Visionsrapport 2016 Tabell- och referensbilaga

Transkript

1 Visionsrapport 2016 Tabell- och referensbilaga Utvecklingsenheten

2

3 Innehåll 1 Referensbilaga ekologisk hållbarhet 5 2 Tabellbilaga social hållbarhet Hälsa Tabeller och diagram Nyckeltalsdefinitioner Inflytande Tabeller och diagram Nyckeltalsdefinitioner Kompetens Tabeller och diagram Nyckeltalsdefinitioner Opartiskhet Tabeller och diagram Nyckeltalsdefinitioner Mening Tabeller och diagram Nyckeltalsdefinitioner Översikt, övergripande indikatorer och fördjupningsindikatorer

4 4

5 1 Referensbilaga ekologisk hållbarhet Avfall, mängd grovavfall per invånare och år Källa: Avfall Sverige, baseras på uppgifter som har inrapporterats av kommunen Avfall, mängd restavfall i kärl plus matavfall per invånare och år Källa: Avfall Sverige, baseras på uppgifter som har inrapporterats av kommunen Buller Källa: Egen undersökning inom kommunen, Sektor samhällsbyggnad Byggnation, andel nybyggda lågenergihus Källa: Egen undersökning inom kommunen, Sektor samhällsbyggnad; Nationell statistik över lågenergihus hämtas från Lågan För energieffektiva byggnader, Byggnation, beviljade bygglov uppdelat efter avstånd till kollektivtrafik Källa: Egen undersökning inom kommunen, Sektor samhällsbyggnad Drivmedelsförbrukning inom förvaltningen Källa: Egen undersökning inom kommunen, Sektor samhällsbyggnad; Uppgifterna baseras på mängduppgifter i fakturor från inköp av drivmedel Ekologiska livsmedel Källa: Egen undersökning inom kommunen, Ekologiska livsmedel inom kommunens verksamhet, andel i procent (U07409), rapporterat till Kommun- och landstingsdatabasen, Ekologiskt odlad mark Källa: Jordbruksverket, Ekologiskt odlad åkermark kommun, andel i procent (N00403), hämtat via Kommun- och landstingsdatabasen, Energianvändning i den geografiska kommunen Källa: SCB, flera tabeller från statistikområdet Energi samt egen beräkning enligt Klimatkommunernas modell för beräkning, utförd av HIFAB på uppdrag av kommunen. Energiförbrukning i kommunens lokaler Källa: Egen undersökning inom kommunen, Sektor samhällsbyggnad Hållbart arbetsliv, andel sysselsatta inom miljösektorn Källa: SCB, Miljöräkenskaper, Sysselsättningsandel i miljösektorn per kommun, Hållbart arbetsliv, antal företag med miljöcertifiering Källa: Certifiering.nu, företag i kommunen med ISO och Miljödiplomering (sökning efter postorter i kommunen). 5

6 Hållbart arbetsliv, nettoinpendling Källa: SCB, Nettoinpendling till kommun, andel i procent (N00924), hämtat via Kommunoch landstingsdatabasen, Inflytande och dialog, uppfattning om visionen Källa: SCB:s medborgarundersökning 2011, 2013 och 2015, Lerums kommun Inflytande och dialog, delaktighet i miljöarbetet Källa: SCB:s medborgarundersökning 2011, 2013 och 2015, Lerums kommun Klimatpåverkande gaser, utsläpp av Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) och Nationella emissionsdatabasen SCB, samt egen beräkning enligt Klimatkommunernas modell för beräkning, utförd av HIFAB på uppdrag av kommunen; Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton C02-ekv per inv (N00401) Kollektivtrafik, antal resor med Källa: Västtrafik, redovisat genom Sektor samhällsbyggnad Körsträcka med bil per invånare och år Källa: Trafikanalys, Körsträckor 2015 (och tidigare) Natur, skydd av Källa: Egen undersökning inom kommunen, Sektor samhällsbyggnad Rankingar Källa: Aktuellt hållbarhets (tidigare Miljöaktuellts) ranking av miljöbästa kommun 6

7 2 Tabellbilaga social hållbarhet 2.1 Hälsa Tabeller och diagram Kommundel Indikator Lerum Riket Lerum Floda Gråbo Status Lerum Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd kommun, andel (%) (2015) 74% 76% 75% 68% 72% 70% Topp 25% Återstående medellivslängd vid födse 84,5 81,7-83,6 79,8-85,0 82,4 85,7 82,0 84,2 82,2 Topp 25% Ohälsotal, dagar (2014) 32,7 19,7 26,2 39,1 25,2 31,9 Topp 25% Ohälsotal, år kommun, dagar 1,7 2,7 2,3 2,5 3,0 2,7 Ohälsotal, år kommun, dagar 20,1 15,6 17,7 18,5 15,4 16,8 Ohälsotal, år kommun, dagar 21,7 11,1 16,7 24,8 15,5 20,1 Ohälsotal, år kommun, dagar 31,5 15,3 23,4 37,6 20,8 29,1 Ohälsotal, år kommun, dagar 52,5 33,1 42,5 59,0 37,6 48,1 Ohälsotal, år kommun, dagar 68,0 45,2 56,7 82,1 56,9 69,3 Källor: Folkhälsomyndigheten/SCB/Försäkringskassan/Västra Götalandsregionen Nyckeltalsdefinitioner Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd kommun, andel (%) (U01405) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Ohälsotal, dagar (N00957) Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet beräknas genom att summa dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen i åldern år. Källa: Försäkringskassan. Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år (N00925) Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Medellivslängd per kommundel är framtagen med hjälp av Västra Götalandsregionens statistikkontor. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år (N00923) Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män födda i Sverige kommun. Källa: SCB. Medellivslängd per kommundel är framtagen med hjälp av Västra Götalandsregionens statistikkontor. 7

8 2.2 Inflytande Tabeller och diagram Indikator Lerum Riket Lerum Floda Gråbo Status Lerum Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt Totalt Valdeltagande i senaste riksdagsvalet (%) (2014) 89,7% 85,1% 90,6% 88,4% 86,9% Topp 25% Valdeltagande i senaste kommunvalet (%) (2014) 88,5% 83,2% Topp 25% Valdeltagande i senaste kommunvalet, förstagångsväljare (%) (2014) 82% 78% Topp 25% Valdeltagande i senaste kommunvalet, förstagångsväljare (%) (2010) 81% 75% Valdeltagande i senaste kommunvalet, förstagångsväljare (%) (2006) 77% 71% Nöjd Inflytandeindex, NII, (index) (2015) Mitt 50% NII, år 32 NII, år 42 NII, år 39 NII, år 41 NII, år 40 NII, år 41 NII, år 43 Kommunens centralort Annan tätort Utanför tätort Totalt NII, geografisk uppdelning Källor: Valmyndigheten, SCBs Medborgarundersökning 2015, SKL Nyckeltalsdefinitioner Valdeltagande i senaste riksdagsvalet, (%) (N05403) Antal avgivna röster i senaste riksdagsvalet (giltiga och ogiltiga) dividerat med antal röstberättigade, multiplicerat med 100. Källa: Valmyndigheten och SCB. Nöjd Inflytande-Index - Helheten (U00408) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens Nöjd- Inflytandeindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande\över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. 8

