Kallelse till Teknik- och servicenämnden

Transkript

1 Kanslienheten Emma Svedin Nämndsekreterare Kallelse Datum Tid och plats: Tisdagen den 9 maj 2017 Kl Samlingssalen, Häradsgården Studiebesök: Kl Reningsverket, Vagnhärad Gruppmöte: Majoriteten och oppositionen har gruppmöte cirka kl i samlingssalen respektive i anslutning till samlingssalen i Häradsgården. Kallelse till Teknik- och servicenämnden Ärende Dnr 1. Godkännande av dagordningen 2. Kvartalsrapport med helårsprognos 2017 för teknik- och servicenämnden 3. Budget 2018 med flerårsplan för för teknik- och servicenämnden TSN 2017/37 TSN 2017/38 4. Revidering av taxan för anläggningsavgifterna TSN 2017/40 5. Debitering av avgift för renhållning samt VA TSN 2017/41 6. Lokala trafikföreskrifter i Trosa kommun TSN 2017/39 7. Redovisning av delegationsbeslut TSN 2017/1 8. Anmälningsärenden TSN 2017/2 9. Övriga frågor (Inga handlingar) Arne Karlsson Ordförande Emma Svedin Nämndsekreterare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

2

3 Teknik och servicenämnden Kultur-, fritid-, teknik- och servicekontoret Cecilia Högberg Produktionschef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2017/37 Kvartalsrapport med helårsprognos 2017 för teknik- och servicenämnden Förslag till beslut 1. Teknik- och servicenämnden överlämnar kvartalsrapport 2017 för den skattefinansierade och avgiftsfinansierade verksamheten till kommunstyrelsen. 2. Teknik- och servicenämnden godkänner nämndens helårsprognos Sammanfattning Den skattefinansierade verksamheten prognostiseras ett +/- 0 reslutat. Det prognostiserade överskottet om 394 kr är hänförligt till minskade kapitaltjänstkostnader för Högbergsgatan, Västra Långgatan och Vitalisskolan jämfört budget. Minskningen är en följd av nedskrivningar som gjordes i samband med bokslut. Osäkerhet kring fastighetsbudgeten med minskade intäkter från externa hyresgäster gör att vi i nuläget räknar med att nämndens buffert om ca 600 tkr går åt för att täcka intäktsbortfallet. Tidigare underskott inom VA-verksamheten innebär att verksamheten innevarande år skall redovisa ett överskott om tkr, detta har budgeterats. Under förutsättning att inga större oförutsedda händelser inträffar bedöms det budgeterade resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten nås. Verksamheten har hitintills bedrivits enligt plan och ett stort antal investeringsprojekt har projekterats för byggnation både före och efter sommaren. Cecilia Högberg Produktionschef Bilagor 1. Kvartalsrapport per sista mars med helårsprognos Investeringsredovisning Beslut till Kommunstyrelsen Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

4 Teknik och servicenämnden/skattefinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Cecilia Högberg Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget helår 2016 helår 2016 helår 2017 helår 2017 prognos helår Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Ekonomisk analys - helårsprognos Våra skattefinansierade verksamheter, d.v.s. driftenheten, arbetsmarknadsenheten, skötsel och utbyggnad av gator och gång-/cykelvägar, parker och grönområden, kommunfastigheter, skogar, jakt, trafikföreskrifter, torgplatser och upplåtelser prognostiseras ett +/- 0 reslutat. Det prognostiserade överskottet om 394 kr är hänförligt till minskade kapitaltjänstkostnader för Högbergsgatan, Västra Långgatan och Vitalisskolan jämfört budget. Minskningen är en följd av nedskrivningar som gjordes i samband med bokslut. Osäkerhet kring fastighetsbudgeten med minskade intäkter från externa hyresgäster gör att vi i nuläget räknar med att nämndens buffert om ca 600 tkr går åt för att täcka intäktsbortfallet. Viktiga händelser hittills under året Arbetslösheten för ungdomar sjunker i Trosa och i övriga landet. 7 personer har fått anställning via arbetsvägledaren i kommunen. Vi arbetar aktivt för förbättrad administration och felanmälan genom digitala lösningar. Vi genomför gemensamma Vi genomför flera utvecklings- och utbildningsprojekt, träffar inom driftenheten i syfte att nå samarbete/ kundnytta och yrkesstolthet, Diet for a green planet/östersjövänlig mat. Projektet pågår under ett år och engagerar 15 personal och politiker från måltid, vård- och omsorg, förskola, ekologi, tekniska. Vi har på uppdrag av Länsstyrelsen genomfört röjning av träd på Borgmästarholmen Renovering av Trosa Vårdcentral går in i sista etappen Vi har projekterat och upphandlat ytskiktsrenoveringen av Tomtaklints förskola, Kyrkskolan Vi har detaljprojekterat och upphandlar ombyggnation av skolgården Hedeby/Fornby samt trafiksäkerhet på centrumvägen, lekpark Safiren och Spindelparken samt byggnation av ett utegym. Vi har projekterat och beställt en skolpaviljong till Skärlagsskolan som ska tas i bruk till höstterminen Vi har genomfört slutbesiktning av Skärgårdens förskola och påbörjar under våren arbetet med utemiljön Vi har projekterat för ett nytt frysrum på Tomtklintskolan som en följd av att antalet elever blir allt fler. Ansökan om muddring av Tureholmsviken Vi påbörjar arbetet för att förändra och flytta ansvaret för rent fastighetsrelaterade frågor från kultur och fritid till tekniska enheten. Investeringsuppföljning enligt separat dokument Städ arbetar tillsammans med förskolorna (ingår ej i vår drift) för att organisera och utveckla städningen och rutinerna. Driftenheten organiserar sig för framtiden vilka blir våra uppdrag/ vilka kompetenser behöver vi

5 Teknik och servicenämnden/avgiftsfinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Cecilia Högberg Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget helår 2016 helår 2016 helår 2017 helår 2017 prognos helår Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Ekonomisk analys - helårsprognos Verksamheterna vatten- och avlopp samt renhållning finansieras helt genom taxor. Tidigare underskott inom VA-verksamheten innebär att verksamheten innevarande år skall redovisa ett överskott om tkr, detta har budgeterats. Under förutsättning att inga större oförutsedda händelser inträffar bedöms det budgeterade resultatet nås. Inför budget 2017 har intäkterna på framför allt VA kollektivet antagits öka som ett resultat av att antalet abonnenter ökar. Vidare beräknas kapitaltjänstkostnaderna öka som en följd av större investeringar i överföringsledning samt ny vattentäkt. Renhållning Vi genomför för närvarande upphandling av renhållningen såväl omhändertagande som insamling Arbetet med en ny renhållningsförordning samt avfallsplan pågår Sluttäckningen fortlöper enligt plan Vi har fått godkänt från länsstyrelsen att flytta återvinningsstationen på Källvik Högre återvinningsgrad på Korslöt Investeringsuppföljning enligt separat dokument. Viktiga händelser under året VA-verksamhet Vi deltar i ett stort antal exploateringsprojekt som medför nya VA anslutningar såsom Väsby, Hagaberg och Hökeberga. Därutöver föranleder ett antal byggnationer tillkommande anslutningar och kommande övertag av anläggningar t.ex. HSBs byggnation på Trosalundsberget, byggnation i Åda Vi har tagit den nya överföringsledningen mellan Trosa avloppsreningsverk och Vagnhärad i drift. Vi har färdigställt en ny tryckstegringsstation på Häradsvallen Tofsö detaljprojekteras Ett antal nya områden regleras in i befintliga verksamhetsområden Arbetet med en ny VA-plan pågår och utgör grunden för kommande investeringsplanering Vi har arbetet fram ett nytt förslag till anslutningsavgift som anpassats efter rådande kostnadsläge samt investeringsbehov och plan.

6 Investeringsredovisning per Tkr Teknik- och Servicenämnden Totalbudget inkl Ack utfall t.o.m. Därav årets Utfall 2017 Prognos Prognos Enhet/Projekt årets budget budget jan-mar året totalt Kommentarer VA x x x x x x Årligt planerat underhåll Inventarier tekn kontoret * x x x x x x VA Allégatan reinvest x x x x x x Beställt Pumpstation Högbergsgatan x x x x x x Kostnaderna hanteras som del inom överförningsledningen Ny vattentäkt x x x x x x Åtgärder för bildande av nytt vattenskyddsomoråde tillkommer Renovering Vhd vattentorn x x x x x x Färdigställs först Pumpstn Gunnarstensgatan x x x x x x Skärlagsgatan dagvattenmagasin x x x x x x Ny huvudvattenledning Sörtuna x x x x x x Åtgärder för bildande av nytt vattenskyddsomoråde tillkommer Överföringsledning Trosa-VGH x x x x x x Inkl. budget från projekt Återvinning Västerljung x x x x x x Beställt inramning i form av buskar Tofsö x x x x x x Inventering pågår, kommunala åtgärder påbörjas till hösten Översvämningsutredn Smäckbrog x x x x x x Åtgärder vidtas Återvinningsstation Källvik x x x x x x Klartecken från LS för strandskydd Tot summa avgiftsfinansierad vsh Gator och vägar x x x x x x Årligt planerat underhåll Fastighet (endast budget) x x x x x x Årligt planerat underhåll Vagnhärads vårdcentral x x x x x x Gula kommunhuset x x x x x x Björkbacken fsk x x x x x x Kyrkskolan x x x x x x Tomtaklintskolan x x x x x x Trosa vårdcenral x x x x x x Vita kommunhuset x x x x x x Industrigatan x x x x x x Dalbystugan fsk x x x x x x Trafiksäkerhetsåtgärder * x x x x x x Årligt återkommande för mindre åtgärder Belysningsproj. Armaturer * x x x x x x Årligt återkommande för seriebyte Trafiksäkerhet utanför Safiren x x x x x x Byggnation påbörjas i höst, bidrag finns Laddstolpar för elbilar x x x x x x Genomfört GC-vägar x x x x x x Kompletteringar i GC-nätet beställda Belysning säkerhet x x x x x x I samverkan med BRÅ GC-väg Lånesta-Hagarna x x x x x x Arbete med t.ex. bommar återstår Parkering Lånestahallen x x x x x x Fler åtgärder planeras Lekpark Safiren x x x x x x Projekteras kommer byggas under hösten Belysning offentliga miljöer x x x x x x Utredning, belysningsplan tas fram under hösten Julbelysning x x x x x x Belysning beställd Belysning Gnestav. Vagnhärad x x x x x x Åtgärden beställd och bidrag har sökts och erhållits GC-väg till ridskolan Tureholm x x x x x x Vi inväntar klartecken från vägverket Förbättr tillgänglighet Vagnhärads torg x x x x x x Arbeten pågår Lekplatser * x x x x x x Kommer att användas för åtgärder på Safiren och spindelparken Utveckling parker grönmiljö * x x x x x x Årligt Investeringsreserv Fastigheter * x x x x x x

