Sammanfattning av Sidas bedömning av utvecklingen mot strategimålen och insatsportföljens genomförande

Transkript

1 Strategirapport 2017 för strategin för Etiopien Datum: Ärendenummer: 18/ Lägesuppdatering av strategigenomförandet per den 15 april 2018, samt resultat sedan den senaste strategirapporteringen Sammanfattning av Sidas bedömning av utvecklingen mot strategimålen och insatsportföljens genomförande 1 Miljö, klimat och motståndskraft mot miljöpåverkan och naturkatastrofer Mål 1 Portfölj Stärkt förvaltning av naturresurser och ekosystemtjänster 1.2 Förbättrad kapacitet hos offentliga institutioner och andra aktörer 1.3 Förnybar energi 2 Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet 2.1 Ökad rättssäkerhet 2.2 Ansvarsutkrävande och transparens 2.3 Stärkt kapacitet av civilsamhället 2.4 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 3 Sysselsättning, livsmedelsförsörjning, affärsklimat och sociala trygghetssystem 3.1 Produktiv sysselsättning 3.2 Hållbar livsmedelsförsörjning 3.3 Affärsklimat och näringsverksamhet 3.4 Social trygghet 4 Forskning 4. Kapacitetsuppbyggnad för forskning, främst i låginkomstländer och regioner 1 Bedömning av utvecklingen mot strategimålen: Grön: Önskvärd riktning; Gul: Delvis önskvärd riktning; Röd: Ej önskvärd riktning. 2 Bedömning av insatsportföljens genomförande: Grön: Enligt plan; Gul: Delvis enligt plan; Röd: Ej enligt plan. 1

2 1. Översikt över strategisammanhanget Strategibelopp: 200 MSEK Utbetalat belopp 2017: 411MSEK Antal insatser 2017: Förändringar i kontexten Undantagstillståndet som infördes 2016 fortsatte till augusti Tiden efter undantagstillståndet från augusti till december såg en period med dialog mellan premiärminstern och oppositionen om en ny vallag, lagen för civilsamhället och välgörenhet, där förslag på ändringar nu finns. Dessutom diskuterades anti-terroristlagen och på oppositionens begäran frisläppande av personer som fängslats på grunds av deras politiska engagemang. Under perioden fortsatte maktkampen inom koalitionspartiet EPRDF. Spänningar mellan olika nationalister längs gränsen mellan Somaliregionen och Oromia regionen ökade, vilket ledde till konflikt och interna flyktingar som befinner sig på båda sidor om gränsen. Man räknar med totalt minst 1.7 miljoner interna flyktingar om de som flytt p.ga klimatförändring och torka räknas med. Den fortsatta torkan under hela året ledde till stor brist på mat, vatten, näring och skola för de som drabbats, särskilt kvinnor och barn. Det svenska humanitära stödet ökade till nästan 200 miljoner kronor under Torkan drabbade fler människor än 2016 och främst lågländerna, där framförallt nomader och agro-nomader bor. Somaliregionens befolkning såg majoriteten av sin boskap dö. Undernäring särskilt bland kvinnor och barn var allvarlig i Somaliregionen och programmet för sociala skyddsnät och det humanitära stödet gjorde stora insatser. Under en period genomfördes s.k. blanket feeding, matutdelning till alla i flera områden i Somaliregionen, detta för att rädda liv. Världsbankens ökade stöd till sociala skyddsnät ledde till att antalet kommuner som fick stöd kunde öka. Sveriges och britternas ökade stöd ledde till att de som var i akut behov av mer kontantbidrag enligt en undersökning i december, fick en extra omgång och får extra stöd till juni Det är fortsatt viktigt att vara engagerad i Etiopien genom utvecklingssamarbete, dialog, stöd till reformivrare och katalytiska program som kan leda till långsiktiga resultat inom ekonomisk utveckling, resiliens, demokratisering, kvinnors jämställdhet, miljö och klimat och förbättrade möjligheter och verktyg för fattiga människor att på ett hållbart sätt kunna förbättra sin levnadsstandard, öka sina inkomster genom tillgång till finansiell service och marknader för sina produkter. Tre strategimål på strategimålsnivå bedöms gå i delvis önskvärd riktning. De övriga går i önskvärd riktning.vad gäller insatsportföljens genomförande går samtliga porföljer enligt plan. 1.2 Sveriges roll i strategisammanhanget 2

3 Ägarskap Strategin tillsammans med landets egen 5- årsplan kombinerat med stark politisk vilja att genomföra Tabell 1. Givarkontext Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör: c:a 20% Sveriges andel av totala biståndet utgör c:a 3.6% Gemensamma EU-strategin gäller Status på EU-gemensamprogrammering: Finns nu en övergripande strategi som prioriterar stöd till naturresurser, samhällsstyrning och sysselsättning för ungdomar. Koordinering i dessa områden är inte än så imponerade men försök görs inom ramen för övergripande givarkoordinering att få liv i sektorarbetsgrupper och genom att försöka få till stånd gemensam programmering inom agribusiness De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är: WB, USA, UK, AfDB, Italien Sverige är den 12:e största givaren. (Under 2017 var vi den 7:e största givaren och den 3:e största givaren inom EU) Av EU MS är Sverige den 6:e störste givaren. (Storbritannien, Italien, Nederländerna, Finland, Irland, Österike, Sverige) SDG:s och Parisöverenskommelsen möjliggör långsiktigt och hållbart utvecklingssamarbete. I genomförandet av den svenska strategin betonas vikten av en kombination av kompletterande kortsiktiga och långsiktiga resultat samt stöd till ett brett ägarskap av problem och åtgärder för att lösa problem. Detta innebär möjlighet att arbeta med reformivrare inom staten för långsiktighet. Det innebär också möjligheter att arbeta med civilsamhället och den privata sektorn med snabbare resultat men också strategiska långsiktiga resultat. Fortsatt beroende av regn för majoriteten av jordbruket och den regelbundna torkan som höll i sig både 2016 och 2017 ledde till prioritering av resiliens t.ex. skydd för våtmarker, skogsbruk och hållbar ekonomisk utveckling med betoning på bönders entreprenörskap.+ Under 2017 ökade fortsatt vårt stöd till förstärkt resiliens hos individer genom kontantbidrag för socialhjälp och stöd till försäkringar, mikrolån och arbete med att stödja institutioner som kan skapa förutsättning för entreprenörskap. Nya stöd för demokratisering inleddes. Utvecklingseffektivitet/Givarkontext Den övergripande givardialogen handlade under 2017 om synergier mellan humanitärt och långsiktigt samarbete och vikten av resiliens för tranformering snarare än humanitärt stöd. På grund av den allvarliga torkan ökade antalet människor i behov av matutdelning, c:a 8 miljoner personer från humanitära medel och lika många från programmet för sociala skyddsnät, c:a 8 miljoner. Sverige räknas till gruppen av små givare trots utbetalning på 411 MSEK år 2017 och 30 MSEK till forskning samt 200 MSEK till humanitärt stöd. I samma grupp men större än Sverige återfinns Norge som har tre gånger så stort årsbelopp som Sveriges genomsnittliga belopp per år på 200 miljoner kr per år. Där finns också Nederländerna, Canada, Irland, Österike och Frankrike- Danmark har mindre medel än Sverige och arbetar aktivt med globala medel. USA, UK, Världsbanken och den Afrikanska utvecklingsbanken samt EU är de stora givarna med 10 ggr så stora årsbelopp som de små givarna. Dessa stora givare tillsammans med FN dominerar utvecklingsdiskussionerna. De stora givarna vill och har resurser att sitta i all givarsamordning inom både humanitärt och långsiktigt arbete. Sverige är aktivt i givarsamordning på övergripande nivå för samtliga givare. Sverige är också aktiv i samordning för EU:s biståndschefer och i EUs olika samarbetsgrupper samt i de för staten och givarna gemensamma sektorarbetsgrupperna som leds av staten och en givare. Vi var under 2017 ordförande i undergrupperna till större sektorgrupper; sektorstöd till IFC för reform för att främja den privata sektorns utrymme och öka utländska investeringar samt gruppen för socialt ansvarsutkrävande på lokal

4 nivå. Vi deltog också i samordningen för humanitärt stöd och resiliens, flyktingarbete, migration och förmöten för den humanitära fonden för Etiopen, EHF. Den bästa givarsamordningen finns inom utbildning, hälsa, tillgång till rent vatten och sociala skyddsnät. Vi deltar i sektorarbetsgruppen för sociala skyddsnät. Där finns gemensam resultatuppföljning och gemensam uppföljning av finansiellaoch revisionsrapporter. En övergripande prioritering för den övergripande givarsamordningen är nu att utveckla samverkan runt resiliens i landets lågländer. Ett konceptpapper har tagits fram. 1.3 Synergier med andra svenska strategier I Etiopien har FN flera av sina största program i världen. Här finns en stor andel svenskt stöd i deras reguljära program. Det finns också stora globala program inom FN, Världsbanken och Internationella organisationer som har projektstöd från Sverige, såsom H6+ för sex FN-organisationers arbete med tillgång till hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter och stöd till tillgång till vatten, via UNICEF:S WASH-program, samt utbildningssatsningar via Världsbanken, GAED. H6+ avslutas i juni Det finns globala och regional organisationer, svenska universitet och institut som får direktstöd från globala medel och forskningsmedel. De styrs av strategier för dessa medel. Det nuvarande bilaterala forskningsstödet till Etiopien innehåller tre stora komponenter; doktorandutbildning vid Addis Abeba University (AAU), stöd till AHR) och ett stöd till Jönköping International Business School (JiBS). Den regionala strategin för sexuell och reproduktiv hälsa bidrog 2017 med stöd till CHAI för arbete med framtagande av ett effektivt försäkringssystem inom hälsa på bynivå i landet i Etiopien. Där finns också stöd till detta i vårt stöd till UNICEF för stöd till sociala skyddsnät. Samverkan och synergier har utvecklats mellan dessa program, särskilt för att se över vilka som väljs ut för de olika programmen och hur gemensamma former för identifiering av deltagare i de olika programmen kan ge bättre resultat och bättre lärande. Sidas globala program ger stöd till UN-WOMEN för kvinnors ekonomiska egenmakt och till UNICEF för stöd till rent vatten. En stor del av dessa medel kommer till Etiopien. Vi har också bilateralt stöd till UN-WOMEN inom samma område och humanitärt stöd utgår till UNICEF för vatten. Vi ser också möjligheter att utveckla stöd till garantier till företag som vi arbeta med kostnadskrävande teknik inom brunnsborrning etc. i områden med torka. Andra globala program som t-ex Innovations Against Poverty II, (IAP II), Private Financing Avisor network,( PFAN), Water Resource Institute, WRI samt Energizing development, ENDEV har särskilda nationella fönster för Etiopien. Vad gäller stöd till ENDEV i Etiopien så har ett färdigberett program försenats på grund av avtalstekniska frågor men här finns möjligheter till synergier. Inom IAP och PFAN finns möjligheter för den privata sektorn att söka medel för b.la. energiprogram i Etiopien. Det regionala programmet Söder om Sahara har flera program där det planeras särskilda fönster för Etiopien och challenge funds för den privata sektorn. Detta gäller t.ex. stöd till organisationen Renawable energy and adaptation to climate change, REACT, ett särskilt fönster inom REACT stöds sedan 2017 från det bilaterala Etiopen programmet. Det globala Symbiocity programmet för stadsplanering beslutades i Stockholm under 2016 och det har ett särskilt fönster för Etiopien. Likaså, det globala programstödet från Sida till UNHABITAT har en del medel som går till stadsplanering i Etiopien. Bilaterala medel kompletterar detta stöd genom stöd till Urbanministeriet för att utveckla koordinering av sådan här program samt arbeta med stadsplanering och avfallshantering. Svenska naturvårdsverket fick 2017 globala medel för stöd till arbete med avfallshantering och vatten och kommer också koordinera med UN- HABITAT, SKL och svenskt stöd via UNDP och SLU till Klimat, Skog och Miljöministeriet med samt med det bilaterala stödet till SIWI och SMHI. Demokratianslaget har också program med stöd till regionala organisationer som har särskilt stödfönster i Etiopien. Ambassaden ämnar arbeta mer med synergier med dessa program och med prioritet på sådana program som har koppling till vårt stöd i strategin, där vi på plats har expertkunskap kombinerat med landkunskap. Synergier mellan den humanitära strategin och den bilaterala strategin finns i i resilensarbetet som beslutades om 2017 i Dolo Ado med stöd till flyktingar och värdsamhället. Våra partners i långsiktigt resiliensarbete med fokus på skog, 4

