Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 2018/1014 Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar som ska gälla från och med den 1 januari 2019 till och med 31 december 2022, samt att nu gällande arbetsordning (KF 77/2014) upphävs den 1 januari 2019 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. I fullmäktiges arbetsordning finns regler för fullmäktige och fullmäktigeberedningar i Tierps kommun som avser att komplettera lagens bestämmelser. Det nya förslaget på arbetsordning utgår från Sveriges kommuners och landstings (SKL:s) förslag på en normalarbetsordning. Innehållet är anpassat efter Tierps kommuns organisation och förutsättningar. I det nya förslaget på arbetsordning har ändringar gjorts gällande innehåll, uppbyggnad och språk. De ändringar som gjorts finns beskrivna i ett separat dokument i beslutsunderlaget. Beslutsunderlag Beslut ksau 91/2018 Handläggarens tjänsteutlåtande Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar - nytt förslag Förändringar i ny arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar - fastställd av KF 77/2014. Finns att läsa här: /Arbetsordning%20Kommunfullm%C3%A4ktige%20och%20b eredningar.pdf Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 197

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sveriges kommuner och landsting (SKL), 2018, Arbetsordning för fullmäktige -ett underlag för lokala bedömningar. Finns att läsa här: ordning%20f%c3%b6r%20fullm%c3%a4ktige%20- %20justerad%20oktober% pdf Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 198

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2018/1014 Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott förslår kommunstyrelsen hemställa kommunfullmäktige besluta att anta arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar som ska gälla från och med den 1 januari 2019 till och med 31 december 2022, samt att nu gällande arbetsordning (KF 77/2014) upphävs den 1 januari 2019 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. I fullmäktiges arbetsordning finns regler för fullmäktige och fullmäktigeberedningar i Tierps kommun som avser att komplettera lagens bestämmelser. Det nya förslaget på arbetsordning utgår från Sveriges kommuners och landstings (SKL:s) förslag på en normalarbetsordning. Innehållet är anpassat efter Tierps kommuns organisation och förutsättningar. I det nya förslaget på arbetsordning har ändringar gjorts gällande innehåll, uppbyggnad och språk. De ändringar som gjorts finns beskrivna i ett separat dokument i beslutsunderlaget. Beslutsunderlag Handläggarens tjänsteutlåtande Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar - nytt förslag Förändringar i ny arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar - fastställd av KF 77/2014. Finns att läsa här: /Arbetsordning%20Kommunfullm%C3%A4ktige%20och%20b eredningar.pdf Sveriges kommuner och landsting (SKL), 2018, Arbetsordning för fullmäktige -ett underlag för lokala bedömningar. Finns att läsa här: ordning%20f%c3%b6r%20fullm%c3%a4ktige%20- %20justerad%20oktober% pdf Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 199

4 1 (2) Dokumentnamn Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KS 2018/1014 Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott förslår kommunstyrelsen hemställa kommunfullmäktige besluta att anta arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar som ska gälla från och med den 1 januari 2019 till och med 31 december 2022, samt att nu gällande arbetsordning (KF 77/2014) upphävs den 1 januari Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. I fullmäktiges arbetsordning finns regler för fullmäktige och fullmäktigeberedningar i Tierps kommun som avser att komplettera lagens bestämmelser. Det nya förslaget på arbetsordning utgår från Sveriges kommuners och landstings (SKL:s) förslag på en normalarbetsordning. Innehållet är anpassat efter Tierps kommuns organisation och förutsättningar. I det nya förslaget på arbetsordning har ändringar gjorts gällande innehåll, uppbyggnad och språk. De ändringar som gjorts finns beskrivna i ett separat dokument i beslutsunderlaget. Beslutsunderlag Handläggarens tjänsteutlåtande Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar - nytt förslag Förändringar i ny arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar - fastställd av KF 77/2014. Finns att läsa här: /Arbetsordning%20Kommunfullm%C3%A4ktige%20och%2 0beredningar.pdf Sveriges kommuner och landsting (SKL), 2018, Arbetsordning för fullmäktige -ett underlag för lokala bedömningar. Finns att läsa här: 87/Arbetsordning%20f%C3%B6r%20fullm%C3%A4ktige%20- %20justerad%20oktober% pdf 200

5 2 (2) Beslutet skickas till Ledningsstöd Kvalitet och strategisk utveckling Louise Pettersson Utredare/utvecklare Kvalitet och strategisk utveckling 201

6 Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar Tierps kommun TIERP Telefon:

7 Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar Gäller för: Kommunfullmäktige och beredningar Gäller fr o m: Gäller t o m: Fastställd av: Kommunfullmäktige xx/2018 Fastställd: Diarienummer: KS 2018/1014 Dokumentansvar och handläggning Dokumentansvarig: Sara Stråfors, Chef för Ledningsstöd, Ledningsstöd Handläggare: Louise Pettersson, utredare/utvecklare, Kvalitet och strategisk utveckling Dokumenthistorik Tidigare beslut: Kommunfullmäktige 77/2014 Kommunfullmäktige 54/2006 Upphäver: Kommunstyrelsens reglemente 77/

8 Innehållsförteckning A. Kommunfullmäktige...6 Antalet ledamöter...6 Presidium...6 Ålderspresident/interimsordförande...6 Fyllnadsval till presidiet...6 Upphörande av uppdraget...6 Tid för sammanträdena...7 Extra sammanträde...7 Ändringar av dag och/eller tid för sammanträde...7 Plats för sammanträde...7 Tillkännagivande av sammanträdena...7 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde...8 Ärenden och handlingar till sammanträde...8 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare...8 Upprop...9 Protokollsjusterare...9 Turordning för handläggning av ärendena...9 Yttranderätt vid sammanträdena...9 Talarordning och ordningen vid sammanträdena...10 Yrkanden...11 Deltagande i beslut...11 Omröstningar...11 Motioner...12 De kommunala bolagens initiativrätt...12 Interpellationer...12 Frågor...13 Allmänhetens frågestund...13 Beredning av ärenden...14 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning...14 Beredning av revisorernas budget...14 Valberedning...14 Justering av protokoll...14 Reservation...15 Expediering och publicering

9 B. Fullmäktigeberedningar...16 Återrapportering av beredningens uppdrag...16 Arbetsformer...16 Närvarorätt...17 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare...17 Ersättare för ordförande...18 Sammanträden...18 Tillkännagivande av sammanträdena...18 Extra sammanträde...18 Justering av protokoll och tillkännagivande av protokolljustering...19 Administrativt och sakkunnigt stöd

10 A. Kommunfullmäktige Antalet ledamöter 1 Fullmäktige har 49 ledamöter och 30 ersättare. Presidium 2 Det år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Val av presidium ska förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december månad. Vid valet bestämmer fullmäktige tiden för presidiets uppdrag. Vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ålderspresident/interimsordförande 3 Till dess att valet av presidiet har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid - ålderspresidenten. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. Fyllnadsval till presidiet 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för resten av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Upphörande av uppdraget 5 Om en förtroendevald som valts av fullmäktige upphör att vara valbar upphör uppdraget vid nästa fullmäktigesammanträde. Om inte fullmäktige, efter ansökan, beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandattiden. En sådan ansökan ska vara skriftlig och innehålla skälen för att uppdraget ska bestå. Ansökan ska göras i så god tid att den hinner behandlas av fullmäktige innan uppdraget upphör. Ansökan lämnas in till kommunens sekretariat

11 Tid för sammanträdena 6 Fullmäktige håller ordinarie sammanträde på dag och tid som fullmäktige bestämmer. Fullmäktige beslutar senast vid årets sista sammanträde dag och tid för fullmäktiges sammanträden under nästkommande år. Det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder det nyvalda fullmäktige första gången i oktober. Ålderspresidenten bestämmer dag och tid för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. Extra sammanträde 7 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. Sammanträde ska också hållas om kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligt hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ändringar av dag och/eller tid för sammanträde 8 Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på kommunens anslagstavla. Plats för sammanträde 9 Kommunfullmäktige sammanträder i kommunhusets A-sal. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för enskilda sammanträden. Tillkännagivande av sammanträdena 10 Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen

12 Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och rubrikerna på de ärenden som ska behandlas. Kallelsen skickas via e-post. I 5 kap. 14 och 15 kommunallagen finns undantagsbestämmelser för brådskande ärenden. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 11 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen ska ordföranden kl ställa frågan till fullmäktige om tiden för sammanträdet ska förlängas. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när och var sammanträdet ska fortsätta. Nästföljande vardag bör vara förstahandsalternativ för en sådan fortsättning. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden ett tillkännagivande om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver något tillkännagivande inte utfärdas. I ett sådant fall underrättar ordföranden de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträde 12 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena, när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag. 13 Kommunstyrelsens och fullmäktigeberedningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i tillkännagivandet ska skickas till varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga och kompletterande handlingar i ett ärende ska skickas till ledamöter och ersättare före sammanträdet. Handlingar skickas elektroniskt till ledamöter och ersättare. Handlingarna i varje ärende finns tillgängliga för allmänheten på kommunens hemsida. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 14 En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till sin gruppledare eller till den gruppen utser, som har att kalla in ersättare

13 15 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring under pågående sammanträde. 16 Det som sagts om ledamot i 14 och 15 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 17 Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl bör inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop 18 En uppropslista som visar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde ska upprop ske enligt uppropslistan. Upprop ska också ske i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Protokollsjusterare 19 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har skett enligt 18, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Turordning för handläggning av ärendena 20 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i tillkännagivandet. Fullmäktige kan besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer i inledningen av sammanträdet när under sammanträdet ett ärende som inte finns med i tillkännagivandet ska behandlas. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt vid sammanträdena 21 Ledamöter och ersättare i fullmäktige har rätt att yttra sig på kommunfullmäktiges sammanträden. Ersättare som inte tjänstgör har inte rätt att framställa yrkanden eller få sin mening antecknad i protokollet. En ersättare som tjänstgör har samma rättigheter som en ledamot i fullmäktige

14 Rätt att delta i överläggningen har också: - ordföranden och vice ordförandena i kommunstyrelsens utskott, i nämnd eller gemensam nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs, - ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt, - ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret, - styrelsens ordförande eller vice ordförande i sådant kommunalt bolag som avses i 10 kap. 2-6 kommunallagen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena företaget. 22 Revisorerna ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller revisorernas egen förvaltning. Sakkunnigt biträde ska ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen. 23 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som det behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnder och fullmäktigeberedningar, revisorer samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Ingår kommunen i en gemensam nämnd får ordförande efter samråd med vice ordföranden kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar till sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena, i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 24 Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträdena 25 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Ett inlägg får vara högst fem minuter

15 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Vid en allmänpolitisk debatt i fullmäktige får den föredragandes inlägg vara högst tio minuter. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av ordföranden får ordföranden ta ordet från talaren. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller hennes anförande. Ordföranden kan visa ut den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse. Ordföranden får ajournera eller upplösa sammanträdet om det uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra. Yrkanden 26 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden godkänner beslutsgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande lämna in det skriftligt. Deltagande i beslut 27 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar 28 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har utsetts att justera protokollet. Ordföranden avger alltid sin röst sist. När omröstningen har avslutats, bekräftar ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget

16 Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 29 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den - upptar namnet på någon som inte är valbar, - upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, - upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner 30 En motion - ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter, - får inte ta upp ämnen av olika slag, - väcks genom att den lämnas in till kommunens sekretariat eller vid sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i februari och september. De kommunala bolagens initiativrätt 31 Styrelsen i ett sådant kommunalt bolag som avses i 10 kap. 2-6 kommunallagen får väcka ärenden i fullmäktige i sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till. Interpellationer 32 En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Interpellationen ska lämnas in till kommunens sekretariat senast två arbetsdagar före det sammanträdet vid vilken ledamoten avser att ställa den. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte

17 En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i tillkännagivandet om sammanträdet. Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant kommunalt bolag som avses i 10 kap. 2-6 kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Om den som väckt interpellationen inte är närvarande vid det sammanträde som interpellationssvaret lämnas bordläggs ärendet. Bordläggning av denna anledning får ske endast vid ett tillfälle. Frågor 33 En fråga ska - vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. - lämnas in till kommunens sekretariat senast två arbetsdagar före det sammanträdet vid vilket ledamoten avser att ställa den. - kunna besvaras utan större beredning. I debatt med anledning av frågan, får endast den som framställt frågan och den tillfrågade delta. Det som sägs i 32 gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde som den har ställts. Allmänhetens frågestund 34 Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor vid fullmäktiges sammanträden. Allmänhetens frågestund ska finnas med i tillkännagivandet av sammanträdet. Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och kallar de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar

18 Beredning av ärenden 35 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Kommunstyrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Fullmäktigeberedningarna bereder ärenden och lämnar förslag till fullmäktige för ställningstagande. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning 36 Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Beredning av revisorernas budget 37 Presidiet bereder revisorernas budget. Valberedning 38 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av fem ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande och en andre vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Justering av protokoll 39 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som respektive ordförande har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan fullmäktige justerar den

19 Reservation 40 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Expediering och publicering 41 Utdrag ur protokollet ska skickas till de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska alltid få del av hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och övriga handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. Tillkännagivande av justering av fullmäktiges protokoll ska göras i enlighet med vad som föreskrivs i 8 kap. 12 kommunallagen. Härutöver ska hela protokollet publiceras på kommunens anslagstavla i den utsträckning hinder inte möter på grund av lag eller annan författning

20 B. Fullmäktigeberedningar 42 Fullmäktige har en fast beredning: Demokratiberedningen. Beredningens uppdrag är att - samordna det övergripande demokratiarbetet, - verka för förbättrad representativitet, integration och mångfald, och - utveckla dialogen med medborgarna. Fullmäktige får tillsätta en eller flera tillfälliga beredningar för beredning av vissa ärenden eller behandling av en viss fråga. Närmare instruktioner för tillsättandet av, arbetet i och utvärderingen av tillfälliga beredningar finns i styrdokumentet Vägledning för tillsättning av, arbete i och utvärdering av tillfälliga fullmäktigeberedningar. En fullmäktigeberedning bereder de ärenden som fullmäktige beslutar att överlämna till beredningen. Fullmäktigeberedningarna har ingen självständig beslutanderätt. Dessa utgör således endast beredningsorgan till kommunfullmäktige. Fullmäktigeberedningarna får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppgiftsområde. En fullmäktigeberedning ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till fullmäktigeberedningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som fullmäktigeberedningen finner påkallade. Återrapportering av beredningens uppdrag 43 Kommunfullmäktiges presidium har kontroll- och uppsiktsplikt över beredningarna. Beredningarna ska kontinuerligt och regelbundet avrapportera beredningsarbetets utveckling till kommunfullmäktiges presidium. Kommunfullmäktiges presidium har tillika ett ansvar att hålla sig informerad om arbetet och utvecklingen i beredningarna. Arbetsformer 44 En fullmäktigeberedning bestämmer själv och inom ramen för fullmäktiges beslut sina egna arbetsformer och arbetssätt. En tillfällig berednings arbetsformer och arbetssätt ska ha utgångspunkt i styrdokumentet Vägledning för tillsättning av, arbete i och utvärdering av tillfälliga fullmäktigeberedningar. För fullmäktigeberedningar ska i tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll

21 Närvarorätt 45 Fullmäktiges och kommunstyrelsens presidier har närvarorätt i beredningar. Val av ledamöter och ersättare 46 Demokratiberedningens mandatperiod sammanfaller med fullmäktiges mandatperiod. Val av ledamöter och ersättare till demokratiberedningen förrättas på det sammanträde vid vilket fullmäktige väljer styrelsen och övriga nämnder. Till demokratiberedningen utses ledamöter med en representant från varje parti som finns representerat i fullmäktige. Förutom dessa ledamöter tillkommer fullmäktiges ordförande som också är beredningens ordförande. Fullmäktige utser bland beredningens ledamöter en vice ordförande. Fullmäktiges 2:e vice ordförande är ersättare i demokratiberedningen. 47 Vid tillsättandet av en tillfällig beredning bestämmer fullmäktige antalet ledamöter och ersättare i beredningen samt mandattiden för denna. Kommunfullmäktige tar ställning till om beredningen ska bestå av enbart ledamöter ur kommunfullmäktige eller om även andra bör ingå i beredningen som ledamöter. Efter nominering av de partier som är representerade i fullmäktige kan andra kandidater väljas till ledamöter och ersättare i en fullmäktigeberedning. Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts till ledamöter. Antalet insynsplatser ska vara tillräckligt för att alla partier i fullmäktige ska vara representerade. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 48 En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska anmäla detta till beredningens sekreterare. En ersättare ska tjänstgöra i ledamotens ställe enligt kommunfullmäktiges bestämda ordning. Ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra, även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättare som påbörjat tjänstgöring har alltid företräde oberoende av turordningen. Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör inträde ske under pågående handläggning av ett ärende

22 Ersättare för ordförande 49 Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i sammanträde, helt eller delvis, ska den ledamot som tjänstgjort längsta tiden fullgöra ordförandes uppgifter. Om varken ordförande eller vice ordförande på grund av sjukdom eller andra skäl inte kan fullgöra sina uppgifter under en längre tid får fullmäktigeberedningen utse annan ledamot att fullgöra deras uppgifter. Ersättare för ordförande fullgör dennes samtliga uppgifter. Sammanträden 50 Fullmäktigeberedningarna sammanträder på dag och tid som beredningen bestämmer. Vid öppna sammanträden kan medborgare och organisationer ges möjlighet att diskutera ärenden, framföra synpunkter samt ställa frågor till beredningen. Ordförande bestämmer om sådan rätt ska medges. Öppna sammanträden ska förläggas på ett sådant sätt vad avser tid, plats och sammanträdeslokal, att det underlättar för medborgare och andra att delta vid sammanträdet. Tillkännagivande av sammanträdena 51 Ordföranden ansvarar för att skriftlig kallelse till sammanträdena utfärdas. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas. Kallelsen ska också innehålla information om sammanträdet är öppet för allmänheten eller inte. Kallelse till sammanträde ska skickas till ledamöter, ersättare och den som har insynsplats minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista och därtill hörande handlingar enligt ordförandens bedömning. Kallelsen skickas via e-post. En berednings sammanträde ska tillkännages på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. I 5 kap. 14 och 15 kommunallagen finns undantagsbestämmelser för brådskande ärenden. Extra sammanträde 52 Extra sammanträde får hållas när beredningens ordförande anser att det behövs

23 Justering av protokoll och tillkännagivande av protokolljustering 53 Protokollet ska justeras av ordföranden och en ledamot. Tillkännagivande av justering av beredningens protokoll ska göras i enlighet med vad som föreskrivs i 8 kap. 12 Kommunallagen. Härutöver ska hela protokollet publiceras på kommunens anslagstavla i den utsträckning hinder inte möter på grund av lag eller annan författning. Beredningens justerade protokoll ska delges kommunfullmäktige. Administrativt och sakkunnigt stöd 54 En fullmäktigeberedning ska ha tillgång till sekreterare och resurser i övrigt för att kunna fullgöra sina uppgifter. En fullmäktigeberedning får tillkalla projektgrupp för viss fråga eller visst ärende med representanter från andra beredningar, organisationer och medborgare. En fullmäktigeberedning får från kommunens politiska organ och anställda begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen ska kunna fullgöra sina uppgifter

24 Förändringar i ny arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar Nedan finns de ändringar som gjorts vid revidering av arbetsordningen. Kommunfullmäktige Rubriker har ändrats och lagts till för att göra det enklare att hitta i arbetsordningen En del ord och begrepp har ändrats för att göra arbetsordningen mer lättläst Begreppen Anslås och kungörelse har ändrats till tillkännages / tillkännagivande 1 Anger antalet ersättare i kommunfullmäktige, tidigare angavs inte detta. 2 Nytt stycke om att vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 5 Ny gällande upphörande av uppdraget i fullmäktige. Handlar om vad om händer om en förtroendevald upphör att vara valbar, samt möjligheten att ansöka om att få ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandatperioden. 10 Tillägg om att kallelse till ett sammanträde skickas via e-post. 11 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen ska ordföranden kl ställa frågan till fullmäktige om tiden för sammanträdet ska förlängas. Tidigare var tiden kl Tillägg gällande att handlingar skickas elektroniskt till ledamöter och ersättare. Handlingarna i varje ärende finns tillgängliga för allmänheten på kommunens hemsida. Tidigare skulle handlingar skrivas ut och läggas i sammanträdeslokalen. 15 Ett tillägg gällande att en ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring under pågående sammanträde Förtydligande om vilka som har rätt att yttra sig på fullmäktiges sammanträden. 25 Tillägg gällande tidsangivelser för inlägg i fullmäktige. 28 Tillägg om att omröstning vanligen genomförs genom voteringsanläggning. 30 Ändring gällande att en motion inte längre behöver vara egenhändigt undertecknad. 31 Ny om de kommunala bolagens initiativrätt att väcka ärenden i fullmäktige. 32 En interpellation ska lämnas in två arbetsdagar före sammanträdet. Tidigare var det arbetsdagen före ett sammanträde. 33 Ändring gällande att en interpellation inte längre behöver vara egenhändigt undertecknad. 37 En ny om att presidiet bereder revisorernas budget. 40 Nytt stycke om reservation och omedelbar justering. 41 Tillägg gällande att ett protokoll publiceras på kommunens anslagstavla i den utsträckning hinder inte möter på grund av lag eller annan författning. 220

25 Fullmäktigeberedningar Nytt upplägg på delen gällande fullmäktigeberedningar Rubriker har ändrats och lagts till för att göra det enklare att hitta i arbetsordningen En del ord och begrepp har ändrats för att göra arbetsordningen mer lättläst Den Vägledning för tillsättning av, arbete i och utvärdering av tillfälliga fullmäktigeberedningar som kommunfullmäktige antog 154/2017 har medfört en del ändringar. Bland annat tillägg i 42, 43 och Ny om att fullmäktiges och kommunstyrelsens presidier har närvarorätt i beredningar. 51 Tillägg gällande att kallelsen skickas via e-post. 53 Tillägg om att ett protokoll publiceras på kommunens anslagstavla i den utsträckning hinder inte möter på grund av lag eller annan författning. Också tillägg om att beredningens justerade protokoll ska delges kommunfullmäktige. 54 Tillägg om att en fullmäktigeberedning får begära in upplysningar för att kunna fullgöra sina uppgifter 221

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 2018/43 Redovisning av ej verkställda beslut utskottet arbete och omsorg kvartal Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunen är skyldig att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljat bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller beviljad insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts inom tre månader. Kommunen ska även rapportera till IVO när ett tidigare rapporterat beslut har blivit verkställt eller av någon anledning har avslutats innan det har verkställts. De respektive beslut enligt LSS (avser samtliga LSS-beslut) och SoL (avser SoL-beslut för vuxna över 21 år) som har rapporterats till IVO för perioden 1 juli till 30 september 2018, d.v.s. kvartal 3, är: Ej verkställda beslut: - Kontaktperson enligt 9 4 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har blivit erbjuden en kontaktperson som kund tackade nej till. Ett annat erbjudande har även lämnats som kund ej ännu har svarat på. Det föreligger även periodvis svårigheter att komma i kontakt med kund vilket fördröjer möjligheten att verkställa beslutet. Information kring svårigheten att verkställa beslutet har lämnats till kund och att en uppföljning av behovet kommer att göras. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 222

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har tackat nej till erbjudande om servicebostad som lämnades i maj Ytterligare ett erbjudande har lämnats avseende inflytt Kund har ännu inte svarat på erbjudandet. Ett möte med biståndshandläggare är inplanerat för uppföljning av kunds behov. - Kontaktperson enligt 9 4 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det har varit svårigheter att hitta en lämplig kontaktperson och flertalet har blivit tillfrågade men tackat nej till uppdraget. Arbetet med att hitta passande kontaktperson fortsätter. - Korttidsvistelse i form av stödfamilj enligt 9 6 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Vårdnadshavare har tackat nej till erbjudet förslag på utförare av insatsen. Det har även varit svårigheter att få fram olika alternativ på lämpliga uppdragstagare. Arbetet med att hitta passande stödfamilj för att kunna verkställa beslutet fortsätter. - Korttidsvistelse i form av stödfamilj enligt 9 6 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det är svårigheter att få fram olika alternativ på lämpliga uppdragstagare. Arbetet med att hitta passande stödfamilj för att kunna verkställa beslutet fortsätter. - Kontaktperson enligt 9 4 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Beslutet har varit verkställt en kortare period. Kund har därefter tackat nej till nytt erbjudande. Ett möte är inbokat med biståndshandläggare för samtal kring behov och önskemål av insatsen. - Bostadssocialt kontrakt enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har tackat nej till ett erbjudande som lämnades i september. I dagsläget finns ingen ny lägenhet att erbjuda. Arbetet med att hitta en ny passande lägenhet fortsätter. - Permanent bostad enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har blivit erbjuden boende vid två tillfällen men har tackat nej. Inget nytt erbjudande har dock lämnats sedan rapporteringen av kvartal 2. Biståndshandläggare har gjort bedömningen att biståndsbeslutet ska kvarstå. - Permanent bostad enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har i augusti blivit erbjuden boende men har tackat nej till erbjudandet. Ett nytt erbjudande kommer att lämnas under slutet av oktober. - Korttidsboende/växelvård enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har varit inlagd på sjukhus. En uppföljning med biståndshandläggare är inbokad för att se över om kundens behov och önskemål kvarstår. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 223

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Verkställda beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut: - Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes I avvaktan på att beslutet skulle verkställas erhölls insatserna personlig assistans enligt LSS och korttidsvistelse enligt LSS. - Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes I avvaktan på att beslutet skulle verkställas erhölls insatsen familjehem enligt SoL. - Daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes Orsak till att verkställighet dröjde var att kund inte närvarade vid flertalet inbokade möten då verkställighet av beslutet skulle planeras och påbörjas. Avslutade beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut: - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till avslut: Kund har tidigare blivit erbjuden en kontaktperson men tackade då nej till erbjudandet. Nu har kund på egen begäran valt av avsäga sig insatsen då uppfattningen är att insatsen inte behövs i dagsläget. Beslutsunderlag Beslut Utskottet arbete och omsorg 99/2018 Handläggarens tjänsteutlåtande Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 224

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utskottet arbete och omsorg Dnr 2018/43 Redovisning av ej verkställda beslut utskottet arbete och omsorg 2018 Beslut Utskottet Arbete och omsorg föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal Utskottet Arbete och omsorg föreslår kommunstyrelsen hemställa kommunfullmäktige besluta att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunen är skyldig att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljat bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller beviljad insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts inom tre månader. Kommunen ska även rapportera till IVO när ett tidigare rapporterat beslut har blivit verkställt eller av någon anledning har avslutats innan det har verkställts. De respektive beslut enligt LSS (avser samtliga LSS-beslut) och SoL (avser SoL-beslut för vuxna över 21 år) som har rapporterats till IVO för perioden 1 juli till 30 september 2018, d.v.s. kvartal 3, är: Ej verkställda beslut: - Kontaktperson enligt 9 4 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har blivit erbjuden en kontaktperson som kund tackade nej till. Ett annat erbjudande har även lämnats som kund ej ännu har svarat på. Det föreligger även periodvis svårigheter att komma i kontakt med kund vilket fördröjer möjligheten att verkställa beslutet. Information kring svårigheten att verkställa beslutet har lämnats till kund och att en uppföljning av behovet kommer att göras. - Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 225

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utskottet arbete och omsorg tackat nej till erbjudande om servicebostad som lämnades i maj Ytterligare ett erbjudande har lämnats avseende inflytt Kund har ännu inte svarat på erbjudandet. Ett möte med biståndshandläggare är inplanerat för uppföljning av kunds behov. - Kontaktperson enligt 9 4 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det har varit svårigheter att hitta en lämplig kontaktperson och flertalet har blivit tillfrågade men tackat nej till uppdraget. Arbetet med att hitta passande kontaktperson fortsätter. - Korttidsvistelse i form av stödfamilj enligt 9 6 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Vårdnadshavare har tackat nej till erbjudet förslag på utförare av insatsen. Det har även varit svårigheter att få fram olika alternativ på lämpliga uppdragstagare. Arbetet med att hitta passande stödfamilj för att kunna verkställa beslutet fortsätter. - Korttidsvistelse i form av stödfamilj enligt 9 6 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det är svårigheter att få fram olika alternativ på lämpliga uppdragstagare. Arbetet med att hitta passande stödfamilj för att kunna verkställa beslutet fortsätter. - Kontaktperson enligt 9 4 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Beslutet har varit verkställt en kortare period. Kund har därefter tackat nej till nytt erbjudande. Ett möte är inbokat med biståndshandläggare för samtal kring behov och önskemål av insatsen. - Bostadssocialt kontrakt enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har tackat nej till ett erbjudande som lämnades i september. I dagsläget finns ingen ny lägenhet att erbjuda. Arbetet med att hitta en ny passande lägenhet fortsätter. - Permanent bostad enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har blivit erbjuden boende vid två tillfällen men har tackat nej. Inget nytt erbjudande har dock lämnats sedan rapporteringen av kvartal 2. Biståndshandläggare har gjort bedömningen att biståndsbeslutet ska kvarstå. - Permanent bostad enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har i augusti blivit erbjuden boende men har tackat nej till erbjudandet. Ett nytt erbjudande kommer att lämnas under slutet av oktober. - Korttidsboende/växelvård enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har varit inlagd på sjukhus. En uppföljning med biståndshandläggare är inbokad för att se över om kundens behov och önskemål kvarstår. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 226

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utskottet arbete och omsorg Verkställda beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut: - Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes I avvaktan på att beslutet skulle verkställas erhölls insatserna personlig assistans enligt LSS och korttidsvistelse enligt LSS. - Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes I avvaktan på att beslutet skulle verkställas erhölls insatsen familjehem enligt SoL. - Daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes Orsak till att verkställighet dröjde var att kund inte närvarade vid flertalet inbokade möten då verkställighet av beslutet skulle planeras och påbörjas. Avslutade beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut: - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till avslut: Kund har tidigare blivit erbjuden en kontaktperson men tackade då nej till erbjudandet. Nu har kund på egen begäran valt av avsäga sig insatsen då uppfattningen är att insatsen inte behövs i dagsläget. Beslutsunderlag Handläggarens tjänsteutlåtande Beslutet skickas till Enheten för Kvalitet och strategisk utveckling. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 227

32 1 (3) Dokumentnamn Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KS 2018/43 Redovisning av ej verkställda beslut Beslut Utskottet Arbete och omsorg föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal Utskottet Arbete och omsorg föreslår kommunstyrelsen hemställa kommunfullmäktige besluta att godkänna rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal Sammanfattning av ärendet Kommunen är skyldig att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljat bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller beviljad insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts inom tre månader. Kommunen ska även rapportera till IVO när ett tidigare rapporterat beslut har blivit verkställt eller av någon anledning har avslutats innan det har verkställts. De respektive beslut enligt LSS (avser samtliga LSS-beslut) och SoL (avser SoL-beslut för vuxna över 21 år) som har rapporterats till IVO för perioden 1 juli till 30 september 2018, d.v.s. kvartal 3, är: Ej verkställda beslut: - Kontaktperson enligt 9 4 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har blivit erbjuden en kontaktperson som kund tackade nej till. Ett annat erbjudande har även lämnats som kund ej ännu har svarat på. Det föreligger även periodvis svårigheter att komma i kontakt med kund vilket fördröjer möjligheten att verkställa beslutet. Information kring svårigheten att verkställa beslutet har lämnats till kund och att en uppföljning av behovet kommer att göras. - Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har tackat nej till erbjudande om servicebostad som lämnades i maj Ytterligare ett erbjudande har lämnats avseende inflytt Kund har ännu inte svarat på erbjudandet. Ett möte med biståndshandläggare är inplanerat för uppföljning av kunds behov. 228

33 - Kontaktperson enligt 9 4 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det har varit svårigheter att hitta en lämplig kontaktperson och flertalet har blivit tillfrågade men tackat nej till uppdraget. Arbetet med att hitta passande kontaktperson fortsätter. - Korttidsvistelse i form av stödfamilj enligt 9 6 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Vårdnadshavare har tackat nej till erbjudet förslag på utförare av insatsen. Det har även varit svårigheter att få fram olika alternativ på lämpliga uppdragstagare. Arbetet med att hitta passande stödfamilj för att kunna verkställa beslutet fortsätter. - Korttidsvistelse i form av stödfamilj enligt 9 6 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det är svårigheter att få fram olika alternativ på lämpliga uppdragstagare. Arbetet med att hitta passande stödfamilj för att kunna verkställa beslutet fortsätter. - Kontaktperson enligt 9 4 LSS. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Beslutet har varit verkställt en kortare period. Kund har därefter tackat nej till nytt erbjudande. Ett möte är inbokat med biståndshandläggare för samtal kring behov och önskemål av insatsen. - Bostadssocialt kontrakt enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har tackat nej till ett erbjudande som lämnades i september. I dagsläget finns ingen ny lägenhet att erbjuda. Arbetet med att hitta en ny passande lägenhet fortsätter. - Permanent bostad enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har blivit erbjuden boende vid två tillfällen men har tackat nej. Inget nytt erbjudande har dock lämnats sedan rapporteringen av kvartal 2. Biståndshandläggare har gjort bedömningen att biståndsbeslutet ska kvarstå. - Permanent bostad enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har i augusti blivit erbjuden boende men har tackat nej till erbjudandet. Ett nytt erbjudande kommer att lämnas under slutet av oktober. - Korttidsboende/växelvård enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Kund har varit inlagd på sjukhus. En uppföljning med biståndshandläggare är inbokad för att se över om kundens behov och önskemål kvarstår. Verkställda beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut: - Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes I avvaktan på att beslutet skulle verkställas erhölls insatserna personlig assistans enligt LSS och korttidsvistelse enligt LSS. - Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes I avvaktan på att beslutet skulle verkställas erhölls insatsen familjehem enligt SoL. 2 (3) 229

34 3 (3) - Daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes Orsak till att verkställighet dröjde var att kund inte närvarade vid flertalet inbokade möten då verkställighet av beslutet skulle planeras och påbörjas. Avslutade beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut: - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till avslut: Kund har tidigare blivit erbjuden en kontaktperson men tackade då nej till erbjudandet. Nu har kund på egen begäran valt av avsäga sig insatsen då uppfattningen är att insatsen inte behövs i dagsläget. Beslutsunderlag Handläggarens tjänsteutlåtande. Beslutet skickas till Enheten för Kvalitet och strategisk utveckling. Johanna Kastenholm Utredare/utvecklare Enheten för Kvalitet och strategisk utveckling 230

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 2018/419 Redovisning av ej verkställda beslut för kvartal Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunen är skyldig att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljat bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) inte har verkställts inom tre månader. Kommunen ska även rapportera till IVO när ett tidigare rapporterat beslut har blivit verkställt eller av någon anledning har avslutats innan det har verkställts. De beslut enligt SoL avseende barn och unga under 21 år som har rapporterats till IVO för perioden 1 juli till 30 september 2018, d.v.s. kvartal 3, är: Ej verkställda beslut: - Familjestöd enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det finns inget familjestöd att erbjuda kund i dagsläget. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. - Kontaktfamilj enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Flertalet kontaktfamiljer har varit tilltänkta men har till sist av olika anledningar inte kunnat anta uppdraget. Ett nytt möte med en tilltänkt kontaktfamilj är inbokat. - Kontaktfamilj enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det har inte funnits lämplig resurs för att verkställa beslutet. Ett möte med en tilltänkt kontaktfamilj är inbokat. - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: då det är ett komplext och omfattande uppdrag har det ännu inte gått att hitta en lämplig uppdragstagare. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: då det är ett komplext och omfattande uppdrag har det Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 231

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen ännu inte gått att hitta en lämplig uppdragstagare. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: då det är ett komplext och omfattande uppdrag har det ännu inte gått att hitta en lämplig uppdragstagare. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. Verkställda beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut: - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes En orsak till att verkställighet av beslutet dröjde var att det förelåg svårigheter att få kontakt med kund för att boka in möten för planering av verkställigheten. Inga beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut har avslutats innan det har verkställts. Beslutsunderlag Beslut utskottet barn och ungdom 302/2018 Handläggarens tjänsteutlåtande Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 232

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utskottet barn och ungdom Dnr 2018/419 Redovisning av ej verkställda beslut för kvartal Beslut Utskottet Barn och ungdom föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal Utskottet Barn och ungdom föreslår kommunstyrelsen hemställa kommunfullmäktige besluta att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunen är skyldig att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljat bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) inte har verkställts inom tre månader. Kommunen ska även rapportera till IVO när ett tidigare rapporterat beslut har blivit verkställt eller av någon anledning har avslutats innan det har verkställts. De beslut enligt SoL avseende barn och unga under 21 år som har rapporterats till IVO för perioden 1 juli till 30 september 2018, d.v.s. kvartal 3, är: Ej verkställda beslut: - Familjestöd enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det finns inget familjestöd att erbjuda kund i dagsläget. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. - Kontaktfamilj enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Flertalet kontaktfamiljer har varit tilltänkta men har till sist av olika anledningar inte kunnat anta uppdraget. Ett nytt möte med en tilltänkt kontaktfamilj är inbokat. - Kontaktfamilj enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det har inte funnits lämplig resurs för att verkställa beslutet. Ett möte med en tilltänkt kontaktfamilj är inbokat. - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: då det är ett komplext och omfattande uppdrag har det ännu inte gått att hitta en lämplig uppdragstagare. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 233

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utskottet barn och ungdom Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: då det är ett komplext och omfattande uppdrag har det ännu inte gått att hitta en lämplig uppdragstagare. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: då det är ett komplext och omfattande uppdrag har det ännu inte gått att hitta en lämplig uppdragstagare. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. Verkställda beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut: - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes En orsak till att verkställighet av beslutet dröjde var att det förelåg svårigheter att få kontakt med kund för att boka in möten för planering av verkställigheten. Inga beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut har avslutats innan det har verkställts. Beslutsunderlag Handläggarens tjänsteutlåtande. Beslutet skickas till Enheten för Kvalitet och strategisk utveckling. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 234

39 1 (2) Dokumentnamn Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KS 2018/419 Redovisning av ej verkställda beslut Beslut Utskottet Barn och ungdom föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal Utskottet Barn och ungdom föreslår kommunstyrelsen hemställa kommunfullmäktige besluta att godkänna rapporteringen av ej verkställda beslut för kvartal Sammanfattning av ärendet Kommunen är skyldig att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljat bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) inte har verkställts inom tre månader. Kommunen ska även rapportera till IVO när ett tidigare rapporterat beslut har blivit verkställt eller av någon anledning har avslutats innan det har verkställts. De beslut enligt SoL avseende barn och unga under 21 år som har rapporterats till IVO för perioden 1 juli till 30 september 2018, d.v.s. kvartal 3, är: Ej verkställda beslut: - Familjestöd enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det finns inget familjestöd att erbjuda kund i dagsläget. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. - Kontaktfamilj enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Flertalet kontaktfamiljer har varit tilltänkta men har till sist av olika anledningar inte kunnat anta uppdraget. Ett nytt möte med en tilltänkt kontaktfamilj är inbokat. - Kontaktfamilj enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: Det har inte funnits lämplig resurs för att verkställa beslutet. Ett möte med en tilltänkt kontaktfamilj är inbokat. - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: då det är ett komplext och omfattande uppdrag har det ännu inte gått att hitta en lämplig uppdragstagare. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: då det är ett komplext och omfattande uppdrag har 235

40 det ännu inte gått att hitta en lämplig uppdragstagare. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Orsak till ej verkställighet: då det är ett komplext och omfattande uppdrag har det ännu inte gått att hitta en lämplig uppdragstagare. Arbetet med att hitta en passande resurs fortsätter. Verkställda beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut: - Kontaktperson enligt SoL. Beslutsdatum: Beslutet verkställdes En orsak till att verkställighet av beslutet dröjde var att det förelåg svårigheter att få kontakt med kund för att boka in möten för planering av verkställigheten. Inga beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda beslut har avslutats innan det har verkställts. 2 (2) Beslutsunderlag Handläggarens tjänsteutlåtande. Beslutet skickas till Enheten för Kvalitet och strategisk utveckling. Johanna Kastenholm Utredare/utvecklare Enheten för Kvalitet och strategisk utveckling 236

41 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/1048 Diskussion inför uppdrag till tillfällig beredning för översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att synpunkterna läggs till handlingarna Sammanfattning av ärendet I enlighet med Vägledning för tillsättning av, arbete i och utvärdering av tillfälliga fullmäktigeberedningar har kommunfullmäktiges presidium i samråd med kommunstyrelsens presidium, tagit fram ett förslag till uppdrag för en tillfällig beredning. Kommunfullmäktige förväntas tydliggöra sina synpunkter på uppdragets utformning, omfång och syfte vid sammanträdet 18 december. Efter sammanträdet har kommunfullmäktiges presidium fått en tillräckligt klar bild av kommunfullmäktiges vilja för att formulera ett slutgiltigt förslag till uppdrag för en tillfällig beredning. Fastställande av uppdraget och val av ledamöter till beredningen görs vid kommunfullmäktiges sammanträde 26 februari Frågor för kommunfullmäktige att debattera kring: Utskickat förslag till beredningsuppdrag, samt Vilken dignitet ska allmänhetens synpunkter ha för beslutsprocessen (till exempel informerande, rådgivande, bindande, med mera)? Eventuellt prioriterade målgrupper för medborgardialog? Mål för antal som ska ha deltagit i medborgardialogerna? Krav på en digital och interaktiv plan? Ska planen innehålla konkreta mål (tydliga inriktningsmål)? Till exempel ett visst antal bostäder eller klimatmål som minskning med xx% av växthusgasutsläpp? Beslutsunderlag Förslag till beslut Förslag till beredningsuppdrag Beslutet skickas till 237

42 2 (2) Sekreterare ÖP Administratör ÖP 238

43 Dokumentnamn Förslag till beredningsuppdrag Datum Diarienummer (6) Adress UNDERLAG BEREDNINGSUPPDRAG Översiktsplan samt Bostadsförsörjningsprogram 239

44 Sammanfattning Beredningens uppdrag är tvådelat, dels att ta fram ett förslag till ny översiktsplan och dels att parallellt revidera kommunens plan för bostadsförsörjning. Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Enligt 3 kap. 27 plan- och bygglagen (PBL) ska översiktsplanens aktualitet prövas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Den 18 september 2018 fattade kommunfullmäktige i Tierps kommun beslut om att bedöma den gällande översiktsplanen (ÖP ) som inaktuell, samt att en tillfällig beredning ska inrättas för arbetet med framtagande av en ny översiktsplan. Beredningens övergripande mål är att arbeta fram en långsiktig och hållbar plan för hela kommunen. Planen ska, i linje med kommunens vision, skapa förutsättningar för och peka ut vägen mot en kommun där nuvarande och tillkommande invånare erbjuds ett rikt liv med god service, goda och hållbara miljöer och strukturer samt ett starkt och innovativt företagsklimat. Planen ska arbetas fram i enlighet med gällande lagstiftning, med hänsyn till internationella, nationella och regionala avtal, planer och mål och med särskilt fokus på hållbar utveckling. Framtagandeprocessen ska vara demokratisk och öppen och beredningen ska aktivt verka för stort deltagande från allmänhet med en demografisk bredd. I beredningens uppdrag ingår också att parallellt med översiktsplanen ta fram ett aktuellt bostadsförsörjningsprogram i enlighet med lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Syftet med programmet för bostadsförsörjning är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genom-förs. Bostadsförsörjningsprogrammet ska vara ett separat dokument, inte en del av översiktsplanen

45 Bakgrund Översiktsplan Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Av översiktsplanen ska det även framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Enligt 3 kap. 27 plan- och bygglagen (PBL) ska översiktsplanens aktualitet prövas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Den 18 september fattade kommunfullmäktige i Tierps kommun beslut om att bedöma den gällande översiktsplanen (ÖP ) som inaktuell, samt att en tillfällig beredning ska inrättas för arbetet med framtagande av en ny översiktsplan. Den färdiga översiktsplanen ska ange kommunens ambitioner och vilja för hur dess mark och vatten ska användas. En välskriven och lättförståelig översiktsplan med tydliga ställningstagande kommer att fylla flera funktioner: - För kommunens befintliga och potentiella invånare och företag blir planen ett tittskåp in i framtiden och visar i vilken riktning kommunen utvecklas som helhet liksom dess olika geografiska områden. - Översiktsplanen ska också utgöra ett verktyg och hjälpmedel i framtida detaljplanearbeten och kunna erbjuda ett övergripande perspektiv på samhällsbyggnadsfrågor, vilka områden som avses bevaras respektive utvecklas. - För bygglov utom detaljplanelagt område ska översiktsplanen erbjuda stöd i bedömningarna. - Översiktsplanen är tillika vägledande vid strandskyddsprövningar. - En översiktsplan utgör även en form av överenskommelse mellan kommun och länsstyrelse i tolkningen av regionala, nationella och internationella planer och mål. Översiktsplaneringen är ett viktigt instrument för kommunen när det gäller att förbereda och genomföra kommunens bostadspolitiska intentioner. I översiktsplanen anger kommunen hur man tänker tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Både översiktsplanen och bostadsförsörjningsprogrammet behövs för att nå kommunens bostadspolitiska mål. Bostadsförsörjningsprogrammet ska utgöra ett underlag för översiktsplaneringen. Program för bostadsförsörjning Alla kommuner ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning, det regleras i lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Enligt Tierps kommuns Riktlinje för styrdokument motsvaras lagstiftarens krav av ett program för bostadsförsörjning. Bostadsförsörjningsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod eller om förutsättningarna förändras

46 Tierps kommuns bostadsförsörjningsplan antogs av kommunfullmäktige den 9 april 2013 ( 43) och behöver nu revideras. Ny benämning blir program. Syftet med bostadsförsörjningsprogrammet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Programmet ska innehålla minst följande uppgifter: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Övergripande mål Översiktsplanen ska vara: En långsiktig och hållbar plan för hela kommunen. Planen ska, i linje med kommunens vision, skapa förutsättningar för och peka ut vägen mot en kommun där nuvarande och tillkommande invånare erbjuds ett rikt liv med god service, goda och hållbara miljöer och strukturer samt ett starkt och innovativt företagsklimat. Bostadsförsörjningsprogrammet ska: skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Uppdrag Beredningens uppdrag är att arbeta fram en ny översiktsplan för Tierps kommun. Parallellt med arbetet att ta fram en ny översiktsplan, ska beredningen också arbeta fram ett bostadsförsörjningsprogram i Tierps kommun Översiktsplanen och bostadsförsörjningsprogrammet ska arbetas fram i enlighet med gällande lagstiftning, internationella, nationella och regionala planer och mål som har beröring med kommunens planeringsarbete, kommunens vision och övriga styrdokument. Översiktsplanen ska ha en tydlig utgångspunkt i hållbar utveckling. Framtagandet ska präglas av demokratiska principer, öppenhet och ha ett stort fokus på medborgardeltagande och medborgardialog. Översiktsplanen ska utformas så den är ett reellt verktyg som är användbart i kommunens framtida plan- och utvecklingsarbete. Metod Översiktsplan Beredningen utformar en projektplan för arbetet. Viktigt att beakta i projektplanen är att medborgardeltagande och medborgardialog ska vara en del i framtagandet av översiktsplanen. I dialogen är det av vikt att samla in olika perspektiv, inte 242 4

47 minst de ungas. Beredningen ska ha kontakt med intressenter som näringsliv, föreningsliv, markägare och kommunala bolag. Beredningen ska ha kontakt med intressenter som näringsliv, föreningsliv och kommunala bolag. Ledamöterna i beredningen har ansvar för att löpande förankra beredningens arbete i respektive partigrupp. Bostadsförsörjningsprogram Boverket har tagit fram en handbok för arbetet med bostadsförsörjning: I handboken finns en process som beredningen kan använda för framtagandet av det nya bostadsförsörjningsprogrammet. Uppgifterna i programmet ska särskilt grundas på analys av: den demografiska utvecklingen efterfrågan på bostäder bostadsbehovet för särskilda grupper marknadsförutsättningarna. Bostadsförsörjningsprogrammet ska redovisas i ett separat dokument som beslutas av kommunfullmäktige. Det kan alltså inte beslutas som en del av översiktsplanen. Programmet ska vara vägledande när kommunen i översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset i 2 kap 3 5 PBL, det vill säga bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Omfattning av översiktsplan Översiktsplanen ska geografiskt omfatta kommunens mark- och vattenområden och blir således helt kommuntäckande. Resurser Resurser för: - Beredningens sammanträdestimmar och inläsningstid inför sammanträden - Eventuella seminarier och studiebesök - Genomförande av medborgardialoger - Utredningar - Sekreterare från Ledningsstöd - Projektgrupper för översiktsplan respektive för bostadsförsörjningsprogram bestående av tjänstemän från främst Medborgarservice och Gemensam service, utsedda av kommundirektör - Övriga kringkostnader Tidsperiod Beredningens arbete kan inledas tidigt under 2019 och beräknas sedan pågå ca 3 år. Beslut om en ny översiktsplan beräknas kunna fattas på kommunfullmäktiges 243 5

48 sammanträde i februari år Beslut om bostadsförsörjningsprogram beräknas kunna fattas inom samma tidsperiod som översiktsplanen. Återkoppling till kommunfullmäktige Beredningens ordförande ska 2 gånger per år informera kommunfullmäktige om hur arbetet fortskrider och eventuella justeringar i tidsplanen. Vid samma tillfälle kan det hållas temadebatt runt delar av beredningens arbete. Kommunfullmäktige kommer uppdra åt Revisionen att löpande följa arbetet med framtagandet av översiktsplan

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Förlängning av val av 11 nämndemän vid Uppsala tingsrätt Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att förlänga redan valda nämndemän vid Uppsala tingsrätt till den 31 december Helena Broman (S) Lars-Åke Nygren (S) Ann-Charlotte Andersson (S) Tommy Eriksson (S) Rose-Marie Nejdling (MP) Bert Karlsson (V) Lars-Gunnar Sandin (C) Maria Sundh (C) Roger Henningsson Brander (opolitisk) Peter Dons-Möller (M) Bengt Lindström (SD) Sammanfattning av ärendet Nämndemannavalet är först hösten 2019 och med anledning av detta ska redan valda nämndemän förlänga sitt uppdrag till den 31 dec Uppdrag Nämndemännen ska bidra till att folket får insyn och känner förtroende för domstolarna. De är svenska folkets representanter i domstolarna och därför ska nämndemannakåren i sin sammansättning så långt som möjligt återspegla förhållandena i samhället vad gäller ålder, kön och bakgrund. Det är en grundläggande del i vår demokrati. En allsidig sammansättning av kåren tillför olika erfarenheter, ger olika perspektiv i dömandet och det är viktigt att den som medverkar i en rättegång känner sig förstådd av de som sitter i rätten. Behörighet Den som ska tjänstgöra som nämndeman måste vara myndig vid (tidpunkten för val), vara svensk medborgare och folkbokförd i den aktuella domstolens Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 245

50 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen domkrets. Man får inte vara ställd under förvaltarskap och inte heller vara försatt i konkurs. Vissa yrkesgrupper är undantagna från att kunna väljas till nämndeman eftersom de riskerar att hamna i en intressekonflikt. Är man anställd vid domstol, är åklagare eller polis, advokat eller har annat yrke där man för andras talan inför rätten får man inte vara nämndeman. Man får inte vara nämndeman i förvaltningsrätt eller kammarrätt om man är anställd vid Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Transportstyrelsen, länsstyrelse eller myndighet som lyder under länsstyrelse. Lämplighet Nämndemän måste ha gott omdöme. Uppdraget som nämndeman ställer stora krav på objektivitet, saklighet och fokusering. Däremot finns inga krav på kunskaper i juridik. Eftersom nämndemännen bland annat ska ta ställning till om den som åtalas gjort sig skyldig till brott är det viktigt att nämndemännen är goda förebilder i fråga om laglydnad. Precis som juristdomaren är nämndemännen skyldiga att följa lagen i den dömande verksamheten. De ska vara självständiga och opartiska och får heller inte låta sig påverkas av sina politiska åsikter. I den domared som nämndemännen avlägger lovar de också att inte sprida ut eller tala om för andra sådant som förekommit vid rättegången och som inte ska bli offentligt, till exempel vad som sagts vid rättens enskilda överläggning. Nämndemän har närvaroplikt, vilket innebär att de måste komma till domstolen när de ska tjänstgöra, om de inte meddelat förhinder. Att utebli riskerar att förhandlingen måste ställas in vilket medför stora kostnader. Beslutsunderlag Beslut kommunfullmäktige 98/2015 Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Uppsala Tingsrätt Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 246

51 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Förlängning av val av 11 nämndemän vid Uppsala tingsrätt Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att förlänga redan valda nämndemän vid Uppsala tingsrätt till den 31 december Helena Broman (S) Lars-Åke Nygren (S) Ann-Charlotte Andersson (S) Tommy Eriksson (S) Rose-Marie Nejdling (MP) Bert Karlsson (V) Lars-Gunnar Sandin (C) Maria Sundh (C) Roger Henningsson Brander (opolitisk) Peter Dons-Möller (M) Bengt Lindström (SD) Sammanfattning av ärendet Nämndemannavalet är först hösten 2019 och med anledning av detta ska redan valda nämndeman förlänga sitt uppdrag till den 31 dec Uppdrag Nämndemännen ska bidra till att folket får insyn och känner förtroende för domstolarna. De är svenska folkets representanter i domstolarna och därför ska nämndemannakåren i sin sammansättning så långt som möjligt återspegla förhållandena i samhället vad gäller ålder, kön och bakgrund. Det är en grundläggande del i vår demokrati. En allsidig sammansättning av kåren tillför olika erfarenheter, ger olika perspektiv i dömandet och det är viktigt att den som medverkar i en rättegång känner sig förstådd av de som sitter i rätten. Behörighet Den som ska tjänstgöra som nämndeman måste vara myndig vid (tidpunkten för val), vara svensk medborgare och folkbokförd i den 247

52 2 (2) aktuella domstolens domkrets. Man får inte vara ställd under förvaltarskap och inte heller vara försatt i konkurs. Vissa yrkesgrupper är undantagna från att kunna väljas till nämndeman eftersom de riskerar att hamna i en intressekonflikt. Är man anställd vid domstol, är åklagare eller polis, advokat eller har annat yrke där man för andras talan inför rätten får man inte vara nämndeman. Man får inte vara nämndeman i förvaltningsrätt eller kammarrätt om man är anställd vid Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Transportstyrelsen, länsstyrelse eller myndighet som lyder under länsstyrelse. Lämplighet Nämndemän måste ha gott omdöme. Uppdraget som nämndeman ställer stora krav på objektivitet, saklighet och fokusering. Däremot finns inga krav på kunskaper i juridik. Eftersom nämndemännen bland annat ska ta ställning till om den som åtalas gjort sig skyldig till brott är det viktigt att nämndemännen är goda förebilder i fråga om laglydnad. Precis som juristdomaren är nämndemännen skyldiga att följa lagen i den dömande verksamheten. De ska vara självständiga och opartiska och får heller inte låta sig påverkas av sina politiska åsikter. I den domared som nämndemännen avlägger lovar de också att inte sprida ut eller tala om för andra sådant som förekommit vid rättegången och som inte ska bli offentligt, till exempel vad som sagts vid rättens enskilda överläggning. Nämndemän har närvaroplikt, vilket innebär att de måste komma till domstolen när de ska tjänstgöra, om de inte meddelat förhinder. Att utebli riskerar att förhandlingen måste ställas in vilket medför stora kostnader. Beslutsunderlag Beslut kommunfullmäktige 98/2015 Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 248

53 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 5 revisorer för granskning av kommunens räkenskaper och förvaltning samt val av ordförande och vice ordförande Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till revisorer att granska kommunens räkenskaper och förvaltning under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Daniel Blomstedt (opolitisk) Pia Wårdsäter (S) Vakant (SD) Veronica Stennek (C) Ingela Källgren Sawela (M) att som revisionens ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Daniel Blomstedt, att som revisionens vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Pia Wårdsäter. Sammanfattning av ärendet Kommunen har fem revisorer och inga ersättare. Tre av revisorerna skall representera oppositionen. Kommunfullmäktige ska för den tid som fullmäktige bestämmer bland valda revisorer utse en ordförande och en vice ordförande som båda representerar oppositionen. För revisorerna gäller bestämmelserna i kommunallagen, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning, utfärdade ägardirektiv för kommunala företag samt revisorernas reglemente. Revisionsarbetet ska bedrivas med utgångspunkt från den senaste versionen av skriften "God revisionssed i kommunal verksamhet". Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 249

54 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ekonomienheten Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 250

55 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 5 revisorer för granskning av kommunens räkenskaper och förvaltning samt val av ordförande och vice ordförande Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till revisorer att granska kommunens räkenskaper och förvaltning under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Daniel Blomstedt (opolitisk) Pia Wårdsäter (S) Opposition (SD) Veronica Stennek (C) Ingela Källgren (M) att som revisionens ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Daniel Blomstedt, att som revisionens vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Pia Wårdsäter. Sammanfattning av ärendet Kommunen har fem revisorer och inga ersättare. Tre av revisorerna skall representera oppositionen. Kommunfullmäktige ska för den tid som fullmäktige bestämmer bland valda revisorer utse en ordförande och en vice ordförande som båda representerar oppositionen. För revisorerna gäller bestämmelserna i kommunallagen, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning, utfärdade ägardirektiv för kommunala företag samt revisorernas reglemente. Revisionsarbetet ska bedrivas med utgångspunkt från den senaste versionen av skriften "God revisionssed i kommunal verksamhet". Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman 251

56 2 (2) Lönecentrum Ekonomienheten 252

57 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 9 ledamöter i demokratiberedningen samt val av ordförande och vice ordförande Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare i demokratiberedningen under perioden 1 januari 2019 till 14 oktober 2022 utse: Ledamöter Yaqub Ahmed (C) Jelena Zivkovic (M) Massimo Cocco (L) Lars Svensk (KD) Thomas Gahnstedt (KD) Vakant (MP) Vakant (S) Johan Söderström (SD) Vakant (V) Ersättare Bengt-Olov Eriksson (S) att som demokratiberedningens ordförande under perioden 1 januari 2019 till 14 oktober 2022 utse Lars Svensk (KD), att som demokratiberedningens vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 14 oktober 2022 utse vakant, (S). Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningens uppdrag är att samordna det övergripande demokratiarbetet, verka för förbättrad representativitet, integration och mångfald, och att utveckla dialogen med medborgarna. Demokratiberedningens mandatperiod sammanfaller med fullmäktiges mandatperiod. Val av ledamöter och ersättare till demokratiberedningen förrättas på det sammanträde vid vilket fullmäktige väljer styrelsen och övriga nämnder. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 253

58 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Till demokratiberedningen utses ledamöter med en representant från varje parti som finns representerat i fullmäktige. Förutom dessa ledamöter tillkommer fullmäktiges ordförande som också är beredningens ordförande. Fullmäktige utser bland beredningens ledamöter en vice ordförande. Fullmäktiges 2:e vice ordförande är ersättare i demokratiberedningen. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 254

59 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 9 ledamöter i demokratiberedningen samt val av ordförande och vice ordförande Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare i demokratiberedningen under perioden 1 januari 2019 till 14 oktober 2022 utse: Ledamöter Yaqub Ahmed (C) Massimo Cocco (L) Jelena Zivkovic (M) Ledande styre (XX) Ledande styre (XX) Opposition (XX) Opposition (XX) Opposition (XX) Opposition (XX) Opposition (XX) Ersättare Bengt-Olov Eriksson (S) att som demokratiberedningens ordförande under perioden 1 januari 2019 till 14 oktober 2022 utse Lars Svensk (KD), att som valnämndens vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 14 oktober 2022 utse namn, (XX). Sammanfattning av ärendet Demokratiberedningens uppdrag är att samordna det övergripande demokratiarbetet, verka för förbättrad representativitet, integration och mångfald, och att utveckla dialogen med medborgarna. Demokratiberedningens mandatperiod sammanfaller med fullmäktiges mandatperiod. Val av ledamöter och ersättare till demokratiberedningen 255

60 2 (2) förrättas på det sammanträde vid vilket fullmäktige väljer styrelsen och övriga nämnder. Till demokratiberedningen utses ledamöter med en representant från varje parti som finns representerat i fullmäktige. Förutom dessa ledamöter tillkommer fullmäktiges ordförande som också är beredningens ordförande. Fullmäktige utser bland beredningens ledamöter en vice ordförande. Fullmäktiges 2:e vice ordförande är ersättare i demokratiberedningen. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 256

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 4 ledamöter och 4 ersättare i jävsnämnden samt val av ordförande och vice ordförande Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare till i jävsnämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamöter Lars Lindgren (C) Henrik Sundin (M) Lars-Peter Hållstrand (S) Christer Niklasson (S) Ersättare Thomas Gahnstedt (KD) Mats Wikander (C) Margaretha Magnusson (S) Vakant (V) att som jävsnämndens ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Lars-Peter Hållstrand (S), att som jävsnämndens vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Christer Niklasson (S). Sammanfattning av ärendet Jävsnämnden fullgör frågor som rör myndighetsutövning gentemot kommunens egna verksamheter. Nämnden består av fyra ledamöter och fyra ersättare. Kommunfullmäktige utser ordförande inom oppositionen. Nämndens ledamöter och ersättare får inte samtidigt ha förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 257

62 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 258

63 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 4 ledamöter och 4 ersättare i jävsnämnden samt val av ordförande och vice ordförande Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare till i jävsnämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamöter Lars Lindgren (C) Ledande styre (XX) Lars-Peter Hållstrand (S) Christer Niklasson (S) Ersättare Mats Wikander (C) Anders Eklund (M) Margaretha Magnusson (S) Opposition (S att som jävsnämndens ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Lars-Peter Hållstrand (S), att som jävsnämndens vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse namn, (XX). Sammanfattning av ärendet Jävsnämnden fullgör frågor som rör myndighetsutövning gentemot kommunens egna verksamheter. Nämnden består av fyra ledamöter och fyra ersättare. Kommunfullmäktige utser ordförande inom oppositionen. Nämndens ledamöter och ersättare får inte samtidigt ha förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar 259

64 2 (2) Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 260

65 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 7 ledamöter och 7 ersättare i valnämnden samt val av ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare i valnämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamöter Vakant (C) Jessica Tindre Falk (M) Inger Wennberg (S) Marianne Eriksson (C) Monica Norén (S) Benny Larsson (S) Jonhas Åker (SD) Ersättare Jan Berglund (KD) Sara Nordfors (L) Ledande styre (XX) Anette Pettersson (S) Helena Broman (S) Tommy Eriksson (S) Johan Söderström (SD) att som valnämndens ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse vakant, (C), att som valnämndens 1:e vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Jessica Tindre Falk (M), att som valnämndens 2:e vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Inger Wennberg (S). Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 261

66 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Sammanfattning av ärendet Valnämnden förbereder och leder det praktiska genomförandet av de allmänna valen i kommunen; riksdag, kommun, landsting, samt folkomröstningar i kommunen eller landstinget enligt lag om kommunala folkomröstningar och val föranledda av EU-medlemskapet med mera. Valnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med vallagstiftningen och andra författningar samt bestämmelser i valnämndens reglemente. Valnämnden har sju ledamöter och sju ersättare. Fullmäktige utser bland ledamöterna ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande. Beslutsmotivering Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 262

67 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 7 ledamöter och 7 ersättare i valnämnden samt val av ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare i valnämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamöter Vakant (C) Ledande styre (M) Marianne Eriksson (C) Inger Wennberg (S) Monica Norén (S) Benny Larsson (S) Opposition (SD) Ersättare Sara Nordfors (L) Ledande styre (XX) Ledande styre (XX) Anette Pettersson (S) Helena Broman (S) Tommy Eriksson (S) Opposition (XX) att som valnämndens ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse vakant (C), att som valnämndens 1:e vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse namn, (XX), att som valnämndens 2:e vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Inger Wennberg (S). Sammanfattning av ärendet Valnämnden förbereder och leder det praktiska genomförandet av de allmänna valen i kommunen; riksdag, kommun, landsting, samt 263

68 2 (2) folkomröstningar i kommunen eller landstinget enligt lag om kommunala folkomröstningar och val föranledda av EU-medlemskapet med mera. Valnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med vallagstiftningen och andra författningar samt bestämmelser i valnämndens reglemente. Valnämnden har sju ledamöter och sju ersättare. Fullmäktige utser bland ledamöterna ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 264

69 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ledamot och 1 ersättare samt ordförande till IT-nämnden (Knivsta, Älvkarleby, Tierp, Östhammar, Heby) Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamot och ersättare samt ordförande till IT-nämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Tierps kommun Sara Sjödal (C) ordförande Knivsta kommun Peter Evansson (S), ledamot för tiden från den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020 samt Klas Bergström (M), ledamot för tiden från den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2022 Heby kommun Ännu inte beslutat Östhammars kommun Ännu inte beslutat Älvkarleby kommun Ännu inte beslutat Ersättare Viktoria Söderling (S) Knivsta kommun Pontus Lamberg (KD), ersättare för tiden från 1 januari 2019 till och med 31 december Heby kommun Ännu inte beslutat Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 265

70 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Östhammars kommun Ännu inte beslutat Älvkarleby kommun Ännu inte beslutat Sammanfattning av ärendet Heby-, Knivsta-, Tierps-, Älvkarleby- och Östhammars kommuner utredde vintern 2016/17 lämpligheten i att bilda en gemensam it-nämnd. Studien gav vid hand att en sådan sammanslagning skulle bereda en bättre möjlighet för digitalisering av kommunernas verksamheter samt öka effektiviteten inom it-verksamheten. På grundval av detta inleddes ett arbete inleddes för att genomföra bildandet av en sådan nämnd. Respektive kommun fattade våren 2017 inriktningsbeslut i frågan där man deklarerade att det fanns en ambition att söka bilda gemensam nämnd. Nämnden består av 5 (fem) ledamöter och 5 (fem) ersättare. Varje samverkande kommun utser en ledamot och en ersättare. Den gemensamma nämndens presidium utgörs av ordförande och vice ordförande. Dessa funktioner utses av värdkommunens kommunfullmäktige bland dem som valts till att ingå i nämnden. Vice ordförande har funktion som ordförandes ställföreträdare. Nämnden representeras av ordföranden och vice ordföranden om inte ordföranden har beslutat annat. It-chefen, eller den som denne utser, är föredragande av ärenden i nämndens möten. Nämnden tillträder enligt reglementet 1 januari Målsättningen är att de fem kommunerna över tid alltmer ska arbeta i samma verksamhetssystem för att få en så effektiv hantering som möjligt. Det utesluts inte att samarbete även kan ske med kommuner som inte ingår i den gemensamma nämnden i olika frågor, exempelvis kring upphandlingar. Tierp kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden och också som arbetsgivare för de anställda inom it-verksamheten. Nämndens ansvar är även att medverka i de fem kommunernas digitala utvecklingsarbete samt stödja samordning av verksamhetsutvecklingsinsatser som är it-relaterade. Nämnden ska sträva efter att arbeta i en samverkans- och samförståndskultur. Nämnden ska även verka för att kontinuerligt effektivisera itverksamheten för att kunna leverera it-tjänster till förvaltningarna till överenskomna servicenivåer. Det innefattar även it-relaterade verksamhets- och utvecklingsfrågor. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 266

71 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen De kommunala bolagen inom de fem kommunerna kan köpa ittjänster och it-produkter av nämnden om separata avtal upprättas och att bolagen följer de upphandlingsregler och -avtal som gäller för itnämnden. Ansvaret för kommunernas förvaltning och utveckling, inklusive den så kallade digitala utvecklingen, åligger i sin helhet respektive kommun. Kommunerna ska i en samverkanskultur arbeta för att se gemensamma effektiva lösningar för såväl kärnverksamheterna som för it-verksamheten. Finansieringen av it-nämndens verksamhet regleras via de fem kommunernas överenskommelse Principer för Ekonomistyrning för itnämnden. Där är målsättningen att huvuddelen av kostnaderna regleras via en fördelningsnyckel som bl a baseras på antal datorer, undantag finns inom områden där förutsättningarna är väsentligt skilda mellan kommunerna. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till IT-nämnden Knivsta kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Heby kommun Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 267

72 1 (3) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 ledamot och 1 ersättare till IT-nämnden (Knivsta, Älvkarleby, Tierp, Östhammar, Heby) Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamot/ordförande och ersättare till IT-nämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Tierps kommun Sara Sjödal (C) ordförande Knivsta kommun Peter Evansson (S), ledamot för tiden från den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020 samt Klas Bergström (M), ledamot för tiden från den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2022 Heby kommun Östhammars kommun Älvkarleby kommun Ersättare Viktoria Söderling (S) Knivsta kommun Pontus Lamberg (KD), ersättare för tiden från 1 januari 2019 till och med 31 december Heby kommun Östhammars kommun Älvkarleby kommun 268

73 2 (3) Sammanfattning av ärendet Heby-, Knivsta-, Tierps-, Älvkarleby- och Östhammars kommuner utredde vintern 2016/17 lämpligheten i att bilda en gemensam it-nämnd. Studien gav vid hand att en sådan sammanslagning skulle bereda en bättre möjlighet för digitalisering av kommunernas verksamheter samt öka effektiviteten inom it-verksamheten. På grundval av detta inleddes ett arbete inleddes för att genomföra bildandet av en sådan nämnd. Respektive kommun fattade våren 2017 inriktningsbeslut i frågan där man deklarerade att det fanns en ambition att söka bilda gemensam nämnd. Nämnden består av 5 (fem) ledamöter och 5 (fem) ersättare. Varje samverkande kommun utser en ledamot och en ersättare. Den gemensamma nämndens presidium utgörs av ordförande och vice ordförande. Dessa funktioner utses av värdkommunens kommunfullmäktige bland dem som valts till att ingå i nämnden. Vice ordförande har funktion som ordförandes ställföreträdare. Nämnden representeras av ordföranden och vice ordföranden om inte ordföranden har beslutat annat. It-chefen, eller den som denne utser, är föredragande av ärenden i nämndens möten. Nämnden tillträder enligt reglementet 1 januari Målsättningen är att de fem kommunerna över tid alltmer ska arbeta i samma verksamhetssystem för att få en så effektiv hantering som möjligt. Det utesluts inte att samarbete även kan ske med kommuner som inte ingår i den gemensamma nämnden i olika frågor, exempelvis kring upphandlingar. Tierp kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden och också som arbetsgivare för de anställda inom itverksamheten. Nämndens ansvar är även att medverka i de fem kommunernas digitala utvecklingsarbete samt stödja samordning av verksamhetsutvecklingsinsatser som är it-relaterade. Nämnden ska sträva efter att arbeta i en samverkans- och samförståndskultur. Nämnden ska även verka för att kontinuerligt effektivisera itverksamheten för att kunna leverera it-tjänster till förvaltningarna till överenskomna servicenivåer. Det innefattar även it-relaterade verksamhets- och utvecklingsfrågor. De kommunala bolagen inom de fem kommunerna kan köpa ittjänster och it-produkter av nämnden om separata avtal upprättas och att bolagen följer de upphandlingsregler och -avtal som gäller för itnämnden. Ansvaret för kommunernas förvaltning och utveckling, inklusive den så kallade digitala utvecklingen, åligger i sin helhet respektive 269

74 3 (3) kommun. Kommunerna ska i en samverkanskultur arbeta för att se gemensamma effektiva lösningar för såväl kärnverksamheterna som för it-verksamheten. Finansieringen av it-nämndens verksamhet regleras via de fem kommunernas överenskommelse Principer för Ekonomistyrning för itnämnden. Där är målsättningen att huvuddelen av kostnaderna regleras via en fördelningsnyckel som bl a baseras på antal datorer, undantag finns inom områden där förutsättningarna är väsentligt skilda mellan kommunerna. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till IT-nämnden Knivsta kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Heby kommun Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 270

75 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ledamot och 1 ersättare samt ordförande till Lönenämnden (Knivsta, Älvkarleby, Tierp) Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamot och ersättare och ordförande till Lönenämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Tierps kommun Sara Sjödal (C) Ordförande Knivsta kommun Peter Evansson (S), ledamot för tiden från den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020 Klas Bergström (M), ledamot för tiden från den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2022 Älvkarleby kommun Ännu inte beslutat Ersättare Tierps kommun Viktoria Söderling (S) Knivsta kommun Pierre Jansson (KNU), ersättare för tiden från 1 januari 2019 till och med 31 december Älvkarleby kommun Ännu inte beslutat Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 271

76 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Sammanfattning av ärendet Tierp, Älvkarleby och Knivsta kommuner har i avtal kommit överens om att från och med 1 januari 2012 inrätta en gemensam nämnd inom lönepensionsadministrationen. Detta görs i enlighet med 3 kap. 3 a kommunallagen och i övrigt i enlighet med bestämmelser i gällande speciallagar inom området. Nämnden kallas för Lönecentrum. Tierps kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Nämnden ansvarar för löne- och pensionsadministrationen i Tierps, Älvkarleby och Knivsta kommuner. Nämnden består av tre ledamöter och tre ersättare. Värdkommunen väljer två ledamöter och två ersättare, övrig samverkande kommun väljer en ledamot och en ersättare. Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Lönenämnden Knivsta kommun Älvkarleby kommun Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 272

77 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 ledamot och 1 ersättare samt ordförande till Lönenämnden (Knivsta, Älvkarleby, Tierp) Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamot/ordförande och ersättare till Lönenämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Tierps kommun Sara Sjödal (C) ordförande Knivsta kommun Peter Evansson (S), ledamot för tiden från den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020 Klas Bergström (M), ledamot för tiden från den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2022 Älvkarleby kommun Ersättare Tierps kommun Viktoria Söderling (S) Knivsta kommun Pierre Jansson (KNU), ersättare för tiden från 1 januari 2019 till och med 31 december Älvkarleby kommun Sammanfattning av ärendet Tierp, Älvkarleby och Knivsta kommuner har i avtal kommit överens om att från och med 1 januari 2012 inrätta en gemensam nämnd inom lönepensionsadministrationen. Detta görs i enlighet med 3 kap. 3 a 273

78 2 (2) kommunal-lagen och i övrigt i enlighet med bestämmelser i gällande speciallagar inom området. Nämnden kallas för Lönecentrum. Tierps kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Nämnden ansvarar för löne- och pensionsadministrationen i Tierps, Älvkarleby och Knivsta kommuner. Nämnden består av tre ledamöter och tre ersättare. Värdkommunen väljer två ledamöter och två ersättare, övrig samverkande kommun väljer en ledamot och en ersättare. Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Lönenämnden Knivsta kommun Älvkarleby kommun Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 274

79 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 5 ledamöter till krisledningsnämnd samt val av ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter i krisledningsnämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamöter Sara Sjödal (C) Lars-Göran Birkehorn-Karlsen (M) Viktoria Söderling (S) Jonas Nyberg (S) Joakim Larsson (SD) att som krisledningsnämndens ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Sara Sjödal (C), att som krisledningsnämndens 1:e vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Lars-Göran Birkehorn-Karlsen (M), att som krisledningsnämndens 2:e vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Viktoria Söderling (S). Sammanfattning av ärendet Krisledningsnämnden har till uppgift att utöva den ledningsfunktion som enligt lag ankommer på kommunen vid extraordinära händelser i fredstid. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. På krisledningsnämnden ankommer att träda i funktion som nämnd i samband med en extraordinär händelse. Nämnden sammankallas av ordförande eller på begäran av en enskild ledamot och nämnden beslutar då kollegialt om att den ska träda i funktion. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 275

80 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Krisledningsnämnden fattar beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som krisledningsnämnden bedömer nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Krisledningsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med den ledningsplan som fullmäktige har antagit, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i krisledningsnämndens reglemente. Krisledningsnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare varav en ledamot väljs att vara krisledningsnämndens ordförande och en ledamot väljs att vara vice ordförande. Ledamöter, ersättare och ordförandeskapet i krisledningsnämnden ska ha motsvarande befattning i kommunstyrelsens arbetsutskott. Ledamöter och ersättare väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 276

81 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 5 ledamöter till krisledningsnämnd samt val av ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter i krisledningsnämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamöter Sara Sjödal (C) Lars-Göran Birkehorn-Karlsen (M) Viktoria Söderling (S) Jonas Nyberg (S) Joakim Larsson (SD) att som krisledningsnämndens ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Sara Sjödal (C), att som krisledningsnämndens 1:e vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Lars-Göran Birkehorn-Karlsen (M), att som krisledningsnämndens 2:e vice ordförande under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse Viktoria Söderling (S). Sammanfattning av ärendet Krisledningsnämnden har till uppgift att utöva den ledningsfunktion som enligt lag ankommer på kommunen vid extraordinära händelser i fredstid. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. På krisledningsnämnden ankommer att träda i funktion som nämnd i samband med en extraordinär händelse. Nämnden sammankallas av ordförande eller på begäran av en enskild ledamot och nämnden beslutar då kollegialt om att den ska träda i funktion. krisledningsnämnden fattar beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den utsträckning som krisledningsnämnden bedömer 277

82 2 (2) nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Krisledningsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med den ledningsplan som fullmäktige har antagit, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i krisledningsnämndens reglemente. Krisledningsnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare varav en ledamot väljs att vara krisledningsnämndens ordförande och en ledamot väljs att vara vice ordförande. Ledamöter, ersättare och ordförandeskapet i krisledningsnämnden ska ha motsvarande befattning i kommunstyrelsens arbetsutskott. Ledamöter och ersättare väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 278

83 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 2 ledamöter och 2 ersättare till Räddningsnämnden (Uppsala, Tierp, Östhammar) Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare till Räddningsnämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Peter Staland (C) Vakant (S) Ersättare Sven Lokander (M) Vakant (S) Sammanfattning av ärendet Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner, där Uppsala kommun är värdkommun. Räddningsnämnden har 13 ledamöter och 13 ersättare. Räddningsnämnden styrs av alla tre kommuner främst genom ett avtal mellan kommunerna, ett reglemente och ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa styrdokument är antagna av alla tre kommuners kommunfullmäktige. De avsnitt i Mål och budget som berör räddningsnämnden är framtagna i samråd med Tierp och Östhammars kommuner. Räddningsnämnden ansvarar för att bedriva en effektiv räddningstjänstverksamhet i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Kommunstyrelserna i alla tre kommuner har en uppsyningsplikt över den gemensamma nämnden. Fullmäktige i alla tre kommuner har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 279

84 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Ordförande, vice ordförande och anställda i den gemensamma nämnden är skyldiga att lämna upplysningar vid alla tre kommuners fullmäktigesammanträden. Ledamöter i alla tre kommuners kommunfullmäktige får ställa interpellationer eller frågor till nämndens ordförande. Nämnden ska också granskas av revisorer från alla tre kommuner. Hela rättsfiguren kan karaktäriseras som en hybrid, invävd i alla tre kommuner med en stark karaktär av egenregiverksamhet. Nämndens verksamhet omfattar olycksförebyggande verksamhet, tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll, räddningsinsatser och olycksutredning enligt lagen om skydd mot olyckor. Nämndens verksamhet omfattar också tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Nämnden ska stödja andra nämnder i alla tre kommuner inom sitt kompetensområde. Nämnden har åtta inriktningsmål som finns i handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Utveckla samarbeten med andra samhällsaktörer för att minska antalet och effekterna av bränder och andra olyckor. Stärka förmågan till krisberedskap Återuppta planering för civilförsvar och räddningstjänst under höjd beredskap Stärka skyddet mot bränder och olyckor på landsbygd och glesbygd genom lokala aktörer Verka för att riskhänsyn tas i samhällsplaneringen Stärka den enskildes förmåga till riskmedvetet beteende och kunskap att handla vid bränder och olyckor genom information, rådgivning och utbildning Bryta olycksförlopp i ett så tidigt skede som möjligt genom att tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser ska förbättras Utveckla förmågan att förebygga och hantera bränder och olyckor Nämnden ska också i möjligaste mån inom sitt ansvarsområde medverka till de kommun-övergripande målen från Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 280

85 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Räddningsnämnden Uppsala kommun Östhammars kommun Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 281

86 1 (3) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 2 ledamöter och 2 ersättare till Räddningsnämnden (Uppsala, Tierp, Östhammar) Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare till Räddningsnämnden under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Peter Staland (C) Opposition (XXXX) Ersättare Ledande styre (XXXX) Opposition (XXXX) Sammanfattning av ärendet Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner, där Uppsala kommun är värdkommun. Räddningsnämnden har 13 ledamöter och 13 ersättare. Räddningsnämnden styrs av alla tre kommuner främst genom ett avtal mellan kommunerna, ett reglemente och ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa styrdokument är antagna av alla tre kommuners kommunfullmäktige. De avsnitt i Mål och budget som berör räddningsnämnden är framtagna i samråd med Tierp och Östhammars kommuner. Räddningsnämnden ansvarar för att bedriva en effektiv räddningstjänstverksamhet i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Kommunstyrelserna i alla tre kommuner har en uppsyningsplikt över den gemensamma nämnden. Fullmäktige i alla tre kommuner har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordförande, vice ordförande och anställda i 282

87 2 (3) den gemensamma nämnden är skyldiga att lämna upplysningar vid alla tre kommuners fullmäktigesammanträden. Ledamöter i alla tre kommuners kommunfullmäktige får ställa interpellationer eller frågor till nämndens ordförande. Nämnden ska också granskas av revisorer från alla tre kommuner. Hela rättsfiguren kan karaktäriseras som en hybrid, invävd i alla tre kommuner med en stark karaktär av egenregiverksamhet. Nämndens verksamhet omfattar olycksförebyggande verksamhet, tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll, räddningsinsatser och olycksutredning enligt lagen om skydd mot olyckor. Nämndens verksamhet omfattar också tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Nämnden ska stödja andra nämnder i alla tre kommuner inom sitt kompetensområde. Nämnden har åtta inriktningsmål som finns i handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Utveckla samarbeten med andra samhällsaktörer för att minska antalet och effekterna av bränder och andra olyckor. Stärka förmågan till krisberedskap Återuppta planering för civilförsvar och räddningstjänst under höjd beredskap Stärka skyddet mot bränder och olyckor på landsbygd och glesbygd genom lokala aktörer Verka för att riskhänsyn tas i samhällsplaneringen Stärka den enskildes förmåga till riskmedvetet beteende och kunskap att handla vid bränder och olyckor genom information, rådgivning och utbildning Bryta olycksförlopp i ett så tidigt skede som möjligt genom att tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser ska förbättras Utveckla förmågan att förebygga och hantera bränder och olyckor Nämnden ska också i möjligaste mån inom sitt ansvarsområde medverka till de kommun-övergripande målen från Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till 283

88 3 (3) Räddningsnämnden Uppsala kommun Östhammars kommun Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 284

89 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ledamot och 1 ersättare till gemensam Nämnd för kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälsooch sjukvård Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamot och ersättare till gemensam Nämnd för kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Åsa Sikberg (M) Ersättare Viktoria Söderling (S) Sammanfattning av ärendet Kunskapsstyrningsnämnden för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Uppsala län består av nio parter; Region Uppsala Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Region Uppsala är värdorganisation. Nämnden ska, utifrån ett gemensamt behov hos parterna, särskilt skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Med kunskapsstyrning menas processer för styrning och ledning som leder till att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för den verksamhet som bedrivs. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 285

90 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Nämnden har bland annat följande uppgifter: Vara kunskapsstöd till socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Bevaka och stödja implementering av forskning och utveckling (FoU). Ansvara för regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsstyrd socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Samverka om forskning och utveckling med externa parter, till exempel med universitet, andra vårdgivare och patientorganisationer. Ansvara för FoU-verksamheter inom Hälsa och habilitering. Nämnden har 12 ledamöter och 12 personliga ersättare. Tierps kommun har en ledamot och en ersättare. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 286

91 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 ledamot och 1 ersättare till gemensam Nämnd för kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälsooch sjukvård Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamot och ersättare till gemensam Nämnd för kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Åsa Sikberg (M) Ersättare Opposition (S) Sammanfattning av ärendet Kunskapsstyrningsnämnden för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Uppsala län består av nio parter; Region Uppsala Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Region Uppsala är värdorganisation. Nämnden ska, utifrån ett gemensamt behov hos parterna, särskilt skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Med kunskapsstyrning menas processer för styrning och ledning som leder till att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för den verksamhet som bedrivs. 287

92 2 (2) Nämnden har bland annat följande uppgifter: Vara kunskapsstöd till socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Bevaka och stödja implementering av forskning och utveckling (FoU). Ansvara för regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsstyrd socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Samverka om forskning och utveckling med externa parter, till exempel med universitet, andra vårdgivare och patientorganisationer. Ansvara för FoU-verksamheter inom Hälsa och habilitering. Nämnden har 12 ledamöter och 12 personliga ersättare. Tierps kommun har en ledamot och en ersättare. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 288

93 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ledamot och 1 ersättare till Överförmyndarnämnden i Uppsala län Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamot och ersättare till Överförmyndarnämnden i Uppsala län under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Lotta Carlberg (C) Ersättare Vakant (S) Sammanfattning av ärendet Överförmyndarnämnden i Uppsala län är en gemensam nämnd för Uppsala, Knivsta, Heby, Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Nämnden har Uppsala kommun som värdkommun. Från och med januari 2019 kommer även Enköping och Håbo kommun att ingå i den gemensamma nämnden (sistnämnda två kommuner ingår sedan första halvåret 2017 i gemensam förvaltning med övriga nämnda kommuner). Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det hen har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn. Överförmyndarnämnden har 8 ledamöter och 8 ersättare varav Tierps kommun har en ledamot och en ersättare Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 289

94 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Beslutet skickas till Överförmyndarnämnden i Uppsala län Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 290

95 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 ledamot och 1 ersättare till Överförmyndarnämnden i Uppsala län Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamot och ersättare till Överförmyndarnämnden i Uppsala län under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Lotta Carlberg (C) Ersättare Opposition (S) Sammanfattning av ärendet Överförmyndarnämnden i Uppsala län är en gemensam nämnd för Uppsala, Knivsta, Heby, Tierps, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Nämnden har Uppsala kommun som värdkommun. Från och med januari 2019 kommer även Enköping och Håbo kommun att ingå i den gemensamma nämnden (sistnämnda två kommuner ingår sedan första halvåret 2017 i gemensam förvaltning med övriga nämnda kommuner). Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det hen har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn. Överförmyndarnämnden har 8 ledamöter och 8 ersättare varav Tierps kommun har en ledamot och en ersättare Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar 291

96 2 (2) Beslutet skickas till Överförmyndarnämnden i Uppsala län Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 292

97 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 3 ledamöter och 3 ersättare till Lokala Säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare till Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Lotta Carlberg (C) Jelen Zivkovic (M) Vakant (S) Ersättare Lars Lindgren (C) Massimo Cocco (L) Vakant (S) Sammanfattning av ärendet Nämnden för insyn och information i säkerhets- och strålskyddsarbetet vid de kärntekniska anläggningarna i Forsmark. Eftersom Tierps kommun angränsar till Östhammars kommun med Forsmarks kärnkraftverk och båda kommunerna ligger inom Uppsala län, sker samverkan när det gäller kärnenergiberedskapen. Säkerhetsnämndens uppgift är att bevaka verksamheten vid Forsmark för att kunna informera allmänheten. Tierps kommun har tre ordinarie ledamöter och tre ersättare i säkerhetsnämnden i Östhammars kommun. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 293

98 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 3 ledamöter och 3 ersättare till Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare till Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Lotta Carlberg (C) Ledande styre (XXXX) Opposition (XXXX) Ersättare Lars Lindgren (C) Massimo Cocco (L) Opposition (XXXX) Sammanfattning av ärendet Nämnden för insyn och information i säkerhets- och strålskyddsarbetet vid de kärntekniska anläggningarna i Forsmark. Eftersom Tierps kommun angränsar till Östhammars kommun med Forsmarks kärnkraftverk och båda kommunerna ligger inom Uppsala län, sker samverkan när det gäller kärnenergiberedskapen. Säkerhetsnämndens uppgift är att bevaka verksamheten vid Forsmark för att kunna informera allmänheten. Tierps kommun har tre ordinarie ledamöter och tre ersättare i säkerhetsnämnden i Östhammars kommun Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman 294

99 2 (2) Lönecentrum 295

100 From: Stefan Appelgren Sent: Thu, 27 Sep :41: To: Cc: Gunbritt Lindfors;Huhta, Sten Rosen;Ted Subject: Nomineringar till de lokala säkerhetsnämnderna Hej, Nu är det återigen dags att utse nya ledamöter och ersättare till de lokala säkerhetsnämnderna och kanske har kommunerna redan inlett det arbetet. Som ni vet regleras nämnderna genom förordning (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar med-instruktion-for-lokala_sfs Av förordningen framgår bland annat att ordförande och ledamöter förordnas av regeringen för en tid av högst fyra år. Vidare framgår det att nämnderna består av högst 13 ledamöter och att högst 10 ledamöter utses av den kommun där den kärntekniska anläggningen är belägen och högst 3 ledamöter utses efter förslag av andra kommuner som i förekommande fall till någon del omfattas av den inre beredskapszon som bestämts för anläggningen. Ledamöterna bör vara bosatta i den kommun som föreslagit dem. För varje ledamot (inkl. ordf.) utses en ersättare. Gällande förordnande går ut vid årsskiftet. Kommunerna styr själv över nämndens politiska sammansättning med jag vill be er i största möjliga mån åstadkomma en jämn könsfördelning bland ledamöterna. Tacksam för era nomineringar så snart det är möjligt. Är det någon kommun där nomineringarna dröjer till in i december ber jag er meddela mig det. Bästa hälsningar Stefan Appelgren Stefan Appelgren Ämnesråd/Gruppchef Kemikalieenheten Miljö- och Energidepartementet Stockholm Telefon: Mobil: E-post: stefan.appelgren@regeringskansliet.se Senior Adviser Ministry of the Environment and Energy SE Stockholm Direct: Mobile: stefan.appelgren@gov.se 296

101 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 representant och 1 ersättare till Östhammars referensgrupp för slutförvar Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till representant och ersättare till Östhammars referensgrupp för slutförvar under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Representant Lotta Carlberg (C) Ersättare Vakant (S) Sammanfattning av ärendet Östhammars kommuns slutförvarsorganisation har som syfte att bland annat att förbereda kommunfullmäktige att svara på regeringens fråga om Östhammars kommun kan acceptera ett slutförvar i Östhammars kommun eller inte. För att kunna fatta ett välgrundat beslut krävs kunskap och information. Genom åren har slutförvarsorganisationen förändrats beroende på var i processen man har befunnit sig. Organisationen består av följande arbetsgrupper: säkerhetsgruppen, MKB-gruppen och referensgruppen. Referensgruppen består sedan 1 januari 2016 av hela kommunfullmäktige i Östhammars kommun och representanter från Region Uppsala, den lokala miljöorganisationen Opinionsgruppen för säker slutförvaring (OSS), Naturskyddsföreningen i Uppsala län, grannkommuner (Uppsala, Norrtälje, Tierp, Älvkarleby och Gävle) samt Åland. Gruppen har utvidgats då processen kommer allt närmare ett beslut i frågan. Referensgruppen ansvarar för information och kommunikation om slutförvarsfrågor till allmänheten. Gruppen anordnar exempelvis öppna möten, föreläsningar och håller sig informerade om processen i de andra grupperna. De fungerar också som omvärldsbevakare i andra organisationer och i samhället. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 297

102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Östhammars referensgrupp för slutförvar Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 298

103 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 representant och 1 ersättare till Östhammars referensgrupp för slutförvar Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till representant och ersättare till Östhammars referensgrupp för slutförvar under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Representant Lotta Carlberg (C) Ersättare Opposition (XX) Sammanfattning av ärendet Östhammars kommuns slutförvarsorganisation har som syfte att bland annat att förbereda kommunfullmäktige att svara på regeringens fråga om Östhammars kommun kan acceptera ett slutförvar i Östhammars kommun eller inte. För att kunna fatta ett välgrundat beslut krävs kunskap och information. Genom åren har slutförvarsorganisationen förändrats beroende på var i processen man har befunnit sig. Organisationen består av följande arbetsgrupper: säkerhetsgruppen, MKB-gruppen och referensgruppen. Referensgruppen består sedan 1 januari 2016 av hela kommunfullmäktige i Östhammars kommun och representanter från Region Uppsala, den lokala miljöorganisationen Opinionsgruppen för säker slutförvaring (OSS), Naturskyddsföreningen i Uppsala län, grannkommuner (Uppsala, Norrtälje, Tierp, Älvkarleby och Gävle) samt Åland. Gruppen har utvidgats då processen kommer allt närmare ett beslut i frågan. Referensgruppen ansvarar för information och kommunikation om slutförvarsfrågor till allmänheten. Gruppen anordnar exempelvis öppna möten, föreläsningar och håller sig informerade om processen i de andra grupperna. De fungerar också som omvärldsbevakare i andra organisationer och i samhället. 299

104 2 (2) Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Östhammars referensgrupp för slutförvar Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 300

105 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 2 ombud och 2 ersättare till Mälardalsrådet Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ombud och ersättare till Mälardalsrådet under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Sara Sjödal (C) Viktoria Söderling (S) Ersättare Jenny Lundström (MP) Jonas Nyberg (S) Sammanfattning av ärendet Mälardalsrådet har ca 200 rådsledamöter samt ersättare. Rådsledamöterna utses av medlemmarnas regioner samt kommuner. Rådsledamöterna väljs på 4 år (en mandatperiod). Rådsledamöterna är valda fram till Mälartinget efter riksdagsvalet. Rådet sammanträder 1 gång per år i samband med Mälartinget som brukar äga rum i maj. Mälardalsrådet ger en unik möjlighet att möta och skapa samverkan över läns- och partigränser för en konkurrenskraftig och attraktiv Stockholm- Mälarregion. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Mälardalsrådet Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 301

106 1 (1) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 2 ombud och 2 ersättare till Mälardalsrådet Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ombud och ersättare till Mälardalsrådet under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Sara Sjödal (C) Viktoria Söderling (S) Ersättare Jenny Lundström (MP) Jonas Nyberg (S) Sammanfattning av ärendet Mälardalsrådet har ca 200 rådsledamöter samt ersättare. Rådsledamöterna utses av medlemmarnas regioner samt kommuner. Rådsledamöterna väljs på 4 år (en mandatperiod). Rådsledamöterna är valda fram till Mälartinget efter riksdagsvalet. Rådet sammanträder 1 gång per år i samband med Mälartinget som brukar äga rum i maj. Mälardalsrådet ger en unik möjlighet att möta och skapa samverkan över läns- och partigränser för en konkurrenskraftig och attraktiv Stockholm- Mälarregion. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Mälardalsrådet Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 302

107 From: Medborgarservice Sent: Thu, 18 Oct :34: To: Subject: VB: VALÄRENDE: Val av rådsledamöter till Mälardalsrådet [2018KC44195] Attachments: image001.png, Valärende - Rådsledamöter till Mälardalsrådet pdf, Mälardalsrådets stadgar.pdf, Mälardalsrådets verksamhetsberättelse 2017.pdf, Det här är Mälardalsrådet.pdf Från: Teresa Sida Norgren <teresa.sida@malardalsradet.se> Skickat: den 18 oktober :10 Till: Ämne: VALÄRENDE: Val av rådsledamöter till Mälardalsrådet Till Mälardalsrådets medlemmar Val av rådsledamöter till Mälardalsrådet för perioden Mälardalsrådets medlemmar (kommuner och landsting/regioner) ska utse rådsledamöter inför rådsmötet som hålls i samband med Mälartinget den 9-10 maj 2019 i Örebro. Kommunen/regionen ska förrätta valen i sina fullmäktige senast i december 2018 för att Mälardalsrådets styrelse ska kunna fördela tilläggsmandat inför rådsmötet. Protokoll från beslut om val av ledamöter skickas till kansliet@malardalsradet.se eller per post till Mälardalsrådet, Centralplan 3, Stockholm. Se bifogat valärende med mer information samt tillhörande bilagor. Med vänlig hälsning Teresa Sida Norgren Teresa Sida Norgren Kommunikatör/koordinator +46 (0) * Centralplan 3 * STOCKHOLM org.nr

108 304

109 305

110 VALÄRENDE Val av rådsledamöter till Mälardalsrådet Nu är det dags att välja rådsledamöter till Mälardalsrådet för perioden Mälardalsrådets medlemmar (kommuner och landsting/regioner) ska utse rådsledamöter inför rådsmötet som hålls i samband med Mälartinget den 9-10 maj 2019 i Örebro. Kommunen/regionen ska förrätta valen i sina fullmäktige senast i december 2018 för att Mälardalsrådets styrelse ska kunna fördela tilläggsmandat inför rådsmötet. Medlemmarna utser ledamöter enligt följande: Stockholms stad och Stockholms läns landsting/region utser vardera nio ledamöter. Eskilstuna kommun, Uppsala kommun, Västerås stad och Örebro kommun utser vardera tre ledamöter. Regionerna i Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län samt Örebro län utser vardera tre ledamöter. Övriga kommuner utser vardera två ledamöter. I samtliga fall kan medlemmarna utse personliga ersättare. Se Mälardalsrådets stadgar 6. Protokoll från beslut om val av ledamöter skickas till kansliet@malardalsradet.se eller per post till Mälardalsrådet, Centralplan 3, Stockholm. Mer information om Mälardalsrådets verksamhet finns på Med vänlig hälsning Maria Nimvik Stern Generalsekreterare Bilagor: Mälardalsrådets stadgar, Verksamhetsberättelse 2017 samt Det här är Mälardalsrådet Mälardalsrådet Centralplan STOCKHOLM

111 STADGAR FÖR MÄLARDALSRÅDET Beslutade på rådsmötet den 1 juni 2012 Mälardalsrådet är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner och landsting i form av en ideell förening för gemensamma strategiska frågor på regionnivå. Firma Inledande bestämmelser 1 Föreningens namn är Mälardalsrådet, nedan kallad föreningen, organisationsnummer På engelska är namnet Council for the Stockholm - Mälar Region. Säte Ändamål Medlemskap 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm. 3 Mälardalsrådets uppgift är att vara forum för samverkan i strategiska frågor och skapa förutsättningar för medlemmarna att agera samfällt. Medlemskap 4 Berättigade till medlemskap i Mälardalsrådet är kommuner och landsting i Stockholm-Mälarregionen, d.v.s. Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Om kommun eller landsting önskar bli medlem i föreningen skall ansökan beredas och beslutas av styrelsen. Utträde ur föreningen får endast äga rum vid utgången av kalenderår. Anmälan därom skall göras till styrelsen senast den 31 december året dessförinnan. Frågan om uteslutning av medlem som icke fullgör sina förpliktelser enligt dessa stadgar, bereds och beslutas av styrelsen. Utesluten medlem har möjlighet att begära överprövning av styrelsens beslut vid rådsmötet. Mälardalsrådet kan ha kommuner och landsting i angränsande län som associerade medlemmar. Villkor för associerat medlemskap fastställls av styrelsen. Rådsmöten Rådsmöten 5 Medlemmarnas rätt att besluta utövas vid rådsmöten. Styrelsen skall bereda medlemmarna möjlighet att yttra sig innan beslut fattas i 1 307

112 frågor som är av principiell betydelse eller av större vikt. 6 Medlemmarna utövar sin rätt vid rådsmöten genom ledamöter valda av medlemmarnas fullmäktige. Medlem kan utse personliga ersättare för ledamöterna. Stockholms stad och Stockholms läns landsting utser vardera nio ledamöter. Eskilstuna kommun, Uppsala kommun, Västerås stad och Örebro kommun utser vardera tre ledamöter. Övriga kommuner utser vardera två ledamöter. Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Västmanland och Örebro läns landsting utser vardera tre ledamöter. Härutöver skall ett antal som motsvarar 35 procent av de fasta mandaten tillkomma som utjämningsmandat. Beräkningar görs utifrån procentsatsen av partiernas totala antal kommunfullmäktigemandat i förhållande till aktuellt antal rådsmandat. Antalet utjämningsmandat avrundas till närmast lägre heltal. Dessa utses efter nominering av partiorganisationerna. Utjämningsmandaten skall fördelas på så sätt att den partimässiga fördelningen av samtliga ledamöter så långt möjligt motsvarar valresultatet vid senaste kommunalvalet i medlemskommunerna sammantaget. Fördelningen av utjämningsmandat mellan partierna fastställs av valberedningen. Efter nominering från partiorganisationerna utses ledamot på utjämningsmandat formellt av landstinget i det län som denna kommer ifrån. En ledamots uppdrag gäller intill det ordinarie rådsmöte som hålls året efter val till kommuner och landsting. Vid fyllnadsval gäller den nyvalde ledamotens uppdrag intill ordinarie rådsmöte året efter val till kommuner och landsting. 7 Ordinarie rådsmöte skall hållas i maj eller juni. På ordinarie rådsmöte skall följande ämnen behandlas: 1. Val av ordförande och sekreterare vid rådsmötet. 2. Godkännande av dagordningen. 3. Val av protokolljusterare tillika rösträknare. 4. Fråga om rådsmötet blivit behörigen sammankallat. 5. Fastställande av röstlängd

113 6. Anmälningsärenden. 7. Rapporter. 8. Årsredovisning. Fastställande av a) verksamhetsberättelse. b) bokslut med resultat- och balansräkning. Föredragning av c) revisionsberättelse d) de förtroendevalda revisorernas granskningsrapport. Beslut om a) ansvarsfrihet för styrelsen. 9. Behandling av motioner och styrelsens förslag. a) beslut om inriktningsmål b) beslut om årsavgift, budgetram och finansiella mål c) övriga ärenden. 10. Valärenden Året efter val till kommuner och landsting: a) Fastställande av antalet styrelseledamöter och ersättare. b) Val av ordförande och fem vice ordförande i styrelsen dels på följande två åren, dels på resterande två åren intill tidpunkten för val av ny styrelse. c) Val av ledamöter och ersättare i styrelsen på fyra år intill tidpunkten för val av ny styrelse. d) Val av ordförande och vice ordförande i utskotten på fyra år. e) Val av auktoriserade och tre förtroendevalda revisorer och revisorsersättare på fyra år. f) Val av valberedning med nio ledamöter på fyra år

114 11. Annat ärende som rådsmötet ska behandla. Extra rådsmöte Initiativ- /motionsrätt Sammankallande Tid och sätt för kallelse 8 Extra rådsmöte skall hållas om styrelsen finner det påkallat eller då minst en tredjedel av medlemmarna eller ledamöterna begär det. 9 Medlem har fri initiativ- och motionsrätt. Medlem kan lämna in motion till styrelsen senast två månader före rådsmötet. Rådsledamot har fri motionsrätt för det ärende som berör inriktningsmål, samt för de ärenden som styrelsen beslutat det ska vara fri motionsrätt för. Rådsledamoten kan lämna in motion till styrelsen senast två månader före rådsmötet. 10 Styrelsen kallar till rådsmöte och extra rådsmöte. 11 Styrelsen skall senast tre månader före rådsmötet med post kalla medlemmarna till rådsmöte med angivande om tid och plats. Föredragningslista och övriga handlingar till rådsmötet ska tillställas rådsledamöterna senast två veckor före rådsmötet. Styrelsen Styrelsen 12 Mälardalsrådet skall ha en styrelse med minst 13 och högst 19 ledamöter, jämte minst 13 och högst 19 ersättare. Minst fyra ledamöter och fyra ersättare skall nomineras från kommuner och landstinget i Stockholms län. Minst två ledamöter och två ersättare skall nomineras från vart och ett av övriga län. Presidium 13 Rådsmötet utser till presidium en ordförande och fem vice ordförande bland styrelsens ledamöter, en från vardera länen. Ordförande skall nomineras av Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Styrelsen får göra kompletterande val av ordförande och vice ordförande i presidiet. Valberedningen bereder fyllnadsval av ordförande och vice ordförande. Om styrelsens beslut i en fråga inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för föreningens verksamhet, får presidiet utan styrelsens bemyndigande vidta sådana åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av föreningens 4 310

115 verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet och stor betydelse. I sådant fall skall styrelsen omgående underrättas om åtgärderna. Generalsekreterare Utskott, arbetsgrupper mm Sammanträden Ersättarnas tjänstgöring Ersättarnas närvarorätt Firmateckning Jäv för styrelseledamot 14 Styrelsen skall utse en generalsekreterare som chef för föreningens kansli med uppgift att sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Vidare skall generalsekreteraren vidta de åtgärder som är nödvändiga för att föreningens bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen skall skötas på ett betryggande sätt. 15 Styrelsen äger utse ledamöter och ersättare till erforderliga utskott, arbets-, projekt- och styrgrupper eller andra lämpliga organ för olika frågeområden och initiativ. Styrelsen får även göra kompletterande val av ordförande och vice ordförande i utskotten. Mandattiden för ledamöter och ersättare till utskotten föreslås av styrelsen och beslutas av rådsmötet. 16 Styrelsen sammanträder på de tider den beslutar samt när ordföranden eller minst en tredjedel av ledamöterna begär det. 17 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. För ersättare till Mälardalsrådets styrelse skall en turordningslista upprättas. 18 Ersättarna skall kallas till styrelsens sammanträden och har rätt att delta i överläggningarna men ej i besluten. 19 Styrelsen får bemyndiga en styrelseledamot, generalsekreteraren eller någon annan att företräda föreningen och teckna dess firma. 20 En styrelseledamot får inte besluta i eller handlägga en fråga om 1. avtal mellan styrelseledamoten och föreningen, 2. avtal mellan föreningen och en tredje man, om styrelseledamoten i fråga har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningen, eller 3. avtal mellan föreningen och en juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda. Beslutsförhet Beslut och omröstning 21 Rådsmötet och styrelsen är beslutsföra, om fler än hälften av ledamöterna är 5 311

116 närvarande. Beslut 22 Besluten fattas genom enkel majoritet om inte annat är föreskrivet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. I ärenden som avser val eller anställning av generalsekreterare fattas beslutet vid lika röstetal genom lottning. Omröstning Proportionella val 23 Om omröstning begärs under rådsmöte eller styrelsemöte, skall den ske öppet utom i ärenden som avser val eller anställning av generalsekreterare. 24 Lagen om proportionellt valsätt (SFS 1992:339) skall tillämpas på rådsmötets val av ledamöter och ersättare till styrelsen om det begärs av minst så många väljande, som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Auktoriserade revisorer Revisorer 25 För granskning av föreningens årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och generalsekreterarens förvaltning utses en revisor och revisorsersättare av rådsmötet. Revisorn och ersättaren skall vara auktoriserade revisorer. Uppdraget som revisor gäller till och med det rådsmöte som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Förtroendevalda revisorer 26 För granskning av verksamheten skall rådsmötet utse tre förtroendevalda revisorer med lika många ersättare enligt bestämmelserna i kommunallagen. Uppdraget som förtroendevald revisor gäller till och med det rådsmöte som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Avgifter Ekonomisk förvaltning 27 Medlem skall årligen erlägga avgift till föreningen. Avgiften skall bestå av dels en grundavgift, dels en tilläggsavgift. Avgiften för kommande år bestäms årligen på det ordinarie rådsmötet. Grundavgiften bestäms i förhållande till det antal ledamöter en medlem skall utse till rådet, med undantag av dem som utses på utjämningsmandat. Medlemskommun med färre än invånare betalar dock halv grundavgift. Tilläggsavgiften bestäms i förhållande till medlemmarnas invånarantal den 31 december året före det avgiften avser

117 Medlemmarna skall underrättas om avgiftens storlek före utgången av augusti månad året före det som avgiften avser. Räkenskapsår Arvode och ersättningar till förtroendevalda 28 Föreningens räkenskapsår skall vara kalenderår. 29 Arvoden och ersättningar till föreningens ledamöter och ersättare skall utbetalas av den medlem som utsett denne. Övrigt Stadgeändring 30 Ändring i stadgarna beslutas av rådsmötet med 2/3 majoritet. Upplösning 31 Föreningen skall upplösas om en majoritet av medlemmarna så begär eller rådsmötet så beslutar med 2/3 majoritet. Vid likvidation skall behållna tillgångar eller skulder fördelas mellan medlemmarna i förhållande till vad man tillskjutit i bidrag till föreningens verksamhet

118 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

119 INLEDNING Mälardalsrådet har under 2017 vidareutvecklat det långsiktiga arbetet att driva medlemmarnas frågor för konkreta resultat inom infrastruktur, innovation, kompetensförsörjning och internationella jämförelser och lärande. Utgångspunkten är inriktningsmålen om en sammanhållen region och en stark kunskapsregion. Det konkreta samarbetet i Mälardalsrådet tar avstamp i den funktionella arbetsmarknads-, utbildnings- och bostadsregionen. Inom infrastruktur och transporter (En Bättre Sits) har arbetet fokuserat på opinionsbildning för de sju länens samsyn, systemsyn och gemensamma storregionala prioriteringar inför regeringens beslut om ny nationell plan under våren Parallellt har underlag inför kommande Systemanalys 2020 påbörjats genom bland annat uppstarten av arbetet med en storregional godsstrategi. Inom kunskaps- och kompetensförsörjning slutförde den politiska arbetsgruppen för främjande av innovationsmiljöer i Stockholm-Mälarregionen sin rapport med kommunala och regionala exempel på innovation i offentlig sektor. Rapporten väckte stort intresse och har under hösten genererat flera konkreta förslag på hur Mälardalsrådet kan sprida och skala goda exempel på innovation i offentlig sektor till medlemmarna. Under året inleddes också ett storregionalt samarbete kring kompetensförsörjningsfrågorna under begreppet En Bättre Matchning. Här samverkar sju län med målet att initialt ta fram en systembild över den regionala arbetsmarknadens kompetensbehov och de högre lärosätenas utbildningsplanering. Systembilden beräknas bli klar för presentation vid Mälartinget 2018 och utgör ett viktigt avstamp för fortsatt storregional kompetensförsörjningsplanering. Inom området internationella jämförelser och lärande planerades under året programmet för Mälardalsrådets åttonde internationella studieresa, denna gång till Berlin i januari 2018 för en delegation med ledande företrädare från politik, akademi och näringsliv. Teman som bostadsfrågor, integration, startups och talangattraktion tas upp. Årets Mälarting hölls i Stockholm med det övergripande temat Drivkraft & Samarbete med koppling till Mälardalsrådets 25-årsjubileum. De ca 300 deltagarna fick möjlighet att lyssna på intressanta föredrag, diskutera gemensamma utmaningar, ta del av konkreta projekt i den interaktiva utställningen Mälarlabbet samt under rådsmötesdagen besöka nya Hagastaden i Solna. Under årets Almedalsvecka arrangerade Mälardalsrådet två välbesökta seminarier, ett storregionalt mingel samt en triple helix-lunch. Vid minglet skedde prisutdelningen av Årets Mälardarling som blev Matlust i Södertälje kommun. Erika Ullberg (S) Ordförande Maria Nimvik Stern Generalsekreterare 315

120 INNEHÅLLSFÖRTECKNING STORREGIONALA MÖTESPLATSER Mälartinget... 4 Almedalen... 5 STORREGIONALA PROCESSER Infrastruktur och transporter En Bättre Sits Kunskaps- och kompetensförsörjning Internationella jämförelser och lärande KOMMUNIKATION ORGANISATION Medlemmar Styrelse Styrgruppen för En Bättre Sits Styrgruppen för En Bättre Matchning Arbetsgruppen för Främjande av innovationsmiljöer i Stockholm-Mälarregionen Mälardalsrådets tjänstemannaberedning (MTB) Mälardalsrådets kansli MEDLEMSKAP

121 STORREGIONALA MÖTESPLATSER Mälartinget Mälartinget 2017 hölls i Stockholm den 4-5 maj med koppling till Mälardalsrådets 25-årsjubileum. Under två dagar samlades ca 300 deltagare för att diskutera årets tema Drivkraft & Samarbete. Utgångspunkten var hur förändringar i omvärlden påverkar Stockholm-Mälarregionen. Särskild vikt lades vid regionens ansvar, politiskt ledarskap och förmågan att samarbeta. Efter en internationell utblick med infallsvinklar från Ingrid Wallin Johansson, makroekonom på Swedbank och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige, diskuterades det politiska ledarskapet och den ökade polariseringen med Jenny Madestam, universitetslektor vid Södertörns Högskola. Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom vid Stockholms Handelskammare, pekade på behovet av en ökad internationalisering och talangattraktion. På eftermiddagen lyftes bland annat framgångar med det storregionala infrastruktursamarbetet i En Bättre Sits och hur Mälardalsrådet driver sina medlemmars frågor inom detta fokusområde. Som avslutning av eftermiddagsprogrammet anordnades en interaktiv utställning, Mälarlabbet, i Blå Hallen i Stads - huset, där drygt 20 aktörer med anknytning till Mälartingets tema visade upp sina projekt. Mälartingets middag hölls i Gyllene Salen i Stockholms stadshus med en festligare inramning kopplat till Mälardalsrådet 25-årsjubileum. Konferensens andra dag, rådsmötesdagen, hölls på Aula Medica, Hagastaden. Dagen inleddes med ett seminarium om två stora aktuella utvecklingsom råden i Stockholms län, Hagastaden samt Flemingsberg. Deltagarna fick också möjlighet till guidad visning i Hagastaden. Vid det efterföljande rådsmötet valdes Erika Ullberg (S), Stockholms läns landsting, till ny ordförande i Mälardalsrådet för perioden VERKSAMHETSBERÄTTELSE

122 STORREGIONALA MÖTESPLATSER Almedalen Mälardalsrådet aktiviteter i Almedalen koncentrerades till onsdagen den 5 juli. Två seminarier, ett storregionalt mingel samt en triple-helix-lunch, arrangerades i Mälardalsrådets paviljong vid Mellangatan 19. Syftet var att lyfta och synliggöra Stockholm-Mälarregionens prioriterade frågeställningar kopplade till Mälardalsrådets mål. Dagen inleddes med seminariet Har offentlig sektor råd att inte vara innovativ? som presenterade Mälardalsrådets nya rapport, Innovation i allmänhetens tjänst. Ett panelsamtal hölls med ledande representanter från politik, lärosäten, näringsliv och arbetstagarorganisationer. Intresset för frågan och rapporten var stort, och seminariet lockade omkring 80 st åhörare. Triple-helix-lunchen samlade ett 20-tal ledande aktörer från Stockholm-Mälarregionens akademi, näringsliv och politik. I ett rundabordssamtal presenterades och diskuterades samverkan inom innovation och infrastrukturutveckling. En internationell utblick gjordes gentemot det kommande benchmarking resmålet Berlin. Vid seminariet Klarar vi att växa utan infrastrukturinvesteringar i Stockholm-Mälarregionen? presenterade Kristoffer Tamsons (M), ordförande En Bättre Sits och Bertil Kinnunen (S), vice ordförande En Bättre Sits, det storregionala arbetet för en bättre transportinfrastruktur. Bostadssamordnare Johan Edstav redogjorde för regeringens planer för att öka kommunernas bostadsbyggande. Ledande politiker från regionen, riksdagsledamöter samt representanter för akademi och näringsliv diskuterade regionens prioriteringar och behov av fortsatt samarbete för att stärka Stockholm-Mälarregionens internationella konkurrenskraft. Seminariet hade omkring 80 åhörare. Dagen avslutades med ett storregionalt mingel med presentation av Årets Mälardarling, Matlust i Södertälje kommun, ett projekt som syftar till att stärka hållbar livsmedelsproduktion. Minglet besöktes av drygt 200 deltagare från politik, akademi och näringsliv. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

123 STORREGIONALA PROCESSER Infrastruktur och transporter En Bättre Sits Mälardalsrådet koordinerar En Bättre Sits (EBS), det transportpolitiska samarbetet mellan länsplaneupprättare, kollektivtrafikmyndigheter och regionala intressenter i de sju länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Tillsammans arbetar parterna för en sammanhållen, hållbar region med infrastruktur och kollektivtrafik som under lättar människors vardag. Styrgruppen för En Bättre Sits, den s.k. Lilla Gruppen, initierade 2013 ett långsiktigt politiskt arbete med målet att få ett brett genomslag för Stockholm-Mälarregionens infrastrukturprioriteringar i den nationella planen för transportsystemet Efter ett gediget underlagsarbete med över 100 deltagande politiker och tjänstepersoner fastställdes en ny system analys 2016 med Stockholm-Mälarregionens prioriterade behov och målsättningar för transportinfrastrukturen. Under 2017 har arbetet fokuserats på att bedriva opinionsbildning för den storregionala samsynen och de prioriterade trafikinfrastrukturbehoven inför beslutet om ny nationell plan under våren Bland annat har Mälardalsrådet/En Bättre Sits deltagit på ett dialogmöte med Trafikverket, lyft frågorna med statssekreterare Mattias Landgren och samlat riksdagsledamöterna för Stockholm-Mälarbänken till två aktiviteter under året. Mälardalsrådet anordnade aktiviteter för att uppmärksamma Citybanans invigning. Ett 30-tal representanter från medlemmarna deltog i Tunnel Run Citybanan den 25 mars. Representanter från En Bättre Sits medverkade på Citybanans invigningsceremoni den 9 juli. Mälardalsrådets presidium lyfte systeman alysens slutsatser i en debattartikel på Dagens Samhälle Debatt den 24 augusti. Kampanjen En Bättre Sits för Sverige ( har lyft fram de konkreta nyttor som systemanalysens prioriteringar för med sig, både för Stockholm-Mälarregionen, men samtidigt för Sverige i stort. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

124 STORREGIONALA PROCESSER Parallellt med opinionsbildningen har underlagsarbetet inför nästkommande systemanalys och nationella åtgärdsplanering påbörjats. Vid ett möte i Lilla Gruppen i juni beslutades om en övergripande plan för det fortsatta arbetet i En Bättre Sits under nuvarande samt kommande planperiod. Arbetet har påbörjats med en storregional godsstrategi, som kommer att utgöra ett av de bärande underlagen i Systemanalys På Mälardalsrådets storregionala Infrastrukturdag den 7 december invigdes arbetet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

125 Den 31 augusti överlämnade Trafikverket förslaget till ny nationell plan till regeringen. Under hösten beredde Mälardalsrådet ett gemensamt storregionalt remissvar avseende förslaget. Efter beslut i En Bättre Sits Stora Gruppen i oktober och i Mälardalsrådets styrelse i november överlämnades ett gemensamt remissvar till regeringen. Remissens slutsatser presenterades vid ett Remissmöte på Näringsdepartementet. Under året har En Bättre Sits Lilla Grupp sammanträtt fem gånger och den Stora Gruppen en gång. Utöver politiska möten har ett stort antal tjänstemannamöten hållits löpande för att bereda arbetet. Maritim samverkan Mälardalsrådet bjöd i början av året in till ett öppet möte för att undersöka intresset för ett maritimt samarbete i Stockholm-Mälarregionen. Programmet innehöll bland annat presentationer från Näringsdepartementet samt från Västra Götaland, som har arbetat länge med maritima samverkansfrågor. Intresset var stort och ca 70 personer deltog från offentlig sektor, akademi och näringsliv. Ett uppföljande maritimt möte med fördjupade diskussioner hölls i juni med ca 50 deltagare. Som en vidareutveckling hölls under hösten möten i mindre arbetsgrupper för att diskutera vidare gemensamma utmaningar, intressen och konkreta frågeställningar. Sammantaget har Mälardalsrådet kunnat konstatera att det finns ett stort intresse för att utveckla samarbetet inom de maritima frågorna från ett storregionalt perspektiv. Styrelsen beslutade i november att inkludera maritim samverkan som ett nytt fokusområde för Mälardalsrådet med särskild fokus på person- och godstrafik på vatten, för ökad kapacitet och tillgänglighet i det storregionala transportsystemet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

126 STORREGIONALA PROCESSER Kunskaps- och kompetensförsörjning Stockholm-Mälarregionen är en kunskapsregion med utbildning och forskning av hög internationell klass, många högutbildade och ett kunskapsintensivt näringsliv. En välfungerande och konkurrenskraftig försörjning av kunskap och kompetens är avgörande för regionens utveckling och tillväxt. Funktionella utbildnings- och arbetsmarknadsregioner tar inte alltid hänsyn till länsgränser, därför är samverkan över länsgränserna och mellan det offentliga, akademin och näringslivet av stor vikt. Mälardalsrådets styrelse har identifierat två utmaningar för kunskapsregionen där det finns en samverkanspotential som kunskaps- och kompetensförsörjningsarbetet syftar till att främja. Dessa är: Bättre matchning mellan utbildning och efterfrågad kompetens samt En region som främjar innovation. Arbetet utgår från dessa två utmaningar och konkretiseras till två huvudsakliga arbetsprocesser som koordineras av Mälardalsrådet, Innovation i offentlig sektor och En Bättre Matchning (EBM). Innovation i offentlig sektor Arbetet med innovation i offentlig sektor tog sin start genom styrelsens etablering av den politiska arbetsgruppen för Främjande av innovationsmiljöer i Stockholm-Mälarregionen under Arbetsgruppen hade sex möten under perioden juni 2016-juni 2017 och ledde arbetet med att ta fram rapporten Innovation i allmänhetens tjänst. Rapporten lanserades vid ett seminarium i Almedalen och innehöll åtta exempel på innovation i offentlig sektor samt en kartläggning av det regionala innovationsstödsystemet i Stockholm-Mälarregionen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

127 STORREGIONALA PROCESSER Den 13 oktober arrangerade Mälardalsrådet en storregional konferens på samma tema där rapporten presenterades mer ingående. Konferensen, som samlade ca 120 deltagare, varvade panelsamtal med representation från politik, akademi och näringsliv med fördjupade presentationer av exempel från rapporten. Regeringskansliet medverkade med en presentation av regeringens arbete för att främja innovation. Konferensen bidrog till flera konkreta idéer kring Mälardalsrådets fortsatta arbete med innovation i offentlig sektor, främst behovet av att sprida, lära av och skala upp goda exempel. Detta arbete påbörjades under slutet av året. En Bättre Matchning Storregional kompetensförsörjningsplanering i sju län Mälardalsrådet har tillsammans med politiker och tjänstepersoner från regionalt utvecklingsansvariga aktörer i de sju länen Stockholm, Uppsala, Örebro, Västmanland, Sörmland, Gävleborg och Östergötland inlett ett samarbete kring kompetensförsörjningsfrå- gorna. Arbetet kallas En Bättre Matchning och har som inledande syfte att ta fram en systembild som: ger en bild av hur den regionala arbetsmarknadens kompetensbehov ser ut idag och prognostiseras kommer att se ut 2025, samt hur detta behov påverkas av de högre lärosätenas lokalisering och utbildningsmöjligheter. ger en ökad kunskap om de högre lärosätenas ingångar, drivkrafter och tillvägagångssätt i deras utbildningsplanering. beskriver de regionalt utvecklingsansvarigas roll och möjligheter i arbetet med strategisk kompetensförsörjningsplanering utifrån en regional och storregional kontext. För att förstärka processen etablerade Mälardalsrådets styrelse under hösten en styrgrupp som ska leda arbetet vidare med målet om att kunna presentera systembilden vid Mälartinget VERKSAMHETSBERÄTTELSE

128 STORREGIONALA PROCESSER Internationella jämförelser och lärande Internationella jämförelser och lärande skapar möten där politik, akademi och näringsliv tillsammans jämför och lär av andra ledande storstadsregioner i världen för att öka insikten om regionens internationella konkurrenskraft bland aktörer och intressenter i Stockholm-Mälarregionen. Arbetet har under året fortsatt att fokusera på att utveckla verksamheten för att öka medlemmarnas delaktighet och nytta av att jämföra, lära och bygga nya relationer. Studieresa Berlin Under 2017 skedde förarbetet till Mälardalsrådets åttonde internationella studieresa, denna gång till Berlin, för en delegation av ledande företrädare för politik, näringsliv och akademi med intresse att utveckla Stockholm-Mälarregionen. Syftet med Mälardalsrådets studieresor är att stärka samarbetet i Stockholm- Mälarregionen och främja utvecklingen mot en hållbar, attraktiv och konkurrenskraftig storstadsregion. Planeringsarbetet innefattade research kring intressanta profilområden, information om studieresan, skapandet av en triple-helix-delegation samt praktisk logistik. Resan äger rum 31 januari till 2 februari Parallellt med detta har Mälardalsrådets kansli tillsammans med styrelsen sett på möjligheterna att utveckla ett mer strategiskt och långsiktigt samarbete mellan dessa tre sektorer kopplat till Stockholm-Mälarregionens behov och utmaningar. STUDIERESAN HAR FÖLJANDE HUVUDTEMAN: Tysklands och Berlins roll i Europa och världen Kunskapsintensiva och kreativa Berlin Hållbara Berlin mobilitet och bostadsmarknad Mångfaldens Berlin talanger och integration VERKSAMHETSBERÄTTELSE

129 STORREGIONALA PROCESSER Grannlandssamarbete Rapport om kontakt intensiteten mellan Osloregionen och Stockholm-Mälarregionen Mälardalsrådet har under året tillsammans med Oslo - regionen och Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, SLL, påbörjat arbetet med att uppdatera rapporten om kontaktintensiteten mellan Stockholm-Mälarregionen och Osloregionen som gemensamt togs fram En workshop hölls under våren, och samtal med ett antal strategiska aktörer visade att det finns intresse för en aktualiserad bild av relationerna mellan de två storstadsregionerna. Arbetet påbörjades med en extern konsult under hösten och förväntas vara klart första kvartalet EU-dimensionen i Mälardalsrådets transportarbete Mälardalsrådet har under året arbetat för att öka synliggörandet av Stockholm-Mälarregionen i EU-politiska sammanhang länkat till Mälardalsrådets infrastrukturoch transportarbete. Detta har inneburit kontakter och byggandet av relationer med EU-kommissionen, Sveriges regering, internationella aktörer och andra intressenter. Mälardalsrådet lyfte också frågan till medlemmarna om möjligheter med EU:s transportpolitik och de europeiska transportkorridorerna under den årliga infrastrukturdagen. Detta arbete kommer fortsätta under VERKSAMHETSBERÄTTELSE

130 KOMMUNIKATION Det övergripande målet med Mälardalsrådets kommunikation är att stärka det storregionala samarbetet, stärka Mälardalsrådet som en dynamisk mötesplats för politik, näringsliv och akademi och en drivande aktör i storregionala frågor till nytta för medlemmarna. Våren var en aktivitetsintensiv period, då planering inför Mälartinget och Almedalen utgjorde de större projekten, men där även ett stort antal möten inom fokusområdena hölls. Under hösten fokuserades kommunikationen främst kring de storregionala konferenserna Innovation i offentlig sektor samt Infrastrukturdagen. Det opinionsbildande arbetet har under 2017 haft tre prioriterade områden: En Bättre Sits kommunikation och opinionsbildning kring de storregionala prioriteringarna och det gemensamma remissvaret till Näringsdepartementet. Innovationsrapporten, lansering och fortsatt arbete med spridning av goda exempel. Drivkraft & samarbete, storregionalt konkret samarbete kopplat till Mälardalsrådet 25 år. Medieåret 2017 har präglats av det egna proaktiva arbetet. I redaktionella medier nådde exponeringen sin topp i mars då undersökningen släpptes om hur pendlingen till och från Mälardalen ser ut. Även i sociala medier ligger det egna arbetet till grund för exponeringen. Oktober stack ut då tweets från Mälardalsrådets Twitterkonto relaterat till det gemensamma remissvaret till Näringsdepartementet delades flertalet gånger av andra konton. Även seminariet om innovation i offentlig sektor genererade många inlägg i sociala medier. Totalt publicerades det 97 artiklar i redaktionell onlinemedia där Mälardalsrådet nämndes och inlägg i sociala medier. Tillsammans uppnådde artiklarna och inläggen en räckvidd på 6,6 miljoner potentiella visningar. Goda exempel på samverkan, innovation och hållbar regional utveckling från regionen har lyfts genom samtliga kommunikationskanaler. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

131 ORGANISATION Mälardalsrådet är en ideell organisation med kommuner och landsting/regioner i de fem länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro och Sörmland som medlemmar. För närvarande är 57 kommuner och fem landsting/regioner ordinarie medlemmar samt fyra kommuner och tre regioner associerade medlemmar. Medlemmar STOCKHOLMS LÄN Stockholms läns landsting Botkyrka kommun Ekerö kommun Haninge kommun Huddinge kommun Järfälla kommun Nacka kommun Norrtälje kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Sigtuna kommun Solna stad Sollentuna kommun Stockholms stad Södertälje kommun Sundbybergs stad Tyresö kommun Upplands-Bro kommun Upplands Väsby kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad Värmdö kommun Österåkers kommun UPPSALA LÄN Region Uppsala Enköpings kommun Håbo kommun Heby kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun SÖRMLANDS LÄN Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköping kommun Oxelösund kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun VÄSTMANLANDS LÄN Region Västmanland Arboga kommun Fagersta kommun Hallstahammars kommun Kungsör kommun Köping kommun Norbergs kommun Sala kommun Skinnskattebergs kommun Surahammars kommun Västerås stad ÖREBRO LÄN Region Örebro län Örebro kommun Karlskoga kommun Hallsbergs kommun Lindesbergs kommun Kumla kommun Laxå kommun ASSOCIERADE MEDLEMMAR Region Östergötland Linköpings kommun Norrköpings kommun Region Gävleborg Gävle kommun Region Gotland Karlstad kommun VERKSAMHETSBERÄTTELSE

132 ORGANISATION Styrelse Styrelsen består av 19 ordinarie ledamöter och 19 ersättare. Styrelsen har hållit fyra ordinarie sammanträden under året. PRESIDIUM Erika Ullberg (S), Stockholms läns landsting, ordförande Erik Langby (M), Stockholms läns landsting, 1:e vice ordförande Birgitta Andersson (C), Region Västmanland, vice ordförande Marlene Burwick (S), Uppsala kommun, vice ordförande Monica Johansson (S), Landstinget Sörmland, vice ordförande Anders Åhrlin (M), Örebro kommun, vice ordförande ORDINARIE LEDAMÖTER Fredrik Ahlstedt (M), Uppsala kommun Anton Berglund (SD), Landstinget Sörmland Ewa Callhammar (L), Katrineholms kommun Maria Dellham (M), Region Västmanland Khashayar Farmanbar (S), Nacka kommun Karl Henriksson (KD), Stockholms läns landsting Susanne Nordling (MP), Stockholms läns landsting Jari Puustinen (M), Eskilstuna kommun Gunilla Roxby Cromvall (V), Stockholms stad Anders Teljebäck (S), Västerås stad Andreas Svahn (S), Region Örebro län ERSÄTTARE Talla Alkurdi (S), Stockholms läns landsting Alexandra Anstrell (M), Haninge kommun Emilia Bjuggren (S), Stockholms stad Per Carlberg (SD), Stockholms läns landsting Anders Ceder (S), Region Örebro län Johan Edstav (MP), Region Uppsala Gunilla Helmerson (M), Stockholms läns landsting Marica Lindblad (MP), Huddinge kommun Jimmy Jansson (S), Eskilstuna kommun Nina Lagh (M), Region Uppsala Kenneth Lantz (V), Region Örebro län Tommy Levinsson (S), Region Västmanland Parisa Liljestrand (M), Vallentuna kommun Bo Rudolfsson (KD), Laxå kommun Anders Röhfors (M), Arboga kommun Anna af Sillén (M), Nyköpings kommun Börje Wennberg (S), Region Uppsala Ann-Katrin Åslund (L), Stockholms stad Johan Örjes (C), Region Uppsala VERKSAMHETSBERÄTTELSE

133 ORGANISATION Styrgruppen för En Bättre Sits Kristoffer Tamsons (M), Stockholms läns landsting, ordförande Bertil Kinnunen (S), Region Uppsala, vice ordförande Patrik Åhnberg, Länsstyrelsen Stockholm Jenny Lundström (MP), Region Uppsala Tommy Levinsson (S), Region Västmanland Tomas Högström (M), Region Västmanland Mats Gunnarsson (MP), Region Örebro län Erik Johansson (L), Region Örebro län Viking Jonsson (S), Regionförbundet Sörmland Monica Johansson (S), Landstinget Sörmland Göran Gunnarsson (C), Region Östergötland Jan Owe-Larsson (M), Region Östergötland Meit Fohlin (S), Region Gotland Arbetsgruppen för Främjande av innovationsmiljöer i Stockholm-Mälarregionen Karl Henriksson (KD), Stockholms läns landsting, ordförande Torbjörn Ahlin (C), Region Örebro län Lorena Delgado (V), Stockholms stad Tomas Eriksson (MP), Stockholms läns landsting Daniel Forslund (L), Stockholms läns landsting Helena Hagberg (L), Landstinget Västmanland Tomas Högström (M), Landstinget Västmanland Patric Johansson (M), Strängnäs kommun Ibrahim Khalifa (S), Sigtuna kommun Bertil Kinnunen (S), Region Uppsala Anna-Karin Klomp (KD), Region Uppsala Irén Lejegren (S), Region Örebro län Styrgruppen för En Bättre Matchning Irén Lejegren (S), Region Örebro län Denise Norström (S), Region Västmanland Viking Jonsson (S), Regionförbundet Sörmland Jenny Lundström (MP), Region Uppsala Marie-Louise Dangardt (S), Region Gävleborg Anita Jernberger (L), Region Östergötland Karina Uddén, Länsstyrelsen Stockholm Johan Örjes (C), Mälardalsrådets styrelse Mälardalsrådets tjänstemannaberedning Mälardalsrådets tjänstemannaberedning (MTB) består av chefstjänstemän från olika regionala organ i medlemslän och associerade län. Mötena syftar till att öka förankring, koordination och informationsutbyte kring Mälardalsrådets verksamhet. MTB har haft fem möten under året. Maria Nimvik Stern, Mälardalsrådet, sammankallande Hanna Wiik, Stockholms läns landsting, TRF Madeleine Sjöstrand, Storsthlm Anna Gissler/Elisabeth Sjögren, Invest Stockholm/SBA Tomas Stavbom, Region Uppsala Petter Arneback, Region Örebro län Cristine Dahlbom, Regionförbundet Sörmland Maria Linder, Region Västmanland Andreas Capilla, Region Östergötland Ann-Christin Gagge, Region Gävleborg VERKSAMHETSBERÄTTELSE

134 Mälardalsrådets kansli Kansliet omfattar sex ordinarie tjänster. Maria Nimvik Stern, generalsekreterare Eva-Lis Gehlin, administratör t o m Johan Hjelm, processledare Infrastruktur och transporter Joanna Szyfter, processledare Internationella jämförelser och lärande Tiina Kikerpuu, processledare Kunskaps- och kompetensförsörjning, föräldraledig t o m Andreas Pernblad, vik. processledare Kunskaps- och kompetensförsörjning Paloma Blanco, kommunikatör, t o m Teresa Sida Norgren, kommunikatör/koordinator fr o m Linnea Palm, praktikant Emmy Örtlund, praktikant fr o m MEDLEMSKAP SEF Mälardalsrådet är medlem i Stockholmsregionens Europaförening (SEF). Under året har Mälardalsrådet fått visst stöd av Stockholmsregionens Europakontor med EU-bevakning av transportfrågor relaterade till Mälardalsrådets arbete inom En Bättre Sits. IRBC Mälardalsrådet är tillsammans med nio andra kunskapsdrivna regioner medlem i ett nätverk för kunskapsdrivna städer/regioner med intresse av att jämföra och lära av varandra, International Regions Benchmarking Consortium (IRBC). Mälardalsrådet har under året fortsatt sitt aktiva deltagande och varit pådrivande i den översyn av nätverket som pågår för att aktualisera syfte, mål och bättre matcha samarbetet i nätverket med medlemmarnas behov. En viktig del i detta var ett arbetsgruppsmöte i München i december där de deltagande parterna diskuterade möjliga vägar framåt. Resultaten av översynen väntas komma i början av REGLAB Mälardalsrådet är partner i Reglab, ett forum för lärande om regional utveckling. Mälardalsrådet deltog på Reglabs årskonferens i februari. Deltagandet innebar en gedigen kunskapsinhämtning och värdefulla utbyten med såväl medlemsorganisationer som andra externa aktörer inom offentlig sektor. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

135 Mälardalsrådet driver medlemmarnas frågor för konkreta resultat inom infrastruktur, innovation, kompetensförsörjning, maritim samverkan samt internationella jämförelser och lärande. Vi samlar Stockholm-Mälarregionens kommuner, landsting och regioner till en dynamisk mötesplats för politik, näringsliv och akademi. Mälardalsrådet, Centralplan 3, Stockholm Telefon: E-post: Webbplats: 331

136 MÄLARDALSRÅDET Ordförande i Mälardalsrådet: Erika Ullberg (S), Stockholms läns landsting. Vi i Mälardalsrådet lär av varandra och vår omvärld, och håller i våra gemensamma prioriteringar. Vår styrka är att vi gång efter annan kan ena oss över parti- och länsgränserna och komma med konkreta förslag på hur vi ska lösa några av våra största framtidsfrågor. Bristande matchning och kompetensförsörjning är tillväxthinder i Stockholm-Mälardalen. Idag hittar långt ifrån alla arbetsgivare de medarbetare som de behöver och vill anställa. Mälardalsrådets En Bättre Matchning vill stärka dialogen med lärosäten och underlätta kompetensförsörjningen. Det krävs sammanhållning, tålamod och hårt arbete för att Stockholm-Mälarregionens prioriterade satsningar ska bli av. Här drivs medlemmarnas infrastrukturfrågor i ett långsiktigt arbete utifrån en gedigen systemanalys och tuffa gemensamma prioriteringar. Arbetet har till exempel resulterat i bygget av Citybanan, bland många andra viktiga investeringar. Men vi lär inte bara av varandra i Stockholm-Mälarregionen, utan också av andra konkurrenskraftiga städer och regioner i andra delar av Europa och världen. Mälardalsrådet har därför skapat ett strukturerat triple helix-nätverk under namnet Greater Stockholm Network, vars syfte är att bidra till regionens internationella konkurrenskraft. Och visst är vi greater together. Mälardalsrådet......driver medlemmarnas frågor för konkreta resultat inom infrastruktur, innovation, kompetensförsörjning, maritim samverkan och internationella jämförelser. Vi samlar Stockholm-Mälarregionens kommuner och regioner till en dynamisk mötesplats för politik, näringsliv och akademi. 332

137 DET HÄR ÄR VI Ett åtta län starkt storregionalt samarbete Här startas 48% av landets nya företag Här skapas 49% av landets BNP 8 av 10 tågresor i Sverige börjar eller slutar i Stockholm 29 av Sveriges 48 lärosäten ligger i vår region GÄVLEBORG STOCKHOLM UPPSALA Ca 4,3 miljoner personer bor här alltså 43% av landets befolkning SÖRMLAND VÄSTMANLAND Regionen står för 52% av bostadsbyggandet Totalt exporteras varor för 530 miljarder från regionen 51% av de internationella företagen med globala eller regionala huvudkontor i Norden väljer Stockholmsregionen GOTLAND ÖREBRO ÖSTERGÖTLAND Vi är Sveriges största arbetsmarknad! Här finns 45% av landets arbetstillfällen 333

138 UTMANINGEN! Stockholm-Mälarregionen förväntas växa med 1,4 miljoner invånare fram till år % av arbetskraften i Stockholm-Mälarregionen är sysselsatt i yrken som inte motsvarar deras formella kompetens De totala godsmängderna beräknas öka med 65% i Stockholm-Mälarregionen fram till år 2040 Trängsel och förseningar i transportsystemet kostar 6 miljarder kronor om året bara i Stockholms län 334

139 VÅRA FOKUSOMRÅDEN Infrastruktur och transporter En Bättre Sits Mälardalsrådet samlar sju län kring transport- och infrastrukturfrågor. Samarbetet går under namnet En Bättre Sits. När Stockholm-Mälarregionen talar med en enad röst hörs vi starkare. Vi vill att fler och smartare infrastruktursatsningar ska göras i vår region, så att Stockholm-Mälarregionen får ett hållbart och effektivt transportsystem för människor och gods. Att satsa på Stockholm-Mälarregionens transportinfrastruktur ger hela Sverige En Bättre Sits. Kompetensförsörjning och innovation En Bättre Matchning Mälardalsrådet samlar sju län kring kompetensförsörjningsfrågan. Samarbetet går under namnet En Bättre Matchning. Kompetensbristen är en av Stockholm-Mälarregionens största utmaningar, trots att allt fler i vår region väljer att studera efter gymnasiet. Vi arbetar för en region där kompetensen matchar efterfrågan och där offentlig sektor ska ligga i framkant vad gäller innovation. Tillsammans skapar vi En Bättre Matchning. Internationella jämförelser och lärande Stockholm-Mälarregionens internationella konkurrenskraft är avgörande för Sveriges utveckling. Genom omvärldsbevakning, jämförelser och internationella kontakter arbetar vi för att vår region ska fortsätta utvecklas som konkurrenskraftig, attraktiv och kansliet@malardalsradet.se Centralplan 3, Stockholm+46 (0)

140 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av representanter till Regionalt Forum i Uppsala län samt Regionalt samråd för Hälsa, vård och omsorg och Regionalt samråd för kultur Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att som representanter i Regionalt Forum i Uppsala län utse: Sara Sjödal (C) Viktoria Söderling (S) att som representant i Regionalt samråd för Hälsa, vård och omsorg i Uppsala län under åren utse: Åsa Sikberg (M) att som representant i Regionalt samråd för kultur i Uppsala län under perioden åren 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Lotta Carlberg (C) Sammanfattning av ärendet Regionalt Forum i Uppsala län är ett politiskt forum för samverkan mellan Region Uppsala och Enköpings, Heby, Håbo, Knivsta, Tierps, Uppsala, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Regionalt Forum i Uppsala län samt olika samrådsorgan inrättades för att säkerställa ett fortsatt kommunalt inflytande i regionala utvecklingsfrågor och i andra frågor med kommunal anknytning. Regionalt Forum har den 2 februari 2017 godkänt förslag till överenskommelse om samverkansstruktur mellan Region Uppsala och åtta kommuner i Uppsala län. I enlighet med överenskommelsen ska ledamöter i de olika samrådsorganen utses av respektive part. Varje kommun ska enligt överenskommelsen utse två representanter att ingå i Regionalt forum. Regionalt Forum har en rådgivande roll mot Region Uppsala och länets kommuner. Ärenden initieras från både Region Uppsala och kommunerna. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 336

141 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Forumet fattar inte formella beslut som binder medlemmarna. Arbetsformer regleras inte i kommunallagen och forumet har ingen juridisk status. Till Regionalt samråd för Hälsa, vård och omsorg i Uppsala län och Regionalt samråd för kultur i Uppsala län ska representanter utses, två från Uppsala kommun och en från var och en av övriga kommuner. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 337

142 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av representanter till Regionalt Forum i Uppsala län samt Regionalt samråd för Hälsa, vård och omsorg och Regionalt samråd för kultur Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att som representanter i Regionalt Forum i Uppsala län utse: Sara Sjödal (C) Viktoria Söderling (S) att som representant i Regionalt samråd för Hälsa, vård och omsorg i Uppsala län under åren utse: Ledande styre (XX) att som representant i Regionalt samråd för kultur i Uppsala län under perioden åren 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledande styre (XX) Sammanfattning av ärendet Regionalt Forum i Uppsala län är ett politiskt forum för samverkan mellan Region Uppsala och Enköpings, Heby, Håbo, Knivsta, Tierps, Uppsala, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Regionalt Forum i Uppsala län samt olika samrådsorgan inrättades för att säkerställa ett fortsatt kommunalt inflytande i regionala utvecklingsfrågor och i andra frågor med kommunal anknytning. Regionalt Forum har den 2 februari 2017 godkänt förslag till överenskommelse om samverkansstruktur mellan Region Uppsala och åtta kommuner i Uppsala län. I enlighet med överenskommelsen ska ledamöter i de olika samrådsorganen utses av respektive part. Varje kommun ska enligt överenskommelsen utse två representanter att ingå i Regionalt forum. Regionalt Forum har en rådgivande roll mot Region Uppsala och länets kommuner. Ärenden initieras från både Region Uppsala och kommunerna. 338

143 2 (2) Forumet fattar inte formella beslut som binder medlemmarna. Arbetsformer regleras inte i kommunallagen och forumet har ingen juridisk status. Till Regionalt samråd för Hälsa, vård och omsorg i Uppsala län och Regionalt samråd för kultur i Uppsala län ska representanter utses, två från Uppsala kommun och en från var och en av övriga kommuner. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 339

144 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 3 ledamöter och 2 ersättare i styrelsen för Stiftelsen Leufsta Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare i styrelsen för Stiftelsen Leufsta under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Carola Fredén (M) Vakant (MP) Vakant (S) Ersättare Ingrid Larsson (L) Vakant (V) Sammanfattning av ärendet Stiftelsens ändamål är: att äga och förvalta egendom som tillförts stiftelsen genom gåvor och depositioner. att verka för bevarande av den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Lövstabruk och att i möjligaste mån hålla mark, byggnader och inventarier tillgängliga för allmänheten. att verka för utveckling av sysselsättning och service i Lövstabruk att främja forskning och därmed sammanhängande verksamhet med anknytning till material i Lövstabruk. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Styrelsen stiftelsen Leufsta Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 340

145 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 3 ledamöter och 2 ersättare i styrelsen för Stiftelsen Leufsta Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare i styrelsen för Stiftelsen Leufsta under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Ledande styre (XXXX) Ledande styre (XXXX) Opposition (XXXX) Ersättare Ingrid Larsson (L) Opposition (XXXX) Sammanfattning av ärendet Stiftelsens ändamål är: att äga och förvalta egendom som tillförts stiftelsen genom gåvor och depositioner. att verka för bevarande av den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Lövstabruk och att i möjligaste mån hålla mark, byggnader och inventarier tillgängliga för allmänheten. att verka för utveckling av sysselsättning och service i Lövstabruk att främja forskning och därmed sammanhängande verksamhet med anknytning till material i Lövstabruk. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar 341

146 2 (2) Beslutet skickas till Styrelsen stiftelsen Leufsta Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 342

147 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 3 ledamöter och 3 ersättare i styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare i styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Annelie Andersson (C) Britt Pagard (C) Bo Sandström (C) Ersättare Ove Larsson (C) Per Wendin (C) Vakant (C) Sammanfattning av ärendet Ändamålet med Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond är följande: Att i enlighet med dessa stadgar förvalta Tierps sockens magasinsfond, att, om så i vederbörlig ordning beslutas, förvalta Gustav Gilljams i Yvre donationsfond,att av kapitalets avkastningar genom stipendier och bidrag främja ungdomars och jordbrukare i Tierps socken utbildning och förkovran. Av den årliga nettoavkastningen må högst 50 % användas till kursbidrag för fortbildning till jordbrukare och stipendier till elever vid läroanstalter på jordbrukets område, högst 30 % användas till resebidrag för jordbrukares fortbildning, minst 20 % läggas till kapitalet. Om något av de ovan nämnda ändamålen ej kräver sin hela andel av avkastningen får därigenom uppkommet överskott reserveras för samma ändamål till nästkomande år eller skall det läggas till kapitalet enligt styrelsens beslut. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 343

148 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Beslutet skickas till Styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 344

149 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 3 ledamöter och 3 ersättare i styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ledamöter och ersättare i styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Xxx (C) Xxx (C) Xxx (C) Ersättare Xxx (C) Xxx (C) Xxx (C) Sammanfattning av ärendet Ändamålet med Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond är följande: Att i enlighet med dessa stadgar förvalta Tierps sockens magasinsfond, att, om så i vederbörlig ordning beslutas, förvalta Gustav Gilljams i Yvre donationsfond,att av kapitalets avkastningar genom stipendier och bidrag främja ungdomars och jordbrukare i Tierps socken utbildning och förkovran. Av den årliga nettoavkastningen må högst 50 % användas till kursbidrag för fortbildning till jordbrukare och stipendier till elever vid läroanstalter på jordbrukets område, högst 30 % användas till resebidrag för jordbrukares fortbildning, minst 20 % läggas till kapitalet. Om något av de ovan nämnda ändamålen ej kräver sin hela andel av avkastningen får därigenom uppkommet överskott reserveras för samma ändamål till nästkomande år eller skall det läggas till kapitalet enligt styrelsens beslut. 345

150 2 (2) Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 346

151 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 2 revisorer och 2 revisorersättare i styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till revisorer och revisorsersättare i styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Veronica Stennek (C) Daniel Blomstedt (Opolitisk) Ersättare Ingela Källgren Sawela (M) Pia Wårdsäter (S) Sammanfattning av ärendet Ändamålet med Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond är följande: Att i enlighet med dessa stadgar förvalta Tierps sockens magasinsfond, att, om så i vederbörlig ordning beslutas, förvalta Gustav Gilljams i Yvre donationsfond,att av kapitalets avkastningar genom stipendier och bidrag främja ungdomars och jordbrukare i Tierps socken utbildning och förkovran. Av den årliga nettoavkastningen må högst 50 % användas till kursbidrag för fortbildning till jordbrukare och stipendier till elever vid läroanstalter på jordbrukets område, högst 30 % användas till resebidrag för jordbrukares fortbildning, minst 20 % läggas till kapitalet. Om något av de ovan nämnda ändamålen ej kräver sin hela andel av avkastningen får därigenom uppkommet överskott reserveras för samma ändamål till nästkomande år eller skall det läggas till kapitalet enligt styrelsens beslut. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 347

152 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Beslutet skickas till Styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 348

153 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 2 revisorer och 2 revisorsersättare i styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till revisorer och revisorsersättare i styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ledamot Ledande styre (XXXX) Daniel Blomstedt (Opolitisk) Ersättare Ledande styre (XXXX) Pia Wårdsäter (S) Sammanfattning av ärendet Ändamålet med Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond är följande: Att i enlighet med dessa stadgar förvalta Tierps sockens magasinsfond, att, om så i vederbörlig ordning beslutas, förvalta Gustav Gilljams i Yvre donationsfond,att av kapitalets avkastningar genom stipendier och bidrag främja ungdomars och jordbrukare i Tierps socken utbildning och förkovran. Av den årliga nettoavkastningen må högst 50 % användas till kursbidrag för fortbildning till jordbrukare och stipendier till elever vid läroanstalter på jordbrukets område, högst 30 % användas till resebidrag för jordbrukares fortbildning, minst 20 % läggas till kapitalet. Om något av de ovan nämnda ändamålen ej kräver sin hela andel av avkastningen får därigenom uppkommet överskott reserveras för samma ändamål till nästkomande år eller skall det läggas till kapitalet enligt styrelsens beslut. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar 349

154 2 (2) Beslutet skickas till Styrelsen för Tierps sockens Magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 350

155 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ombud och 1 ersättare Fyrisåns vattenförbund Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ombud och ersättare Val av 1 ombud och 1 ersättare Fyrisåns vattenförbund under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Jenny Lundström (MP) Ersättare Emma Lokander (M) Sammanfattning av ärendet År 1965 bildades Fyrisåns vattenvårdsförbund med uppgift att verka för vattenvården inom Fyrisåns och Hågaåns vattensystem samt andra åar som mynnar i Ekoln. Medlemskap var frivilligt och utgjordes av berörda kommuner och landsting. Verksamheten inriktades på att sammanställa vattenundersökningar, inventera bad-, fiske- och vattentäktsområden samt utsläppskällor, informera allmänheten och myndigheter mm. Den l januari 1977 trädde Lagen om vattenförbund i kraft, med huvudsyften att vidga antalet medlemmar och att underhålla vattendragen för olika ändamål. Enligt lagen skall den som enligt vattenlagen eller miljöskyddslagen medgivits rätt att inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vattenförhållandena inom avrinningsområdet vara medlem i förbundet. I början av 1980-talet inleddes arbetet med att ombilda Fyrisåns vattenvårdsförbund och i maj 1984 förordnade Länsstyrelsen i Uppsala län om förrättning för bildande av ett vattenförbund för Fyrisån. Processen pågick under flera år och i februari 1990 registrerades Fyrisåns vattenförbund. I stadgarna fastslås att förbundet skall arbeta med frågor som berör Fyrisåns vattenkvalitet, vattenhushållning och vattendragsunderhåll. Obligatoriska medlemmar i förbundet är kommuner, industrier, bevattningsoch dikningsföretag samt dammägare medan fiskeorganisationer kan ingå frivilligt. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 351

156 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Styrelsen Fyrisåns vattenförbund Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 352

157 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 ombud och 1 ersättare i styrelsen Fyrisåns Vattenförbund Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ombud och ersättare i styrelsen Fyrisåns Vattenförbund under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Ledande styre (XXXX) Ersättare Emma Lokander (M) Sammanfattning av ärendet År 1965 bildades Fyrisåns vattenvårdsförbund med uppgift att verka för vattenvården inom Fyrisåns och Hågaåns vattensystem samt andra åar som mynnar i Ekoln. Medlemskap var frivilligt och utgjordes av berörda kommuner och landsting. Verksamheten inriktades på att sammanställa vattenundersökningar, inventera bad-, fiske- och vattentäktsområden samt utsläppskällor, informera allmänheten och myndigheter mm. Den l januari 1977 trädde Lagen om vattenförbund i kraft, med huvudsyften att vidga antalet medlemmar och att underhålla vattendragen för olika ändamål. Enligt lagen skall den som enligt vattenlagen eller miljöskyddslagen medgivits rätt att inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vattenförhållandena inom avrinningsområdet vara medlem i förbundet. I början av 1980-talet inleddes arbetet med att ombilda Fyrisåns vattenvårdsförbund och i maj 1984 förordnade Länsstyrelsen i Uppsala län om förrättning för bildande av ett vattenförbund för Fyrisån. Processen pågick under flera år och i februari 1990 registrerades Fyrisåns vattenförbund. I stadgarna fastslås att förbundet skall arbeta med frågor som berör Fyrisåns vattenkvalitet, vattenhushållning och vattendragsunderhåll. Obligatoriska medlemmar i förbundet är kommuner, industrier, bevattnings- och dikningsföretag samt dammägare medan fiskeorganisationer kan ingå frivilligt. 353

158 2 (2) Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Styrelsen Fyrisåns vattenförbund Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 354

159 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ombud och 1 ersättare i stämman Fyrisåns Vattenförbund Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ombud och ersättare Val av 1 ombud och 1 ersättare i stämman Fyrisåns Vattenförbund under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Sven Lokander (M) Ersättare Vakant (KD) Sammanfattning av ärendet År 1965 bildades Fyrisåns vattenvårdsförbund med uppgift att verka för vattenvården inom Fyrisåns och Hågaåns vattensystem samt andra åar som mynnar i Ekoln. Medlemskap var frivilligt och utgjordes av berörda kommuner och landsting. Verksamheten inriktades på att sammanställa vattenundersökningar, inventera bad-, fiske- och vattentäktsområden samt utsläppskällor, informera allmänheten och myndigheter mm. Den l januari 1977 trädde Lagen om vattenförbund i kraft, med huvudsyften att vidga antalet medlemmar och att underhålla vattendragen för olika ändamål. Enligt lagen skall den som enligt vattenlagen eller miljöskyddslagen medgivits rätt att inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vattenförhållandena inom avrinningsområdet vara medlem i förbundet. I början av 1980-talet inleddes arbetet med att ombilda Fyrisåns vattenvårdsförbund och i maj 1984 förordnade Länsstyrelsen i Uppsala län om förrättning för bildande av ett vattenförbund för Fyrisån. Processen pågick under flera år och i februari 1990 registrerades Fyrisåns vattenförbund. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 355

160 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen I stadgarna fastslås att förbundet skall arbeta med frågor som berör Fyrisåns vattenkvalitet, vattenhushållning och vattendragsunderhåll. Obligatoriska medlemmar i förbundet är kommuner, industrier, bevattnings- och dikningsföretag samt dammägare medan fiskeorganisationer kan ingå frivilligt. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Styrelsen Fyrisåns vattenförbund Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 356

161 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 ombud och 1 ersättare i stämman Fyrisåns Vattenförbund Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ombud och ersättare i stämman Fyrisåns Vattenförbund under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Ledande styre (XXXX) Ersättare Ledande styre (XXXX) Sammanfattning av ärendet År 1965 bildades Fyrisåns vattenvårdsförbund med uppgift att verka för vattenvården inom Fyrisåns och Hågaåns vattensystem samt andra åar som mynnar i Ekoln. Medlemskap var frivilligt och utgjordes av berörda kommuner och landsting. Verksamheten inriktades på att sammanställa vattenundersökningar, inventera bad-, fiske- och vattentäktsområden samt utsläppskällor, informera allmänheten och myndigheter mm. Den l januari 1977 trädde Lagen om vattenförbund i kraft, med huvudsyften att vidga antalet medlemmar och att underhålla vattendragen för olika ändamål. Enligt lagen skall den som enligt vattenlagen eller miljöskyddslagen medgivits rätt att inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vattenförhållandena inom avrinningsområdet vara medlem i förbundet. I början av 1980-talet inleddes arbetet med att ombilda Fyrisåns vattenvårdsförbund och i maj 1984 förordnade Länsstyrelsen i Uppsala län om förrättning för bildande av ett vattenförbund för Fyrisån. Processen pågick under flera år och i februari 1990 registrerades Fyrisåns vattenförbund. I stadgarna fastslås att förbundet skall arbeta med frågor som berör Fyrisåns vattenkvalitet, vattenhushållning och vattendragsunderhåll. Obligatoriska medlemmar i förbundet är kommuner, 357

162 2 (2) industrier, bevattnings- och dikningsföretag samt dammägare medan fiskeorganisationer kan ingå frivilligt. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Styrelsen Fyrisåns vattenförbund Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 358

163 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ombud och 1 ersättare till föreningsstämma Kommuninvest i Sverige AB Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ombud och ersättare till föreningsstämma i Kommuninvest i Sverige AB under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Sara Sjödal (C) Ersättare Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Sammanfattning av ärendet Kommuninvest i Sverige AB är ett samarbetsorgan i finansfrågor vars syfte är att kostnadseffektivisera upplåningsverksamheten för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund samt att tillhandahålla finansiell service inom det kommunala området. Medlemmar i Kommuninvest i Sverige AB är kommuner och landsting. Medlemmarna bestämmer själva om verksamhetens inriktning och har det yttersta ansvaret för organisationen. Varje medlem har en röst oavsett storlek, affärsvolym eller insats. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Kommuninvest i Sverige AB Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 359

164 1 (1) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 ombud och 1 ersättare till föreningsstämman, Kommuninvest i Sverige AB Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ombud och ersättare till föreningsstämma i Kommuninvest i Sverige AB under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Ledande styre (XX) Ersättare Ledande styre (XX) Sammanfattning av ärendet Kommuninvest i Sverige AB är ett samarbetsorgan i finansfrågor vars syfte är att kostnadseffektivisera upplåningsverksamheten för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalförbund samt att tillhandahålla finansiell service inom det kommunala området. Medlemmar i Kommuninvest i Sverige AB är kommuner och landsting. Medlemmarna bestämmer själva om verksamhetens inriktning och har det yttersta ansvaret för organisationen. Varje medlem har en röst oavsett storlek, affärsvolym eller insats. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Kommuninvest i Sverige AB Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 360

165 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ledamot och 1 ombud i NeDas samarbetsorganisation samt årsstämman Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till 1 ledamot och 1 ombud efter bolagsstämman för 2018 års förvaltning till 2022 års förvaltning utse: Ledamot Erik Kolm (C) Ombud Jenny Lundström (MP) Sammanfattning av ärendet Val av 1 ledamot och 1 ombud i NeDas samarbetsorganisation samt årsstämman. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till NeDas samarbetsorganisation samt årsstämma Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 361

166 1 (1) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 ledamot och 1 ombud i NeDas samarbetsorganisation samt årsstämma Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till 1 ledamot och 1 ombud i NeDas samarbetsorganisation samt årsstämma under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Ledande styre (XX) Ersättare Ledande styre (XX) Sammanfattning av ärendet Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till NeDas samarbetsorganisation samt årsstämma Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 362

167 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ombud och 1 ersättare i Förbundsstämma med Svealands Kustvattenvårdsförbund Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till 1 ledamot och 1 ombud efter Förbundsstämma Svealands Kustvattenvårdsförbund för 2018 års förvaltning till 2022 års förvaltning utse: Ombud Jenny Lundström (MP) Ersättare Carola Freden (M) Sammanfattning av ärendet Förbundet har som syfte att till sina medlemmar tillhandahålla ett regionalt system för miljöövervakning av Svealands kustvatten. Förbundet ska också så långt som möjligt ta fram underlag till aktörer som arbetar med åtgärder och med information påverka olika aktörer i en positiv riktning. Förbundets högsta beslutande organ är den årliga förbundsstämman som hålls i slutet av april. Till stämman inbjuds ombuden, ett ordinarie ombud och en ersättare från varje medlemsorganisation. Även styrelsens ledamöter deltar och därutöver är också beredningsgruppen inbjuden. Vid stämman hålls ett föredrag om aktuell kustvattenfråga och förbundets årsrapport presenteras. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Svealands Kustvattenvårdsförbund Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 363

168 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 representant och 1 ersättare i Förbundsstämma med Svealands Kustvattenvårdsförbund Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till 1 representant och 1 ersättare i Förbundsstämma med Svealands Kustvattenvårdsförbund under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Ledande styre (XX) Ersättare Carola Fredén (M) Sammanfattning av ärendet Förbundet har som syfte att till sina medlemmar tillhandahålla ett regionalt system för miljöövervakning av Svealands kustvatten. Förbundet ska också så långt som möjligt ta fram underlag till aktörer som arbetar med åtgärder och med information påverka olika aktörer i en positiv riktning. Förbundets högsta beslutande organ är den årliga förbundsstämman som hålls i slutet av april. Till stämman inbjuds ombuden, ett ordinarie ombud och en ersättare från varje medlemsorganisation. Även styrelsens ledamöter deltar och därutöver är också beredningsgruppen inbjuden. Vid stämman hålls ett föredrag om aktuell kustvattenfråga och förbundets årsrapport presenteras. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Svealands Kustvattenvårdsförbund Berörd förtroendevald 364

169 2 (2) Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 365

170 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ombud och 1 ersättare till årsstämma med Dalälvens Vattenvårdsförbund Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att tillval av 1 ombud och 1 ersättare till årsstämma med Dalälvens Vattenvårdsförbund för 2018 års förvaltning till 2022 års förvaltning utse: Ombud Jenny Lundström (MP) Ersättare Carola Fredén (M) Sammanfattning av ärendet Beslutsmotivering Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Val av 1 ombud och 1 ersättare till årsstämma med Dalälvens Vattenvårdsförbund Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 366

171 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 ombud och 1 ersättare till årsstämma Dalälvens Vattenvårdsförening Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till 1 ombud och 1 ersättare till årsstämma Dalälvens Vattenvårdsförbund för 2018 års förvaltning till 2022 års förvaltning utse: Ombud Jenny Lundström (MP) Ersättare Carola Fredén (M) Sammanfattning av ärendet DVVF, är en sammanslutning av olika aktörer, som på ett eller annat sätt har en koppling till Dalälven eller dess biflöden. Medlemmarna är företag, kommuner och organisationer. Syftet med föreningens arbete är att följa utvecklingen i ett urval sjöar och vattendrag i Dalälvens avrinningsområde, för att se om miljötillståndet förändras med tiden och värdera enskilda källors betydelse. Mätningar i sjöar och vattendrag har pågått i DVVF:s regi sedan Med olika intervall provtas och analyseras koncentrationer i vattnet av bl.a. närsalterna fosfor och kväve, syrgas, metaller och andra joner. Med ledning av koncentrationerna beräknas även transporterade mängder. Dessutom undersöks sammansättningen hos växt- och djursamhällen; plankton, bottenlevande djur och fiskar. Koncentrationer av metaller och vissa andra ämnen undersöks med jämna mellanrum i fisk och sediment. Resultaten av provtagningarna redovisas varje år i en årsrapport. I särskilda temarapporter görs vissa år även en fördjupad analys av en separat ämnesgrupp eller frågeställning. 367

172 2 (2) Dalälvens vattenvårdsförenings policy är att föreningen skall opartiskt verka för en god vattenvård och för att förbättra vattenkvaliteten i Dalälven. Föreningen skall vara opinionsbildande på ett övergripande plan och redovisa resultat på ett faktamässigt och vetenskapligt sätt och även initiera till förutsättningslösa diskussioner, debatter och undersökningar på basis av de resultat som framkommer i den samordnade recipientkontrollen för Dalälven. Föreningen skall ej verka som myndighet eller yttra sig i prövnings- eller tillsynsärenden. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Dalälvens Vattenvårdsförbund Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 368

173 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Dnr 2018/897 Val av 1 ombud Upplandsstiftelsens stämma Beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ombud i Upplandsstiftelsens stämma för 2018 års förvaltning till 2022 års förvaltning utse: Ombud Sven Lokander (M) Sammanfattning av ärendet Upplandsstiftelsen har arbetat aktivt i Uppsala län under 45 års tid. Medlemmar är Region Uppsala och länets kommuner, som har och har haft stor betydelse för främjandet av naturvård, friluftsliv och barn/ungdom inom länet. Från och med 1 januari 2017 är stiftelsen organisatoriskt placerade under Regionen Uppsala. Upplandsstiftelsen fortsätter dock vara en fristående ideell förening där Regionen och kommunerna är medlemmar. Upplandsstiftelsen har en egen styrelse och en stämma. Verksamheten finansieras via Region Uppsala, uppdrag, projektmedel och andra bidrag. Stiftelsen driver en mängd projekt, både för att främja naturvården och friluftslivet. Man förvaltar 43 områden i länet på uppdrag, som ägare eller som arrendator. Syftet med skötseln av dessa områden är både god naturvård och att skapa attraktiva strövmarker och utflyktsmål i naturen. I några av dessa finns campingplats eller stugby. Upplandsstiftelsen ansvarar även för länets vandringsled, Upplandsleden, och för fyra kanotleder. Genom deras naturskola stimuleras lärare och klasser till mer uteverksamhet. En viktig del i arbetet är även att sprida kunskap om länets natur, naturvård och friluftsmöjligheter. Detta gör stiftelsen bland annat genom skrifter, foldrar, hemsida, appar och på Biotopia. Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 369

174 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valberedningen Beslutet skickas till Upplandsstiftelsen Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum Ordf sign Justerandes sign Sekr sign 370

175 1 (2) Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/897 Val av 1 ombud Upplandsstiftelsens stämma Förslag till beslut Kommunfullmäktiges valberedning föreslår kommunfullmäktige besluta att till ombud i Upplandsstiftelsens stämma under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2022 utse: Ombud Ledande styre (XXXX) Sammanfattning av ärendet Upplandsstiftelsen har arbetat aktivt i Uppsala län under 45 års tid. Medlemmar är Region Uppsala och länets kommuner, som har och har haft stor betydelse för främjandet av naturvård, friluftsliv och barn/ungdom inom länet. Från och med 1 januari 2017 är stiftelsen organisatoriskt placerade under Regionen Uppsala. Upplandsstiftelsen fortsätter dock vara en fristående ideell förening där Regionen och kommunerna är medlemmar. Upplandsstiftelsen har en egen styrelse och en stämma. Verksamheten finansieras via Region Uppsala, uppdrag, projektmedel och andra bidrag. Stiftelsen driver en mängd projekt, både för att främja naturvården och friluftslivet. Man förvaltar 43 områden i länet på uppdrag, som ägare eller som arrendator. Syftet med skötseln av dessa områden är både god naturvård och att skapa attraktiva strövmarker och utflyktsmål i naturen. I några av dessa finns campingplats eller stugby. Upplandsstiftelsen ansvarar även för länets vandringsled, Upplandsleden, och för fyra kanotleder. Genom deras naturskola stimuleras lärare och klasser till mer uteverksamhet. En viktig del i arbetet är även att sprida kunskap om länets natur, naturvård och friluftsmöjligheter. Detta gör stiftelsen bland annat genom skrifter, foldrar, hemsida, appar och på Biotopia. 371

176 2 (2) Beslutsunderlag Gruppledarnas nomineringar Beslutet skickas till Upplandsstiftelsen Berörd förtroendevald Förtroendemannaregistret Troman Lönecentrum 372

177 373