Tid: Onsdagen den 28 oktober kl (OBSERVERA TIDEN) Plats: Elfkungen, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Tekniska nämnden Tid: Onsdagen den 28 oktober kl (OBSERVERA TIDEN) Plats: Elfkungen, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Föredraganden 4. Godkännande av närvaro 5. Revisionens besök kl Förslag till avfallstaxa 2016 Dnr: 2015/S Ekonomiska konsekvenser av ny VA-taxa 2016 Dnr: 2015/S Förslag till VA-taxa 2016 Dnr: 2015/S Verksamhetsplan 2016 Dnr: 2015/S Yttrande om remiss angående förfrågan om att få sälja skogsmark Dnr: 2015/S275 Ingenjör Anders Johansson Förvaltningsekonom Lukas Jonsson Teknisk chef Britt-Inger Norlander Samhällsbyggnadschef Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef Anna Stenlöf 11. Sammanträdesdagar 2016 Dnr: 2015/S Inkomna synpunkter 13. Punkter till nästa sammanträde 14. Information 15. Anmälan om inkomna skrivelser 16. Anmälan av delegeringsbeslut

2 Kallelse Tekniska nämnden Leif Kinnunen Ordförande

3 Lilla Edets kommun Valda revisorer Tekniska nämnden Grundläggande granskning (årlig granskning) Som en del av vår årliga granskning av all verksamhet kommer vi i våra möten med nämnderna att diskutera nedanstående frågor. Intryck och synpunkter från träffarna kommer att utgöra en del av revisionens framtida planeringsarbete (riskbedömning) samt underlag för vår ansvarsprövning av respektive nämnd. Frågorna syftar således till att vi som revisorer skall få en uppfattning om på vilket sätt verksamheten styrs och leds samt följs upp. Vid mötet förs minnesnoteringar för parternas egna interna bruk. Syftet är även att vi vill bilda oss en uppfattning om varje nämnds verksamhet och ekonomi i förhållande till budget. Vi önskar också få beskrivning av respektive nämnds arbete med sin interna kontroll och hur nämnden har definierat god ekonomisk hushållning samt därtill hörande uppföljning. Vi ser också mötet som en möjlighet för oss att presentera planerade, pågående eller avslutade granskningar som kan beröra nämnden. Förutom kommunens revisorer deltar Fredrik Carlsson från PwC (totalt max 6 personer). Frågor kan ställas till Jörgen Hellman på e-post jorgen.hellman@riksdagen.se eller telefon Datum: Tid:

4 Lilla Edets kommun Valda revisorer Förslag till diskussionspunkter 1. Kort presentation av revisorerna samt deras uppgift och uppdrag samt eventuellt pågående/planerade granskningar 2. Revisionens noteringar från föregående års möte med presidiet 3. Eventuellt pågående granskningar innevarande år Organisation och verksamhet 4. Organisations- och verksamhetsförändringar inom nämnden 5. Personalsituationen; tex; Lägesrapport; sjukfrånvaro, vakanser, rekrytering, pensioner, fortbildning etc Mål och uppdrag från fullmäktige 6. Verksamhetsplan år 2015; uppföljning och planering inför kommande år. Plan för balans mellan verksamhet och ekonomi år 2016? 7. Delårsbokslut och prognos för helåret inklusive budgetarbete Eventuella anpassningsåtgärder både år 2015 samt kommande års budget Styrning och intern kontroll 8. Rutiner för nämndens riskbedömning och intern kontrollplan och uppföljning av denna. Eventuella erfarenheter från tidigare år. 2

5 Lilla Edets kommun Valda revisorer Specifika frågeställningar till Tekniska nämnden 1. Styrning och uppföljning av MEX (mark- och exploateringsverksamheten)? Dialog med KS. Uppföljning av exploateringsavtal hur hanterar nämnden eventuella risker? 2. VA-planen och dess genomförande? Behov av taxe-höjningar och underhåll på VA-verken? 3. Kompetensförsörjning inom VA. 4. Avfallsverksamheten i egen regi; uppnås önskvärda effekter och effektivitet? 5. Kostnader för skred hur sker kommunens strategi ut? 6. Kostnader för skredåtgärder för kommunens fastigheter? 7. Hantering av tätskikt för deponin. Kommunikation med länsstyrelsen. 8. Arbete med nytt vattenskyddsområde Enligt uppdrag Fredrik Carlsson/

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S253-4 AVF Förslag till avfallstaxa 2016 Dnr 2015/S253 Sammanfattning Tekniska nämnden föreslår flera förändringar i avfallstaxan för 2016 enligt nedan: - Förändring av tjänsteutbud som innebär bland annat att veckohämtningar slopas för vissa kärlstorlekar, vilket minskar tranporterna. - Abonnemangen har också klassa om så att verksamheters begreppet ersätts med helårsabonnenter, vilket innebär att tjänsteutbudet för verksamheter ökar. - Införa avgift för dragväg mer än 25 m - Införa en omstrukturering av taxan för hushållsavfall, från en fast avgift per abonnemang till en grundavgift samt en rörlig avgift per abonnemang. - Administrativa avgifter slopas vid byte av abonnemang och uppehåll i hämtning i samban med att grundavgift införs. - Prisförändringar i avfallstaxan i samband med omstrukturering för att erhålla en rättvis fördelad av avfallskostnader. - Införa 12 fria ÅVC besök Förvaltningen föreslår att den total intäkten från avfallstaxan 2016 är oförändrad jämfört med Intäkterna från föreslagen avfallstaxan ska täcka avfallsverksamhetens kostnader under Ambitionen med att införa en grundavgift och rörlig avgift är att fördela avfallsverksamhetens kostnader på ett rättvis och konsekvent sätt mellan de olika avfallsabonnemangen och tjänsterna. Avfallsavgiften 2016 kan för enskilda avfallskunder både minska och öka beroende på val av avfallstjänst. Slamtömning av enskilda brunnar och tankar utförs på entreprenad genom Cleanpipe AB. Taxan för slamtömning 2016 föreslås öka med 30 kr per tjänst för att täcka administrativa kostnader. Bakgrund Bakgrunden till ändringen av taxan är dels förslaget att införa grundavgift, dels erfarenheter från att ha verksamheten i egen regi. Tekniska nämnden anser att en grundavgift medför en rättvisare fördelning av kostnaderna, till exempel att de som har uppehåll från hämtning betalar grundavgiften

7 för att de har tillgång till ÅVC och kundtjänst m.m. Den rörliga delen kan då också balanseras så att alla betalar motsvarande den mängd hushållsavfall som de har möjlighet att lämna. sid- 2 - Förändringar av tjänsteutbudet kommer från erfarenheter från egen regi verksamhet som visat att insamlingen av enstaka abonnemang med hämtning varje vecka är ineffektivt. Den föreslagna prissättningen på avfallstjänsterna har justerats för att erhålla en rättvis och konsekvent kostnadsfördelning mellan olika avfallskunder beroende på valda avfallstjänster. Ärendet Förändringar i tjänsteutbudet Förvaltningen föreslår att veckohämtning för 1-2 familjehus med avfallskärl 140 l kärl (15 abonnenter) och 190 l kärl (82 abonnenter) slopas. De abonnenter som har veckohämtning uppmanas att skaffa två kärl och få hämtning varannan vecka eller öka utsortering av avfallsmängder för återvinning. Väljer fastighetsägaren att ha två kärl och hämtning varannan vecka kommer deras avfallsavgift att blir lägre enligt föreslagen taxa. Genom att slopa veckohämtning för hushåll kommer transporterna att minska och öka resurseffektiviteten. Dock kommer flerbostadshus/verksamheter ha kvar möjligheten till veckotömning för avfallskärl 370 l kärl (52 abonnenter) samt 660 l kärl (81 abonnenter). Vid flerbostadshus/verksamheter kan det innebära stora svårigheter att få plats med ytterliga kärl så därför behålls veckohämtningen för dessa abonnenter. För fastigheter med sommarabonnemangen införs ytterligare en tjänst som är 190 l kärl med hämtning var fjärde vecka för att möjliggöra hemkompostering. För att erhålla hämtning var fjärde vecka krävs godkänd hemkomst. För att täcka upp behov från verksamhet med speciella behov införs hämtning av 660 l kärl fyra gånger i veckan. Abonnemangstyper förändras så att villa abonnemang ersätts med helårsabonnemang, vilket innebär att både 1-2 familjehus, flerbostadshus och verksamheter kan välja ett helårsabonnemang. Det ökar tjänsteutbudet framför allt för verksamheter. Dock har 1-2 familjehus inte möjlighet att välja avfallskärl större än 190 l. De större kärlen ska begränsas med hänsyn till arbetsmiljöskäl. Ny dragvägsavgift Förvaltningen föreslår en dragvägavgift över 25 m för att få en komplett dragvägstaxa. I dagens taxa saknar avgift för dragväg över 25 meter. Genom att inför avgiften kan kommunen ta ut avgift för längre dragväg än idag. Grundregeln är dock att avfallskärl ska stå vid fastighetsgräns och det är endast undantagsfall dragväg mer än 5 m ska förekomma. Dragvägar ska undvikas ur arbetsmiljösynpunkt och idag utnyttjar ingen dragväg mer än 25 m. Införa grundavgift och rörlig avgift Förvaltningen föreslår införande av en grundavgift och en rörlig avgift i taxan. Det är många infrastrukturtjänster som består av en fast och en rörlig avgift t.ex. VA och energibranschen. Grundavgiften ska delvis täcka verksamhetens kostnader som finns även utan hantering av avfall t.ex exempel driften av ÅVC, leasing avfallsfordon och kundtjänst. sid 2/5

8 sid- 3 - Förvaltningen föreslår en prisförändring av avfallstaxan, vilket är en konsekvens av att införa en grundavgift och en rörlig avgift. De totala intäkterna från avfallstaxan är oförändrade 2016 jämtfört med Grundavgiften är tänkt att delvis finasiera verksamhetens fasta kostnader och rörliga avgiften de rörliga kostnaderna. Verksamhetens kostnader är enligt nedan: Rörliga kostnader Fasta kostnader 38 % 62 % Och intäkterna från förslag på taxa för 2016 ger följande: Rörliga intäkter Fasta intäkter 64 % 36 % Som visas ovan får matchar inte intäkterna kostnaderna för rörligt och fast. Det beror på att den föreslagna grundavgiften är för låg för att täcka verksamhetens fasta kostnader. Om grundavgiften ska täcka verksamhetens fasta kostnader under 2016 ger det orimliga kostnadsändringar för vissa abonnemang. Förvaltningens förslag har strävat efter att balansera kostnadsändringar mellan olika avfallsabonnemang samt avfallstjänster och kostnadstäckning mellan fast och rörligt. Ambitionen med att införa en grundavgift och rörlig avgift är att fördela avfallsverksamhetens kostnader på ett rättvis och konsekvent sätt mellan de olika avfallsabonnemangen och tjänsterna. Med nuvarande taxekonstruktion kan det svårt att förklarar avgiftskillnaden mellan olika avfallstjänster och abonnemang eftersom den inte är konsekvens. Det medför att vid införande av en konsekvent prissättning att abonnenter kan erhåller både lägre respektive högre avfallsavgift beroende på val av avfallstjänster. Om vissa abonneter erhåller högre avfallsavgift 2016 så innebär det att andra abonnenter tidigare har sponsrat deras avfallsavgift. Grundavgiftens storlek har delats in i tre olika grupper som ska spegla deras nytta av avfallstjänsterna: - En-tvåfamiljshus ska betalas av hushåll som använder helårsabonnemang. - Fritidshus ska betalas av enskilda hushåll som erhåller hämtning av avfall majseptember. - Lägenhetsdel eller verksamhet ska betalas av fastighetsägare per lägenhet och/eller per verksamhet. Fritidshus betalar 50% mindre än en- och tvåfamiljshus. Grundavgiften för lägenhet/verksamheter motsvarars tidigare av en läghetsdel och prissättningen är densamma som för fritidshus. Anledningen till att ha en grundavgift är att även de som har uppehåll i hämtning ska betalar en avgift för fasta kostnader eftersom de kan nyttja ÅVC och kundtjänst. Varje fastighet ska betala en grundavgift oavsett om de delar kärl eller inte. sid 3/5