7 Investeringsredovisning per Tkr Teknik- och Servicenämnden Totalbudget inkl Ack utfall t.o.m. Därav årets Utfall 2017 Prognos Prognos Enhet/Projekt årets budget budget jan-mar året totalt Kommentarer Trosaån rekreationsområde x x x x x x Utemiljö förskolor/skolor * x x x x x x Nytt tak Trosa Vårdcentral x x x x x x Sista etappen pågår Plugin-lösningar x x x x x x Används för Skärgårdens förskola x x x x x x slutfaktura samt arbete med gården återstår Rep/underhåll Industrigatan x x x x x x Åtgärder planerade Muddring Tureholmsviken x x x x x x Arbete pågår enligt muddringsplan Renovering Trosa VC x x x x x x Arbete pågår Skolgården Hedeby/Fornby x x x x x x Anbud under utvärdering och förhandling, bidrag sökt, byggnation påbörjas i sommar Ytrenovering Kyrkskolan x x x x x x Upphandlat och genomför under sommaren Pensionärernas hus utegym x x x x x x Sannolikt erhåller 100 tkr i bidrag, byggnation är klar, invigning sker i juni Omläggn tak Industrig 8 o 8 A x x x x x x Delar av taket kommer inte att åtgärdas förrän Fagerhult flytt 2 avd paviljon x x x x x x Budget för plugin-lösningar används Solceller Trosa Vårdcentral x x x x x x Solceller Skärgårdens förskola x x x x x x Folkets hus underhåll x x x x x x Under hösten sker utvändig renovering, målning, trapp, parkering etc Paviljong skärlagsskolan x x x x x Projektet behöver utökas x tkr för bl.a. grundläggning, ärende om utökad budget på x marsnämnden Tomtaklints fsk inkl entré x x x x x Projektet behöver utökas med x för bl.a. ny ventilation ärende om utökad budget på x marsnämnden Hedeby hemkunskap x x x x x x Genomförs i höst Skatepark x x x x x x Beställt Häradsvallen x x x x x x Genomförs i höst Vagnhärad utegym x x x x x x Genomförs i höst Badplats Borgmästarholmen x x x x x x Åtgärder kommer i huvudsak att ske 2018 Tot summa skattefinansierad vsh TOTAL Teknisk vsh Städutrustning * Köksutrustning * Total Kost och Städ * Projekt som avslutas varje år men är återkommande varje år.

8

9 Teknik- och servicenämnden Kultur-, fritid-, teknik- och servicekontoret Cecilia Högberg Produktionschef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2017/38 Budget 2018 med flerårsplan för för teknik- och servicenämnden Förslag till beslut 1. Teknik- och servicenämnden antar nämndens mål. Teknik- och servicenämndens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner budget 2018 med flerårsplan för teknik- och servicenämndens skattefinansierade och avgiftsfinansierade verksamhet. Ärendet Budget för perioden är enligt anvisningar årligen uppräknad med 2,5 % för ökade personalkostnader och 2 % för övriga kostnadsökningar. Kapitaltjänstkostnaderna har preliminärt beräknats öka med 450 tkr och ramen har justerats med det samma. Budgetramen för år 2018 har även anpassats för rationaliseringar om ca 180 tkr. Åtgärderna genomförs primärt genom energieffektiviseringar, besparing genom systembyte och minskade inköp. Under år 2017 tilldelades nämnden totalt tkr i ettårs satsningar för ytterligare 200 tkr för ökad andel ekologisk kost, 500 tkr i utvecklingsmedel, 100 tkr till en kampanj i syfte att minska avfallsmängderna och tkr för upprustning av yttre miljön vid Industrigatan. Budgetramen för 2018 har minskats med motsvarande belopp. Avseende den avgiftsfinansierade verksamheten antas intäkterna inför budget 2018 öka med 5% allt annat oförändrat. Tidigare underskott inom VA medför att verksamheten år 2018 skall återställa 769 tkr vilket budgeterats. Under våren 2017 upphandlas renhållning avseende såväl insamling som omhändertagande, en ny modell för kommunalt avlopp i Tofsö tas fram. Utfallet av upphandlingen samt tekniska krav behöver inväntas innan förslag på taxor kan presenteras. Sammantaget innebär det kontoret återkommer med revidering och komplettering av taxor och avgifter inför 2018 i samband med höst budgetbeslutet. Teknik- och servicenämndens och enheterna mål anpassades, utvecklades och kompletterades inför interbudget 2017 för att tydligare följa kommunfullmäktiges mål och stuktur. Målen och strukturen lyfts nu in i budget Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

10 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Teknik- och servicenämnden Cecilia Högberg Produktionschef Bilagor Förslag till budget 2018 med flerårsplan för Beslut till Kommunstyrelsen

11 Teknik och servicenämnden/skattefinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Cecilia Högberg Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Gator och vägar Park Kommunfastigheter Inköp och försäkringar Kommunens skogar Fastighetsservice, kost- och städverksamhet Arbetsmarknadsenheten Nämnden har ett samlat ansvar för: Den kommunaltekniska verksamheten så som vatten och avlopp, gator och vägar, parker, avfallshantering samt underhåll av kommunens fasta egendom. Några andra av nämndens uppgifter är att svara för driften av idrottsanläggningar samt att förse skolor och äldreboenden med måltider och städservice. Nämnden ansvarar också för många av kommunens upphandlingar som ska ske enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU). Tekniska kontoret är ett beställarkontor och i stort sett all verksamhet sker genom entreprenader. Kost- och städverksamheten och viss fastighetsservice drivs i egen regi. Sedan 2014 ansvarar även nämnden för arbetsmarknadsenheten. Ekonomiska förutsättningar Budget för perioden är enligt anvisningar årligen uppräknad med 2,5 % för ökade personalkostnader och 2 % för övriga kostnadsökningar. Kapitaltjänstkostnaderna har preliminärt beräknats öka med 450 tkr och ramen har justerats med det samma. Budgetramen för år 2018 har även anpassats för rationaliseringar om ca 180 tkr. Åtgärderna genomförs primärt genom energieffektiviseringar, besparing genom systembyte och minskade inköp. Under år 2017 tilldelades nämnden totalt tkr i ettårs satsningar för ytterligare 200 tkr för ökad andel ekologisk kost, 500 tkr i utvecklingsmedel, 100 tkr till en kampanj i syfte att minska avfallsmängderna och tkr för upprustning av yttre miljön vid Industrigatan. Budgetramen för 2018 har minskats med motsvarande belopp. Verksamhetsförändringar Verksamhetsintegrerade praktikplatser i kommunen är fullt utvecklat och enheterna tar emot 1-2 st personer per enhet. Företagarna i Trosa kommun besöks och informeras om arbetslinjen och om vilket stöd som finns att söka vid en eventuell anställning. Teknik- och servicekontorets organisation har utvecklats för att möta ökad efterfrågan på bl.a. vaktmästeritjänster. Teknisk- och servicekontorets har utvecklat arbetssätt och organisation i linje med beslutat samordningsuppdrag. Fortsätta vårt arbete med planerat underhåll på fastighet och gata. Ett lokalförsörjningsprogram har tagits fram och samordnats med mål och budgetprocessen Arbete med energibesparande åtgärder genomförs på ett antal fastigheter Avtal för gällande driftentreprenader löper ut och nya alternativt förlängda avtal har tecknats Felanmälan utvecklas och systematiseras Parkplanen ligger som grund för fortsatt utveckling av våra parker 1

12 Arbetet med att koppla ihop gång och cykelnätet fortsätter, en gång- och cykelväg kopplar ihop Västerljung och Vagnhärad Vi har nått målet med 60% ekologiska och/eller närproducerade livsmedel och fortsätter arbetet med produktion nära kunden. Vi renoverar ytskikt och utemiljö på Hasselbackens förskola Vi ytskiktsrenoverar Fornbyskolan Arbetet med upprustning och underhåll av våra fritidsanläggningar fortlöper Vi tar fram den gamla badplatsen på Borgmästarholmen Personal Personal Budget Budget Förändr % Personalkostnader, tkr ,50% Personalkostn/total kostnad 26% 26% 0,47% Verksamheten Ungdomar från särgymnasiet ökar varför vi anpassar antalet platser inom t.ex. daglig verksamhet. Vårt driftåtagande har ökat i takt med tillväxten, genomförda exploateringar och nya bostadsområden. Vi utvärderar vår driftenhet Vi anpassar och bygger ut vår verksamhets-, idrotts- och fritidsanläggningar i takt med den ökade tillväxten Vi utvecklar infrastrukturen i linje med beslut om stationsläge och infart Västra Trosa Trosa ån görs fri från vandringshinder i linje med länsstyrelsens krav. Hållbar utveckling Vi vidareutvecklar möjligheterna att ställa miljöoch socialkrav vid upphandlingar. Sunda och miljövänliga val av material i t.ex. byggnationer är en självklarhet. Vi arbetar kontinuerligt med ett förbättrat underhåll av våra kommunala fastigheter vilket inte bara förbättrar vår miljö genom t.ex. energieffektiviseringar utan även förbättrar arbetsmiljö för såväl anställda som barn och elever. Att sprida kunskap om alla människors talanger att arbeta och eller ha sysselsättning är en viktig del i AMEs verksamhet. Verksamhetsmått Verksamhetsmått Redov Budget Budget Teknisk förvaltning Fastighetsareor Underhåll av fastigheter kr/m Skadegörelse totalt Elenergiförbrukning fastighet Mwh Gator antal kvm Park antal kvm Kostnad gator & vägar, samt park kr/invåmare Energi/belysningspunkt i kwh Drift o underhåll av gator kr/m2 18,5 16,5 16,5 Drift o underhåll av park kr/m2 3,3 3,7 4,0 Fastighetsservice Antal genomförda vaktmästeritjänster räknat i arbetsdagar Antal genomförda skötseluppdrag räknat i arbetsdagar Antal övriga lev. tjänster räknat i arbetsdagar Antal anställda Andel anställda med anställningsstöd 82% 70% Måltid Måltidskostnad/elev och år Måltidskostnad/särskilt boende och år Antal skolluncher/skoldag Städ Städkostnad kr/kvm och år Andel personal med PRYL cert eller motsvarande 80% 80% Arbetsmarknadsenheten Antal personer per år LSS Feriearbete för ungdomar Socialpsykiatrin Deltagare i arbetsmarknadsåtgärder Andel som vid avslut har.. (%) Börjat arbeta Börjat studera 5 5 Överförd till annan myndighet 5 5 Någonting annat än ovanstående 5 5 2

