: landstinget@ltkalmar.se Adress för post: Landstinget i Kalmar län, Box 601, Kalmar Projektets slutkonferens genomförs den 13 september. Till konferensen inbjuds två personer från varje kommun för fortsatt dialog kring implementeringen av erfarenheterna från projektet hälsa och kultur. Anmälan görs till projektledarna. De bidrar också med information till de kommuner som vill veta mer inför remissarbetet. Kontaktuppgifter till projektledarna: emma.gustavsson@kalmarlansmuseum.se emma.angelin-holmen@kalmarlansmuseum.se Maria Ixcot Nilsson Ordförande Kulturnämnden Landstinget i Kalmar län Gull-Britt Johansson Förvaltningschef Bildning och Kultur Telefon gull-britt.johansson@ltkalmar.se Bilagor Bilaga 1 Remiss: Regional strategi; Hälsa och Kultur Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Utbildningsverksamhet Box Kalmar Besöksadress Telefon Bankgiro

56 56 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ SN Uppdrag från kommunfullmäktige; Måltider på de särskilda boendena, medborgarförslag från Birgitta Lundman, Torgil Melin och Ene Kraner. Inkommit från kommunfullmäktige ett medborgarförslag Måltider på de särskilda boendena från Birgitta Lundman, Torgil Melin och Ene kraner, för beredning innan slutligt beslut i kommunfullmäktige. Beredningen kommer att presenteras direkt till socialnämnden , då vissa kompletteringar och justeringar ska göras. Beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar a t t redovisa beredningen till socialnämnden Utdragsbestyrkande

57 57 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ SN Information om samarbete mellan socialförvaltningen och SFIutbildningen, utökad språkpraktik. Ewa Ekman, socialchef informerar att nyanlända med tidigare antingen utbildning och tidigare erfarenhet och/eller intresse och personlig lämplighet för vård- och omsorgsyrken är en resurs. De ska känna sig välkomna till socialförvaltningens verksamheter. SFI-kurs, kurs i svenska för invandrare, anordnas i Borgholm. I kursen finns personer med intresse för vård och omsorg, i nuläget 4-5 personer. De aktuella personerna behöver språkpraktik och vård- och omsorgsutbildning för att bli bättre på svenska och öka sin kunskap för vård- och omsorg för att på sikt kunna anställas. Upplägg för praktik ska tas fram under sommaren. Förslagsvis samlar vi de personer som behöver språk+vård- och omsorgspraktik. Dels för att lärarresursen och handledarresursen enkelt ska kunna samarbeta och hjälpas åt under praktiken. Dels för att språkpraktikeleverna kan ta hjälp av varandra i större utsträckning. Samarbetet kring nyanlända mellan SFI/vård- och omsorg och socialförvaltningen startar i höst. Beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar a t t lämna över informationen till socialnämnden. Utdragsbestyrkande

58 58 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (1) Handläggare Ewa Ekman Socialchef Ert datum Socialnämnden Er beteckning Information om samarbete mellan socialförvaltningen och SFI-utbildningen, utökad språkpraktik Nyanlända med tidigare antingen utbildning och tidigare erfarenhet och/eller intresse och personlig lämplighet för vård- och omsorgsyrken är en resurs. De ska känna sig välkomna till socialförvaltningens verksamheter. SFI-kurs, kurs i svenska för invandrare, anordnas i Borgholm. I kursen finns personer med intresse för vård och omsorg, i nuläget 4-5 personer. De aktuella personerna behöver språkpraktik och vård- och omsorgsutbildning för att bli bättre på svenska och öka sin kunskap för vård- och omsorg för att på sikt kunna anställas. Upplägg för praktik ska tas fram under sommaren. Förslagsvis samlar vi de personer som behöver språk+vård- och omsorgspraktik. Dels för att lärarresursen och handledarresursen enkelt ska kunna samarbeta och hjälpas åt under praktiken. Dels för att språkpraktikeleverna kan ta hjälp av varandra i större utsträckning. Samarbetet kring nyanlända mellan SFI/vård- och omsorg och socialförvaltningen startar i höst. Ewa Ekman Socialchef Beslutet ska skickas till Postadress Telefon Telefax / www Ewa.Ekman@borgholm.se

59 59 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ SN Information; Beslut från IVO gällande tillsyn på Ekbacka ungdomsboende. Inkommit beslut från IVO gällande tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Ekbacka ungdomsboende i Borgholm. IVO avslutar ärendet. Beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar a t t lämna över informationen till socialnämnden. Utdragsbestyrkande

60 60

61 61

62 62 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ SN Information om förstudie inför projekt med Samordningsförbundet gällande sjukskrivna. Hillevi Österbo, verksamhetschef IFO och OFN informerar om den förstudie som pågår inför ett projekt med Samordningsförbundet gällande sjukskrivna personer. Förstudien genomförs av Carola Granström, socialsekreterare på försörjningsstöd och beräknas vara klar i juni Utdragsbestyrkande

