PM, Reinvesteringsprogram för trafiksignalanläggningar Genomförandebeslut
|
|
- Karl-Erik Lindström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 Trafikkontoret Bilaga 1 Sida 1 (13) Handläggare Håvard Wahl Bilaga 1 PM, Reinvesteringsprogram för trafiksignalanläggningar Genomförandebeslut Bild: Sveriges första trafiksignalanläggning med både grön-gult och röd-gult vid Tegelbacken 1932.
2 Trafikkontoret Sida 2 (13) Sammanfattning: Trafiksignaler Att ha en optimalt fungerande signalreglering dygnet runt i staden är av största vikt för att skapa framkomlighet och trafiksäkerhet. Det sker en fortlöpande utveckling av trafiksignalerna för att få en bättre styrning av trafiken på stadens vägnät, bl.a. beträffande bussprioritering. Med samordnade trafiksignaler minskar köbildning och avgasmängder, vilket förbättrar miljön. Trafiksignalerna har flera funktioner. De ska i tid separera olika trafikantgrupper och trafikströmmar så att olyckor undviks. Samtidigt ska de ge de olika trafikantgrupperna god framkomlighet och tillgänglighet, bl.a. för personer med funktionsnedsättning. En trafiksignalanläggning består av flera delar: styrutrustning, LEDlyktor, signalstolpar, detektorer, kablar och driftövervakningsutrustning. Andra elektriska trafikanordningar Trafikkameror, bommar, pollare och trafikinformationstavlor är exempel på anordningar för att reglera trafiken så att det ofta begränsade gatuutrymmet kan användas effektivt och flexibelt. En lågtrafikerad väg kan fungera bra helt utan sådana trafikanordningar, men ju mer intensivt och flexibelt man vill utnyttja ett begränsat gatuutrymme, desto mer ökar behovet av olika trafikanordningar för att upprätthålla god framkomlighet och trafiksäkerhet samt för att värna om miljön. Underhållsproblem och konsekvenser Trafiksignalerna och övriga trafikanordningar har en begränsad och olika lång hållbarhetstid. Ny teknik och nya funktioner gör att befintlig utrustning blir omodern (sämre trafikhantering), men framförallt sker en successiv utslitning p.g.a. ålder och påkörningsskador. Akuta problem försöker kontoret motverka genom felavhjälpningsåtgärder, som dock bara ger en kortsiktig lösning. Under många år innan pågående reinvesteringsplan ( ) har planerat förebyggande underhåll bara kunnat bedrivas i mycket begränsad omfattning. Under innevarande period för reinvestering har arbetet med förebyggande underhåll samt reinvestering av materiel kommit igång på ett väl fungerande sätt. Detta arbete, med likvärdiga resurser, måste fortgå för att inte återigen bygga på underhållsskulden. Stadens trafiksignalanläggningar är säkerhetsanläggningar, framförallt av trafikskäl men även ur ett elsäkerhetsperspektiv. Med
3 Trafikkontoret Sida 3 (13) ett eftersatt underhåll ökar riskerna för släckta signalanläggningar, eller i värsta fall anläggningar som visar felaktiga signalbilder. Släckta signalanläggningar medför ökade olycksrisker och sämre framkomlighet, bl.a. för kollektivtrafiken. Särskilt de svagaste trafikantgrupperna som barn, äldre, rörelsehindrade och synskadade är beroende av att signalerna fungerar väl. Trasiga och oskyddade elledningar kan orsaka personskador. Behov av reinvestering En trafiksignalanläggning har en livslängd på 7-40 år och för den utrustning som är dyrast, styrutrustning, handlar det om ca 20 år. Till priset av ökande antal fel och ökade kostnader för akuta underhållsinsatser kan det gå att hålla liv i dem ytterligare några år utöver vad som rekommenderas av leverantörerna. Det reinvesteringsprogram som nu pågår behöver fortsätta i oförminskad takt de kommande 5 åren, då reinvesteringsprogrammet ligger på en nivå som inte får minskas utan, om möjligt, ökas. Inom de närmaste 5 åren är det angeläget att byta ut äldre styrutrustning (från 90-talet), påbörja nytt seriebyte av LED-lyktor samt att ersätta trasiga detektorer på utsatta platser. Utbytet av LED-lyktorna beräknas få störst omfattning fr.o.m Utgifterna för ett sådant reinvesteringsprogram beräknas uppgå till totalt 180, med mnkr per år Summa Styrapparater 14,8 14,9 15,0 15,1 15,2 75 Detektorer, 3,1 3,2 3,2 3,2 3,3 16 tryckknappslådor Kablar 7,8 7,9 8,0 8,0 8,0 39,7 Kameror 1 1,1 1,1 1,1 1,2 5,5 LED-lyktor 6,2 6,3 6,3 6,4 6,4 31,6 Bommar, Pollare 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 1,6 Övervakningsystem 2,1 2,1 2,1 2,1 2,2 10,6 Summa 35,3 35,8 36,0 36,2 36,7 180 (årliga reinvesteringar inkl. indexuppräkning)
4 Trafikkontoret Sida 4 (13) Styrutrustning (styrapparat) Styrapparaten i en trafiksignalsanläggning är den enhet som styr ut och övervakar alla signalbilder (växlingar) i anläggningen och som tar emot information för att kunna optimera gröntiderna för de olika trafikslagen. I styrapparaterna finns inbyggda övervakningsfunktioner för att undvika att konflikterande trafikströmmar får grönt samtidigt, oberoende om det uppstår p.g.a. mjukvarufel eller hårdvarufel. Styrapparaterna är i dag väl utvecklade för att klara av såväl bussprioritering som avancerade övervakningsfunktioner. I dag finns 514 styrapparater som styr ca 600 korsningar/övergångsställen. Fördelningen är: Styrapparat Fabrikat Antal Installerades åren: ELC-3 Peek EC-1 Peek EC-2 Peek EPC-4 (Gåanl.) Peek ITC-1 Swarco ITC-2 Swarco ITC-2 Mini Swarco (gåanl.) ET-1000 ETA (Gåanl.) Meag 1000 (Gåanl.) Meag Totalt: 514 Med en beräknad livslängd om max 20 år finns det behov av att byta ut ca 26 apparater per år. De 3 första åren i nu pågående reinvesteringsplan var utbytestakten bara styrapparater per år p.g.a. resursbrist på entreprenörsidan. Denna resursbrist är nu åtgärdad med upphandling av fler entreprenörer. Resursbrist över en längre tid har skapat ett uppdämt behov av styrapparatbyten, och stor vikt läggs nu på att byta ut 30+ styrapparater per år under de kommande 5 åren.
