SKÄRSLÄCKARPROJEKTET

Transkript

1 SKÄRSLÄCKARPROJEKTET Ett projekt i metodutveckling för att skapa effektivare och säkrare räddningsinsatser. Ett utvecklingsprojekt med Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsmiljöverket, Cold Cut Systems och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Risker vid brandbekämpning Projektbeskrivning Effektmål Projektmål Gemensamma ingångsvärden Avgränsningar Metod och tidplan Organisation Resultat Larminsatser Bryta brandförlopp Säkrare insatser Egendomsskador miljöskador Droppstorlekens betydelse Erfarenheter kommentarer från utryckningspersonal Utvärdering övrigt Framgångsfaktorer Utlarmningsrutiner Förberedda insatsrutiner Befäls utbildningar Firefight II Offensiva enheter Kommentarer och reflektioner Utbildningsinsats Tillsatsmedel Brand i byggnad Slutsatser Bilagor Bilaga 1- Frågeformulär Bilaga 2-Urval av insatser Bilaga 3 - Resultat från insatser Bilaga 4 - Övning och utbildning

3 Sammanfattning Under våren 2011 startades ett utvecklingsprojekt med fokus skärsläckaren, Cobran. Bakgrunden till projektet var ett behov av teknisk och taktisk metodutveckling vid räddningsinsatser. Under genomförande har uppföljning, utvärdering, och kunskapsåterföring ingått som baserats på genomförda operativa räddningsinsatser. I metodutveckling ingick även att utvärdera möjligheter att skapa säkrare arbetsmiljö, kyla brandgaser och skapa bättre förutsättning inför eventuell rökdykning. Projektets insatser har redovisats och utvärderats under två år. De organisationer som medverkat i projektet är Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsmiljöverket, Cold Cut Systems och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Under två år har en mängd bränder inträffat där skärsläckare framgångsrikt använts och mycket goda erfarenheter dokumenterats. Resultaten visar ett mycket positivt utfall. Vid majoriteten av insatserna har man lyckats bryta brandförloppet, genomföra säkrare insatser, minska förorenat släckvatten och fått mindre vattenskador. Vid 76 % av de insatser där skärsläckare använts initialt har detta varit direkt avgörande eller haft en mycket stor effekt för att bryta brandförloppet. Således kan man konstatera att resultaten av insatsmetoder med skärsläckare har många gånger varit direkt avgörande för släckinsatsen. Under perioden har även insatser genomförts med flera skärsläckare samtidigt med mycket lyckade resultat. Projektet har blivit väl känt bland medarbetare och lärandet från insatser har spridits i respektive organisation. Projektet har även skapat stort intresse från andra räddningstjänster i landet. Vissa av erfarenheterna används som typexempel i insatsledarutbildning. Under andra året har erfarenhetsutbytet intensifierats och taktik, insatsmetoder och moderna utbildningsmetoder ytterligare utvecklats som en följd av projektet. För projektgruppen den 12 juni 2013 Torwald Snickars Projektledare 2

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under våren 2011 togs beslut om att genomföra ett skärsläckarprojekt med utvärdering av faktiska räddningsinsatser. Utvärderingen startade upp den 15 april med två veckors inkörningsperiod. Projektets resultat redovisas från den 1 maj till och med 30 april De organisationer som medverkar i projektet är Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, Räddningstjänsten Syd, Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsmiljöverket(AV), Cold Cut Systems och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(msb). Bakgrunden till skärsläckarprojektet var att behovet av teknisk och taktisk metodutveckling vid räddningsinsatser mot bränder var och är stort. Traditionella metoder utsätter ofta brandmän för stora, onödiga och oacceptabla risker samtidigt som släckinsatserna orsakar stora vattenskador. Nya kunskaper och erfarenheter behövs därmed för att utveckla moderna insatsmetoder. Hur kan vi genomföra effektivare insatser och vilken förväntad effekt får insatta verktyg? Skall kommunal räddningstjänst utvecklas, är det ett måste att nya metoder och teknik utvärderas och analyseras på ett mer systematiskt sätt. Större förutsättningar för erfarenhetsutbyte måste skapas för att lära från insatser. Utveckling måste innebära att risker för brandmän reduceras, att skador vid bränder och släckinsatser minskar, samt underlätta för framtidens brandmän att arbeta enklare och effektivare. I skärsläckarprojektet har en metod tagits fram för att få en bättre erfarenhetsuppföljning från insatser och möjligheten att lära av varandras erfarenheter. Skärsläckaren används aktivt vid insatser i många delar av landet men det finns ett behov av förbättrad kunskap avseende strategi och taktik. 1.2 Risker vid brandbekämpning Arbetsmiljöaspekterna på en brandplats har varit och är fortfarande heta diskussionsämnen. Att bekämpa brand i byggnader är ett mycket riskfyllt arbete och släck-insatsmetodiken är idag fortfarande mycket fokuserad på att släcka inifrån, dvs. insatspersonalen går in i den brinnande byggnaden. Erfarenheten från genomförda analyser visar på mycket stora risker för den personal som utför invändig släckning. Krav har ställts på bättre säkerhet (AFS:2007:7 Rök- och kem dykning). Rapporter som visar att brandmän har kraftigt förhöjd risk att drabbas av vissa cancerformer 1 1 Cancer risk among firefighters, a review and meta-analysis of 32 studies. JOEM Volume 48, Number 11, November

5 oroar och kräver eftertanke och framtida bättre lösningar. Kan vi hitta effektiva lösningar att komma åt bränder utan att behöva bada i koncentrerade brandgaser så är detta sannolikt en pusselbit för att få ner antalet cancerfall bland brandmän. Vid varje räddningstjänstinsats skall en riskbedömning göras. Med tanke på personalens säkerhet skall alternativa metoder till rökdykning kunna väljas och övervägas. Primärt är rökdykning enbart en livräddande insats och skall övervägas i sista hand. Man kan med skärsläckare minimera risker för rökdykarna, eller helt eliminera rökdykning, genom att i ett tidigt skede kyla brandgaser och om möjligt påbörja ventilering. Att använda skärsläckare tillsammans med IR-teknik och övertrycksventilation skapar tidsvinster och en bättre arbetsmiljö, likadeles minskar ofta skador på egendom och miljön. Med hjälp av en ökad flexibilitet att välja mellan olika metoder och teknik kan insatsen genomföras säkrare, snabbare och effektivare. Skärsläckarprojektet har med ett mycket positivt resultat vidimerat att effektivare och säkrare insatser kan göras med skärsläckarens hjälp. Bild. Framsida bild1, bild 2-3, effektiv insats förskola i Lund 4