13 Teknik och servicenämnden/avgiftsfinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Cecilia Högberg Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde VA-verksamhet Renhållning Teknik- och servicenämnden ansvarar för den kommunaltekniska verksamheten som så vatten och avlopp, gator och vägar, parker, avfallshantering samt underhåll av kommunens fasta egendom. Nämndens avgiftsfinansierade verksamhet, d.v.s. VA och renhållning drivs på entreprenad med tekniska enheten som beställare. Personal Personal Budget Budget Förändr % Personalkostnader, tkr ,50% Personalkostn/total kostnad 6% 6% 0% Verksamheten Utbyggnad av VA- nätet sker i linje med antagen VA-plan Ekonomiska förutsättningar Budget för perioden är enligt anvisningar årligen uppräknad med 2,5 % för ökade personalkostnader och 2 % för övriga kostnadsökningar. Inför budget 2018 antas intäkterna öka med 5% allt annat oförändrat. Tidigare underskott inom VA medför att verksamheten år 2018 skall återställa 769 tkr vilket budgeterats. Verksamhetsförändringar Den nya VA-planen antas i början på året Fortsatt hög anslutningsgrad på det kommunala vatten och avloppsnätet som en följd av tillväxten Kommunalt avlopp på Tofsö färdigställs Sluttäckningen fortlöper enligt plan Fortsätta vårt arbete med planerat underhåll på fastighet och gata. Ny pumpstation på Högbergsgatan och Gunnarstensgatan byggs Utredning för säkring och genomförande av vattentäkterna kommer att vara ett stort arbete under perioden. Nya avtal för renhållning är i drift Utredningen av en framtida reningsanläggning går in i ett intensivt skede. Vi utvärderar Tofsömodellen som lösning för fler utvecklings- och omvandlingsområden. Privatmottagning på Korslöt flyttas som en följd av sluttäckningen Hållbar utveckling Lagstiftning och krav på VA- och renhållningsverksamhet gör att vi ständigt utvecklar verksamheterna för ökad miljöhänsyn. Arbetet ställer krav på ökad samverkan mellan kommuner och entreprenörer i syfte att hitta nya innovativa lösningar. Verksamhetsmått Verksamhetsmått Redov Budget Budget Renhållning Hushållssopor kg/invånare Hushållssopor kr/inv Slam/latrin kr/inv VA-verksamhet Producerad vattenmängd (tm3) Försåld vattenmängd (tm3) Ospecificerad förbrukning (%) 29, Vattenläckor, antal Avloppsstopp, antal

14 Teknik- och servicenämndens mål 2018 Vad Mål Mätmetod Medborgarnas kommun 1 Trosa kommuns medborgare är trygga och säkra att vistas utomhus under kvällar och nätter Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med SCB:s medborgarunders Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns gator och vägar Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns vatten och avlopp Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns renhållning och sophämtning Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa SCB:s medborgarunders. SCB:s medborgarunders. SCB:s medborgarunders. 5 Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns parker, grönområden och natur Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa SCB:s medborgarunders. Tillväxt & arbete 6 Nämndens verksamheter bidrar till att möjliggöra den kommunala tillväxten Verksamheter Med god framförhållning och planerar för utbyggnad av kommunal service såsom gator, VA, skolor etc. Mäts genom projektuppföljning 7 Våra verksamheter ska vara kostnadseffektiva Kommunens nettokostnader för verksamheten utvecklas i takt med de politiska ambitionerna Jämför nettokostnad för respektive verksamhet Hälsa & miljö 8 Måltiderna är ekologiskt hållbara 60% av livsmedelsinköpen i kommunen ska vara ekologiskt och/eller närpoducerat till 2018 Uppföljning av livsmedelinköp 9 Våra verksamheter efterfrågar alltid ekologiska och miljövänliga alternativ vid inköp av varor och tjänster. Andelen ekologiska och miljövänliga inköp ökar årligen Mäts vid årets slut genom statistik Engagemang 10 Medarbetarna i Teknik och servicenämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang 80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget Årlig HME enkät till kommunens medarbetare 11 Deltagarna i AME:s verksamheter upplever ett högt engagemang 80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget Egen enkät God ekonomisk hushållning 12 Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse Minst 70 % ska vara planerat underhåll Uppföljning av bokförda kostnader 12 Nämnden har en budget i balans Kostnaderna överskrider inte intäkterna Bokslut 4

15

16 Teknik- och servicenämnden Kultur-, fritid-, teknik- och servicekontoret Rune Larsen VA/Renhållningsingenjör Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2017/40 Revidering av taxan för anläggningsavgifterna Förslag till beslut 1. Teknik- och servicenämnden antar förslag till ny taxa för anläggningsavgifter 2. Teknik- och servicenämnden föreslår att den nya taxan för anläggningsavgifter gäller från Teknik- och servicenämndens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner förslag till ny taxa för anläggningsavgifter 2. Kommunfullmäktige beslutar att den nya taxan för anläggningsavgifter ska gälla från och med Ärendet Taxan för anläggnings- och brukningsavgifter bygger på svenskt vatten VAV P96 och Lagen om Allmänna Vattentjänster (2006:412). Gällande vatten- och avloppstaxa inom trosa kommun antogs av kommunfullmäktige för att gälla sedan Taxan för anläggningsavgifterna räknades om och avgiften höjdes då med kronor jämfört Kommunen kraftiga tillväxt och samhällsbyggnadsnämndens intensiva arbete med nya bostadsområden i enlighet med översiktsplanen samt tillkommande omvandlingsområden gör att det nu finns behov av att se över taxan för anläggningsavgifter. Taxan för brukningsavgifter ses över och kompletteras i samband med höstbeslutet om budget Vid anslutning av fastighet till det allmänna va-anläggningen uttages en anläggningsavgift (anslutningsavgift) som ska täcka byggnation av det allmänna va-systemet samt täcka kostnad för förnyelse/underhåll i detta system. Anläggningstaxan är uppbyggd med tomtyteavgift, förbindelsepunktsavgift samt lägenhetsavgift och i förekommande fall avgift för omhändertagande av dagvatten. Med utgångspunkt i komponenterna ovan och med hänsyn taget till dagens kostnadsläge, kommande exploatering, nyanslutningar och behov av kapacitets ökande åtgärder inom en femårs period beräknas den nya taxan för en normal villa öka från kr till kr exklusive moms. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

17 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Teknik- och servicenämnden Då tillväxten och anslutningstakten är hög och VA-kollektivets kostnader i nuläget överstiger intäkterna så förslår kontoret att taxan antas för att gälla från och med Cecilia Högberg Produktionschef Rune Larsen VA/Renhållningsingenjör Bilagor 1. Revidering av taxan för anläggningsavgift daterad Styrdokument Vatten- och avloppstaxa - Trosa kommuns allmänna vatten och avloppsanläggningar daterad Beslut till Kommunfullmäktige

18 Teknik- och servicenämnden Cecilia Högberg Produktionschef PM Datum Rune Larsen VA/Renhållningsingenjör Revidering av taxan för anläggningsavgift Taxan för anläggnings- och brukningsavgifter bygger på svenskt vatten VAV P96 och Lagen om Allmänna Vattentjänster (2006:412). Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Trosa kommun. Bakgrund Gällande vatten- och avloppstaxa inom trosa kommun antogs av kommunfullmäktige för att gälla sedan Vid det tillfället reviderades bara taxan för brukningsavgiften. Taxan för anläggningsavgifterna antogs senast för att gälla från Anslutningsavgiften höjdes då med kronor (10%) jämfört Som grund för höjningen låg kostnadsökningar samt ett antagande om VA- byggnationer och exploateringar under kommande 5 års period. Kommunen kraftiga tillväxt och samhällsbyggnadsnämndens intensiva arbete med nya bostadsområden i enlighet med översiktsplanen samt tillkommande omvandlingsområden gör att det nu finns behov av att se över taxan för anläggningsavgifter. Taxan för brukningsavgifter ses över och kompletteras i samband med höstbeslutet om budget Om anläggningsavgiften Anläggningsavgiften eller anslutningsavgiften som den även kallas är uppbygg på tre plus i förkommande fall en komponent. 1. Förbindelsespunktsavgift (FP) vilket innehåller kostnader för a. Byggande av servisledningar b. Byggande av FP (spolposter och ventiler) c. Byggande av lokalt VA- nät 2. Tomtyteavgift tas ut per m² tomt och ska täcka a. utökning/kapacitetsökning i befintligt ledningsnät samt installationer för att ett område ska kunna anslutas mot befintligt nät. Tomtyteavgiften begränsas med en maxtaxa, denna avgift år aldrig bli högre en FP + Lägenhetsavgiften. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

19 TROSA KOMMUN PM Sida 2(4) Teknik- och servicenämnden Lägenhetsavgift och ska täcka a. Förnyelsearbete/ underhållsarbete i befintligt nät, ej kapacitetshöjande åtgärder. 4. Avgift för omhändertagande av dagvatten D f a. Utgår endast om fastigheten ligger i verksamhetsområde för dagvatten, och får ej tas ut om fastigheten har lokalt omhändertagande av dagvatten. Beräknad ny anläggningsavgiften Analys har utförts i de områden där kommunen bygger ut va-anläggning och där exploatör bygger ut va-anläggning. Vidare så har även omvandlingsområden och områden föremål för förtätning där befintlig fastighet fått utökad byggrätt analyserats. Den beräknade kostnaden för denna utbyggnad och kostnader för att ansluta fastigheter inom verksamhetsområde uppgår till ca 64 mkr. Med utgångspunkt i komponenterna ovan och med hänsyn taget till dagens kostnadsläge, kommande exploatering, nyanslutningar och behov av kapacitets ökande åtgärder inom en femårs period beräknas den nya taxan till; För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall det erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Gamla utan Nya utan Gamla med Nya med moms moms moms moms a) En avgift avseende framdragning av kr kr kr kr varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) En avgift avseende upprättande av kr kr kr kr varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c) En avgift per m 2 tomtyta 27,28 kr 34,67 kr 34,10 kr 43,34 kr d) En avgift per lägenhet kr kr kr kr e) * En grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas kr kr kr kr *Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättas.

20 TROSA KOMMUN PM Sida 3(4) Teknik- och servicenämnden Avgift tas ut för nedan angivna ändamål Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga angivna ändamål, skall det erläggas reducerade avgifter enligt följande. Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 5.1 c) 30 % 50 % - 20 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift Df utan FP 5.1 e) % - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 6.1 c) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift 6.1 d) % - Avgifterna är utryckta i procent av full avgift. För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d) Beräknad ny anläggningsavgift jämfört andra Jamförelse av anslutningstaxa (priserna är exklusive moms)

21 TROSA KOMMUN PM Sida 4(4) Teknik- och servicenämnden Den nya taxan och dess ingående komponenter har jämförts med Gnesta, Södertälje, Nyköping och Norrköping. Beräknat på en normalanslutning hamnar Trosa kommun på en total avgift om kronor exklusive moms. Nyköping är något billigare medan övriga ligger högre än Trosa även efter den föreslagna ökningen. Taxans införande Då tillväxten och anslutningstakten är hög och VA-kollektivets kostnader i nuläget överstiger intäkterna så förslår kontoret att taxan antas för att gälla från och med Eftersom VA kollektivet ska bära sina egna kostnader och eventuella underskott som återställas enligt gällande regelverk så kommer kostnaderna för eller senare att belasta kollektivet.

22 Vatten- och avloppstaxa Trosa kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Taxan för anläggningsavgifter gäller fr.o.m Taxan för brukningsavgifter gäller fr.o.m Antagen av: Dokumentkategori: Dokumenttyp: Kommunfullmäktige 2017-XX-XX, XX. Dnr KS 2017/XX Kommunfullmäktige , 48. Dnr KS 2015/86 Styrdokument Föreskrift

23 Tekniska enheten Rune Larsen VA-ingenjör VA-taxa Datum Innehållsförteckning Inledande bestämmelser Anläggningsavgifter Brukningsavgifter Taxans införande Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

24 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 2(15) Tekniska enheten Inledande bestämmelser Taxa för Trosa kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Denna taxa bygger på svenskt vatten VAV P96 och Lagen om Allmänna Vattentjänster (2006:412). Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Trosa kommun. Avgifter enligt denna taxa ska betalas till Trosa kommun Taxan för anläggningsavgifter är antagen av kommunfullmäktige 2017-xx-xx och taxan för brukningsavgifter är antagen av kommunfullmäktige För att täcka nödvändiga kostnader för Trosa kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, som förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avser att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avser att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avser att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: Fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts.

25 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 3(15) Tekniska enheten Lägenhet: Ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 150 m² bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. Allmän platsmark: Mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1978:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som övrigt motsvarar sådan mark Avgift tas ut för nedan angivna ändamål Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från Ja Ja fastighet Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättas, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgiften ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder.

26 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 4(15) Tekniska enheten Anläggningsavgifter Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdeskatt För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall det erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) En avgift avseende framdragning av varje kr kr uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) En avgift avseende upprättande av varje kr kr uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c) En avgift per m 2 tomtyta 34,67 kr 43,34 kr d) En avgift per lägenhet kr kr e)* En grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas kr kr *Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättas. 5.2 Gemensam förbindelsepunkt Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter inligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtyta Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA) Begränsningsregel tomtyta Tomtyteavgift enligt 5.1 c), tas ut intill ett belopp som motsvaras av avgifterna 5.1 a och b) och 5.1 d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättas, summan av avgifterna 5.1 a och b), 5.1 d) och 5.1 e) 5.4 Lägenheter Lägenhetsantalet bestäms after de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner.

27 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 5(15) Tekniska enheten Ytterliga servisledningar och förbindelsepunkter Dras ytterliga servisledningar fram och upprättas ytterliga förbindelsepunkter, skall det erläggas avgifter enligt 5.1 a) och 5.1 b). 5.6 Ökas fastighetens tomtyta Ökas fastighetens tomtyta ska det erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Om- eller tillbyggnad Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall det erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Bortledning av Df Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall det erläggas avgift enligt 5.1 e) För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) En avgift avseende framdragning av varje kr kr uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df. b) En avgift avseende upprättande av varje kr kr uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df. c) En avgift per m 2 tomtyta. 60,72 kr 75,90 kr d)* En grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas kr kr *Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och 6.1 b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättas. 6.2 Gemensam förbindelsepunkt Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) Lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtyta Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner.

28 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 6(15) Tekniska enheten Anstånd med erläggande av tomtyteavgift Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighetens areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärder frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Ytterligare servisledningar och förbindelsepunkter Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall det erläggas avgifter enligt 6.1 a) och 6.1 b). 6.6 Tomtyta Ökas fastighets tomtyta, skall det erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses förut erlagd. 6.7 Bortledning av Df Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall det erläggas avgift enligt 6.1 d) Obebyggd fastighet För obebyggd fastighet skall det erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 5.1 a) 100 % 6.1 a) 100 % Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100 % 6.1 b) 100 % Tomtyteavgift 5.1 c) 100 % 6.1 c) 70 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 0 % - - Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e) 100 % 6.1 d) 100 % Avgifterna är utryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast till ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och 5.1 b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), 5.1 b) och 5.1 e), jfr 5.3 andra stycket.

29 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 7(15) Tekniska enheten Bebyggning av obebyggd fastighet Bebyggs obebyggd fastighet skall det erläggas resterande avgifter enligt följande Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift 5.1 c) *) 6.1 c) 30 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 100 % - - Avgifterna är utryckta i procent av full avgift. *Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga 4.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall det erläggas reducerade avgifter enligt följande. Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 5.1 c) 30 % 50 % - 20 % Lägenhetsavgift 5.1 d) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift Df utan FP 5.1 e) % - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30 % 50 % 20 % - Tomtyteavgift 6.1 c) 30 % 50 % - 20 % Grundavgift 6.1 d) % - Avgifterna är utryckta i procent av full avgift. För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d) 8.2 Inträder avgiftsskyldighet Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall det erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre 8.3 Servisledningar som på fastighetsägarens begäran utförs senare För servisledningar som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten, utöver avgift enligt 8.1, ska erläggas en etableringsavgift om 12 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar.

30 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 8(15) Tekniska enheten Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala anläggningsavgift. Avgiftens storlek fastställs genom avtal vid varje enskilt tillfälle. 10 Avgifter enligt 5-7 är baserade på entreprenadindex/vägt VA-index. När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. 11 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-7 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt ska avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen ska dröjsmålsränta betalas enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster ska en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta ska betalas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen ska ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta ska betalas enligt Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6, eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t.ex. ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta ut enligt 12.2 för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas.

31 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 9(15) Tekniska enheten Om fastighetsägare begärt och kommit överens med huvudmannen om att ledningar 1. utförts på annat sätt 2. försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändigt ska fastighetsägaren betala överenskommen ersättning till huvudmannen Begär fastighetsägaren ny servisledning och huvudmannen samtycker, ska fastighetsägaren betala 1. den nya servisledningens allmänna del (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla) 2. kostnaden för avstängning ( proppning ) av den gamla servisledningens allmänna del Om huvudmannen anser det nödvändigt att utföra ny servisledning med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att betala fastighetsägaren 1. kostnaden för fastighetens del av den nya servisledningen (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla) 2. kostnaden för dess inkoppling.

32 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 10(15) Tekniska enheten Brukningsavgifter Avgifter för lagstadgade vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bebyggd fastighet ska brukningsavgift betalas. Avgift utgår per fastighet med: 14.1 a) en fast avgift per år per mätställe och mätarkapacitet Utan moms Med moms 1 * qn 2, kr kr 2 * qn 2, kr kr 3 * qn 2, kr kr 4 * qn 2, kr kr 1 * qn kr kr 1 * qn kr kr 2 * qn kr kr 14.1 b) en avgift per år och per fastighet utan mätare om kr kr 14.1 c) en avgift per m3 levererat vatten om 20,83 kr 26,04 kr 14.1 d) en avgift per år för avledning av dagvatten för bostadsfastighet med högst två lägenheter om 614 kr 768 kr 14.1 e) en dagvattenavgift per år och per varje påbörjat antal 500 m 2 tomtyta för övriga bostadsfastigheter samt för annan fastighet om 314 kr 393 kr

33 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 11(15) Tekniska enheten Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål betalas del av full avgift. Följande avgifter ska därvid betalas för resp. ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a), b) 30 % 70 % - - Avgift per m c) 35 % 65 % - - Dagvattenavgift 14.1 d) 70% 30% Avgift per 500-tal Tomtyta 14.1 e) % 30 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. För fastighet som vidtagit anpassningsåtgärd som minskar belastningen på den allmänna avloppsanläggningen och som godkänts av huvudmannen ges möjlighet till reduktion av avgiften enligt 14.1 d) respektive e), för ändamål Df, dagvatten fastighet, efter överenskommelse med huvudmannen Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte ska fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 c), kubikmeteravgift, ut efter en antagen förbrukning om 150 m 3 /lägenhet i permanentbostad och 50 m³/lägenhet för fritidsbostad För s.k. byggvatten ska brukningsavgift betalas enligt 14.1 c). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare, som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens va-nämnd Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår i för spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till

34 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 12(15) Tekniska enheten dagvattennätet (kylvatten o dyl.), ska avgift betalas motsvarande 20 % av avgiften enligt 14.1 c). 15 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala brukningsavgift Avgift utgår med: Utan moms Med moms en fast avgift per m 2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten om 2,70 kr 3,40 kr 16 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp betalas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 17 För obebyggd fastighet inom detaljplan ska brukningsavgift betalas enligt 14.1 b) fast årsavgift. Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 V, S, Df och Dg angivna ändamål betalas del av den fasta avgiften. Följande avgifter ska därvid betalas för resp. ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 b) 30 % 70 % - - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 18 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägarens åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen avgifter för följande tjänster: Nedtagning av vattenmätare Uppsättning av vattenmätare

35 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 13(15) Tekniska enheten Avstängning av vattentillförsel Påsläpp av vattentillförsel Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare Undersökning av vattenmätare Länsning av vattenmätarbrunn Förgävesbesök Avgifternas storlek utgår från vid varje tillfälle gällande avtal mellan huvudmannen och driftentreprenören. För arbete som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 50 %. 19 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifterna utgå enligt särskild antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 20 Avgift enligt 14.1 a), b) d) och e) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 c) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd eller annan grund som anges i 14 och 16. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska dröjsmålsränta betalas på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 21 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens va-förhållande, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek.

36 TROSA KOMMUN VA-taxa Sida 14(15) Tekniska enheten Brukningsavgifter uppräknas årligen enligt entreprenadindex/vägt VA-index. Taxans införande 23 Taxan för anläggningsavgifter träder i kraft och taxan för brukningsavgifter träder i kraft De brukningsavgifter enligt 14.1, 14.4, 14.7 samt 16, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, ska därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. *** Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Mark- och miljödomstolen jämlikt 53 vattentjänstlagen.

37

38 Kanslienheten Emma Svedin Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2017/41 Debitering av avgift för renhållning samt VA Förslag till beslut 1. Teknik- och servicenämnden beslutar att avgift för renhållning och VA enligt renhållningstaxan respektive vatten- och avloppstaxan debiteras i efterskott per månad. 2. Fakturering månadsvis sker med start så snart tekniska förutsättningar finns på plats. Ärendet Avgift för renhållning och VA enligt renhållningstaxan respektive vatten- och avloppstaxan debiteras idag kunderna per kvartal. För att möta många kunders önskemål om en tätare fakturering har tekniska enheten utrett förslaget att debitera i efterskott per månad. Ett beslut om förändring av hur debiteringen sker ska fattas av huvudmannen. Teknik- och servicenämnden förslås därför besluta enligt framskrivet förslag. Cecilia Högberg Produktionschef Emma Svedin Nämndsekreterare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

39

40 Tekniska enheten Christoffer Eriksson Gata- och parkingenjör Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2017/39 Lokala trafikföreskrifter i Trosa kommun Förslag till beslut 1. Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 12 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276): Förare av fordon på Bråtagatan som kör in på Industrigatan har väjningsplikt mot fordon på Industrigatan. Denna författning träder i kraft den 1 juni Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 16 och 17 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276): På Boställsgatans östra sida i parkeringsficka intill vändplatsen, får fordon parkeras i högst 10 minuter i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att parkera där det enligt trafikförordningen (1998:1276) är förbjudet att stanna och parkera. Denna författning träder i kraft den 1 juni Forts. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

41 TROSA KOMMUN Tekniska enheten Tjänsteskrivelse Sida 2(8) 3. Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 3 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276): Det område inom Trosa som anges enligt kartbild ska vara tättbebyggt område. Denna författning träder i kraft den 1 juni 2017 då Trosa kommuns lokala trafikföreskrifter om tätbebyggt område beslutade den 13 december 1999, beteckning :5, upphör att gälla. Forts.

42 TROSA KOMMUN Tekniska enheten Tjänsteskrivelse Sida 3(8) 4. Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 3 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276): Det området inom Vagnhärad som anges enligt kartbild ska vara tättbebyggt område. Denna författning träder i kraft den 1 juni 2017 då Trosa kommuns lokala trafikföreskrifter om tätbebyggt område beslutade den 13 december 1999, beteckning :6, upphör att gälla. Forts.

43 TROSA KOMMUN Tekniska enheten Tjänsteskrivelse Sida 4(8) 5. Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 3 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276): Det området inom Sund som anges enligt kartbild ska vara tättbebyggt område. Denna författning träder i kraft den 1 juni Forts.

44 TROSA KOMMUN Tekniska enheten Tjänsteskrivelse Sida 5(8) 6. Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 14 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276): Med begränsning till lägre hastighet än som följer av 3 kap. 17 första stycket trafikförordningen (1998:1276) får fordon inte föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen inom markerat område enligt kartbild. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2017 då Länsstyrelsen i Södermanlands län lokala trafikföreskrifter om färdhastighet inom Sunds bostadsområde beslutade den 26 augusti 2008, beteckning 04FS 2008:26, upphör att gälla. Forts.

45 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 6(8) Tekniska enheten Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 16 och 17 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276): 1 På parkeringsplatsen belägen på Högbergsgatans östra sida mellan nr 34 och 40 får fordon parkeras högst 4 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att parkera där det enligt trafikförordningen (1998:1276) är förbjudet att stanna eller parkera. 2 Tidsbegränsningen gäller alla dagar mellan klockan 09 och 18 under perioden mellan 1 maj och 30 september. 3 Parkeringsskiva eller motsvarande skall användas. 4 Under perioden mellan 1 oktober och 30 april får fordon parkera höst 24 timmar i följd vardagar utom vardag före sön- och helgdag. Tillåtelsen ger inte rätt att parkera där det enligt trafikförordningen (1998:1276) är förbjudet att stanna eller parkera. Denna författning träder i kraft den 15 maj Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 14 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276): Med begränsning till lägre hastighet än som följer av 3 kap. 17 första stycket trafikförordningen (1998:1276) får fordon inte föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen på Gnestavägen, delen mellan Kalkbruksvägen och 25 meter norr om Skogsvägen. Denna författning träder i kraft den 1 juni 2017.

46 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 7(8) Tekniska enheten Ärendet 1. Tekniska enheten har efter önskemål från yrkestrafik och allmänhet utfört platsbesök och konstaterat att högerregel inte efterlevs i denna korsning. Därför föreslås en reglering med väjningsplikt. Polisen har inga synpunkter gällande föreskriften. 2. Under våren 2017 byggs en parkeringsficka utmed Boställsgatan för föräldrar som ska lämna barn vid Skärlagskolan. Polisen har fått tillfälle att yttra sig, inga synpunkter gällande föreskriften har inkommit Föreskrift för tättbebyggt område Trosa från 1999 behöver uppdateras med nya gränser. Trafikverket har i yttrande bland annat inte funnit några skäl till att förlänga gränsen för tättbebyggt område väster ut på väg 782 förbi korsningen väg 768. Hänsyn har tagits till Trafikverkets yttrande och gränsen är ändrad. Detta medför att märket hastighetsbegränsning 40 km/tim flyttas österut och sträckan innan ersätts med märket hastighetsbegränsning 50 km/tim som tidigare. I efterhand har mer detaljer om ny korsningspunkt för infart västra Trosa framkommit, nya punkten kommer troligen stämma mer överens med framtida korsningen. Polisen har inga synpunkter gällande föreskriften. 4. Föreskrift för tättbebyggt område Vagnhärad från 1999 behöver uppdateras med nya gränser. Trafikverket har i yttrande ansett att kommunen inte ska besluta om ny begränsningspunkt för tättbebyggt område på väg 800 (Stationsvägen). De anser att det inte är motiverat att sträckan ska få högsta tillåtna hastighet 50 km/tim, vilket blir en följd av beslutet. Hänsyn har tagits till Trafikverkets yttrande och gränsen är flyttad mot öster, i linje med den framtida byggnation utmed Stationsvägen. Polisen har inga synpunkter gällande föreskriften. 5. Sund har i flera år sökt hastighetssänkning hos Länsstyrelsen som avslagit. Nu har istället Sund vänt sig till kommunen för att få hjälp med sänkt hastighet. Inom Sund är det flera permanentbostäder, vägarna är smala, separation mellan oskyddad trafikant och fordon saknas. För att kommunen ska få besluta om hastighet på enskild väg måste föreskrift om tättbebyggt område publiceras. Trafikverket har yttrat sig om Sund där de generellt anser att lokala trafikföreskrifter om tättbebyggt område inte ska användas för att få beslutsmandat för högsta tillåtna hastighet. Polisen har inga synpunkter gällande föreskriften. På enskild väg inom tättbebyggt område är det kommunen som märker ut och bekostar förbudsmärke C31, hastighetsbegränsning. 6. Tekniska nämnden måste ha tagit beslut om införande av tättbebyggt område

47 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 8(8) Tekniska enheten inom Sund innan beslut om denna kan tas. Sund har inkommit med önskemålet om sänkt hastighet inom Sund till 30 km/tim alternativt 40 km/tim. Trafikverket har yttrat sig om förslaget 30 km/tim ska användas mycket restriktivt, främst vid skolor och likande platser. Vidare anser de att 30 km/tim inte ska användas på långa sträckor eller inom bostadsområden, detta för att inte minska respekten och efterlevnaden av hastighetsbegränsningen 30 km/tim. Polisen har ingen synpunkt gällande föreskriften om 30 km/tim. Vi föreslår att en hastighetsbegränsning om 40 km/tim inom Sund. 7. Handlarna kring Trosa torg har lagt fram önskemålet om att begränsa parkeringstiden på Kruthusparkeringen under perioden maj-september. Anledningen är att de vill att parkeringar i centrala Trosa i första hand ska vara tillgängliga för besökare. Synpunkter från kringliggande verksamheter har hanterats av Näringslivschefen. Förslagets tidsbegränsning är samma som andra centrala parkeringsplatser. Polisen har fått tillfälle att yttra sig, inga synpunkter gällande föreskriften har inkommit I den hastighetsplan som togs fram för Trosa 2013 föreslås att Gnestavägen förbi Fänsåker sänks från 50 km/tim till 40 km/tim medan resterande del mot Vagnhärad centrum, ca 700 meter, höjs från 50 km/tim till 60 km/tim. En höjning till 60 km/tim är inte aktuellt utan att genomföra hastighetsdämpande åtgärder för oskyddade trafikanter vid Åkervägen. Istället föreslås att hela sträckan sänks till 40 km/tim. Polisen har fått tillfälle att yttra sig, inga synpunkter gällande föreskriften har inkommit Cecilia Högberg Produktionschef Christoffer Eriksson Gatu- och parkingenjör

48

49 Anmälan av delegeringsbeslut Löpnr/ Dnr Punkt i del. ordnin g Ärende och beslut Datum för beslut Delegat, titel TSN 2016/46 TSN 2017/ Tecknande av avtal avseende Behandlingstjänster avfall 4.5 Tecknande av avtal avseende Tilläggsisolering Vitalisskolan Cecilia Högberg Produktionschef Cecilia Högberg Produktionschef TSN 2017/17 TSN 2017/ Tecknande av avtal avseende Kyrkskolan, Ytskiktsrenovering 4.5 Tecknande av avtal avseende Tomtaklints fsk, Ytskiktsrenovering och entrétillbyggnad Cecilia Högberg Produktionschef Cecilia Högberg Produktionschef 2.10 Arbetsmarknadskonferens Enhetschef Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

50

51 Kanslienheten Emma Svedin Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2017/2 Anmälningsärenden Kommunfullmäktige Protokoll Årsredovisning för Trosa kommun och koncern Protokoll Prövning av frågan om ansvarsfrihet för 2016 års verksamhet. Protokoll Höjning av felparkeringsavgift inom Trosa kommun. Protokoll Revidering av lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Trosa kommun. Protokoll Minskad investeringsbudget för avloppsförsörjning Tofsö fritidshusområde. Protokoll Investeringsmedel för projektet Trafiksäkerhet utanför Safiren. Protokoll Revidering av måltidspolicy Hållbara måltider i Trosa kommun. Kommunstyrelsens planutskott Protokoll Uppföljning av Trosa kommuns gång- och cykelvägsanalys. Protokoll Fördjupningsstudie för Trosa hamnområde. Trafikrådet Minnesanteckningar Kultur- och fritidsnämnden Protokoll Projekt Vagnhärad, utegym. Revisorerna Granskning brukarundersökning i Trosa kommun TSN 2017/31. Bilagor 1. Revisionsrapport brukarundersökningar i Trosa kommun 2. Revisionsskrivelse Emma Svedin Nämndsekreterare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

52 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Trosa kommun Brukarundersökningar

53 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte och revisionsfrågor... 4 Revisionskriterier... 4 Ansvariga nämnder/styrelser... 4 Metod Granskningsresultat... 5 Tidigare granskning av brukarundersökningar... 5 Kommungemensamt arbete... 5 Kommunstyrelsen... 6 Humanistiska nämnden... 6 Vård- och omsorgsnämnden... 9 Samhällsbyggnadsnämnden...10 Miljönämnden...11 Kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden...11 Källförteckning...13

54 Sammanfattande bedömning och rekommendationer EY har på uppdrag av kommunens revisorer granskat nämndernas arbete med brukarundersökningar. Granskningen syftar till att bedöma om nämndernas arbete med brukarundersökningar fungerar på ett sätt som gör att nämnderna erhåller underlag för att utveckla ändamålsenlighet i sina respektive verksamheter. I granskningen konstaterar vi att samtliga nämnder i olika utsträckning arbetar med brukarundersökningar för att utveckla och förbättra verksamheten samt säkerställa att de har underlag för prioritering och beslutsfattande. För alla nämnders verksamhet utom humanistiska nämndens individ- och familjeomsorg finns i budget 2016 tydligt uppsatta mål med definierade mått och mätmetoder. Verksamheterna kopplar sina brukarundersökningar till dessa målskrivningar och har i de flesta fall en god förståelse för målstyrning och korrelationen till användandet av brukarundersökningar. Vi har inte inom ramen för denna granskning identifierat några övergripande målområden där lämpliga brukarundersökningar saknas Flertalet kontor har valt att genomföra samt utveckla egna årliga brukarundersökningar som baserar sig på de nationella som genomförs mindre frekvent av olika myndigheter. Detta för att få tillförlitlig och jämförbar data som också kan gagna verksamheten genom omedelbara åtgärder. Nämnderna använder även resultaten från de olika brukarundersökningarna till att skatta sig gentemot andra kommuner i landet. Vård- och omsorgskontoret har även identifierat ett område där det hittills saknats nationella brukarundersökningar, vilket föranledde att de utformade en egen enkät för att täcka in detta behov. I granskningen har det framkommit att kontoren har olika metoder för att kvalitetssäkra brukarundersökningarna samt resultaten, där ett par har särskilda arbetsgrupper eller funktioner inom verksamheterna som arbetar med framtagandet av undersökningar och andra verksamheter även arbetar med olika former av brukarråd. Miljökontoret har tagit hjälp av informationschefen för att säkerställa användarvänlighet i undersökningarna. Här bedömer vi att kontoren i högre grad skulle kunna säkerställa ett mer systematiskt arbete och därmed lära av varandra. Ett par av kontoren, såsom socialkontoret, samhällsbyggnadskontoret och kultur-, fritids-, teknik- och servicekontoret har funnit att svarsfrekvensen på brukarundersökningar varit låg vilket resulterat i bristande tillförlitlighet. De arbetar aktivt med åtgärder för att komma till rätta med detta. Problemet kunde dock konstateras redan i revisorernas tidigare granskning av brukarundersökningar som genomfördes 2010 och tidigare rekommendation kvarstår därför. Det finns också vissa skillnader i hur kontoren och nämnderna tar del av och bearbetar resultaten. Skolkontoret tar exempelvis fram en årlig handlingsplan medan socialkontoret arbetar sig igenom resultaten på regelbundna arbetsplatsträffar och bearbetar resultaten i budgetprocessen för kommande år. Överlag är vår bedömning att brukarundersökningarna i kommunen är en levande process som integreras väl i respektive verksamhet och det är tydligt att alla kontor vidtar åtgärder utifrån resultaten av genomförda brukarundersökningar. I revisorernas granskning av brukarundersökningar från 2010 rekommenderades kommunstyrelsen att på ett bättre sätt redovisa resultatet av de interna kundundersökningarna gentemot berörda. I denna granskning har vi funnit att vård- och omsorgskontoret delger resultaten från sina brukarundersökningar på hemsidan samt skriver ett pressmeddelande, och socialkontoret återkopplar resultaten till brukarna som deltagit i undersökningen. Vi bedömer att denna utveckling är positiv för att öka medborgarnas insyn och delaktighet. 2

55 Vår övergripande bedömning är att kommunens arbete med brukarundersökningar i huvudsak är ändamålsenligt. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ger vi berörda nämnder följande rekommendationer: Ta fram en kontorsgemensam plan för utförandet av brukarundersökningar och kundundersökningar, oavsett om målgruppen är intern eller extern, för att få ett tydligare arbetsflöde och bättre samordning av såväl genomförande som analys. Kartlägg om nämndens centrala målgrupper omfattas av befintliga brukarundersökningar och ta ställning till om det finns skäl att utöka till målgrupper som ej omfattas. Skapa en gemensam rutin för systematisk kvalitetssäkring av brukarundersökningar. Säkerställ att resultaten av brukarundersökningar inte bara är ett verktyg för måluppföljning utan också en del i varje verksamhets systematiska utvecklingsarbete. Överväg möjligheten att publicera resultat på kommunens hemsida samt att återkoppla såväl resultat som vidtagna åtgärder till berörda. Därutöver rekommenderas humanistiska nämnden att: Utveckla mått och mätmetoder för individ- och familjeomsorgen då detta idag saknas. 3

56 1. Inledning Bakgrund Ändamålet för kommunernas verksamhet är bland annat att skapa väsentliga värden som ytterst motiverar att verksamheten är skattefinansierad. Ändamålet uttrycks ofta i termer av mål. Ett viktigt perspektiv på ändamålet är hur de som verksamheten finns till för upplever den. Ett viktigt inslag i nämndens skötsel är därför att ta reda på hur de som nyttjar kommunernas verksamheter ser på dem. Kommunstyrelsen ska genom sin förvaltning ha uppsikt över nämnderna vilket innefattar att säkerställa att kommunens nämnder och förvaltningar bedriver ett ändamålsenligt arbete. I kommunstyrelsens intresse ligger också att uppmärksamma hur medborgarna upplever kommunens verksamhet och tjänster som helhet. År 2010 genomförde EY en granskning av kommunens arbete med brukarundersökningar. Syftet var att belysa och bedöma nämndernas arbete med brukarundersökningar som en del i att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt. Denna mindre granskning syftar till att följa upp samt granska hur nämndernas arbete med brukarundersökningar fungerar idag. Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma om nämndernas arbete med brukarundersökningar fungerar på ett sätt som gör att nämnderna erhåller underlag för att utveckla ändamålsenlighet i sina respektive verksamheter. Granskningen tar sin utgångspunkt i 2010 års granskning samt i följande övergripande revisionsfrågor: Vilka brukarundersökningar genomför kommunen? Hur kvalitetssäkras brukarundersökningar? Hur används resultatet? Revisionskriterier Kommunallagen Fastlagd kurs för Trosa kommun Budget 2016 med flerårsplan Ansvariga nämnder/styrelser Granskningen avser kommunstyrelsen, humanistiska nämnden, vård- och omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, teknik- och servicenämnden samt miljönämnden. Metod Granskningens genomförande baseras på en genomgång av måldokument och brukarundersökningar. Telefonintervjuer har genomförts med produktionscheferna vid respektive kontor. 4

57 Rapporten är sakgranskad av intervjuade, vilket innebär att de fakta som rapporten hänvisar till är kvalitetssäkrade av de som granskats. Slutsatserna och revisionsbedömningarna ansvarar EY för. 2. Granskningsresultat Tidigare granskning av brukarundersökningar Under 2010 genomförde EY på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna en granskning av brukarundersökningar. Syftet var att belysa och bedöma nämndernas arbete med brukarundersökningar som en del i att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt. Granskningen omfattade samtliga fem nämnder samt kommunstyrelsen. Granskningen visade att samtliga nämnder arbetar med brukarundersökningar för att utvärdera och utveckla verksamheten. I synnerhet kommunstyrelsen, den humanistiska nämnden samt teknik- och servicenämnden genomförde brukarundersökningar bland nämndernas samtliga målgrupper. De övriga nämnderna täckte inte in alla sina målgrupper, vilket utmynnade i att revisorerna identifierade detta som ett förbättringsområde. Med utgångspunkt i granskningen rekommenderade revisorerna att: Samtliga nämnder bör överväga möjligheten att låta externa marknadsundersökningsföretag genomföra undersökningarna för ökad kvalitetssäkring och objektivitet. Samtliga nämnder bör överväga bortfallsanalyser i de fall då brukarundersökningen har en svarsfrekvens på mindre än 50 procent. Humanistiska nämndens arbetsutskott bör se över möjligheten att rikta någon form av undersökning direkt till barn i förskoleklass och årskurs 1. Kultur- och fritidsutskottet bör överväga möjligheten att genomföra mer regelbundna och jämförbara undersökningar som vänder sig mot brukare av kommunens idrottsanläggningar samt besökare vid kommunens kulturevenemang. Vård- och omsorgsnämnden bör komplettera nuvarande brukarundersökningar med en undersökning som vänder sig mot brukare av sjukvård och hälsovård. Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden bör sträva efter att genomföra brukarundersökningar riktade mot samtliga målgrupper. Kommunstyrelsen bör överväga hur målet om jämställdhet ska mätas. Kommunstyrelsen bör på ett bättre sätt, gentemot berörda, redovisa resultatet av de interna kundundersökningarna. I nämndernas svar framkom medhåll till vissa rekommendationer och att de hade avvikande mening gällande andra. Kommungemensamt arbete Det finns ingen central funktion inom kommunen som arbetar med kvalitetssäkring eller utveckling av brukarundersökningar. Undersökningar planeras och genomförs av respektive kontor. För närvarande arbetar kommunikationschefen på kommunkontoret med att ta fram ett e-verktyg som alla kommunverksamheter ska kunna använda sig av i syfte att samordna det tekniska utförandet av brukarundersökningar i kommunen. 5

58 Enligt kommunchefen är ett av syftena med brukarundersökningar att tjänstemän och politiker i kommunen ska kunna bedöma huruvida de lever upp till Fastlagd kurs för Trosa kommuns anda. Kommunen genomför också brukarundersökningar för att följa upp några av kommunstyrelsens mål. Kanslichefen på kommunkontoret upplever att det finns ett gott ägarskap hos fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna och att de måna om att använda sig av resultaten i alla genomförda undersökningar när de presenteras kvartalsvis, vid delårsbokslut samt vid årsredovisningen. Vartannat år genomförs SCB:s medborgarundersökning i kommunen. Senaste gången den genomfördes var 2015, vilket är femte gången i ordningen. Syftet med undersökningarna är att kommuninvånarnas behov ska stå i fokus och att kommunstyrelsen ska få underlag för prioritering och beslutsfattande samt kunna mäta måluppfyllelse på fullmäktigenivå. Fokus i SCB:s medborgarundersökning är att mäta hur nöjda kommuninvånare är att bo och leva i kommunen (Nöjd-Region-Index, NRI), hur nöjda de är med kommunens verksamheter (Nöjd- Medborgar-Index, NMI) och medborgarnas möjligheter till inflytande i sin kommun (Nöjd-Inflytande-Index, NII). Undersökningarna uppges vara viktiga i kommunens kvalitetsarbete för att utveckla en attraktiv kommun med hållbar och stabil tillväxt. Under 2017 ska kommunen genomföra en ny medborgarundersökning i SCB:s regi. Resultatet av SCB:s brukarundersökning används i olika utsträckning av alla nämnder och utskott. Kommunstyrelsens ekoutskott använder sig till exempel av resultaten för att mäta målet om att ligga bland tio i topp av kommunerna där medborgarna är nöjda med kommunens insatser för att kunna leva miljövänligt. På samma sätt följer ekoutskottet NRI, d.v.s. hur nöjd kommuninvånare är att leva och bo i kommunen, för att bedöma målet om att uppnå ett betygsindex på 8 av 10 på frågan om medborgarna har god tillgång till parker, grönområden och natur. Flera av kommunens nämnder genomför brukarenkäter eller sammanställer olika former av jämförelsetal som publiceras i SKL:s Öppna Jämförelser. Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt nämnderna i kommunen använder dessa för att jämföra sig med andra kommuner. Kommunstyrelsen Utöver arbete med att analysera SCB:s medborgarundersökning genomför kommunkontoret framförallt internt riktade undersökningar. Det handlar bland annat om en medarbetarenkät med indikatorer för hållbart medarbetarengagemang (HME-index) och interna enkäter mot personal och förtroendevalda som en del i kommunens systematiska kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Kommunkontorets enhetschefer träffas regelbundet och alla resultat presenteras i denna grupp. Resultaten används för att mäta måluppfyllelse i årsredovisningen. Varje enhet arbetar med verksamhetsutveckling utifrån de resultat som berör deras egen enhet. Inför 2017 ämnar kommunkontoret öka sitt fokus på mål- och resultatuppfyllelse. Humanistiska nämnden Humanistiska nämnden (HN) ansvarar över skolkontoret samt socialkontoret och styr således båda dessa verksamheter. Dessa redovisas i separata stycken nedan. 6

