Kallelse. Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tisdagen den 30 januari 2018

2 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Kommunstyrelsen Plats: Kommunkontoret, Hammarstrand, Tjädern Tid: Tisdagen den 30 januari, kl Information 1. Ekonomi. 2. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsområden. 3. Kommunchef. Beslut Val av justerare. Ks 1 Överflytt av ansvar för alkoholhandläggning Ks 2 Svar på revisionsrapport Granskning av delårsbokslut Ks 3 Revidering av arbetsordning för fullmäktige Ks 4 Planförslag på samråd Stugubyn 3:114 och 5:68, Bygg- och miljönämnden Ks 5 Verksamhetsplan 2018, Bygg- och miljönämnden Ks 6 Behovsutredning , Bygg- och miljönämnden Ks 7 Kompetensförsörjning, Bygg- och miljönämnden Ks 8 Internkontrollplan 2018, Bygg- och miljönämnden Ks 9 Förslag till detaljplan för del av Stugubyn 6:81 Ks 10 Partistöd 2017 Ks 11 Dataskyddsansvarig Ks 12 Servicepunkt Borgvattnet Ks 13 Förslag till ny taxa för slamtömning enskilda avlopp KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

3 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Ks 14 Yttrande angående ändringstillstånd avseende ändrad höjd av vindkraftverk Ks 15 Förslag om indexreglering av renhållningsavgifter Ks 16 Fastställande av normen för försörjningsstöd 2018 Ks 17 Deltagande i gemensam nämnd Ks 18 Budgetdirektiv Ks 19 Bevakningslista Ks 20 Anmälan av delegationsbeslut Ks 21 Meddelanden Särskilda bilagor Tänk på barnchecken (Kf 6/97) Jonas Andersson ordförande KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

4 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 1 Dnr Överflytt av ansvar för alkoholhandläggning till Bygg- och miljönämnden. Ärendet I samband med budgetarbetet fattades beslut om att överföra ansvaret för alkoholhandläggning till Bygg- och miljökontoret. Arbetet sker inom ramen för kontoret avseende bland annat livsmedel och tobak och en överflyttning av uppgifterna rörande alkoholhandläggning sågs kunna åstadkomma en effektivisering. Tidpunkt för överflytt av arbetet har satts till 1 februari I dagsläget har Sociala utskottet ansvar tillsyn och tillstånd inom området. För att samla ansvar, utförande m m på ett ställe bör kommunfullmäktige fatta beslut om att överföra hela detta ansvar till Bygg- och miljönämnden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta om: - att föreslå kommunfullmäktige besluta att överföra hela sociala utskottets ansvar rörande alkoholhandläggning till Bygg- och miljönämnden fr o m 1 mars att föreslå fullmäktige besluta att uppdra till Bygg- och miljönämnden att upprätta ny delegationsordning enligt alkohollagen. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef

5 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 2 Dnr 2017/22 Svar på revisionsrapport Granskning av delårsbokslut Ärendet Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av delårsbokslut Granskningsrapporten föredrogs vid fullmäktigemötet av revisor från KPMG. Kommunstyrelsen hade till den 15 januari på sig att svara på rapporten. Kommunstyrelsen beslutade uppdra till ordförande att begära förlängd svarstid för att kunna ta beslut vid kommunstyrelsens möte 30 januari. Underlag för beslut Svar till revisionen, bilaga 1 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås fatta beslut om: - att besluta anta svar som formulerats av Kommunalråd och Kommunchef som sitt eget och överlämna detta till revisionen - att direktjustera denna punkt i anslutning till möte och via kommunsekreterare därefter ofördröjligen tillställa revisionen kommunstyrelsens svar. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef

6 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 3 Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige Bakgrund Enligt ny kommunallag, om digital anslagstavla från och med 1 januari 2018, föreslås att arbetsordningen revideras under 10. Arbetsordningen revideras även under 31 och 46. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande, bilaga 2 Ny reviderad arbetsordning för fullmäktige, bilaga 3 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta reviderad arbetsordning Beredande tjänsteman Ingrid Larsson, kommunsekreterare

7 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 4 Dnr Beslut om att sända upprättat planförslag på samråd, Stugubyn 3:114 och 5:68 Ärendet Bygg- och miljönämnden har i ett beslut lämnat positivt planbesked för ändring av gällande detaljplan över del av fastigheten Ragunda Stugubyn 3:114 och 5:68

8 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 5 Dnr Verksamhetsplaner , Bygg- och miljönämnden Verksamhetsplaner för Bygg- och miljönämndens alla verksamheter har nu upprättats.

9 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 6 Dnr Behovsutredning Bygg- och miljönämnden har beslutat att godkänna behovsutredningen för nämndens samtliga verksamheter.

10 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 7 Dnr Kompetensförsörjning inom Bygg- och miljönämndens ansvarsområden med särskild inriktning på livsmedelskontroll Bygg- och miljönämnden har beslutat att anta kompetensförsörjningsplanen för livsmedelskontroll.

11 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 8 Dnr Internkontrollplan för Bygg- och miljönämnden 2018 Bygg- och miljönämnden har beslutat anta internkontrollplanen för 2018

12 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 9 Dnr Underrättelse om granskning av förslag till detaljplan för del av Stugubyn 6:81 Detaljplan utsänd för granskning. Synpunkter lämnas senast

13 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 10 Utbetalning av partistöd 2017 Bakgrund Enligt regler för kommunalt partistöd för Ragunda Kommun, antagna av kommunfullmäktige Kf , ska fullmäktige varje år besluta om utbetalning av partistöd. Det totala partistödet uppgår till 176 tkr och av detta fördelas 10 tkr per parti och resten baseras på antal mandat i kommunfullmäktige. Underlag för beslut Socialdemokraterna *5.230 = kr Centerpartiet *5.230 = kr Allt för Ragunda *5.230 = kr Vänsterpartiet *5.230 = kr Bilaga Redovisningsblankett för partistöd, bilaga 4 Förslag till beslut Att föreslå kommunfullmäktige besluta om utbetalning av partistöd enligt tjänstemannaförslaget. Utbetalning sker i maj efter att partierna lämnat redovisning. Kostnaden belastar konto: Ansvar 100 Slag Verksamhet Beredande tjänsteman Ingrid Larsson, kommunsekreterare

14 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 11 Dataskyddsansvarig Ärendet Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) ställer krav på att ett dataskyddsombud skall finnas, med ansvar för att säkra respektive myndighets hantering i enlighet med förordning. (Utöver detta behöver resp förvaltning/enhet ha GDPRansvariga.) Så här skriver datainspektionen om rollen: Den som behandlar personuppgifter måste i vissa fall utse ett dataskyddsombud. Ombudets roll är att kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs inom organisationen genom att till exempel utföra kontroller och informationsinsatser. Om ni svarar ja på någon av de här tre frågorna måste ni ha ett dataskyddsombud: Är ni en myndighet eller en folkvald församling, det vill säga ett offentligt organ? Har ni som kärnverksamhet att regelbundet, systematiskt och i stor omfattning övervaka enskilda personer? Har ni som kärnverksamhet att behandla känsliga personuppgifter eller uppgifter om brott i stor omfattning? Offentliga organ i Sverige är myndigheter och folkvalda organ: riksdagen, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. För att förenkla hanteringen föreslås Kommunfullmäktige ge Kommunstyrelsen ansvar att utse dataskyddsansvarig och att hen ges detta ansvar för samtliga nämnder under fullmäktige. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås fatta beslut om: - att föreslå Kommunfullmäktige fatta beslut om att Kommunstyrelsen ges ansvar för att utse dataskyddsansvarig och att hen ges ansvar som dataskyddsansvarig för samtliga nämnder under Kommunfullmäktige. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef

15 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 12 Dnr 2018/3-141 Servicepunkt Borgvattnet Ärendet Etablera servicepunkt på Affär n i Borgvttnet. Vi har nu påbörjat arbetet med att utveckla våra medborgarkontor på biblioteken i Stugun och Bispgården, som en följd av detta så är det nu dags att inrätta en servicepunkt i Borgvattnet. I kommunens beslutade serviceplan är Borgvattnet utpekad som lokal servicepunkt. 5.2 Lokala servicepunkter är ett sätt att arbeta för utökad service på landsbygd främst med fokus på tillgänglighet till dagligvaror och drivmedel. En servicepunkt är oftast förlagd till dagligvarubutik alternativt drivmedelsförsäljning där man till exempel kan ta en kopp kaffe, göra ärenden över nätet. Servicepunkten kan vara den naturliga mötesplatsen i en by/ort. En servicepunkt kan ge mervärde i form av ökad besöksanledning till butiken eller drivmedelsförsäljning och ger därmed ökad möjlighet till merinköp och merförsäljning samt fungera som mötesplats. I Ragunda kommun är Borgvattnet en servicepunkt Underlag för beslut Allmän skrivning samt förslag till avtal, bilaga 5 Förslag till beslut - Att etablera servicepunkt på Affär n I Borgvattnet - Att skriva ett 3-årigt avtal med Munster Investment AB - Att år tas kostnaden på A 222 V 2202 För år 2 och 3 tas kostnaden på övergripande A 224 V Beredande tjänsteman Anna-Märta Johansson, landsbygdsutvecklare SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta enligt förslag.

16 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 13 Dnr 2017/ Förslag till ny taxa för slamtömning enskilda avlopp Bakgrund Ragunda kommun har under hösten 2017, tillsammans med Bräcke kommun gjort en upphandling avseende tömning av slam från enskilda avlopp. Den nya entreprenaden börjar gälla den 1 mars Ny entreprenad innebär att nya taxor för tömning av enskilda avlopp ändras enligt förslag nedan. Gällande taxor antogs Förslag att priser till hushåll ska indexregleras enligt Statistiska centralbyråns index A12:3MD. Basmånad januari 2018 och första regleringstillfället är april 2019 baserat på förändringen av indextalen mellan januari 2018 och januari Avstämning sker därefter med utgångspunkt från indextalen i januari månad. I nedanstående priser är moms inkluderad Underlag för beslut Jämförelse slamtaxor i Jämtland, bilaga 6 Förslag till ny taxa för slamtömning,bilaga 7Förslag till beslut Att gälla från 1 mars Beredande tjänsteman Olav Elstad, Renhållningsingenjör SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta enligt förslag.

17 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 14 Dnr Förslag till yttrande över mark- och miljööverdomstolens föreläggande angående fråga om ändringstillstånd avseende ändrad höjd av vindkraftverk vid vindparkerna Bodhögarna, Ögonfägnaden och Björkhöjden-Björkvattnet, Ragunda kommun Bakgrund Mark- och miljödomstolen har i mål nr M , och förelagt Ragunda kommun att komma in med yttrande över dessa ärenden. Mark- och miljödomstolen kommer inledningsvis att ta ställning till om frågan om bestämmelsen om kommunal tillstyrkan enligt 16 kap 4 miljöbalken även gäller vid så kallat ändringstillstånd. Kommunen har därför ombetts att inledningsvis begränsa sitt svar till frågan om kommunal tillstyrkan. Kommunen har fått anstånd tom den 9 mars 2018 med att komma in med yttrande. Anledningen är att nästa kommunfullmäktige äger rum först den 22 februari Underlag för beslut Bygg- och miljönämnden har yttrat sig i frågan, se bilaga 1. Mark- och miljödomstolen har därefter förtydligat sitt föreläggande och vill, för det fall att domstolen skulle komma fram till att bestämmelserna i 16 kap 4 miljöbalken ska tillämpas på ändringstillstånd, att kommunen ska ange om de kan tillstyrka (veto) det sökta tillståndet. Ett sådant yttrande bör kommunfullmäktige avge, då beslut i vetofrågor inte delegerats till Byggoch miljönämnden. Osäkerheten kring omgivningspåverkan är stor. Resultatet av de två nationella bullerutredningar rörande vindkraft som nu pågår (ljudmätningsdagbok samt förklaringsmodell för störning av vindkraftsljud) väntas i mars-april Kommunen anser att dessa utredningar ska avvaktas och att erfarenheter från dessa ska användas vid prövningen av dessa tre ärenden. Av Bygg- och miljönämndens yttrande framgår att nämnden menar att dessa ärenden bör avgöras som tillståndsärenden och att vetot inte ska tillämpas. Om mark- och miljödomstolen, kommer fram till att tillstyrkan är tillämplig så föreslås att samtliga tre ärenden tillstyrks.

18 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige översänder ovanstående svar som yttrande till mark- och miljödomstolen. Beredande tjänsteman Göran Hansson, Bygg- och miljöchef Kopia till: Bygg- och miljönämnden SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta enligt förslag till beslut.

19 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 15 Dnr 2017/ Förslag att indexreglera renhållningsavgifter Bakgrund För att renhållningsavgifter årligen inte ska behöva fastställas av kommunfullmäktige föreslås att renhållningsavgifterna indexregleras enligt Avfall Sveriges index för insamling av hushållsavfall A12:1MD (inkl diesel). Indextalen fastställs av SCB. Förslag till beslut Vid indexberäkning ska senast fastställda index för maj månad användas. Den första avstämningen baseras på förändringen mellan indextalen för maj 2017 och maj Därefter en gång per år mellan förändring av indextalen maj 2018 och maj 2019 osv. Att gälla från Beredande tjänsteman Olav Elstad, Renhållningsingenjör SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att avslå förslaget då en indexreglering inte säkerställer en full kostadstäckning och risken för överdebitering finns.

20 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 16 Fastställande av norm försörjningsstöd för 2018 Bakgrund Årligen beslutar regeringen om beloppen för den så kallade riksnormen. Riksnormen är en miniminivå för de behov som ska täckas av försörjningsstöd. Bifogat finns förslag för norm försörjningsstöd för 2018 för Ragunda kommun. Normen är i enlighet med den av regeringen fastställda riksnormen för Bilagor Riksnormen för försörjningsstöd 2018, bilaga 9 Förslag till beslut - att Kommunstyrelsens sociala utskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att fastställa föreslagen norm att gälla 2018 för beräkning av försörjningsstöd i Ragunda kommun. SOCIALA UTSKOTTETS BESLUT Sociala utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen fastställa föreslagen norm att gälla 2018 för beräkning av försörjningsstöd i Ragunda kommun.

21 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 17 Deltagande i gemensam nämnd Ärendebeskrivning Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun har inom ramen för dåvarande Regionförbundets verksamhet diskuterat samverkan mellan kommunerna för att möta framtidens utmaningar i verksamheterna genom att effektivisera verksamheterna med hjälp av moderna verksamhets- och administrativa system, öka tillgången på kompetens samt minska kostnaderna. Jämtlands Gymnasieförbund och Jämtlands Räddningsförbund har också deltagit i diskussionerna. Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har också under en tid diskuterat samverkan utifrån samma syfte. Diskussionerna har lett till att en förstudie tagits fram och med den som underlag har kommunerna och regionen ingått en avsiktsförklaring för att delta i ett projekt för att ta fram underlag för olika samarbetsområden. Projektet och tidigare utredningar har identifierat olika samarbetsområden och former för samarbetet. Diskussionerna har lett till att en gemensam nämnd har inrättats mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun för IT-drift och stöd den 1 december Nämndens uppgift är att leverera definierad ändamålsenlig IT-infrastruktur för att samutnyttja och samfinansiera nödvändiga investeringar i IT-verksamheten och att leverera nödvändiga driftstjänster. Projektet och diskussionerna ledde till att kommunerna, Jämtlands Gymnasieförbund, Jämtlands Räddningsförbund och Region Jämtland Härjedalen ville utöka samverkan i gemensam nämnd. Ett förslag till avtal och reglemente för en gemensam nämnd församverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner togs fram med utgångspunkt från att den befintliga nämnden för IT-drift och stöd kunde användas för samverkan. Regionens samverkansråd behandlade förslag till samarbetsavtal, reglemente och budget vid sammanträdena den 21 augusti och 25 september 2017 och rekommenderade kommunerna, Region Jämtland Härjedalen och kommunalförbunden att gå med i den gemensamma nämnden.

