Sammanfattning av Sidas bedömning av utvecklingen mot strategimålen och insatsportföljens genomförande
|
|
- Barbro Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategirapport 2017 för strategin för Etiopien Datum: Ärendenummer: 18/ Lägesuppdatering av strategigenomförandet per den 15 april 2018, samt resultat sedan den senaste strategirapporteringen Sammanfattning av Sidas bedömning av utvecklingen mot strategimålen och insatsportföljens genomförande 1 Miljö, klimat och motståndskraft mot miljöpåverkan och naturkatastrofer Mål 1 Portfölj Stärkt förvaltning av naturresurser och ekosystemtjänster 1.2 Förbättrad kapacitet hos offentliga institutioner och andra aktörer 1.3 Förnybar energi 2 Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet 2.1 Ökad rättssäkerhet 2.2 Ansvarsutkrävande och transparens 2.3 Stärkt kapacitet av civilsamhället 2.4 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 3 Sysselsättning, livsmedelsförsörjning, affärsklimat och sociala trygghetssystem 3.1 Produktiv sysselsättning 3.2 Hållbar livsmedelsförsörjning 3.3 Affärsklimat och näringsverksamhet 3.4 Social trygghet 4 Forskning 4. Kapacitetsuppbyggnad för forskning, främst i låginkomstländer och regioner 1 Bedömning av utvecklingen mot strategimålen: Grön: Önskvärd riktning; Gul: Delvis önskvärd riktning; Röd: Ej önskvärd riktning. 2 Bedömning av insatsportföljens genomförande: Grön: Enligt plan; Gul: Delvis enligt plan; Röd: Ej enligt plan. 1
2 1. Översikt över strategisammanhanget Strategibelopp: 200 MSEK Utbetalat belopp 2017: 411MSEK Antal insatser 2017: Förändringar i kontexten Undantagstillståndet som infördes 2016 fortsatte till augusti Tiden efter undantagstillståndet från augusti till december såg en period med dialog mellan premiärminstern och oppositionen om en ny vallag, lagen för civilsamhället och välgörenhet, där förslag på ändringar nu finns. Dessutom diskuterades anti-terroristlagen och på oppositionens begäran frisläppande av personer som fängslats på grunds av deras politiska engagemang. Under perioden fortsatte maktkampen inom koalitionspartiet EPRDF. Spänningar mellan olika nationalister längs gränsen mellan Somaliregionen och Oromia regionen ökade, vilket ledde till konflikt och interna flyktingar som befinner sig på båda sidor om gränsen. Man räknar med totalt minst 1.7 miljoner interna flyktingar om de som flytt p.ga klimatförändring och torka räknas med. Den fortsatta torkan under hela året ledde till stor brist på mat, vatten, näring och skola för de som drabbats, särskilt kvinnor och barn. Det svenska humanitära stödet ökade till nästan 200 miljoner kronor under Torkan drabbade fler människor än 2016 och främst lågländerna, där framförallt nomader och agro-nomader bor. Somaliregionens befolkning såg majoriteten av sin boskap dö. Undernäring särskilt bland kvinnor och barn var allvarlig i Somaliregionen och programmet för sociala skyddsnät och det humanitära stödet gjorde stora insatser. Under en period genomfördes s.k. blanket feeding, matutdelning till alla i flera områden i Somaliregionen, detta för att rädda liv. Världsbankens ökade stöd till sociala skyddsnät ledde till att antalet kommuner som fick stöd kunde öka. Sveriges och britternas ökade stöd ledde till att de som var i akut behov av mer kontantbidrag enligt en undersökning i december, fick en extra omgång och får extra stöd till juni Det är fortsatt viktigt att vara engagerad i Etiopien genom utvecklingssamarbete, dialog, stöd till reformivrare och katalytiska program som kan leda till långsiktiga resultat inom ekonomisk utveckling, resiliens, demokratisering, kvinnors jämställdhet, miljö och klimat och förbättrade möjligheter och verktyg för fattiga människor att på ett hållbart sätt kunna förbättra sin levnadsstandard, öka sina inkomster genom tillgång till finansiell service och marknader för sina produkter. Tre strategimål på strategimålsnivå bedöms gå i delvis önskvärd riktning. De övriga går i önskvärd riktning.vad gäller insatsportföljens genomförande går samtliga porföljer enligt plan. 1.2 Sveriges roll i strategisammanhanget 2
3 Ägarskap Strategin tillsammans med landets egen 5- årsplan kombinerat med stark politisk vilja att genomföra Tabell 1. Givarkontext Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör: c:a 20% Sveriges andel av totala biståndet utgör c:a 3.6% Gemensamma EU-strategin gäller Status på EU-gemensamprogrammering: Finns nu en övergripande strategi som prioriterar stöd till naturresurser, samhällsstyrning och sysselsättning för ungdomar. Koordinering i dessa områden är inte än så imponerade men försök görs inom ramen för övergripande givarkoordinering att få liv i sektorarbetsgrupper och genom att försöka få till stånd gemensam programmering inom agribusiness De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är: WB, USA, UK, AfDB, Italien Sverige är den 12:e största givaren. (Under 2017 var vi den 7:e största givaren och den 3:e största givaren inom EU) Av EU MS är Sverige den 6:e störste givaren. (Storbritannien, Italien, Nederländerna, Finland, Irland, Österike, Sverige) SDG:s och Parisöverenskommelsen möjliggör långsiktigt och hållbart utvecklingssamarbete. I genomförandet av den svenska strategin betonas vikten av en kombination av kompletterande kortsiktiga och långsiktiga resultat samt stöd till ett brett ägarskap av problem och åtgärder för att lösa problem. Detta innebär möjlighet att arbeta med reformivrare inom staten för långsiktighet. Det innebär också möjligheter att arbeta med civilsamhället och den privata sektorn med snabbare resultat men också strategiska långsiktiga resultat. Fortsatt beroende av regn för majoriteten av jordbruket och den regelbundna torkan som höll i sig både 2016 och 2017 ledde till prioritering av resiliens t.ex. skydd för våtmarker, skogsbruk och hållbar ekonomisk utveckling med betoning på bönders entreprenörskap.+ Under 2017 ökade fortsatt vårt stöd till förstärkt resiliens hos individer genom kontantbidrag för socialhjälp och stöd till försäkringar, mikrolån och arbete med att stödja institutioner som kan skapa förutsättning för entreprenörskap. Nya stöd för demokratisering inleddes. Utvecklingseffektivitet/Givarkontext Den övergripande givardialogen handlade under 2017 om synergier mellan humanitärt och långsiktigt samarbete och vikten av resiliens för tranformering snarare än humanitärt stöd. På grund av den allvarliga torkan ökade antalet människor i behov av matutdelning, c:a 8 miljoner personer från humanitära medel och lika många från programmet för sociala skyddsnät, c:a 8 miljoner. Sverige räknas till gruppen av små givare trots utbetalning på 411 MSEK år 2017 och 30 MSEK till forskning samt 200 MSEK till humanitärt stöd. I samma grupp men större än Sverige återfinns Norge som har tre gånger så stort årsbelopp som Sveriges genomsnittliga belopp per år på 200 miljoner kr per år. Där finns också Nederländerna, Canada, Irland, Österike och Frankrike- Danmark har mindre medel än Sverige och arbetar aktivt med globala medel. USA, UK, Världsbanken och den Afrikanska utvecklingsbanken samt EU är de stora givarna med 10 ggr så stora årsbelopp som de små givarna. Dessa stora givare tillsammans med FN dominerar utvecklingsdiskussionerna. De stora givarna vill och har resurser att sitta i all givarsamordning inom både humanitärt och långsiktigt arbete. Sverige är aktivt i givarsamordning på övergripande nivå för samtliga givare. Sverige är också aktiv i samordning för EU:s biståndschefer och i EUs olika samarbetsgrupper samt i de för staten och givarna gemensamma sektorarbetsgrupperna som leds av staten och en givare. Vi var under 2017 ordförande i undergrupperna till större sektorgrupper; sektorstöd till IFC för reform för att främja den privata sektorns utrymme och öka utländska investeringar samt gruppen för socialt ansvarsutkrävande på lokal