5 Trafikkontoret Sida 5 (13) Ett utbyte av 30+ styrapparater per år bedöms vara den maximala volym som för närvarande kan hanteras av såväl beställarorganisation som entreprenörer. När man gör ett styrapparatsbyte är det ekonomisk fördelaktigt att samordna detta arbete med stolp- och kabelbyte i den berörda trafiksignalanläggningen. Utbyte av 30 signalanläggningar beräknas kosta ca 21 mnkr. Om kontoret inte fortsätter att byta ut i den takt det gjorts senaste 2 åren utan återgår till att byta ut endast styrapparater per år, uppnås en utbytescykel om ca 50 år. Det kommer i så fall att bli stora problem att kunna hålla anläggningarna i funktion och risken ökar påtagligt för att utrustningen kommer att vara nedsläckt ofta och under längre tid. LED-lyktor Trafiksignallyktorna ska ge en tydlig anvisning för trafikanterna om passage är tillåten eller inte. Förutom att de skall visa signalbilder finns det krav på lyktornas lampor vad gäller bl.a. färg, fantomklass (hur mycket solljus som får reflekteras), effektkrav mm. Signallampor som slocknat eller har dålig ljusåtergivning ska bytas ut. I dag finns totalt ca lyktor inom kategorierna: Fordonssignaler Gåsignaler Cykelsignaler Undantagssignaler Kollektivtrafiksignaler Varningssignaler Lyktornas lampor är i LED-utförande, vilket innebär låg energikostnad och lång livslängd jämfört med de traditionella glödlamporna. Under åren gjordes ett seriebyte vilket medförde att de allra flesta av stadens trafiksignaler fick nya LED-lyktor monterade.
6 Trafikkontoret Sida 6 (13) Kontoret har konstaterat redan att ett nytt seriebyte måste påbörjas i tid och med en annan frekvens och omfattning än tidigare. Enligt leverantörerna är den garanterade livslängden på dagens LED ungefär 7 år och ett mer jämnt fördelat årlig seriebyte är önskvärt. I kommande upphandlingar kommer kontoret ställa krav på längre garantitider än vad AB04 medger som standard. Utgifterna för byte av samtliga ca lyktor uppskattas ligga i storleksordningen mnkr. Ett årligt utbyte med 1/7 av beståndet varje år medför att det behövs ca 5-6 mnkr per år för detta. Riskerna med att vänta för länge med seriebyte av LED-lamporna är att trafiksignalerna kommer vara ur funktion oftare eftersom lampövervakningen i signalerna löser ut. Under tiden som en enskild lampa är trasig, eller hela signalanläggningen är ur funktion, ökar olycksrisken och utsläppen medan framkomligheten minskar. En annan tydlig konsekvens är att kostnaden blir långt högre än vid seriebyte av lamporna. Vid seriebyte kan resurserna (arbetskraft, bilar, verktyg) användas mer effektivt och arbetet kan styras till tider då framkomligheten inte påverkas nämnvärt. Signalstolpar Signalstolparna ska bära upp signallyktorna i lämplig höjd så att trafikanterna uppmärksammar signalbilden tidigt och på ett säkert sätt. På stolparna monteras tryckknappslådor för gångtrafikanter som också innehåller akustiska signaler för synskadade. I dag finns ca stolpar med signallyktor och ca akustiska tryckknappslådor. I dag byts stolpen endast vid skador (typ påkörning) eller vid ombyggnad om stolpen är i synnerligen dåligt skick. Livslängden på trafiksignalstolparna bedöms vara ca 30 år. Då de flesta stolparna är år gamla och aldrig bytts ut är många stolpar mindre estetiskt tilltalande och flera kommer att behöva åtgärdas ur risksynpunkt.
7 Trafikkontoret Sida 7 (13) Eftersom de flesta av stolparna redan passerat beräknad livslängd borde egentligen flertalet snarast bytas ut. en får dock anpassas till vad som är möjligt inom ramen för samordnat utbyte av stolpar, kablar och styrutrustning. Utbyte av stolpe beräknas kosta ca 15 tkr per styck. Utgifterna för samtliga stolpbyten ingår i belopp som redovisats ovan vad gäller utbyte av trafiksignalanläggningar, under rubriken styrutrustning. Om inte stolpar tas med i reinvesteringsplanen vid utbyte av trafiksignalanläggningar finns en risk att stolparna med tiden korroderar och det bildas gravrost som angriper på djupet, varvid hållfastheten hos den rostangripna stolpen försvagas. I kombination med många års rostangrepp och den tyngd som utgörs av lyktor mm, som är monterat på stolpen, finns en risk att stolpen ger vika med allvarliga materiella skador och personskador som följd. Detektorer t med detektorerna är att känna av de fordon som närmar sig trafiksignalanläggningen och förmedla denna information till styrutrustningen. Därigenom kan man optimera gröntiderna för de olika trafikslagen för att avveckla trafiken på ett så effektivt sätt som möjligt. Detektorerna utgörs i normalfallet av kabelslingor som är placerade i/under körbanans asfaltlager. I dag finns det ca detektorer och underhållet av dem har tidigare år varit eftersatt. Den satsning som gjorts i pågående reinvesteringsprogram ( ) har gett resultat och underhållsberget beräknas vara borta vid utgången av Behovet av att ersätta trasiga detektorer är mycket stort och bör ske i så snabb takt som möjligt. Antalet detektorer som går sönder på grund av körbaneslitage, gatuarbete m.m., uppgår till ca 250 per år. Kontoret har påbörjat arbete med att försöka ta fram och testa alternativa detekteringsformer som exempelvis termokamera och radar, i syfte att minska kostnaderna, förbättra framkomligheten vid