59 Skolkontoret På utbildningsområdet har kommunen under 2016 medverkat i genomförandet av Skolinspektionens enkäter. Enkäterna är en del av Skolinspektionens regelbundna tillsyn som kommer genomföras under VT Enkäterna är webbaserade och frivilliga och vänder sig till föräldrar, elever och personal i skolorna och förskolorna. Utöver detta så har skolkontoret sedan ett par år tillbaka genomfört egna brukarenkäter för skolan och förskolan. Skolkontorets enkäter grundar sig på Skolinspektionens skol- och förskoleenkät för att på detta sätt kunna följa resultaten på årsbasis samt säkerställa kvalitén och måluppfyllelsen. Den förra tillsynen från Skolinspektionen skedde 2010 och nästa tillsyn ska ske under vårterminen 2017, vilket anses vara för långt emellan intervallerna. Av denna orsak har det beslutats att skolkontoret ska genomföra egna brukarundersökningar varje år. På detta sätt kan skolkontoret också justera och anpassa verksamheten utifrån de resultat de får och på så vis hålla rätt kurs. Undersökningen höstterminen 2016 genomfördes tillsammans med andra mätningar inom kommunen, såsom exempelvis mätningar av barnomsorgstid, tillgänglighet av service m.m., och mätmånaderna var oktober till november. Skolkontoret utför även en brukarenkät som kallas för Klassens/lärarens kvalitetsrapport och består av ett antal frågor som riktar sig till lärare samt elever i åk 5 och åk 8. Frågorna baseras på SKL:s Öppna Jämförelser, som syftar till att kommuner ska lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Elevenkäterna genomförs i april varje år och syftar till att tillhandahålla resultat som kan granskas i relation till de mål som HN satt upp samt måluppfyllelsen vid bokslut. Förutom de sju frågor som är direkt relaterade till nämndens måluppfyllelse så ställs vanligtvis ett antal fler frågor i dessa elevenkäter, men det är dessa sju frågor som specifikt plockas ut och jämförs med HN:s mål. Utöver detta så genomförs även verksamhetsenkäter på skol- och förskolenivå. Dessa enkäter ägs av enheterna och rapporteras inte till huvudmannen. Inom skolverksamheten finns en grupp tjänstemän som jobbar specifikt med utvärderingar enligt ett uppsatt årshjul som är upprättad för att följa upp och utvärdera verksamheten. Gruppen består av förskolechefer och rektorer i kommunen. Denna grupp utvecklar skolkontorets egen enkät genom att analysera vad HN önskar få svar på enligt årets måldokument och utifrån förbättringsåtgärder. Till stöd för att utveckla enkäten tar gruppen hjälp av brukarna genom att bland annat dra nytta av utfall i elevsamtal men också genom synpunkter från föräldraråd på skolor och förskolor. Genom dessa processer bearbetas enkätfrågorna och en årlig handlingsplan utarbetas. På skolkontorets arbetsplatsträffar så arbetar personalen sig igenom utfallen och analyserar svarsfrekvenser från enkäterna. Förskoleenkäterna har en betydligt högre grad av svarsfrekvens, mellan %, medan skolenkäterna har lägre svarsfrekvens. Orsaken till detta är enligt skolkontorets chef troligen att föräldrar med förskolebarn har tätare kontakt med förskoleverksamheten genom daglig hämtning och lämning vilket resulterar i mer engagerade föräldrar. Brukarundersökningarna inom skol- och utbildningsområdet kvalitetssäkras bland annat genom brukarråden på förskolorna och skolorna och där skolkontoret regelbundet följer upp dessa. Likaledes arbetar skolkontoret aktivt med att generellt uppnå en hög svarsfrekvens i brukarenkäterna, och i synnerhet att förbättra svarsfrekvensen för skolenkäterna. Vidare följer skolkontorets grupp som specifikt arbetar med brukarundersökningar i skola och förskola 7

60 upp enkätfrågornas konstruktion under årshjulet för att på så sätt säkerställa formuleringarna samt ombesörja att nya frågor eller idéer omhändertas och arbetas in i undersökningarna. I enkäterna så återfinns även fritextfält vilket möjliggör för brukarna att komma med förslag eller andra synpunkter som skolkontoret kan fånga upp och ta vidare i framtida verksamhet. Utöver att mäta måluppfyllelse så är resultaten av förskole- och skolenkäten enligt skolkontoret en levande process där resultaten även används till de årliga utvärderingsdagarna med lärarna som sker under senvåren. Likaså använder sig lärarna av resultaten då de återkopplar detta in i verksamheten när skolterminen drar igång på hösten. Resultaten redovisas sedan till HN i augusti och september, och vissa nyckelfrågor redovisas till nämnden vid årsbokslut. HN:s tillvägagångssätt är att använda de årliga resultaten från denna brukarenkät till att definiera nya, högre målsättningar för kommande år. Med andra ord så jobbar nämnden aktivt med en ambitionshöjning där målsättningen är att varje år förbättra sina resultat. Skolkontoret använder resultaten från brukarundersökningarna hela arbetsåret, både i budgetprocessen inför kommande verksamhetsår, samt även vid delår- samt helårsbokslut. Då ett av målen för skolkontoret är att ständigt förbättra sin verksamhet så använder de sig av resultaten av undersökningarna för att försäkra sig om att de överträffar tidigare års resultat Socialkontoret Bland alla nämnder är det endast humanistiska nämndens verksamhet inom individ- och familjeomsorg som i budget 2016 saknar specificerade mått och mätmetoder. Socialkontoret hade påbörjat arbetet med att konkretisera och förtydliga HN:s mål under 2015, men var vid budgetplaneringen inför 2016 inte i hamn med detta. Inför antagandet av budget 2017 var detta ännu inte fastställt. Socialkontoret hade formulerat sju verksamhetsmål för året, men resultatindikatorer var inte specificerade för att mäta måluppfyllelsen av dessa. Då dessa saknats har heller inte någon koppling mellan brukarundersökningar och mål kunnat fastställas. HN har ett antal specifika mål som de satt upp för socialkontorets verksamhet och som följs upp med brukarundersökningar under året. Bland annat så deltar socialkontoret i SKL:s årliga brukarundersökning för individ- och familjeomsorg (IFO-undersökning). Undersökningen är en del av SKL:s Öppna Jämförelser. Undersökningen mäter fem kvalitetsområden: information, delaktighet, bemötande, förändring och tillgänglighet. Socialkontoret delar ut enkäterna, som består av frågor, till brukare som besöker individ- och familjeomsorgen. Svarsfrekvensen har varit god då brukare förväntas fylla i undersökningen på plats. Undersökningen finns också på flertalet språk vilket underlättar för kommunens alla medborgare, oavsett bakgrund. Däremot så har socialkontoret som sådant inte särdeles många besökare vilket resulterat i att endast ett 30-tal enkäter fylldes i under IFO-undersökningarna som genomförts bygger på SKL:s frågor, men det finns utrymme för kommuner att lägga till egna frågor till enkäterna. Då socialkontoret genomför denna undersökning för andra året i rad så har de valt att inte revidera eller lägga till några frågor då de önskar se resultaten först. De överväger däremot att göra så kommande år. Socialkontoret inser svårigheten vad gäller formulering av enkätfrågor och understryker vikten av att hålla dem enkla och förståeliga för att vara användarvänliga samt i syfte att få tillräckligt hög svarsfrekvens. De betonar också vikten av återkoppling gentemot brukare efter genomförda undersökningar.resultaten från IFO-undersökningen återkopplas i socialkontorets arbetsgrupp. De bearbetar svaren och vidtar åtgärder vid behov. Ser de resultat som sticker ut så 8

61 kan det föranleda åtgärder såsom vidareutbildning/ handledning av medarbetare eller förbättrade informationsinsatser. Utöver detta så genomförs även en brukarundersökning som praktiskt genomförs av Nyköpings kommun. Detta då Trosa kommun sedan tre år har avtal med Nyköping angående köp av familjerådgivning och i det avtalet ingår en årlig uppföljning av brukares kundnöjdhet. Enkäten lämnas ut under en månads tid till alla som besöker familjerådgivningen. Undersökningen innehåller fem frågor om tillgänglighet, personalens kompetens, bemötandet osv. Resultaten har enligt chefen för socialkontoret varit mycket goda vilket gjort att de inte haft anledning att framföra några synpunkter på undersökningen eller efterfråga delaktighet i formulerandet av frågorna. Vidare har socialkontoret fört dialog med FoU-enheten i landstinget i Sörmland om att i framtiden genomföra en landstingsgemensam undersökning bland alla sina brukare i form av en standardenkät som delas ut efter avslutade insatser, oavsett om brukaren har besökt kontoret eller träffat tjänstemän i annat sammanhang. Inga konkreta åtgärder har vidtagits ännu. Tidigare har socialkontoret begagnat sig av en extern aktör vid genomförandet av brukarundersökningar men detta har upphört. Dock ingår socialkontoret i SKL:s nätverk för brukarundersökningar. Resultaten från andra undersökningar i kommunen, såsom tillgänglighetsundersökningar, delas med socialkontoret och resultaten tas upp på arbetsplatsmöten. Svaren från undersökningen som genomförs av Nyköpings kommun tar socialkontoret emot och rapporterar vidare till HN. Dessa resultat, liksom resultaten från IFO-undersökningen tas upp i årsrapporteringen till HN. Det har också hänt att socialkontoret framfört resultat som informationsärenden till nämnden. Enligt chefen för socialkontoret så har nämnden visat stort intresse för undersökningarna vad gäller bemötande och tillgänglighetsfrågor. Vidare finns även ett intresse och en öppenhet hos nämnden att socialkontoret ska utveckla undersökningarna framöver. Vård- och omsorgsnämnden När det kommer till vård- och omsorgsområdet så genomförs varje år en brukarenkät i syfte att mäta kundnöjdhet, trygghet och kundernas självbestämmande. Frågorna som ingår i denna brukarundersökning är tagna bland annat från SCB:s, socialstyrelsens samt Kommunens Kvalitet i Korthets (KKiK) undersökningar. Vård- och omsorgskontoret genomför även en brukarenkät som grundar sig på Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? som är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden som genomförs i alla Sveriges kommuner. Vidare identifierade kontoret för fem år sedan behovet av att genomföra en brukarundersökning gentemot funktionshindrade inom LSS-verksamheten för att mäta kundnöjdhet, då en sådan saknades. Tidigare har det inte funnits enkäter i samma utsträckning som inom äldreomsorgen för målgruppen funktionshindrade, vilket ledde till att kontoret utvecklade en sådan. Detta område omfattas inte av SKL:s Öppna Jämförelser. 9