4 nivå. Vi deltog också i samordningen för humanitärt stöd och resiliens, flyktingarbete, migration och förmöten för den humanitära fonden för Etiopen, EHF. Den bästa givarsamordningen finns inom utbildning, hälsa, tillgång till rent vatten och sociala skyddsnät. Vi deltar i sektorarbetsgruppen för sociala skyddsnät. Där finns gemensam resultatuppföljning och gemensam uppföljning av finansiellaoch revisionsrapporter. En övergripande prioritering för den övergripande givarsamordningen är nu att utveckla samverkan runt resiliens i landets lågländer. Ett konceptpapper har tagits fram. 1.3 Synergier med andra svenska strategier I Etiopien har FN flera av sina största program i världen. Här finns en stor andel svenskt stöd i deras reguljära program. Det finns också stora globala program inom FN, Världsbanken och Internationella organisationer som har projektstöd från Sverige, såsom H6+ för sex FN-organisationers arbete med tillgång till hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter och stöd till tillgång till vatten, via UNICEF:S WASH-program, samt utbildningssatsningar via Världsbanken, GAED. H6+ avslutas i juni Det finns globala och regional organisationer, svenska universitet och institut som får direktstöd från globala medel och forskningsmedel. De styrs av strategier för dessa medel. Det nuvarande bilaterala forskningsstödet till Etiopien innehåller tre stora komponenter; doktorandutbildning vid Addis Abeba University (AAU), stöd till AHR) och ett stöd till Jönköping International Business School (JiBS). Den regionala strategin för sexuell och reproduktiv hälsa bidrog 2017 med stöd till CHAI för arbete med framtagande av ett effektivt försäkringssystem inom hälsa på bynivå i landet i Etiopien. Där finns också stöd till detta i vårt stöd till UNICEF för stöd till sociala skyddsnät. Samverkan och synergier har utvecklats mellan dessa program, särskilt för att se över vilka som väljs ut för de olika programmen och hur gemensamma former för identifiering av deltagare i de olika programmen kan ge bättre resultat och bättre lärande. Sidas globala program ger stöd till UN-WOMEN för kvinnors ekonomiska egenmakt och till UNICEF för stöd till rent vatten. En stor del av dessa medel kommer till Etiopien. Vi har också bilateralt stöd till UN-WOMEN inom samma område och humanitärt stöd utgår till UNICEF för vatten. Vi ser också möjligheter att utveckla stöd till garantier till företag som vi arbeta med kostnadskrävande teknik inom brunnsborrning etc. i områden med torka. Andra globala program som t-ex Innovations Against Poverty II, (IAP II), Private Financing Avisor network,( PFAN), Water Resource Institute, WRI samt Energizing development, ENDEV har särskilda nationella fönster för Etiopien. Vad gäller stöd till ENDEV i Etiopien så har ett färdigberett program försenats på grund av avtalstekniska frågor men här finns möjligheter till synergier. Inom IAP och PFAN finns möjligheter för den privata sektorn att söka medel för b.la. energiprogram i Etiopien. Det regionala programmet Söder om Sahara har flera program där det planeras särskilda fönster för Etiopien och challenge funds för den privata sektorn. Detta gäller t.ex. stöd till organisationen Renawable energy and adaptation to climate change, REACT, ett särskilt fönster inom REACT stöds sedan 2017 från det bilaterala Etiopen programmet. Det globala Symbiocity programmet för stadsplanering beslutades i Stockholm under 2016 och det har ett särskilt fönster för Etiopien. Likaså, det globala programstödet från Sida till UNHABITAT har en del medel som går till stadsplanering i Etiopien. Bilaterala medel kompletterar detta stöd genom stöd till Urbanministeriet för att utveckla koordinering av sådan här program samt arbeta med stadsplanering och avfallshantering. Svenska naturvårdsverket fick 2017 globala medel för stöd till arbete med avfallshantering och vatten och kommer också koordinera med UN- HABITAT, SKL och svenskt stöd via UNDP och SLU till Klimat, Skog och Miljöministeriet med samt med det bilaterala stödet till SIWI och SMHI. Demokratianslaget har också program med stöd till regionala organisationer som har särskilt stödfönster i Etiopien. Ambassaden ämnar arbeta mer med synergier med dessa program och med prioritet på sådana program som har koppling till vårt stöd i strategin, där vi på plats har expertkunskap kombinerat med landkunskap. Synergier mellan den humanitära strategin och den bilaterala strategin finns i i resilensarbetet som beslutades om 2017 i Dolo Ado med stöd till flyktingar och värdsamhället. Våra partners i långsiktigt resiliensarbete med fokus på skog, 4
5 våtmarker och markfrågor har introducerats till mer karga låglandområden där deras erfarenheter från jordbruk deltagandefrågor, skog och inte minst stöd för att utveckla institutioner som kan skapa tillgång till marknader för fattiga människor i projekt för flyktingar och värdsamhällen. Svenska och brittiska enskilda organisationer får särskilt stöd i Etiopien, 26.1 MSEK. Vi möter dem men kan göra samarbetet mer strategiskt och regelbundet. 1.4 Fördelning mellan stödområden 411 miljoner betalades ut Det är dubbelt så mycket som förväntad utbetalning per år i strategin, 200 MSEK/år. 10% av utbetalde medel var inte allokerade till något stödområde, enligt tabellen P6,bilagd. Dessa ska läggas till stödområde 1, som då får totalt 109,5 miljoner kronor, och får 27 %. Stöd område 2 betalde ut 91,1 MSEK, vilket är 22% av de totala utbetalade medlen. Stödområde 3 betalades ut 210,5 MSEK, vilket är 51% av de totala utbetalda medlen för 2017.Under 2017 fick Etiopienstrategin tillskott på 181 kronor extra för resiliens. Dessa medel fördelades på stödområde 1 och 3 med 123 miljoner extra på stödområde 3 till sociala skyddsnät, med särskilt stöd för personer som drabbats så allvarligt av torkan att de inom 6 månader behövde en extra utdelning av socialbidrag utbetalt i kontantersättning under 6 månade. De ytterligare extra 58 miljonerna gick till stödområde 1 2. Resultatredovisning 2.1 Stödområde 1: Förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer Mål 1.1: Stärkt förvaltning av naturresurser och ekosystemtjänster Under 2017 fortsatte genomförandet av den nationella planen för tillväxt och tranformering, GTP II Planen har integrerat arbete mot klimatförändringar miljöförstöring och prioriterar grön ekonomi med låga koldioxidutsläpp och resiliens och kapacitet för bysamhällen och eko-systemtjänster. Indikatorer för uppföljning av den mer detaljerade strategin för klimat, resiliens och miljö som integrerats i GTP II har utvecklats under året. Arbete med skogsvård och skosbruk har fått ökad prioritet, och har av den etiopiska staten motiverat av skogens ekologiska och ekonomiska bidrag till utveckling. I GTP II finns en målsättning att gå från 10% till 20% täckning av skog i Etiopien och det finns politisk vilja att arbeta för detta. Under 2017 fick Etiopien medel från den gröna klimatfonden, GCF, för att stärka resiliens hantering och styrning av jordbruk och naturresurser. En helhetssyn på utveckling av hela landskapet och multisektoriellt arbete appliceras för att realisera resiliensplanen och uppföljningen av Partiöverenskommelsens nationella uppföljningsplan Portföljen har utformats för att strategiskt adressera utvecklingsutmaningar inom i synnerhet hållbar naturresurshantering och ekosystemtjänster till förmån för berörda samhällen. Portföljen fokuserar på markanvändning vilket innehåller integrerade landanvändningskartor, vård av vattenkällor, våtmarker och användarcertifiering, samt skogshantering vilket innehåller konservering och hållbart nyttjande med syfte att förbättra både miljöstyrning och inkomstmöjligheter för den skogsnära befolkningen. Fokus ligger på entreprenörskap små-jordbrukare inom skogssektorn. Inom portföljen främjas