8 Trafikkontoret Sida 8 (13) underhållsarbeten samt minska det störande arbete som en detektorfräsning skapar. Under reinvesteringsperioden bedöms utgifterna behöva uppgå till ca 3,0 mnkr per år. Om en detektor är trasig är det ändå nödvändigt att ge annalkande fordon grön signal, vilket sker genom att låta detektorn ständigt anmäla. Detta medför att det kan vara grönt långa tider utan att det finns behov, vilket leder till långa väntetider för övriga fordon. Konsekvenserna blir då onödiga avgasutsläpp, onödiga långa väntetider, köbildningar och att trafiken blir avvecklad på ett ineffektivt sätt (m.a.o. stora samhällekonomiska kostnader). Dessa risker vill reduceras betydligt om nödvändiga reinvesteringar genomförs. Kablar (signal- och samordningskablar) Trafiksignalerna samordnas och övervakas genom ett datanätverk där informationen distribueras via kopparbaserade samordningskablar samt fiberkabel. Samordningskablarna går mellan respektive trafiksignalanläggning och centralt belägen driftövervakningsutrustning. Dessa kablar är en del av Tekniska nätet (kablar för stadens tekniska verksamhet) och intakta samordningskablar är en viktig förutsättning för driftövervakningen av trafiksignalerna. Signalkablarna ligger i trafiksignalanläggningen och är kopplade mellan styrapparaten och lyktorna samt tryckknappslådor som sitter på stolparna. Eftersom dagens LED-lampor (7 watt vardera) drar så pass lite effekt, kräver det högre kvalité av kablaget för att upprätthålla en bra övervakning av lampornas strömförbrukning. Mätning måste i princip ske på varje lampa för att vid lampfel kunna larma, så att lampbyte kan ske innan hela anläggningen går över i släckt tillstånd.
9 Trafikkontoret Sida 9 (13) Stadens trafiksignalanläggningar är mestadels byggda under eller 1970-talet. De flesta finns i centrala delarna av staden, och det mesta av kablaget härstammar från denna period. Nätet av samordningskablar består av ca 300 km kopparkabel och 10 km fiberkabel. Samordningskabeln innehåller 60 trådar. Signalkablarnas omfattning är svårare att precisera men beräknas vara ca 80 km (vid antagande om i genomsnitt 300 meter kabel i varje anläggning och ca 600 korsningar/övergångsställen). Den mest frekventa signalkabeln är 19-trådig kopparkabel. För närvarande byts bara samordningskablarna när det uppstår fel och då man anser att en reparation inte är tillräcklig för att få en stabil funktion. Den beräknade livslängden på dessa kablar är 40 år men de flesta av kablarna är äldre än så. Livslängden på själva kabeln som ligger i backen är troligtvis längre, men i kopplingspunkterna försämras kvalitén något snabbare. För signalkablarna är den troliga livslängden ca 40 år och de byts ut vid styrapparatbyten. Samordningskablarna beräknas ha ett återanskaffningsvärde om ca 70 mnkr. Vid en beräknad livslängd på ca 40 år behöver det ske reinvesteringar med i genomsnitt 1,75 mnkr per år. Signalkablarna byts vid styrapparatbyte och behovet av reinvesteringsmedel uppgår till ca 5,75 mnkr per år. Reinvesteringskostnaderna ingår i de belopp som angivits ovan för utbyte av trafiksignalanläggningar, under rubriken styrutrustning. Vid skador på samordningskablarna fungerar inte driftövervakningen av trafiksignalerna och det uppstår fel i vissa styrfunktioner (bl. a. vid synkronisering av klockor) så att samordningen av signalerna inte fungerar korrekt. Konsekvensen av bristande driftövervakning framgår nedan. Om det uppstår brister hos signalkablarna slutar trafiksignalerna att fungera (trafiksignalen släcks), vilket ger konsekvenser i form av minskad framkomlighet och säkerhet.
10 Trafikkontoret Sida 10 (13) Rörliga trafikanordningar (bommar och pollare) t med bommar och pollare i gatumiljön är huvudsakligen att tillåta/förbjuda viss typ av trafik under vissa tider. Ofta är bommarna och pollarna utrustade med radioteknik för att bara släppa igenom utryckningsfordon och nyttotrafik. Det finns idag 4 bommar, varav 3 i söderort och 1 i västerort. Det finns idag 1 pollare i söderort. Bommarna beräknas ha en livslängd på ca 10 år. Kontoret behöver byta ut två bommar under perioden Pollaren beräknas ha en livslängd på ca 6 år. Kontoret behöver troligen byta ut pollaren under år Det har hittills inte avsatts några medel för utbyte av bommar och pollare. För att kunna göra nödvändiga reinvesteringar behövs det årligen avsättas ca 150 tkr för utbyte av bommar samt ca 150 tkr för utbyte av pollare. Risken med trasiga bommar och pollare är dels att det kan medföra mycket trafik på gator där trafikens omfattning ska begränsas samt att utryckningsfordon kan få problem att passera. Trafikinformatik Med trafikinformatik avses utrustning av olika slag i gaturummet för att samla in information eller för att ge information. Exempel på sådan utrustning är variabla skyltar samt kameror för trafikövervakning. Trafikinformation samlas in huvudsakligen av skälet att använda befintligt vägnät så effektivt som möjligt genom att informera så att den enskilda trafikanten kan välja effektivast möjliga väg/transportsätt för sin planerade resa. I akuta lägen innebär det också möjlighet för väghållaren att leda om trafik genom att förmå trafikanterna att ta annan väg, t ex vid olyckor eller trafikstockning.