22 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Bräcke kommun och Härjedalens kommun har nu beslutat att inte gå med i nämnden och kommunalförbunden har meddelat att de inte har för avsikt at gå med. På grund av Bräcke och Härjedalens kommuners beslut kommer inte den gemensamma nämnden till stånd enligt tidigare förslag. De som fortsatt vill samverka måste fatta nya beslut om reglemente och avtal. Respektive parts bidrag till nämndens basfinansiering föreslås vara oförändrad vilket gör att den totala årsbudgeten sänks från kronor till kronor, jämnt fördelat på sju parter. Den gemensamma nämnden beslutar om hur dessa resurser ska användas. Underlag för beslut Reglemente för gemensam nämnd, bilaga 10 Avtal om gemensam nämnd, bilaga 11 Förslag till beslut, bilaga 12 Protokollsutdrag Regionens samverkansråd, bilaga 13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta om: - att föreslå Kommunfullmäktige besluta att Ragunda Kommun ansluter sig (från och med att beslut fattats i ingående kommuner) till den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner som finns mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. - att upprättat förslag till samarbetsavtal för och reglemente för den gemensamma nämnden antas. - att tidigare fattat beslut avseende bidrag till basfinansiering samt val av representanter i nämnd kvarstår. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommunchef

23 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 18 Budgetdirektiv Bakgrund Inför budgetprocessens arbete ska kommunstyrelsen fastställa direktiv för arbetet med 2019 års budget. Dessa ska både inkludera tidsplan och övergripande direktiv för det fortsatta arbetet med bäring på såväl mål som driftsbudget. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen fastslår tidsplan för budgetarbetet enligt förslag. 2. Kommunstyrelsen fastslår övriga direktiv för mål- och budgetarbete efter diskussion. Jonas Andersson Kommunstyrelsens ordförande

24 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 19 Bevakningslista Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan. Bilaga.

25 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 20 Anmälan av delegationsbeslut. 1. Sociala utskottet Vård och omsorg nr Samhällsbyggnadsutskottet nr 1-18

26 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 21 Meddelanden Tillsynsrapport, Jämtlands räddningstjänstförbund Mål 2018 för Bygg- och miljönämnden Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner, uppföljning Kevin Hoflin och Olav Elstad ansvariga tjänstemän Revisionsrapport - Rutiner för behörigheter IT-system inom äldreomsorg Elisabeth Carlander Blom, ansvarig tjänsteman Revisionsrapport Granskning av styrning och uppföljning inom Individoch familjeomsorg. Elisabeth Carlander Blom, ansvarig tjänsteman Beslut från Skolinspektionen efter uppföljning förskoleklass och grundskola efter tillsyn Järåskolan. Beslut från Skolinspektionen efter uppföljning förskoleklass och grundskola efter tillsyn Anders-Olofskolan. Beslut från Skolinspektionen efter uppföljning grundsärskola efter tillsyn Kullstaskolan. Beslut från Skolinspektionen efter uppföljning förskoleklass och grundskola efter tillsyn Kullstaskolan.

27 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen BEVAKNINGSLISTA 2018 Paragraf Ärende Åtgärd Ansvar Klart Ks 19/10 Skötsel av kommunens gräsytor Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisas till Ks 2 ggr/år Ks 57/12 Fastighetsutredning Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisas till Ks 2 ggr/år Ks 7/14 Avgifter o Taxor Vård- och omsorg Årlig uppföljning Sociala utskottet Jan 18 samt Kostenheten Ks 8/14 Riktlinjer, rutiner, nivå Årlig uppföljning Sociala utskottet Jan - 18 Anhörigbidrag Ks 24/17 Kompetensförsörjning Återrapportering Kommunchef Juni -18 Ks 65/17 Framtidens politiska styrning Återrapportering KS ordförande Rapporteras vid varje KS Ks 66/17 Reviderade ägardirektiv RetAB Redovisning Kommunchef Mars 18 Ks 82/17 Utvecklingssatsning på skolor i Redovisning Barn- och utbildningsutskottet Mars - 18 Ragunda kommun Åtgärdsplan IFO Redovisning Sociala utskottet Mars 18

28 Hammarstrand Svar på revisionsrapport gällande delårsrapport KPMG har av Ragunda kommuns revisorer fått uppdraget att granska delårsrapport per Uppdraget finns med i revisionsplanen för KPMG s uppdrag är att bistå med underlag för detta arbete. 1. Finansiella mål: Den bedömning som görs är att resultatet är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige beslutat om med undantag för målet vad gäller investering. Målet om frisktal har heller inte följts upp eller kommenterats i delårsrapporten. Vad gäller målet om frisktal delar inte kommunen KPMG s åsikt. Detta mål är mer att se som en vision/inriktning och konkreta mätbara mål skapas utifrån detta sedan i resp förvaltning/utskott 2. Mål för verksamheten: Några verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning har inte redovisats. Verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning bör fastställas av kommunstyrelsen Kommunen delar revisionens åsikt att målfomuleringarna behöver utvecklas. Ett arbete med utveckling av mål och styrning utifrån kommunstyrelsens ansvar pågår. För kommunstyrelsen Jonas Andersson Kommunstyrelsens Ordförande Håkan Littzell Kommunchef Jonas Andersson, Kommunstyrelsens ordförande Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX jonas.andersson@ragunda.se

29

30 Tjänsteutlåtande revidering av arbetsordning för fullmäktige med anledning av ny kommunallag 1 jan Ärendet Enligt nya kommunallagen har kommunen inte längre skyldighet att annonsera fullmäktiges sammanträden i lokalpressen. Istället ska kommunen upprätta en digital anslagstavla som ska innehålla; - Tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden - Tillkännagivande av justerade protokoll - Tillkännagivande av delegationsprotokoll som inte ska anmälas till en nämnd - Justerade protokoll i den utsträckning kommunen bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning - Upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap. Ändringen framgår i arbetsordningen under 10. Ändring föreslås även under paragraferna 31 och 46. Det som är överstruket i texten ska tas bort och det som är markerat med rött innebär förslag till ändring eller tillägg. Beredande tjänsteman Ingrid Larsson, kommunsekreterare Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

31 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 KF ARBETSORDNING FÖR FULLMÄKTIGE Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ Dnr 2015/ Enligt 5 kap. 64 Kommunallagen (KL) finns krav på att arbetsordningen för fullmäktige ska innehålla bestämmelser om 1. antalet ledamöter i fullmäktige, 2. när sammanträden ska hållas, 3. anmälan av hinder att delta i sammanträden, 4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring, 5. vem som ska föra ordet, tills ordförande utsetts, 6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar, 7. förfarandet vid omröstningar, 8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, samt 9. formerna för justeringen av protokollen. 10. fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter. Om fullmäktige med stöd av 5 kap. 23 p 5 KL har beslutat att medborgarförslag får väckas, ska arbetsordningen även innehålla föreskrifter om hur sådana förslag ska handläggas. Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, ska arbetsordningen innehålla föreskrifter om i vilken utsträckning sådant deltagande får ske. Lag (2013:1053).