6 miljövänlig och klimatsmart odling av grödor med hög avkastningspotential genom klimatsmart jordbruk. Detta leder till ökad resiliens och förmåga till ökade inkomster hos landsbygdsbefolkningen. Det pågår även en process för att på sikt ersätta humanitärt stöd med mer långsiktiga insatser genom främjande a integrerade landskapsutvecklingstekniker och naturresurshantering, utveckling av försörjningsmöjligheter, skydd av tillgångar genom boskapsförsäkring och bredare tillgång till kapital samt finansiella tjänster. Sammanlagt 200,000 hektar skog och mark utan skog är nu, som ett resultat av Sidas stöd registrerade som en biosfär av UNESCO och två distrikt i Majangskogen i Gambella är sedan juni 2017 medlemmar i World Network of Biosphere Reserve. Ytterligare resultat vad gäller skogsvård och skogsbruk är plantering av 18, sticklingar som odlats på 33 plantskolor och de har planterats ut för att rehabilitera 5100 hektar, som fördärvats av rotationsodling Mål 1.2 Förbättrad kapacitet hos offentliga institutioner och andra aktörer på nationell och lokal nivå att bidra till miljömässig hållbarhet, ökad motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer samt minskad klimatpåverkan GTP II talar om vikten av institutionsutveckling. Det finns en stark vilja hos den politiska ledningen i Etiopien att utveckla institutioner som kan främja miljö, klimat inklusive skog och mark. Inom miljöministeriet talar om vikten av att arbeta med behovsstyrd kompetensutveckling och plattformar där staten och det civila samhället kan interagera och lära av varandra. Ökad institutionell kapacitet förväntas hjälpa landet att genomföra Parisöverenskommelsens och den nationella utvecklingsplanen, GTP II, vad gäller hållbar ekonomisk tillväxt och hållbara utvecklingsresultat samt bli ännu mer framgångsrik i att söka medel från GEF. Inom portföljen prioriterades att förbättra kapaciteten hos offentliga institutioner särskilt inom skogsområdet, information om klimat och torka till bänder och boskapsskötare, effektivt användande av vatten i industriparker, effektiv stadsplanering, avfallshantering och batteriåtervinning och hållbar energi. Under året gavs stöd till dialog mellan miljöministeriet och SLU, dialog mellan SKL och Ministeriet för Urbana frågor och visst stöd till globala program med naturvårdsverket, Stockholms resiliensinstitut vad gäller implementering och genomförande av program av relevans för kapacitetsoch institutionell utveckling av miljöministeriet. Beslut fattades om stöd till SIWI och SMHI från bilaterala medel för kapacitetsutveckling. Planer utvecklades för analys av kompetens och sammanställning av tidigare analyser. Steg togs också i riktning om att inrättande av plattformar där personal inom enskilda organisationer i Etiopen och representanter för MoFEC/MoFFCC kan mötas och dela erfarenheter inom plattformar skapade för detta på nationell, regional och lokal nivå. En studieresa genomfördes till Sverige för en grupp av politiker och experter från MoEFCC. Syftet var att öka kunskap och kapacitet avseende kommersiell skogshantering och etablera kontakter med svenska institutioner. Efter besöket utvecklades en långsiktig plan för kapacitetsutveckling och svenska institutioner engagerades för dess genomförande. Lärare från SLU besökte Etiopien och 6
7 diskuterade ett utkast till samarbete samt prioriteringar. Ett starkt engagemang noterades också i kapacitetsutvecklingsinsatser för Mejang biosfäretablering i Gambella regionen, där 120 flickor ingår i 12 skolklubbar. Därtill utbildades runt 250 personer inom naturresurshantering för att aktivt engageras i lokal skogsvård. Insatsen ledde till ökat förtroende bland lokalsamhällets medlemmar, som därefter engagerat sig i skydd och utveckling av skogen Mål 1.3 Ökad produktion av och förbättrad tillgång till förnybar energi Etiopien prioriterar off- grid lösningar och solenergi samt småskalig vattenkraft, som en del av främjande av hållbar ekonomisk utveckling utan ökade utsläpp av koldioxid när man når status av ett medelinkomstland. GTP II talar om en utveckling ledd av den privata sektorn. Man har därför tagit fram en ny lagstiftning för samarbete mellan staten och den privata sektorn. Det finns också möjligheter att arbeta med privata företag genom upphandlingsförfarande, s.k. challenge fonder och att identifiera garantier. Det finns utmaningar kring etablering för den privata sektorn, tillgång till utländsk valuta och tillstånd för att importera ny teknik, vilket är viktigt för att expandera den privata sektorns roll i off grid lösningar för förnyelsebar energi. Portfölnivå Inom detta område har fokus legat på förbättrad produktion och tillgång till lösningar på förnyelsebar energi, fristående från landets formella elnät, framför allt inom solenergi och små vattenkraftverk genom stora globala och regional program; Energizing Development, ENDEV och REACT. ENDEV innehåller också arbete med batteriåtervinning genom ett privat företag med mål att reducera negativa klimateffekter och generera inkomster för ungdomar som samlar in och transporterar batterier för återvinning. För närvarande innehåller portföljen innehåller en beslutad insats, en challenge fund för förnyelsebar energi (REACT), som implementeras av AECF (African Enterprise Challenge Fund) med en budget på 52 millioner SEK i 4 år. Därutöver innehåller portföljen en insats under beredning, ett stöd till ENDEV (Energizing Development) med en föreslagen budget på 42 million i 4 år. Innevarande målsättning En överenskommelse (Compact) för förnyelsebar elförsörjning utanför de formella näten har signerats inom givarsamfundet men denna överenskommelse efterlevs inte i praktiken. Beredning av EnDev (Energizing Development) pågår med syfte att stödja förnyelsebara energilösningar utanför de formella näten (solceller, vattenkraft och batteriåtervinning). Insatsen som ligger på 42 millioner SEK väntas ge stöd till solenergi till lokala institutioner, (skolor och hälsocenter), samt små affärscenter. Arbetstillfällen för ungdomar förväntas att skapas i processen för batteriåtervinning. REACT-projektet som har beslutats förväntas engagera privata aktörer för att alstra och distribuera el från solceller och små vattenkraftverk till förmån för landsbygdssamhällen som idag saknar elnät. För närvarande innehåller portföljen enbart denna beslutade insats, med en budget på 52 millioner SEK och AECF som implementerande partner. 2.2 Stödområde 2: Stärkt demokrati och jämställdhet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter
8 2.2.1 Mål 2.1 Ökad rättssäkerhet Sida är en liten aktör på området och det finns relativt få partners att samarbeta med avseende detta strategimål. De flesta av våra partners är också små i denna sektor. Vidare har det svåra och oförutsägbara politiska läget påverkat rättssystemet och de aktörer som verkar inom rättssystemet. Landet har under en del av året utöver präglats av undantagstillstånd som åsidosatt många av rättstatens grundläggande principer. Detta är dock en bedömning som ambassaden tagit med i sin beräkning och utvecklingen mot strategimålet bör därför bedömas som en utveckling enligt plan men eftersom undantagstillståndet hindrat rättsosäkerhet är ändå bedömningen delvis enligt plan. Detta mål är nytt i strategin och kanske också det mest komplicerade målet inom stödområdet, givet instruktionen att samarbetet ska fokusera på stöd till icke-statliga aktörer och att samarbete med offentliga institutioner ska ses som komplement och bedömas som synnerligt strategiskt för att uppnå långsiktiga resultat. Analysen av typ och form av samarbete har inom detta målområde därför gjorts extra nogsamt och därför tagit mer tid än planerat. En ny portfölj är nu på plats och innefattar fokus på både det civila samhället som kan arbeta med medborgare och deras närsamhälle samt strategiska statliga aktörer med reformfokus och direkt via UNDP, huvudsakligen ansvarsutkrävande mekanismer såsom parlament, media, ombudmannainstitutioner och den nationella MR-kommissionen. Sida har under året ingått samarbete med två strategiska aktörer, Justice for All, en lokal NGO som arbetar med statliga aktörer, och UNDP för stöd till program inom demokratisk samhällsstyrning som ska leverara resultat på området, men det kommer inte att ske förrän Sida har emellertid en pågående insats inom området, ett samarbete med UNODC kring en straffrättsreform. UNODC har under året stött på problem både avseende dess egna mandat i landet, intern kapacitet, samt bristande politisk vilja hos dess huvudsakliga samarbetspart, Justitiedepartementet (i Etiopien Attorney General s Office) och resultaten har därför varit svagare än förväntat. Exempel på resultat är att UNODC tillsammans med intressegrupper och regeringen har analyserat system och struktur för straffrätt/straffprocessrätt och utvecklat ett utkast till ny strategi för straffrätt/straffprocessrätt. Strategin är nu överlämnad till justitiedepartementet som ska anta strategin och sedan utarbeta en genomförandeplan. UNODC har vidare under året genomfört en analys om hur barn som offer, förövare och intagen på anstalt påverkas av rådande rättsystem. En manual för fängelseadministration/personal har också utarbetats. Manualen anger hur anstaltsverksamhet ska bedrivas säkert och samtidigt säkerställa internationella konventioner och principer på området Mål 2.2 Stärkt demokratiskt ansvarsutkrävande och transparens på lokal nivå Den Etiopiska regeringen har tagit några inledande steg mot mer demokratiska reformer. Tonvikten på dessa reformer ligger på att öppna upp för ökat deltagande, öppenhet och möjligheter för befolkning att vara med och påverka beslut. Denna öppning sker huvudsakligen på lokal nivå och är ofta kopplad till tjänster inom sociala sektorer. Andra reformer finns inom ny vallag. Inom ramen för den politiska dialogen mellan premiärministern och vissa oppositionspartier diskuterades också terroristlagen och frigivande fångar som fängslats på grund av politisk aktivitet. Reform av media har föreslagits av media ministeriet. Utveckligen mot strategimålet går enligt plan men har markerats som gul då halva året hade undantagstillstånd och genomförandeet av demokratiska reformer var låga. Våra samarbetspartner arbetar i denna kontext och programmen förväntas röra sig framåt under UNDOC 2016 rapport plus intervjuer med UNODC personal. 8
9 Portföljen är nu i stor utsträckning färdigutvecklad med en bra balans mellan stöd till strategiskt statliga mekanismer för ansvarsutkrävande och icke statliga mekanismer för ansvarutkrävande såsom media och civilsamhället (UNDP programmet, beslut november 2017). Insatsen som avser utvecklandet av deltagande, öppenhet och ansvarsutkrävande på lokal nivå inom 5 sociala sektorer är också beslutat (december 2017). Båda dessa insatser kommer att leverera resultat under Under året har ambassaden vidare genomfört en mediastudie som följts upp av ett besök i Sverige av den etiopiske media ministern med team. Detta besök har lett till en början på ett samarbete inom mediaområdet som kommer innefatta stöd och samarbete med statlig, oberoende och social media. Detta samarbete kommer att generera resultat under Kvinnors deltagande i politiken ingår i stödet till UN-WOMEN. Sidas stöd till civila samhället inom det tematiska området kvinnors rättigheter levererade resultat för ansvarsutkrävande och transparens. Detta stöd omfattade ett samarbete med 5 lokala organisationer som på gräsrotsnivå arbetade med att bygga kunskap om rättigheter, hur man för dialog och påverkar beslutfattare om tjänster. Den huvudsakliga målgruppen var kvinnor och lokala myndigheter och beslutsfattare. Exempel på resultat är mer och bättre samarbete mellan invånare och beslutfattare om tjänster till befolkningen, bättre förståelse hos lokala myndigheter om behovet av att konsultera medborgare och på basis av detta designa och fatta beslut om service som befolkningen vill ha, ökad öppenhet i beslut och budget på lokal nivå Mål 2.3 Stärkt kapacitet i det civila samhället att verkar för öppenhet, ansvarsutkrävande och ökad respekt för mänskliga rättigheter Analys av utvecklingen mot strategimålet ger en mångfacetterad bild. Å ena sidan är möjligheterna för civila samhället i Etiopien att verka oförändrade och alltjämt mycket begränsade. Den restriktiva lagstiftningen är bibehållen även om det diskuteras revidering av lagen. Detta gör att det finns max en handfull traditionella MR-organisationer som är verksamma i landet och kan agera den ansvarhetsmekanism som det kan göra i andra länder. Å andra sidan finns det drygt 3000 CSO:er registrerade i landet. De flesta av dem kompletterar regeringens agenda avseende tjänster på lokal nivå. Inom ramen för detta arbete finns som tidigare och nedan nämns ett ökat utrymme att bedriva påverkansarbete och bidra till öppenhet och ansvarsutkrävande samt ökad respekt för sociala rättigheter. I väntan på ett nytt lagförslag och innan bedömning gjort om vilka förslag av de som civilsamhäller fört fram tas om hand i detta förslag görs bedömningen att uppfyllelse av strategimålet går delvis i önskvärd riktning. Portföljen består huvudsakligen av två program som innefattar stöd till civila samhället som på olika sätt arbetar med sociala och ekonomiska rättigheter med särkskilt fokus på kvinnor och utsatta grupper. Insatserna består också utöver den tematiska delen av kapacitetsutveckling av lokala organisationer som verkar på bynivå. Programmet ger också stöd till en svensk enskild organisation, SELAM som arbetar med dessa frågor med hjälp av kultur i olika länder inklusive Etiopien. 4 Evaluation of 3rd Call off of civil society support through umbrella organisations
10 Inom ramen för Sidas stöd till det civila samhället, framförallt på området jämställdhet, kvinnor och utsatta gruppers rättigheter finns resultat som påvisar att civila samhället har stärkt sin kapacitet att representera och organisera sin befolkning, påverka lokala myndigheter att samarbete mer med lokalbefolkning och gjort lokala myndigheter mer öppna med beslut som berör befolkningen. Ambassadens stöd till det givargemensamma stödet till det civila samhället, Civil society support programme, CSSP är nu i sin slutfas och nytt samarbete bereds. Programmet innefattar finansiellt stöd och kapacitetsutveckling till nästan 600 lokala organisationer. Exempel på resultat är mer kunskap och kapacitet hos civila samhället om hur man organiserar kvinnor och män och hur man påverkar myndigheter. Detta har lett till ökad öppenhet och ansvarstagande hos lokala myndigheter samt minskat användande av skadliga traditioner inklusive kvinnlig könsstympning och barnäktenskap i de områden som organisationerna har varit aktiva. Människor med funktionshinder har fått stöd att gå till skolan och barn i avlägsna områden har mobiliserats för skolgång Mål 2.4 Ökad respekt för och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Utveckligen mot målet går i positiv riktning. Landets utvecklingsplan, GTP II prioriterar hälsosektorn och särskilt frågor som minskad mödradödlighet och förbättrad tillgång till preventivmedel. Vidare visar området positiv utveckling avseende tillgång till säker abort, sexualundervisning i skolorna samt minskat användande av skadliga traditioner såsom kvinnlig könsstympning och barnäktenskap Portföljen består i nuläge av huvudsakligen en insats, stöd till UNFPs hela landplan, genom ett procentuellt stöd till hela verksamheten för Etiopien, På så sätt får vi ett brett och effektivt stöd till hela målområdet. UNFPA har levererat väl på områdena mödradödlighet, tillgång till preventivmedel och har en gott samarbete med regeringen på området. Ambassaden bedömer att portföljen skulle behöva kompletteras med ett stöd till en icke statlig aktör som kan bedriva ett vassare påverkansarbete i synnerhet kring frågor som rör unga kvinnors sexuella rättigheter och HBTQ-frågor. Portföljen består i nuläge av huvudsakligen en insats, stöd till UNFPAs landplan för Etiopien, Denna insats komplimenteras av stöd till ett antal civilsamhällsorganiationer, (se strategimål 2.2.3) som verkar inom området kvinnors rättigheter och i synnerhet kopplat till könsstympning. Exempel på resultat är ökad tillgång och användande av preventivmedel, ökad kunskap om behovet av preventivmedel för unga ogifta kvinnor bland hälsopersonal, minskad mödradödlighet,ökat antal kommuner/byar som gått ut och tagit officiell ställning mot kvinnlig könsstympning Stödområde 3: Förbättrade möjligheter och verktyg för fattiga människor att kunna förbättra sina levnadsvillkor Mål 3.1 Förbättrade förutsättningar till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, i synnerhet för kvinnor och ungdomar 5 Evaluation of 3rd Call off of civil society support through umbrella organisations Progress report UNFPA Ethiopia 8th Country Programme 10
11 Arbetslöshet i Etiopien är primärt ett urbant fenomen. På landsbygden är undersysselsättning samt working poor dominerande. Arbetslösheten i storstäderna är dock hög (i Addis ca 24 procent), i synnerhet för kvinnor och ungdomar som ligger konsekvent högre. Trots att nyetablerade industriparker bedöms kunna skapa ett stort antal nya jobb krävs bredare och djupare insatser för tillfredsställande sysselsättningsskapande för kontinentens andra största och snabbt växande befolkning. Inflödet av FDI förväntas bero på vilket momentum storsatsningar på industriparker kommer att uppvisa under Utvecklingen av en tillverkningsindustri som utgör 5 procent av BNP ligger långt från både afrikanska medelvärden (10 procent). En viktig förutsättning för att arbete skall betraktas som produktivt och anständigt är att lönerna går att leva på. Att stimulera hållbara inkomsthöjningar är därför prioriterat i landet 5-åriga utvecklingsplan GTP II. Inkomstförbättringar främjas både genom produktivitetshöjande insatser, och genom främjande av en övergång från mindre produktiva sektorer till mer produktiva sektorer samt diversifiering av jordbruket. Ny lagstiftning för reform av och utveckling av hållbara industriparker som kan attraherar utländska investeringar. Entreprenörskap främjas och mobilisering, produkters värdekedjor, tillgång till finanser. Trots fokus i GTP II och vissa reformer för ökade utländska investeringar så är det politiska utrymmet för genuina privatsektorreformer till förmån för en dynamisk privatsektorledd tillväxt positivt i teorin men i praktiken kraftigt begränsat till områden som inte bedöms utmana existerande politiska kontrollstrukturer. Kraftiga begränsningar för gränsöverskridande handel, valutareglering samt monopol inom finanssektor och telekom bedöms begränsa potentialen för förändring i kölvattnet av en rad mindre och till synes kosmetiska förbättringsåtgärder. Arbete med tillgång till effektiv sysselsättning står därför inför många utmaningar. För att stimulera hållbar förändring i riktning mot produktivitet, inkomstökningar och bättre arbetsvillkor har över personer fått kapacitetsstöd i sysselsättningsrelaterade program under Insatserna adresserar en rad kritiska flaskhalsar som identifierats avseende produktivitet, tillgång till marknader och tjänster, yrkeskunnande, reformkapacitet, förhandlingsförmåga och inklusive, hållbara affärsmodeller. Samtliga ungdomar som examinerats från det Sida-Volvofinansierade yrkesutbildningsprogrammet för lastbilsmekaniker på SELAM college har hittills fått jobb. Denna grupp av en växande andel studenter på SELAM är unga kvinnor som i sin tur blir förebilder för andra kvinnors inträde i en mansdominerad sektor. Både män och kvinnor gynnas av marknadssystemförbättringar med fokus på miljövänligt inklusivt skogs- och jordbruk i programmen i Majang (TNS/MELCA) och Amhara (ORDA/Mercy Corps/Farm Africa). Små och medelstora företag får ökad tillgång till krediter i programmen som implementeras av IFC och ENAT banken, med rekryteringar till följd som betyder nyskapade jobb för målgruppen. Även det program för kvinnliga entreprenörer i Amhara (AWEA, Amhara Women s Entrepreneurship Association) har enligt en slututvärdering 2017 lett till ökad kapacitet inom organisationen och affärsmöjligheterna för deras medlemmar, som i antal uppgick till över i september 2017, har förbättrats. I samarbetet med ILO och H & M förbättras arbetsvillkor och löner genom ökad förhandlingskapacitet hos arbetsmarknadens parter i Etiopiens textilindustri. Ett samarbete mellan Addis Ababa University och Jönköpings Universitet bedöms bidra till strategimålet genom att tillgodose behov av högre ledarskapsutbildning till gagn för Etiopiens näringsliv och det civila samhället. Även om studenterna på dessa program inte bedöms komma från den fattiga målgruppen, kan bättre ledarskap i små, medelstora och stora företag övervinna flaskhalsar i tillväxtsektorer där potentialen är stor för jobbskapande av relevans för den primära målgruppen, fattiga människor. Ett nyetablerat sysselsättningsprogram med pilotverksamhet i Addis Ababa förväntas därtill under implementeringsfasen hållbart förbättra inkomstmöjligheter och arbetsvillkor för ungefär fattiga kvinnor och ungdomar i området. Fokus kommer att vara på entreprenörskap och att länka fattiga kvinnor till befintliga jobb i det privata näringslivet samt bidra till kapacitetshöjning av dessa personer för att göra dem mer anställningsbara.
12 Över personer har fått 22% ökade inkomster och/eller 25% reducerade kostnader till följd av programmet med fokus på honung, kryddor och kaffe i Gambella. Personerna kommer från marginaliserade skogsnära samhällen i livsmedelsosäkra områden i Mejang skogen. Förbättrade kapaciteter och mekanismer för konflikthantering har uppmätts i textilfabriker länkade till det Sidafinansierade samarbetet mellan H&M och ILO. Indikatorer för konflikthantering mäts dock på olika sätt i olika fabriker, och den sammanvägda effekten av programmet kommer först att framgå vid en större utvärdering i slutet av Mål 3.2 En hållbar livsmedelsförsörjning med särskilt fokus på ett motståndskraftigt lantbruk Främjande av livsmedelssäkerhet på hushållsnivå är en prioriterad fråga för den etiopiska regeringen. En utmaning är att skapa en resiliens som är transformativ för jordbrukare och boskapsfödare. Detta görs genom nytt stöd rån den gröna klimatfonden och andra klimatsmarta jordbruksinsatser där produktion av grödor med stor avkastningspotential länkas till fungerande marknadssystem, bredare stöd till hållbar naturresurshantering, skydd av våtmarker samt skapande av arbetstillfällen. Produktiviteten i markanvändning ökas genom reducerad erosion och förbättrad jordkvalitet. Mer än 8 miljoner människor fick stöd genom sociala skyddsnät under 2017 och lika många fick stöd genom matutdelning inom ramen för humanitärt stöd och därför är det svårt att säga att det ambitiösa strategi målet kunnat uppnås. Jordbruk och boskapsskötsel är till stor del fortfarande regnberoende, utvecklingen av den privata sektorn i sin linda med många hinder att ta sig igenom. Handel är relativt outvecklad, särskilt i rurala områden. Etiopien visar på handlingskraft att utveckla motståndskraftigt jordbruk och boskapsskötsel och arbetar nu med en resilensplan. Arbete pågår med att applicera den i låglandsområden. Flertalet insatser har försörjningsfrämjande dimensioner som på olika sätt bidrar till ökad livsmedelssäkerhet. Samarbetet med UNDP har genererat sysselsättningsmöjligheter för bland annat kvinnor och ungdomar genom odling av sticklingar och plantering, produktivitetshöjande insatser för klimatsmart jordbruk och bevattning, marknadsutveckling och tillgång till finansiella tjänster i livsmedelsosäkra områden, likväl som i områden som inte klassats som livsmedelsosäkra men där många människor lever i livsmedelsosäkerhet. Inom ramen för stödet till pågående biosfäretablering i Majang arbetar MELCA och TechnoServe med goda resultat för främjande av skogsvänliga inkomstmöjligheter, insatser som indikerat positiva resultat även för livsmedelssäkerheten för målgruppen som befinner sig i en livsmedelsosäker miljö. Ett nyetablerat program för främjande av urbana försörjningsmöjligheter för kvinnor och ungdomar förväntas på sikt ge resultat för ett större antal fattiga människor som idag lever i livsmedelsosäkerhet. Under 2017 fattades beslut om ett nytt resiliensstöd till WFP för arbete med jordbruk och konstbevattning för flyktingar från Somalia och värdsamhällena vid de floder som rinner till Dolo Ado, på gränsen till Somalia. Resultat från detta program tillsammans med WFP, Farm Africa och Mercicorp blir viktig att följa under Det stora antalet människor i behov av humanitärt stöd under 2017 gör att strategimålet markerats som går i delvis rätt riktning även om porföljen är relevant och genomfördes enligt plan. Runt 900 hushåll har utbildats avseende klimatförändringar och motståndskraftigt jordbruk med målet att producera mer hållbar avkastning under odlingssäsongen 2018 Runt 5000 personer fick samtidigt via ORDA utbildning inom olika former av klimatsmart jordbruk i livsmedelsosäkra områden i Amhara, med syfte att främja klimatsmart produktivitet, öka inkomster och minska livsmedelsosäkerhet. 120 ungdomar fick med stöd via Farm Africa lära sig tillverka energisnåla 12
13 spisar, varpå de kan generera inkomst genom försäljning inom sina lokalsamhällen och därmed främja både livsmedelssäkerhet och positiva klimateffekter i samhället barn har fått förbättrad näringsförsörjning genom hållbar skolmjölksförsörjning, självfinansierad efter en initial subvention från Sida. 66 förmånstagare i svenskfinansierade program för hållbar försörjningsutveckling i matosäkra delar av Gambella rapporterar en månads reducerad matosäkerhet under Mål 3.3 Förbättrat affärsklimat för hållbar och inkluderande näringsverksamhet och stärkande av institutioner Inklusiva affärsklimatreformer uppstår i en komplex interaktion mellan lagstiftande myndigheter och de näringsaktörer som påverkas av rådande affärsregelverk. I Etiopien har en sådan dialog växt fram som en relativt ny företeelse sedan 1990-talet då en privat sektor växte fram för första gången sedan kommunistregimens fall Efter ett sammabrott i förhandlingarna mellan offentliga och privata aktörer runt valen Handelskamrarna i Etiopien, har bäst förutsättningar att representera näringslivets röst i reformdialogen och fortsatt stödja denna dialog men staten och det privata näringslivet. Under 2017 sattes den etablerade dialogplattformen med lokala näringsaktörer på prov genom minskad givarfinansiering och genom konkurrens genom den nystartade etiopiska investeringskommissionen. Den etiopiska handelskammaren får också fortsatt stöd till förberedelser till strategisk dialog mellan den lokala privata sektorn och staten. Det politiska utrymmet för genuina privatsektorreformer till förmån för en dynamisk privatsektorledd tillväxt är positivt i teorin men i praktiken kraftigt begränsat till områden som inte bedöms utmana existerande politiska kontrollstrukturer. Kraftiga begränsningar för gränsöverskridande handel, valutareglering samt monopol inom finanssektor och telekom bedöms begränsa potentialen för förändring i kölvattnet av en rad mindre och till synes kosmetiska förbättringsåtgärder. Ännu kan man inte se något genombrott för den privata sektorns status och ett förbättrat affärsklimat. Affärklimatreformer främjas genom pågående program till Etiopiens handelskamrar (PSD Hub), genom IFC Investeringsklimatreformprogram, samt genom interaktioner med lokala myndigheter för att främja inklusivt näringsliv i Mejang (Technoserve, TNS), Amhara (AWEA, Mercicorp, ORDA), Dessa program bedöms komplettera varandra, medan ytterligare ansträngningar planeras för att bättre tillvarata synergier mellan programmen och ett gemensam lärande fattades beslut om ett program i DoloAdo i Somaliregionen. Resultat förväntas Ett annat nytt program har utformats 2017 för att explicit skapa synergier till förmån för kvinnor och ungdomar i Addis Ababa (LI-WAY). Om modellen visar sig framgångsrik kan den replikeras för andra relevanta urbana centra i Etiopien. En översyn av investeringsklimatportföljen kommer att göras 2018 för att allokera resurser där de kan göra störst nytta för målgruppen. Med stöd från våra insatser har fler än 50 förbättringar skett av näringslivets ramar och regelverk, på nationell, regional eller institutionell nivå. Till exempel har en ny proklamation för kooperativ i Gambellaregionen underlättat etablering och verksamhet för kooperativ verksamhet i regionen. På samma sätt har arbetet varit katalytiskt för en skattereform för kooperativ i Gambellaregionen. Den har förbättrat möjligheterna för den skogsnära befolkningen att minska omkostnaderna för sin näringsverksamhet. Därtill har tillgång till finansiering för näringslivet förbättrats inom flera områden, vilket reducerar en central flaskhals för näringsutövning i Etiopien. Under året har ett dussin kooperativ i Gambellaregionen fått hållbart ökad tillgång till finansiering, till följd av svenskfinansierade insatser. 