11 Trafikkontoret Sida 11 (13) Kamerabilder är ett mycket bra komplement och stöd i stadens trafikledning vid händelser som kräver åtgärder från trafikledarna. Kamerabilderna är tillgängliga för operatörerna på driftcentralen och Trafik Stockholm samt läggs ut på hemsidan Trafiken.nu. Kontoret har för närvarande två VMS-skyltar (Variabla Meddelande Skyltar, en på S:t Eriksgatan (nedkörd och ej uppmonterad än ) och en ute i Kista i korsningen Kymlingelänken- Hanstavägen. Kontoret har i dag 44 trafikkameror, varav 13 rörliga och 31fasta kameror. De är placerade på olika ställen i staden, varav 28 i innerstaden, 9 i söderort och 7 i västerort. VMS-skyltarna förväntas ha en livslängd på 10 år. En skylt behöver bytas ut omgående efter påkörning och en skylt behöver bytas ut om ca 4-6 år. Trafikkamerorna förväntas ha en livslängd på 6 år för rörliga kameror och 8 år för fasta kameror. Kontoret skulle behöva byta ut ca 15 kameror inom perioden Det har hittills inte avsatts några reinvesteringsmedel för VMSskyltar. För att kunna göra nödvändiga reinvesteringar behövs vissa år ca 1-2 mnkr för utbyte av VMS-skyltar samt ca 1 mnkr per år för utbyte av trafikkameror. En skylt som inte fungerar gör att informationen inte når ut till trafikanterna och att möjligheten att påverka färdvägen går förlorad. Konsekvensen blir minskad framkomlighet och ökade utsläpp. Uteblivna bilder från kamerorna gör att trafikoperatörerna och kontorets signalverksamhet inte får det underlag som behövs för att ta rätt beslut om åtgärder i samband med olyckor eller andra trafikhändelser. I förlängningen medför detta att framkomligheten minskar och att utsläppen ökar. Driftövervakning
12 Trafikkontoret Sida 12 (13) Trafiksignalerna i Stockholm är av stor strategisk betydelse för framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö. Det är ytterst viktigt att driften, åtgärdandet av fel samt planeringen av trafiksignalerna sköts effektivt och med rätt prioriteringar. Därför måste så många trafiksignaler som möjligt vara anslutna till ett centralt övervakningssystem med effektiva verktyg för övervakning, analys och planering. Trafik Stockholm har via sitt NTS-system möjlighet att styra våra signaler via åtgärdsrutiner i förbindelse med akuta händelser som exempelvis brand i tunnel. Kontoret har i dag tre olika datasystem för driftövervakning, Omnivue/Omnia, RMS och Infracontrol Online. Omnivue/Omnia övervakar och styr ca 408 styrapparater (och ca 460 trafiksignalanläggningar). Omnia är via en Gateway kopplad ihop med Trafik Stockholm s NTS. RMS övervakar och styr ca 20 trafiksignalanläggningar. Infracontrol Online övervakar och styr ca 17 trafiksignalanläggningar och 3 VMS-skyltar. Resterande ca 100 anläggningar har hittills inte omfattats av driftövervakningssystemet, utan kommer löpande bli inkopplade till övervakningen. Omnivue installerades mellan åren , till en total utgift om ca 14 mnkr. Ett transparent nätverk finns nu till alla 408 anslutna styrapparater via kabel eller via 3G/4G. Omnia är en uppgradering av Omnivue främst för att göra om systemet till en server-browser lösning samt göra systemet mer ändamålsenligt. RMS installerades RMS införskaffades i första hand för att kunna övervaka och styra styrapparater levererade av leverantören Imtech Traffic and Infra. Infracontrol Online (IOL) har använts av kontoret sedan Systemet innehåller mer begränsade funktioner än Omnivue/Omnia, både ur övervakningssynpunkt samt beträffande möjligheten att styra signalutrustningen. Det användas därför för enklare signalanläggningar som exempelvis övergångsställen. IOL är ett radiobaserat system som skickar över GSM-nätet.
13 Trafikkontoret Sida 13 (13) Kontorets mest omfattande övervakningssystem Omnivue/Omnia beräknas behöva ersättas, alternativt göras en större uppgradering av, under perioden Sista året har ett projekt i Trafikverkets regi drivits för att ta fram ett standardiserat protokoll (RMSP) för att komma ur leverantörsberoende m.h.t. till övervakningssystem och anslutna styrapparater. Fr.o.m. 2016/2017 kommer kontoret troligtvis kunna implementera RSMP i övervakningssystemen samt i nya anslutna styrapparater. Detta ger nya möjligheter att öka konkurrensen på marknaden både gällande övervakningssystem och styrapparater. Under reinvesteringsperioden kommer kontoret troligtvis att påbörja arbetet med upphandling av ett nytt övervakningssystem. Reinvesteringsmedel för utbyte av Omnivue/Omnia behöver avsättas någon gång under åren med uppskattningsvis ca 10 mnkr. Under de närmaste åren bedöms utgifterna uppgå till 2,0 mnkr per år för reinvestering i kommunikationsplattformen. Konsekvenserna av ett övervakningssystem som inte fungerar kan bli omfattande. framkomligheten drabbas eftersom felen kan komma att upptäckas senare, om de överhuvud upptäcks (svårupptäckta fel) driftskostnaderna skjuter i höjden, p.g.a. fler utryckningar möjligheten att följa upp entreprenörernas arbete försvåras möjligheten att styra trafiken vid oförutsedda, och förutsedda, händelser omöjliggörs. Dessa risker och konsekvenser kan minskas betydligt om medel avsätts för reinvesteringar enligt ovan. SLUT
PM om trafiksignaler och andra elektriska trafikanordningar omfattning och reinvesteringsbehov
Bilaga 3 till tjänsteutlåtande 2011-01-31 om reinvesteringsprogram för stadens väghållning Leif Karlsson/Håvard Wahl Trafikplanering: Trafikteknik 08-508 27 863/08-508 27 914 PM om trafiksignaler och andra
Reinvesteringsprogram för trafiksignalanläggningar Genomförandebeslut Hemställan från trafiknämnden
Utlåtande 2016:175 RVII (Dnr 124-1358/2016) Reinvesteringsprogram för trafiksignalanläggningar 2017-2021 Genomförandebeslut Hemställan från trafiknämnden Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Upphandling av entreprenad för löpande drift och underhåll samt om- och nybyggnation av trafiksignaler och andra elektriska trafikanordningar.