32 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 KF ARBETSORDNING FÖR FULLMÄKTIGE Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ Dnr 2015/ Utöver det som föreskrivs om fullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter (5 kap. 1-3 KL) 1 Fullmäktige har 27 ledamöter. Ordförande och vice ordförande (5 kap. 6 KL) 2 De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievalen ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång. Vid valet bestämmer fullmäktige mandattidens längd. 2 a Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Fullmäktige presidiets arbetsuppgifter: 5 Fullmäktige har förutom att leda fullmäktigearbetet följande uppgifter: - Planera fullmäktiges sammanträde och besluta om kommunens verksamheters närvaro. - Planera sammanträdena med ex. information, frågestunder och temadebatter. - Planera och genomföra kompetensutveckling för fullmäktiges ledamöter och ersättare. - Aktivt verka för att informera tidningar, radio och TV om fullmäktige och fullmäktiges verksamhet. - bevaka budget- och verksamhetsfrågor inom kommunfullmäktiges ansvarsområde. Finnas tillgänglig för de olika partierna efter överenskommelse. Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 7, 8 och 10 KL) 6 Fullmäktige håller minst 5 ordinarie sammanträden per år. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda

33 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ fullmäktige första gången i oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med styrelsens presidium. 7 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. 8 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på kommunens anslagstavla, hemsida samt ledamöternas officiella e-postadress. 9 Platsen för fullmäktiges sammanträden bestäms av presidiet med hänsyn till ärendenas antal och karaktär. 10 Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgifter om de ärenden som ska behandlas ska kungöras. Tid och plats för sammanträden ska införas i ortstidning, i övrigt hänvisas till kungörelse på kommunens kungöras på digitala anslagstavlan på kommunens hemsida. och på biblioteken där den fullständiga dagordningen finns. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonsering i ortstidning. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 11 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde före kl på den utsatta samman- trädesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet, enkel majoritet ska föreligga. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 12 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och kommunstyrelsens presidium när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.

34 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Alla handlingar tillställs kommunens ledamöter digitalt, via av kommunen tillhandahållen utrustning. Om särskilda skäl föreligger kan ledamöterna få handlingarna i pappersform. Kommunfullmäktiges presidie beslutar om särskilda skäl föreligger. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Handlingarna i varje ärende ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens hemsida. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap KL) 14 En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till aktuell ersättare. 15 Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 16 Det som sagts om ledamot i 13 och 14 gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring. 17 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop 18 En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde förrättas upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Protokolljusterare (5 kap. 61 KL) 19 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Sedan uppropet har förrättats enligt 17, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Turordning för handläggning av ärendena 20 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen.

35 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 18 första stycket och 19, 5 kap. 21, 22, 31, 53 och 56 KL) 21 Rätt att delta i överläggningen har - ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller gemensam nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. - ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. - ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret. - styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 22 Revisorerna ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller egen förvaltning. 23 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Ingår kommunen i en samverkan genom gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 24 Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträdena 25 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett

36 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ kort inlägg på högst två minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller hennes anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. Yrkanden 26 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Blankett finns för ändamålet. Deltagande i beslut (4 kap. 20 första stycket KL) 27 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. Omröstningar (4 kap. 20 andra stycket, 5 kap och 46 KL, samt 2 lag (1992:339) om proportionellt valsätt) 28 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet. Dessa omröstningar ska inlämnas skriftlig på anvisad blankett. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 29 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den - upptar namnet på någon som inte är valbar, - upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, - upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt

37 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner (5 kap p KL) 30 En motion - ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter. - får inte ta upp ämnen av olika slag. - väcks genom att den ges in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med fullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Ordförande föreslår fullmäktige handläggningstid för styrelsen. Styrelsen och övriga nämnder ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden. Medborgarförslag (5 kap p KL) 31 Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige (medborgarförslag). Ett medborgarförslag - ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. - ska innehålla namnförtydligande, adress och telefonnummer. - får inte ta upp ämnen av olika slag. - väcks genom att det lämnas in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med fullmäktige. Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak i fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. Medborgarförslaget får inte vara rasistiskt, kränkande, odemokratiskt eller strida mot lag eller annan författning. Det får heller inte handla om personärenden eller myndighetsutövning mot enskild. Fullmäktige kan i vissa fall överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärendet. Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att handlägga ärendet. Om fullmäktige har överlåtit ärendet till en nämnd gäller inte följande bestämmelser som avser handläggningen i fullmäktige. Ordförande föreslår fullmäktige handläggningstid för styrelsen. Medborgarförslag ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det förslaget väcktes. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Den som har väckt ett medborgarförslag ska ha rätt att yttra sig i fullmäktige när förslaget behandlas. Styrelsen och övriga nämnder ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden. Företagens initiativrätt (3 kap. 17 och 5 kap p KL) 32 Styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldigt att se till att

38 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ fullmäktige får ta ställning till. Interpellationer (5 kap KL) 33 En interpellation ska - vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. - bör ges in till styrelsens kansli 10 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 eller 18 KL, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. Frågor (5 kap KL) 34 En fråga ska - vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. - ges in till styrelsens kansli 2 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Vad som sägs i 31 gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Allmänhetens frågestund (5 kap 21 och 8 kap 22 ) 35 Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor gällande de på dagordningen aktuella ärendena vid varje sammanträde med fullmäktige. Övriga frågor som ej hör till de på dagordningen aktuella ärendena ska lämnas skriftligt till presidiets kansli tre dagar före kommunfullmäktiges sammanträde. Svar på skriftliga frågor ska lämnas skriftligt om frågeställaren så önskar

39 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ I kungörelsen till sammanträde ska anges att allmänheten frågestund ska förekomma Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar under den. Fullmäktiges frågor till kommunalrådet och oppositionsrådet. 36 Vid varje fullmäktigesammanträde ska ledamot eller tjänstgörande ersättare få tillfälle att ställa frågor i aktuella ämnen som berör kommunens verksamhet eller roll i samhället till kommunalrådet eller oppositionsrådet. Vid frågor som rör berör utskott eller nämnd i förvaltningen har ordföranden rätt att delegera ordet till berörd ansvarig. Fullmäktiges frågestund som inte ska användas till debatt, ska genomföras vid varje fullmäktigesammanträde vid en tidpunkt som anges i programmet för fullmäktigesammanträdet. Frågestunden begränsas till 30 minuter vid varje sammanträde. 36 a Information från verksamheterna Kommunchefen i samråd med fullmäktigeordföranden bestämmer vilka verksamhetsansvariga tjänstemän som ska informera och svara på frågor. Ledamöterna får ställa enkla frågor till verksamhetsansvariga tjänstemän. Vid frågor som ej kan besvaras ska detta redovisas senast vid nästa kommunfulllmäktige. Uppföljning av beslut, motioner och medborgarförslag. 37 Vid varje fullmäktige ska en bevakningslista bifogas på de beslut som är tagna men ej verkställda. Även motioner och medborgarförslag som är bifallen. Redovisning ska ske på egen punkt där fullmäktige avför beslut som är verkställda ifrån bevakningslistan. Beredning av ärenden (5 kap KL) 38 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. På varje ordinarie sammanträde med fullmäktige ska redovisas de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats. Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 KL) 39 Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 KL) 40 Ordföranden bereder i samråd med vice ordförandena frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.

40 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ Valberedning 41 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av 5 ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande (och en andre vice ordförande) för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Beredning av revisorernas budget 42 Ordföranden bereder i samråd med vice ordförandena revisorernas budget. Justering av protokollet (5 kap. 61 och 62 KL) 43 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Reservation (4 kap. 22 KL) 44 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Expediering och publicering 45 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Styrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. 46 Protokollet ska utöver de i 5 kap. 62 KL uppställda kraven på tillkännagivande även inom samma tid publiceras på kommunens hemsida. Tillkännagivande av protokoll 8 kap 12 KL. Senast andra dagen efter det att protokollet justerats ska justeringen tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet ska det framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har tillkännagetts.

41 FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf KF , 48 Diarienr Gäller fr o m Sid Dnr 2014/ Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före överklagandetidens utgång enligt 13 kap 5 första stycket KL. Övrigt 46 Varje fullmäktigeledamot har rätt till en heldags studiebesök inom våra egna verksamhetsområden. Denna arbetsordning träder i kraft den 1 november 2014.

42 REDOVISNING AV HUR KOMMUNALT PARTISTÖD HAR ANVÄNTS UNDER ÅRET Redovisning ska avse perioden 1 januari 31 december och lämnas in senast sista februari året efter utbetalning. Vid behov kan kostnader redovisas i separat bilaga. Ange i så fall på vilket sätt bilagan relaterar till rubrikerna i blanketten. Partiets namn, org.nr Summa partistöd som partiet fått utbetalt från kommunen under det gångna året Lokalkostnader/deltagande i utbildningar/ersättning till föreläsare/material/utskick/övriga kostnader m m Delar av partistödet som överförts till andra delar av partiorganisationen (Vilka motprestationer har erhållits för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin?) Köpta tjänster från andra delar av partiorganisationen. (Vilka motprestationer har erhållits för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin?) Fonderade medel inför nästa val Jag intygar härmed att redovisningen ger en rättvisande bild av partiets användning av lokalt partistöd under det gångna året:... Underskrift av partiets utsedda granskare Kontaktuppgifter:

43 Denna redovisning eller motsvarande uppgifter, med bifogat signerat granskningsintyg, ska lämnas till Ragunda kommun senast den sista februari året efter det att partistödet har utbetalats. Partistöd betalas ut årligen i förskott under maj månad efter beslut av fullmäktige. Om redovisning inte inkommit i rätt tid utbetalas inget stöd. Redovisning av hur partistöd har använts och fördelats Kommunfullmäktige i Ragunda kommun har beslutat att lokalt partistöd ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige. Kommunfullmäktige fattade beslut om Reglemente för kommunalt partistöd Skriftlig redovisning av hur partistödet har använts ska lämnas senast sista februari. Mottagare av partistöd ska årligen senast sista februari till Ragunda kommun lämna in en skriftlig redovisning som visar att partistödet föregående år har använts för det ändamål som anges i 2 kap 9 första stycket kommunallagen, d v s att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Som stöd för hur redovisningen kan ställas upp, se sidan 1. Till redovisningen ska fogas ett signerat granskningsintyg Till redovisningen ska fogas ett signerat granskningsintyg. Mottagaren (respektive parti) utser själv en särskild granskar som granskar om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Redovisningen ska således granskas av en person som partiet själv utser. Kommentar från Cirkulär 14:12 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): Lagstiftningen är utformad så att det åligger en kommun som avser att lämna partistöd att ställa krav på redovisning av stödets användning. Om några krav på redovisning inte ställs, eller om kraven utformas på ett sätt som strider mot bestämmelserna i kommunallagen innebär det att partistödet inte är kompetensenligt. Fullmäktige får- under vissa förutsättningar- besluta att stöd inte ska betalas ut. Det följer av 2 kap 11 tredje stycket kommunallagen. Närmare om innehållet i redovisningen Syftet med redovisningen är att säkerställa öppenhet; att ge både allmänhet och media möjlighet att ifrågasätta både partiernas användning av partistödet och deras redovisning. Den närmare utformningen av redovisningen är inte lagreglerad. I regeringens proposition 2013/14:4 Vital kommunal demokrati finns följande vägledande uttalande: Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Det innebär bland annat att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. Däremot kan naturligtvis inte partierna tvingas att redovisa användningen av partistöd som har mottagits för tid före det att de föreslagna redovisningsbestämmelserna ska tillämpas. Redovisningen behöver innehålla mer än ett uttalande att stödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Av redovisningen bör bland annat framgå i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför den utbetalande kommunen, samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits, se prop. 2013/14:4, sid Kommunallagen 2 kap 11 om partistöd: 11 Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 9 första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Lag (2013:1053).

44 Servicepunkt Samarbete är grunden för framtida lokala servicelösningar. Syftet med servicepunkter/medborgarkontor är att återföra en del av den offentliga servicen som har försvunnit från landsbygden och utveckla den i nya former. IT-teknik tillsammans med lokal rådgivning gör att stora delar av den offentliga servicen kan nå landsbygden i form av exempelvis e-hälsa, andra typer av e-tjänster, kontakt med myndigheter etcetera. En god och lättillgänglig basservice är särskilt betydelsefull för våra nya svenskar. Samarbete ökar möjligheterna att skapa en väl fungerande service på platser där de existerande serviceaktörerna är för små för att vara självständigt hållbara i längden. För att få rätt att kallas servicepunkt krävs att man kan erbjuda ett kvalitetssäkrat grundpaket av service. Här ska servicehållaren kunna ge medborgaren upplysningar, vägledning, rådgivning, boka tider, göra administrativa förberedelser etcetera. Medborgaren ska kunna få personlig service eller ha tillgång till självservice. På en servicepunkt kan serviceutbudet ytterligare utökas med marknadsföring och försäljning av lokala produkter, service åt föreningar och företag, turistinformation med mera. Servicepunkten ska utmärkas genom speciell skylthänvisning. Innehållet i ett grundservicepaket kan utökas med de ytterligare typer av service som medborgarna efterfrågar. En förutsättning för att en servicepunkt ska kunna etableras är att någon verksamhet finns tillgänglig att bygga kring en lanthandel, en samlingslokal, ett bibliotek, en skola eller liknande. Tittar man specifik på Borgvattnet med omland så kan utbyggnaden av vindkraft ske i det hörn av kommunen som länge sett minskade möjligheter till utkomst, avfolkning och en i allmänhet avtagande service. Att etablera en servicepunkt i Borgvattnet kan hjälpa till att öka servicen och ta tillvara vindkraftsetableringens kringeffekter och skapa framtidstro. Kommunal service I den kommunal service ingår tillgång till skola/förskola, äldrevård, bibliotek, räddningstjänst, bostads-, bygg- och fastighetsärenden, planärenden, vatten och avlopp, avfall och återvinning, miljö och hälsoskyddsärenden, energiförsörjning, bredband, service till näringslivet, kulturen och fritidsverksamheterna.

45 På servicepunkten ska man kunna få hjälp med att utföra tjänster via Internet t ex köp/beställningar (e-handel), betaltjänster, söka information etc. Servicepunkten ska också vara den naturliga mötesplatsen i byn. Förslag på etablering av servicepunkt på Affär n i Borgvattnet (Munster investment AB) Kommunen tecknar avtal med lokal servicepunkt om köp av serviceuppdrag. Kommunen budgeterar för uppdragsersättningar och skriver ett 3-årigt avtal med Affär n i Borgvattnet. Utvärdering sker årsvis. Uppdragsavtalet omfattar: a) Information om sevärdheter och turistiska attraktioner Info Point b) Föreningsinformation c) Kommuninformation d) Tillhandahållandet av Internetuppkoppling för åtkomst av kommunala men även statliga och privata tjänster på nätet för boende och besökande. Hjälpa ovana datoranvändare vid sökning av tjänster. e) Utveckling av mötesplats Caféhörnan och liknande som stärker den sociala samvaron på orten. Uppdragsersättning: För punkterna a, b och c utgår en ersättning med kr/år För punkt d utgår en ersättning med kr/år För punkt e utgår en ersättning med kr/år Kommunen står för: Broschyrställ och anslagstavla, Informationsmaterial samt nödvändig utbildning. Butikens står för 2 m² golvyta, exponering av informationsmaterial i broschyrställ, upplåta anslagstavla till ortens föreningar, bekosta internet uppkoppling och gratis tillgång till Wi-Fi, datorstöd för besökare, skapa en caféhörna, delta i utbildningar samt fylla i statistik till kommunen. Ansvar för åtgärd: samhällsbyggnadsförvaltningen. Finansiering av åtgärd: kr/år