36 små och mellanstora företag har fått krediter till följd av kapacitetsförhöjande insatser från svenskfinansierade program implementerade av IFC. Ytterligare tre
14 har fått krediter under uppstartsfasen av ett Sida-USAID garantiprogram för kvinnliga entreprenörer via ENAT banken Mål 3.4 Förbättrad tillgång till social trygghet för människor som lever i fattigdom Den etiopiska regeringen implementerar ett stort och utbrett program för sociala skyddsnät under PSNP (Productive Safety Nets Programme), som når åtta miljoner människor. Sociala skyddsnät i Etiopien består av ett stort antal insatser, inklusive ett program för landsbygden (PSNP 4) som mer nyligen kompletterats av ett program för stadsmiljöer, U-PSNP (Urban Productive Safety Nets Program). Landsbygdsprogrammet har utvecklats gradvis sedan starten PSNP är unikt i jämförelse med program för sociala skyddsnät i de flesta andra länder genom att det innehåller en krisbudget, (contingency) för oförutsedda krisperioder där 7-9 procent av fondens medel kan slussas till humanitära insatser och extra utdelning av medel till de som identifierats i särskilda studier. Till skillnad från i andra afrikanska länder är statens ägarskap och hängivenhet relativt stor. Därutöver har PSNP implementerats genom befintliga offentliga system och bedöms ha gjort signifikanta bidrag till minskad fattigdom och humanitär krisrisk i Etiopien. Den huvudsakliga utmaningen för sociala skyddsnät i Etiopien är att relaterade insatser är fragmenterade och inte alltid effektiva i att nå de grupper med störst behov av stöd. Beslut om stöd fattades i oktober och december och resultat kommer att kunna bedömas under För 2017 är resultatet att beredning genomförts och beslut fattats. Portföljen för sociala skyddsnät har varit under utveckling under 2017 och innehåller för närvarande en insats som implementeras av UNICEF. UNICEF arbetar inom ramverket för PSNP urbant och på landsbygden och har engagerats för att stödja implementeringen av en integrerat socialskyddssystem som tar ett multisektorperspektiv i identifierade miljöer i stad och på landsbygd. Programmet syftar till att skapa länkar från förmånstagare till kompletterande sociala tjänster, stärka systemansatsen för sociala skyddsnät och stödja utvecklingen av ett tillförlitligt statligt dirigerat implementeringssystem med en solid arbetsstyrka för social välfärd. UNICEF kommer också att stödja statliga myndigheter att etablera och stärka en koordineringsmekanism för social välfärd och på alla nivåer och stödja utvecklingen av ett informationssystem för strategisk styrning samt ett nationellt välfärdsregister. Stöd kommer också att utgå till analys av budgetutrymme for barnanpassad social välfärd, till samverkan med den regionala organisationen CHAI som arbetar med bybaserade hälsoförsäkringar. UNICEFs stöd går också till att förespråka lokalt finansierade välfärdssystem och stärka koordineringen vid krisinsatser. Insatsen innehåller också en krisresponselement med syfte att etablera ett effektivt socialt skyddsnät på landsbygden som har potential att replikeras i akuta krissituationer, då dessa sätter igång ett behöv av övergångslösningar för utsatta kvinnor och barn Försörjningsförhöjande insatser är också intimt förknippade med social välfärd, då transfereringar av kontanter kan underlätta för målgruppen att delta i inkomstgenererande aktiviteter. Resiliens är också intimt förknippat med insatsen både genom en stark länk till sociala skyddsnät och kontanta transfereringar till resiliens bland utsatta grupper, men också genom ett direkt fokus på resiliens och statliga myndigheters krishanteringsförmåga genom välfärdssystemen. Under 2018 kommer insatsen att särskilt i urbana områden dra på erfarenheter från lokala NGOer som fått mångårigt stöd från Sida. En pilot planeras i Bahai Dar. Den förväntade effekten av insatser för målgruppen är ett integrerat socialt trygghetssystem som 14
15 förväntas leda till långsiktig fattigdomsreduktion och även förbättringar av näringsintag, hälsa, utbildning, ägarskap av tillgångar och generellt välmående. Insatsen förväntas även generera evidens till stöd för beslutsfattare i utvecklingen av mer effektiva välfärdssystem, som i sin tur kan underbygga årsgenomgångar i den sociala sektorn och för framtida perioder av PSNP och U-PSNP. Insatsen förväntas ge resultat under Implikationer för det fortsatta strategigenomförandet Strategin från 2016 är relativt ny och fortsatt relevant. Eftersom det inte blir ett utökat strategibelopp utforskas möjligheterna att nyttja garantier, samt arbete med regionala och globala medel. Sverige har i Etiopien en särskild nisch vad gäller kapacitets- och institutionsutveckling, inom miljö, klimat, resiliens, jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och katalytiska insatser inom demokratisering. Svenska aktörer har under 2017 genom svenskt utvecklingssamarbete ökat sin närvaro Etiopien. Vi har SLU som arbetar med institutionsutveckling på nationell, regional och lokal nivå av Klimat-, skog- och miljöministeriet, SMHI som b.la. arbetar med institutionsutveckling information om klimat och torka, samt Stockholm International Water Institute, SIWI som arbetar med effektivt utnyttjande av vatten i industriparker och industrier. SKL kommer med globala Sida medel för stadsplanering och sådant stöd har vi också i andra städer via UN- HABITAT. Vi har ett långvarigt stöd till privatsektorutveckling i Etiopien på micro- meso- och makronivå. Detta ger oss möjlighet till dialog om den privata sektorn roll på olika arenor. I miljö- och klimatfrågor och energi har vi stor samsyn med Etiopien. GTP II har integrerat SDG:s och det ger oss möjligheter att föra dialog om genomförande av SDG:s, inklusive vikten av institutionsutveckling för effektiv hållbar tillväxt.
Moçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Moçambique 2015 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.019 Regeringsbeslut
Resultatstrategi för Bangladesh
Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Etiopien. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Etiopien 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.regeringen.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2016 Artikelnr: UD 16.016 Regeringsbeslut
Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014
Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning
Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete ger resultat Resultatrapporten om Finlands utvecklingspolitik 2018 presenterar resultat av Finlands
Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt
Strategirapport 2016 för Etiopien
Strategirapport för Etiopien -2020 2017-05-23 Ärendenummer: 16/000112 Sammanfattning av utvecklingen mot strategiresultaten och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av utvecklingen mot
Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017
Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga
Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden
Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat
Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling
Bilaga till regeringsbeslut 2018-05-31 (UD2018/09125/IU) Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd
Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet
Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.052 Regeringsbeslut för Guatemala togs 2016-10-06.
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Artikelnr: UD 16.051 Regeringsbeslut för Bolivia togs 2016-10-06. Strategi för Sveriges
Tanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania 2013 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.015
10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016
Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sudan 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zimbabwe
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zimbabwe 2017 2021 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zimbabwe 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Program för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Burkina Faso
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Burkina Faso 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Burkina Faso 2018 2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken
Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete
20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Uganda
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Uganda 2018 2023 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Uganda 2018 2023 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt
Extremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Somalia
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Somalia 2018-2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Somalia 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa
Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden
Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet
Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers
Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya 2016-2020 1. Inriktning Svenskt utvecklingssamarbete med Kenya inom ramen för denna strategi ska bidra till en förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016
Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Sammanhållningspolitiken
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal
Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
1. Allmänna synpunkter och slutsatser
2016-06-27 Svar på remiss av regeringens skrivelsen Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Ambassaden i har mottagit förslaget till nytt Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet
Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd
Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Ambitionsnivån: Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Men Det är skillnad på att vara bäst i världen och göra det som
Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige
Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige 2014-2020 Möjligheternas landsbygd Tranås, 8 oktober 2015 johan.magnusson@jordbruksverket.se Leadermetoden Boende och verksamma driver och påverkar
Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015
Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Resultatstrategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 Ökat antal kvalificerade svenskar i av regeringen prioriterade
52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK. 54 Strategiperiod 2009 2013. Bedömning av strategigenomförande och resultat
September 2012 september 2013 Del 1: Rapportering av strategigenomförande och resultat Vietnam Utbetalt belopp 2013 Antal avtalade insatser 52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK belopp 54 Strategiperiod 2009
LUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING
Lokalekonomidagarna Docksta, 18 april 2013 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Yvonne von Friedrichs Avdelningen för Ekonomivetenskaper och Juridik Mittuniversitetet UTMANINGAR FÖR LOKAL VÄLFÄRD
Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.030
Policy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013
Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete
Myanmar. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Myanmar 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.024 Resultatstrategi
Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
inom hållbar social utveckling
Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling 2018 2022 Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och
Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet
1(5) 2016-07-01 Utrikesdepartementet Anna Gustafsson 072-525 7464 anna.gustafsson@tco.se Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet UD2016/09273/IU TCO välkomnar att ramverket framhåller att Sveriges
Demokratiska republiken Kongo
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Demokratiska republiken Kongo 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr:
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Afrika söder om Sahara
Strategi för Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Afrika söder om Sahara 2016 2021 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.regeringen.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.034 Regeringsbeslut
Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper
Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper Prioritetsområde I: KVINNORS OCH FLICKORS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER HAR FÖRBÄTTRATS Projektet/programmet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Mali Stockholm Tel: , Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Mali 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.regeringen.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.032 Regeringsbeslut för Mali togs 2016-06-16. Strategi
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd
Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Ambitionsnivån: Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Julius Kramer Det är skillnad på att vara bäst i världen och att
Strategi hållbar fred
Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,
Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform
Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor
Information kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Vägen till Addis Financing for Development juli 2015
Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.
2 2 Regeringsbeslut 11:2 REG ER! N G EN 20 15-07-09 UD2015/1620/USTYR Utrikesdepartementet STATSKONTORET Statskontoret Box 8810 10420 Stockholm Dnr Avd 2015-08- 12 Sign: Uppdrag till Statskontoret att
Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018
Kommenterad dagordning Ministerrådet 2018-06-14 Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål
Europeiska socialfonden 2014-2020
Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat
Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna
Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets
Programmen och pengarna
Utvärderingsrapport 2018:3 Programmen och pengarna Resultat från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regionaloch socialfondsprogrammet 2018 Författare Redaktör Linnéa Asplund, Jordbruksverket
CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region
Bilaga 1 CSR-strategi Koncernen Stockholm Business Region Sammanfattning För att systematiskt styra det sociala hållbarhetsarbetet inom Stockholms Stadshus AB och dotterbolagen har kommunfullmäktige i
Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i
Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service
AGENDA 2029 Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning 2016
AGENDA 2029 Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning 2016 Agenda - Välkomna och presentation av Swedfunds tillförordnade VD Gerth Svensson - Förändrad ägaranvisning 2017 - Swedfunds Integrerade
Utvecklingssamarbetets tematiska inriktning
Sid. 1(6) 2016-07-01 Embaixada da Suécia Maputo Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet (UD:s diarienummer UD2016/09273/IU) Ambassaden Maputo välkomnar möjligheten att kommentera
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att
Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015 september 2011 september 2012
Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015 september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Under 2011 framtog Sida ett nytt och anpassad anvisningssystem
Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
U2014/6874/IS Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) 2014-12-01 Utbildningsdepartementet Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 12 december 2014 Kommenterad
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Policy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Gör såhär! Bilaga intressanmälan
LOKALT LEDD UTVECKLING LEADER NÄRHETEN Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet - för alla Gör såhär! Bilaga intressanmälan Innan du börjar med Intresseanmälan - Lokal bilaga ska du läsa igenom
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,