Fysiska institutionen Styrelsen Sammanträde nr 5/2015 onsdagen den 16 september 2015 Kl Plats: Sammanträdesrum H422

Transkript

1 Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 5/2015 onsdagen den 16 september 2015 Kl Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Knut Deppert, professor, ordf Dan Hessman, univ.lektor Anders Mikkelsen, professor Charlotta Nilsson, univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor Maria Messing, bitr.univ.lektor Else Lytken, univ.lektor Suppleanter Claes-Göran Wahlström, professor Jan Pallon, professor Christelle Prinz, univ.lektor Sven Åberg, professor Joachim Schnadt, professor Mattias Richter, univ.lektor TA-personal Cecilia Bille, ekonom Anneli Nilsson-Ahlm, ekonom Bengt Meuller, forsk.ing Studenter David Winge, doktorand Lovisa Waldner, GLUFS Daniel Damberg, TLTH Katarina Lindqvist, ekonom Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Göran Frank, forsk.ing Cerina Wittbom, doktorand Johanna Paulsson, GLUFS Filip Thor, TLTH Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén Britt-Marie Hansson, adm.chef, Per Kristiansson, st.f.o. bitr.prefekt, Tomas Brage, huvudstudierektor Nfak, Elisabeth Nilsson, studierektor Tfak och Evert Stenlund, studierektor FU har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga 6 Institutionsfrågor 6.1 Halvårsbokslut. Information. Bilaga 6.2 Budget 2016: Institutionsgemensamma kostnader. Diskussion. Bilaga 6.3 Återvinningssystem inom institutionen. Information. 6.4 Jämställdhets- och likabehandlingsplan. Diskussion. Bilaga 7 GU-frågor 7.1 Fortsatt arbete med anpassning till tilldelning. Information

2 8 FU-frågor 8.1 Nytt forskarutbildningsämne Nanovetenskap. Diskussion. Bilaga 9 Lokalfrågor 9.1 Omflyttningar inom huset. Information. 10 Övriga frågor 11 Nästa styrelsemöte 14 oktober 2015, kl Möten under hösten 2015: 11 nov. och 16 dec. Knut Deppert prefekt

3

4

5 Fysiska institutionen Lunds universitet INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL STYRELSEMÖTE I SEPTEMBER Prefektbeslut - F2015/294, U2015/298, P2015/2537, P2015/2538, bilaga. 2. Hänt sen sist - Partikelfysik flyttade till A 400, renovering av B 300 är på gång. - NanoLund blev Lunds universitets centrum för nanovetenskap (Dnr STYR 2015/682) med invigning 21 aug aug: Långt strömavbrott aug: Strategidag med avdelningsföreståndare. - 3 sep: Lärarmöte LTH inom institutionen. - Sofia Feltzing utsågs som elektor till val av nya ledamöter till ämnesråden VR- NT med Anders Oskarsson som personlig ersättare. - Löneförhandlingar mellan fakulteterna och fackföreningar påbörjades. 3. Institutionen - Överenskommelse med LTH Service och Teknik om drift, underhåll och support av AV- utrustning i Rydbergsalen, K404 och D- salen. - Fönsterbyte i H och C är på gång. - Överenskommelse mellan Nfak och LTH om biblioteken vid gemensamma biblioteken som innebär organisatoriskt tillhörighet för vårt bibliotek till Nfak och en basresurs på 1,8 heltidsekvivalenter är på gång aug: Dirk Rudolph blir ny avdelningsföreståndare vid avdelning för kärnfysik, Kristina Stenström Eriksson blir stf. avdelningsföreståndare. 4. Aktuellt från universitetsledningen och fakulteterna LU - 12 jun: Reviderad Arbetsordning för LU. Ändringarna innebär att det nu inrättats en universitetsgemensam forskarutbildningsnämnd och att utbildningsnämnden i och med det fått förändrat uppdrag. - Ett arbete pågår att använda en modul i TimeEdit för användning som personalplanering - 20 maj: handlingsplan för utveckling av e- lärande. - Pilotprojekt inför arkivering av forskningshandlingar är på gång. - Diskussionerna inför inrättandet av ett centrum för medicinsk teknik pågår. - Översyn över organisationsstruktur och uppgifter för Sektionen för forskning, samverkan och innovation pågår. - Utvärdering av LUNARC pågår. - En arbetsgrupp för framtagandet av en universitetsstrategi för Max IV och ESS ska tillsättas. - LERU- gruppen för naturvetenskap lobbar för att grundforskning ska få mer utrymme inom H sep: LU stöd till utnämnda Wallenberg Academy Fellows fr o m 2016 (Dnr STYR 2015/919) 1 Månadsrapport till styrelsemöte i september 2015

6 NatFak - Ny kanslichef from 1 sep: Catrin Malmström jun: Riktlinjer kring inkommande Erasmuspraktikanter. - Budgetdiskussioner GU är på gång - Fyllnadsval är på gång (till universitetskollegiet och valberedning) LTH - En "kurs" inrättades i samarbete med teaterhögskolan om "stage performance" för lärare - Kravprofilen för professorsbefordran ses över (dagens känns otydlig) - Arbete med omorganisation av Fo- och FU- samt GU- organisation fortgår - Diskussion om varumärke LTH är på gång. - DDG ska inventera IT- system inom LTH. 5. Arbetsmiljö - Årliga hälsoundersökningar är på gång. 6. Forskarutbildning - Stickprovsutvärdering inför UKÄs utvärdering av forskarutbildning på LTH är på gång. 7. Övrigt - 29 sep kl sep kl 12: Genusworkshop "Från klibbiga golv genom glastaket", bilaga - 8 okt, kl 12-16: Intro till nyanställda vid institutionen 2 Månadsrapport till styrelsemöte i september 2015

7 Dnr: F 2015/ augusti 2015 Till F-sektionen samt Glufs Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Beslut angående stimulansmedel Bakgrund: Sedan hösten 2007 stödjer Fysiska institutionen pluggkvällar arrangerade av F-sektionen från LTH samt Fysiker från NV med 3000 kr per anordnad pluggkväll, dock maximalt kr per studentgrupp (F resp NV) och verksamhetsår. Beslut: Detta stöd fortsätter att gälla även för läsåret 2015/2016. Skriftlig redogörelse samt dokumentation av aktiviteterna skall inlämnas senast en månad efter genomförda aktiviteter och är ett villkor för fortsatt stöd. Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

8 Dnr: U 2015/ augusti 2015 Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Beslut angående Studierektor forskarutbildning Bakgrund Vid institutionen ska det finnas en Studierektor forskarutbildning. I nuläget har Evert Stenlund uppdraget. Han kommer inom kort att gå i pension, och det finns behov att fasa in en efterträdare. Beslut Evert Stenlund fortsätter som Studierektor forskarutbildning fram till pensionen med 30 % omfattning. Göran Frank, avdelningen för kärnfysik, får uppdraget som biträdande studierektor med 10 % omfattning fr.o.m. 1 september Efter pensioneringen av Evert Stenlund får Göran Frank uppdraget med 30 % omfattning. Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

9 Dnr: P 2015/ augusti 2015 Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Beslut angående arvode för opponent vid licentiatseminarium Bakgrund Vid Naturvetenskapliga fakulteten finns föreskrifter om arvode för opponent vid licentiatseminarium. Vid LTH finns det inte något sådant beslut, däremot gängse praxis vid vissa institutioner. Beslut I enlighet med föreskrifter vid Naturvetenskapliga fakulteten beslutas att opponenten vid licentiatseminarium ska erhålla ett arvode om 3500 kr för fullgjort uppdrag. För opponent verksam vid Lunds universitet kommer arvodet att betalas ut till institutionen, dvs. inte personligen. För opponent verksam utanför Lunds universitet betalas arvodet ut som en personlig ersättning. Knut Deppert Prefekt Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

10 Fysiska!institutionen! Professor Knut Deppert Prefekt!!! Kompletterande beslut ang. erbjudande av hälsoundersökning till anställda vid Fysiska institutionen. Vi har under ett antal år erbjudit våra medarbetare hälsoundersökning med olika intervall beroende på ålder. Dessutom erbjuds de som nyanställts under senaste året hälsoundersökning. Vi vidgar nu detta begrepp, när det gäller de som är under 40 år, till att också omfatta de som anställts på en ny befattning om denna är 2 år eller längre. För 2015 gäller att: De som under året fyller 60 år eller mer erbjuds hälsoundersökning. Alla tillsvidareanställda som i år fyller max 39 år erbjuds hälsoundersökning. Alla nyanställda under perioden maj 2014 tom april 2015, som har en anställning om minst två år, erbjuds hälsoundersökning. Doktorander anses ha en anställning om minst 2 år. De som är max 39 år och som, sedan de fick förra erbjudandet om hälsoundersökning, fått annan anställning om minst 2 år, räknas som nyanställda och ska erbjudas hälsoundersökning. Knut Deppert Prefekt Postadress:!Box 118, LUND!!Besöksadress:!Professorsgatan 1!Leveransadress:!Sölvegatan 14, S LUND Telefon:! E-post: prefekt@fysik.lu.se!internet:!

11 Från klibbiga golvet genom glastaket Varför finns det så få kvinnor i ledande positioner inom akademin? Varför är det så många kvinnliga talanger som väljer bort en akademisk karriär? Vad gör män annorlunda än kvinnor för att avancera i karriären? Är det verkligen bara kompetensen som räknas? Vilka problem står våra kvinnliga forskare inför? Finns det kanske enkla recept för att ändra på situationen? Vi vill gärna diskutera dessa frågor med dig i samband med workshopen. Vi kommer att kunna ta del av erfarenheter som våra inbjudna föreläsare samlat över många år om dessa frågor. Workshopen genomförs under två halvdagar: 29 sept, kl 13:00-17:00, Fysiska institutionen, Rydbergsalen 30 sept, kl 09:00-12:00, Kårhuset, hörsalen (och grupprum) Workshopen inleds med: Lena Gustafsson (Stockholm), författare till boken "Bortom glastaket 26 ledande kvinnor om karriär, drivkrafter och ledarskap". Vi kommer därefter få ta del av det arbete som WINGS Women In Great Sciences bedriver inom Lunds universitet. WINGS (Linnea Taylor och Ulrikke Voss) kommer att presentera sin verksamhet och det arbete som bedrivs för doktorander och postdoktorer. Dag ett avlutas med en föreläsning av Hannah Stanton by Vi vill illustrera detta med data från vår egen situation och vi vill gärna diskutera detta med dig för att komma fram till lösningsförslag, för dig själv och för oss alla. Syftet med workshopen är att lyfta frågan om hur vi kan arbeta med jämställdhet och karriär inom akademin. Workshopen rekommenderas bl a för medarbetar som är i början av karriären t ex doktorander, postdoktorer men också för handledare, prefekter, personalchefer, personalhandläggare motsvarande. Anmälan till workshopen ska göras, och görs senast den 18 september För mer information (inkl program och anmälan), se länk:

12 RESULTAT 2015 Institutionen för Fysik Avdelning Kostnadsställe MK 1 jan-15 Budget 2015 Prognos 2 per 30 juni 2015 jmf 2014 jmf 2013 jmf 2012 jmf 2011 jmf 2010 jmf 2009 Justeringspost Fria forskargrupper Lunds lasercentrum Matematisk fysik Fysik gemensam Atomfysik Fasta tillståndets fysik Kärnfysik Grundutbildning Förbränningsfysik Summa T-fak Avdelning Kostnadsställe Budget 2015 Prognos 2 per 30 juni 2015 jmf 2014 jmf 2013 jmf 2012 jmf 2011 jmf 2010 jmf 2009 Fysik Fysik gemensam Atomspektroskopi Partikelfysik Kärnfysik Grundutbildning Synkrotronljusfysik Resurscentrum Fasta tillståndets teori Fria forskargrupper Biblioteket Matematisk fysik Summa N-fak TOTALT

13 FÖRSLAG INSTITUTIONSGEMENSAM BUDGET 2016 Verksamhet som finansieras genom utdebitering i förhållande till lön + drift ÅR 2015 uppf. 30 juni ÅR 2016 Biblioteket Beloppet avser institutionens bidrag till biblioteksverksamheten Under utredning Prefektkansliet Löner Uppdragstillägg Prefektstöd bitr prefekter Hyra Lokalvård Diverse kanslikostnader Inst gem verks Bevakning Avskrivningar Underhåll mm Återvinning Personalrelaterade kostnader Föräldralediga doktorander Under utredning Satsningar Till prefektens förfogande Avgår - uppskattad utdelning från Holma SUMMA

14 Jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsplan för Fysiska institutionen 2015/16 Denna plan beskriver det planerade arbetet vid Fysiska institutionen för jämställdhet, mångfald och likabehandling. Det bygger på de policys och planer som upprättats på högre nivå och institutionen ska följa, nämligen: 1.! Lunds universitets policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald (Dnr 2011/177) som beslutades och gäller tillsvidare. Benämns i fortsättningen LU:s policy för JLM. 2.! Lunds universitets plan för likabehandling av studenter (Dnr 2014/159) som beslutades och gäller för kalenderåret Benämns i fortsättningen LU:s likabehandlingsplan. ndlingsplan-for-studenter-vid_-lunds-universitet-2015.pdf 3.! Naturvetenskapliga fakultetens plan för jämställdhet och lika villkor 2015 (DNR!STYR!2014/1075) som beslutades 2014/12/15!och gäller för kalenderåret Benämns i fortsättningen NF:s JOL-plan. lldhetsplan 4.! LTH:s handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald (Dnr ) som beslutades och gäller för kalenderåret Benämns i fortsättningen LTH:s JLM-plan. mstaelldhet_likabehandling_och_maangfald_ dnr_lth_ _.pdf Med utgångspunkt från dessa styrdokument, formulerar Fysiska institutionen följande plan för åtgärder under 2015/16. Rubrikerna nedan följer de områden som listas i LU:s policy för JLM. 1.! Diskriminering Fysiska institutionen har nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Detta ska manifesteras genom ett aktivt arbete för att förebygga att diskriminering förekommer vid institutionen. Samtidigt ska det finnas! 1

15 en beredskap för att särbehandling trots allt sker. Det krävs därför en tydlig och rättssäker hantering av anmälda fall. Mål: Fysiska institutionen ska arbeta aktivt för att förebygga diskriminering. Diskussion: Lunds universitet genomförde 2014 ett Diskrimineringsskyddsprojekt, där bland annat ett utbildningsmaterial framtogs. Diskrimineringsombudsmannen har många exempel på material som kan användas. Vid Lunds universitet erbjuds utbildningspaketet Se Människan. Det finns därför ett rikt utbud av utbildningsmaterial att använda. Åtgärder: Varje avdelning vid institutionen skall genomföra minst ett förebyggande projekt mot diskriminering och kränkande särbehandling under 2015/16. JOLgruppen och institutionsledningen agerar stöd för att föreslå och samordna projekt. Projekt kan samordnas och upprepas mellan flera avdelningar.! Ansvariga: Avdelningsföreståndare. Uppföljning: Avrapportering i samband med bokslut i slutet av året till JOL-gruppen, för sammanställning till styrelsen vid Fysiska institutionen. Budget: Varje avdelning förutsätts avsätta tid och medel för projektet. Mål: Hanteringen av diskrimineringsärenden skall vara tydlig och säker. I alla lägen skall hänsyn tas till den som anser sig diskriminerad. Diskussion: Fysiska institutionen och den akademiska världen i stort är inget undantag, utan den riskerar att präglas, som resten av samhället, av kränkningar av människors värdighet. När detta händer, är det viktigt att hanteringen av ärenden inte skuldbelägger eller offergör, utan fokus är på att åtgärda och avhjälpa den uppkomna situationen. Åtgärder: Institutionsledningen utformar och distribuerar en beskrivning av handlingsordningen vid anmälan av diskriminering. Informationen skall finnas i JoL-gruppens WEB-information och skall också direkt kommuniceras till anställda och studenter t ex genom affischering. Ansvariga: Prefekter och studierektorer. Uppföljning: Avrapportering i samband med bokslut i slutet av året till JOL-gruppen, för sammanställning till styrelsen vid Fysiska institutionen. Budget: Eventuella kostnader tas av Fysiska institutionens JoL-medel! 2

16 2.!Likabehandling. Likabehandling definieras som likabehandling av studenter. Det betyder att ett brett antal åtgärder hamnar inom detta område, som berör samtliga diskrimineringsgrunder. Det är viktigt att detta inte medför att man separerar åtgärder för studenter och anställda, eftersom de ofta sammanfaller. Mål 1: Fysiska institutionen skall aktivt arbeta för likabehandling av studenterna, genom olika former av information och deltagande i projekt. Mål 2: Fysiska institutionen ska erbjuda möjlighet för alla studenter och anställda att öka sin genusmedvetenhet, speciellt vad det gäller sambandet mellan genus och fysik. Diskussion: Vid Lunds universitet finns ett antal projekt som redan bedrivs för likabehandling, men som behöver stöd på lokal nivå där kan en stor institution som Fysiska institutionen vara ett föredöme. Det är också viktigt att information och utbildning av lärare för en mera inkluderande utbildning prioriteras. Detta innebär bland annat att lärare är medvetna om och att studenter erbjuds möjligheten att lära sig om genusmedveten utbildning och ett genusperspektiv för fysik. Åtgärd 1: Fysiska institutionen erbjuder under 2015 kursen Genus i Naturvetenskap och Teknik. Studenter och lärare är välkomna att anmäla sig till kursen. Ansvarig: Studierektorer. Uppföljning: Avrapportering i samband med bokslut i slutet av året till JOL-gruppen, för sammanställning till styrelsen vid Fysiska institutionen. Budget: Naturvetenskapliga fakulteten stödjer kursen, men resterande medel tas ur utbildningsbudgeten. Åtgärd 2: Fysiska institutionen stödjer aktivt IDAHOT-dagen, genom att sprida information om det program som anordnas centralt och införskaffar/hissar regnbågsflaggan den 17:e maj. Ansvarig: Prefekten. Uppföljning: Avrapportering i samband med bokslut i slutet av året till JOL-gruppen, för sammanställning till styrelsen vid Fysiska institutionen. Budget: Medel för införskaffande av flagga behövs (JoL-medel). Informationsspridning kan ske genom institutionens vanliga kanaler.! 3

17 Åtgärd 3: Diskussion om Genuscertifieringsprojektets fortsättning vid Fysiska institutionen. Vem skall även fortsättningsvis arbeta med projektet och hur? Ansvarig: JoL-gruppen diskuterar med gruppen som arbetade med pilotprojektet. Uppföljning: Avrapportering i samband med bokslut i slutet av året till JOL-gruppen, för sammanställning till styrelsen vid Fysiska institutionen. Budget: Institutionsledningen beslutar om eventuell budget för projektet. Åtgärd 4: Samtliga lärare och annan personal involverad i undervisningen skall vara medvetna om studenternas rättighetslista d52261e7e1/rattighetslistan2013_0.pdf Denna skall implementeras och under 2015 skall en översyn påbörjas och institutionen åtgärdar eventuella brister. Ansvariga: Studierektorer och prefekter med hjälp av skyddsombud. Uppföljning: Avrapportering i samband med bokslut i slutet av året till JOL-gruppen, för sammanställning till styrelsen vid Fysiska institutionen. Budget: Detta arbete faller inom den normala utbildningsbudgeten. Åtgärd 5: Hinder i studiemiljön ska undanröjas så att alla studenter har likvärdiga möjligheter att genomföra sina studier. Därför ska under 2015 lokaler vid Fysiska institutionen inventeras vad det gäller tillgänglighet konkret kan det innebära anpassning för rullstol, hörselslingor/högtalare etc. Det är viktigt att de redskap som finns också används. Institutionen ska därför anordna information om inkluderande undervisning regelbundet. Ansvarig: Studierektorer och institutionsledning. Uppföljning: Avrapportering i samband med bokslut i slutet av året till JOL-gruppen, för sammanställning till styrelsen vid Fysiska institutionen. Budget: Detta arbete faller inom den normala utbildningsbudgeten. 3.!Rekrytering,.befordran,.ledarskap,.löner.och.anställningsvillkor. Det är viktigt att på alla nivåer arbeta aktivt för en balanserad könsfördelning i ledande befattningar och beslutande organ. Samtliga anställda ska erbjudas möjlighet till en aktiv karriärplanering och ett stöd i etablering av nätverk. Mål: Fysiska institutionen ska skapa förutsättningar för en jämn könsfördelning på alla ledande befattningar och inom alla beslutande organ. Institutionen ska också! 4