6 2 Projektbeskrivning 2.1 Effektmål Projektet ska skapa förutsättningar för att införa en mer genomarbetad metodik i att använda skärsläckare tillsammans med ventilering och IR-teknik. Syfte är att effektivisera teknik och metodutveckling och förbättra räddningstjänsternas insatser, även vid större bränder där flera skärsläckare är insatta. Målbilden är att skärsläckaren skall kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt för att minska risker för personalen och minska kostnader för restvärdesarbetet. Skärsläckaren skall vara en del i metodiken att utveckla och utnyttja moderna släckmetoder. 2.2 Projektmål Projektet har inom ramen för den operativa verksamheten särskilt utvärderat och utvecklat metod för utvändig släckning med skärsläckare. Under projektets genomförande ingick utvärdering, uppföljning och kunskapsåterföring av gjorda insatser. I metodutveckling ingick att skapa en säker arbetsmiljö genom att kyla brandgaser utifrån och skapa bättre förutsättningar inför eventuell rökdykning. Uppföljningen har genomförts med befintliga personalresurser. Projektet har under tidsperioden utvärderat och utvecklat följande punkter: att dokumentera om man dels kan genomföra säkrare insatser generellt och dels om man kan skapa säkrare insatser genom att kyla brandgaser i inledningsskedet. Enligt AFS 2007:7 är rökdykning den sista metoden att använda vilket gör att alternativa metoder måste utvecklas för att säkra brandmännens arbetsmiljö. att dokumentera möjligheterna att bryta ett brandförlopp genom att initialt använda skärsläckare och därmed bryta den negativa händelseutvecklingen tidigt. att dokumentera om man kan minska miljökonsekvenser och kostnaderna för restvärde genom att använda skärsläckare? att utveckla erfarenhetsutbytet mellan de inblandade räddningstjänsterna, kunna utveckla taktik, insatsmetoder och moderna utbildningsmetoder. 2.3 Gemensamma ingångsvärden Projektet har beaktat de ingående organisationernas vision, uppdrag, och värdegrund. I projektet har hänsyn tagits till olika utlarmningsrutiner och organisatoriska skillnader. Respektive organisation har under uppstartsperioden implementerat projektet på lokal nivå. 5

7 2.4 Avgränsningar Vid utvärderingen har projektet tagit hänsyn till en ökad effektivitet genom att använda skärsläckaren tillsammans med annan utrustning såsom värmekameror, över/undertrycksventilation samt övrig konventionell utrustning. I projektet har brandbekämpning begränsats till skärsläckning. Andra släckmetoder och släcksystem har inte utvärderats. Utlarmningsrutiner och förberedda insatsrutiner har arbetats fram av respektive organisation. 2.5 Metod och tidplan Projektet startade upp officiellt den 15 april Dessförinnan har det genomförts ett antal projektmöten där utvärderingsblanketter och projektets genomförande diskuterats. En större del av projektmötena har genomförts som telefonmöten. Omfattande utbildningsinsatser har bedrivits där både befäl och brandmän utbildats för att skapa större förståelse för skärsläckarutrustningen och metodiken. Utvärderingen av insatser startade upp den 15 april med två veckors inkörningsperiod. Projektets resultat och erfarenheter redovisas från 1 maj 2011 till och med 30 april Frågeformulär För att utvärdera insatserna med skärsläckare har ett frågeformulär arbetats fram som besvarats efter insats. Frågeformuläret har inte varit betungande att fylla i utan ingått som en naturlig del i den ordinarie verksamheten. Styrkeledaren alternativt insatschefen eller därtill utsedd person har fyllt i formuläret efter genomförd insats eller aktivitet. Samtliga insatser med skärsläckare har utvärderats. Även insatser då man ej använt skärsläckare men upptäckt att det finns skäl att återkoppla till projektet har rapport skrivits. Följande 5 punkter finns med i frågeformuläret. Upplevd effektivitet av insatsen Påverkan på brandförlopp vid insats Rökdykning, säkrare insatser Restvärde, vatten och egendomsskador Miljöpåverkan, förorenat spillvatten Se bilaga Organisation Projektgrupp Magnus Carderos, Södertörns brandförsvarsförbund, Göran Dahl, Södertörns brandförsvarsförbund, Linda Granqvist, Räddningstjänsten Syd, Roger Gustafsson, Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, Patric Nilsson, Räddningstjänsten Syd, Ulf Sjöholm, Södertörns brandförsvarsförbund, Tommy Eriksson Wikén, Arbetsmiljöverket, Lasse Nelson, Myndigheten samhällsskydd och beredskap, Torwald Snickars från Cold Cut Systems. 6

8 Styrgrupp Vid uppstart av projektet har en styrgrupp med Ida Texell, Räddningstjänsten Syd, Bo Björklund, Södertörns brandförsvarsförbund och Håkan Axelsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fattat beslut om projektets genomförande. Ida Texell ordförande och sammankallande. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett räddningstjänstförbund som omfattar fem kommuner, Malmö, Lund, Eslöv, Kävlinge samt Burlöv. I förbundet finns det sex heltidsstationer och sex deltidsstationer. Räddningstjänsten Syd har förfogat över två skärsläckaraggregat. Ett är monterat på arbetsplattform (hävare) placerad på station Jägersro och ett aggregat som är monterat i ett mindre leasingsfordon placerat på station Hyllie. Detta fordon har tre st. 21 övertrycksfläktar för att stärka upp förmågan till effektiv trycksättning/ventilering samt en värmekamera avsedd för skanning av byggnader från utsidan. Normalt är det personalen som är placerad på station Hyllies höjdfordon som bemannar enheten. Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp är en räddningstjänst för två kommuner med en deltidsstation i vardera kommunen. Organisationen arbetar med så kallade offensiva enheter där varje station har två fordon som två deltidsbrandmän tar med sig hem eller till deras ordinarie arbetsplatser under beredskapsveckan. Fordonen kommer alltid att vara de som är först framme vid utryckningar inom räddningstjänstens insatsområde. Skärsläckaren finns monterad på en av dessa två fordon som rycker ut på 90 sek. På fordonen finns verktyg för att kunna starta en släckinsats med stor precision utrustad med t.ex. IR-kamera för skanning av byggnaden, PPV-fläkt för övertrycksventilation. Organisationsformen är rätt så unik i Sverige så inför Skyddsmässan 2012 så önskade MSB att man skulle visa upp arbetssättet vid en livedemonstration i mässhallen. Under de fyra dagarna som skyddsmässan pågick genomförde Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp två insatser per dag med de offensiva enheterna och verktygen Skärsläckare, IR-kamera och PPV-fläkt mot en fejkad brand i byggnad. Demonstrationerna var uppskattade och det gjordes reportage i olika tidningar efter det framförandet. Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund är ett räddningstjänstförbund som består av tio kommuner, Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö kommun. I förbundet finns det 9 heltidsstationer och 3 deltidsstationer. Skärsläckare finns placerade på Nacka, Haninge, Botkyrka, Nynäshamn och Södertälje brandstationer och är placerade på BAS-brandbilar vilket innebär att de alltid finns med i ett initialskede vid larm. Nacka har även en skärsläckare monterad på sitt höjdfordon. 7