Håvard Wahl Trafikplanering 08-508 279 14 havard.wahl@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-02-07 Upphandling av entreprenad för löpande drift och underhåll samt om- och nybyggnation av
Entreprenad för löpande drift och underhåll samt om- och nybyggnation av trafiksignaler och andra elektriska trafikanordningar.
Håvard Wahl Trafikplanering 08-508 279 14 havard.wahl@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-12-12 Entreprenad för löpande drift och underhåll samt om- och nybyggnation av trafiksignaler
PM om belysningsstolpar, belysningskablar och belysnings-centraler omfattning och reinvesteringsbehov
Anders Avemar Anläggning 08-508 26 228 Bilaga 2 till tjänsteutlåtande 2011-01-31 om reinvesteringsprogram för stadens väghållning PM om belysningsstolpar, belysningskablar och belysnings-centraler omfattning
Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC
Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER
Bättre information om broöppning Motion av Malte Sigemalm (s) (2009:16)
Utlåtande 2010: RII (Dnr 314-1025/2009) Bättre information om broöppning Motion av Malte Sigemalm (s) (2009:16) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Motion (2009:16) av Malte
Ingående enheter i ett signalsystem är: styrutrustning, detektorer, signallyktor och stolpar.
4 Utrustning Ingående enheter i ett signalsystem är: styrutrustning, detektorer, signallyktor och stolpar. 4.1 Styrutrustning Med styrutrustning avses utrustning för styrning inom trafiksignalområdet.
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90) och beslutar
VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 Utrustning
VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 UTRUSTNING Ingående enheter i ett signalsystem är: styrutrustning, detektorer, signallyktor och stolpar. Allmänna krav på utrustning inom vägområdet finns i kap
Infracontrol Online. Unik molntjänst för driftövervakning, styrning och ärendehantering.
Infracontrol Online Unik molntjänst för driftövervakning, styrning och ärendehantering. Infracontrol är en oberoende systemintegratör, specialiserad på IT-lösningar för samhällets infrastruktur. Simplifying
Reinvesteringsprogram för mindre åtgärder avseende broar, tunnlar och övriga konstbyggnader Genomförandebeslut
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Dnr Dnr T2017-03463 Sida 1 (5) 2017-12-13 Handläggare Jonas Loberg 08-508 263 04 Till Trafiknämnden 2018-02-01 Reinvesteringsprogram för mindre åtgärder avseende broar,
Reinvesteringsåtgärder på trafikleder under Genomförandebeslut.
Dnr Sida 1 (5) 2015-03-25 Handläggare Galina Doukhovitch 08-508 260 54 Till Trafiknämnden 2015-05-21 Reinvesteringsåtgärder på trafikleder under 2015-2016. Genomförandebeslut. Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Renovering av Klaratunneln. Utredningsbeslut
Dnr Sida 1 (6) 2016-01-12 Handläggare Anders Wikland 08-508 262 79 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Renovering av Klaratunneln. Utredningsbeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden fattar utredningsbeslut
Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN
Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt
1. Trafiknämnden godkänner kontorets redovisning av och principer för användande av trafikhinder.
Kontaktperson Kristofer Tengliden Gatuavdelningen Centrala distriktet Telefon: 08-508 263 74 kristofer.tengliden@tk.stockholm.se Till Trafiknämnden 2005-10-25 Principer för användande av trafikhinder Förslag
Reinvesteringsprogram för mindre åtgärder avseende broar, tunnlar och övriga konstbyggnader. Genomförandebeslut för 2016.
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Dnr Dnr T2013-420-04250 Sida 1 (7) 2016-01-19 Handläggare Michael Åhström 08-508 264 21 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Reinvesteringsprogram för mindre åtgärder avseende
Åtgärd 5. Byte av armaturer och trafiksignallyktor
Åtgärd 5. Byte av armaturer och trafiksignallyktor Åtgärd Projektet omfattar utbyte av äldre gatubelysningsarmaturer till moderna och energisnåla armaturer samt utbyte av trafiksignallyktor med lågvoltslampor
Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan
Dnr Sida 1 (9) 2015-04-22 Handläggare Catarina Nilsson 08-508 262 42 Till Trafiknämnden 2015-05-21 Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut
TSFS 2014:30 VÄGTRAFIK
VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner... 1 2 kap. Allmänna bestämmelser... 2 Uppsättande
13.2 ALLMÄNT TRAFIKSIGNALER
VU 94S-2 13 Trafiksignaler 3 (109) 13.2 ALLMÄNT TRAFIKSIGNALER Trafiksignaler används för att öka trafiksäkerheten och för att fördela tillgängligheten mellan olika trafikanter och trafikantslag i olika
2 Allmänt trafiksignaler
2 Allmänt trafiksignaler Trafiksignaler används för att öka trafiksäkerheten och för att fördela tillgängligheten mellan olika trafikanter och trafikantslag i olika sorters korsningar på såväl landsbygd
Områdesövervakning - Områdesövervakning inklusive kameraövervakning
SvK4005, v3.3, 2012-08-09 VÅR BETECKNING TR09-06 DATUM 2007-04-04 TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA A Områdesövervakning - Områdesövervakning inklusive kameraövervakning Inledning Under senare år har elbranschen
Reinvesteringsåtgärder på trafikleder under Genomförandebeslut.