46 Jämförelse slamtaxor i Jämtland dnr: 2017/ Kommun med avvattning oavvattnat extra inom 10 dgr akut inom 24 h bomkörning* Berg Bräcke H-dalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund */Bomkörning debiteras när tömning inte kan ske pga hinder

47 Slamtömning enskilda avlopp, enkel bemanning Tömning med avvattning upp till 5 m 3 Tömning utan avvattning (ex sluten tank) upp till 5 m kr kr Tillägg per m 3 över 5 m 3 (avvattnat/oavvattnat) 154 kr/m 3 Tillägg för extra tömning inom 10 arbetsdagar (avvattnat/oavvattnat)* Tillägg för akut tömning inom 24 timmar (avvattnat/oavvattnat)* Slangdragning över 20 m, intervall om 10m (kr per 10m) Bomkörningsavgift när tömning ej kan ske under ordinarie körlista Extra avgift för tungt lock Tillägg för extra personal vid tömning (dubbelbemanning) kr/tim * * ordinarie tömningsavgift tillkommer 950 kr kr 130 kr 725 kr 400 kr 615 kr/tim Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

48 Information Dnr /2017 1(2) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark Riksnormen för försörjningsstöd 2018 Tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov avgör riksnormen nivån på försörjningsstödet. Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår 1 och gäller som miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka. 2 I riksnormen 2018 har normens samtliga poster räknats upp med 1,6 procent jämfört med riksnormen Därutöver har beloppen för barns personliga kostnader höjts med 200 kronor för alla åldersgrupper. Syftet är att säkerställa att höjningen av barnbidraget 2018 även ska komma barn i familjer med försörjningsstöd tillgodo. Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna enlig följande tabeller. Personliga kostnader per hemmavarande barn och skolungdom, kronor Ålder 0 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år år år år Summa personliga kostnader Utan lunch 5 dagar per vecka Personliga kostnader vuxna, kronor Ensamstående Sammanboende Summa personliga kostnader Gemensamma hushållskostnader, kronor Antal personer Summa gemensamma kostnader För att beräkna kostnaden för hushåll med fler än 7 personer lägger man till 170 kronor för varje ytterligare hushållsmedlem. Det motsvarar skillnaden mellan hushåll med 6 respektive 7 personer. 1 2 kap. 1 socialtjänstförordningen (2001:937) 2 4 kap. 3 första stycket 1 socialtjänstlagen (2001:453) SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

49 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2017 2(2) En person som bor i ett hushåll utan att vara sammanboende En vuxen person kan ingå i en hushållsgemenskap med en eller flera andra vuxna personer, utan att räknas som sammanboende. Denne person är ett eget ärende. För att räkna ut riksnormen för honom eller henne lägger man ihop personens del av de gemensamma hushållskostnaderna med personliga kostnader för ensamstående. För en person som bor i ett hushåll med 5 personer, skulle uträkningen se ut så här: kr/5 personer kr = kr Riksnormen tar hänsyn till hur många personer som finns i hushållet ålder på barn och skolungdomar om barn och skolungdomar äter lunch hemma om vuxna är ensamstående eller sammanboende. Riksnormen innehåller kostnader för livsmedel kläder och skor fritid och lek hygien barn- och ungdomsförsäkring förbrukningsvaror dagstidning telefon TV-avgift.

50 REGLEMENTE för gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner Fastställt av regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen och kommunfullmäktigena i Bergs kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun. Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun, nedan benämnt samverkande parter, har kommit överens om att samverka i en gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner. Den gemensamma nämnden är bildad enligt 3 kap 3 a-c kommunallagen. Den gemensamma nämnden är tillsatt i Region Jämtland Härjedalen och ingår i dess organisation. Nämnden fattar beslut i Region Jämtland Härjedalen och ingår avtal för Region Jämtland Härjedalens räkning. Region Jämtland Härjedalen har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående part kan komma att ställa på grund av avtal som nämnden ingått. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett samarbetsavtal mellan regionen och kommunen. 1 Uppgifter Den gemensamma nämndens uppgift är att för de samverkande parterna utföra sådana särskilda, specificerade uppdrag bestående av intern service och stöd, utvecklingsinsatser samt specialistfunktioner till de samverkande parternas verksamheter för vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som nämnden accepterat genom särskilt beslut. Nämnden skall vid behov samråda med styrelser och nämnder i regionen och deltagande kommuner. Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Östersund om inte nämnden själv bestämmer annat. 2 Sammansättning Den gemensamma nämnden består av sju (7) ledamöter och sju (7) ersättare. Vardera samverkande parten utser en ledamot och en ersättare. Region Jämtland Härjedalen ska bland nämndens ledamöter utse en ordförande och en vice ordförande enligt vad som sägs i samarbetsavtalet under punkten 6.

51 3 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde fullgör den ledamot som har längst tjänstgöringstid ordförandens uppgifter och vid lika tjänstgöringstid för flera ledamöter träder den av dessa in som är äldst. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 4 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare från den samverkande parten som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. 5 Ersättning till ledamot och ersättare Ledamot och ersättare i den gemensamma nämnden skall få ersättning för uppdraget från den samverkande part som valt ledamoten och ersättaren enligt partens egna regler. 6 Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde skall snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. 7 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlas på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordföranden om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordföranden. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet.

52 Ledamot får delta i sammanträde på distans. Vid sammanträde med deltagare på distans gäller reglerna för deltagande på distans i sammanträden i politiska organ. Ledamot som önskar delta i sammanträde på distans bör senast fem dagar före sammanträdet anmäla detta till ordföranden och sekreterare. Ordföranden avgör om deltagande på distans får ske. 8 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde skall den ledamot som har längst tjänstgöringstid göra detta och vid lika tjänstgöringstid för flera ledamöter den som är äldst. Kallelse och en preliminär föredragningslista över de ärenden, som avses bli behandlade vid sammanträdet ska göras tillgänglig för styrelsens ledamöter och ersättare i god tid (minst 7 dagar) före varje sammanträde med nämnden. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje sammanträdes början. Fullständiga handlingar i de ärenden som har satts upp på föredragningslistan ska före sammanträdet göras tillgängliga för varje ledamot och tjänstgörande ersättare samt för de samverkande parternas revisorer. Handlingarna ska också göras tillgängliga på de samverkande parternas webbplatser. 9 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Bevis om justering av nämndens protokoll ska tillkännages på de samverkande parternas anslagstavlor. Fullständiga protokoll ska skickas till de samverkande parterna och dess revisorer. 10 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligen. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 11 Närvarorätt för kommunalråd och landstingsråd Kommunalråd och regionråd från samverkande part, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, får närvara vid sammanträden i nämnden och delta i överläggningar men inte delta i besluten. Detta gäller inte vid behandling av ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.

53 Kommunalråd och regionråd har även rätt att få sin mening antecknad till protokollet. 12 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller en anställd som nämnden bestämmer. 13 Undertecknande av handlingar och expediering Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. 14 Revision Nämnden ska granskas av revisorerna hos var och en av de samverkande parterna. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av fullmäktige hos var och en av de samverkande parterna. Vid vägrad ansvarsfrihet är det enbart fullmäktige hos den part som valt personen i fråga som kan besluta om entledigande från uppdraget.

54 1 SAMARBETSÖVERENSKOMMELSE om gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner. 1. Parter 1. Region Jämtland Härjedalen 2. Bergs kommun, 3. Krokoms kommun, 4. Ragunda kommun, 5. Strömsunds kommun, 6. Åre kommun, 7. Östersunds kommun, (nedan benämnda samverkande parter). Mellan samverkande parter har träffats följande överenskommelse om samverkan i en gemensam nämnd enligt 3 kap 3 a-c kommunallagen (1991:900) i fråga om samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner. 2. Bakgrund Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun har inom ramen för dåvarande Regionförbundets verksamhet diskuterat samverkan mellan kommunerna för att möta framtidens utmaningar i verksamheterna genom att effektivisera verksamheterna med hjälp av moderna verksamhets- och administrativa system, öka tillgången på kompetens samt minska kostnaderna. Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har också under en tid diskuterat samverkan utifrån samma syfte. Diskussionerna har lett till att en förstudie tagits fram och med den som underlag har kommunerna och regionen ingått en avsiktsförklaring för att delta i ett projekt för att ta fram underlag för olika samarbetsområden. Projektet och tidigare utredningar har identifierat olika samarbetsområden och former för samarbetet. Detta avtal om gemensam nämnd är ett led i den fortsatta utvecklingen av samverkan. 3. Ändamål Den gemensamma nämndens uppgift är att för de samverkande parterna utföra sådana särskilda, specificerade uppdrag bestående av intern service och stöd, utvecklingsinsatser samt specialistfunktioner till de samverkande parternas verksamheter för vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som nämnden accepterat genom särskilt beslut.

55 2 4. Värdkommun Den gemensamma nämnden tillsätts av Region Jämtland Härjedalen och ingår i dess organisation. Region Jämtland Härjedalen ska ansvara för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt ombesörja nämndens administration och ansvara för dess handlingar. 5. Mandatperiod Mandatperioden för den gemensamma nämnden ska vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det år då val till fullmäktige har skett i hela landet. När val av ledamöter och ersättare i nämnden sker första gången ska det avse tiden från och med tidpunkten de valts till utgången av år Nämndens verksamhet ska dock upphöra under löpande mandatperiod, om parternas överenskommelse upphör att gälla före periodens utgång. 6. Antal ledamöter och ersättare i nämnden Den gemensamma nämnden ska ha sju (7) ledamöter och sju (7) ersättare. Vardera samverkande parten utser en ledamot och en ersättare. Av kommunallagen följer att Region Jämtland Härjedalen utser ordförande och vice ordförande bland nämndens ledamöter. 7. Närvarorätt vid nämndens sammanträden Samverkande parter är eniga om att nämnden ska ge en tjänsteman från var och en av de samverkande parterna rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. 8. Budget och bidrag till nämndens verksamhet Region Jämtland Härjedalen fastställer budget för den gemensamma nämnden efter samråd med övriga samverkande parter. Förslaget till budget för den gemensamma nämnden ska lämnas till de samverkande parterna i god tid före budgetens slutliga behandling. Varje samverkande part ansvarar själv för samtliga kostnader för de förtroendevalda i den gemensamma nämnden som parten utsett, enligt partens arvodesregler. Nämndens kostnader för verksamhet och administration ska fördelas mellan parterna enligt följande: De samverkande parterna ska lämna ett årligt bidrag till nämndens verksamhet med belopp som motsvarar administrativa, allmänna eller övergripande kostnader som föranleds av nämndens verksamhet. Bidraget ska betalas av de samverkande parterna i lika delar och betalas i förskott baserat på nämndens budget. Betalning av bidraget ska ske i januari månad varje år. Kostnader som är direkt hänförliga till särskilt uppdrag ska belasta de samverkande parter som lämnat uppdraget enligt den fördelningsnyckel som dessa parter kommer överens om. Den

56 3 principiella utgångspunkten för parternas fördelningsnyckel bör vara att kostnaderna fördelas mellan de samverkande parterna i proportion till vilken nytta de har av tjänsten. Bidrag för särskilda uppdrag ska betalas på det sätt som Region Jämtland Härjedalen och samverkande parter kommer överens om i varje enskilt fall. Uppkomna över- och underskott balanseras inom nämnden till efterföljande år. Nämnden har själv rätt att besluta om förändringar av betalningsperioder. 9. Personal och äganderätt till egendom Den verksamhet som ska bedrivas till följd av nämndens beslut ska utföras av Region Jämtland Härjedalen om inte nämnden beslutar att någon annan samverkande part ska utföra den. För verksamhet som utförs i Region Jämtland Härjedalens egen regi, ska Region Jämtland Härjedalen vara huvudman samt äga till verksamheten hänförliga fastigheter, inventarier och annan lös egendom med undantag av licenser som tecknats av respektive samverkande part samt vara arbetsgivare för den personal som ianspråktas för verksamheten. För den verksamhet som utförs av annan samverkande gäller motsvarande bestämmelser om huvudmannaskap och äganderätt istället den utföraren. 10. Verksamhetsberättelse Den gemensamma nämnden ska årligen efter samråd med de samverkande parterna lämna verksamhetsberättelse till styrelsen för Region Jämtland Härjedalen och till de samverkande parternas styrelser och nämnder som lämnat över uppgifter till den gemensamma nämnden. 11. Revision Revision av den gemensamma nämndens verksamhet genomförs av de samverkande parternas revisorer på det sätt som respektive samverkande part beslutar. 12. Medelsförvaltning och insyn Region Jämtland Härjedalen ansvarar för medelsförvaltningen. Samtliga samverkande parter har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Nämnden ska till respektive samverkande parts fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är med den periodicitet som gäller för Region Jämtland Härjedalens egna nämnder. 13. Nämndens ställning Nämnden fattar beslut i Region Jämtland Härjedalens namn och ingår avtal för Region Jämtland Härjedalens räkning. Region Jämtland Härjedalen har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående leverantör kan komma att ställa på grund av avtal som nämnden ingått. Region Jämtland Härjedalen och de samverkande parterna är solidariskt ansvariga för eventuella civilrättsliga krav som ställs på regionen enligt första stycket. Detta gäller även ersättningskrav som ställs på regionen med anledning av avtal som ingåtts i enlighet med nämndens beslut.

57 4 14. Överenskommelsens varaktighet Denna överenskommelse gäller från och med den 1 januari 2018 och tillsvidare. Vardera samverkande part har rätt att med ett års uppsägningstid säga upp överenskommelsen att upphöra vid kalenderårs utgång. 15. Tvist Tvist med anledning av denna överenskommelse ska avgöras av Östersunds tingsrätt om inte samverkande parter är överens om annat. 16. Godkännande Denna överenskommelse gäller under förutsättning att de samverkande parternas fullmäktige godkänner överenskommelsen Denna överenskommelse har upprättats i sju (7) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Östersund Berg REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN BERGS KOMMUN Krokom Ragunda 2018_ KROKOMS KOMMUN RAGUNDA KOMMUN Strömsund Åre STRÖMSUNDS KOMMUN ÅRE KOMMUN Östersund ÖSTERSUNDS KOMMUN

58 Tjänsteskrivelse Regionens samverkansråd Sekretariatet Helge Jonsson Tfn: E-post: Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner Ärendebeskrivning Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun har inom ramen för dåvarande Regionförbundets verksamhet diskuterat samverkan mellan kommunerna för att möta framtidens utmaningar i verksamheterna genom att effektivisera verksamheterna med hjälp av moderna verksamhets- och administrativa system, öka tillgången på kompetens samt minska kostnaderna. Jämtlands Gymnasieförbund och Jämtlands Räddningsförbund har också deltagit i diskussionerna. Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har också under en tid diskuterat samverkan utifrån samma syfte. Diskussionerna har lett till att en förstudie tagits fram och med den som underlag har kommunerna och regionen ingått en avsiktsförklaring för att delta i ett projekt för att ta fram underlag för olika samarbetsområden. Projektet och tidigare utredningar har identifierat olika samarbetsområden och former för samarbetet. Diskussionerna har lett till att en gemensam nämnd har inrättats mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun för IT-drift och stöd den 1 december Nämndens uppgift är att leverera definierad ändamålsenlig IT-infrastruktur för att samutnyttja och samfinansiera nödvändiga investeringar i IT-verksamheten och att leverera nödvändiga driftstjänster. Projektet och diskussionerna ledde till att kommunerna, Jämtlands Gymnasieförbund, Jämtlands Räddningsförbund och Region Jämtland Härjedalen ville utöka samverkan i gemensam nämnd. Ett förslag till avtal och reglemente för en gemensam nämnd församverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner togs fram med utgångspunkt från att den befintliga nämnden för IT-drift och stöd kunde användas för samverkan. Regionens samverkansråd behandlade förslag till samarbetsavtal, reglemente och budget vid sammanträdena den 21 augusti och 25 september 2017 och rekommenderade kommunerna, Region Jämtland Härjedalen och kommunalförbunden att gå med i den gemensamma nämnden.

59 Tjänsteskrivelse Bräcke kommun och Härjedalens kommun har nu beslutat att inte gå med i nämnden och kommunalförbunden har meddelat att de inte har för avsikt at gå med. På grund av Bräcke och Härjedalens kommuners beslut kommer inte den gemensamma nämnden till stånd enligt tidigare förslag. De som fortsatt vill samverka måste fatta nya beslut om reglemente och avtal. Respektive parts bidrag till nämndens basfinansiering föreslås vara oförändrad vilket gör att den totala årsbudgeten sänks från kronor till kronor, jämnt fördelat på sju parter. Den gemensamma nämnden beslutar om hur dessa resurser ska användas. Regiondirektörens förslag 1. Regionens samverkansråd rekommenderar Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun att besluta: a, Avtalet och reglementet för den gemensamma nämnden för IT-drift och stöd ändras i enlighet med förslaget till avtal och reglemente för den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner. b, Nämnden utökas med Bergs kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun och Östersunds kommun. c, Ändringen gäller från och med den dag samtliga parter fattat beslut om nämnden. d, Åre kommuns/region Jämtland Härjedalens bidrag till den gemensamma nämndens basfinansiering fastställs till kronor på årsbasis för För 2019 fastställs bidraget i budgeten för det året. 2. Regionens samverkansråd rekommenderar Bergs kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun och Östersunds kommun att besluta: a, XX kommun (Välj den kommun som är aktuell) ansluter sig till den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner som finns mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. b, Upprättat förslag till samarbetsavtal för och reglemente den gemensamma nämnden antas.

60 Tjänsteskrivelse c, Anslutningen gäller från och med den dag samtliga parter fattat beslut om nämnden. d, Xx kommuns bidrag till den gemensamma nämndens kostnader fastställs till kronor på årsbasis för För 2019 fastställs bidraget i budgeten för det året. e, En ledamot och en ersättare väljs till den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner för perioden till och med den 31 december Utdrag till Region Jämtland Härjedalen Bergs kommun Bräcke kommun Härjedalens kommun Krokoms kommun Ragunda kommun Strömsunds kommun Åre kommun Östersunds kommun Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Räddningsförbund

61 PROTOKOLL Mötesdatum Regionens samverkansråd Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner (IT-nämnden) Sammanfattning Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun har inom ramen för dåvarande Regionförbundets verksamhet diskuterat samverkan mellan kommunerna för att möta framtidens utmaningar i verksamheterna genom att effektivisera verksamheterna med hjälp av moderna verksamhets- och administrativa system, öka tillgången på kompetens samt minska kostnaderna. Jämtlands Gymnasieförbund och Jämtlands Räddningstjänstförbund har också deltagit i diskussionerna. Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har också under en tid diskuterat samverkan utifrån samma syfte. Diskussionerna har lett till att en förstudie tagits fram och med den som underlag har kommunerna och regionen ingått en avsiktsförklaring för att delta i ett projekt för att ta fram underlag för olika samarbetsområden. Projektet och tidigare utredningar har identifierat olika samarbetsområden och former för samarbetet. Diskussionerna har lett till att en gemensam nämnd har inrättats mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun för IT-drift och stöd den 1 december Nämndens uppgift är att leverera definierad ändamålsenlig IT-infrastruktur för att samutnyttja och samfinansiera nödvändiga investeringar i IT-verksamheten och att leverera nödvändiga driftstjänster. Projektet och diskussionerna ledde till att kommunerna, Jämtlands Gymnasieförbund, Jämtlands Räddningstjänstförbund och Region Jämtland Härjedalen ville utöka samverkan i gemensam nämnd. Ett förslag till avtal och reglemente för en gemensam nämnd församverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner togs fram med utgångspunkt från att den befintliga nämnden för IT-drift och stöd kunde användas för samverkan. Regionens samverkansråd behandlade förslag till samarbetsavtal, reglemente och budget vid sammanträdena den 21 augusti och 25 september 2017 och rekommenderade kommunerna, Region Jämtland Härjedalen och kommunalförbunden att gå med i den gemensamma nämnden. Bräcke kommun och Härjedalens kommun har nu beslutat att inte gå med i nämnden och kommunalförbunden har meddelat att de inte har för avsikt att gå med. På grund av Bräcke och Härjedalens kommuners beslut kommer inte den gemensamma nämnden till stånd enligt tidigare förslag. De som fortsatt vill samverka måste fatta nya beslut om reglemente och avtal. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1

62 PROTOKOLL Mötesdatum Regionens samverkansråd Respektive parts bidrag till nämndens basfinansiering föreslås vara oförändrad vilket gör att den totala årsbudgeten sänks från kronor till kronor, jämnt fördelat på sju parter. Den gemensamma nämnden beslutar om hur dessa resurser ska användas. Underlag för beslut Förslag till beslut Inrättande av gemensam nämnd Reglemente för gemensam nämnd Avtal om gemensam nämnd Beslut 1. Under 7 i reglementet läggs följande text till: "Ledamot får delta i sammanträde på distans. Vid sammanträde med deltagare på distans gäller reglerna för deltagande på distans i sammanträden i politiska organ. Ledamot som önskar delta i sammanträde på distans bör senast fem dagar före sammanträdet anmäla detta till ordföranden och sekreterare. Ordföranden avgör om deltagande på distans får ske." 2. Regionens samverkansråd rekommenderar Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun att besluta: a, Avtalet och reglementet för den gemensamma nämnden för IT-drift och stöd ändras i enlighet med förslaget till avtal och reglemente för den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner. b, Nämnden utökas med Bergs kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun och Östersunds kommun. c, Ändringen gäller från och med den dag samtliga parter fattat beslut om nämnden. d, Åre kommuns/region Jämtland Härjedalens bidrag till den gemensamma nämndens basfinansiering fastställs till kronor på årsbasis för För 2019 fastställs bidraget i budgeten för det året. 3. Regionens samverkansråd rekommenderar Bergs kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun och Östersunds kommun att besluta: a, XX kommun (Välj den kommun som är aktuell) ansluter sig till den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner som finns mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. b, Upprättat förslag till samarbetsavtal för och reglemente den gemensamma nämnden antas. c, Anslutningen gäller från och med den dag samtliga parter fattat beslut om nämnden. d, Xx kommuns bidrag till den gemensamma nämndens kostnader fastställs till kronor på årsbasis för För 2019 fastställs bidraget i budgeten för det året. e, En ledamot och en ersättare väljs till den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner för perioden från och med Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2

63 PROTOKOLL Mötesdatum Regionens samverkansråd den dag som nämnden träder i kraft till och med den 31 december Regionens samverkansråd rekommenderar kommunerna att den ledamot som väljs till den gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner har en ledande roll i respektive kommun, exempelvis som styrelseledamot eller motsvarande. Utdrag till Region Jämtland Härjedalen Bergs kommun Bräcke kommun Härjedalens kommun Krokoms kommun Ragunda kommun Strömsunds kommun Åre kommun Östersunds kommun Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Räddningstjänstförbund Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3