9 Fördelning av fordonsresurser I projektet har det deltagit tio skärsläckare. Följande fordon har enligt ovan ingått i projektet. Rsyd station Jägersro ett höjdfordon. Rsyd station Hyllie en Mercedes sprinter (leasad under projektets första 18 månader). Rtj LoS station Lomma en Mercedes sprinter. Rtj LoS station Staffanstorp en Mercedes sprinter. SBFF station Botkyrka en tung basbil. SBFF station Södertälje en tung basbil. SBFF station Nacka ett höjdfordon och en tung basbil. SBFF station Haninge tung basbil. SBFF station Nynäshamn tung basbil. Under de två åren som projektet har genomförts har totalt 215 manmånader skärsläckarberedskap upprätthållits fördelat på nio brandstationer. Under perioden har ett 80 tal dokumenterade insatser med skärsläckare utvärderats. Bild 4-7, Lösning liten bil. De flesta bilarna i projektet har varit stora släckbilar utrustade med lågtryck, förhöjt lågtryck och skärsläckare. 8

10 3 Resultat 3.1 Larminsatser Under utvärderingsperioden har räddningstjänsterna larmats ett stort antal gånger till brand i byggnad 2 där även släckinsats genomförts. Brand i byggnad är den vanligaste anledningen till skärsläckarinsats. Totalt har det genomförts 79 dokumenterade släckinsatser med skärsläckare varav 73 gånger brand i byggnad. Under utvärderingen har räddningstjänsterna haft tillgång till 10 skärsläckare där skärsläckarberedskap upprätthållits under 215 manmånader. Vid några tillfällen har mer än en skärsläckare använts. Under projektets genomförande har man redovisat om skärsläckaren använts initialt eller under pågående släckinsats alternativt eftersläckning. Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp är en räddningstjänst där skärsläckaren alltid är en resurs som först är på plats. Skärsläckaren har under de två åren använts vid samtliga insatser inom eget beredskapsområde som en första initial insats. Resultaten har varit mycket positiva. De larm på Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp som ej genomförts initialt har varit insatser som utgjort släckhjälp till annan kommun. Skärsläckaren är en metod som oftast ger störst effekt om man i ett tidigt skede startar upp insatsen med skärsläckare. 3.2 Bryta brandförlopp Vid de insatser där skärsläckaren använts initialt kan man notera att det vid 76 % av dessa insatser upplevs det att skärsläckaren varit direkt avgörande eller haft en mycket stor effekt för att bryta brandförloppet. Detta förhållande bekräftar att skärsläckaren är mycket effektiv och särskilt då man fattat beslut om en första initiala insats med skärsläckaren som metodval. Om man tar med samtliga insatser där skärsläckaren använts det vill säga även de som utgör eftersläckning och förstärkningslarm är det 67 % av insatserna som det upplevs att skärsläckaren varit direkt avgörande eller haft mycket stor effekt för att bryta brandförloppet. Förutsättningarna för att lyckas är större då man väljer att använda skärsläckaren initialt. En bidragande orsak är skärsläckarens unika förmåga att kyla brandgaser och därmed förhindra en övertändning i varma ännu inte antända brandgaser. Vid majoriteten av insatserna har man lyckats bryta brandförloppet. Vid de tillfällen som man får en storskada beror det många gånger på att man får en kraftig okontrollerad övertändning då varma brandgaser tänder. Vid ett flertal tillfällen har man lyckats hålla begränsningslinjer under insats med mycket lyckat resultat. Vid ett fåtal insatserna har skärsläckare ej haft avsedd effekt beroende på att man larmats för sent för att kunna göra en effektiv insats, att man försökt att släcka när det varit en mycket kraftig övertändning, kraftigt brunnit 2 Se kap 5 9

11 genom tak eller liknande. Vid större bränder har man dock fått ett positivt resultat då man använt fler skärsläckare. Se bilaga 4. Resultat vid initial användning 76% Direkt/mkt stor effekt för att bryta brandförloppet 43% Direkt/mkt stor effekt för säkrare brandbekämpning 62% Direkt/mkt stor effekt minska vattenskador 55% Direkt/mkt stor effekt minska miljöbelastning Tabell 1. Diagram 1. Effektdiagram 10

12 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I vilket skede användes Cobran Totalt Rtj Syd Rtj Staffanstorp- Lomma Rtj Södertörn Eftersläckning Under insats Initialt Eftersläckning Under insats Initialt Diagram 2. Insats skede. Lantgård 3% Diagramrubrik Underjordsanl. 1% Garage 5% Radhus 5% Villa 33% Soputr./ Container 7% Industri/ Värmeverk 10% Publik lokal /Idr.anl./Rest./ Handel Publik lokal 10% /Förskola/Skola 12% Flerfamiljshus 14% Diagram 3. Brand i byggnad. 11

13 Brand i byggnad Antal insatser Villa 24 Flerfamiljshus 10 Publik lokal /Förskola/Skola 9 Publik lokal /Idrottsanl/Restaurang/ Handel 7 Industri/ Värmeverk 7 Soputrymmen/ Container 5 Radhus 4 Garage 4 Lantgård 2 Underjordsanläggning 1 TOTALT brand i byggnad 73 Ej byggnad Övriga insatser, tåg, båt, bil, höbalar 6 Totalt utvärderade insatser 79 Tabell Säkrare insatser Under perioden kan man konstatera att antalet insatser där man upplevt en ökad säkerhet är 57 av 79 insatser. Vid 30 av insatserna upplever man dessutom att resultatet har haft en direkt avgörande eller stor effekt. Även vid en viss effektökning är det angeläget att möjligheterna tas till vara för att ge en ökad säkerhet hos brandmän under insats. Under insatserna har man lyckats att framförallt skapa säkrare insats inför rökdykning. Personal har exponerats för rök i mindre omfattning och dessutom har man minskat besvärliga håltagningar med konventionell utrustning på hög höjd. Arbetsmiljön har förbättrats genom att takarbete vid några insatser kunnat planeras och genomförts utan tidspress. MSB och Arbetsmiljöverket (AV) har under perioden särskilt följt projektet och konstaterat att säkrare insatser har kunnat genomföras än om konventionell utrustning använts. Arbetsmiljöverket ser mycket positivt på projektet som helhet och vill särskilt lyfta fram systematiken i insamlandet av erfarenheter från insats med skärsläckare som en metod för säkrare brandbekämpning. I AFS 2007:7 framgår tydligt att arbetsledaren skall göra en riskbedömning innan rökdykarinsats beslutas. Möjligheterna till alternativa insatsmetoder ska därmed beaktas. Under projektets gång har ett antal insatser genomförts där man upplevt att insatserna kunnat utföras på ett säkrare sätt tack vare skärsläckaren. Under projektets gång har man vid flera tillfällen konstaterat att arbetsmiljön blivit bättre. Insatspersonal har exponerats för rök i mindre utsträckning och använt betydligt mindre släckvatten. Arbetsmiljöverket har under projektets gång framhållit att det är viktigt att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), högtryckssprutning (AFS 1994:54), användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och medicinska kontroller i arbetslivet (AFD 2005:6) beaktas. Under perioden har AV skriftligen besvarat frågeställningen vad som gäller för insats med skärsläckare från bärbar stege. Trots 12

14 att det varit ett begränsat antal insatser med skärsläckaren som inneburit att dess fulla kapacitet utnyttjats, så har man kommit åt konstruktionsbränder och den har så gott som alltid underlättat arbetet, skapat en säkrare arbetsmiljö och därmed gjort det säkrare för brandmännen. Se bilaga 2. Bild 8-9. Säker insats vid brand i pendeltåg 3.4 Egendomsskador miljöskador Projektet kan konstatera att stora egendomskostnader har sparats genom att använda skärsläckare och skanning kamera effektivt. Förorenat släckvatten och miljöpåverkan har uppmärksammats på ett helt annat sätt än tidigare varför vikten av ett utvecklat miljötänk vid insatser fått en helt annan prioritet. De största vinsterna är minskade vattenskador och som en följd även minskad mängd förorenat släckvatten. Genom att i ett tidigt skede med skärsläckare bryta ett snabbt brandförlopp minskas brandskador och risken för storskador. Storskador innebär oftast stora okontrollerade utsläpp av föroreningar. Vid ett antal av de inträffade bränderna har försäkringsbolag bekräftat minskade vattenskador i jämförelse med konventionell släckning. Som ett positivt exempel kan nämnas branden på förskolan i Lund där skärsläckarinsatsen innebar att vattenskadorna blev betydligt mindre än vid konventionell utrustning. Det positiva resultatet har bekräftats 3 av Länsförsäkringar respektive Zürich som är de försäkringsbolag som försäkrat byggnaden respektive verksamheten. 3.5 Droppstorlekens betydelse Under tvåårsperioden har en oberoende studie 4 genomförts av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, där de första experimentella mätningarna av vattendropparna ifrån skärsläckaren genomförts. Resultat visar att sprayen ifrån skärsläckaren består av mycket små droppar. Studien bekräftar således skärsläckarens höga effektivitet och skapar även en ökad förståelse för de resultat som erhållits under projektets gång. Framförallt för att bryta brandförloppet, för dess släckförmåga och förmåga 3 Bekräftad uppgift vid intervjuer med representanter från Länsförsäkringar och Zürich 4 Spray characterization of the cutting extinguisher. SP-rapport ISSN

15 att kyla brandgaser. På grund av en mycket snabb brandgaskylning, inertering av brandgaser samt strålningsabsorption är system med mycket små vattendroppar mycket effektivare vid brandbekämpning jämfört med system med mycket större droppar såsom dimspik och konventionellt strålrör anslutna till lågtryck (dvs. 10 bar vid pump) eller förhöjt lågtryckssystem (dvs. 40 bar vid pump). Medeldroppstorleken för skärsläckarsystemet är avsevärt mindre jämfört med de konventionella systemen. De små vattendropparna från skärsläckaren värms upp och förångas betydligt snabbare än dropparna ifrån de konventionella systemen, vilket leder till en effektivare brandgaskylning och därmed en kraftfullare inerteringseffekt. Givetvis är resultatet vid insats beroende av faktiska förhållanden vid skadeplatsen såsom brandens utveckling, rumsgeometri, ventilation och skickligheten hos insats personalen. Den volymetriska absorptionseffektiviteten har konstaterats vara minst 5 gånger högre för skärsläckaren jämfört med de konventionella systemen som testades. Vattnets höga utgångshastighet hos skärsläckaren, 220 m/s, medför höga hastigheter på vattendimman. Vid 10 m från munstycket är hastigheten på vattendropparna ca 7 m/s. De jämförda systemen visar betydligt lägre hastigheter. 1-4 meter från munstycket är hastigheten cirka 1 m/s. Den höga utgångshastigheten ifrån skärsläckaren ger en hög drivkraft och ett stort moment som för vattendimman framåt, vilket även gör det möjligt att påverka bränder på långt avstånd ifrån munstycket. Kraften i plymen skapar en turbulens i brandrummet vilket medför att även varma brandgaser dras in i sprayen som ytterligare ökar kylförmågan. I jämförelse med skärsläckarens små droppar med mycket hög fart så faller dropparna från jämförda system mycket snabbt till marken, dels på grund av dess relativa stora omkrets, dels på grund av den låga hastigheten jämfört med skärsläckaren. Sammantaget betyder detta dels en kraftigt försämrad kyl/släck/inerteringseffekt, dels att räckvidden på släckeffekten är obetydlig jämfört med skärsläckaren, vars dimma kan transporteras mycket långt i brandrummet. De små vattendropparna som produceras i vattendimman från en skärsläckare är mer benägna att följa luftflödet än att falla till marken, vilket innebär att exponeringstiden för vattendropparna blir mycket längre. Detta är också av stor betydelse vid användning av skärsläckare i kombination med övertrycksventilation (PPV). 3.6 Erfarenheter kommentarer från utryckningspersonal Personalen är positivt övertygade om att man gör en bra insats och bryter brandförloppet i ett tidigt skede när man åker på larm med offensiva enheter som är utrustade med IR-kamera och skärsläckare. Man har dessutom skapat bättre miljö för rökdykarna om behov föreligger för en senare invändig insats för att slutföra släckningen. Vattenmängden som används vid insatserna har gjort att mindre vattenskador och restvärdesarbeta har behövts göras. Sammantaget bättre insats med ett bra användande. Personalen på Räddningstjänsten Syd är övervägande positiv till systemet, i synnerhet kombinationen med värmekamera. 14

16 Det har genomförts ett antal insatser där man anser att skärsläckaren har haft en mycket stor eller avgörande betydelse för insatsresultatet. Befälen har i hög grad haft skärsläckarenheten med i omfallsplanering vid insatser då enheten har varit på plats. Önskemål om att ha signalkabel integrerad i slangen för att undvika problem om-när radioförbindelsen bryts i djupa trapphus, källare mm. (pågår för närvarande långtids test med prototyp av trådstyrning). Kommentar från en på Räddningstjänsten Syd: Vi borde ha skärsläckaren på förstabilen. Fortbildning av personal och insatsutvärderingar måste ske kontinuerligt för att hålla rätt kompetensnivå. Värmekamera för utvändig skanning av byggnader underlättar betydligt vid bedömning och beslut. 3.7 Utvärdering övrigt Det märks tydligt i organisationen att verktyget skärsläckare används och efterfrågas vid insatser. Värmekamera för utvändig skanning utgör ett mycket bra beslutsstöd för befälen och ambitionen är att skanning kamera på sikt kommer att finnas på samtliga befäls- och förstabilar. Under skydd 2012 i ett av föreläsningsblocken redovisade räddningstjänsten Syd sina erfarenheter från projektet. Föredragningen från skärsläckarinsatser uppmärksammades massmedialt. På initiativ från räddningstjänsten Syd har man utvecklat en förlängare till lansen. Under perioden har man fått möjlighet att utvärdera en förlängare (600 mm) till lansen. Förlängaren har inte används vid någon skarp insats men skiftlagen har under sommaren 2012 haft möjlighet att testa utrustningen vid övningar. Lösningen är framförallt mycket användbar vid anlagda bränder i förskolor med enplansbyggnad med sadeltak. Att kunna stå på marken och skjuta upp i en takfot upplevs som mycket positiv och snabb insats i förhållande till takgrupp med håltagningsutrustning. Lansen blir betydligt längre, användbarheten ökar i viss mån ostabilare är en del av omdömena. Utvecklas förlängaren vidare med snabbkoppling kan operatören byta lans enklare än nuvarande gängad variant. Med en sådan lösning kan tiden från framkomst till effektiv insats sannolikt ytterligare minskas. Bild 10. Lansförlängare möjliggör en mycket snabb insats mot t.ex. anlagd brand i förskola. 15

17 Resultat 1. Skärsläckaren kyler effektivt brandgaser och bromsar upp brandförloppet samt inerterar även brandgaser. 2. Övertrycksventilation underlättas tack vare skärsläckarens förmåga att kontrollera brandgaser innan ventilationen påbörjas. 3. Skärsläckare ökar antalet släckmetoder mot erkänt svåråtkomliga bränder, t.ex. bränder i trossbottnar, tak och vindar. 4. Skärsläckaren förbättrar arbetsmiljön för brandpersonalen i samband med släckning. 5. Vatten- och miljöskador i samband med brandsläckning har minskat betydligt och i ett antal fall helt upphört efter att skärsläckare har använts. 16

18 4 Framgångsfaktorer 4.1 Utlarmningsrutiner För att genomföra effektiva insatser mot bränder i byggnader är det av största vikt att ha fungerande utlarmningsrutiner för olika typer av metoder/verktyg som respektive räddningstjänst förfogar över. Att snabbt få rätt verktyg till platsen är ofta avgörande för insatsens resultat. Vissa räddningstjänster har valt att placera skärsläckare på släck- eller höjdenheter, medan andra har skärsläckare på offensiva enheter strategiskt placerade i insatsområdet. Då det är SOS Alarm som är utlarmningscentral till den operativa styrkan så bör instruktioner utformas så att skärsläckare alltid larmas i primärlarmet. Har räddningstjänsten en egen inre ledning som bedömer uppgifter från uppringare och beslutar om respons så bör denna vara väl insatt i vilka förmågor egen och närstående räddningstjänster förfogar över. Även här bör ett proaktivt förhållningssätt till utlarmning av skärsläckare gälla. Många räddningstjänster med skärsläckaren på specialfordon larmar per automatik vid brand i byggnad. Eftersom skärsläckaren är ett viktigt metodval initialt är det av stor vikt att inte utlarmningen försenas. Erfarenheten från räddningstjänsterna visar också tydligt ju högre användningsfrekvensen av skärsläckaren är, desto bredare och effektivare upplevs skärsläckaren av arbetslagen. 4.2 Förberedda insatsrutiner Det är viktigt att ha insatsrutiner som klargör när och hur skärsläckaren ska användas, vilka säkerhetsföreskrifter som gäller samt exempel på användningsområden. Alla operativa befäl i organisationen bör utbildas i skärsläckarens förmåga och hur man taktiskt använder verktyget vid insatser. Det är ofta avgörande för insatsens slutresultat att beslutsfattarna vet vilken effekt olika släcksystem har på olika typer av objekt och brandförlopp. Med fördel används taktik spel och kaderövningar som metod för att utveckla förmåga att fatta taktiska beslut. En annan intressant aspekt är inom vilken tidsram olika åtgärder kan effektueras, exempelvis hur lång tid tar det att klargöra en skärsläckare? Hur lång tid tar det att ställa upp ett höjdfordon, iordningställa personal med säkerhetsutrustning, genomföra en håltagning på hög höjd? Hur lång tid tar det att slå/borra in en dimspik? Att genom praktiska försök och övningar få en tydlig uppfattning om detta underlättar när taktiska planer ska utarbetas. 4.3 Befäls utbildningar FireFight II Under 2012 har befälen i Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp varit med i ett projekt i MSB`s regi kallar FireFight II. Projektet har gått ut på att vidareutbilda befälen i att kunna ta rätt beslut och sätta igång insatsen på bästa sättet när man kommer fram till en händelsen brand i byggnad. Förutsättningarna har varit att man har haft tillgång till de offensiva enheterna med verktygen i ett första insatsläge; 17