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-14 Handläggare Galina Doukhovitch 08-508 260 54 Till Trafiknämnden 2016-11-10 Reinvesteringsåtgärder på trafikleder under 2017-2018. Genomförandebeslut. Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Stockholm en tunnelstad i världen
1 2010-10-24 Stockholm en tunnelstad i världen 2 2010-10-24 Befintliga och kommande projekt i Stockholm Tillkommande installationer Anläggning Utrustning Södra Länken Norrortsleden Norra Länken Förbifart
Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning
Dnr Sida 1 (5) 2016-02-16 Handläggare Per-Erik Wikström 08-508 262 89 Till Trafiknämnden 2016-03-10 Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner slutredovisning
RIKTLINJER GATUBELYSNING. Antagna av kommunstyrelsen , 72 AK KS 2015/
RIKTLINJER GATUBELYSNING 2 Innehållsförteckning RIKTLINJER GATUBELYSNING... 1 Innehållsförteckning... 2 Riktlinjer angående gatubelysning för Älvdalens Kommun allmänt... 3 Ansvar... 3 Riktlinjer... 4 Basvillkor
Riktlinjer för passager i Västerås
nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen
Finansiering av miljöbussar
1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,
Nyckeltal för trafiknämnden
Handläggare: Philip Hall Telefon nr: 08-508 263 76 Mejladress: philip.hall@stockholm.se Nyckeltal för trafiknämnden Nyckeltal 109: Drift- och underhållskostnader Förändring mot föregående år (%) mnkr Gator
Bilaga 1 till tjänsteutlåtande om reinvesteringsprogram för stadens väghållning. Henrik Gidlund Anläggning
Bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2011-01-31 om reinvesteringsprogram för stadens väghållning Henrik Gidlund Anläggning 08-508 261 68 Dokument1 PM om energibesparande armaturbyte på lokalgator Ny energisnålare
Variable hastighedsgraenser, dynamiske/variable tavlor
Variable hastighedsgraenser, dynamiske/variable tavlor Civilingenjör Michael Cewers, Swarco Technology Michael.cewers@swarco.com Idag skyltas ofta med fasta hastighetsgränser oavsett väder, trafikförhållande
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever
Parkeringsövervakning i Område Öst samt Område Väst. Upphandling
Dnr Sida 1 (5) 2018-04-25 Handläggare Jarina Edlund 08-508 26 094 Till Trafiknämnden 2018-05-24 Parkeringsövervakning i Område Öst samt Område Väst. Upphandling Förslag till beslut 1. Trafiknämnden ger
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
SWARCO NORDIC INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM ITS LÖSNINGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN. SWARCO I First in Traffic Solutions.
SWARCO NORDIC INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM ITS LÖSNINGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN SWARCO I First in Traffic Solutions. NYCKELFÄRDIGA ITS LÖSNINGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN KOLLEKTIV PRIORITET RESE- PLANERARE
Utkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter
Utkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter Trafiksäkerhetsverket föreskriver med stöd av 83 vägmärkesförordningen
Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:
Ny hiss och rulltrappa vid Spånga station. Slutredovisning
Dnr Sida 1 (5) 2015-01-21 Handläggare Roland Kolmodin 08-508 263 46 roland.kolmodin@ Till Trafiknämnden 2015-02-19 Ny hiss och rulltrappa vid Spånga station. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Parkeringsövervakning i Område Syd. Upphandling
Dnr Sida 1 (5) 2017-02-21 Handläggare Jarina Edlund 08-508 260 94 Till Trafiknämnden 2017-03-09 Parkeringsövervakning i Område Syd. Upphandling Förslag till beslut 1. Trafiknämnden ger kontoret i uppdrag
Trygghetslarm en vägledning
Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet
2359 Mediegruppen 10/13_SE. Digital övervakning av förisolerade rörsystem för fjärrvärme
2359 Mediegruppen 10/13_SE Digital övervakning av förisolerade rörsystem för fjärrvärme 2359 Detect brochure SE.indd 3 22/10/13 11.59 proaktiv övervakning och felsökning Central övervakning av förisolerade
Linje 4 Pilotprojekt NVF
Linje 4 Pilotprojekt NVF 2017 03 20 Framkomlighetsstrategin Mer plats till bussar och cyklister Trafiken ska bli mer pålitlig Gångtrafikanterna får bättre förutsättningar Minska de negativa effekterna
IQ8Wireless. - Att kombinera trådbundet och trådlöst brandlarm
IQ8Wireless - Att kombinera trådbundet och trådlöst brandlarm Börjar där kablarna slutar: Revolutionerande lösningar för branddetektion Det finns områden och byggnader där vanlig kabelinstallation kan
Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Lägesrapport av kontorets arbete med säkrare högersvängar för cyklister enligt nederländsk modell. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.
Dnr Sida 1 (8) 2015-11-04 Handläggare Catarina Nilsson 08-508 262 42 Till Trafiknämnden 2015-12-10 Lägesrapport av kontorets arbete med säkrare högersvängar för cyklister enligt nederländsk modell. Svar
Dynamiska farthinder på Vårholmsbackarna och Sörgårdsvägen. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (8) 2019-06-27 Handläggare Rickard Brandt 08-508 26 125 Till Trafiknämnden 2019-08-29 Dynamiska farthinder på Vårholmsbackarna och Sörgårdsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
BANSTANDARD I GÖTEBORG KONSTRUKTION
BANSTANDARD I GÖTEBORG Kapitel K 3.7 Signal- och signalsäkerhetsanläggningar 2015-07-03 1 (5) Avsnitt Datum Senaste ändring K 3.7.6 SIGNALBILDER 2015-05-24 2015-07-03 Upprättad av Håkan Karlén Fastställd
Kör när det är grönt UTFORMNING AV TRAFIKSIGNALER
Kör när det är grönt UTFORMNING AV TRAFIKSIGNALER Kör när det är grönt UTFORMNING AV TRAFIKSIGNALER Upplysningar om innehållet: Ulrika Appelberg, ulrika.appelberg@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting,
Den distribuerade värmedetektorn ULRICA
Den distribuerade värmedetektorn ULRICA Värmedetektorsystemet ULRICA kan lokalisera värme från en brand med noggrannhet på 1,5 meter över en total kabellängd på 2000 meter. Systemet detekterar temperaturökningar
Konsekvensbeskrivning av ny plannivå för drift och underhåll av järnväg
PM Till: Näringsdepartementet Trafikverket Från: Trafikverket 2010-10-29 Konsekvensbeskrivning av ny plannivå för drift och underhåll av järnväg Inledning Den plannivå som låg till grund för drift- och
Beslut om genomförande av anskaffning av tjänst för systemintegration
1(5) Johan von Schantz 08-686 3877 johan.vonschantz@sll.se Trafiknämnden 2017-06-20, punkt 14 Beslut om genomförande av anskaffning av tjänst för systemintegration beskrivning Beslut om genomförande av
Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS
kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-04-22 126 Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS 2013-430 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige
Trafik Göteborg Trafikkontoret. Information om arbeten i trafiken en handbok för entreprenörer.