9 Den rörliga avgiften är beroende av storleken på avfallskärlen och frekvensen på hämtning av avfall. sid- 4 - Den rörliga är beroende av storleken på avfallskärlen och frekvensen på hämtning av avfall. Den rörliga avgiften premierar de som har delat kärl samt de som har hämtning var fjärde vecka. Dessa tjänster innebär en minskning av verksamhetens kostnader och premieras därför ekonomiskt. Den rörliga avgiften minskar med 25% om man har hämtning var fjärde vecka och den rörliga avgiften minskar med 75% om man delar kärl. Den föreslagna prissättningen av taxan innebär att vissa abonnemang får minskad avfallsavgift och vissa abonnemang för ökade avfallsavgift. Den vanligaste avfallstjänsten 140 l kärl med hämtning varannan vecka som utgör nästan 50% av avfallskunderna får en marginell minskning av avfallsavgiften även abonnenter med 190 l kärl med hämtning varannan vecka erhåller minskad avfallsavgift. De som får störst höjning av avfallsavgiften (i procent, inte i belopp) är abonnenter som delar kärl. Det beror på att de idag har en väldigt låg avfallsavgift som är betydligt mindre än den föreslagen grundavgiften för en-tvåfamiljshus. Dessa abonnenter har dock fått en stor reduktion av den rörliga avgiften för att reducera kostnadshöjning. Även med den föreslagna taxan kommer det fortsättningsvis vara mest ekonomiskt att dela kärl. Förändringar i administrativa avgifter I samband med att grundavgift införs föreslår förvaltningen att flera administrativa avgifter kan slopas. Följande avgifter föreslås slopas: byte av abonnemang, uppehåll av hämtning av hushållsavfall samt ändra till delat avfallskärl per fastighet. Dock tillkommer en administrativ avgift för byte av kärlstorlek eftersom det innebär en kostnad att ta in och sätta ut nytt kärl. Konsekvensen blir färre administrativa avgifter. Antal fri besök på ÅVC Förvaltningen föreslår att inför 12 fria besök på ÅVC och därefter kostar det 200 kr per besök. Idag är det sex fria besök på ÅVC och därefter kostar det 200 kr per besök. Utökning av fri besök på ÅVC medför att kundservice och tillgängligheten ökar. Troligen kommer fler att besöka ÅVC oftare med mindre lass varje gång. Det undlättar även för kunder med lite utrymme att lagra avfall hemma. Förhoppningsvis minskar nedskräpningen i naturen. Det är svårt att veta hur avfallsmängderna på ÅVC kommer att påverkas. I budget för 2016 antas oförändrade avfallsmängder på ÅVC samt att intäkter från ÅVC minskar med kr som en följd av förslaget. Genom att samtidigt införa grundavgift och utöka antal fria ÅVC besök så styrks kopplingen mellan fast avgift och ökad servicenivå. Slam från enskilda brunnar Förvaltningen föreslår en ökning med 30 kr per slamtjänster för att täcka administration och att kunder erhåller information från Cleanpipe att slamtömning ska utföras på fastighetens enskilda avloppsanläggning. Beslutsunderlag Bilaga: Förslag till avfallstaxa 2016, Dnr 2015/S253-5 I bilagan framgår avfallstaxa samt föreskrifter och övriga kostnader för olika avfallstjänster. Finansiering sid 4/5

10 Den totala intäkterna från avfallstaxan 2016 är oförändrad jämfört med 2015 och ska täcka avfallsverksamhetens kostnader under Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta om avfallstaxa enligt bilaga och lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen. Britt-Inger Norlander Teknisk chef Anders Johansson Ingenjör sid- 5 - Beslutet expedieras till Peter Jimmefors Lukas Jonsson Anna Stenlöf Britt-Inger Norlander Anders Johansson Ekonomichef Förvaltningschef Förvaltningschef Samhällsbyggnad Teknisk chef Ingenjör sid 5/5