9 2.3 Kompetens Tabeller och diagram Indikator Lerum Riket Status Lerum Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildningsnivå år, andel i % av befolkningen Förgymnasial utbildning 7% 11% 9% 10% 14% 12% Gymnasial utbildning 43% 51% 47% 43% 49% 46% Eftergymnasial utbildning 49% 37% 43% 45% 35% 40% Topp 25% Uppgift saknas 1% 1% 1% 2% 2% 2% Antal 1000-tal Lerum Floda Gråbo Restförda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildningsnivå år, andel i % av befolkningen Förgymnasial utbildning 13% 15% 14% 13% 18% 15% 16% 22% 19% 33% 26% 43% Gymnasial utbildning 39% 44% 42% 41% 47% 44% 49% 54% 52% 33% 53% 47% Eftergymnasial utbildning 48% 39% 44% 45% 34% 39% 34% 23% 28% 0% 19% 3% Uppgift saknas 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 33% 1% 7% Antal 1000-tal Lerum nr 27 i landet 2015 avseende andel med minst 3-årig eftergymnasial utbildning Lerum Riket Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Eftergymnasial utbildning, andel i % av befolkningen, åldersfördelat, år (2015) år 57% 42% 50% 54% 40% 47% år 47% 38% 42% 40% 33% 36% år 34% 31% 33% 30% 27% 29% år 52% 40% 46% 47% 36% 42% år 48% 39% 44% 41% 34% 37% år 49% 38% 44% 49% 38% 44% Förvärvsfrekvens (2014) Lerum Riket Status Lerum Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt år 24% 17% 20% 22% 18% 20% år 64% 65% 64% 58% 59% 59% år 88% 90% 89% 78% 81% 80% år 87% 89% 88% 79% 81% 80% 65 år- 9% 17% 13% Summa 63% 67% 65% år 85% 87% 86% 76% 78% 77% Topp 25% Lerum Floda Gråbo Restförda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förvärvsfrekvens (2014) år 25% 17% 21% 26% 17% 21% 19% 15% 17% år 64% 67% 66% 59% 58% 58% 69% 68% 69% - 0% 0% år 89% 92% 90% 88% 90% 89% 86% 88% 87% 0% 15% 13% år 87% 90% 88% 87% 89% 88% 86% 87% 86% - 20% 20% 65 år- 9% 16% 12% 10% 16% 13% 9% 19% 14% 0% 50% 40% Summa 62% 67% 65% 64% 65% 64% 63% 67% 65% 0% 21% 19% år 86% 88% 87% 85% 85% 85% 84% 86% 85% 0% 17% 15% AMPAK 2014 Delområde AM101 - Befolkningen 16- år 2014 efter kommun, utbildningsnivå, kön och sysselsättning Män Kvinnor Totalt Förvärvsarbetandarbetandarbetand % Ej förvärvs- Förvärvs- Förvärvsarbetandarbetandarbetande Ej förvärvs- % Förvärvs- Förvärvsarbetan Ej förvärvs- % Förvärvs- e de arbetande arbetande Lerum Förgymnasial % % % Gymnasial % % % Eftergymnasial < 3 år % % % Eftergymnasial 3- år % % % Uppgift saknas % % % Källa: SCB AMPAK (2014) Nyckeltalsdefinitioner Utbildningsnivå: I statistiken över befolkningens utbildningsnivå räknar man alltid den högsta utbildningsnivån en person har för närvarande. Vi skiljer ut två utbildningsnivåer: Förgymnasial utbildning är grundskola, folkskola eller motsvarande. Eftergymnasial utbildning är framför allt högskoleutbildning, men det kan också vara olika typer av yrkesutbildningar, till exempel kvalificerad yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, militära utbildningar och polisutbildning. 9

10 Personer som har eftergymnasial utbildning som är tre år eller mer kallar vi högutbildade i statistiken. Med lågutbildade menar vi personer vars högsta utbildningsnivå är förgymnasial utbildning. ( Förvärvsfrekvens: Förvärvsintensitet är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbefolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen. Förvärvsintensitet beräknas ofta utifrån i åldersklassen år eller år. EU redovisar förvärvsintensitet för åldersgruppen år. I RAMS gör man inte detta då personer som är under 16 år enligt definitionen för förvärvsarbetande inte har förvärvsarbete. Begreppen sysselsättningsintensitet och förvärvsfrekvens är synonyma begrepp med förvärvsintensitet. Uppgifterna är hämtade från följande källor: SCB:s Områdesstatistiska Databas, OSDB och tabellpaketet AMPAK 2014 Delområde, SCB:s register Befolkningens utbildning version , Folkhälsomyndigheten, samt SCB:s publikation Kommunfakta 2016, Lerum. 10

11 2.4 Opartiskhet Tabeller och diagram Indikator Lerum Riket Lerum Floda Gråbo Status Lerum Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv (2015)* Topp 25% Anmälda våldsbrott i kommunen, antal (2015) Anmälda våldsbrott, antal (2014) Anmälda våldsbrott, antal (2013) Anmälda våldsbrott, antal (2012) Anmälda våldsbrott i kommunen, antal målsäganden (2015) Sammanräknad förvärvsinkomst, median år (2014), tkr 290,0 372, ,0 319,0 286, Topp 25% Sammanräknad förvärvsinkomst, median åldersfördelat (2014), tkr Totalt, Lerum Totalt, Riket Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial år år år år år år år år Trygghet (index) (2015) Mitt 50% Trygghet år 59 Trygghet år 68 Trygghet år 65 Trygghet år 65 Trygghet år 65 Trygghet år 66 Trygghet år 60 Trygghet år 56 Kommunens Annan Utanför centralort tätort tätort Totalt Trygghet, geografisk uppdelning * Värde för kommuntotalen och riket hämtat från Kolada. Värde från kommundelar beräknat utifrån data från Polisen och SCB. Källor: SCB Medborgarundersökning (2015), BRÅ (2015), SCB Kommunfakta och INKOPAK (2014), Polisen Västra Götaland (2015) Nyckeltalsdefinitioner Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv (N07403) Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/ inv. Brotten är en aggregering av kommunerna i länet. Fr.o.m så avses endast de brott som kunnat härledas till en kommun. Tidigare år fanns det med brott som begåtts i länet men inte kunnat kopplas till en specifik kommun. Källa: BRÅ. Nöjd Region-Index - Trygghet (U00405) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?", "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?" och "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. 11