19 skärsläckare, IR-kamera och PPV-fläkt. I ett senare skede anländer en förstärkningsresurs bestående av en släckbil med en rökdykargrupp. Utbildningen har varit baserad på en interaktiv programvara i datormiljö där befälen enskilt genomfört en interaktiv utbildning. Vid utbildningen genomförs ett prov för att bli certifierad och godkänd. 4.4 Offensiva enheter Med en räddningstjänst som är uppbyggd med små snabba enheter, måste verktyg vara lätta och ändamålsenliga så att det underlättar initiala släckförsök utan att invänta förstärkning. Med skärsläckaren, IR-kameran och högtrycksfläkt så kan man påbörja arbetet från säker miljö, d.v.s. man kan göra angreppet utifrån och ändå få in släckmedel i brandrummet. Eftersom man är först på plats med dessa små enheter och måste arbeta efter fastställda rutiner så används verktygen i rätt tidsintervall och gör den nyttan som är huvudmålet. Man bryter händelseutvecklingen och säkrar insatsmiljön för det fortsatta arbetet. Om man vid en större räddningstjänst enbart har en skärsläckarenhet som en gemensam förstärkningsresurs så blir skärsläckaren inte det naturliga verktyget som man sätter in före rökdykarinsatsen. Man gör insatsen i fel ordning och får därmed inte den verkan som man hoppats på. Dvs. rökdykarna har redan gjort ett släckförsök med stora mängder vatten och man måste backa ut rökdykarna innan en insats med skärsläckaren kan sättas i gång. Vid ett sådant scenario blir inte verkan av skärsläckarinsatsen fullt optimalt. Här kommer skärsläckaren oftast att användas vid andra typer av släckinsatser som t.ex. från hävare mot takkonstruktioner, när branden spridit sig och chansen till lyckade insatser blivit mindre. Slutsatsen av denna erfarenhet förstärker argumentet att skärsläckaren bör användas initialt i släckinsatsen. 4.5 Kommentarer och reflektioner Räddningstjänstens kultur bygger till stor del av upplevelsebaserat lärande, vilket innebär att den enskilde/gruppen kanske inte riktigt tror på ett verktyg eller metod förrän man själv har fått möjligheten att uppleva effekten. Det gör att vi måste vara uthålliga i strävan att implementera andra verktyg och ny metodik. En övergripande framgångsfaktor när det gäller nya och alternativa metoder till traditionell brandsläckning är att brandmän och befäl i operativ tjänst har god kännedom om vilken förmåga olika verktyg har. Det krävs en viss grad av mod för ett befäl att frångå traditionella metoder för brandsläckning. En viktig del av utveckling är lärande från tidigare insatser. Det fordras en mer utvecklad erfarenhetsrapportering från insatserna. Rapporterna bör innehålla, vilket för närvarande ofta saknas, en analys av använda metoders lämplighet, effektivitet, m.m. Nya metoder och ny teknik bör därför utvärderas på ett mer systematiskt sätt för att skapa större möjligheter för lärande av olyckor och bättre förutsättningar för erfarenhetsutbyte, t.ex. om skärsläckarkonceptets praktiska tillämpning. 4.6 Utbildningsinsats Vikten av bra utbildning kan inte nog påpekas. MSB tar erfarenheter med sig i väl valda delar ur projektet till utbildningsorganisationen i Revinge och Sandö. Några exempel på detta är en rejäl utbildningssatsning på lärarsidan vad avser 18

20 skärsläckararbete samt om- och tillbyggnad av flera övningsanläggningar för att kunna skapa mer dynamiska bränder med spridning till dolda utrymmen och konstruktionen. I det senare arbetet har MSB anlitat bl.a. SÄRF (Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) för att få del av deras erfarenheter som man har skaffat sig under många år. Ambitionen är att alla elever i framtiden skall få bättre kunskap och förståelse kring brand i byggnad och att MSB också skall kunna ge relevant erfarenhet under övningar. Verktyg som t.ex. skärsläckaren måste bli en naturlig del i den blivande brandmannens verktygslåda redan från början och måste sedan följas upp på befälsutbildningar ur ett mer taktiskt perspektiv. Uppföljningen och utvärderingen efter den lyckade insatsen på förskolan St. Lars i Lund har gjort att erfarenheterna används i vidareutbildning gällande alternativa metoder. 4.7 Tillsatsmedel Under projektets gång har projektgruppen och särskilt MSB följt med stor spänning utvecklingen av de tillsatsmedel som börjat användas i skärsläckaren (X-fog). De försök som gjorts hittills är mycket intressanta och visar bl.a. kortare släcktider, förmåga att hantera även större, bränslekontrollerade, bränder samt en mycket bra förmåga att säkra mot återantändning. Under Skadeplats Katrineholm deltog personal från Nynäshamns brandstation med sin nya basbil och demonstrerade, i samarbete med Cold Cut Systems, skärsläckaren och X-Fog med ett mycket lyckat resultat. Vid genomförande gjordes en rekonstruktion av en faktisk insats samt en släckmedelsförevisning där man släckte brand i ett välventilerat rum. Brandbelastningen i rummet bestod av 10 EU pallar placerade i tre olika brandhärdar med viss avskiljning samt brännbart tak och golv. Branden bedömdes utveckla ca 3-5 MW. Vid försöket deltog 5 olika system. Samtliga system utom ett klarade av att släcka branden och kyla brandrummet. Två system fick kraftig återantändning efter en tids väntan. Skärsläckaren tillsammans med X-Fog och ytterligare ett annat system var de som lyckades bäst kyla brandrummet och släcka branden. Många initierade och erfarna åskådare uttryckte sin positiva förvåning över skärsläckarens släckkapacitet. Bild 11. Släckning av välventilerad brand på Skadeplats

21 5 Brand i byggnad Brand i byggnad avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en byggnads-konstruktion och/eller inne i en byggnad. Det räcker således med en mindre brand i ett löst föremål så länge den sker inomhus. Statistik från MSB/IDA visar att bränder i bostäder utgör mer än hälften av alla Brand i byggnad. En hel del av dessa bränder är små och kan klaras av med en mindre släckinsats till exempel med hjälp av vattenkanna, handbrand-släckare etc. Vid hälften av räddningstjänstens insatser till bränder i bostäder i Sverige rör det sig om en rökutveckling eller en brand som slocknat. Skärsläckaren används inom projektet framför allt vid utvecklade bränder i byggnader och vid konstruktionsbränder. I projektet ingår även att kyla brandgaser för att kunna genomföra säkrare rökdykarinsatser. Bild Vindsbrand Malmö. Skärsläckaren var direkt avgörande för att bryta brandförloppet, skapa en säkrare insats, minska vattenskador och mängden förorenat släckvatten. 20