Trafik Göteborg Trafikkontoret Information om arbeten i trafiken en handbok för entreprenörer www.goteborg.se Hej entreprenör! Göteborg växer och rustar sig för framtiden. Det är en positiv utveckling
Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Beslutsunderlag investeringsbegäran
Verksamhet Gata & park Fastighetsbeteckning Projektets benämning Reinvestering maskiner och utrustning Ev. bokfört värde på anläggning Investeringen avser: Nybyggnad Ombyggnad Tillbyggnad Övrigt X Tänk
INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND
INVERKAN AV PRIORITERING FÖR UTRYCKNINGSFORDON I TRAFIKSIGNALER CASE ULEÅBORG, FINLAND ABSTRAKT Beskrivning av systemet Studien Konsekvensanalys av systemet Resultaten TÄCKNING 2013-7 KOMMUNER - 1 VÄGMYNDIGHETER
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun
Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun Januari 2011 Förord Dessa föreskrifter gäller vid arbete på gator och vägar inom Falköpings kommun där kommunen är väghållare. Föreskrifterna
Projektansökan: Minskade emissioner med adaptiva trafiksignaler
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Bilaga 2.16 2004-02-17 Projektansökan: Minskade emissioner med adaptiva trafiksignaler INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SYFTE... 3 2. ÖVERGRIPANDE PROJ EKTPLAN... 4? FÖRSTUDIE GENOMFÖRD
Anskaffningsbeslut avseende upphandling av trygghetsresurser innefattande ordningsvakts- och trygghetsvärdstjänster
1(5) Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Trafiknämnden 2014-06-03, punkt 5 Anskaffningsbeslut avseende upphandling av trygghetsresurser innefattande ordningsvakts- och trygghetsvärdstjänster Ärendebeskrivning
Förslag till beslut. Sammanfattning TJÄNSTEUTLÅTANDE. Till Trafiknämnden
Kontaktperson Leif Karlsson Trafiktjänsten Projektering Telefon: 08-508 278 63 Leif.karlsson@tk.stockholm.se Till Trafiknämnden 2005-09-22 Stadens samlade nätförvaltning Remiss Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
!!! Solcellsanläggning! Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande!
Solcellsanläggning Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande Det finns många anledningar att utnyttja energin från solen, men hur går man tillväga? Vad krävs för att skapa sin egen solcellsanläggning?
Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling
GUIDE Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling Inom de flesta branscher utvecklas idag nya och innovativa applikationer och tjänster för att bättre kunna monitorera, analysera och styra
4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
Publika toaletter och andra nyttigheter. Reviderat genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (5) 2017-11-07 Handläggare Johan Sundman 08-508 260 27 Till Trafiknämnden 2017-12-14 Malin Andersson 08-508 261 74 Publika toaletter och andra nyttigheter. Reviderat genomförandebeslut Förslag
Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket
Vikten av målstyrning och Nollvisionen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vägtransportsystemet är ett öppet och komplext system Infrastruktur Fordon Trafikanter Transporter
INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
INSTALLATIONSTEKNIK Ämnet installationsteknik handlar om hur man bygger nya elinstallationer samt hur man bygger om och utökar befintliga elanläggningar. Ämnet behandlar också felsökning och hur man avhjälper
Planerat trafiksäkerhetsarbete i Stockholm stad 2014 och framåt
Planerat trafiksäkerhetsarbete i Stockholm stad 2014 och framåt GNS-möte 17 december 2013 Jeff Archer jeffery.archer@stockholm.se The Capital of Scandinavia Trafikkontorets planerat arbete 2014 och framåt
Samverkan för en bättre miljö -
Samverkan för en bättre miljö - Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) 2007-2011 ÅTGÄRD 5. ENERGISNÅL GATUBELYSNING GENOM BYTE AV ARMATURER OCH TRAFIKSIGNALLYKTOR Halmstad den
PM Trafikutredning Snurrom verksamheter
PM Trafikutredning Snurrom verksamheter Bakgrund och syfte Planering pågår för nya verksamheter i anslutning till Norra vägen och E22 i norra delen av staden. Trafikutredningen ska undersöka hur området
Genomförandebeslut avseende banåtgärder på Bro över Söderström
1(4) Trafikavdelningen Handläggare Fredrik Cavalli-Björkman 8-686 394 fredrik.cavalli-bjorkman@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 219-2-11 Trafiknämnden 219-3-18, punkt 12 Ärende SL 217-176 Infosäkerhetsklass K1
Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst
KAPITEL 9 BELYSNING 9.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst EL AMA 12 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska
PM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Tillsammans blir vi bättre
Tillförlitligare vintertrafik Tillsammans blir vi bättre Tips, råd och information till dig som jobbar operativt med järnvägstrafik Version 3, 2015 Tillförlitligare vintertrafik Innehållsförteckning Att
Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB
Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration
Trafikkontorets drift- och underhållsverksamhet
1 DOU-VERKSAMHET TRAFIK 2006-05-09 Eva Leijon Trafiktjänsten Administration Telefon: 08-508 269 22 Mats Fager Gatuavdelningen Trafikstyrning Telefon: 08-508 262 98 Trafikkontorets drift- och underhållsverksamhet
Bygga bostadsnät. Telias rekommendationer för att bygga bostadsnät för telekommunikation T 10 984-06
Bygga bostadsnät Telias rekommendationer för att bygga bostadsnät för telekommunikation T 10 984-06 Innehåll Varför bostadsnät? 3 Bostadsnätets struktur 4 Bredbandskåpet 5 Uttagssnätet 7 Byggnation av
Genomförandebeslut informationssystem ombord och kring fordon
1(5) Handläggare Ragna Forslund 070-786 19 59 ragna.forslund@sll.se Trafiknämnden 2016-04-19, punkt 10 Genomförandebeslut informationssystem ombord och kring fordon Ärendebeskrivning Med detta ärende föreslås
Cykelåtgärder på Ormkärrsvägen i Hagsätra. Slutredovisning
Dnr Sida 1 (7) 2016-09-26 Handläggare Pernilla Johnni 08-508 276 50 Till Trafiknämnden 2016-10-20 Cykelåtgärder på Ormkärrsvägen i Hagsätra. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Cykelparkering och cykelvägvisning i Stockholms stad. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (7) 2013-12-10 Handläggare Johanna Salén 08-508 26032 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-04-08 Cykelparkering och cykelvägvisning i Stockholms stad. Genomförandebeslut Förslag till beslut
Information om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet : Åtgärder linje 172 och 173
1(7) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2019-03-19, punkt 16 Information om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet 2017-2021: Åtgärder linje 172
Förslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef
Dnr Sida 1 (7) 2016-10-14 Handläggare Erik Lokka Hollander 08-508 260 10 Till Trafiknämnden 2016-11-10 Gemensam handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016. Slutredovisning
Framtidens kommunikationsnät finns i er fastighet
Framtidens kommunikationsnät finns i er fastighet Över 90% av hushållen i Stockholm och en majoritet av företagen nås redan av framtidens kommunikationsmöjligheter genom att vara anslutna till Stokabs
Ombyggnad av gång- och cykelförbindelse över Södertäljevägens påfartsramp i Marievik. Genomförandebeslut.
Dnr Sida 1 (6) 2015-05-18 Handläggare Johan Nilsson 08-508 262 34 Till Trafiknämnden 2015-06-11 Ombyggnad av gång- och cykelförbindelse över Södertäljevägens påfartsramp i Marievik. Genomförandebeslut.
Mer trafik Bygga nytt inte alltid bäst IT effektiviserar
IT i trafiken Mer trafik Tillgången till effektiva transporter är en viktig fråga för att vårt samhälle ska kunna utvecklas. Och antalet resor och transporter ökar. Trafikökningen innebär tyvärr också
Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning
Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning TILLSAMMANS KAN VI HJÄLPAS ÅT 4 VEM ANSVARAR FÖR VAD? PRIORITERING AV PÅBÖRJAD SNÖPLOGNING SÅ KAN DU HJÄLPA TILL 5 6 7 7 7 8 SNÖ
Plan för underhåll och förnyelse av samfällighetsföreningens vägnät - Förslag
Plan för underhåll och förnyelse av samfällighetsföreningens vägnät - Förslag Inledning Jämlikt lagen om Förvaltning av samfälligheter (SFL) är samfällighetsföreningen skyldig att ha en plan för förnyelse
VÄLKOMNA. TILL MALMÖ STAD Gatubelysning. Johnny Clausen
VÄLKOMNA TILL MALMÖ STAD Gatubelysning Johnny Clausen BELYSNINGSPUNKTER CA 53000 ST GATUBELYSNINGS SKÅP 500 ST Antal ljuskällor 1998 48000st Medeleffekt : 114w /ljuskälla Antal ljuskällor 2010 52000st
Underlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Akut = inom 1-8 timmar beroende hur akut, Mindre allvarlig = 3 arbetsdagar, Brist = en arbetsvecka. Styrande dokument TRVK 5.1 IFS 6.01, 7.
CHECKLISTA 20190705 Tider för åtgärd efter genomförd kontroll = inom 1-8 timmar beroende hur akut, = 3 arbetsdagar, = en arbetsvecka 1.0 Allmänt 1 Tillgänglig svensktalande personal finns för utmärkning
TEKNISK HANDBOK. Del 6 - Trafiksignaler
TEKNISK HANDBOK Del 6 - Trafiksignaler 2015-04-22 Sidan 2 (17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 6. Trafiksignaler... 4 60. Allmänt... 4 60.1 Definitioner... 5 60.2 Ansvar... 5 60.21 Planering... 5 60.22 Projektering...
Modernisera ditt garage. Nya innovativa Pacific LED Green Parking.
Garageytor Pacific LED Green Parking Modernisera ditt garage. Nya innovativa Pacific LED Green Parking. Stora energibesparingar, minskat underhåll, längre livslängd och enkel installation. 80 besparingar*
KAPITEL 7 TRAFIKSÄKERHETSINSTRUKTION TRI
Utgåva 2 Datum 2016-10-12 Sida 1 (7) KAPITEL 7 TRAFIKSÄKERHETSINSTRUKTION TRI Trafikverkets Trafikbestämmelser för järnväg TDOK 2015:0309 gäller med följande tillägg. Specifika regler avseende huvudspår
Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning
Riktlinjer för offentlig belysning Bilaga 1. Ljus och belysning Innehåll 1. Ljus och belysning...1 1.1 Funktioner...1 1.1.1 Gestaltning...1 1.1.2 Säkerhet, trygghet och tillgänglighet...1 1.2 Egenskaper...1
Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun
1 (5) KF 125/2011 Dnr 2011/95 623 Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Kommunfullmäktiges beslut Det reviderade skolskjutsreglementet för Hultsfreds kommun godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till
VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTE OM NYTT TV-NÄT OCH FIBER!
VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTE OM NYTT TV-NÄT OCH FIBER! HISTORIK Slutet av 80- talet skrotades centralantennen och det grävdes i området för kabel TV. Det gjordes en extra utdebitering på 1000kr per fastighet
Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH
Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Bakgrund & Syfte Cyklisternas färdväg har stor betydelse för hur cykelresan uppfattas bra eller dålig kvalitet Trafiksäkerheten varierar
Tabellförteckning Tabell 1 Möjliga börjanpunkter... 3
BANSTANDARD I GÖTEBORG Kapitel K 3.7 Signal- och signalsäkerhetsanläggningar 2015-07-03 1 (7) Avsnitt Datum Senaste ändring K 3.7.3 RÖRELSEVÄGAR 2015-05-24 2015-07-03 Upprättad av Håkan Karlén Fastställd
Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport
Dnr Sida 1 (7) 2016-04-27 Handläggare Susanne Pettersson 08-508 262 68 Till Trafiknämnden 2016-05-19 Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport Förslag till beslut 1. Trafiknämnden