Svenska kommuners behov av invandring
|
|
- Karl-Erik Bengtsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenskakommuners behovavinvandring Enstudieomdemografiskutmaningoch invandringensmöjligheter Petter Hojem FORES Policy Paper 2010 : 2
2 Omförfattaren PetterHojemärstatsvetarefrånUniversitetetiOsloocharbetarpåFORES. TidigareharhanarbetatvidNorskaUtrikespolitiskaInstitutetochvidFN:s flyktingorganunhcr.hanharävenenbredbakgrundfrånolikaideella organisationer.
3 Innehåll Omförfattaren...2 Innehåll...3 Förord...1 Sammanfattning Inledning SituationeniSverigeidag...9 InvandringensutvecklingiSverige...9 Invandringenseffektpåinhemskarbetsmarknadochekonomi Svenskakommunerssituation Invandrareskapacitetochkompetens Integration,arbeteochentreprenörskap Exempelpålyckadintegration Företagsamhetblandinvandrare Sverige ochsvenskakommuner måstebliattraktivtförinvaderare Exakthurmångainvandrarebehövervarjekommun? Hurattraherarviinvandrarna? Varförskainvandrareflyttatilllandsbygden? Referenser... 28
4 Förord Kommunernakommerattkonkurreraomattlockatillsiginvandrare AllatillgängligaprognoservisarentydigtpåattSverigegårmotendemografisk utmaningavstoramått.detärenklentröstattdeflestaandraeuropeiskaoch industrialiseradeländerharsammaframtidsproblem.snararevisardettapåen tilltagandekonkurrensomdepersonersomvillkommatillvåraländer. Istudienharviutgåttfrånkommunernaochdetlokalaperspektivet.Hurkanett samhälledäråldersfördelningenbliralltskevarefortsättautvecklas,växaochklara välfärden?studienundersökerenavdefåtillgängligavägarsomliggeröppenföratt vändabefolkningstrendernaochtäckaarbetskraftsbehoven ökadinvandring. Iflerakommunerärframtidensdemografiskaproblemredanettfaktum.En överväldigandedelavdesmåochmedelstorakommunernabrottasidagmednegativa befolkningssiffrorochsnabbtåldrandebefolkning.ungaochbarnalstrandekvinnor flyttar,nästanalltidtilldestorastädernaellerutomlands. Ettstortantalkommunerskulleiprincipgåomkullomintedetkommunala skatteutjämningssystemetfanns.detfinnsheltenkeltförfålönearbetande skattebetalarebosattadärförattupprätthållavälfärdsnivåernaochserviceinom offentligsektor.faktumärattdenrelativtsettlågainvandringsomförekommeridagi sigärdetsomhållerbefolkningssiffrornapåhyfsadenivåeriflertaletkommuner. Fleranorrländskaglesbygdskommunerhadetom2009svårtatttäcka arbetskraftsbehovetinommångasektorer.dettatrotsattsverigedågenomlevdesin värstaekonomiskakrissedan1930 taletmedhögarbetslöshet.högrefödelsetalkan rättatillproblemenpåmycketlångsikt.meninnandesskommerdetkrävashögre sysselsättning,produktivitetochsenarepensioneringfördesomkanjobbalängre.utan invandringkommerdetändåinteatträckaimångakommuner. Dendebattsomidagflorerarikölvattnettillfrämlingsfientligakraftersframfarti Sverigeförsöker,oftaförstärktaavdetdåligakonjunkturläget,göragällandeattökad invandringledertillökadarbetslöshet.såärinteverkligheten.forskningsrapportefter forskningsrapportvisarattkommunerochregionersomharhöggradavinvandringoch lyckasmedintegrationenharhögretillväxtändesominteattraherarinvandrare. Setttillfaktaombefolkningstillväxtsomintekommerskeochbehovsommåstefyllas, bordedebattenominvandringensvaraellerickevaravaritöverspeladförlängesedan. Utmaningenbordeiställetvaraatttavarapåinvandringengenomattallaiarbetsför åldersomkommerhitocksåkommeriarbete.detfinnsgodaexempeldärmanlyckats, inteminstismåsvenskalandsbygdskommuner.gemensammaframgångsfaktoreräratt deharstarkalokalanätverk,sominkluderarnäringslivochideellaorganisationerochi någrafallinvandraremedsammabakgrundsomharhjälptdeenskildanykomlingarna attkommainpåarbetsmarknaden. 1
5 Sverigeskommunerbördärförenligtvårmeningslutaställafråganvadinvandrarekan görafördem,utaniställetvaddekangöraförattattraherainvandraretillsig.detgäller såvälinfrastruktur,boendealternativochpluralistiskautbildningsalternativsomvilka möjlighetersomfinnsförattutövasinreligionellersinaseder. Mendetbehövsävenmeravnationellaåtgärdersomunderlättarvägeninpå arbetsmarknadenförutlandsfödda,iställetförattläggaonödigahinder.istudienpekar viblandannatpåföljandeexempelsomallaunderlättarensnabbochlyckosam integrationavutlandsföddapåsvenskarbetsmarknad: Arbetsgivaravgifternakansänkasytterligareiinvandrartätaområdenellerges undantagföranställningavutlandsföddaiglesbygdskommuner. Lagenomanställningsskyddbordesesöverförattblimerjämlikochintesom idagaktivtträngautdesomärpåväginpådensvenskaarbetsmarknaden,till exempelinvandrare. Ekvivaleringssystemenförhögutbildademåstegörasmertransparantaoch mindretidsödande,särskiltvadgällerarbeteninomvårdochomsorg. SFI undervisningentillnyanländakananpassasbättreefterlokalabehovoch medsiktepåenvisstypavyrkenelleranställningar. Introduktionenavflyktingarmåsteskeinärmaresamarbetemedcivilsamhället ochlokalaorganisationer. Arbetsförmedlingensverksamhetkanocksådecentraliserasbättreförattframför alltknytasnärmaretillcivilsamhälletochdetlokalanäringslivet. Förbättradriskkapitaltillgångförinvandrarföretagare,viaexempelvisALMI företagspartnerochdeolikaregionalatillväxtprogrammen. Kommunernamåsteblimeraktivaochframåtriktadeisinpolitikförattattrahera ochintegrerainvandrare. HuvudförfattaretillstudienärFORESPetterHojem.Studienärettsamarbetsprojekt medstudieförbundetvuxenskolan,varsledningforesriktarettvarmttacktillför mångaintressantadiskussionerochinspeliprocessen.särskilttacktillkristinabåth SågängerochAndersÖhbergsomlästigenommanusetochbidragitmedkommentarer ochsynpunkterunderarbetetsgång.vidareriktasenhjärtligtacktillprofessoreskil WadensjövidStockholmsUniversitetförhansgenomgångavmaterialetochvärdefulla inspel,ulrikakroonförredaktörsarbetemedspråket,samtforesmedarbetareclara SandelindochDanielEngströmförhjälpmedgenomläsningarunderhelaprocessen. Stockholm,23april2010 MartinÅdahl,ChefFORES MattiasJohansson,viceVDFORES 2