18 aktivt arbeta för att anställda ska beredas möjlighet till utveckling och en meningsfull karriär. Diskussion: Det är väldokumenterat att det förekommer bias vid bland annat utseende av ledare, befordran och tjänstetillsättning. Det är därför viktigt att skapa en medvetenhet om denna implicita bias och skapa förutsättningar för ett mera jämställt val av personer till olika befattningar. Åtgärd 1: Fysiska institutionen ska aktivt arbeta för att underlätta underrepresenterade grupper att ta ledningsuppdrag. Ansvarig: Prefekter. Uppföljning: Avrapportering i samband med bokslut i slutet av året till JOL-gruppen, för sammanställning till styrelsen vid Fysiska institutionen. Budget: Inga kostnader beräknas för detta. Åtgärd 2: Prefekter eller av prefekten delegerad ledare ska genomföra karriärssamtal för att diskutera möjligheter och taktiker för karriär för alla anställda. Ansvarig: Prefekter och avdelningsföreståndare. Uppföljning: Avrapportering i samband med bokslut i slutet av året till JOL-gruppen, för sammanställning till styrelsen vid Fysiska institutionen. Budget: - Det är viktigt att på alla nivåer arbeta aktivt för en jämn könsfördelning i ledande befattningar och beslutande organ. Åtgärd 3: Fysiska institutionen ska verka för att man vid tjänstetillsättningar utnyttjar till exempel jämställdhetsintervall (defineierat som 40/60 vid LU) för att förbättra mångfalden bland de anställda. Ansvarig: Prefekter och avdelningsföreståndare. Uppföljning: Avrapportering i samband med bokslut i slutet av året till JOL-gruppen, för sammanställning till styrelsen vid Fysiska institutionen. Budget: -! 5

19

20 Nanovetenskap som nytt forskarutbildningsämne Vi föreslår att ett nytt forskarutbildningsämne, nanovetenskap, inrättas på naturvetenskapliga fakulteten och samtidigt på LTH. Bakgrund och motivering: På Lunds universitet arbetar för nuvarande ett hundratal doktorander med forskningsprojekt inom nanovetenskap, de flesta av dessa på LTH (för närvarande 58 doktorander) och på Naturvetenskapliga Fakulteten (för närvarande 40 doktorander). Dessa doktorander är alla verksamma inom det multidisciplinära området nanovetenskap, som spänner över delar av de traditionella disciplinerna fysik, kemi, biologi och medicin/fysiologi. Flertalet av dessa doktorander arbetar huvudsakligen inom sina egna discipliner (till exempel kemister anställda på kemiska institutionen) och passar väl in i existerande forskarutbildningsämnen. Men förutom dessa finns det en växande andel forskarstuderande som arbetar med starkt tvärvetenskapliga projekt, och som har en bakgrund från en annan disciplin än den som motsvarar den institutionen där de har sin anställning. Som exempel kan nämnas ett antal doktorander på fysiska institutionen, främst på avdelningen för fasta tillståndets fysik, som har en grundutbildning inom till exempel kemi, biologi eller medicin men som utför ett avhandlingsarbete som inte tydligt tillhör ett traditionellt ämne. Situationen för dessa doktorander (som vi väljer här som ett exempel) är för nuvarande inte tillfredsställande: Dessa doktorander kan i nuläget bara bli doktorer i fysik. Detta innebär att de normalt måste läsa en stor mängd fysikkurser, i flera fall inte motiverat utifrån deras forskning, något som i värsta fall tränger ut mer angelägna specialkurser. Trots dessa fysikkurser har de som färdiga doktorer i fysik inte samma djupa fysikbakgrund som vanliga fysikdoktorer. Detta riskerar att ge intrycket att fysikdoktorer från Lund har en sämre kvalitet än fysikdoktorer från andra lärosäten. Dessutom, när de jämförs med andra fysikdoktorer, riskerar de att inte bli fullt uppskattade för sin spetskompetens, som är inom nanovetenskap. I längden är detta negativt både för de färdiga doktorerna och för LU som institution för utbildning av doktorer. Baserat på detta anser vi att det bästa sättet att lösa detta problem, som växer med den ökande forskningen inom nanovetenskap vid LU, är att inrätta ett speciellt forskarutbildningsämne inom nanovetenskap som ett alternativt för den gruppen doktorander (som inte passar väl in i existerande forskarutbildningsämnen. Vi uppskattar att flera doktorander per år skulle kunna antas till det nya forkarutbildningsämnet i nanovetenskap. Vi är medvetna om att de nuvarande allmänna studieplanerna för fysik, kemi etc vid N fak och LTH är utformade för att ge stora möjligheter för breda och tvärvetenskapliga doktorandstudier. Det är dock vår mening att detta inte är tillräckligt för att lösa problemet, en doktorand med lika delar fokus på nanofysik och nanobiologi bör inte examineras som doktor i fysik eller doktor i biologi med en viss inriktning, istället bör denna doktorand bli en doktor i nanovetenskap. Nanovetenskap är en internationellt väl etablerad, känd och väl definierad vetenskaplig disciplin med stark förankring inom flera fakulteter vid LU. Det är därför rimligt att denna tvärvetenskapliga disciplin, som sträcker sig över flera institutioner vid de olika fakulteterna, har ett eget forskarutbildningsämne. Detta kommer också att stärka den internationella identiteten hos LU, som härigenom får ett forskarutbildningsämne som redan är etablerat på de förnämsta universiteten i världen.

21 Enligt förslaget skall samtliga doktorander även fortsättningsvis disputera vid deras huvudhandledares fakultet (och på huvudhandledarens institution). Vi förväntar oss därför att inrättandet av detta forskarutbildingsämnet inte kommer att påverka fördelningen av fakultetsmedel. Forskningen och forskarutbildningen inom nanovetenskap vid Lunds universitet koordineras av Centrum för nanovetenskap (NanoLund, fd Nanometerkonsortiet) och bedrivs i flera miljöer med flera doktorander och flera tillsvidareanställda seniora forskare med docentkompetens som kan agera handledare (uppskattningsvis fler än 50). Dessutom tillhandahåller NanoLund ett stort antal tillfällen där doktorander kan interagera med andra doktorander och handledare, t ex veckomöten, seminarier, kollokvia, workshops och årsmöte. Förutom alla doktorandkurser som ges i de olika miljöerna så erbjuder NanoLund minst en doktorandkurs per år. Inom NanoLund kommer det att finnas en forskarutbildningsansvarig som samtidigt kan ta rollen som ämnesansvarig för forskarutbildningsämnet Nanovetenskap inom Naturvetenskapliga Fakulteten. Vid inrättandet av forskarutbildningen kommer universitetslektor Jonas Johansson (avdelning för fasta tillståndets fysik) vara denna person. Den föreslagna studieplanen ser i stora drag ut som övriga studieplaner vid Nfak och LTH. Kursplanen ska också reflektera den tvärvetenskapliga naturen hos nanovetenskap och innefatta centrala koncept inom fysik, kemi och biologi. I de föreslagna studieplanerna nämns att ett visst antal poäng (minst 30 hp) bör reserveras för breddning av doktorandens allmänna kunskaper i nanovetenskap som täcker relevanta områden i fysik, kemi och biologi. Ett förslag på ett konkret kurspaket för att uppfylla detta ges i tabellen nedan. Inom de områden doktoranden saknar förkunskaper väljs kurser ur den vänstra kolumnen och om förkunskaper finns väljs kurser ur den högra (eller motsvarande kurser). Detta kurspaket ger möjlighet att ställa höga krav i utbildningen och innehåller stor flexibilitet när det gäller bakgrund och forskningsinriktning. Inga eller begränsade förkunskaper Förkunskaper finns Fysik FAFA55 Kvantfysikaliska koncept, 7.5 hp FFF042 Fysiken för låg dimensionella strukturer och kvantkomponenter, 7.5 hp Kemi KEMB07 Yt och kolloidkemi, 15.0 hp KEMM07 Yt och kolloidkemi fördjupningskurs, 15.0 hp Biologi TEK295 Cellens biologi, 7.5 hp FFFN20 Experimentell biofysik, 15.0 hp eller FYTN05 Teoretisk biofysik, 7.5 hp Naturligtvis kommer detta illustrativa förslag att utökas med fler valmöjligheter.

22 1 LTH Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nanovetenskap [ämneskod] 1. Ämnesbeskrivning Nanovetenskap är ett tvärvetenskapligt område där man studerar syntetiska, biologiska och andra naturligt förekommande material på nanometerskalan. Detta innefattar materialets egenskaper, struktur, framställningsprocesser och tillämpningar såväl experimentellt som teoretiskt. På grund av ämnets tvärvetenskapliga karaktär integreras ofta kunskap och angreppssätt från flera olika discipliner som t ex fysik, kemi och biologi. 2. Syfte med utbildning på forskarnivå vid LTH Styrelsen för Lunds Tekniska Högskola har fastställt följande syfte med utbildningen. Utbildning på forskarnivå vid LTH har som övergripande syfte att bidra till samhällsutveckling och välstånd genom att tillgodose behov av forskarutbildad arbetskraft inom näringsliv, högskola och omgivande samhälle. LTH skall främst utbilda kvalificerade doktorer och licentiater inom områdena för LTH:s yrkesexamina. Utbildningen avser i huvudsak utbildning på forskarnivå av ingenjörer och arkitekter. Utbildningen är utformad för att stimulera den personliga utvecklingen och individens unika egenskaper. Kännetecknande för en forskarutbildad från LTH är att hon/han: väl behärskar vetenskaplig teori och metodik liksom kritiskt, vetenskapligt tänkande har uppnått fördjupning och bredd inom forskarutbildningsämnet Utbildningen syftar till att utveckla: kreativitet och självständighet med förmåga att formulera kvalificerade problemställningar, lösa problem samt att planera, genomföra och utvärdera projekt inom begränsade tidsramar förändringsberedskap personligt nätverk, såväl nationellt som internationellt social kompetens och kommunikationsförmåga pedagogisk förmåga innovationsförmåga samt ledar och entreprenörskap I avsikt att åstadkomma dessa goda egenskaper tillämpas vid LTH: högkvalitativ handledning och god studiesocial situation i en kreativ miljö en god avvägning mellan grundläggande och tillämpad forskning med öppenhet mot omgivande samhälle ett kvalificerat utbud av forskarutbildningskurser på såväl institutionsbasis som fakultetsnivå en god balans mellan kurser och avhandlingsarbete erhållna forskningsresultat presenteras vid nationella och internationella konferenser och publiceras i internationellt erkända tidskrifter eller på annat motsvarande sätt som innebär en bred exponering och spridning möjligheter att vistas i internationell forskningsmiljö i kortare eller längre perioder 3. Mål för utbildningen på forskarnivå Mål för utbildning på forskarnivå anges i Högskoleförordningen. 3.1 Licentiatexamen Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden

23 2 visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling 3.2 Doktorsexamen Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden

24 3 visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 4. Grundläggande och särskild behörighet Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som 1. avlagt examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på 3. avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2010:1064). Kraven på särskild behörighet uppfyller den som har 1. minst 30 högskolepoäng med relevans för ämnesområdet, varav minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå samt ett fördjupningsarbete om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå med relevans för ämnesområdet, eller 2. civilingenjörsexamen inom teknisk fysik, kemiteknik, teknisk nanovetenskap eller närliggande ämnesområde t ex biokemi eller biologi, eller masterexamen inom något av dessa eller närliggande ämnesområden. Slutligen krävs att studenten bedöms ha den förmåga som behövs för att klara utbildningen. Dispens från behörighetskraven kan ges av styrelsen för LTH. 5. Urval Urval till utbildning på forskarnivå sker efter bedömd förmåga att tillgodogöra sig densamma. Bedömningen av förmågan enligt första stycket sker främst utifrån studieresultaten på grundnivå och avancerad nivå. Härvid beaktas särskilt följande: 1. Kunskaper och färdigheter relevanta för avhandlingsarbetet och utbildningsämnet. Dessa kan visas genom bilagda handlingar och en eventuell intervju. 2. Bedömd förmåga till självständigt arbete och förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem. Bedömningen kan exempelvis ske utifrån examensarbetet och en diskussion kring detta vid en eventuell intervju. 3. Förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation 4. Övriga erfarenheter relevanta för utbildningen på forskarnivå, t ex yrkeserfarenhet. 6. Examenskrav Utbildningen på forskarnivå avslutas med doktorsexamen eller, om studenten så önskar eller detta har angivits i antagningsbeslutet, med licentiatexamen. Studenten har också rätt, men inte skyldighet, att avlägga licentiatexamen som en etapp i utbildningen på forskarnivå. För licentiatexamen krävs godkända kurser om minst 37.5 högskolepoäng godkänd vetenskaplig uppsats vars omfattning motsvarar studier om minst 60 högskolepoäng

25 4 Uppsatsen och kurserna skall tillsammans omfatta 120 högskolepoäng. För doktorsexamen krävs godkända kurser om minst 75 högskolepoäng godkänd avhandling vars omfattning motsvarar studier om minst 120 högskolepoäng Avhandlingen och kurserna skall tillsammans omfatta 240 högskolepoäng. 6.1 Examensbenämning Benämningar på de examina som utbildningen leder fram till är: Teknologie licentiatexamen/licentiate in Engineering Teknologie doktorsexamen/doctor of Philosophy in Engineering alt Filosofie licentiatexamen/licentiate of Philosophy Filosofie doktorsexamen/doctor of Philosophy 7. Kursdelen I utbildningen skall ingå kurser. För varje kurs skall det utses en examinator vid den institution som ger kursen. Examinator skall fastställa en skriftlig kursplan som bland annat anger kursens benämning på svenska och engelska, kursens mål, innehåll och högskolepoängtal. I den individuella studieplanen skall bland annat anges vilka kurser som för den enskilde studenten skall eller får ingå i utbildningen samt hur många högskolepoäng varje kurs därvid skall räknas som. Härvid kan även kurser genomgångna vid andra fakulteter eller högskolor tas med. Prefekten fastställer examinator på respektive kurs som ges inom institutionen. Följande riktlinjer gäller för utformningen av kursdelen av utbildningen. 7.1 Licentiatexamen Inom ramen för de högskolepoäng som krävs för licentiatexamen skall ingå kurser: minst 7,5 hp allmänna kurser (fakultetsgemensamma kurser, programmering, presentationsteknik, etc.) minst 15 hp fördjupning inom områden relevanta för den egna licentiatuppsatsen 7.2 Doktorsexamen Inom ramen för de högskolepoäng som krävs för doktorsexamen skall ingå kurser enligt följande: 30 hp FU kurser som ska tillgodose doktorandens behov av allmänna kunskaper i nanovetenskap som täcker relevanta områden i fysik, kemi och biologi (breddning) 7,5 15 hp allmänna kurser (fakultetsgemensamma kurser, programmering, presentationsteknik, etc.) 30 37,5 hp fördjupning inom områden relevanta för det egna avhandlingsämnet. 8. Vetenskapligt arbete I utbildningen skall ingå ett vetenskapligt arbete dokumenterat i en licentiatuppsats eller en doktorsavhandling. 8.1 Licentiatuppsats Denna skall normalt omfatta arbete motsvarande något eller några (1 3) vetenskapliga publikationer och skall presenteras vid ett allmänt annonserat seminarium. Särskilt utsedd( a) granskare skall

26 5 användas för att ytterligare belysa innehållet i uppsatsen. Dock fastställs betyget (GK eller UK) av examinator. 8.2 Doktorsavhandling Avhandlingen kan antingen utformas som en sammanläggningsavhandling eller som en monografi. I det förra fallet skall det klart framgå av avhandlingen vilken insats respondenten gjort i de arbeten som har flera författare. Vidare bör det i avhandlingen framgå eventuella andra arbeten som respondenten medverkat i under sin studietid. Den praktiska detaljutformningen beslutas i samråd med huvudhandledaren.

27 1 Naturvetenskaplig fakultet Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet nanovetenskap, [ämneskod] Studieplanen bygger på Högskoleförordningens (1993:100) 6 kap. 1 11, 25 36, 7 kap och bilaga 2 som är examensordningen. 1. Möjliga examina Studier enligt denna allmänna studieplan kan leda till någon av följande examina: Filosofie doktorsexamen i nanovetenskap / Doctor of Philosophy in Nanoscience Filosofie licentiatexamen i nanovetenskap / Licentiate of Philosophy in Nanoscience Fakultetsstyrelsen har i samråd med LTH beslutat (NA35 643/2005) att den som antagits till forskarutbildning inom naturvetenskaplig fakultet med civilingenjörsexamen som behörighetsgrund, kan ges beteckningen teknologie doktor eller teknologie licentiat utan särskild prövning. 2. Ämnesbeskrivning Nanovetenskap är ett tvärvetenskapligt område där man studerar syntetiska, biologiska och andra naturligt förekommande material på nanometerskalan. Detta innefattar materialets egenskaper, struktur, framställningsprocesser och tillämpningar såväl experimentellt som teoretiskt. Nanovetenskap är ett tvärvetenskapligt område där kunskap och angreppssätt från flera olika discipliner som t ex fysik, kemi och biologi ofta integreras. 3. Syfte och mål för forskarutbildningen Utbildning på forskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna tillägnar sig inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, särskilt utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Forskarutbildningen i ämnet nanovetenskap syftar till att utbilda licentiater och doktorer som har förmåga att både bedriva forskning av hög kvalitet och arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom högskola, näringsliv och samhälle, där erfarenhet av forskningsverksamhet är väsentlig. De övergripande målen för forskarutbildningen är definierade i Högskoleförordningens bilaga 2, Examensordningen Mål för doktorsexamen Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning

28 2 och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används Mål för licentiatexamen Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 4. Behörighet För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs att den sökande har grundläggande och särskild behörighet och att sökanden bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.

29 3 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Prefekt kan för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Övergångsbestämmelse: Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni Om det för tillträde till forskarutbildning ställs krav på tidigare utbildning på grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning, eller på examen från sådan utbildning, skall även den som har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande utbildning erhållen innan vara behörig. Särskild behörighet För behörighet att antas till forskarutbildning i ämnet nanovetenskap krävs att studenten har avklarat ett självständigt arbete (t ex) examensarbete i relevant ämne omfattande minst 30 högskolepoäng. Den särskilda behörigheten kan också ha erhållits genom annan motsvarande utbildning, vilket prövas i varje enskilt fall. 5. Urval Urval bland sökande som uppfyller kraven ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. Följande urvalsprinciper tillämpas: Uppnådda studieresultat på kurser på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande nivå. Bredd, djup och relevans från kurser på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande nivå. Kvalitet på examensarbetet och på andra självständiga arbeten. Övriga kunskaper eller färdigheter som är relevanta för den valda forskningsinriktningen. Sökande som framstår som väl lämpade bör, när så är möjligt, genomgå en intervju. Vid rekrytering och urval av studerande till utbildning på forskarnivå ska mångfald och jämn könsfördelning alltid beaktas i enlighet med Lunds universitets jämställdhetspolicy, likabehandlingspolicy och mångfaldsplan. Underrepresenterat kön ska ges förtur vid i övrigt likvärdiga meriter, om inte särskilda skäl talar däremot. Det ska dessutom finnas en samstämmighet mellan studentens forskningsintressen och institutionens möjlighet att ge kompetent handledning.