11 Bilaga: Förslag till avfallstaxa Dnr 2015/S253-4 Avfallsavgifter 2016 För åtgärder avseende fastighetsrenhållning i form av bortforsling och oskadliggörande av avfall mm som (enligt gällande lokal renhållningsordning och miljöbalkens renhållningsordning) åligger kommunen, skall fastighetsägaren erlägga avgifter enligt denna taxa. I ett abonnemang ingår förutom hämtning av hushållsavfall vid fastigheten, tillgång till Återvinningscentralen i Göta (ÅVC), transport och omhändertagande av avfallet, kundtjänst, fakturering m.m. En grundavgift betalas per hushåll och/eller per verksamhet. Hushållsavfallsavgifter Grundavgift Exkl. moms Inklusive moms En och tvåfamiljshus 650 kr 813 kr Fritidshus 325 kr 406 kr Lägenhet/verksamhet 325 kr 406 kr Abonnemang Kärlstorlek i liter Hämtningsintervall Rörlig avgift exkl. moms Rörlig avgift inkl. moms Helår 140 Varannan vecka 894 kr kr Helår 140 Var fjärde vecka* 335 kr 419 kr Helår 190 Varannan vecka kr kr Helår 190 Var fjärde vecka* 455 kr 569 kr Sommar 140 Varannan vecka 344 kr 430 kr Sommar 140 Var fjärde vecka* 129 kr 161 kr Sommar 190 Varannan vecka 467 kr 583 kr Sommar 190 Var fjärde vecka* 175 kr 219 kr Helår*** 370 Varje vecka kr kr Helår*** 370 Varannan vecka kr kr Helår*** 370 Var fjärde vecka* kr kr Helår*** 660 Varje vecka kr kr Helår*** ggr/vecka kr kr Helår*** ggr/vecka kr kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 140 Varannan vecka 112 kr 140 kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 42 kr 52 kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 190 Varannan vecka 152 kr 190 kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 57 kr 71 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 140 Varannan vecka 75 kr 93 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 28 kr 35 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 190 Varannan vecka 101 kr 126 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 38 kr 47 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 140 Varannan vecka 43 kr 54 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 16 kr 20 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 190 Varannan vecka 58 kr 73 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 22 kr 27 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 140 Varannan vecka 29 kr 36 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 11 kr 13 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 190 Varannan vecka 39 kr 49 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 15 kr 18 kr ***Ej valbara av enskilda hushåll ** Kräver ansökan om delat avfallskärl och godkännande av kommunen * Kräver anmälan om kompostering och godkännande av kommunen Sommarabonnemang avser perioden 1 maj 30 september

12 Bilaga: Förslag till avfallstaxa Dnr 2015/S253-4 Extra tjänster Avgift exkl. moms Avgift inkl. moms Avgift för byte av kärl 300 kr 375 kr Besöksavgift ÅVC, efter 12 fria besök per år 160 kr 200 kr Ersättningskort vid förlust av passerkort till ÅVC 160 kr 200 kr Hämtning per transport av övrigt hushållsavfall, till exempel skrymmande avfall. 600 kr 750 kr Extra hämtning avfallskärl, inom tre arbetsdagar 120 kr 150 kr Dragväg mellan fordonets uppställningsplats och hämtstället enkel väg. Avgift per hämtställe och hämtningstillfälle Avgift exkl. moms Avgift inkl. moms Klass 1, < 5 meter 0 kr 0 kr Klass 2, 5-15 meter 8 kr 10 kr Klass 3, meter 17 kr 21 kr Klass 4, >25 meter, kostnad per meter 2 kr 3 kr Slamtömningsavgifter Tömningsavgifter Enhet Pris per enhet exkl. moms Pris per enhet inkl. moms Pris per enhet inkl. behandlingsavgift inkl. moms 2- eller 3- kammarbrunn, 0-3 m³ /styck 424 kr 530 kr 725 kr 2- eller 3- kammarbrunn, 3,1-6 m³ /styck 594 kr 743 kr kr 2- eller 3- kammarbrunn, 6,1-9 m³ /styck 763 kr 954 kr kr 2- eller 3- kammarbrunn, 9,1- m³ /m³ 104 kr 130 kr 195 kr Sluten tank, 0-3 m³ /styck 424 kr 530 kr 725 kr Sluten tank, 3,1-6 m³ /styck 594 kr 743 kr kr Sluten tank, 6,1-9 m³ /styck 763 kr 954 kr kr Sluten tank, 9,1- m³ /m³ 104 kr 130 kr 195 kr BDT-brunn /styck 424 kr 530 kr 725 kr Behandlingsavgift för slam per m³ tillkommer på alla tömningar, se vatten- och avloppstaxa för avgift Extratjänster Enhet Pris per enhet exkl. moms Pris per enhet inkl. moms Slangtillägg, när slangdragningen överstiger 15 meter /5 m 17 kr 21 kr Extrahämtning, tillägg på tömning brunn eller tank. Extrahämtning sker inom 5 arbetsdagar efter beställning Akuthämtning, tillägg på tömning brunn eller tank. Akuthämtning sker inom 2 arbetsdagar efter beställning Hindrad tömning. Är en avgift för beställd tömning som ej kunnat utföras på grund av hinder på fastigheten tömningen skulle utföras på. /styck 131 kr 164 kr /styck 328 kr 410 kr /styck 394 kr 493 kr