12 Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern år kommun (median), kr (N00906) Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern år kommun (median), kr. Sammanräknad förvärvsinkomst är summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilket avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. Källa: SCB. 12

13 2.5 Mening Tabeller och diagram Indikator Lerum Riket Status Lerum Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Invånare år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 24% 23% 23% 25% 26% 26% Topp 25% Lågt socialt deltagande (%) 17% 16% 17% 19% 21% 20% Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? (NRI) Mitt 50% NRI, år 55 NRI, år 65 NRI, år 67 NRI, år 63 NRI, år 64 NRI, år 66 NRI, år 64 Kommunens Annan Utanför centralort tätort tätort NRI, geografisk uppdelning Källor: SCB Medborgarundersökning (2015), Folkhälsomyndigheten och Västra Götalandsregionen (VGR) Totalt Nyckeltalsdefinitioner Invånare år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) (U01413) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) invånare år med avsaknad av tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-3 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar avsaknad av tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Invånare år med lågt socialt deltagande, andel (%) (U60423) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) invånare år med lågt socialt deltagande. Resultaten är hämtade från den nationella enkäten Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) och frågan; Har du deltagit i någon av följande aktiviteter (13 listade aktiviteter samt en övrig) under de senaste 12 månaderna? Indikatorn redovisas som andel (%) med låg social delaktighet, det vill säga de som deltagit i högst en aktivitet. Uppgiften avser år T-2 till år T. Källa Folkhälsomyndigheten. Nöjd Region-Index - Helheten (U00402) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens Nöjd- Regionindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. 13

14 2.6 Översikt, övergripande indikatorer och fördjupningsindikatorer Hållbarhetsprinciper Övergripande indikatorer Fördjupningsindikatorer Hälsa Andelen invånare år med bra självskattat hälsotillstånd Återstående medellivslängd vid födseln Ohälsodagar Andelen som är fysisk aktivitet minst 30 min om dagen Andelen med stillastittande fritid Andelen som äter rekommenderat intag av frukt och grönt Alkohol, tobak och cannabis unga vuxna Andel med fetma Andel med normalvikt Psykisk hälsa självrapporterad (andel) Psykiskt nedsatt välbefinnande (andel) Färdmedelsfördelning (gång, cykel, kollektivtrafik) Inflytande Valdeltagande Deltagande i föreningar Nöjd Inflytande-Index Helheten Deltagande i kommunens genomförda politiska dialoger Hur ser invånarna i Lerums kommun på sitt inflytande i kommunen? Faktorn påverkan Valdeltagande hos förstagångsväljare Kompetens Andelen förvärvsarbetande Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel, av bef. Andelen med eftergymnasial utbildning Andel unga som varken arbetar eller studerar Andelen elever som bor i kommunen och fullföljer gymnasieutbildningen Opartiskhet Sammanräknad förvärvsinkomst år Andelen individer 0-19 år i ekonomiskt usatta hushåll Upplevd trygghet Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd mån under året, andel. Anmälda våldsbrott /inv Löneskillnader inrikesfödda och utlandsfödda Fördelning av resurser till fritidsaktiviteter Utbud av olika boendeformer Bemötande vid kontakt med kommunen via telefon och mail. Mening Andel invånare (16-84 år) med avsaknad av tillit till andra Lågt socialt deltagande Hur ser medborgarna på kommunen som plats att leva och bo på Hur ser invånarna i Lerum skommun på sitt inflytande? Faktorn förtroende Andelen arbetslösa Föreningsaktiva, medlemmar i föreningar Delaktighet i politiska partier Andelen ensamhushåll KASAM (ungas upplevelse av meningsfullhet) 14