63 63 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2016/ SN Satsning för att öka kompetensen inom äldreomsorgen samt välkomna nya medarbetare. Bakgrund I nuläget har 7 av 10 medarbetare inom äldreomsorgen undersköterskeutbildning. Fördelningen mellan hemtjänsten och särskilt boende beskrivs nedan; Nuläge, inventering maj Nuläge, inventering maj 2016 Äldreomsorgen, antal medarbetare Med utbildning Utan utbildning Totalt Antal Antal 324 Säbo Hemtjänst Andel Andel Säbo 80% 20% 100% Hemtjänst 55% 45% 100% Utbildade inom äldreomsorgen % Outbildade inom äldreomsorgen % Inför framtiden är målsättningen att alla medarbetare - har en gymnasieutbildning klar vid anställningen eller - påbörjar en utbildning i samband med anställningen, enligt ett nytt upplägg som överenskommits med gymnasieskolan i Borgholm. Upplägget har tagits fram i dialog och samarbete mellan Socialförvaltningen (Ewa Ekman och Maria Svanborg) samt Gymnasieskolan (Christina Larsson). Utbildningen ska vara på halvfart och tar tre år att slutföra. Utbildningen leder till en gymnasiekompetens för undersköterska i enlighet med de nya VOC, Vård- och omsorgscollegekriterierna. Valideringsmöjligheter finns också. Utbildningsupplägg för att bli undersköterska inom vård och omsorg Medarbetaren som studerar arbetar samtidigt, förslagsvis 80 procent. Utbildningen är schemalagd i skolan 1 dag/vecka. Resterande del är arbetsplatsförlagt lärande, med utsedd handledare. Utbildning i kombination Utdragsbestyrkande

64 64 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer med arbete önskas av medarbetare och av fackliga företrädare. Det tar längre tid men det ger möjlighet för medarbetare att ha en inkomst under studietiden och för arbetsgivaren ökar möjligheten att öka kompetensen och bemanna verksamheterna samtidigt. I samband med det nya utbildningsupplägget som startar i samband med höstterminen 2016 utbildas undersköterskor för att vara handledare i verksamheten. Handledarutbildningen är web-baserad och ska uppfylla kriterier för VOC. Samtliga enheter ska ha minst en utbildad handledare. Gymnasieskolan ansvarar för att genomföra handledarutbildningen. Medarbetarna kan ansöka om litteraturbidrag, 1500 kr per år. Litteraturen ska återgå till verksamheten vid avslutade studier och kan användas både i verksamheten och av kommande elever. Validering De medarbetare som har arbetat under lång tid och skaffat sig en tyst kunskap/reell kompetens kan ges möjlighet att få sin arbetserfarenhet validerad. Det innebär att kunskaper kontrolleras och följs upp av en valideringsansvarig lärare från gymnasieskolan tillsammans med en valideringsansvarig undersköterska från äldreomsorgen. Kompletteringar kan begäras i samband med valideringen och då hänvisas den medarbetaren till aktuell kurs för att inhämta den teoretiska kunskap som saknas. Sammanfattning av ärendet Upplägget med utbildning och jobb i kombination är en satsning för ökad formell kompetens inom äldreomsorgen, satsningen startar hösten Valideringsmöjligheter ska finnas, individuella bedömningar görs. Förslag till beslut - Att Socialnämnden ställer sig bakom satsningen för att öka andelen utbildade medarbetare inom äldreomsorgen. - Att satsningen bidrar till att nya medarbetare, med eller utan formell utbildning, välkomnas och vill arbeta inom äldreomsorgen i Borgholms kommun. - Att kostnaderna tas på dels på nuvarande utbildningsbudget och dels finansieras med medel från kommunledningen via de statliga medel som kommunen fått för asylmottagande och som ska stimulera utveckling för kommunens medarbetare. - Att samma upplägg ska erbjudas medarbetare inom OFN, omsorgen om funktionsnedsatta från Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden besluta a t t erbjuda tillsvidareanställd personal utbildningssatsning till Utdragsbestyrkande

65 65 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer undersköterska för att öka andelen utbildade medarbetare inom äldreomsorgen. a t t a t t a t t satsningen bidrar till att nya medarbetare, med eller utan formell utbildning, välkomnas och vill arbeta inom äldreomsorgen i Borgholms kommun. liknande utbildningssatsning ska erbjudas medarbetare inom OFN, omsorgen om funktionsnedsatta från ge uppdraget till Ewa Ekman att komplettera tjänsteskrivelsen till socialnämnden med en kostnadsberäkning. Utdragsbestyrkande