5 våtmarker och markfrågor har introducerats till mer karga låglandområden där deras erfarenheter från jordbruk deltagandefrågor, skog och inte minst stöd för att utveckla institutioner som kan skapa tillgång till marknader för fattiga människor i projekt för flyktingar och värdsamhällen. Svenska och brittiska enskilda organisationer får särskilt stöd i Etiopien, 26.1 MSEK. Vi möter dem men kan göra samarbetet mer strategiskt och regelbundet. 1.4 Fördelning mellan stödområden 411 miljoner betalades ut Det är dubbelt så mycket som förväntad utbetalning per år i strategin, 200 MSEK/år. 10% av utbetalde medel var inte allokerade till något stödområde, enligt tabellen P6,bilagd. Dessa ska läggas till stödområde 1, som då får totalt 109,5 miljoner kronor, och får 27 %. Stöd område 2 betalde ut 91,1 MSEK, vilket är 22% av de totala utbetalade medlen. Stödområde 3 betalades ut 210,5 MSEK, vilket är 51% av de totala utbetalda medlen för 2017.Under 2017 fick Etiopienstrategin tillskott på 181 kronor extra för resiliens. Dessa medel fördelades på stödområde 1 och 3 med 123 miljoner extra på stödområde 3 till sociala skyddsnät, med särskilt stöd för personer som drabbats så allvarligt av torkan att de inom 6 månader behövde en extra utdelning av socialbidrag utbetalt i kontantersättning under 6 månade. De ytterligare extra 58 miljonerna gick till stödområde 1 2. Resultatredovisning 2.1 Stödområde 1: Förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer Mål 1.1: Stärkt förvaltning av naturresurser och ekosystemtjänster Under 2017 fortsatte genomförandet av den nationella planen för tillväxt och tranformering, GTP II Planen har integrerat arbete mot klimatförändringar miljöförstöring och prioriterar grön ekonomi med låga koldioxidutsläpp och resiliens och kapacitet för bysamhällen och eko-systemtjänster. Indikatorer för uppföljning av den mer detaljerade strategin för klimat, resiliens och miljö som integrerats i GTP II har utvecklats under året. Arbete med skogsvård och skosbruk har fått ökad prioritet, och har av den etiopiska staten motiverat av skogens ekologiska och ekonomiska bidrag till utveckling. I GTP II finns en målsättning att gå från 10% till 20% täckning av skog i Etiopien och det finns politisk vilja att arbeta för detta. Under 2017 fick Etiopien medel från den gröna klimatfonden, GCF, för att stärka resiliens hantering och styrning av jordbruk och naturresurser. En helhetssyn på utveckling av hela landskapet och multisektoriellt arbete appliceras för att realisera resiliensplanen och uppföljningen av Partiöverenskommelsens nationella uppföljningsplan Portföljen har utformats för att strategiskt adressera utvecklingsutmaningar inom i synnerhet hållbar naturresurshantering och ekosystemtjänster till förmån för berörda samhällen. Portföljen fokuserar på markanvändning vilket innehåller integrerade landanvändningskartor, vård av vattenkällor, våtmarker och användarcertifiering, samt skogshantering vilket innehåller konservering och hållbart nyttjande med syfte att förbättra både miljöstyrning och inkomstmöjligheter för den skogsnära befolkningen. Fokus ligger på entreprenörskap små-jordbrukare inom skogssektorn. Inom portföljen främjas

6 miljövänlig och klimatsmart odling av grödor med hög avkastningspotential genom klimatsmart jordbruk. Detta leder till ökad resiliens och förmåga till ökade inkomster hos landsbygdsbefolkningen. Det pågår även en process för att på sikt ersätta humanitärt stöd med mer långsiktiga insatser genom främjande a integrerade landskapsutvecklingstekniker och naturresurshantering, utveckling av försörjningsmöjligheter, skydd av tillgångar genom boskapsförsäkring och bredare tillgång till kapital samt finansiella tjänster. Sammanlagt 200,000 hektar skog och mark utan skog är nu, som ett resultat av Sidas stöd registrerade som en biosfär av UNESCO och två distrikt i Majangskogen i Gambella är sedan juni 2017 medlemmar i World Network of Biosphere Reserve. Ytterligare resultat vad gäller skogsvård och skogsbruk är plantering av 18, sticklingar som odlats på 33 plantskolor och de har planterats ut för att rehabilitera 5100 hektar, som fördärvats av rotationsodling Mål 1.2 Förbättrad kapacitet hos offentliga institutioner och andra aktörer på nationell och lokal nivå att bidra till miljömässig hållbarhet, ökad motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer samt minskad klimatpåverkan GTP II talar om vikten av institutionsutveckling. Det finns en stark vilja hos den politiska ledningen i Etiopien att utveckla institutioner som kan främja miljö, klimat inklusive skog och mark. Inom miljöministeriet talar om vikten av att arbeta med behovsstyrd kompetensutveckling och plattformar där staten och det civila samhället kan interagera och lära av varandra. Ökad institutionell kapacitet förväntas hjälpa landet att genomföra Parisöverenskommelsens och den nationella utvecklingsplanen, GTP II, vad gäller hållbar ekonomisk tillväxt och hållbara utvecklingsresultat samt bli ännu mer framgångsrik i att söka medel från GEF. Inom portföljen prioriterades att förbättra kapaciteten hos offentliga institutioner särskilt inom skogsområdet, information om klimat och torka till bänder och boskapsskötare, effektivt användande av vatten i industriparker, effektiv stadsplanering, avfallshantering och batteriåtervinning och hållbar energi. Under året gavs stöd till dialog mellan miljöministeriet och SLU, dialog mellan SKL och Ministeriet för Urbana frågor och visst stöd till globala program med naturvårdsverket, Stockholms resiliensinstitut vad gäller implementering och genomförande av program av relevans för kapacitetsoch institutionell utveckling av miljöministeriet. Beslut fattades om stöd till SIWI och SMHI från bilaterala medel för kapacitetsutveckling. Planer utvecklades för analys av kompetens och sammanställning av tidigare analyser. Steg togs också i riktning om att inrättande av plattformar där personal inom enskilda organisationer i Etiopen och representanter för MoFEC/MoFFCC kan mötas och dela erfarenheter inom plattformar skapade för detta på nationell, regional och lokal nivå. En studieresa genomfördes till Sverige för en grupp av politiker och experter från MoEFCC. Syftet var att öka kunskap och kapacitet avseende kommersiell skogshantering och etablera kontakter med svenska institutioner. Efter besöket utvecklades en långsiktig plan för kapacitetsutveckling och svenska institutioner engagerades för dess genomförande. Lärare från SLU besökte Etiopien och 6

7 diskuterade ett utkast till samarbete samt prioriteringar. Ett starkt engagemang noterades också i kapacitetsutvecklingsinsatser för Mejang biosfäretablering i Gambella regionen, där 120 flickor ingår i 12 skolklubbar. Därtill utbildades runt 250 personer inom naturresurshantering för att aktivt engageras i lokal skogsvård. Insatsen ledde till ökat förtroende bland lokalsamhällets medlemmar, som därefter engagerat sig i skydd och utveckling av skogen Mål 1.3 Ökad produktion av och förbättrad tillgång till förnybar energi Etiopien prioriterar off- grid lösningar och solenergi samt småskalig vattenkraft, som en del av främjande av hållbar ekonomisk utveckling utan ökade utsläpp av koldioxid när man når status av ett medelinkomstland. GTP II talar om en utveckling ledd av den privata sektorn. Man har därför tagit fram en ny lagstiftning för samarbete mellan staten och den privata sektorn. Det finns också möjligheter att arbeta med privata företag genom upphandlingsförfarande, s.k. challenge fonder och att identifiera garantier. Det finns utmaningar kring etablering för den privata sektorn, tillgång till utländsk valuta och tillstånd för att importera ny teknik, vilket är viktigt för att expandera den privata sektorns roll i off grid lösningar för förnyelsebar energi. Portfölnivå Inom detta område har fokus legat på förbättrad produktion och tillgång till lösningar på förnyelsebar energi, fristående från landets formella elnät, framför allt inom solenergi och små vattenkraftverk genom stora globala och regional program; Energizing Development, ENDEV och REACT. ENDEV innehåller också arbete med batteriåtervinning genom ett privat företag med mål att reducera negativa klimateffekter och generera inkomster för ungdomar som samlar in och transporterar batterier för återvinning. För närvarande innehåller portföljen innehåller en beslutad insats, en challenge fund för förnyelsebar energi (REACT), som implementeras av AECF (African Enterprise Challenge Fund) med en budget på 52 millioner SEK i 4 år. Därutöver innehåller portföljen en insats under beredning, ett stöd till ENDEV (Energizing Development) med en föreslagen budget på 42 million i 4 år. Innevarande målsättning En överenskommelse (Compact) för förnyelsebar elförsörjning utanför de formella näten har signerats inom givarsamfundet men denna överenskommelse efterlevs inte i praktiken. Beredning av EnDev (Energizing Development) pågår med syfte att stödja förnyelsebara energilösningar utanför de formella näten (solceller, vattenkraft och batteriåtervinning). Insatsen som ligger på 42 millioner SEK väntas ge stöd till solenergi till lokala institutioner, (skolor och hälsocenter), samt små affärscenter. Arbetstillfällen för ungdomar förväntas att skapas i processen för batteriåtervinning. REACT-projektet som har beslutats förväntas engagera privata aktörer för att alstra och distribuera el från solceller och små vattenkraftverk till förmån för landsbygdssamhällen som idag saknar elnät. För närvarande innehåller portföljen enbart denna beslutade insats, med en budget på 52 millioner SEK och AECF som implementerande partner. 2.2 Stödområde 2: Stärkt demokrati och jämställdhet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter

8 2.2.1 Mål 2.1 Ökad rättssäkerhet Sida är en liten aktör på området och det finns relativt få partners att samarbeta med avseende detta strategimål. De flesta av våra partners är också små i denna sektor. Vidare har det svåra och oförutsägbara politiska läget påverkat rättssystemet och de aktörer som verkar inom rättssystemet. Landet har under en del av året utöver präglats av undantagstillstånd som åsidosatt många av rättstatens grundläggande principer. Detta är dock en bedömning som ambassaden tagit med i sin beräkning och utvecklingen mot strategimålet bör därför bedömas som en utveckling enligt plan men eftersom undantagstillståndet hindrat rättsosäkerhet är ändå bedömningen delvis enligt plan. Detta mål är nytt i strategin och kanske också det mest komplicerade målet inom stödområdet, givet instruktionen att samarbetet ska fokusera på stöd till icke-statliga aktörer och att samarbete med offentliga institutioner ska ses som komplement och bedömas som synnerligt strategiskt för att uppnå långsiktiga resultat. Analysen av typ och form av samarbete har inom detta målområde därför gjorts extra nogsamt och därför tagit mer tid än planerat. En ny portfölj är nu på plats och innefattar fokus på både det civila samhället som kan arbeta med medborgare och deras närsamhälle samt strategiska statliga aktörer med reformfokus och direkt via UNDP, huvudsakligen ansvarsutkrävande mekanismer såsom parlament, media, ombudmannainstitutioner och den nationella MR-kommissionen. Sida har under året ingått samarbete med två strategiska aktörer, Justice for All, en lokal NGO som arbetar med statliga aktörer, och UNDP för stöd till program inom demokratisk samhällsstyrning som ska leverara resultat på området, men det kommer inte att ske förrän Sida har emellertid en pågående insats inom området, ett samarbete med UNODC kring en straffrättsreform. UNODC har under året stött på problem både avseende dess egna mandat i landet, intern kapacitet, samt bristande politisk vilja hos dess huvudsakliga samarbetspart, Justitiedepartementet (i Etiopien Attorney General s Office) och resultaten har därför varit svagare än förväntat. Exempel på resultat är att UNODC tillsammans med intressegrupper och regeringen har analyserat system och struktur för straffrätt/straffprocessrätt och utvecklat ett utkast till ny strategi för straffrätt/straffprocessrätt. Strategin är nu överlämnad till justitiedepartementet som ska anta strategin och sedan utarbeta en genomförandeplan. UNODC har vidare under året genomfört en analys om hur barn som offer, förövare och intagen på anstalt påverkas av rådande rättsystem. En manual för fängelseadministration/personal har också utarbetats. Manualen anger hur anstaltsverksamhet ska bedrivas säkert och samtidigt säkerställa internationella konventioner och principer på området Mål 2.2 Stärkt demokratiskt ansvarsutkrävande och transparens på lokal nivå Den Etiopiska regeringen har tagit några inledande steg mot mer demokratiska reformer. Tonvikten på dessa reformer ligger på att öppna upp för ökat deltagande, öppenhet och möjligheter för befolkning att vara med och påverka beslut. Denna öppning sker huvudsakligen på lokal nivå och är ofta kopplad till tjänster inom sociala sektorer. Andra reformer finns inom ny vallag. Inom ramen för den politiska dialogen mellan premiärministern och vissa oppositionspartier diskuterades också terroristlagen och frigivande fångar som fängslats på grund av politisk aktivitet. Reform av media har föreslagits av media ministeriet. Utveckligen mot strategimålet går enligt plan men har markerats som gul då halva året hade undantagstillstånd och genomförandeet av demokratiska reformer var låga. Våra samarbetspartner arbetar i denna kontext och programmen förväntas röra sig framåt under UNDOC 2016 rapport plus intervjuer med UNODC personal. 8

9 Portföljen är nu i stor utsträckning färdigutvecklad med en bra balans mellan stöd till strategiskt statliga mekanismer för ansvarsutkrävande och icke statliga mekanismer för ansvarutkrävande såsom media och civilsamhället (UNDP programmet, beslut november 2017). Insatsen som avser utvecklandet av deltagande, öppenhet och ansvarsutkrävande på lokal nivå inom 5 sociala sektorer är också beslutat (december 2017). Båda dessa insatser kommer att leverera resultat under Under året har ambassaden vidare genomfört en mediastudie som följts upp av ett besök i Sverige av den etiopiske media ministern med team. Detta besök har lett till en början på ett samarbete inom mediaområdet som kommer innefatta stöd och samarbete med statlig, oberoende och social media. Detta samarbete kommer att generera resultat under Kvinnors deltagande i politiken ingår i stödet till UN-WOMEN. Sidas stöd till civila samhället inom det tematiska området kvinnors rättigheter levererade resultat för ansvarsutkrävande och transparens. Detta stöd omfattade ett samarbete med 5 lokala organisationer som på gräsrotsnivå arbetade med att bygga kunskap om rättigheter, hur man för dialog och påverkar beslutfattare om tjänster. Den huvudsakliga målgruppen var kvinnor och lokala myndigheter och beslutsfattare. Exempel på resultat är mer och bättre samarbete mellan invånare och beslutfattare om tjänster till befolkningen, bättre förståelse hos lokala myndigheter om behovet av att konsultera medborgare och på basis av detta designa och fatta beslut om service som befolkningen vill ha, ökad öppenhet i beslut och budget på lokal nivå Mål 2.3 Stärkt kapacitet i det civila samhället att verkar för öppenhet, ansvarsutkrävande och ökad respekt för mänskliga rättigheter Analys av utvecklingen mot strategimålet ger en mångfacetterad bild. Å ena sidan är möjligheterna för civila samhället i Etiopien att verka oförändrade och alltjämt mycket begränsade. Den restriktiva lagstiftningen är bibehållen även om det diskuteras revidering av lagen. Detta gör att det finns max en handfull traditionella MR-organisationer som är verksamma i landet och kan agera den ansvarhetsmekanism som det kan göra i andra länder. Å andra sidan finns det drygt 3000 CSO:er registrerade i landet. De flesta av dem kompletterar regeringens agenda avseende tjänster på lokal nivå. Inom ramen för detta arbete finns som tidigare och nedan nämns ett ökat utrymme att bedriva påverkansarbete och bidra till öppenhet och ansvarsutkrävande samt ökad respekt för sociala rättigheter. I väntan på ett nytt lagförslag och innan bedömning gjort om vilka förslag av de som civilsamhäller fört fram tas om hand i detta förslag görs bedömningen att uppfyllelse av strategimålet går delvis i önskvärd riktning. Portföljen består huvudsakligen av två program som innefattar stöd till civila samhället som på olika sätt arbetar med sociala och ekonomiska rättigheter med särkskilt fokus på kvinnor och utsatta grupper. Insatserna består också utöver den tematiska delen av kapacitetsutveckling av lokala organisationer som verkar på bynivå. Programmet ger också stöd till en svensk enskild organisation, SELAM som arbetar med dessa frågor med hjälp av kultur i olika länder inklusive Etiopien. 4 Evaluation of 3rd Call off of civil society support through umbrella organisations

10 Inom ramen för Sidas stöd till det civila samhället, framförallt på området jämställdhet, kvinnor och utsatta gruppers rättigheter finns resultat som påvisar att civila samhället har stärkt sin kapacitet att representera och organisera sin befolkning, påverka lokala myndigheter att samarbete mer med lokalbefolkning och gjort lokala myndigheter mer öppna med beslut som berör befolkningen. Ambassadens stöd till det givargemensamma stödet till det civila samhället, Civil society support programme, CSSP är nu i sin slutfas och nytt samarbete bereds. Programmet innefattar finansiellt stöd och kapacitetsutveckling till nästan 600 lokala organisationer. Exempel på resultat är mer kunskap och kapacitet hos civila samhället om hur man organiserar kvinnor och män och hur man påverkar myndigheter. Detta har lett till ökad öppenhet och ansvarstagande hos lokala myndigheter samt minskat användande av skadliga traditioner inklusive kvinnlig könsstympning och barnäktenskap i de områden som organisationerna har varit aktiva. Människor med funktionshinder har fått stöd att gå till skolan och barn i avlägsna områden har mobiliserats för skolgång Mål 2.4 Ökad respekt för och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Utveckligen mot målet går i positiv riktning. Landets utvecklingsplan, GTP II prioriterar hälsosektorn och särskilt frågor som minskad mödradödlighet och förbättrad tillgång till preventivmedel. Vidare visar området positiv utveckling avseende tillgång till säker abort, sexualundervisning i skolorna samt minskat användande av skadliga traditioner såsom kvinnlig könsstympning och barnäktenskap Portföljen består i nuläge av huvudsakligen en insats, stöd till UNFPs hela landplan, genom ett procentuellt stöd till hela verksamheten för Etiopien, På så sätt får vi ett brett och effektivt stöd till hela målområdet. UNFPA har levererat väl på områdena mödradödlighet, tillgång till preventivmedel och har en gott samarbete med regeringen på området. Ambassaden bedömer att portföljen skulle behöva kompletteras med ett stöd till en icke statlig aktör som kan bedriva ett vassare påverkansarbete i synnerhet kring frågor som rör unga kvinnors sexuella rättigheter och HBTQ-frågor. Portföljen består i nuläge av huvudsakligen en insats, stöd till UNFPAs landplan för Etiopien, Denna insats komplimenteras av stöd till ett antal civilsamhällsorganiationer, (se strategimål 2.2.3) som verkar inom området kvinnors rättigheter och i synnerhet kopplat till könsstympning. Exempel på resultat är ökad tillgång och användande av preventivmedel, ökad kunskap om behovet av preventivmedel för unga ogifta kvinnor bland hälsopersonal, minskad mödradödlighet,ökat antal kommuner/byar som gått ut och tagit officiell ställning mot kvinnlig könsstympning Stödområde 3: Förbättrade möjligheter och verktyg för fattiga människor att kunna förbättra sina levnadsvillkor Mål 3.1 Förbättrade förutsättningar till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, i synnerhet för kvinnor och ungdomar 5 Evaluation of 3rd Call off of civil society support through umbrella organisations Progress report UNFPA Ethiopia 8th Country Programme 10

11 Arbetslöshet i Etiopien är primärt ett urbant fenomen. På landsbygden är undersysselsättning samt working poor dominerande. Arbetslösheten i storstäderna är dock hög (i Addis ca 24 procent), i synnerhet för kvinnor och ungdomar som ligger konsekvent högre. Trots att nyetablerade industriparker bedöms kunna skapa ett stort antal nya jobb krävs bredare och djupare insatser för tillfredsställande sysselsättningsskapande för kontinentens andra största och snabbt växande befolkning. Inflödet av FDI förväntas bero på vilket momentum storsatsningar på industriparker kommer att uppvisa under Utvecklingen av en tillverkningsindustri som utgör 5 procent av BNP ligger långt från både afrikanska medelvärden (10 procent). En viktig förutsättning för att arbete skall betraktas som produktivt och anständigt är att lönerna går att leva på. Att stimulera hållbara inkomsthöjningar är därför prioriterat i landet 5-åriga utvecklingsplan GTP II. Inkomstförbättringar främjas både genom produktivitetshöjande insatser, och genom främjande av en övergång från mindre produktiva sektorer till mer produktiva sektorer samt diversifiering av jordbruket. Ny lagstiftning för reform av och utveckling av hållbara industriparker som kan attraherar utländska investeringar. Entreprenörskap främjas och mobilisering, produkters värdekedjor, tillgång till finanser. Trots fokus i GTP II och vissa reformer för ökade utländska investeringar så är det politiska utrymmet för genuina privatsektorreformer till förmån för en dynamisk privatsektorledd tillväxt positivt i teorin men i praktiken kraftigt begränsat till områden som inte bedöms utmana existerande politiska kontrollstrukturer. Kraftiga begränsningar för gränsöverskridande handel, valutareglering samt monopol inom finanssektor och telekom bedöms begränsa potentialen för förändring i kölvattnet av en rad mindre och till synes kosmetiska förbättringsåtgärder. Arbete med tillgång till effektiv sysselsättning står därför inför många utmaningar. För att stimulera hållbar förändring i riktning mot produktivitet, inkomstökningar och bättre arbetsvillkor har över personer fått kapacitetsstöd i sysselsättningsrelaterade program under Insatserna adresserar en rad kritiska flaskhalsar som identifierats avseende produktivitet, tillgång till marknader och tjänster, yrkeskunnande, reformkapacitet, förhandlingsförmåga och inklusive, hållbara affärsmodeller. Samtliga ungdomar som examinerats från det Sida-Volvofinansierade yrkesutbildningsprogrammet för lastbilsmekaniker på SELAM college har hittills fått jobb. Denna grupp av en växande andel studenter på SELAM är unga kvinnor som i sin tur blir förebilder för andra kvinnors inträde i en mansdominerad sektor. Både män och kvinnor gynnas av marknadssystemförbättringar med fokus på miljövänligt inklusivt skogs- och jordbruk i programmen i Majang (TNS/MELCA) och Amhara (ORDA/Mercy Corps/Farm Africa). Små och medelstora företag får ökad tillgång till krediter i programmen som implementeras av IFC och ENAT banken, med rekryteringar till följd som betyder nyskapade jobb för målgruppen. Även det program för kvinnliga entreprenörer i Amhara (AWEA, Amhara Women s Entrepreneurship Association) har enligt en slututvärdering 2017 lett till ökad kapacitet inom organisationen och affärsmöjligheterna för deras medlemmar, som i antal uppgick till över i september 2017, har förbättrats. I samarbetet med ILO och H & M förbättras arbetsvillkor och löner genom ökad förhandlingskapacitet hos arbetsmarknadens parter i Etiopiens textilindustri. Ett samarbete mellan Addis Ababa University och Jönköpings Universitet bedöms bidra till strategimålet genom att tillgodose behov av högre ledarskapsutbildning till gagn för Etiopiens näringsliv och det civila samhället. Även om studenterna på dessa program inte bedöms komma från den fattiga målgruppen, kan bättre ledarskap i små, medelstora och stora företag övervinna flaskhalsar i tillväxtsektorer där potentialen är stor för jobbskapande av relevans för den primära målgruppen, fattiga människor. Ett nyetablerat sysselsättningsprogram med pilotverksamhet i Addis Ababa förväntas därtill under implementeringsfasen hållbart förbättra inkomstmöjligheter och arbetsvillkor för ungefär fattiga kvinnor och ungdomar i området. Fokus kommer att vara på entreprenörskap och att länka fattiga kvinnor till befintliga jobb i det privata näringslivet samt bidra till kapacitetshöjning av dessa personer för att göra dem mer anställningsbara.