62 Då undersökningen även riktar sig till personer med förståndshandikapp har det varit av stor vikt att göra undersökningen användarvänlig samt lättbegriplig. Med hjälp av personal i verksamheten så har frågorna vid behov lästs upp och förklarats och brukaren har fått ange sitt svar genom att ringa in enkla och tydliga bilder. Med denna metodik har kontoret ombesörjt en hög svarsfrekvens bland brukarna och kundnöjdheten har befunnits vara stor. Sedan revisorernas granskning av brukarundersökningar 2010 har vård- och omsorgskontoret genomfört ett internt arbete med att kvalitetssäkra brukarundersökningarna som kontoret genomför. En metod- och en kvalitetsutvecklare har utvecklat undersökningarna med fokus på att skapa en konsekvent metod samt säkerställa att resultaten är jämförbara mellan åren. Resultaten från brukarundersökningarna, inklusive resultaten från SCB:s medborgarundersökning, följs upp på lednings- liksom enhetsnivå och förbättringsåtgärder vidtas vid behov. Då resultaten är starkt knutna till nämndens mål så vidtas åtgärder om kontoret funnit att resultaten sjunkit. Resultaten redovisas genom presentationer för vård- och omsorgsnämnden regelbundet under året. Vissa mått följs upp mer ingående av nämnden då de mäter mål som nämnden satt upp. I synnerhet frågor kring hur brukares självbestämmande, klagomål liksom bemötande samt hur verksamheten upplevs är av stor vikt för nämnden och följs upp noggrant. Vidare brukar vård- och omsorgskontoret skriva ett kort pressmeddelande i samband med att de fått resultaten, som också publiceras på kommunens hemsida. Dock publiceras inte resultaten från LSS-undersökningen på hemsidan p.g.a. sekretesskäl. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret tar del av SCB:s medborgarundersökning där bland annat utbud och möjligheter att hitta boende i kommunen utvärderas. Samhällsbyggnadskontoret använder sig av SBA:s och SKL:s NKI-undersökning för att undersöka kundnöjdhet utifrån en rad olika perspektiv inom samhällsbyggnadskontorets olika verksamheter. Exempelvis rör det sig om bygglov, miljötillsyn, serveringstillstånd och brandtillsyn. Bemötande- och attitydfrågor är av stor vikt och kontoret arbetar regelbundet med dessa frågeställningar för att förbättra effektiviteten, förkorta handläggningstiden och för att nå nämndens mål. Tidigare har samhällsbyggnadskontoret genomfört en kundundersökning vartannat år som riktat sig till alla företagare som haft ärenden hos kontoret under det gångna året. Från och med 2016 ämnar samhällsbyggnadskontoret genomföra undersökningen varje år. Kontoret ämnar även komplettera med en brukarundersökning som riktar sig till privatpersoner som sökt bygglov under det gångna året. Detta med syfte att få en mer heltäckande bild, större svarsunderlag samt att kunna kvalitetssäkra resultaten bättre. Initialt skulle denna brukarundersökning ha genomförts under hösten 2016, men på grund av ett stort tryck med bland annat bygglovsansökningar så har kontoret inte mäktat med. Därav har planen förskjutits till efter sommaren Kvalitetssäkring är en prioriterad uppföljningsfråga för samhällsbyggnadskontoret då de ser möjligheterna att lära inom och förbättra verksamheten. Resultaten redovisas vanligtvis per verksamhetsområde och analyseras av enhetschefer och medarbetare inom respektive enhet. Resultaten gås systematiskt igenom när undersökningarna har genomförts men bearbetas även kontinuerligt under året då exempelvis åtgärder vidtagits samt när åtgärderna följs upp. Ett flertal konkreta åtgärder har vidtagits till följd av genomförda brukarundersökningar, exempelvis har information och kommunikation med medborgare setts över. 10

63 Enligt chefen för samhällsbyggnadskontoret så upplevs nämnderna som tveklöst engagerade och följer resultaten och de åtgärder som vidtagits. Miljönämnden Miljökontoret deltar i SBA/SKL:s undersökning kring sammantagen servicefaktor och riktar sig till företag i kommunen för att undersöka deras upplevelse av service. Syftet med denna undersökning är att mäta huruvida Trosa kommun ligger i topp tio i jämförelse med landets kommuner vad gäller information, tillgänglighet, bemötande m.m., vilket är miljönämndens mål för Undersökningen genomförs årligen. Generellt är underlaget vad gäller brukarundersökningar inom miljökontorets verksamhet mycket större än inom samhällsbyggnadsverksamheten. Detta säkerställer också en bättre kvalitet och tillförlitlighet i underlaget. Miljökontoret har även funnit att NKI-värdet varit synnerligen stabilt i kommunen under undersökningsåren till skillnad från samhällsbyggnadskontoret där variationerna har varit stora. Chefen för samhällsbyggnadskontoret, som även är chef över miljökontoret, konstaterar att resultaten från brukarundersökningarna inom miljöområdet har en stor igenkänningsfaktor vilket borgar för en god tillförlitlighet till resultaten. Miljökontorets chef beskriver att kontoret arbetar aktivt med att kvalitetssäkra undersökningarna. Kontoret upplever själva att tillförlitligheten är hög och att de kan förlita sig på resultaten vid planering av förbättringsåtgärder. Resultatet används som diskussionsunderlag inom respektive verksamhet som sedan vidtar förbättringsåtgärder. Resultaten presenteras även för miljönämnden vid delårs- samt årsbokslut. Enligt chefen för miljökontoret så har nämnden ett stort intresse för brukarundersökningarna samt resultaten då de är måna om att verksamheten ska uppfattas som professionell och rättssäker. Även fortsättningsvis önskar kontoret kunna jämföra sina resultat långsiktigt med andra kommuner på nationell basis, varför de kommer fortsätta på inslagen väg. Kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden har ett gemensamt kontor; kultur-, fritids-, teknik- och servicekontoret, här förkortat KFTS. KFTS tar del av resultaten från SCB:s medborgarundersökning avseende kundnöjdhet inom fritidsaktiviteter och kulturliv, liksom trygg- och nöjdhetsfaktorer vad gäller service och tillhandahållande av tjänster i kommunen. Då SCB:s medborgarundersökning endast sker vartannat år så har KFTS föreslagit att kundundersökningar ska göras årligen inom deras verksamhetsområde för att på så sätt bättre kunna följa upp verksamheten och måluppfyllelse. Vidare genomförs årligen ett antal brukarundersökningar utifrån respektive verksamhetsområde. Dessa undersökningar baseras på och är nedbrutna från kommunfullmäktiges mål. Syftet med brukarundersökningarna är att se om verksamheterna svarar upp mot de övergripande målen samt även att få svar på verksamhetsspecifika frågor som kontoret infogar i undersökningarna. Kundundersökningarna brukar vanligtvis föreslås av KFTS som sedan för upp förslagen till de två nämnderna för beslut. Resultaten återrapporteras sedan till nämnderna vid varje årsbokslut. Enligt KFTS-chefen så finns det en frihet för kontoret att föreslå brukarundersökningar som sedan omsätts på verksamhetsnivå och bryts ned till mätbara frågeställningar. KFTS olika verksamhetsgrenar genomför årligen två till tre brukarundersökningar. Dessa genomförs i slutet på varje år och resultaten redovisas vid årsbokslut. Brukarundersökningarna 11

64 fastställs i varje enhets verksamhetsplan. Exempelvis har biblioteksverksamheten i sin verksamhetsplan fastställt att de ska mäta kundnöjdhet med målet är att åtminstone 90% av biblioteksbesökarna ska vara nöjda med sin upplevelse. En kundnöjdhet om 90% är ett mål som genomsyrar alla brukarundersökningar som görs inom de olika verksamhetsgrenarna. Teknik- och serviceverksamheten har främst interna kunder och genomför årligen kundundersökningar bland dessa. Exempelvis så genomförs en kundundersökning av kostenheten gentemot skolorna. Genom SCB:s medborgarundersökning så får verksamheten även resultat vartannat år rörande kundnöjdhet i den avgiftsfinansierade verksamheten (såsom tillhandahållande av vatten och avlopp och sophämtning) och i den skattefinansierade verksamheten (såsom trygg- och säkerhet i kommunen och nöjdhet vad gäller gator och vägar). Under den tekniska enheten så genomförs även en kundundersökning av driftsentreprenören gentemot kommuninvånarna vad gäller kvalitet på gator och vatten. Resultaten från de olika brukarundersökningarna analyseras och följs upp av varje enhetschef. Enhetschefen ansvarar för att undersökningarna även följs upp på enhetsnivå. Resultaten redovisas därefter till nämnderna tillsammans med förra årets resultat för att på så sätt bättre kunna jämföra förändring över tid. KFTS arbetar kontinuerligt under året med resultaten från brukarundersökningarna då de arbetar parallellt med budgeten och verksamhetsplanen för kommande år, vilket gör att de regelbundet analyserar resultaten och väver in förslag på förbättringsåtgärder för verksamheterna. Den största utmaningen för KFTS är de låga svarsfrekvenserna i brukarundersökningarna som resulterar i svårigheten att få statistiskt signifikanta svar. Orsaken till detta tros vara att brukarna anhopas av allt för många enkäter och därför väljer att inte svara på dem. I dagsläget finns ingen samordning av undersökningar inom kommunen. KFTS-kontoret har av denna anledning beslutat sig för att samordna sina undersökningar bättre, både när det kommer till interna undersökningar (d.v.s. mellan verksamheterna) liksom undersökningar till externa brukare. Produktionschefen för KFTS är den som, tillsammans med ledningsgruppen, formulerar enkätfrågorna till de olika undersökningarna. De använder sig av målformuleringarna som bestämts på högre nivå och försöker bryta ned dessa till lämpliga enkätfrågor. Även kvalitetssäkring av undersökningarna utförs internt inom KFTS. Över lag så upplever KFTS att KFN och TSN har ett stort engagemang vad gäller genomförandet av kundundersökningar i kommunen då kommunen är väldigt kundorienterad och önskar följa upp och förbättra sin verksamhet. Det finns också en lyhördhet från nämnderna vad gäller initiativ och förslag från KFTS och dess verksamheter när det kommer till utformandet av och genomförandet av kundundersökningar. Stockholm, 2 mars 2016 Erika Beckman Johan Perols 12

65 Källförteckning Budget 2016 med flerårsplan , Trosa kommun. Budget 2017 med flerårsplan , Trosa kommun. Enkätsvar serviceenheten, 2016 Sammanställning kundenkät, familjerådgivningen Nyköping, 2016 Skolinspektionens hemsida Skolinspektionens skolenkäter, Trosa kommun, HT 2016 Trivselenkät LSS,

66