22 6 Slutsatser Projektgruppen konstaterar att det under perioden 1 maj 2011 till den 30 april 2012 inträffat en mängd bränder där skärsläckare använts och mycket goda erfarenheter erhållits. Vid majoriteten av dessa tillfällen har man lyckats bryta brandförloppen och eller genomföra säkrare insatser, minska förorenat restvatten och även fått mindre vattenskador. Resultaten av moderna insatsmetoder med skärsläckare har många gånger varit direkt avgörande för släckinsatsen. Under perioden har även insatser genomförts med flera skärsläckare samtidigt med mycket lyckade resultat. Erfarenheter från projektet visar att skärsläckare har räddat stora värden genom att bryta pågående brandförlopp, men även skapat en säkrare arbetsmiljö för brandmän. Vattenskador minskat och som en följd så har även mängden förorenat släckvatten minskat. Trots att det varit ett begränsat antal insatser med skärsläckare som inneburit att dess fulla kapacitet utnyttjats, så har man kommit åt konstruktionsbränder och så gott som alltid underlättat arbetet och gjort det säkrare för brandmännen. Vid enstaka insatser så har man ej haft någon nämnvärd positiv effekt, detta beroende på att man satt in skärsläckaren i ett för sent skede eller att man försökt att släcka när det kraftigt brunnit igenom tak eller liknande. Under perioden har ett antal aktiviter genomförts vilka ökat förståelsen för skärsläckarens effektivitet och möjligheter. På stationerna har personalen och metodiken ytterligare utvecklats. Insatser har dokumenterats och bevisligen kunnat genomföras på ett säkrare sätt. Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp består av två deltidsstationer. Vid respektive station har man ett fordon som en deltidsbrandmän under beredskapsveckan tar med sig hem eller till sin ordinarie arbetsplats. Projektetgruppen konstaterar att man inom organisationen, med denna första resurs, alltid lyckades att starta upp insatser och åstadkomma ett mycket gott resultat avseende skadebegränsande och säkrare insatser. Fordonen är de som är först framme vid utryckningar inom räddningstjänstens insatsområde. Många gånger har man helt lyckats att släcka bränderna innan förstärkningsresurser anlänt. Under projektet kan man konstatera att projektgruppen erhållit ett mycket positivt resultat. Genom att använda skärsläckare vid redovisade insatser har räddningstjänsten lyckats med att: vid en stor majoritet av insatserna effektivt bryta ogynnsamma brandförlopp. skapa säkrare insatser generellt. genomföra säkrare insatser genom att kyla brandgaser i inledningsskedet och skapa bättre förutsättningar för en eventuell rökdykarinsats. 21

23 minska miljökonsekvenser i form av förorenat restvatten och minska kostnader för restvärde. utveckla erfarenhetsutbytet mellan de inblandade räddningstjänsterna och utveckla taktik, insatsmetoder och moderna utbildningsmetoder. Sammanfattningsvis kan projektet konstatera att korrekt implementerad så är skärsläckaren en mycket viktig beståndsdel i modern brandbekämpning: snabba effektiva insatser avseende tid till insats samt mycket hög släckeffektivitet säkra insatser för personal minskade sekundärskador minskad miljöbelastning av brand respektive släckinsats Utifrån det genomförda arbetet och erhållna erfarenheter vill projektgruppen poängtera följande: Det är viktigt att man utgår från sin egen organisation och egna förutsättningar när man startar upp en strategi för implementering av skärsläckare i organisationen. Det är viktigt att kompetensen vidmakthålls och utvecklas över tiden. Vid implementering finns det ett antal generella framgångsfaktorer för att skapa en förståelse för skärsläckarens metodik och taktik: utbildningsplan som omfattar såväl brandmän, befäl och personal i stab och ledning. kursplaner för instruktörs-, grund-, befäls-, och repetitionsutbildning utlarmningsrutiner, förberedda insats- och förstärkningsrutiner säkerhetsinstruktion som omfattar samtlig personal på skadeplats strategi för att utnyttja flera skärsläckare samtidigt rutiner för uppföljning av genomförda insatser, lärande från insatser utveckla och anpassa övningsanordningar för alternativa släckmetoder utveckla taktikspel för att öva beslutsprocess, taktik och metodik tydlig genomförande strategi 22

24 7 Bilagor 7.1 Bilaga 1- Frågeformulär 23

25 7.2 Bilaga 2-Urval av insatser Brand i restaurang Malmö. Två skärsläckare användes framgångsrikt vid insats mot takkonstruktion Brand i förskola Arlöv. Två skärsläckare sattes in för begränsning av brandspridning med gott resultat Villabrand Veberöd. Skärsläckare sattes in för kylning av brandgaser på vind. Uppföljning med värmekamera Brand i förskola Malmö. Skärsläckare användes för att hantera brandspridning i vägg Brand i tre containrar med brandgasexplosion. Skärsläckaren sattes in för en säkrare insats. Kylning från säkert avstånd då risk för värmepåverkade gasflaskor fanns. Brand i skyltfönstret. Skärsläckaren penetrera fönsterkarmen på två ställen. Branden släcktes helt med cirka 40 liter vatten, mycket små skador Brand i garage hopbyggt med villa. Fullt utvecklad brand vid framkomst. Branden släcktes skärsläckare, brandgaser på villans vind kyldes innan håltagning och ventilation Brand på vind (skärsläckare från arbetsplattform). Användes initialt på plåtbelagd kupa med god effekt. Baskemöllegatan Malmö Brand i underjordisk sophanteringsanläggning på Ramels väg. Mycket god effekt snabbt vilket gjorde att vi snabbt kunde lämna på grund av oroligheter Villabrand Harlösa. Skärsläckaren användes tillsammans med konventionell släckning. Stationsvägen Harlösa Brand i föreningslokal Kävlinge. Framgångsrik kylning av brandgaser för senare oproblematisk håltagning Glödbrand mellanvägg Kockums industri. Mycket bra effekt av skärsläckare i kombination med värmekamera Brand industri/ödehus Eslöv. Bra effekt inledningsvis i bjälklag. Viss problematik med hur skyddet ska ske då det klassas som rökdykning. Skyddsgrupp sattes in

26 Glödbrand i yttervägg villa Burlöv. Inväntade skärsläckare innan annan åtgärd. Säkrade lägesgränserna med skärsläckare/värmekamera framgångsrikt innan rivning Brand i förråd/maskinhall Fosie kyrkogård. Ingen skärsläckare larmad initialt (Nivå 1 larm). Skärsläckare användes vid eftersläckning som därmed blev snabbare och effektivare Vindsbrand St. Lars Lund. Framgångsrikt användande av två skärsläckare med koordinering av styrkeledare med värmekamera från eget höjdfordon Brand i byggnad dagis. Utvändig släckning och kylning av takfot i väntan på vanlig rökdykning. På grund av snabb insats av offensiva enheter avtog brandförloppet innan hela styrkan var samlad. Rökdykning blev överflödig på grund av utebliven brandspridning till invändiga lokaler. Kommer åt glödbränder med skärsläckaren i taket. Små vattenmängder. Ingen vanlig brandsläckning, endast skärsläckaren användes Brand i byggnad dagis. Utvändig släckning och kylning av takfot i väntan på vanlig rökdykning. Pga. snabb insats av offensiva enheter avtog brandförloppet innan hela styrkan var samlad. Efter skärsläckarinsats skickades rökdykare in för att konstatera om branden spridit sig in i lokalerna, vilket inte var fallet. Ingen invändig släckning behövdes Brand i lokaltåg Kävlinge. Efter tågstopp och skyddsjordning. Framgångsrik användning i kombination med värmekamera. Kylning av brandgaser i tågvagn innan öppning av dörrar och rökdykning, bra effekt. 3 st. hål gjordes utvändigt på vagnen. Kylning av brandgaser innan insats av rökdykare för att undvika övertändning. Risken för övertändning minskades mycket med skärsläckaren. Minimalt med vatten Bilbrand Använde skärsläckaren för att skapa en säkrare miljö. Släckning genom motorhuv, huven kunde sedan öppnas på ett säkrare sätt Brand i villa Branden hade spridit sig från altanen upp till vinden. Skärsläckaren kylde brandgaserna så att en säker ventilation kunde utföras Brand i äldre trävilla a 300 m2 Nacka. På grund av villans konstruktion med krypvindar, olika takhöjder, takvinklar, kupor och språng så var skärsläckaren en förutsättning för att kunna släcka i bjälklag och svåråtkomliga utrymmen

27 Brand i föreningslokal. På grund av fullt utvecklad brand och svårforcerade dörrar så användes skärsläckaren för att köpa tid vi inbrytningen. När dörren forcerades så var branden nästan helt släckt utan vattenskador Brand i trävaruhandel. Skärsläckaren användes i inledningsskedet under tiden friläggning av brandhärden pågick. Skärsläckaren användes även under eftersläckningsarbetet vilket skapade en säker och effektiv släckning. Totalt åtgick 600 liter vatten Brand i värmepanna i värmeverk. Brand i isoleringen innanför plåtar. Branden helt släckt vid rivning av plåtarna. Skärsläckaren användes initialt för att slå ner brand i isolering bakom plåtinklädnaden till en panna. Branden släcktes nästan helt med hjälp av skärsläckaren. Ingen uppblossande brand eller rökutveckling uppstod när plåten sågades upp efter initial användning av skärsläckaren. Eftersläckning gjordes med konventionellt strålrör vilket då medförde en mindre vattenskada

28 7.3 Bilaga 3 - Resultat från insatser Brand i förskola St Lars Lund Objekt: Fastighet i två plan med oinredd vind och plåttak. Byggd kring sekelskiftet. Sammanbyggd med andra byggnader, total sammanbyggnad ca 90 meter. Det som mötte styrkan var en kraftigt ventilationskontrollerad brand på vinden som pågått länge. Takstolar nästan genomkolade men ingen genombränning hade skett. Omedelbar åtgärd - insats med höjdfordon och strålrör genom gavelventil in i vindsutrymmet. I samma skede antänds brandgaser som lyfter taket. När skärsläckare etablerats kyls brandgaser från höjdfordon. Parallellt pågår invändig insats med rökdykare för att bekämpa initialbranden som lokaliserats till en städskrubb på andra våningen. Ingen invändig insats på vinden. Insatsen med skärsläckare styrs till stor del av en styrkeledare som finns i ett eget höjdfordon och med IR kamera. SL såg hotspots och kunde styra operatören via radio samt följa upp effekt. Insatsresultatet: Från det att räddningstjänsten kunde påverka förloppet så begränsades branden till städskrubben samt vind. Håltagning genomfördes i eftersläckningsskedet under lugna och säkra förhållanden. Sekundärskadorna i form av släckvatten begränsades avsevärt och verksamheten kunde återupptas efter två dagar. Takkonstruktionen fick bytas pga. brandskador uppkomna före räddningstjänstens ankomst. Insatsen genomfördes på ett effektivs och säkert sätt med mycket begränsade sekundärskador. Framgångsfaktorer: Kompetenta och utbildade befäl som tänkerer kring taktiska alternativ Snabb påverkan av brandförloppet utifrån Ingen håltagning initialt Koordinering av skärsläckarinsats Uthållighet i användandet av skärsläckare IR kamera för utvändig skanning Kompetent och övade operatörer Vindsbrand i samband med blixtnedslag, Malmö Flerfamiljs bostadshus försett med plåttak. Blixten hade slagit ner i fastigheten ca 1 dygn innan boende upptäckte att det luktade rök. Branden var koncentrerad till en vindskupa. 27

29 Första styrka på plats, släckbil och maskinstege, förbereder för invändig insats via trapphus. När arbetsplattform med skärsläckare kommer till platsen så riggas den för insats. Framgångsrik insats mot vindskupa där man kommer åt branden tämligen omgående. Därefter tar sig rökdykare upp på vinden för att slutföra arbetet genom eftersläckning och ventilering. Kraftigt kolat i anslutning till vindskupan. Framgångsfaktorer Tidigt tänk från befäl att skapa utrymme för arbetsplattform och skärsläckare Koordinering mellan invändig och utvändig insats Friläggning av tak kunde ske under lugna och säkra förhållanden Brand i villa Lomma Friliggande villa i två plan. Ägaren vaknar av något ljud, undersöker detta och känner röklukt. Vid räddningstjänstens ankomst möter ägaren upp och säger att det brinner i tvättstugan. Detta kunde även konstateras med värmekamera och svarta fönster till tvättstugeutrymmet. Skärsläckare sätts in under fönsterrutan och det ger ett bra resultat. När släckbilen anländer är bedömningen att miljön är säker för invändig släckning. Rökdykare går in och kan konstatera att branden i tvättstugan är i stort sett släckt. Räddningsinsatsen kan avslutas och restvärdesarbete påbörjas. Framgångsfaktorer Skärsläckarenhet tidigt på plats Snabb påverkan av brandförloppet utifrån Värmekamera för att följa brandförloppet utifrån Säker miljö för invändig släckning Brand i garagelänga, Staffanstorp Garage för flera hushåll, 6 portar, ett plan. Ingen sektionering invändigt. När räddningstjänsten anländer ser man en kraftig rökutveckling från garagelängan. Branden lokaliseras med hjälp av värmekamera och skärsläckare sätts in. Man kan med värmekameran konstatera att man får ett bra resultat då temperaturen sjunker. När släckbilen anländer öppnar man en port för att ventilera ut brandgaserna och släcka det sista. Väktare var snabbt på plats och kunde bistå med nycklar så det inte blev onödiga skador på dörrar/portar. Framgångsfaktorer Skärsläckarenhet tidigt på plats Värmekamera för att lokalisera brandhärd och följa brandförloppet utifrån 28