12 Över personer har fått 22% ökade inkomster och/eller 25% reducerade kostnader till följd av programmet med fokus på honung, kryddor och kaffe i Gambella. Personerna kommer från marginaliserade skogsnära samhällen i livsmedelsosäkra områden i Mejang skogen. Förbättrade kapaciteter och mekanismer för konflikthantering har uppmätts i textilfabriker länkade till det Sidafinansierade samarbetet mellan H&M och ILO. Indikatorer för konflikthantering mäts dock på olika sätt i olika fabriker, och den sammanvägda effekten av programmet kommer först att framgå vid en större utvärdering i slutet av Mål 3.2 En hållbar livsmedelsförsörjning med särskilt fokus på ett motståndskraftigt lantbruk Främjande av livsmedelssäkerhet på hushållsnivå är en prioriterad fråga för den etiopiska regeringen. En utmaning är att skapa en resiliens som är transformativ för jordbrukare och boskapsfödare. Detta görs genom nytt stöd rån den gröna klimatfonden och andra klimatsmarta jordbruksinsatser där produktion av grödor med stor avkastningspotential länkas till fungerande marknadssystem, bredare stöd till hållbar naturresurshantering, skydd av våtmarker samt skapande av arbetstillfällen. Produktiviteten i markanvändning ökas genom reducerad erosion och förbättrad jordkvalitet. Mer än 8 miljoner människor fick stöd genom sociala skyddsnät under 2017 och lika många fick stöd genom matutdelning inom ramen för humanitärt stöd och därför är det svårt att säga att det ambitiösa strategi målet kunnat uppnås. Jordbruk och boskapsskötsel är till stor del fortfarande regnberoende, utvecklingen av den privata sektorn i sin linda med många hinder att ta sig igenom. Handel är relativt outvecklad, särskilt i rurala områden. Etiopien visar på handlingskraft att utveckla motståndskraftigt jordbruk och boskapsskötsel och arbetar nu med en resilensplan. Arbete pågår med att applicera den i låglandsområden. Flertalet insatser har försörjningsfrämjande dimensioner som på olika sätt bidrar till ökad livsmedelssäkerhet. Samarbetet med UNDP har genererat sysselsättningsmöjligheter för bland annat kvinnor och ungdomar genom odling av sticklingar och plantering, produktivitetshöjande insatser för klimatsmart jordbruk och bevattning, marknadsutveckling och tillgång till finansiella tjänster i livsmedelsosäkra områden, likväl som i områden som inte klassats som livsmedelsosäkra men där många människor lever i livsmedelsosäkerhet. Inom ramen för stödet till pågående biosfäretablering i Majang arbetar MELCA och TechnoServe med goda resultat för främjande av skogsvänliga inkomstmöjligheter, insatser som indikerat positiva resultat även för livsmedelssäkerheten för målgruppen som befinner sig i en livsmedelsosäker miljö. Ett nyetablerat program för främjande av urbana försörjningsmöjligheter för kvinnor och ungdomar förväntas på sikt ge resultat för ett större antal fattiga människor som idag lever i livsmedelsosäkerhet. Under 2017 fattades beslut om ett nytt resiliensstöd till WFP för arbete med jordbruk och konstbevattning för flyktingar från Somalia och värdsamhällena vid de floder som rinner till Dolo Ado, på gränsen till Somalia. Resultat från detta program tillsammans med WFP, Farm Africa och Mercicorp blir viktig att följa under Det stora antalet människor i behov av humanitärt stöd under 2017 gör att strategimålet markerats som går i delvis rätt riktning även om porföljen är relevant och genomfördes enligt plan. Runt 900 hushåll har utbildats avseende klimatförändringar och motståndskraftigt jordbruk med målet att producera mer hållbar avkastning under odlingssäsongen 2018 Runt 5000 personer fick samtidigt via ORDA utbildning inom olika former av klimatsmart jordbruk i livsmedelsosäkra områden i Amhara, med syfte att främja klimatsmart produktivitet, öka inkomster och minska livsmedelsosäkerhet. 120 ungdomar fick med stöd via Farm Africa lära sig tillverka energisnåla 12

13 spisar, varpå de kan generera inkomst genom försäljning inom sina lokalsamhällen och därmed främja både livsmedelssäkerhet och positiva klimateffekter i samhället barn har fått förbättrad näringsförsörjning genom hållbar skolmjölksförsörjning, självfinansierad efter en initial subvention från Sida. 66 förmånstagare i svenskfinansierade program för hållbar försörjningsutveckling i matosäkra delar av Gambella rapporterar en månads reducerad matosäkerhet under Mål 3.3 Förbättrat affärsklimat för hållbar och inkluderande näringsverksamhet och stärkande av institutioner Inklusiva affärsklimatreformer uppstår i en komplex interaktion mellan lagstiftande myndigheter och de näringsaktörer som påverkas av rådande affärsregelverk. I Etiopien har en sådan dialog växt fram som en relativt ny företeelse sedan 1990-talet då en privat sektor växte fram för första gången sedan kommunistregimens fall Efter ett sammabrott i förhandlingarna mellan offentliga och privata aktörer runt valen Handelskamrarna i Etiopien, har bäst förutsättningar att representera näringslivets röst i reformdialogen och fortsatt stödja denna dialog men staten och det privata näringslivet. Under 2017 sattes den etablerade dialogplattformen med lokala näringsaktörer på prov genom minskad givarfinansiering och genom konkurrens genom den nystartade etiopiska investeringskommissionen. Den etiopiska handelskammaren får också fortsatt stöd till förberedelser till strategisk dialog mellan den lokala privata sektorn och staten. Det politiska utrymmet för genuina privatsektorreformer till förmån för en dynamisk privatsektorledd tillväxt är positivt i teorin men i praktiken kraftigt begränsat till områden som inte bedöms utmana existerande politiska kontrollstrukturer. Kraftiga begränsningar för gränsöverskridande handel, valutareglering samt monopol inom finanssektor och telekom bedöms begränsa potentialen för förändring i kölvattnet av en rad mindre och till synes kosmetiska förbättringsåtgärder. Ännu kan man inte se något genombrott för den privata sektorns status och ett förbättrat affärsklimat. Affärklimatreformer främjas genom pågående program till Etiopiens handelskamrar (PSD Hub), genom IFC Investeringsklimatreformprogram, samt genom interaktioner med lokala myndigheter för att främja inklusivt näringsliv i Mejang (Technoserve, TNS), Amhara (AWEA, Mercicorp, ORDA), Dessa program bedöms komplettera varandra, medan ytterligare ansträngningar planeras för att bättre tillvarata synergier mellan programmen och ett gemensam lärande fattades beslut om ett program i DoloAdo i Somaliregionen. Resultat förväntas Ett annat nytt program har utformats 2017 för att explicit skapa synergier till förmån för kvinnor och ungdomar i Addis Ababa (LI-WAY). Om modellen visar sig framgångsrik kan den replikeras för andra relevanta urbana centra i Etiopien. En översyn av investeringsklimatportföljen kommer att göras 2018 för att allokera resurser där de kan göra störst nytta för målgruppen. Med stöd från våra insatser har fler än 50 förbättringar skett av näringslivets ramar och regelverk, på nationell, regional eller institutionell nivå. Till exempel har en ny proklamation för kooperativ i Gambellaregionen underlättat etablering och verksamhet för kooperativ verksamhet i regionen. På samma sätt har arbetet varit katalytiskt för en skattereform för kooperativ i Gambellaregionen. Den har förbättrat möjligheterna för den skogsnära befolkningen att minska omkostnaderna för sin näringsverksamhet. Därtill har tillgång till finansiering för näringslivet förbättrats inom flera områden, vilket reducerar en central flaskhals för näringsutövning i Etiopien. Under året har ett dussin kooperativ i Gambellaregionen fått hållbart ökad tillgång till finansiering, till följd av svenskfinansierade insatser. 36 små och mellanstora företag har fått krediter till följd av kapacitetsförhöjande insatser från svenskfinansierade program implementerade av IFC. Ytterligare tre

14 har fått krediter under uppstartsfasen av ett Sida-USAID garantiprogram för kvinnliga entreprenörer via ENAT banken Mål 3.4 Förbättrad tillgång till social trygghet för människor som lever i fattigdom Den etiopiska regeringen implementerar ett stort och utbrett program för sociala skyddsnät under PSNP (Productive Safety Nets Programme), som når åtta miljoner människor. Sociala skyddsnät i Etiopien består av ett stort antal insatser, inklusive ett program för landsbygden (PSNP 4) som mer nyligen kompletterats av ett program för stadsmiljöer, U-PSNP (Urban Productive Safety Nets Program). Landsbygdsprogrammet har utvecklats gradvis sedan starten PSNP är unikt i jämförelse med program för sociala skyddsnät i de flesta andra länder genom att det innehåller en krisbudget, (contingency) för oförutsedda krisperioder där 7-9 procent av fondens medel kan slussas till humanitära insatser och extra utdelning av medel till de som identifierats i särskilda studier. Till skillnad från i andra afrikanska länder är statens ägarskap och hängivenhet relativt stor. Därutöver har PSNP implementerats genom befintliga offentliga system och bedöms ha gjort signifikanta bidrag till minskad fattigdom och humanitär krisrisk i Etiopien. Den huvudsakliga utmaningen för sociala skyddsnät i Etiopien är att relaterade insatser är fragmenterade och inte alltid effektiva i att nå de grupper med störst behov av stöd. Beslut om stöd fattades i oktober och december och resultat kommer att kunna bedömas under För 2017 är resultatet att beredning genomförts och beslut fattats. Portföljen för sociala skyddsnät har varit under utveckling under 2017 och innehåller för närvarande en insats som implementeras av UNICEF. UNICEF arbetar inom ramverket för PSNP urbant och på landsbygden och har engagerats för att stödja implementeringen av en integrerat socialskyddssystem som tar ett multisektorperspektiv i identifierade miljöer i stad och på landsbygd. Programmet syftar till att skapa länkar från förmånstagare till kompletterande sociala tjänster, stärka systemansatsen för sociala skyddsnät och stödja utvecklingen av ett tillförlitligt statligt dirigerat implementeringssystem med en solid arbetsstyrka för social välfärd. UNICEF kommer också att stödja statliga myndigheter att etablera och stärka en koordineringsmekanism för social välfärd och på alla nivåer och stödja utvecklingen av ett informationssystem för strategisk styrning samt ett nationellt välfärdsregister. Stöd kommer också att utgå till analys av budgetutrymme for barnanpassad social välfärd, till samverkan med den regionala organisationen CHAI som arbetar med bybaserade hälsoförsäkringar. UNICEFs stöd går också till att förespråka lokalt finansierade välfärdssystem och stärka koordineringen vid krisinsatser. Insatsen innehåller också en krisresponselement med syfte att etablera ett effektivt socialt skyddsnät på landsbygden som har potential att replikeras i akuta krissituationer, då dessa sätter igång ett behöv av övergångslösningar för utsatta kvinnor och barn Försörjningsförhöjande insatser är också intimt förknippade med social välfärd, då transfereringar av kontanter kan underlätta för målgruppen att delta i inkomstgenererande aktiviteter. Resiliens är också intimt förknippat med insatsen både genom en stark länk till sociala skyddsnät och kontanta transfereringar till resiliens bland utsatta grupper, men också genom ett direkt fokus på resiliens och statliga myndigheters krishanteringsförmåga genom välfärdssystemen. Under 2018 kommer insatsen att särskilt i urbana områden dra på erfarenheter från lokala NGOer som fått mångårigt stöd från Sida. En pilot planeras i Bahai Dar. Den förväntade effekten av insatser för målgruppen är ett integrerat socialt trygghetssystem som 14

15 förväntas leda till långsiktig fattigdomsreduktion och även förbättringar av näringsintag, hälsa, utbildning, ägarskap av tillgångar och generellt välmående. Insatsen förväntas även generera evidens till stöd för beslutsfattare i utvecklingen av mer effektiva välfärdssystem, som i sin tur kan underbygga årsgenomgångar i den sociala sektorn och för framtida perioder av PSNP och U-PSNP. Insatsen förväntas ge resultat under Implikationer för det fortsatta strategigenomförandet Strategin från 2016 är relativt ny och fortsatt relevant. Eftersom det inte blir ett utökat strategibelopp utforskas möjligheterna att nyttja garantier, samt arbete med regionala och globala medel. Sverige har i Etiopien en särskild nisch vad gäller kapacitets- och institutionsutveckling, inom miljö, klimat, resiliens, jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och katalytiska insatser inom demokratisering. Svenska aktörer har under 2017 genom svenskt utvecklingssamarbete ökat sin närvaro Etiopien. Vi har SLU som arbetar med institutionsutveckling på nationell, regional och lokal nivå av Klimat-, skog- och miljöministeriet, SMHI som b.la. arbetar med institutionsutveckling information om klimat och torka, samt Stockholm International Water Institute, SIWI som arbetar med effektivt utnyttjande av vatten i industriparker och industrier. SKL kommer med globala Sida medel för stadsplanering och sådant stöd har vi också i andra städer via UN- HABITAT. Vi har ett långvarigt stöd till privatsektorutveckling i Etiopien på micro- meso- och makronivå. Detta ger oss möjlighet till dialog om den privata sektorn roll på olika arenor. I miljö- och klimatfrågor och energi har vi stor samsyn med Etiopien. GTP II har integrerat SDG:s och det ger oss möjligheter att föra dialog om genomförande av SDG:s, inklusive vikten av institutionsutveckling för effektiv hållbar tillväxt.