13 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Ekonomiska konsekvenser av ny VA-anläggningstaxa Dnr 2015/S280 Sammanfattning Den föreslagna anläggningstaxan 2016 enligt Dnr 2015/252 består av avgiftsparametrar för att finansiera utbyggnaden av dagvattenanläggningar. VA-huvudman kan endast debitera för dagvattenkostnader om dessa belastar VA-kollektivet. Den föreslagna taxekonstruktionen förutsätter alltså att dagvattenanläggningarna ägs och förvaltas av VA-huvudman. Därför föreslås en överföring av dagvattenverksamheten och dessa anläggningstillgångar från skattefinansierad teknisk verksamhet till VA-kollektivet. Denna förändring föreslås gälla från och med 2015 eftersom nuvarande anläggningstaxa även består av avgiftsparametrar för dagvatten. Den prognostiserade nettokostnaden för VA-verksamheten för denna överföring innevarande år är tkr. Den föreslagna anläggningstaxan för 2016 föreslår en ändrad redovisningsprincip för anläggningsinkomsterna. Idag resultatförs 20 procent av inkomsterna omgående och resterande 80 procent skuldförs för att sedan periodiseras över investeringarnas avskrivningsperiod. Denna fördelning bygger inte på bokföringsmässiga grunder och är inte förenlig med lagen om allmänna vattentjänster. För att följa lagens intention föreslås att 100 procent av anläggningsavgiften skuldförs och periodiseras över tillhörande anläggningstillgångs avskrivningsperiod. Förändringen medför ett intäktsbortfall för VA-verksamheten under 2016 på -600 tkr. Förvaltningen föreslår att betalningsparametrar gällande hanteringen av VAanslutningar på obebyggda fastigheter planeras för och hanteras inom ramen för MoRarbetet för Både tekniska nämnden och kommunstyrelsen påverkas ekonomiskt av den del av anläggningstaxan som berör obebyggda fastigheter. Ärendet Den föreslagna anläggningstaxan enligt Dnr 2015/252 förutsätter att dagvattenverksamheten ägs och förvaltas av VA-kollektivet och i tjänsteutlåtandet föreslår förändringar av redovisningsprinciper av anläggningsavgiften samt nya betalningsparametrar (obebyggda fastigheter) som påverkar skattekollektivet. Det krävs en analys av de ekonomiska konsekvenserna för skattekollektivet och VA-verksamheten om föreslagen anläggningstaxa 2016 ska genomföras. Detta måste klarläggas och förtydligas innan anläggning- och brukningstaxan kan beslutas för Följande ekonomiska frågeställningar ingår i analysen: Effekt av dagvattenverksamheten för driftkostnaderna 2015

14 sid- 2 - Utreda effekten på årets resultat på såväl den skattefinansierade som avgiftsfinansierade tekniska verksamheten. Fördelning av kostnaderna för dagvattenhantering mellan verksamheten gata, väg, parkering och dagvatten. Överföring av anläggningstillgångarna från skattefinansierad verksamhet till VA-verksamhet - Vilken effekt har överföringen av anläggningstillgångarna på VAverksamhetens driftekonomi 2016? Avskrivningar och räntekostnader. Ny redovisningsprincip för anslutningsavgifter - Nuvarande 80/20-fördelning av inkomst för anslutningsavgift ska revideras. 100 procent av avgiften ska under 2016 skuldföras och periodiseras. Effekt på VA-verksamhetens intäkter. Följande frågeställningar utreds i samband med arbetet med MoR 2017: Hanteringen av VA-anslutningar på osålda fastigheter - Antalet osålda anslutningar har motsvarande effekter på den skattefinansierade mark- och exploateringsekonomin såväl som på den avgiftsfinansierade VA-verksamheten. Finansiella förutsättningar för mark- och exploateringsverksamheten. Inkomst för osåld VA-anslutning och fast del av brukningstaxa. Aktivering av exploateringsfastigheter (DV och VA) - Som en konsekvens av den nya hanteringen av osålda VA-anslutningar måste dagvatten- och VA-exploateringsfastigheter aktiveras som anläggningstillgångar inom VA-verksamheten. Ovanstående föranleder att konsekvenserna av dessa aktiveringar för VA- och exploateringsverksamhetens driftekonomi utreds. Avskrivningar och räntekostnader. Aktivering och periodisering av anslutningsavgifter. Exploateringstillgångarnas storlek. sid 2/5

15 Ekonomiska konsekvenser av överföring av dagvattenverksamheten och dess anläggningstillgångar från och med 2015 Avgiftsfinansierad teknisk VA-verksamhet sid- 3 - VA-verksamheten visade per 31 augusti ett överskott på tkr. Prognosen för 2015 är ett positivt resultat på 760 tkr. Prognosen för dagvattenverksamheten är att nettokostnaden på helårsbasis uppgår till tkr. Prognosen bygger på att de fasta kostnaderna som berör dikning och andra dagvattenrelaterade åtgärder på gatuanläggningar kvarstår som en skattefinansierad kostnad. Detta då diken och liknande bör anses utgöra en del av gatuanläggning och inte en del av dagvattenrörnätet. Dessa kostnader uppskattas på helårsbasis uppgå till ca 100 tkr. En överföring av dagvattenverksamheten och dess kostnader från skatte- till VAkollektivet innebär att verksamheten för 2015prognostiseras redovisa ett negativt resultat på tkr. Det egna kapitalet kommer följaktligen minska från 300 tkr till tkr. Prognos utgående balans 2015, VA Ingående balans, Prognos resultat VA Utgående balans, Överföring av anläggningstillgångar Det bokförda värdet av dagvattenverksamhetens anläggningstillgångar uppgår till omkring 22 mkr, vilket innebär att av dagvattenverksamhetens årliga kostnader som överförs till VA-verksamheten består ca 1 mkr av kapitalkostnader. 1 Överföring av dagvattenverksamhetens övriga kostnader Utöver kapitalkostnaderna består dagvattenverksamhetens kostnader av köp av Leifabs tjänster samt lönekostnader och övriga kostnader. Viss dagvattenhantering tillhör emellertid väganläggningarna och finansieras således fortsatt inom den skattefinansierade tekniska verksamheten. Av den anledningen är nettokostnaden för dagvattenhanteringen som överförs till VA-verksamheten inte lika stor som den som idag finansieras av skattemedel. Skattefinansierad teknisk verksamhet En överföring av dagvattenverksamheten kommer att påverka den skattefinansierade tekniska verksamhetens resultat 2015 positivt med motsvarande nettokostnader som förs över till VA-verksamheten. Prognosen är att resultatet för den skattefinansierade tekniska verksamheten påverkas positivt med tkr. 1 Storleken på kapitalkostnaderna enligt denna uppskattning baseras på en schablonmässig avskrivningstid på 50 år och en internränta på 2,4 procent. sid 3/5

16 sid- 4 - Det innebär att prognosen för den skattefinansierade tekniska verksamheten förbättras från ett negativt resultat på tkr till tkr. Överföringen av dagvattenverksamheten innebär fortsättningsvis minskade kostnader och ett ökat budgetutrymme för den skattefinansierade tekniska verksamheten på ca tkr. Mark- och exploateringsverksamhet Överföringen av dagvattenverksamheten och dess anläggningstillgångar har inga effekter på kommunstyrelsens och mark- och exploateringsverksamhetens ekonomi. Förändring av redovisningsprincip för anläggningsavgift 2016 Ekonomiska konsekvenser Nuvarande fördelning av inkomsterna från anläggningsavgiften där 80 procent av inkomsten redovisas som skuld i balansräkningen och resterande 20 procent intäktsförs föreslås revideras. Den nuvarande redovisningsprincipen bygger inte på bokföringsmässiga grunder och är inte förenlig lagen om allmänna vattentjänster. Den föreslagna redovisningsprincipen syftar till att anslutningsavgiften i sin helhet bokförs som en skuld i balansräkningen och periodiseras över anläggningstillgångens avskrivningsperiod. Detta för att mer rättvisande hänföra intäkterna till period de avser. Förändringen av redovisningsprincip innebär på kort sikt ett intäktsbortfall för VAverksamheten. Under 2014 uppgick intäktsföringen till 600 tkr. Även prognosen för 2015 är att intäktsföringen motsvarar omkring 600 tkr. Intäktsbortfallet under 2016 måste således finansieras inom ramen för brukningstaxan. Ekonomisk analys inför MoR 2017 Konsekvenser att införa avgiftsparameter för obebyggda fastigheter Förslaget om ny anläggningstaxa medger debitering av VA-anslutningar på obebyggda och osålda fastigheter. Förslaget påverkar, förutom VA-verksamhetens ekonomi, såväl den skattefinansierade mark- och exploateringsverksamhetens driftekonomi som exploateringsekonomin. Förslaget medför aktivering av de VA- och dagvattenprojekt som idag utgör en del av kommunens tillgångar i exploateringsfastigheter samt aktivering av tidigare inkomster från anslutningsavgifter. Det finns ett stort antal obebyggda fastigheter med VA-anslutning som skulle behöva betala anläggningsavgift om denna parameter införs i anläggningstaxan och i de flesta fall är kommunen fastighetsägare. Det är viktigt att i MoR 2017 analysera konsekvenserna av att införa anläggningsavgift för obebyggda fastigheter. Därför föreslås att införandet av anläggningstaxa för obebyggda fastigheter genomförs först sid 4/5

17 sid- 5 - Drift och underhåll av dagvattensystemet kommer att finansieras genom brukningstaxan Det kommer innebära kostnader för dagvattenhantering för flera nämnder. Hur det ökade budgetutrymmet inom skattefinansierad verksamhet ska fördelas mellan nämnderna för att finansiera kostnaderna för VA-verksamhetens dagvattenhantering är även en fråga för MoR-arbetet Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta en överföring av dagvattenverksamheten och dess anläggningstillgångar från skattefinansierad teknisk verksamhet till VA-huvudmannen från och med Tekniska nämnden föreslås besluta om ändrade redovisningsprinciper för anläggningsinkomster enligt denna tjänsteskrivelse. Britt-Inger Norlander Lukas Jonsson Teknisk chef Förvaltningsekonom britt-inger.norlander@lillaedet.se lukas.jonsson@lillaedet.se Beslutet expedieras till Peter Jimmefors Lukas Jonsson Anna Stenlöf Cecilia Friberg Britt-Inger Norlander Ekonomichef Förvaltningsekonom Förvaltningschef Samhällsbyggnad Mark- och exploateringschef Teknisk chef sid 5/5

18 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S252-1 VA Förslag till VA-taxa 2016 Dnr 2015/S252 Sammanfattning Förvaltningen föreslår en konstruktion på anläggningstaxa där utbyggnad av dagvattenanläggning finansieras. För att föreslagen taxan ska börja gälla krävs att VAhuvudmannen äger och ansvarar för drift och underhåll av dagvattenanläggning. Förvaltningen föreslår en anläggningstaxa enligt Svensk Vattens basförslag. Genom att välja Svensk Vattens förslag till anläggningstaxa erhålls en taxa som är beprövad juridiskt och som flertalet av kommuner använder. De största förändringar avser avgift för tomtyta, annan fastighet än bostadsfastighet, grundavgift för dagvatten utan förbindelsepunkt samt avgift för allmän platsmark. Prissättning av avgifterna i anläggningstaxan kommer att förändras på grund av ny konstruktion men också för att erhålla högre kostnadstäckning. För en villa (typhus A) kommer anläggningsavgiften öka från till kr (inkl moms). Förvaltningen föreslår oförändrad taxekonstruktion för brukningstaxa, vilket innebär att vattenmätare används som kostnadsfördelning mellan abonnenterna. Nödvändiga kostnader för 2016 beräknas till tkr inkl. kostnader för dagvattenverksamhet. Förvaltningen bedömer att dessa kostnader kan finansieras inom ramarna för en oförändrad brukningstaxa. Allmänt Det finns två taxor i VA-verksamheten, anläggnings- och brukningstaxan. Enligt lagen om allmänna vattentjänster ska dessa taxor endast finansiera nödvändiga kostnader inom VA-verksamheten. Det innebär att taxorna inte kan finansiera verksamheter som ingår i skattekollektivet, men däremot är det tillåtet för skattekollektivet att finansiera VA-verksamheten. De abonnenter som nyttjar de allmänna vattentjänsterna och betalar taxorna utgör VA-kollektivet.

19 Anläggningstaxa sid- 2 - Allmänt Anläggningsavgiften är en engångsavgift som fastighetsägare/exploatör betalar vid anslutning av fastigheten till kommunens VA-ledningar. Man kan också se det som att man köper in sig i en redan fungerande anläggning där det kontinuerligt har gjorts investeringar. Anläggningsavgiftens syfte är att täcka fastighetens andel av utgiften för att ordna anslutning till den allmänna VA-anläggningen. Dessa utgifter består huvudsakligen av utbyggnad av lokala VA-ledningar men utgör även en del av utgifter för utbyggnad av överföringsledningar, vattenverk, avloppsverk och administration. Inkomsterna från anläggningsavgifter ska matchas mot de investeringar som krävs för att ansluta fastigheterna. Inkomsterna och investeringen periodiseras över samma period. Om inkomsterna från anläggningsavgiften täcker investeringen för anslutningen av tillkommande fastigheter påverkas inte nivån på brukningstaxan. Självkostnad syftar inte på en enskild fastighets grad av självkostnad, utan det totala avgiftsuttaget för nyanslutningar i relation till den totala utbyggnadskostnaden under en period på 3-5 år. Om självkostnad inte uppnås måste kapitalkostnader finansieras av en höjning av brukningstaxan som belastar hela VA-kollektivet. Anläggningstaxan 2016 i Lilla Edets kommun Nuvarande anläggningstaxan reviderades senast 2010 och har därefter varit oförändrad med avseende på konstruktion och avgiftsnivå. Förvaltningen föreslår en konstruktion på anläggningstaxa som även finansierar utbyggnaden av dagvatten. För att föreslagen taxan ska börja gälla krävs att VAhuvudmannen äger och ansvarar för drift och underhåll av dagvattenanläggning. Om dagvattenverksamheten inte överförs till VA-kollektivet måste parametrar som finansierar dagvatten elimineras från taxan. Svenskt Vatten är branschorganisationen för VA-huvudmän i Sverige. De har rekommenderat taxekonstruktioner och textförslag för anläggningstaxan. Förvaltningen föreslår anläggningstaxan enligt Svensk Vattens basförslag. Genom att välja Svensk Vattens förslag till anläggningstaxa erhålls en taxa som är beprövad juridiskt och som flertalet av kommuner använder. De största förändringar är avgift för tomtyta, annan fastighet än bostadsfastighet, grundavgift för dagvatten utan förbindelsepunkt samt avgift för allmän platsmark. Anläggningsavgift ska spegla kostnad för utbyggnad av VA-anläggning. Därför har flera färdiga och pågående exploateringsområden analyserats med avseende på utgifter för utbyggnaden av VA-anläggningarna och inkomster via anläggningstaxan i aktuella områden. Det har visat att utgifterna för utbyggnaden av anläggningarna är större än inkomsterna från anläggningsavgifterna. Det innebär att den del av kapitalkostnaden som anläggningsavgifterna inte täcker måste finansieras via brukningstaxan. Det medför att nuvarande VA-kollektiv sponsrar anläggningskostnaden för de tillkommande fastighetsägarna. Eftersom avgifterna i anläggningstaxan har varit oförändrade i fem år medan byggkostnaderna har ökat är anläggningstaxan inte kostnadstäckande. Förvaltningen föreslår att avgifterna höjs för att erhålla bättre kostnadstäckning. sid 2/5

20 sid- 3 - Tabell 1. Utgifter för att bygga ut va-anläggning och inkomster från anläggningstaxan i aktuellt område samt beräkning av täckningsgraden. Projekt Ant al fasti ghet er VA kostna d (tkr) Anläggningstax a helt utbyggt (tkr) Netto (tkr) Ekeberg ~ ~ Täckningsgr ad (%) Anmärkni ng ~50-60 Antal framtida fastigheter osäkert Hovslagarev Allt utbyggt Stallgärdet Enstaka tomt kvar Hjärtum Ljungbyheds Alla osålda Förslaget innebär att anläggningsavgiften för en villa (typhus A) kommer höjas från kr till kr, vilket innebär en höjning med 20 procent. För ett flerbostadshus med 15 lägenheter (typhus B) kommer anläggningsavgiften att öka från kr ( kr/lägenhet) till kr ( kr/lägenhet), vilket innebär en höjning med 32 procent. Anläggningsavgiften för villa och flerbostadshus framgår av tabell 2. Tabell 2. Förslag till ny anläggningsavgift 2016 jämfört med 2015 Anläggningsavgift inkl moms Typhus Villa (A) Flerbostadshus (B) per lägenhet Höjningen kommer att medföra högre kostnadstäckning vid utbyggnad av VAanläggningar. Det är viktigt att varje år analysera anläggningsavgifter i förhållande till utgifterna för utbyggnaden av anläggningar för att ha en ekonomi i balans samt undvika stor höjning från ett år till det andra. I bilaga 1 framgå föreslagen anläggningstaxa Brukningstaxa 2016 Allmänt Brukningsavgiften är en årlig avgift som alla VA-abonnenter betalar och intäkterna från brukningstaxan ska täcka VA-huvudmannens nödvändiga årliga kostnader för: - Personalomkostnader inkl. administration - Driftkostnader (el, kemikalier etc.) - Underhåll och viss förnyelse - Kapitaltjänstkostnad (ränta och amortering) Brukningstaxan 2016 i Lilla Edet Brukningsavgiften består av en fast avgift som är beroende på storleken av vattenmätaren och en rörlig avgift som beror på förbrukningen i fastigheten. Storleken på vattenmätaren avgör storleken på vattenuttagen från det allmänna dricksvattenätet. sid 3/5

21 sid- 4 - För några år fanns ett förslag i Lilla Edet att avskaffa vattenmätare och införa en enhetlig taxa för alla hushåll. Enligt lagen om allmänna vattentjänster ska brukningstaxan vara skälig och rättvis. Det är emellertid svårt att uppnå rättvis kostnadsfördelning mellan olika abonnenter utan mätning av vattenförbrukningen. Det finns även flera positiva skäl till mätning av vatten. Individuell mätning av vattenförbrukningen bidrar till att spara vatten, vilket är gynnsamt för miljön. Det innebär mindre förbrukning av el och kemikalier samt mindre avloppsvatten att rena. Vid mätningen erhålls viss kontroll på eventuellt vattenläckage inom fastigheten. Enligt Boverkets regler ska det finnas återströmningsskydd vid anslutning till den allmänna dricksvattenanläggningen. Sådana backventiler är enkelt att montera i samband med vattenmätarbyte. Vid byte av vattenmätare kontrolleras även fastighetens avstängningsventil. Mätning av vatten är ett allmänt vedertaget medel för att fördela VA-huvudmannens årliga kostnader och det är få kommuner som har avskaffat vattenmätare. Lilla Edets kommun har ca st. vattenmätare som ska bytas vart 10:e år. Det innebär ca 250 st/år. Kostnaden för byte av vattenmätare beräknas till genomsnitt ca år. Lilla Edet har ett stort behov av att byta vattenmätare under de närmaste åren på grund av lång utesittningstider. Förvaltningen föreslår oförändrad taxekonstruktion vilket innebär att vattenmätare används för kostnadsfördelning mellan abonnenterna. Förvaltningen föreslår två nya övriga avgifter för avstängning och påsläpp av vatten vid utebliven betalning samt en timkostnad för VA-personal. Nödvändiga kostnader för 2016 beräknas till tkr inkl. kostnader för dagvattenverksamheten. Förvaltningen bedömer att dessa kostnader kan finansieras inom ramarna för en oförändrad brukningstaxa. I bilaga 1 framgå föreslagen brukningstaxa Lilla Edets brukningsavgift Slambehandlingsavgift VA-huvudmanen tar ut en avgift för behandling av slam från enskilda brunnar som finansieras av fastighetsägarna av enskilda avloppsanläggningar. Förvaltningen föreslår oförändrad slamavgift på 65 kr/m 3 inkl. moms (52 kr/m 3 exkl. moms). I bilaga 1 framgå föreslagen slambehandlingsavgift Beslutsunderlag Bilaga 1 Förslag till taxor och avgifter för allmänna vatten- och avloppsanläggningar 2016 Dnr 2015/S252 I bilagan framgår VA-taxa samt föreskrifter och övriga kostnader för olika vattentjänster. Finansiering Den totala intäkterna från VA-taxan 2016 är oförändrad jämfört med 2015 och ska täcka VA-verksamhetens nödvändiga kostnader under sid 4/5

22 Förslag till beslut sid- 5 - Tekniska nämnden föreslås besluta anläggnings- och brukningstaxa enligt bilaga 1 och lämna ärendet vidare till Kommunstyrelsen. Britt-Inger Norlander Teknisk chef britt-inger.norlander@lillaedet.se Beslutet expedieras till Peter Jimmefors Lukas Jonsson Anna stenlöf Britt-Inger Norlander Ekonomichef Förvaltningschef Förvaltningschef Samhällsbyggnadschef Teknisk chef sid 5/5

23 Bilaga 1 (Dnr 2015/S252) Förslag till taxor och avgifter för allmänna vatten- och avloppsanläggningar 2016 TAXA för Lilla Edets kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 2016-xx-xx Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Lilla Edets kommun. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Lilla Edets kommun. Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Lilla Edets kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 150 tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. Attefallshus är att betrakta som en lägenhet. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark.

24 Bilaga 1 (Dnr 2015/S252) Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja Nej Nej 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds dagvatten från fastighet till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder.

25 Bilaga 1 (Dnr 2015/S252) Anläggningsavgifter Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, om kronor om kronor Om kronor Om kronor c) en avgift per m 2 tomtyta om 30,4 kronor Om 38 kronor d) en avgift per lägenhet om kronor Om kronor e)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om kronor om kronor * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b).

26 Bilaga 1 (Dnr 2015/S252) 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e) För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c) en avgift per m 2 tomtyta om kronor om kronor om 45 kronor kronor kronor 56,25 kronor d)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om kronor om kronor * Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen.

27 Bilaga 1 (Dnr 2015/S252) 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d) Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 5.1 c) 30% 50% - 20% Lägenhetsavgift 5.1 d) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 5.1 e) % - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 6.1 c) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 6.1 d) % - För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 7.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 7.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100% av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 7.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 7.1, erläggas en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 5.1 a) resp 6.1a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens

28 Bilaga 1 (Dnr 2015/S252) merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 8 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift Avgift utgår med: Avgift per m 2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning Utan moms Med moms Hårdgjorda ytor, gatumark och torg om 100 kronor om 125 kronor Övrig allmän platsmark om 28 kronor om 35 kronor 9 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 10.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas.