Bevarandeplan för Natura 2000-området SE Norra Båsane

Transkript

1 Remiss 017 Bevarandeplan för Natura 000-området SE Norra Båsane Bengtsfors Strömstad Dals Ed Åmål Mariestad Gullspång Tanum Färgelanda Mellerud Töreboda Munkedal Götene Karlsborg Sotenäs Uddevalla Vänersborg Grästorp Lidköping Skara Skövde Tibro Lysekil Orust Tjörn Trollhättan Essunga Lilla Edet Stenungsund Vårgårda Ale Alingsås Vara Herrljunga Falköping Tidaholm Hjo Kungälv Lerum Ulricehamn Öckerö Partille Härryda Bollebygd Borås Göteborg Mölndal Mark Tranemo Svenljunga

2 Natura 000 Natura 000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 000-områden bygger på krav som finns i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Syftet är att hejda utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Alla medlemsländer ska peka ut områden dels för fåglar som anges i EU:s fågeldirektiv, dels för naturtyper och arter som anges i art- och habitatdirektivet. Genom utpekandet åtar sig länderna att de utpekade värdena i områdena ska bevaras långsiktigt. Natura 000-nätverket är en av hörnstenarna i EU:s arbete för att bevara biologisk mångfald. I fågeldirektivet och habitatdirektivet listas 170 naturtyper och sammanlagt cirka 900 växt- och djurarter som särskilt värdefulla. 90 av naturtyperna och drygt 100 av djur- och växtarterna i habitatdirektivets bilaga 1 och finns i Sverige. Därtill häckar regelbundet cirka 60 av fågeldirektivets fåglar i vårt land. Bevarandeplaner För varje Natura 000-område ska Länsstyrelsen ta fram en beskrivning. Detta ska göras i särskilda bevarandeplaner eller i en skötselplan om området även är naturreservat. I planen ska det finnas en beskrivning av området med bevarandesyfte, bevarandemål och beskrivningar av de naturtyper och arter som ska bevaras och bidra till gynnsam bevarandestatus. Hot mot Natura 000-områdets arter och naturtyper, och behov av bevarandeåtgärder, t.ex. skydd eller skötsel, ska beskrivas. Informationen ska underlätta förvaltningen av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen ska fastställas av Länsstyrelsen, som även är ytterst ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Bevarandeplanen ska revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Den ska tas fram och hållas aktuell i dialog med berörda intressenter, och det är värdefullt om den som har ny information kontaktar Länsstyrelsen. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. För formell reglering av skydd eller skötsel kan andra beslut behövas, t.ex. skyddsbeslut för naturreservat. Föreskrifter enligt eventuella skyddsbeslut gäller parallellt med den tillståndsplikt som gäller inom Natura 000. I bevarandeplanen redovisas gränser, naturtyper och arter enligt bästa tillgängliga kunskap. I de fall där ny kunskap har till kommit, har Länsstyrelsen för avsikt att föreslå dessa ändringar till regeringen när nästa tillfälle ges. Vid förvaltning och tillståndsprövning utgår man ifrån i verkligheten förekommande naturtyper, varför det är nödvändigt att bevarandeplanen redovisar dessa, även om de inte har hunnit beslutas av regeringen. Tillståndsplikt och samråd För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kap. 7-9 ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen före genomförandet. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Mer information finns hos Länsstyrelsen, läs på webben eller kontakta en handläggare. Kartor Information om naturtypers utbredning och arter i ett enskilt område går att hitta med hjälp av kartverktyget Skyddad natur. Det kan nås på Naturvårdsverkets hemsida genom att söka på kartverktyget skyddad natur. I kartverktyget söker du upp aktuellt område och klickar på namnet för mer information.

3 av 13 Therese Ericsson Bevarandeplan för Natura 000-området SE Norra Båsane Kommun: Mellerud Områdets totala areal: 16,3 ha Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: Markägarförhållanden: Bolag och privat Regeringsbeslut, historik: SPA: Nej, psci: , SCI: , SAC: , regeringsbeslut M010/4648/Nm Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: Öppna mossar och kärr Agkärr Rikkärr Taiga 91D0 - Skogsbevuxen myr Bevarandesyfte Det överordnade bevarandesyftet för Natura 000-nätverket är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv. För det enskilda Natura 000-området är det överordnade syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper eller arter som utgjort grund för utpekandet av området. Prioriterade bevarandevärden: Att bevara områdets taiga och öppna myrar med rikkärr och agkärr. Motivering: Taigan men även våtmarkerna hyser en mycket artrik och unik mossflora med flera hotade och sällsynta arter. Här påträffas arter knutna till såväl näringsfattiga som kalkrika förhållanden samt att både nordliga, sydliga och västliga arter förekommer i området. Rikkärr

4 av 13 och agkärr är prioriterad naturtyper inom Natura 000-nätverket. Rikkärren är artrika med många för naturtypen typiska arter. Naturtypen agkärr förekommer allmänt på Öland och Gotland, men förekommer sällsynt i södra och mellersta delen av landet. Dessa kärr är sannolikt en relikt från en varmare tidsperiod och bedöms generellt som skyddsvärda. Prioriterade åtgärder: Taigan i området ska tillåtas att utvecklas fritt och formas av naturliga processer. För att säkerställa detta bör naturreservatets föreskrifter ses över. Vid behov ska täta vassbestånd och igenväxningsvegetation röjas bort i rikkärren och agkärren. Skogsbruk i anslutning till naturtyperna bör ske på sådant sätt att risken för påverkan på hydrologi och mikroklimat minimeras, exempelvis har skyddszoner i anslutning till de öppna myrarna (rikkärren och agkärren) en viktig funktion. Beskrivning av området Natura 000-området Norra Båsane ligger cirka 1 km nordväst om Mellerud och cirka km norr om Dalskog i Melleruds kommun. Området innefattar två små tjärnar med omgivande våtmarker samt dalgången längs bäcken som rinner från Båsetjärnet och söderut. Längs dalgången finns en mot öster vettande, mellan m hög, bergbrant. Berggrunden i området består av näringsfattig kvartsitsandsten och kalkhaltig skiffer. Den varierande berggrunden och det geografiska läget är grunden till områdets artrika flora, där mossfloran är speciellt utmärkande. I bergbranten växer en mycket sällsynt artrik mossflora. Våtmarkerna kring tjärnarna består till största del av rikkärr med flera för regionen sällsynta arter. Kring tjärnarna finns en smal bård med ag, vilken klassas som agkärr. Mossfloran i området rymmer totalt över 300 arter, flera av dem är mycket sällsynta överlag, medan några är utposter av nordliga, västliga eller sydliga arter. Skogen i området är av varierande karaktär. Längs bäcken i östra delen av området växer en smal, luckig bård med gran, al och björk. På den nord-sydliga höjdplatån i områdets mitt finns framförallt hällmarkstallskog och i sydligaste delen av bergsbranten finns ett granbestånd. Skogen kring bäcken och på höjdplatån är av naturskogskvalité och har en ålder på cirka år. I övrigt består skogen av yngre bestånd som är påverkade av skogsbruk i olika grad. I början och mitten av 1800-talet fanns en kvarn vid Lilla Stutedalstjärnets utlopp. Stora Stutedalstjärnet var då ungefär lika stort som idag, men Lilla Stutetjärnet bestod av en större sjö. Då kvarndämmet senare rasade försvann sjön och växte igen med myrmark. Idag finns en mindre vattenspegel vid Lilla Stutetjärnet. Områdets höga naturvärden i form av en unik mosslokal har varit kända sedan början av talet. År 1981 bildades ett naturreservat i syfte att bevara områdets unika mossflora föreslogs området ingå i EU:s Natura 000-nätverk. Området hade då ett flertal naturtyper att bidra med till nätverket. Vad kan påverka negativt Risken för negativ påverkan på områdets naturtyper bedöms vara låg-måttlig. Risken för påverkan på myrmarken bedöms vara förhållandevis låg då grävning och täktverksamhet samt tillförsel av näringsämnen är förbjudet i naturreservatet. Risken för skada på områdets taiga bedöms vara måttlig. Skogsbruk är till viss del tillåtet inom naturreservatet, vilket inte är förenligt med bevarandet av taigabestånden. Hot mot mossfloran i områdets brant består i första hand av åtgärder som ändrar mikroklimatet. Kalavverkning kring branten, vilket skulle medföra ökad exponering för ljus och vind, skulle ödelägga bestånden av flera arter. Naturtyperna hotas generellt av: -Alla typer av ingrepp på eller i anslutning till våtmarksområdet kring tjärnarna och som

5 av 13 påverkar de hydrologiska förhållandena i våtmarken. Sådana ingrepp kan vara dikning, torvtäkt, omfattande avverkningar, byggande av vägar (omfattar även skogsbilvägar), järnvägar etc. -Utebliven hävd och uteblivna naturligstörningar är ett av de största hoten mot våtmarkerna. Många rikkärr och agkärr, liksom andra öppna våtmarker, har tidigare hävdats genom slåtter. Utebliven hävd kan leda till igenväxning med buskar, sly och vass. Eventuellt kan kärren vid Stora och Lilla Stutedalstjärnet ha varit hävdade tidigare. Uteblivna naturliga störningar som t.ex. variationer i vattenståndet kan också orsaka negativ påverkan på kärrens vegetation. -Skogsbruk. Många åtgärder som vanligtvis är kopplade till produktionsinriktat skogsbruk kan påverka negativt om de utförs i eller i anslutning till områdets naturtyper. Exempel på sådana åtgärder är slutavverkning, gallring, röjning, transporter med tunga fordon, markberedning, dikning och plantering. Avverkning kan även leda till ökad avrinning och näringstillförsel i nedströms liggande mark, vilket exempelvis kan orsaka igenväxning av öppna myrar. Avverkning kan också medföra förändrat mikroklimat i anslutande naturtyper, vilket exempelvis kan skada mossor och lavar som är beroende av fukt och skugga. -Markexploatering och annan förändring av markanvändningen i eller i angränsande till naturtyperna i området. Exempel på detta är uppförande av väg eller byggnad, grävning, upplag och deponier (t.ex. jord och hyggesrester som inte är av tillfällig art), dikning, schaktning, skogsplantering och täktverksamhet (framförallt torvbrytning). -Spridning av till exempel kalk, aska och gödningsämnen i naturtyperna ger drastiska förändring av vegetationens artsammansättning. Motsvarande spridning av kemiska substanser i naturtypernas närhet kan också skada genom luftburen deposition eller genom transport med tillrinnande vatten. -Diffust nedfall av kväve och andra luftföroreningar. Framförallt kvävenedfallet kan skapa förutsättningar för en accelererad igenväxning av öppna myrar. Föroreningar kan generellt skada känsliga mossor och lavar. -Fragmentering och isolering: Agkärr är ovanliga på fastlandet (förekommer främst på Öland och Gotland) och därför kan fragmentering, det vill säga isolering av olika delområden med agkärr, samt alltför små populationer av ag vara ett hot och leda till lokalt utdöende av arten. Fragmentering och isolering kan även vara ett hot mot rikkärr då många rikkärr har vuxit igen eller förstörts genom åren. Rikkärr är dock mer vanligt förekommande än agkärr. Se även beskrivningen av "vad som kan påverka negativt" under respektive naturtyp. Bevarandeåtgärder Gällande regler - Det krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 000-område. Detta gäller även verksamheter/åtgärder som utförs utanför området. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området (7 kap 8 a miljöbalken). - Föreskrifterna till Nårra Båsane naturreservat. Beslutat Området ligger inom ett större område av riksintresse för naturvård, NRO 1408 Lunneboområdet. Beslutat Alla orkidéer är fridlysta, vilket innebär att det både är förbjudet att plocka och att gräva upp orkidéer. Skydd Områdets naturtyper är till stor del skyddade genom föreskrifterna till naturreservatet Norra Båsane. Skogsbruk är dock tillåtet till viss del inom reservatet. Skogsbruk är inte förenligt med skydd av områdets taiga. Körning med tunga maskiner i samband med skogsbruksåtgärder kan även påverka de hydrologiska förhållande för områdets taiga och våtmarker. Föreskrifterna för reservatet bör därför ses över. För att möjliggöra skötsel av våtmarkerna bör också skötselplanen

6 av 13 revideras då våtmarkerna enligt skötselplanen ska lämnas för fri utveckling. Skötsel - Taigan ska tillåtas att utvecklas fritt och formas av naturliga processer. Skogsbruk eller andra verksamheter kan inte bedrivas i naturtypen utan att den skadas. - Vid behov bör täta vassbestånd, sly, buskar och annan igenväxningsvegetation röjas bort från de öppna kärren, gäller både rikkärren och agkärren kring Stora och Lilla Stutetjärnet. - Vid eventuellt skogsbruk i anslutning till myrarna ska en skyddszon på minst en trädlängd lämnas för att minimera risken för ökad näringsläckage ut på myren samt för att minska risken för förändrat mikroklimat på myrarna. Det är även viktigt med en väl planerad hänsyn i skogsbruket i myrarnas tillrinningsområde för att minska risken för förändrad hydrologi och ökade näringsförhållanden och därmed även en minskad risk för igenväxning. - Eventuella skogsbruksåtgärder i anslutning till områdets mossrika brant (gäller både skog inom och utanför området) som kan medföra risk för förändrat mikroklimat i branten, d.v.s. att ljus och fuktighetsförhållandena i branten ändras, bör undvikas. Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Mätbara mål, så kallade målindikatorer, ska registreras i databasen SkötselDOS. Dessa målindikatorer följs sedan upp. Målsättningen är att kunna se om de bevarandemål som satts upp i bevarandeplaner och skötselplaner uppfylls, att skötseln fungerar och att Natura 000-naturtyperna och arterna har gynnsamt tillstånd.

7 av 13 Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: Öppna mossar och kärr Areal: 1,3 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Ar 016 genomfördes uppföljning av ett urval våtmarker med rikkärsvegetation. Kärren vid Stutedalstjärnarna klassades då som rikkärr. Naturtypen "Öppna mossar och kärr" bör därför utgå från området då Länsstyrelsen ges nytt uppdateringstillfälle.

8 av Agkärr Areal: 0,3 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 0, ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Gotlandsag förekommer i en smal bård runt både Lilla och stora Stutedalstjärnet. Bottenskiktet består främst av gungflyn med vit och brunmossor. Tjärnarna har tidigare varit påverkade av reglering genom den kvarn som fanns vid Lilla Stutedalstärnets utlopp. Sedan slutet av talet verkar tjärnarna varit opåverkade och myrvegetationen orörd. Eventuellt kan kärren kring tjärnarna ha slåttrats tidigare. Naturtypen agkärr beskrivs generellt som kalkrika kärr, sjöpartier eller annan fuktig mark med förekomst av ag. Naturtypen finns främst i strandzonen vid kalkrika vatten, på våta ängar som brukas extensivt och i kärrpartier med viss källpåverkan. Naturtypen kan bestå av enartssamhällen av ag eller som artrika, hävdade ytor där ag förekommer tillsammans med starr- och orkidearter. Trädtäckningen kan variera från helt öppet till slutet. Naturtypen får inte vara starkt påverkad av mänskliga ingrepp. Mindre ingrepp som orsakat lokala störningar kan dock förekomma. Slåtter och beteshävd kan förekomma. Agkärr förekommer främst på Öland och Gotland, men enstaka förekomster finns i södra och mellersta Sverige. Agkärren är sannolikt en relikt från en varmare tidsperiod och bedöms generellt som skyddsvärda. Förutom karaktärsarten ag, är arterna jungfru marie nycklar, tätört och axag typiska arter för naturtypen. Naturtypen är känslig för förändringar i hydrologin och förändringar i vattenkvalitet, exempelvis p.g.a. försurning, övergödning och utsläpp. Agkärren är också känsliga för igenväxning med arter som tränger undan agen, exempelvis vass, samt känsliga för fragmentering och minskade populationer av ag och andra karaktäristiska och typiska arter. Välbevarad grundvattenstatus är en viktig förutsättning för att naturtypen ska ha fortsatt höga bevarandevärden. Bevarandemål Arealen av agkärr (710) ska vara minst 0, hektar. Agkärren ska förekomma som en bård runt områdets två tjärnar. Kärrens hydrologi ska vara ostörd och det ska inte finnas några avvattnande eller tillrinnande diken eller körspår som medför negativ påverkan. Grundvattenytan ska variera naturligt och vara hög under större delen av året. Strandzonen ska påverkas av naturliga variationer i tjärnarnas vattennivå. Kärren ska vara naturligt näringsfattiga, påverkade av kalk och baskatjoner och sakna eutrofiering. Kärren ska vara öppna, något enstaka träd och enstaka buskar kan förekomma. Täta bestånd av vass och vedartad eller örtartad igenväxningsvegetation som riskerar att tränga undan agen ska inte förekomma. Bottenskiktet ska bestå av både brun- och vitmossor. Ag ska förekomma allmänt till rikligt. Negativ påverkan Hotet mot områdets agkärr bedöms vara förhållandevis lågt. Flera av de faktorer som vanligtvis kan påverka naturtypen negativt är reglerade i naturreservatets föreskrifter. Det mest aktuella hotet bedöms vara risken för igenväxning med högvuxen vegetation som konkurrerar ut agen. Orsaker till igenväxning kan vara flera, exempelvis kvävenedfall, uteblivna naturliga störningar eller avsaknad av hävd samt naturlig succession av kärren. Opåverkad hydrologi och hydrokemi är en viktig förutsättning för kärren. Eventuell körning med tunga maskiner bör ske med försiktighet och stor hänsyn för att inte riskera att påverka kärrens hydrologi. Vidare ska en skyddszon alltid finnas kring kärren.

9 av 13 Se även beskrivningen av "vad kan påverka negativt" under den allmänna delen. Bevarandeåtgärder -Vid behov bör täta vassbestånd, sly, buskar och annan igenväxningsvegetation röjas bort från kärren för att hålla dem öppna. För att möjliggöra skötsel av kärren krävs revidering av reservatets skötselplan. -För att minska risken från eventuella skador från skogsbruk i mark som angränsar till kärrebör föreskrifterna som reglerar skogsbruk i reservatet ses över. -En väl planerad hänsyn i skogsbruket i myrarnas tillrinningsområde ar viktig för att minska risken för förändrad hydrologi och ökade näringsförhållanden och därmed även en minskad risk för igenväxning av kärren. Se även beskrivningen av "bevarandeåtgärder" under den allmänna delen. Bevarandetillstånd Agkärrens bevarandetillstånd är något osäkert. Resultat från uppföljning av rikkärren 016 visar att det finns förhållandevis mycket småbuskar i kärren. Även vass förekommer. Samt att pors och blåtåtel förekommer förhållandevis rikligt. Hur tillståndet är närmast tjärnarna där agkärren finns är svårt att tyda av inventeringsresultatet. Ytterligare utvärdering av inventeringsresultaten och/eller kompletterande fältbesök behövs för att fastställa bevarandetillståndet.

10

11 av 13 genom gödsling av kringliggande skog, ska förekomma. Rikkärren ska vara öppna, endast enstaka träd och buskar ska förekomma. Täta bestånd av exempelvis vass och vedartad eller örtartad igenväxningsvegetation ska inte förekomma. För naturtypen främmande arter ska inte förekomma. Typiska arter av mossor och kärlväxter ska förekomma allmänt till rikligt. Negativ påverkan Hotet mot områdets rikkärr bedöms vara förhållandevis lågt. Flera av de faktorer som vanligtvis kan påverka naturtypen negativt är reglerade i naturreservatets föreskrifter. Det mest aktuella hotet bedöms vara risken för igenväxning med högvuxen vegetation som konkurrerar ut rikkärrens typiska arter, där många är konkurrenssvaga och ljuskrävande. Orsaker till igenväxning kan vara flera, exempelvis kvävenedfall, uteblivna naturliga störningar eller avsaknad av hävd samt naturlig succession av kärren. Opåverkad hydrologi och hydrokemi är en viktig förutsättning för kärren. Eventuell körning med tunga maskiner bör ske med försiktighet och stor hänsyn för att inte riskera att påverka kärrens hydrologi. Vidare ska en skyddszon alltid finnas kring kärren. Se även beskrivningen av "vad kan påverka negativt" under den allmänna delen. Bevarandeåtgärder -Vid behov bör täta vassbestånd, sly, buskar och annan igenväxningsvegetation röjas bort från kärren för att hålla dem öppna. För att möjliggöra skötsel av kärren krävs revidering av reservatets skötselplan. -För att minska risken från eventuella skador från skogsbruk i mark som angränsar till kärren bör föreskrifterna för reservatet ses över. -En väl planerad hänsyn i skogsbruket i myrarnas tillrinningsområdär viktig för att minska risken för förändrad hydrologi och ökade näringsförhållanden och därmed även en minskad risk för igenväxning av kärren. Se även beskrivningen av "bevarandeåtgärder" under den allmänna delen. Bevarandetillstånd Rikkärrens bevarandetillstånd är något osäkert. Resultat från uppföljning av rikkärren 016 visar att det finns förhållandevis mycket småbuskar i kärren. Även vass förekommer. Samt att pors och blåtåtel förekommer förhållandevis rikligt. Detta tyder på att bevarandetillståndet inte är gynnsamt. Ytterligare utvärdering av inventeringsresultaten och/eller kompletterande fältbesök behövs för att fastställa bevarandetillståndet.

12 av Taiga Areal: 7,3 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Taiga förekommer främst i ett nord-sydligt stråk i anslutning till bergbranten, både ovan och strax nedanför branten. Taiga finns även i anslutning till Stora Stutedalstjärnets östra sida samt ett mindre bestånd nordväst om tjärnet. Taigan består av naturskogsartad barrskog dominerad av tall, på höjden är hällmarkstallskog vanligt förekommande. I sydligaste delen av områdets brant finns ett granbestånd rikt på kalkkrävande mossor och längst bäcken finns en luckig bård av gran, al och björk. Trädskiktet i taigabestånden är flerskiktat och det finns gott om gamla träd. Åldern varierar mellan år. Förekomsten av död ved är liten till måttlig. På flera ställen finns dock torrakor som idag är något unga, men med tiden kommer att vara viktiga livsmiljöer för flera mossor, lavar, svampar och insekter. Bestånden bedöms ha lång kontinuitet på träd, men brist på kontinuitet på död ved i olika former. Bestånden är till stor del påverkad av naturlig dynamik och naturliga förhållanden då det gäller fuktighet, instrålningsförhållanden och markkemiska förhållanden. Den låga förekomsten av död ved och riktigt gamla träd visar dock på att skogsbruk i form av plockhuggning och uttag av död ved har förekommit i bestånden. Utöver spår från skogsbruk saknas andra spår från annan mänsklig påverkan i större delen av taigabestånden. Kunskap om typiska arter i taigan är bristfällig, men kännedom om mossor i bergsbranten är god. I branten och/eller dess närhet har exempelvis följande rödlistade arter hittats timmerskapania (EN), Kurragömmamossa (NT), knattemossa (VU), stor klipptuss (VU) och späd hårgräsmossa (NT). Naturtypen taiga beskrivs generellt som naturliga, gamla, boreala och hemiboreala skogar samt yngre successioner som utvecklas naturligt efter brand eller omfattande stormfällningar eller åtgärder för att imitera detta, "naturskog" eller "naturskogsartad skog". Med naturliga, gamla skogar menas skogar som bibehållit, eller efter gamla kontinuitetsbrott eller skogsbruksåtgärder återfått, en stor del av den naturliga skogens artsammansättning, åldersvariation och ekologiska funktion. De hyser ofta en rad hotade arter bland mossor, lavar, svampar och evertebrater (främst skalbaggar). Brand präglade förr i hög grad skogarna i den boreala regionen och många hotade arter är beroende av förekomst av död ved och olika successionsstadier. Exempel på typiska arter i taiga är linnea, mattlummer, plattlummer, knärot, ögonpyrola, grönpyrola, tallört, vedrappmossa, blåmossa, platt tjädermossa, skogshakmossa, garnlav, kattfotslav, läderlappslav, sotlav, skinnlav, lunglav, kandelabersvamp, rosenticka, koralltaggsvamp, ullticka, tallticka och rynkskinn. Naturtypen är känslig för faktorer som stör den skogliga kontinuiteten och den naturliga dynamiken. Den är också känslig för förändringar i hydrologin som t.ex. förändringar i ansluten grundvattenförekomst, fragmentering och minskade populationer av karakteristiska och typiska arter. Bevarandemål Arealen Taiga (9010) ska vara minst 7,3 hektar. Småskaliga naturliga processer, t.ex. åldrande, avdöende och omkullfallna träd och luckbildning, liksom periodvisa omvälvande störningar, t.ex. insektsangrepp, översvämning, storrnfällning eller brand ska påverka skogens dynamik

13 av 13 och struktur. Tall ska prägla skogen i större delen av området. Längs bäcken ska inslag av lövträd som al och björk vara påtagligt. Trädskiktet ska vara olikåldrigt och flerskiktat. Hydrologi och markens näringsstatus ska vara ostörd och naturlig. Skogen ska ha ingen eller endast lite mänsklig påverkan. Det ska finnas följande strukturer/substrat: gamla träd (rikligt förekommande); död ved i olika former inklusive levande träd med döda träddelar (allmänt-rikligt förekommande). För landet och naturtypen främmande trädarter ska inte finnas i området t.ex. contorta tall. Förekomsten av typiska arter mossor, lavar och fåglar ska vara tämligen allmän. Negativ påverkan Risken för skada på områdets taiga bedöms vara måttlig. Det största hotet mot naturtypen är skogsbruk, vilket till viss del är tillåtet inom naturreservatet. Skogsbruksåtgärder kan inte utföras i taigabestånden utan att de skadas. Med skogsbruksåtgärder menas exempelvis slutavverkning, gallring, röjning, transporter med tunga fordon, markberedning, dikning och plantering. Utöver att skogsbruk skadar om det utförs i naturtypen kan skogsbruksåtgärder utanför bestånden medföra negativ påverkan. Avverkning kan leda till ökad avrinning och näringstillförsel i nedströms liggande mark. Avverkning kan också medföra förändrat mikroklimat i anslutande bestånd, vilket exempelvis kan skada mossor och lavar som är beroende av fukt och skugga. I övrigt är de fleasta faktorer som kan påverka naturtypen negativt reglerade i reservatets föreskrifter. Luftföroreningar kan dock medföra negativ påverkan på känsliga mossor och lavar. Bevarandeåtgärder Då skogsbruk inte är förbjudet i naturreservatet bör föreskrifterna till naturreservatet ses över så att skogsbruk inte tillåts i taigabestånden. Vidare bör skogsbruksåtgärder i anslutning till områdets mossrika brant (gäller både skog inom och utanför området) som kan medföra risk för förändrat mikroklimat i branten, d.v.s. att ljus och fuktighetsförhållandena i branten ändras, undvikas. Körning med tunga fordon i eller i närheten av känsliga bestånd bör inte ske med risk för påverkan på naturtypens hydrologi. Bevarandetillstånd Taigans bevarandetillstånd är inte gynnsamt. Förekomsten av död ved är allt för låg samt att förekomsten av gamla och mycket gamla träd bör vara högre. Förutsatt att skogsbruksåtgärder undviks i taigabestånden finns goda förutsättningar att bestånden med tiden uppnår gynnsamt tillstånd.

14 av Skogsbevuxen myr Areal: O,l ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning I norra delen av området finns en mycket liten del med skogbevuxen myr. Naturtypen bedöms inte ha någon funktion i detta område och finns listad som " obetydlig förekomst" för området. Naturtypen beskrivs därför inte ytterligare i bevarandeplanen.

15 av 13 Dokumentation ArtDatabanken SLU. Artportalen. Uttag ' ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige 015. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Hallingbäck, T. 1984: Mossfloran i Norra Båsane i Dalsland. Svensk Botanisk Tidskrift 78: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Värdebeskrivning riksintresse för naturvård Västra Götalands län, NRO 1408 Lunneboområdet. Beslut , reviderat Länsstyrelsen i Västra Götalands län Inventeringsprotokoll från uppföljning av rikkärr 016. Arbetsmaterial. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. 1981: Beslut och skötselplan för naturreservatet Norra Båsane. Beslut Naturvårdsverket. Art- och naturtypsvisa vägledningar Bilagor 1. Natura 000-områdets avgränsning. Naturtypskarta

16 Natura SE Norra Båsane Tytaretjärnet 1:5 Banne mosse Båsetjärnet S:1 1 1:13 1:13 1 BÅSANE Rörmyren 1:4 1 Stora Båsemossen Dammen 1:9 MYREVARV Norra Båsane naturreservat BÅSANE Norra Båsane Södra Båsan 1:16 1:6 Rönningen Lagmannerud BÅSANE 1:9 1:41 Bränningen 1:9 1 Stutedalstjärnet Klingerud Lövkullen 1:8 1:7 1:9 1 artetjärnet 1:4 S:4 Plåten Båsebäcke n Bromossen S:1 Lilla Stutedalstjärnet 1:11 Landsbolsmossen S:4 1 Landsbol :7 Kasen 1:1 1:15 :10 S:1 Slättmossen :8 :9 Stockholm Stockholmsmossen HÖGEBO ättmossen : 500 Meters 1:8 Kullen s Prästekasen Map scale 1: Original printed Copyright Lantmäteriet 009, dnr /188-O. Kviha

17 Natura 000-naturtypskarta, Norra Båsane SE Melleruds kommun ± Natura 000 Habitatdirektivet Naturreservat \ \ \ \ \\ \ Agkärr \ \ Rikkärr!!!! # # # Taiga!!!!!!! Skogbevuxen myr!!! Gränsen för Natura 000-området och naturreservatet Norra Båsane sammanfaller. Skala (i A4):1:7 000 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lantmäteriet Geodatasamverkan Meter

18 Remiss 017 Bevarandeplan för Natura 000-området SE Svarvaretorpet Bengtsfors Strömstad Dals Ed Åmål Mariestad Gullspång Tanum Färgelanda Mellerud Töreboda Munkedal Götene Karlsborg Sotenäs Uddevalla Vänersborg Grästorp Lidköping Skara Skövde Tibro Lysekil Orust Tjörn Trollhättan Essunga Lilla Edet Stenungsund Vårgårda Ale Alingsås Vara Herrljunga Falköping Tidaholm Hjo Kungälv Lerum Ulricehamn Öckerö Partille Härryda Bollebygd Borås Göteborg Mölndal Mark Tranemo Svenljunga

19 Natura 000 Natura 000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura områden bygger på krav som finns i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Syftet är att hejda utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Alla medlemsländer ska peka ut områden dels för fåglar som anges i EU:s fågeldirektiv, dels för naturtyper och arter som anges i art- och habitatdirektivet. Genom utpekandet åtar sig länderna att de utpekade värdena i områdena ska bevaras långsiktigt. Natura 000-nätverket är en av hörnstenarna i EU:s arbete för att bevara biologisk mångfald. I fågeldirektivet och habitatdirektivet listas 170 naturtyper och sammanlagt cirka 900 växt- och djurarter som särskilt värdefulla. 90 av naturtyperna och drygt 100 av djur- och växtarterna i habitatdirektivets bilaga 1 och finns i Sverige. Därtill häckar regelbundet cirka 60 av fågeldirektivets fåglar i vårt land. Bevarandeplaner För varje Natura 000- område ska Länsstyrelsen ta fram en beskrivning. Detta ska göras i särskilda bevarandeplaner eller i en skötselplan om området även är naturreservat. I planen ska det finnas en beskrivning av området med bevarandesyfte, bevarandemål och beskrivningar av de naturtyper och arter som ska bevaras och bidra till gynnsam bevarandestatus. Hot mot Natura 000-områdets arter och naturtyper, och behov av bevarandeåtgärder, t.ex. skydd eller skötsel, ska beskrivas. Informationen ska underlätta förvaltningen av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen ska fastställas av Länsstyrelsen, som även är ytterst ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Bevarandeplanen ska revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Den ska tas fram och hållas aktuell i dialog med berörda intressenter, och det är värdefullt om den som har ny information kontaktar Länsstyrelsen. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. För formell reglering av skydd eller skötsel kan andra beslut behövas, t.ex. skyddsbeslut för naturreservat. Föreskrifter enligt eventuella skyddsbeslut gäller parallellt med den tillståndsplikt som gäller inom Natura 000. I bevarandeplanen redovisas gränser, naturtyper och arter enligt bästa tillgängliga kunskap. I de fall där ny kunskap har till kommit, har Länsstyrelsen för avsikt att föreslå dessa ändringar till regeringen när nästa tillfälle ges. Vid förvaltning och tillståndsprövning utgår man ifrån i verkligheten förekommande naturtyper, varför det är nödvändigt att bevarandeplanen redovisar dessa, även om de inte har hunnit beslutas av regeringen. Tillståndsplikt och samråd För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kap. 7-9 ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen före genomförandet. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Mer information finns hos Länsstyrelsen, läs på webben eller kontakta en handläggare. Kartor Information om naturtypers utbredning och arter i ett enskilt område går att hitta med hjälp av kartverktyget Skyddad natur. Det kan nås på Naturvårdsverkets hemsida genom att söka på kartverktyget skyddad natur. I kartverktyget söker du upp aktuellt område och klickar på namnet för mer information.

20 av 9 Maria Johansson Bevarandeplan för Natura 000-området SE Svarvaretorpet Kommun: Mellerud Områdets totala areal: 17,4 ha Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: Markägarförhållanden: Området ägs av privata markägare. Regeringsbeslut, historik: SPA: Nej, psci: , SCI: , SAC: , regeringsbeslut M010/4648/Nm Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: Taiga Näringsrik granskog Lövsumpskog Bevarandesyfte Det överordnade bevarandesyftet för Natura 000-nätverket är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EUs fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv. För det enskilda Natura 000-området är det överordnade syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper eller arter som utgjort grund för utpekandet av området. Prioriterade bevarandevärden: Det främsta syftet med området är att bevara en näringsrik granskog med dess typiska arter och mer sällsynta arter som idegran och uddbräken. Motivering: Skogen i delar av området består av näringsrik granskog. Denna skogstyp finns i Västsverige inom Dalformationens kalkområden samt på ett fåtal andra platser med god näringsrikedom, exempelvis Ovandalen på Halleberg. Skogen som domineras av gran har ett stort lövinslag och ett örtrikt fältskikt. I bottenskiktet uppträder krävande markmossor. Sällsynta arter som idegran och uddbräken finns i området.

21 av 9 Prioriterade åtgärder: Hela området bör på sikt omfattas av naturreservat. Området lämnas till fri utveckling. Beskrivning av området Området ligger i dalformationens södra del. Dalformationen domineras av kvartsitkalkskiffer som bildar långa bergsryggar i nordnordost- sydsydvästlig riktning. På grund av kalkinslaget fås en rikare jordmån. I det aktuella området växer s.k. ängsgranskog. Diverse lövträd och buskar finns representerade i buskskiktet och fältskiktet har en rik flora. Tall och al finns också representerade. I den östra delen av området finns ett tjugofemtal idegranar. Svarvaretorpet hyser Sveriges största bestånd av den mycket sällsynta ormbunken uddbräken. Uddbräken är också rödlistad som starkt hotad enligt rödlistan 015. Andra rödlistade arter som observerats i området enligt Artportalen är skogssvingel (VU), strävlosta (NT), blekspindling (NT), kalkmjölnavling (DD), kungsspindling (NT). Området är till största delen skyddat som naturreservat och används för vetenskapliga studier. I området finns näringsrik granskog 9050, taiga 9010 och lövsumpskog 9080 och utvecklingsmark till dessa naturtyper. Det finns även 0,6 ha ädellövskog som på sikt kan utvecklas till ädellövskog i branter Denna utvecklingsmark ligger i sydöstra delen av området och domineras av gran, sälg och hassel men innehåller också lönn, rönn, asp, ek, alm och björk. Skogen är flerskiktad och rikligt med död ved förekommer. Natura 000- området är till största delen klassat som nyckelbiotop. Området ligger också inom riksintresse för naturvård. Vad kan påverka negativt Följande åtgärder skulle påverka området negativt. I den del som är naturreservat är de reglerade: - Avverkning. Avverkningar av skogen kan skada markförhållandena och ge förändrad hydrologi. - Plantering. Plantering skapar negativa förutsättningar för fält- och bottenskiktet. - Röjning, buskröjning och gallring. Det kan förändra ljusinsläpp och jordmån. Hassel är värdväxt för många mykorrhizasvampar, så bortröjning av hassel kan ge negativa effekter. - Markberedning, dikning och skogsgödsling. Markberedning och dikning ger förändrad hydrologi och skogsgödslingen förändrar näringssammansättningen. - Uttransport av virke och skogsbilvägar. Skogsbilvägarna fragmenterar områden och virkestransporter kan ge markskador och förändrad hydrologi. - Grävning, schaktning, anläggande av ny väg, breddning av befintlig väg eller uppförande av ny byggnad etc. - Ett ökat besökstryck. Det skulle kunna skada det känsliga uddbräkenbeståndet. Det är inte troligt att besökarna kommer att öka eftersom området ligger långt från större städer och friluftslivet rör sig troligen mest på de anlagda motionsspåren i anslutning till området. -Fragmentering. d.v.s. Det blir för långt till liknande naturtyper för att något genflöde ska kunna ske. Det kan på sikt leda till att arter dör ut. -Ett ökat kvävenedfall. Det kan framförallt påverka lavar och mossor negativt. Bevarandeåtgärder Förutom vad som i övrigt gäller enligt miljöbalken och annan miljölagstiftning krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området (7 kap 8 a miljöbalken). Skydd: 74 % av området är skyddat som naturreservat. Resten av området bör också på sikt

22 av 9 omfattas av naturreservat. Skötsel: Området lämnas till fri utveckling. Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Mätbara mål, så kallade målindikatorer, ska registreras i databasen SkötselDOS. Dessa målindikatorer följs sedan upp. Målsättningen är att kunna se om de bevarandemål som satts upp i bevarandeplaner och skötselplaner uppfylls, att skötseln fungerar och att Natura naturtyperna och arterna har gynnsamt tillstånd.

23 av 9 Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: Taiga Areal: 0 ha. Arealen ej fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 1,3 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen finns längst i öster i området. Den sträcker sig enligt nuvarande inventering även en liten bit utan för naturreservat in i den del av Natura 000- området som är oskyddad. Den utgörs av drygt 80- årig granskog med inslag av 130-åriga tallar. I övrigt finns björk, ek, rönn och sälg. Skogen är flerskiktad och naturligt luckig. Det finns måttligt med död ved. Det finns också 1,6 ha granskog i det nordöstra hörnet av området, som på sikt kan utvecklas till taiga. Denna ligger mestadels i den oskyddade delen av området. Förutom gran så finns tall, björk och rönn. Skogen är flerskiktad och död ved förekommer Naturtypen förekommer generellt sett på torr-blöt och näringsfattig - näringsrik mark i borealboreonemoral zon. Trädskiktet är normalt mellan % och utgörs av gran, tall, björk, asp, rönn och sälg. Inslag av andra trädslag kan finnas liksom även brandfält och stormfällningar. Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog och den ska befinna sig i ett sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Naturtypen taiga beskrivs generellt som naturliga, gamla, boreala och hemiboreala skogar, naturskog eller naturskogsartad skog. Med naturliga, gamla skogar menas skogar som bibehållit en stor del av den naturliga skogens artsammansättning, åldersvariation och ekologiska funktion. Här ska exempelvis finnas gamla träd och död ved i olika nedbrytningsstadier. Dessa skogar kan ha en viss mänsklig påverkan genom exempelvis plockhuggning, men de har aldrig omfattats av större kalavverkningar. De hyser en rad hotade arter bland mossor, lavar, svampar och evertebrater (främst skalbaggar). Välbevarad grundvattenstatus är en viktig förutsättning för att naturtypen ska ha fortsatt höga bevarandevärden. Typiska arter är linnea, mattlummer, plattlummer, knärot, ögonpyrola, grönpyrola, tallört, vedrappmossa, blåmossa, platt fjädermossa, skogshakmossa, garnlav, kattfotslav, läderlappslav, sotlav, skinnlav, lunglav, kandelabersvamp, rosenticka, koralltaggsvamp, ullticka, tallticka, rynkskinn m.fl. Naturtypen är känslig för faktorer som stör den skogliga kontinuiteten och den naturliga dynamiken. Den är också känslig för förändringar i hydrologin som t.ex. förändringar i ansluten grundvattenförekomst, fragmentering och minskade populationer av karakteristiska och typiska arter. Bevarandemål Arealen Taiga (9010) ska vara minst 1,3 hektar och på sikt gärna öka till,9 ha. Skogen ska formas av naturliga störningar och intern dynamik. Småskaliga/Storskaliga naturliga processer, t.ex. åldrande, avdöende, omkullfallna träd och luckbildning liksom periodvisa omvälvande störningar, t.ex. svamp- och insektsangrepp, översvämning, stormfällning eller brand ska påverka skogens dynamik och struktur. Till följd av naturliga störningar kan eventuellt yngre successionsstadier förekomma under perioder. Gran ska prägla skogen. Det ska finnas gammal

24 av 9 tall och gran och föryngring av nya tallar och granar som efterträdare. Krontäckningen ska kunna variera mellan tätare och glesare beskogad mark. Hydrologi och markens näringsstatus ska vara ostörd och naturlig, Skogen ska ha ingen eller endast lite negativ mänsklig påverkan. Trädskiktet ska vara olikåldrigt och flerskiktat. Det ska finnas följande strukturer/substrat: gamla träd; levande träd med döda träddelar, liggande död ved, stående döda eller döende träd. För landet och naturtypen främmande och/eller invasiva trädarter ska inte finnas i området. Typiska arter ska förekomma. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet bedömdes vid inventeringstillfället år 009 som gynnsamt.

25 av Näringsrik granskog Areal: 15,7 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 6,9 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen i området består av ängsgranskog. I buskiktet finns skogstry, olvon, hassel, ek, lönn, björk, sälg, asp och rönn. I fältskiktet finns kärlväxter som blåsippa, vätteros och de typiska arterna skogsbingel, sårläka och myskmadra. Här finns också den mycket sällsynta ormbunken uddbräken, rödlistad som starkt hotad. Mossor som kruskalkmossa, grov fjädermossa m.fl. förekommer också. Förutom de 6,9 ha som håller naturtypsklass så finns 0,6 ha utvecklingsmark i den östra delen av området, söder om utvecklingsmarken till Generellt sett förekommer naturtypen ofta på basisk berggrund och i södra Sverige ofta på mullrik brunjord. Naturtypen är näringsrik och torr-blöt och översilning kan förekomma. Naturtypen ligger ofta i sänkor, på dalbottnar eller i sluttningar med finsediment och/eller rörligt markvatten men kan även förekomma på flack mark. Trädskiktets krontäckningsgrad är normalt %, och gran utgör minst 50 % av grund-ytan. Utöver gran kan samtliga inhemska trädslag förekomma. Skogen ska vara, eller i en relativ nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog med avseende på egenskaper och strukturer. Skogen ska vara i ett sent eller i ett relativt sent successionsstadium. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Om naturliga störningsprocesser eller skötselåtgärder i syfte att imitera sådana har påverkat området kan även områden i yngre successionsstadier ingå. Egenskaper och strukturer som är typiska för naturskog finns normalt även i yngre successionsstadier. Välbevarad grundvattenstatus är en viktig förutsättning för att naturtypen ska ha fortsatt höga bevarandevärden. Typiska arter är: trolldruva, majbräken, strävlosta, brudborste, guckusko, tibast, knärot, blåsippa, ormbär, svarta vinbär, underviol, mörk husmossa, skogshakmossa, kranshakmossa, trådticka, rosenticka, gul taggsvamp, ullticka, rynkskinn, porslinsspindling, grangråticka m.fl. Naturtypen är känslig för faktorer som stör den skogliga kontinuiteten och den naturliga dynamiken. Den är också känslig för förändringar i hydrologin som t.ex. förändringar i ansluten grundvattenförekomst, fragmentering och minskade populationer av karakteristiska och typiska arter. Bevarandemål Arealen Näringsrik granskog (9050) ska vara minst 6,9 hektar och på sikt öka till ca 7,5 ha. Skogen ska formas av naturliga störningar och intern dynamik. Småskaliga naturliga processer t ex åldrande, avdöende och omkullfallna träd och luckbildning liksom periodvisa omvälvande störningar t ex insektsangrepp, stormfällning eller brand ska prägla skogen i området. Till följd av naturliga störningar kan eventuellt yngre successionsstadier förekomma under perioder. Krontäckningen ska kunna variera mellan tätare och glesare beskogad mark. Trädskiktet ska vara olikåldrigt och flerskiktat. Det ska finnas gamla träd och föryngringar av träd som efterträdare till följande arter; gran. För landet och naturtypen främmande och/eller invasiva arter ska inte finnas i området. Följande strukturer/substrat ska finnas: gamla träd (allmäntrikligt förekommande); död ved i olika former inklusive levande träd med döda träddelar (rikligt förekommande). Typiska arter av ska förekomma.

26 av 9 Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är inte gynnsamt, men kommer att bli det på sikt när granen uppnått högre ålder.

27 av Lövsumpskog Areal: 0 ha. Arealen ej fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 0,3 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning En liten yta med alsumpskog finns i den östra delen av området. Inslag av gran finns och rikligt med död ved. Naturtypen beskrivs generellt som fuktig till blöt lövskog med en täckningsgrad på %, varav lövträd som ask och triviallöv utgör minst 50 % av grundytan. Videarter kan förekomma både i träd- och buskskiktet. Gran är vanligt inslag i naturtypen. Naturtypen förekommer på frisk-fuktig mark påverkad av högt grundvattnen. Översvämningar är vanligt. Sumpskog förekommer både på mineraljord och på torvmarker. Skogen ska vara, eller i en relativt nära framtid kunna bli naturskog eller likna naturskog. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Träden står ofta på socklar. Skogen kan ha påverkats av t.ex. plockhuggning, bete eller naturlig störning. Vanligtvis formas skogen av naturliga störningar, men ibland, i brist på naturliga störningar, krävs aktiva insatser för att upprätthålla naturtypens strukturer och funktioner. Skogen kan under perioder befinna sig i yngre successionsstadier. Välbevarad grundvattenstatus är en viktig förutsättning för att naturtypen ska ha fortsatt höga bevarandevärden. Typiska växter är missne, bäckbräsma, klotstarr, skärmstarr, springkorn, piskbaronmossa, mörk husmossa, dunmossa, stjärtmes, mindre hackspett, entita m.fl. Naturtypen är känslig för faktorer som stör den skogliga kontinuiteten och den naturliga dynamiken. Den är också känslig för förändringar i hydrologin som t.ex. förändringar i ansluten grundvattenförekomst, fragmentering och minskade populationer av karakteristiska och typiska arter. Bevarandemål Arealen Lövsumpskog (9080) ska vara minst 0,3 hektar. Skogen ska formas av naturliga störningar och intern dynamik. Småskaliga naturliga processer t.ex. åldrande, avdöende och omkullfallna träd och luckbildning liksom periodvisa omvälvande störningar t.ex. översvämningar, insektsangrepp, stormfällning eller brand ska prägla skogen i området. Till följd av naturliga störningar kan eventuellt yngre successionsstadier förekomma under perioder. Näringsstatusen ska vara naturlig och hydrologin ostörd. Skogens hydrologi ska inte påverkas av markavvattning. Varken avvattnande eller tillrinnande diken som har en negativ påverkan på sumpskogen ska finnas. Det ska finnas gammal klibbal och föryngring av nya klibbalar som efterträdare. Trädskiktet ska vara olikåldrigt och flerskiktat. Gran, buskar och sly/ungträd ska inte tillåtas ta överhanden eller skada de biologiskt gamla och värdefulla träden i området. För naturtypen främmande eller invasiva trädarter ska inte finnas området. Följande strukturer/substrat ska finnas: gamla träd, levande träd med döda träddelar, liggande död ved, stående döda eller döende träd. Sockelbildning ska förekomma. Typiska arter ska förekomma. Bevarandetillstånd Trots att ytan är liten bedömdes bevarandetillståndet som gynnsamt vid inventeringstillfället år 009.

28 av 9 Dokumentation ArtDatabanken. 015: Rödlistade arter i Sverige 015. ArtDatabanken SLU, Uppsala Artportalen. ArtDatabanken SLU. Uttag Länsstyrelsen i Älvsborgs län. 1989: Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 00: Skötselplan för naturreservatet Svarvaretorpet. Beslut Naturvårdsverket. Art- och naturtypsvisa vägledningar Bilagor Bilaga 1. Karta med avgränsing av Natura 000-området Bilaga. Naturtypskarta

29 Natura SE Svarvaretorpet 1:4 4 Kalvedalen Jösserud 1: 3 1:1 GUNNARSNÄS-SKOGSBOL NORRA BÄCKEBOL :19 1:5 1: 1:5 4 1:4 Branterud :0 :19 3 :16 Fältestommen :71 4 S.ta Hällas källa Månen 1:15 1:153 1:4 4 1:6 3 s 1:45 5 1: :16 1: : :15 1:8 3 Skola Mörteviken 1:46 5 Dals Rostock 1:31 6 Dals Rostock 1:9 3 1:10 4 Dals Rostock Offerhöjden Mörtetjärn :1 1 :4 KROPPEFJÄLL : 1: 1:60 50 Fotboll plan 1:330 KROPPEFJÄLL 1:6 5 1:9 6 1:149 Backerud SÖDRA BÄCKEBOL 1:106 BOL 1:43 5 1:69 s 1:304 1 Högfjällskyrkan 1:155 1:69 S Långdammen 1:36 1:341 1:154 Katte-Larselycka 1:46 1:331 1:37 1:35 Stenbrott 1:46 4 Svarvaretorpet e StrussåsS: :47 :1 1:31 4 1:43 7 Långetjärnet :50 Skarperud Kroppefjälls museum HÄLLAN 1:45 4 :64 :54 Rundalen 1:46 3 1:43 3 :35 :43 :15 :0 4 1 :65 Kotjärnet :14 :6 :39 pestigen :71 1:8 1:5 5 :15 Myren Helvetestjärnen 1:6 :14 1 Korpemosse ebols- 1:4 6 Björnmyren Amfiteatern Kroppefjälls Fritidscenter :5 : Meters Vårdhem Kroppefjälls1:73hemmet s 1:3 3 1:3 4 1:6 3 SANDLYCKE 1: 1 1: :6 1 1:6 Map scale 1: Original printed Copyright Lantmäteriet 009, dnr /188-O.

30 Svarvaretorpet Hällan Natura 000-naturtypskarta, Svarvaretorpet SE Melleruds kommun Utvecklingsmarken håller idag inte naturtypskvalitet men kan komma att göra det inom en snar framtid. Utvecklingsmarken är viktig för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd i området. ± Natura 000 Habitatdirektivet U U U Utvecklingsmark, icke U U UNatura-naturtyp # # Taiga Näringsrik granskog Lövsumpskog Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lantmäteriet Geodatasamverkan Meter