6 Sammanfattning Dennastudieundersökerpåvilkasättinvandringkanbidratillattstärka välfärdenochgenyvitalitetisvenskakommuner.dendiskuterarocksåvilka åtgärdersomkanskepånationellnivåochvilkainsatsersomkangörasi kommunernasjälvaförattgörasverigetillettmerattraktivtlandför invandrare.studienserdärförnärmarepåvilkabehovsverigeskommunerhar avinvandringistort medsärskiltfokuspåvilkaarbetskraftsbehovsomfinns ochhurdessakantydliggöras.behovenfinnsöverhelalandet,menärgenerellt settstörrejumindrekommunernaärochjumerperifertdeligger. Trotsbrinnandelågkonjunkturochhögarbetslöshetfannsdetenheldellediga jobbisverigeunder2009.vakansernauppstodoftainorrlandskommunermen fannsävenpåandrahållifrämstglesbygdsområden.enorsakäratt arbetsgivarnaskravintematchasitillräckliggradavdearbetslösaskompetens. Inomprivatsektorkandetgällatillexempelingenjörer,bilmekanikereller andratekniskayrken.effektenblirattföretagintekanexpanderalikasnabbt somdeönskarochdenpotentiellaekonomiskautvecklingenuteblir.inom offentligsektorfinnsocksåtjänstersomsvårligenkanbesättasmed arbetssökandeutanformellkompetens.detgällertillexempelläkare, tandläkare,sjuksköterskormedmera. VadsomkanskönjasidettaärdentilltagandebristenpåarbetskraftiSverige. Närvårbefolkningfårenalltstörreandeläldre,samtidigtsomattalltfärrebarn födsperkvinna,uppstårtillsistensituationdärinteensallaarbetslösaförmår fyllaluckorna.detgörattsverigemåsteöppnasigföratttaemotochattrahera enökadandelarbetskraftfrånandraländer. Justvälfärdssektornärredanberoendeavettinflödeavhumankapitalfrån utanförlandetsgränser.enligtstatistikfrånsverigeskommunerochlandsting (SKL)var11,9procentavallakommunaltanställdaår2007utrikesfödda, däribland11,1procentavallasjuksköterskor,15,5procentavalla undersköterskor,15,2procentavallavårdbiträdenoch17,0procentavövrig vård ochomsorgspersonal 1.Ilandstingenochlänenvar11,8procentavalla anställdautrikesfödda,däribland25,1procentavalllokalvårdspersonal,12,5 procentavallapsykologer,26,2procentavallaläkareoch24,5procentavalla tandläkare 2.Somjämförelsevar13,4procentavSverigestotalabefolkning utrikesföddår2007. Studieninnehållerocksåentabell(sid22)somtydligtvisarhurdekommuner somharnegativbefolkningsutvecklingskullehaftänhögreminussiffrorominte utlandsföddaflyttatdit,menocksåhurflerakommunersomidagväxerville krymptutaninvandring.ortersomuppvidinge,kramforsochsäfflekommer 1 SKL 2007, Anställda i kommuner med utländsk bakgrund SKL 2007, Anställda i landsting och regioner med utländsk bakgrund
7 sannoliktipraktikenbehövahundratalsnyainvandrareförattklarasinabehov avarbetskraft.förutomattstudienlyfterframattkommunernabehöver invandringförattminskautflyttningssiffrornaochförattfyllamångaavde samhällsbehovsomdenenskildakommunenhar,pekardenmotdemer dynamiskaeffekternaavinvandring.detfinnsmångaexempelisverigeochfrån liknandeländerpåattinvandraretillförsamhällennydynamikmed entreprenörskapochgenomattöppnabutiker,restaurangerochandraföretag. Dekanocksåöppnauppsvenskaföretagmotvärldenochöppnavärldenmot Sverige. Tidigareharmanförsöktattspridaflyktingarutöverhelalandetgenomdenså kallade helasverige strategin.resultatetvardäremotnegativt,och flyktingarnaförsämradesinpositionpåarbetsmarknaden 3.Invandrarekaninte tvingasflyttarunt,menmåsteattraherastillolikaplatser.därförärdetenviktig frågavarförinvandrareskaflyttatillkommunermednegativ befolkningsutveckling,givetattsvenskarintevillflyttadititillräckligmängd. Vadkandessakommunererbjudainvandraresomstorstadskommunernainte kan? FrågeställningenärinteunikförSverige.SiffrorfrånNorgevisaratt16,6 procentavallmänläkarnaidestörstastädernamedomgivningarärinvandrare, medansiffranfördeminstcentralakommunernaär35,5procent 4.Samtidig visarstudierfrånsverigeattutrikesföddaharenhögresysselsättningsgradi någramindrelandsbygdskommunersomgnosjöochemmabodaäni Stockholm,MalmöochGöteborg 5. Enmöjligförklaringfördettaärattendelkommunerharennäringslivsstruktur somärvälanpassadinvandrarnaskvalifikationerochsomlyckasmeddenså kalladematchningenavbehovochtillängligarbetskraft.vidareharde kommunersomredanidaguppvisarexempelpålyckad arbetsmarknadsintegrationdetgemensamtattdeharstarkalokalanätverk, sominkluderarnäringslivochideellaorganisationerochinågrafallinvandrare medsammabakgrundsomharhjälptdeenskildanykomlingarnaattkommain påarbetsmarknaden.deharocksåenarbetsmarknadsomlyckasvälmed matchningenavbehovochtillgängligarbetskraft. VaresigvivilldetellerejkommerSverigeatttvingaskonkurreraomutländskochsvensk arbetskraftpåenglobalmarknad.redanidagjobbarmånga svenskariandraländerochinomsverigemåstekommunernavarabereddapå attkonkurreramedvarandraomarbetskraften. Vilkahinderstårdåivägenförattsvenskakommunerskautnyttja invandringensfullapotential?studienslårfastattflerreformerpånationelloch lokalnivåmåstetillförattökaarbetsmarknadsintegrationenblandinvandrare. 3 Edin, Fredriksson & Åslund 2000, Settlement Policies and the Economic Success of Immigrants 4 Nationen 17 oktober 2009, 5 Carlsson 2007a, En plats för bosnier ; Klaesson & Andersson 2009, Här finns Gnosjöandan i Sverige ; Ekberg & Ohlson 2000, Flyktingars arbetsmarknad är inte alltid nattsvart 4
8 Alltförstorandelinvandraregårarbetslösaellerharförlitenkopplingtillden ordinariearbetsmarknaden.systemenförattekvivalerasinutbildningeller examenfrånandraländertillvadsområderisverigeärocksåalltförsvåraoch kompliceradeförattunderlättaettsnabbtinträdepåarbetsmarknaden. Kanskeviktigastärändåattkommunernablirmeraktivaiattgörasigattraktiva förinvandrargrupper.studienvisarattmångakommunersomidagharen negativbefolkningsutvecklinghargodamöjligheterattkunnaerbjuda fördelaktigaförhållandenförintegreringenavutrikesföddapå arbetsmarknaden.jämförtmedinvandrartätaförorteristorstädernakande ocksåerbjudabättreboendetillbilligarepris,samttryggareomgivningar. 5
9 1 Inledning Omnågraårkommerenstordelavbefolkningen,40 talisterna,attgåipension.de lämnarintebaraeftersigstoraluckorpåarbetsmarknadensommåstefyllas,deras åldrandekommerocksåattskapanyabehov.tillexempelkommersjukvårdenatt behövaförstärkningiframtidendå40 talisternasåsmåningomkommerattbehövamer hjälp. Lösningarnapådeproblemsomuppstårpågrundavarbetskraftsbristärolika;högre födelsetal,högreproduktivitetochhögrepensionsålderblanddesomredanäraktivapå arbetsmarknaden.detförstnämndaärsvårtattsnabbtåtgärdamedpolitiskaverktyg, detandrakanhanegativabieffekterpåkommunernasekonomi 6 ochdetsistnämnda kanendastpåverkasivissutsträckning.detärtveksamtomdetensamtkommeratt varatillräckligtförattmötaframtidaarbetskraftsbehovisverige. Därförkommerinvandringenattvaraendelavlösningenpåframtidens arbetskraftsbrist. Sermanpåenskildasvenskakommunerblirdettydligtattarbetskraftsbristenkommer attbliextrastoriframtiden.inågrakommunerärdetredanidagsvårtatthitta arbetskraft.påståendetgällerisynnerhetnorrländskaglesbygdskommuner,men frånflyttninghotarävenandraområdenilandet(setabell1).pågrundavennegativ befolkningsutvecklinghardessakommuneroftaennästantimglasformad befolkningspyramid(sefigur1):detfinnsmedandraordrelativtmångamänniskori skolålderochpensionsålder,menfåungaiförvärvsålder.resultatetidessakommuner blirattfärremänniskorjobbar,utförviktigasamhällsfunktionerochbidrartill kommunensekonomi,mendestoflerharbehovavutbildnings ochvårdtjänster. IenjämförelseharstorstädersomStockholmenomvändbefolkningspyramid:relativt mångaiförvärvsålderjämförtmedmänniskoriskol ellerpensionsålder.menutan dagensinvandringhadeenklarmajoritetavsverigeskommunerhaftennegativ befolkningsutveckling,ävenstörrestädersomgöteborgochmalmö. Invandrare 7 kanpotentielltfyllanågraavdebehovsomkommerattuppståiflerochfler svenskakommuner.dekanhjälpatillmedattbemannaindustrinochtjänstenäringenså välsomförvaltningen.redanidaggördedetistorutsträckning.enhuvudorsaktill dettaärattdeflestasominvandrartillsverigeäriförvärvsålder.trotsattflerochfler invandrareocksåskaffarbarnisverigeellersjälvablirpensionärer,kommerdet konstantainflödetavnya,ungamänniskorfrånandraländerhållaneremedelåldernhos 6 Enligt den amerikanska ekonomen William Baumol uppstår ett problem om produktiviteten inom privata sektorn ökar kraftigare än i resten av ekonomin. Om pensionerna följer lönerna och lönerna i offentlig sektor följer lönerna i privat sektor, kan det förvärra staten och kommunernas finansieringsproblem. Paradoxen benämns också som Baumols sjuka. 7 I denna studie användas begreppen invandrare och utrikesfödd som synonymt för en person som är född utanför Sverige och som bor i Sverige antingen under en kortare period eller permanent. 6
10 Figur1 denutrikesföddadelenavbefolkningen.någraflyttartillbakatillsittursprungsland efterfleraårsarbeteisverige.invandrarekommerintebarafrånolikadelaravvärlden, utanocksåmedolikakompetens.därmedkandetäckaolikabehovisvenska kommuner,såsomspecialistläkareellerundersköterskor. Svenskakommunerbehöveralltsåinvandringföratthjälpavändadennegativa befolkningsutvecklingenochförattfyllamångaavdesamhällsbehovsomdenenskilda kommunenhar.vidarekaninvandraregesamhällennydynamikmedentreprenörskap; genomattöppnabutiker,restaurangerochandraföretag.dekanocksåöppnaupp svenskaföretagmotvärldenochöppnavärldenmotsverige. Vilkahinderstårivägenförattsvenskakommunerskautnyttjainvandringens fullapotential?delsäralltförmångainvandrarearbetslösaellerarbetarväldigt lite,delsärinvandrarekoncentreradetillredaninvandrartätaområdennära storstäder.slutsatsenärdärmedattreformerpånationellochlokalnivåmåste tillförattökaarbetsmarknadsintegrationenblandinvandrare.sedanmåste Sverige,svenskarbetsmarknadochsvenskakommunergörasigmerattraktiva förinvandrare,eftersomdeframöverkommerattkonkurreramedvarandra ochandraländeromdenglobalaarbetskraften. 7
11 Tabell 1: Lista över kommuner med negativ befolkningsutveckling år Alvesta Hagfors Malå Säffle Aneby Hallsberg Markaryd Säter Arboga Hallstahammar Mellerud Sävsjö Arjeplog Haparanda Motala Söderhamn Arvidsjaur Heby Munkedal Tidaholm Arvika Hedemora Munkfors Timrå Askersund Herrljunga Mönsterås Tingsryd Avesta Hofors Nora Torsby Bengtsfors Hudiksvall Norberg Torsås Berg Hultsfred Nordanstig Tranemo Bjurholm Hylte Nordmaling Töreboda Boden Hällefors Norsjö Uppvidinge Bollnäs Härjedalen Nybro Vadstena Borgholm Härnösand Ockelbo Valdemarsvik Boxholm Högsby Olofström Vansbro Bräcke Jokkmokk Osby Vara Dals-Ed Kalix Oskarshamn Vetlanda Degerfors Karlsborg Ovanåker Vilhelmina Dorotea Karlskoga Pajala Vimmerby Eda Katrineholm Ragunda Vindeln Eksjö Kil Robertsfors Vingåker Emmaboda Kinda Ronneby Vännäs Essunga Kiruna Sala Västervik Fagersta Kramfors Sandviken Ydre Filipstad Kristinehamn Skellefteå Åmål Finspång Köping Skinnskatteberg Ånge Flen Laxå Smedjebacken Åsele Forshaga Lessebo Sollefteå Åtvidaberg Färgelanda Lilla Edet Sorsele Älvdalen Gislaved Lindesberg Sotenäs Älvsbyn Gnosjö Ljusdal Storfors Ödeshög Gotland Ljusnarsberg Storuman Örnsköldsvik Grums Ludvika Strömsund Östhammar Grästorp Lycksele Sunne Östra Göinge Gullspång Lysekil Surahammar Överkalix Gällivare Malung-Sälen Svenljunga Övertorneå Totalt 144 kommuner 8
12 2 Situationen i Sverige i dag Sverigeärettgottlandattlevai,ochdesomborhärleverlänge.Ettgeneröst välfärdssystemkombineratmedensnabbtökandeandeläldreställerhögakravpåde somskaarbetaochförsörjaalladesombehövervårdochomsorg.detkommerattblien utmaningförsamhälletatttahandomdenstoragenerationen40 talistersomnuärpå väguturarbetsmarknaden.pensionerskabetalasochframöverkommervårdenatt krävastörreresurser.försörjningskvoten 8 kommerattstigadrastiskt.enligt beräkningarfrånstatistiskacentralbyrån(scb)ärdennaidagrunt1,7,menväntasstiga till1,9runtår2040.samtligaiåldern20 64arbetardockinte.Endelstuderar,någraär arbetslösaochendelärsjukskrivna.omsysselsättningenblandbefolkningenförblir densammaframöversomunderår2004kommervarjesysselsattpersoniförvärvsålder attår2030försörja2,4personerinklusivesigsjälv. 9 EtthuvudproblemärattdetintefödstillräckligtmångabarnperkvinnaiSverige.Varje kvinnamåstefödaminst2,1barnförattbefolkningenskareproducerasigsjälv.dagens siffra1,9ärrelativthögieuropeiskjämförelse,menkanförväntassjunkaytterligare underdenärmasteåren.iscb:sbefolkningsprognoserframtillår2060beräknasett potentielltbefolkningsunderskottfrånår2030ochframåt. 10 Medandraord,antalet dödaöverstigerantaletföddaperår. EnminskandeochåldrandebefolkningäringenljusframtidsutsiktförSverige.Antalet skattekronorsombetalasintillvälfärdssystemetkommerattminskaochdetkanblien allvarligbristpåarbetskraftinomviktigabranschersomhälsovårdochskola.om Sverigeskakunnaundvikaettsådantscenariobehövsinvandring. Invandringens utveckling i Sverige Sverigeharhaftinvandringiallatider,meninvandringenharändratsinkaraktärsedan dentogfartefterandravärldskriget.dåkomfrämstarbetskraftsinvandrare.detsverige dekomtillupplevdeenkraftigekonomisktillväxtochbehövdeinvandrarnas arbetskraft.periodvishadeinvandrarehögresysselsättningsgradäninfödda. Invandrarnautgjordedåenbartenlitenminoritetavbefolkningen;1960utgjordede utrikesföddafyraprocentavsverigesbefolkning. Sedandessharinvandringensmönsterändratsdramatiskt.Numerutgörutrikesfödda ungefär14procentavsverigesbefolkning.ekonomiskaproblemoch konjunkturnedgångar,bådeislutetav1970 taletochibörjanav1990 talet,gjorde mångainvandrarearbetslösaochmångaharsedanaldriglyckatskommatillbakapå 8 Försörjningskvoten = Hela befolkningen dividerat på befolkningen år (hur många varje person i åldern måste försörja inklusive sig själv). 9 Detta är också känt som försörjningsbördan = totalbefolkningen dividerat med faktiskt antal sysselsatta i åldrarna SCB 2007, Den framtida försörjningsbördan: Törs vi tro på framtiden? 10 SCB 2009, Sveriges framtida befolkning , s.17 9
13 Figur2 Försörjningskvoten i landets kommuner 2000 och 2030.!!!! 1,821 t ill 2,061 (96) 1,757 t ill 1,821 (93) 1,52 till 1,757 (100) 2,15 till 2,64 (35) 2,061 till 2,15 (54) 1,821 till 2,061 (174) 1,757 till 1,821 (18) 1,52 till 1,757 (8) arbetsmarknaden.vidarehararbetskraftsinvandringenförändratstillattomfattamer anhörig ochflyktinginvandring.därmedharsysselsättningsgradenhosinvandrare sjunkit.idagärdensåkalladeförvärvsintensiteten 11 blanddesomärföddautanför EU/EEC53,6 12 procent,medandenär81,8procentförinrikesfödda. InvandringkanvaraendelavlösningenpådendemografiskautmaningsomSverige kommerattmötaiframtiden.islutetav2008ändradesocksålagensåattdetblev lättareförinvandraresomharskaffatsigjobbattfåuppehållstillståndisverige.genom sittmedlemskapideneuropeiskaunionenochunionensexpansionharsveriges arbetsmarknadöppnatsuppförmänniskorfråncentral ochösteuropa. Meninvandringutanintegrationkommerinteattlösanågraproblem,utantyvärr förstärkadem.exempelvisgenomenhögreförsörjningsbörda. 11 Förvärvsintensitet = Andel sysselsatta dividerat på totalt antal i åldersgruppen år 12 SCB. Sysselsättningsgraden bland invandrare är dock underskattad eftersom utflyttningen från Sverige är underrapporterad. 10
14 Invandringens effekt på inhemsk arbetsmarknad och ekonomi Enligtflerastudierärinvandringenspåverkanpåsysselsättningenochlönenivånför inföddasvenskarmarginell. 13 Argumentetattinvandrarekonkurrerarutinhemsk arbetskraftärdärförintehållbart.enannanfrågaärinvandringenspåverkanpå statsfinanserna.eftersomenstörredelavinvandrarnaäriförvärvsålderjämförtmed infödda,kaninvandrareiprinciplätttillföradeoffentligafinansernameränvadde mottaritransfereringar.denhögaarbetslöshetenigruppengördockattdennaeffekt uteblirinuläget. Attexaktberäknahurmycketinvandringentillförellerkostarstatsfinansernaärsvårt. JanEkberg,professorinationalekonomi,haruppskattatdenårligakostnadenför utrikesföddaochderasbarntillungefär40miljarderkronor. 14 Siffrornaärdockmycket osäkra,ochdetärintegivetattinvandringframöverkommerattkostastatenmerän denbidrarmed.detfinnsflerasättatträknautinkomsternaochutgifternavid invandring.antingenberäknasskatteinkomsterminusbidragochutgifterföralla invandrareförettgivetår(somekberg),ellersåkanmanräknapåhurdenenskilda invandrarenbidrartillekonomingenomhelasittuppehållilandet.enligtjournalisten PhilippeLegrainbordemanräknainsamtligaskatterochtransfereringartillochfrån invandrareunderheladerastidisverige,ochderasbarnochbarnbarnbörtasmedi beräkningen.hanpekarocksåpåuträkningarfråntillexempeltysklandochusasom visatattinvandringbidrarpositivttillstatsfinansernaochdärmedocksåtillde inrikesfödda. 15 EnberäkningavKjetilStoreslettenfrån2003visarattSverigekantjäna potentielltöver200000krperpersoniåldern20 30årsominvandrartilllandet. 16 Andrastudiervisarattinvandringenkanökahandelnmedinvandrarnasursprungsland, tackvarederaskunskapomkulturenochekonominidetområdedeharemigrerat ifrån. 17 Vidarekandenkunskapochkompetenssomutrikesföddatarmedsigini svenskaföretagocksågynnadeninhemskamarknaden. 18 Ettproblemmedovan nämndauträkningarärattdeintevisareffekternapåkommunalnivå,utanenbartpå nationellnivå. Invandrarekansåvälavhjälpadenarbetskraftsbristsomfinnsimottagarlandet sombidratilldestatligaochkommunalafinanserna,samtskapanyajobboch behov.självklartkommerinvandrarnaattökaefterfråganpåsammatjänster sominrikesföddabehöver,bådeoffentligaochprivatasådana.avde förvärvsarbetandeinvandrarnaärdockenstörreandelföretagareände 13 Se Ekberg 2009, Invandringen och de offentliga finanserna, s. 51ff; Kerr & Kerr 2008, Economic Impacts of Immigration: A Survey 14 Expressen 9 april 2008, 15 Legrain 2008, Is free migration compatible with a European-style welfare state? 16 Storesletten 2003, Fiscal Implications of Immigration A Net Present Value Calculation 17 Head & Ries 1998, Immigration and Trade Creation: Econometric Evidence from Canada ; Hatzigeorgiou 2009, Migration och handel uppmuntrar invandring utrikeshandel? 18 Se Andersson & Thulin 2008, Globalisering, arbetskraftens rörlighet och produktivitet, s för ett större urval av internationell forskning på området. 11
15 inrikesfödda 19,vilketinnebärattinvandrarekantillföravitalitettilllokala samhällen.iflerakommuneröppnardemataffärer,restaurangeroch videobutiker,såvälsomit företagochpr byråer.deskaffarbarnochskaparpå detvisetgrundförutsättningarförattupprätthållaskolorilands och glesbygdsområden.ochliksominföddablirdeocksågamlaochkommeratt krävavårdochomsorg. 19 Enligt SCB var 8,7 procent av inrikesfödda förvärvsarbetande företagare, medan motsvarig siffra för utrikesfödda var 9,4. Siffrorna här och på flera andra platser i denna studie är hämtade från SCB:s temasida för integration, och några gånger använda till egna beräkningar. Se aspx 12
16 3 Svenskakommunerssituation SomtidigarenämntsskulleSverigeidaghaftennegativenbefolkningsutvecklingutan invandringentilllandet.detgällerävenflerastörrestädersommalmöochgöteborg. MedandenframtidademografinutmanarSverigepånationellnivåärdenredanidagen utmaningförmångasvenskakommuner.envariationibefolkningsutvecklingär normalt,menendelkommunerdrabbasnuavenjämnnedgångochkommerdärförfå problemattuppfyllaprimäravälfärdsuppgifter,somvårdochutbildning. Mellanår2000och2008hade144svenskakommunerennegativ befolkningsutveckling.dessakommunerfinnsprimärtinorrland,menäveniandra delaravsverige,ochpräglasavlands ochglesbygdutanförpendlingsavståndtillstörre tätorter.baseratpåstatistikfrånscbkanvipekapånågragenerellakänneteckenför dessakommuner: Befolkningenharenhögremedelålder(medelåldernfördessakommunerär44,3 årmedanmedelåldernförhelasverigesbefolkningär41år).befolkningeni Pajalakommunharenmedelålderpå48,3år. Enmindreandelavbefolkningenärhögutbildad(12procentharminsttreårs utbildningpåhögskolenivå,jämförtmed22procentisnittförallasvenska kommuner).iflerakommunerliggersiffransålågtsomåttaprocent. Enmindreandelavbefolkningenärutrikesfödd(8,8procentavbefolkningenär utrikesfödd,jämförtmednärmare10,2procentisnittförallasvenskakommuner och14procentförhelasverigesbefolkning 20 ). MarkantaundantagärkommunernalängsTorneälvendärenstordelavbefolkningenär föddifinland.exkluderarvidesomärföddainordensjunkerandelenavbefolkningen somärutrikesföddide144kommunernatill5,3procentmedandenär7procentför allakommuneroch10,9procentförbefolkningenihelariket.trotsattalladessa kommunerharennettoinflyttningfrånutlandetsomärrelativtsettnågotstörreänför helariket(inflyttningenutgjordeår20080,55procentavbefolkningenidessa kommuner,jämförtmed0,53förhelasverigesbefolkning),ärdettaintenogföratt kompenseraförnettoutflyttningengentemotandrasvenskakommuner( 0,68procent avbefolkningenår2008). Resultatetavutflyttningenblirdärmedenbefolkningsminskning.Ungamänniskor mellan20och30ärensärskiltmobilgruppsomoftaflyttarfrånmindrekommunertill störrestudieortersomuppsala,stockholm,göteborgochlund.särskiltärkvinnor 20 Skillnaden i siffran för alla Sveriges kommuner och den för hela Sveriges befolkning beror på att alla kommuner räknas som likvärdiga enheter när man räknar medelvärde för dessa. När man räknar medelvärde för hela befolkningen är varje invånare en enhet. Eftersom att folkrika kommuner generellt har en större andel utrikesfödda av sin befolkning samtidigt som att flerparten av Sveriges kommuner är relativt små, underskattas totalt andel utrikesfödda. 13
17 överrepresenterade.enligtsiffrorfrånscbuppleverallalänförutomuppsala, Stockholm,VästraGötalandochSkåneettnegativtflyttnettoavungakvinnor.Eftersom desällanflyttartillbakatillursprungsortenfödsmarkantfärrebarnide utflyttningsdrabbadedelarnaavsverige. Omintetrendenvänder,såattungaflyttarhemochdekvinnorsomborkvari kommunernaföderflerbarn,kommerbefolkningensmedelålderattstiga.ocheftersom flergåripension,kommerdetattblifärresomarbetarochbidrarmedskatttillde kommunalafinansernaiframtiden.medandraordkommerförsörjningskvotenper personiförvärvsålderattöka.scbharutarbetatkartorförhurförsörjningskvotensåg utår2000ochhurvikanförväntaossattdenserutår2030enligtprognoseröver befolkningsutvecklingen. Invandrares kapacitet och kompetens Ettstortproblemiflerasvenskakommunerärattjobbstårlediga,vilkethindraratt utvecklingengårframåt.mittunderenfinanskris,ochtrotsarbetslöshet,ökadeantalet vakanser 21 inomdenprivatasektornivästerbottenochnorrbottenslän(övre Norrland)undertredjekvartalet Iefterföljandekvartalökadeävenantal vakanserimellerstanorrland. 23 IallaandradelaravSverigeminskadeantaletvakanser. Attdetfinnsledigajobbtrotsarbetslöshetkanantasvararesultatetavatt arbetsgivarnaskompetenskravintematchasavdearbetslösaskompetens.inomprivat sektorkandetgällatillexempelingenjörer,bilmekanikerellerandratekniskayrken. Effektenblirattföretagintekanexpanderalikasnabbtsomdeönskarochden potentiellaekonomiskautvecklingenuteblir. Inomoffentligsektorfinnsocksåvakanser,medmångaluckorsomsvårligenkanfyllas avmänniskorutantillräckligkompetens.detgällertillexempelläkare,tandläkare, sjuksköterskormedmera.redanidagutgörutrikesföddaenstorandelavdeanställda inomvården.enligtstatistikfrånsverigeskommunerochlandsting(skl)var11,9 procentavallakommunaltanställdaår2007utrikesfödda,däribland11,1procentav allasjuksköterskor,15,5procentavallaundersköterskor,15,2procentavalla vårdbiträdenoch17,0procentavövrigvård ochomsorgspersonal. 24 Ilandstingenoch länenvar11,8procentavallaanställdautrikesfödda,däribland25,1procentavall lokalvårdspersonal,12,5procentavallapsykologer,26,2procentavallaläkareoch24,5 procentavallatandläkare. 25 Ennationelljämförelsevisaratt13,4procentav befolkningenvarutrikesföddår2007. Fördelningenavutrikesföddaanställdaikommun,landstingellerregionerinomriket följerihöggradfördelningenavutrikesföddagenerellt.istockholmslänvar23,6 procentavbefolkningenutrikesfödd2007,medansiffranblandanställdailandstinget 21 SCB definierar vakans som ett ledigt jobb som skulle behövas tillsättas omgående och som är obemannat. 22 SCB 2009, Konjunkturstatistik över vakanser, resultat från 3:e kvartalet SCB 2009, Konjunkturstatistik över vakanser, resultat från 4:e kvartalet SKL 2007, Anställda i kommuner med utländsk bakgrund SKL 2007, Anställda i landsting och regioner med utländsk bakgrund
18 var20,1procent.ijämtland,somharlägstandelutrikesfödda,ärsiffrorna6,0procent respektive4,4procent.eftersomutrikesföddaäröverrepresenteradeblandläkarekan därförenlågandelutrikesföddaienkommunellerettlänresulteraiettrelativtsett ännumindreutbudkvalificeradeläkare.dekommunersomnuuppleverenåldrande befolkningärocksådemedlägreandelutrikesfödda.konsekvensenblirsämre hälsovårdistoradelaravsverigeskommuner. Under2008utgjordeinrikesfödda86,2procentavSverigesbefolkning,medan inrikesföddasandelavbefolkningenmedeftergymnasialutbildningenbartvar83,8 procent.skillnadenär2,4procentenheter.människorföddautanförnordenutgjorde undersammaperiod10,9procentavsverigesbefolkning,men13,6procentavdemed eftergymnasialutbildningsnivå.utrikesföddavardärmedöverrepresenteradeblandde medhögreutbildningmed2,7procentenheter.ocksåieuropeiskjämförelsehar invandraresomkommertillsverigerelativthögutbildning.omvibortserfråndestörre städernaärskillnadeniandelhögutbildadeännustörre.utrikesföddabidraralltså redanidagtillattökaandelenhögutbildadeimindrekommuner.pådetsättetbidrar invandringtillökadkompetensochspecialiseringikommunersomannarspräglasaven lägreandelhögutbildadeänövrigalandet. Integration, arbete och entreprenörskap Somredannämntskaninvandringenenbartnåsinfullapotentialominvandrarnahar arbete.integrationenavinvandrarepådensvenskaarbetsmarknadenärenfrågasom skaparmycketdebatt,menerfarenheternadenbyggerpåkommeroftafråndestörre städernasomstockholm,malmöochgöteborg.situationenimindrekommunersomde mednegativbefolkningsutvecklingärnågotannorlunda: Enmindreandelavdeutrikesföddaide144kommunernasomupplevdenegativ befolkningsutvecklingsedan2000ärförvärvsarbetande(49,5procentjämfört med53,6procentavallautrikesföddairiket). Enstörreandelavdeutrikesföddasomärförvärvsarbetandeärföretagare(11,7 procent,jämförtmed9,4procentförallautrikesföddairiket). Statistikenvisarpånågraskillnadermellankommunerna,mendöljerskillnaderinom gruppen.iövertorneåär17,6procentavallasomärföddautanföreu/efta förvärvsarbetande,medansiffranförgnosjöär76,4procent.vadförklarargnosjös relativaframgångochövertorneåsutmaning? Enaspektsomavgörutrikesföddasmöjlighetattbidratillsvenskakommunersekonomi ärvarfördeflyttadetillsverige.människorsomharflyttattillsverigeförattsökaskydd harenligtscblägresysselsättningsgradänandrautrikesfödda. 26 Dessainvandrares möjlighetattsnabbthittaarbeteisverigetycksvarasämreäntillexempel arbetskraftsinvandrares.mångaärtraumatiseradeefterkrigochkonflikt,deharofta haftettlängreuppehållfrånarbeteochharkanskespenderatenlängretidi flyktingläger,ochkommeroftafrånkulturersomärmycketolikdensvenska.samtidigt 26 SCB 2009, Integration utrikesfödda på arbetsmarknaden 15
När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)
småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas
Deltagande kommuner per 28 maj (233 st)
Deltagande kommuner per 28 maj (233 st) Ale kommun Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Arvika kommun Askersunds kommun Avesta kommun Bergs kommun
Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?
Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ
10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel
Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4
2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)
Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448
Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag
Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den
SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR
1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE
Kommun (Mkr) % Fördelning (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag
PAJALA 529 0,1% 350 0,1% 51,1% 41 NYKVARN 362 0,1% 255 0,0% 42,0% 59 VARA 869 0,1% 634 0,1% 37,1% 127 GULLSPÅNG 266 0,0% 197 0,0% 35,0% 38 KIL 1 044 0,2% 803 0,1% 30,0% 85 TROSA 773 0,1% 595 0,1% 29,9%
Värde per kommun
ÖCKERÖ 1 239 0,2% 874 0,1% 41,8% 133 STRÖMSUND 1 443 0,2% 1 083 0,2% 33,2% 123 PAJALA 496 0,1% 375 0,1% 32,3% 45 STRÄNGNÄS 2 380 0,4% 1 811 0,3% 31,4% 294 ÅSTORP 865 0,1% 662 0,1% 30,7% 68 LJUSNARSBERG
PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2
Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891
Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997
Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58
HÄR ÖKADE SEGREGATIONEN MEST DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR
RESEARCH 1 UPPVIDINGE 7 33 26 9 317 2 VÄNNÄS 12 35 23 8 591 3 NORSJÖ 9 31 22 4 172 4 BERG 14 32 18 7 026 5 ÖVERKALIX 13 31 18 3 398 6 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 7 OVANÅKER 15 32 17 11 474 8 AVESTA 15 31
6. Lokala arbetsmarknader (LA 2015) 6. Local labour markets
6. a er (LA 2015) 6. s Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2015 Tabeller 13. a er (LA 2013) i nummerordning med ingående kommuner 13. s in numerical order, with the associated municipalities
Kommunranking 2011 per län
Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60
Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del
Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets
Resultat 02 Fordonsgas
Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla
Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.
Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län
Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual
alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund
Bästa musik- och kulturskolekommun 2011
Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika
Bästa musik- och kulturskolekommun 2012
Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9
Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking
Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen
Grön Flagg-verksamheter i Sveriges kommuner 2016
Grön Flagg-verksamheter i Sveriges kommuner 2016 Kommun Totalt antal verksamheter Antal med Grön Flagg I procent Ale 42 6 14,29% Alingsås 79 17 21,52% Alvesta 31 4 12,90% Aneby 22 0 0,00% Arboga 25 2 8,00%
Föräldraalliansen Sverige 1/8
Ale 2,02 154 1,83 264 1,96 209 1,94 214 1,77 275 1,78 270 1,83 265 1,88 256 1,97 268 2,00 272 2,21 210 1,93 276 Alingsås 2,13 91 2,23 60 2,02 178 2,03 172 2,05 138 2,03 176 2,24 57 2,16 117 2,15 187 2,34
Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket
Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37
STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET
KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första
2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49
Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110
Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010
* Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790
Kommunlistan: Antal aktiebolagskonkurser uppdelat per kommun
Kommunlistan: Antal aktiebolagskonkurser uppdelat per kommun Kommun Jan-juni 2016 Jan-juni 2015 Jan-juni 2014 2016 till 2015 % förändring ALE 2 5 3-60% ALINGSÅS 13 6 8 117% ALVESTA 8 4 3 100% ANEBY 1 2
UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ
Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET
2012-06-20 Antal insatser
01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162
Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen
Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183
Totala kommunala skattesatser år 2003 Bilaga 5
0114 Upplands Väsby 31,20 19,58 11,62 1,30 0115 Vallentuna 30,30 18,68 11,62 1,00 1,30 0117 Österåker 31,85 20,23 11,62 0,70 1,30 0120 Värmdö 32,08 20,46 11,62 0,38 1,30 0123 Järfälla 30,75 19,13 11,62
Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3
0114 Upplands Väsby 31,85 19,58 12,27 0,65 0115 Vallentuna 31,45 19,18 12,27 0,50 0,65 0117 Österåker 32,50 20,23 12,27 0,65 0120 Värmdö 32,73 20,46 12,27 0,65 0123 Järfälla 31,40 19,13 12,27 0,65 0125
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)
April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0
Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:
Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg
Bästa skolkommun 2011
Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187
Omställningskostnader - kommuner i bokstavsordning, men med angiven ordning efter andel platser i förhållande till befolkning Ordning Kommunkod
156 1440 Ale 123 29 120 0,0042239 276 1489 Alingsås 31 39 837 0,0007782 175 0764 Alvesta 75 19 662 0,0038145 21 0604 Aneby 75 6 570 0,0114155 116 1984 Arboga 77 13 843 0,0055624 2 2506 Arjeplog 60 2 868
StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715
Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län
Bilaga 1 - Sida 1 (8)
Stockholms län Upplands Väsby 14,87 9,37 23,40 24,15 41,62 53,81 117,29 106,34 0,00 0,00 197,18 193,68 Vallentuna 11,89 12,66 50,60 50,60 46,88 52,36 113,46 0,00 0,00 145,11 222,82 260,73 Österåker 20,56
Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län
Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700
2018 från 2019 Kommun Kategori Årsavgift Kategori Årsavgift
Datum 2018-09-27 Geodatasamverkan - Årsavgift kommuner 2018 från 2019 Kommun Kategori Årsavgift Kategori Årsavgift Ale D 240 700 kr D 238 700 kr Alingsås D 240 700 kr D 238 700 kr Alvesta B 149 800 kr
Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2
Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner
Insamlade däck per län och kommun
Karlshamn 268 Karlskrona 479 Olofström 205 Ronneby 218 Sölvesborg 188 Blekinge 1 359 Avesta 316 Borlänge 625 Falun 355 Gagnef 38 Hedemora 202 Leksand 124 Ludvika 242 Malung-Sälen 118 Mora 233 Orsa 41 Rättvik
Statistiska centralbyrån ES, Offentlig ekonomi Maj 2000 Bilaga 2
Stockholms län Botkyrka 4 706 7 058 2 492 3 395 4 236 0 738 0 43 608 0 0 0 172 0 0 23 448 514 Danderyd 5 491 6 004 2 047 6 698 1 231 0 0 0 43 608 0 0 0 172 0 0 22 294-640 Ekerö 6 130 8 220 2 275 3 609
Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt
Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561
Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)
Stockholms län Norrtälje 32 805 6 468 8 547 884-21 894 Nynäshamn 32 940 7 131 8 019 887-107 984 Södertälje 32 801 7 298 7 713 884-362 1 236 Botkyrka 32 801 7 358 7 653 884-214 1 088 Nykvarn 32 884 7 525
Tabell 2, Boendeskatter 2006
Stockholms län 162 Danderyd 1 892 1 281 986 3 173-694 117 108-577 186 Lidingö 1 390 1 231 985 2 620-941 109 108-832 184 Solna 1 305 1 235 1 012 2 540-905 108 108-797 187 Vaxholm 1 241 1 278 986 2 518-519
2012 antal bemannade. Förändring
Stockholms län 14 568 827 14 704 272 14 776 856 14 555 177-0,1% -1,5% 5 7,2 7,2 7,1 6,8-5,4% -3,1% Botkyrka 525 950 574 390 498 278 494 774-5,9% -0,7% 0 6,5 7,0 5,9 5,7-11,8% -2,5% Danderyd 232 788 256
Antal tryckta barnböcker per invånare 0-14 år
2009 2010 2011 2012 Stockholms län 5 320 525 5 246 129 5 141 136 5 193 785-2,4% 1,0% 2,4 2,3 2,5 2,2-6,5% 3,69 4,29 4,26 4,28-0,2% 19,3% Botkyrka 193 436 191 336 187 703 190 658-1,4% 1,6% 2,1 2,1 2,2 2,0-7,9%
Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander.
Stockholms län 89 174 119 285 554 942 366 714 038 185 360 076 925 1 803 175 2,5 37 636 1 949 516 Upplands Väsby 52 1 963 235 8 953 263 10 022 149 5 670 699 26 608 2,0 35 380 38 055 Vallentuna 13 367 97
Bilaga 1 - Sida 1 (8)
Stockholms län Upplands Väsby 9,37 9,37 24,15 25,28 60,60 62,30 127,04 139,93 0,00 0,00 221,16 236,88 Vallentuna 12,70 13,93 57,70 61,18 62,98 62,95 0,00 134,85 103,00 0,00 236,38 272,90 Österåker 20,15
Preliminär kostnadsutjämning 2007, förändring
Stockholms Botkyrka 63 139 82 106 14-126 7 7 4 13 302 302 Danderyd 220 284-237 -61-1 105 19 7 4 13 346 346 Ekerö 198 39 313-99 -1-68 -89-88 4 13 310 310 Haninge 75 130-51 82 10-35 7 7 4 13 235 235 Huddinge
Preliminär kostnadsutjämning 2007
Stockholms Botkyrka 6 109 9 846 3 623 5 117 799 3 960 0 0 419 829 30 702 1 813 Danderyd 7 284 10 178 2 833 1 977 0 9 227 162 0 419 829 32 909 4 020 Ekerö 7 011 11 379 4 069 1 997 0 4 532 60 0 419 829 30
Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår
Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1422 41 2,9% 1349 74 5,5% 1251 33 2,6% Karlskrona 2589 87 3,4% 2484 163 6,6% 2341 180 7,7% Olofström 575 37 6,4% 522 92 17,6% 513 44 8,6% Ronneby
Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län.
Blekinge län antal Karlshamn 10 7 Ja Karlskrona 10 15 Olofström 4 5 Ronneby 15 12 Ja Sölvesborg 5 3 Ja Dalarnas län antal Avesta 22 9 Ja Borlänge 13 9 Ja Falun 29 29 Ja Gagnef 11 11 Ja Hedemora 24 12 Ja
Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt.
0114 Upplands-Väsby 10 470 62 600 516 0115 Vallentuna 5 617 38 906 600 0117 Österåker 8 425 66 983 059 0120 Värmdö 7 018 54 608 725 0123 Järfälla 16 081 94 919 428 0125 Ekerö 5 017 39 845 672 0126 Huddinge
Skillnad mot förväntad. procent enheter. # Kommun
STORA KOMMUNER 50 000+ INVÅNARE Avvikelser från kommunens e efter att hänsyn tagits till nas vistelsetid i Sverige, vilken utbildningsnivå kategoriseras som skydds behövande och deras anhöriga. enheter
Creditsafes kommunstatistik
Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6
Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015
2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna
Konkursåret 2017 kommunnivå
Konkursåret 2017 kommunnivå Antal aktiebolagskonkurser i Sveriges kommuner (A till Ö) Kommun 2017 2016 2015 % skillnad 2017/2016 ALE 2 3 5-33% ALINGSÅS 19 23 15-17% ALVESTA 4 12 7-67% ANEBY 1 1 3 0% ARBOGA
Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen
1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4
Leveransområden i Kundval- Stöd och matchning (enligt Tillväxtverkets FA-regioner maj 2014)
Leveransområden i Kundval- Stöd och matchning (enligt Tillväxtverkets FA-regioner maj 2014) FA-kod Leveransområden /FAKommunkod Kommun 1 Stockholm 0114 Upplands-Väsby 1 Stockholm 0115 Vallentuna 1 Stockholm
Fördelning av tillskott till kommuner Miljoner kronor Län Kommun Jämlik kunskapsskola samt barns och ungas hälsa
Fördelning av tillskott till kommuner Miljoner kronor Län Kommun Jämlik Blekinge län KARLSHAMN 7,2 1,3 12,8 KARLSKRONA 12,9 2,8 26,4 OLOFSTRÖM 3,5 0,6 5,3 RONNEBY 7,7 1,3 11,7 SÖLVESBORG 3,8 0,7 6,9 Dalarnas
Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%
Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr
Län och Kommun
Stockholms län Upplands Väsby 48 66 44 35 19 27 43 52 40 44-27% Vallentuna 21 18 17 19 14 25 20 17 19 14 17% Österåker 31 36 22 50 46 39 30 29 21 28-14% Värmdö 36 27 20 22 25 21 42 8 8 13 33% Järfälla
Preliminär kostnadsutjämning 2004, kronor per invånare
1(11) Stockholms län Botkyrka 5 618 8 816 2 881 4 153 4 752 0 770 0 46 683 0 0 0 186 0 0 27 905 449 Danderyd 6 426 8 231 2 601 8 274 1 440 0 0 0 46 683 0 0 0 186 0 0 27 887 431 Ekerö 6 828 10 511 3 127
Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)
Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383
Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)
Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg
Tabell 1 Boendeutgifter 2006
Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2
Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån
Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,
Reviderad prognos kostnadsutjämning 2006 Förändring bidrag (+) / avgift (-) jämfört med 2005 års definitiva beräkning
Stockholms län Botkyrka 46-42 59 213 1 92 0 5-1 6 375 Danderyd 172 269-8 75-1 140 62 5-1 6 715 Ekerö 101-125 30-39 -1 95-167 -54-1 6-100 Haninge -19 16-12 116 3 51 0 5-1 6 161 Huddinge 75 25 16 21 0 54-27
Andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar. Andel av befolkningen som är miljonärer. Andel miljonärer
Till vänster redovisas hur stor del av kommunernas invånare som är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra. Till höger redovisas hur stor del
Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner 2008
Stockholm 01 0127 Botkyrka 480 01 0162 Danderyd -213 01 0125 Ekerö 1 710 01 0136 Haninge -107 01 0126 Huddinge -447 01 0123 Järfälla -240 01 0186 Lidingö 66 01 0182 Nacka -639 01 0188 Norrtälje 56 01 0140
Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår
Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%
Konkursåret 2016 uppdelat per kommun
Konkursåret 2016 uppdelat per kommun Kommuner som minskat mest under 2016 Kommun 2016 2015 Skillnad % 1. SVALÖV 0 5-2. VARA 2 13-85% 3. ÅMÅL 1 6-83% 4. RÄTTVIK 2 10-80% 5. TJÖRN 2 8-75% 6. ÄLVKARLEBY 3
Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14
Stockholms län Upplands Väsby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Vallentuna 14 14 12 10 9 8 8 7 6 6 5 4 Österåker 4 4 4 4 4 3 2 1 0 0 0 0 Värmdö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Järfälla 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ekerö 4 4
Kostnadsutjämning år 2003, kronor per invånare Bilaga 4
Stockholms län Botkyrka 5212 8367 2720 3909 4519 0 756 0 46 653 0 0 0 182 0 0 26364 390 Danderyd 6 102 7 554 2 364 7 689 1 337 0 0 0 46 653 0 0 0 182 0 0 25 927-47 Ekerö 6 405 9 969 2 854 4 120 1 681 0
Bilaga 1 - Sida 1 (8)
Stockholms län Upplands Väsby 9,37 9,37 24,15 24,15 46,38 60,63 113,16 129,18 0,00 0,00 193,06 223,32 Vallentuna 12,70 12,70 54,96 57,70 50,97 63,01 0,00 0,00 144,77 103,00 263,40 236,41 Österåker 18,48
Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården
Uppdaterad 2019-09-05 Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården Alingsås kommun Alvesta kommun Arjeplogs kommun Arvika kommun Avesta kommun Bergs kommun Bjuvs kommun Bodens kommun
Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4
Stockholms län Botkyrka 4 926 7 800 2 703 3 630 4 520 0 747 0 44 577 0 0 0 176 0 0 25 123 525 Danderyd 5 836 6 784 2 139 7 226 1 261 0 0 0 44 577 0 0 0 176 0 0 24 043-555 Ekerö 6 353 9 198 2 577 3 857
Inskrivna arbetslösa i maj 2015 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften år
i maj 205 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 5, % = 5,2 7,2 % = 7,3 % Sollentuna Järfälla Sundbyberg Solna Nykvarn Södertälje Sigtuna Vallentuna Upplands- Upplands- Bro Väsby
Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar
Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,
Kommuntabell Energiindex 2019
Sida 1 av 9 Kommuntabell Energiindex 2019 Kommun MWh/person 2016 MWh/person 2017 Rankning 2017 Ale 7,1 6,7 1 Alingsås*** 11,4 53 Alvesta*** 11,9 66 Aneby*** 11,7 58 Arboga 14,8 15,1 155 Arjeplog*** 25,7
Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät)
Årets Håll Sverige Rent kommun 2016 hela Sverige Kommun Placering 2016 (2015) Håll Sverige Rent kommun Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Ansluten till Vi Håller Rent
Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler
Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering
Kostnadsutjämning 2004, kronor per invånare Bilaga 8
Stockholms län Botkyrka 5 435 8 478 2 779 4 016 4 598 0 770 0 46 638 0 0 0 182 0 0 26 942 435 Danderyd 6 221 7 911 2 508 7 994 1 417 0 0 0 46 638 0 0 0 182 0 0 26 917 410 Ekerö 6 578 10 106 3 017 4 285
Antal inbrott per småhus (frekvens) 2016
Kommunlista - antal inbrott per småhus 2016 och 2017 Ranking frekvens 2017 Kommun Antal småhus 2016 Antal inbrott per småhus (frekvens) 2016 Antal inbrott per småhus (frekvens) 2017 Skillnad procentenheter
Fördelning av tillskott till kommuner, välfärdsmiljarder Miljoner kronor Län Kommun Bidrag m h t asylsökande och nyanlända
Fördelning av tillskott till kommuner, välfärdsmiljarder Miljoner kronor Län Kommun Bidrag m h t SUMMA 5 600 2 100 7 700 Blekinge län KARLSHAMN 23,9 6,7 30,6 KARLSKRONA 36,2 13,9 50,1 OLOFSTRÖM 18,6 2,8
Bilaga 2 Hus med äganderätt som är planerade för byggstart jämfört med 2005
Stockholms län Upplands Väsby 0 0 0 10 0 50 Vallentuna 0 72 0-200 57 Österåker 0 0-25 - 50 Värmdö - 150 - - - 150 Järfälla 0 70 0 30 150 90 Ekerö - 0-0 200 100 Huddinge 13 100 0 0 40 100 Botkyrka 0 100
Ranking avgift Medelavgift Ranking
Placering Kommun Poäng Ranking avgift Medelavgift Ranking resurser Resurser Kronor per inv. 7-15 år 1 Hällefors 12 10 240 kr 2 6 070 kr 2 Pajala 26 5 175 kr 21 3 711 kr 3 Mora 30 27 340 kr 3 4 928 kr 4
Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18
Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Kommun SEK Kommun Antal/ invånare 1 Lysekil 2 647 405 1 Åre 7,78 2 Strömstad 1 800 898 2 Strömstad 6,97 3 Olofström 1 737 392 3 Sigtuna
Årligt antal inbrott per småhus hittills under 10-talet. Årligt antal inbrott per småhus under 00-talet. Solna 4.6 % 3.5 % 2.5 % 41.
11:53 Wednesday, May 10, 2017 1 ( ) ( Solna 4.6 % 3.5 % 2.5 % 41.4% Danderyd 3.2 % 2.5 % 1.3 % 91.0% 289 Sundbyberg 3.1 % 3.7 % 2.3 % 56.6% 288 Stockholm 2.2 % 2.1 % 1.1 % 82.2% 287 Malmö 2.1 % 2.2 % 1.8
Statistik över rutavdraget per län och kommun
Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första
Samverkande kommuner Lärcentrum 2018
Samverkande kommuner Lärcentrum 2018 Samverkande kommuner (huvudsökande i fet text) ALE KOMMUN LILLA EDETS KOMMUN ALINGSÅS KOMMUN Kunskapsförbundet Väst ARVIKA KOMMUN EDA KOMMUN BORÅS KOMMUN BOLLEBYGDS
SÅ ÖKAR INKOMSTKLYFTORNA I KOMMUNER OCH LÄN
Siffrorna visar andel personer i hushåll med hög respektive låg inkomst i förhållande till riksmedianen från till. RIKET 12,9 13,7 0,8 6,9 8 1,1 80,2 78,3 1,9 STOCKHOLMS LÄN 10,9 10,8 0,1 12,4 14,3 1,9
Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun
Härärföretagensombetalarhögstsnittlönidinkommun 10 i topplistan Härärkommunernadärföretagenbetalarhögstsnittlön. Källa:affärs ochinformationsföretagetcreditsafe KOMMUN FÖRETAG SNITTLÖNTkr ANSTÄLLDA Malmö
Bilaga 03c. Stationstankning Resultat produktområde 3 Snabbladdning
Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga E.ON Energilösningar Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås E.ON Energilösningar Botkyrka
Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)
Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum
KOMMUN RESPONSTID 2016* RESPONSTID 2012*
KOMMUN RESPONSTID 2016* RESPONSTID 2012* Ale 14,4 15,8 Alingsås 11,7 10,8 Alvesta 15,1 19,4 Aneby 20,4 20,1 Arboga Uppgift saknas för 2016 Uppgift saknas för 2012 Arjeplog 15,0 17,7 Arvidsjaur 13,2 13,3
Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler
Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering