SMART ENERGI Klimatstrategi för Västra Götaland Uppföljning 2013

Transkript

1 SMART ENERGI Klimatstrategi för Västra Götaland Uppföljning 2013

2 INNEHÅLL A. Sammanfattning B. Bakgrund C. Fakta internationellt, nationellt och i Västra Götaland D. Fakta och gjorda insatser hos aktörer som undertecknat Klimatstrategi för Västra Götaland

3 A. SAMMANFATTNING GODA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT GÅ FÖRE I Västra Götaland har 68 aktörer undertecknat Klimatstrategi för Västra Götaland med målet att bli en fossiloberoende region Denna uppföljning bygger på åtgärder gjorda hos dessa organisationer kombinerat med fakta kring läget i Västra Götaland. Tidigare analyser har visat att vi har goda förutsättningar att vara en föregångare. I Västra Götaland finns en gemensam vision, Det goda livet, och en tillväxt- och utvecklingsstrategi, VG 2020, där klimatfrågan är prioriterad. En stark kunskapsbas inom forskning och näringsliv och ett politiskt ledarskap med goda samarbetsmöjligheter. I Västra Götaland vi kan stimulera utvecklingen och skapa sysselsättning samtidigt som vi ställer om till en klimatsmart region. Inom klimatarbetet är det viktigt med tekniska landvinningar och utvecklingsprojekt, vilket sker hos många aktörer i Västra Götaland. Men lika viktigt är att många aktörer ser möjligheter i att ställa om redan nu och aktivt agera. Ju snabbare vi agerar, desto mer ekonomiskt blir det, det har flera rapporter visat. Att göra konkreta åtgärder i sin egen organisation och gemensamma satsningar i överenskommelser, det är grunden i Klimatstrategi för Västra Götaland. Det finns en tydlig vilja att bidra till att minska klimatpåverkan. Det är synligt i de aktiviteter som görs och i de 12 överenskommelser som nu är igång som sammantaget har 160 deltagare. MÅNGA ÅTGÄRDERS GÖRS Uppföljningen för 2013 från de aktörer som undertecknat klimatstrategin visar på en stor aktivitet, främst inom energieffektivisering inom fastigheter och en övergång till förnybar energi. Här finns ett systematiskt arbete hos många aktörer som kan ge än större effekter på sikt. En större andel egenproducerad energi är en viktig trygghets- och säkerhetsfråga utöver de miljövinster som görs. Flertalet aktörer värmer idag sin lokaler med förnybar energi där biobränsle står för den största andelen. Flera köper Grön el och andra investerar i vindkraft som motsvarar delar av den egna förbrukningen. Vindkraften har ökat varje år och Västra Götaland är den region som har mest vindkraft i landet. Utbyggnaden bromsades 2013 på grund av sämre lönsamhet men även för att konflikter ofta uppstår runt etableringarna. Energiproduktion från sol är fortfarande blygsamt men installationerna kommer att ta fart nu när tekniken blivit mogen och kommersiell. Här syns också ett markant ökat intresse exempelvis har överenskommelsen om installation av solceller 27 deltagande organisationer. Många medverkar i satsningar inom biogas där såväl produktion som konsumtion ökar. Flera kommuner och organisationer deltar i överenskommelsen om insamling av komposterbart avfall för en ökad produktion. Allt fler beslut tas för att köpa tjänstebilar med förnybar energi, fast det ännu inte är synligt i den senaste statistiken som är från Resfria möten ökar och här finns stora vinster att göra då ex webmöten ger både miljömässiga, ekonomiska och hälsorelaterade effekter. Några organisationer kombinerar det med att klimatkompensera sina resor. Många aktörer deltar i utvecklingsprojekt som ger klimatnytta. De arrangerar också program, utbildningar mm för sina invånare eller kunder för att stimulera ett klimatsmart agerande. Att påverka hushållens konsumtion är en viktig åtgärd. I Sverige minskar utsläppen utifrån ett produktionsperspektiv dvs de utsläpp som sker i Sverige. Om man också räknar in utsläpp från varor vi köper som producerats i andra länder, ett så kallat konsumtionsperspektiv, då ökar våra utsläpp eftersom vi har en jämförelsevis rik befolkning med stor konsumtion. MEN BETYDLIGT MER BEHÖVS Men tyvärr är insatserna långt ifrån tillräckliga. Mellan 1990 och 2011 har utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland minskat med 0,7 miljoner ton. Om vi ska nå målet med en fossiloberoende region behöver de minska med ca 7 miljoner ton de närmsta 15 åren. Enligt IPCC:s senaste rapport måste trenden vända senast 2020 och

4 utsläppen minska globalt istället för att öka som nu. Och det är enormt stora utmaningar för om vi ska lyckas nå vårt mål. Långt mer än vad som görs idag. Men det är möjligt att vända trenden. De stora utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland kommer från energiförsörjning och transporter. Sektorn energiförsörjning står för 48 % av totalutsläppen. Av dessa kommer 35 % av totalutsläppen från punktutsläpp från raffinaderier och plastindustri i Västra Götaland och är en orsak till att Västra Götaland har större utsläpp än exempelvis Stockholms län. Transporterna är den näst största utsläppssektorn i Västra Götaland. Utsläppen är enligt den senaste officiella statistiken från 2012 på samma nivå som Även om effektiviteten ökar äts minskningarna upp av en ökad volym. Stora insatser kommer behövas inom transportsektorn där utredningen Fossilfrihet på väg pekar ut effektivisering, byte av bränsle och transportsnål samhällsplanering som viktiga insatser. Fortfarande dominerar fossila bränslen för egna tjänstebilar i offentlig sektor, 78 % hos kommunerna och 53 % i Västra Götalandsregionen under Trots att det finns tydliga ambitioner för offentlig sektor att gå före. Få aktörer arbetar aktivt med att minska utsläppen från gods, utöver transportföretagen sker kraftfulla insatser främst i Göteborg och Falköping. VI HAR ETT MÅL MEN VI BEHÖVER EN TYDLIG PLAN I Klimatstrategi för Västra Götaland finns en målsättning om ett uttalat och uthålligt ledarskap och en effektiv organisation. Det finns gemensam målsättning att bli fossiloberoende. Men vi saknar en tydlig plan för hur vi bäst använder våra gemensamma resurser för att nå målet på bästa sätt och underlätta prioriteringar hos olika organisationer, något som ofta efterfrågas. Beslut finns därför om att under ta fram en handlingsplan och strategiska vägval inom Klimatstrategi för Västra Götaland. Detta arbete görs som en del inom tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland Det innebär att vi tar avstamp i hur ett gott liv ser ut för unga vuxna Utifrån det blir det forskare/experters utmaning att ta fram olika vägval för hur det livet kan förenas med en fossiloberoende region utifrån ett samhällsperspektiv. Politiken prioriterar och i dialog med samhällsaktörer tas ett antal gemensamma strategiska vägval fram. Dessa ska vi sen kraftsamla kring för att nå goda resultat. Och ett gott liv i Västra Götaland.

5 B. BAKGRUND 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv Ur Klimatstrategi för Västra Götaland KLIMATSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND Hösten 2009 antogs en Klimatstrategi för Västra Götaland av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen som därefter har undertecknats av 68 olika aktörer inom kommuner, näringslivet, kyrkan och organisationer. Genom att ställa om samhället i en mer hållbar riktning når vi flera vinster: Ökad trygghet med större andel egen energiförsörjning Ekonomisk nytta vid energieffektiviseringar Minskar klimatpåverkan och bidrar till stabilare förhållanden i världen Stimulerar en hållbar tillväxt med ökad kunskap, jobb och framtidstro Klimatstrategin fokuserar på sex olika fokusområden som valts ut i en dialogprocess tillsammans med över 600 aktörer i Västsverige: 1. Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter grön logistik 3. Effektiva persontransporter mobilitet 4. Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart 5. Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft 6. Livsstil, konsumentmakt och producentansvar Processen för att nå målet kallas för Smart Energi. Det är en politiskt styrd process i Västra Götaland som kommuner, företag och organisationer är välkomna att delta i. Smart Energi har två uppdrag: Årlig uppföljning av fakta och konkreta insatser De som undertecknat klimatstrategin rapporterar varje år in konkreta insatser som gjorts för att minska klimatpåverkan. Det redovisas tillsammans med fakta och tillgänglig statistik. Driva och koordinera överenskommelser När flera aktörer vill göra samma sak och det finns vinster på att jobba tillsammans för att nå konkreta resultat då startar vi i Smart Energi en överenskommelse där en aktör tar ledarskap för arbetet. ÅRETS UPPFÖLJNING = RAPPORT + BILDSPEL + EXELFIL Under våren 2014 har en webbenkät med frågor har skickats ut till alla organisationer som undertecknat Klimatstrategi för Västra Götaland. På kommuner skickades den till kommunstyrelsen. I den rapporterar man in vilka konkreta insatser man gjort under 2013 som minskat klimatpåverkan under de sex fokusområden som ingår i strategin. De rapporterar också in nyckeltal inom ett antal områden. För att underlätta arbetet har vi valt några av de nyckeltal som kommuner rapporterar in till Energimyndigheten eftersom den största andelen av de som undertecknat klimatstrategin är kommuner. Partille, Ulricehamn och Öckerö har inte rapporterat in dessa siffor och finns därför inte med i statistiken. För högskolor/universitet och länsstyrelsen grundar sig uppgifter på den rapport statliga aktörer gör till Naturvårdsverket. Andra undertecknare kan också lämna dessa uppgifter, vissa har gjort det andra inte. Svarsfrekvensen för årets uppföljning var 70 %.

6 Denna rapport redovisar fakta och en sammanfattning av insatser som gjorts. Till rapporten finns en presentation som bildspel samt en Excelfil med de uppgifter olika aktörer rapporterat in. Allt finns samlat under fliken uppföljning på C. FAKTA (Internationellt, nationellt och i Västra Götaland) INTERNATIONELLT VÄRLDENS UTSLÄPP BEHÖVER MINSKA MED PROCENT FÖRE IDAG ÖKAR DE. Globalt ökar utsläppen av växthusgaser istället för att minska, halten har ökat med ca 30 % jämfört med 1990, som är det utgångsår man relaterar utsläppen till. För att nå tvågradersmålet behöver de globala utsläppen av växthusgaser minska till under 2 ton per capita. FN:s klimatpanel (IPCC) presenterade våren 2013 sin tredje delrapport om klimatförändringarna och om åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Den visar att det går att hindra klimatförändringarna och hålla den globala temperaturökningen under två grader. Men tiden håller på att rinna ut. Världens utsläpp fortsätter att öka och växthusgaserna ackumuleras allt mer i atmosfären. IPCC visar att om vi ska klara tvågradersmålet måste de globala utsläppen av växthusgaser i princip börja minska runt år Världens utsläpp behöver minska med totalt procent före Detta betyder att det krävs en omställning från ökande till kraftigt minskande utsläpp inom en snar framtid. IPCC visar också att det blir dyrare ju längre vi väntar med åtgärderna. Om utsläppen inte börjar minska innan år 2020 behövs betydligt större utsläppsminskningar senare för att uppnå tvågradersmålet 1. Målet bedöms dock inte kunna nås med den nuvarande globala utvecklingen av fortsatt ökande utsläpp av växthusgaser 2. 1 Energiläget 2013, Energimyndigheten 2 Naturvårdsverket, begränsad klimatpåverkan

7 NATIONELLT NATIONELLA MÅL: Andel förnybar energi ska vara minst 50 % av den totala energianvändningen senast år Andelen förnybar energi inom transportsektorn ska vara minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen senast år Därutöver är den svenska långsiktiga ambitionen att år 2030 ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. KOLDIOXIDUTSLÄPPEN I SVERIGE MINSKAR År 2012 släppte Sverige ut 57,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med fem procent jämfört med Trenden sedan 1990 visar på minskande utsläpp av växthusgaser i Sverige. Variationen mellan åren kan vara stora beroende på att utsläppen påverkas av skiftningar i temperaturen, nederbörden och konjunkturläget. De största minskningarna av utsläppen, i absoluta tal räknat, har skett främst till följd av att oljeeldning för uppvärmning av bostäder och lokaler har ersatts med eldning av biobränsle. Utsläpp i transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen och ligger på ungefär samma nivå 2012 jämfört med Huvuddelen av dessa utsläpp kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar har minskat med 14 % jämfört med 1990 trots att trafiken har ökat. Det beror på att vi har mer energieffektiva bilar och på en ökad användning av biobränslen. Denna minskning motverkas av att utsläppen från tunga fordon ökat med 44 % under samma period. År 2011 är andelen förnybar energi 48 % av den totala energianvändningen. En markant ökning från 1990 beror på ökad användning av biobränslen, framför allt i el- och värmeproduktion och i skogsindustrin samt en ökning av värmepumpar. Utsläpp av växthusgaser i Sverige produktionsperspektiv

8 UTSLÄPPEN ÖKAR OM VI INKLUDERAR UTSLÄPP FRÅN IMPORT AV VAROR Summering av utsläppen sker ofta utifrån olika produktionssektorer: energi, industri, jordbruk etc. inom ett geografiskt område (som diagrammet ovan) vilket kallas ett produktionsperspektiv. Då är utsläppen i Sverige år 2012 ca 6 ton koldioxidekvivalenter/capita. I Västra Götaland är utsläppen ca 7,3 ton/capita eftersom vi är en industriregion med ex hela den petrokemiska industrin. I Stockholms län är motsvarande siffra?????. Man kan också belysa klimatpåverkan utifrån vår konsumtion, d.v.s. alla inköp som görs. Då inkluderas även de varor som vi köper i Sverige men som produceras i andra länder, (diagram nedan). Det innebär att de totala utsläppen ökar jämfört med ett produktionsperspektiv och utsläppen blir då ca 10 ton/capita. Samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar i Sverige, så har utsläppen i andra länder till följd av svensk konsumtion ökat eftersom en stor andel av de varor vi köper produceras i andra länder, främst i Asien. Under perioden har de ökat med 26 miljoner ton och är nästan dubbelt så stora som utsläppen i Sverige till följd av den svenska konsumtionen. 3 KONSUMTIONSPERSPEKTIV Utsläpp av växthusgaser, miljoner ton koldioxidekvivalenter Källa: Naturvårdsverket 3 Naturvårdsverket, Konsumtionens klimatpåverkan, Klimatpåverkan av svensk konsumtion globalt.

9 VÄSTRA GÖTALAND UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄSTRA GÖTALAND Långsam minskning av växthusgaser i Västra Götaland. I Västra Götaland har utsläppen av växthusgaser minskat med 6 % mellan Detta ska jämföras med de nationella utsläppen som har minskat med 15 % under samma tid. Orsaken är att Västra Götaland har större industriutsläpp jämfört med riksgenomsnittet och också mer utsläpp från trafiken. UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER MTON CO2 EKVIVALENTER /ÅR Serie 1 Kolumn1 Kolumn2 Källa: Miljösekretariatet Att bli oberoende av fossil energi till 2030 definieras som en minskning med 80 % från 1990 till I Västra Götaland innebär det en minskning med ca 10 miljoner ton. Under har det endast minskat med 0,7 miljoner ton. UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER, MTON / ÅR ,4 12, ,4 12,3 12,1 11,6 12,3 11, ,2 3,2 3,5 3,4 3,5 3,3 3,3 3,3 3, CO2 ekvivalenter Miljoner ton/år tot VG Transporter Källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland, nationella emissionsdatabasen

10 UTSLÄPPEN STÖRST FRÅN ENERGISEKTORN (INKLUSIVE RAFFINADERIER OCH PLASTINDUSTRI) De stora utsläppen kommer från energiförsörjning och transporter. Sektorn energiförsörjning står för 48 % av totalutsläppen. Av dessa kommer 35 % av totalutsläppen från punktutsläpp från raffinaderier och plastindustri i Västra Götaland. Transporterna är den näst största utsläppssektorn i Västra Götaland. Utsläppen är på samma nivå 2012 som Statistiken visar utsläppen både från den handlande sektorn (utsläppsrätter) och den icke handlande sektorn. Den icke handlande sektorn har minskat med över 16% från 1990 i Västra Götaland. UTSLÄPP TUSEN TON 2011 % Energiförsörjning Transporter Jordbruk Industriprocesser Arbetsmaskiner Avfall och avlopp Internationell luft och sjöfart 45 - Lösningsmedelsanvändning 47 - Totalt

11 ANVÄNDNING AV ENERGI I VÄSTRA GÖTALAND Mer effektiv energianvändning men ökade volymer Från 1990 har vi blivit effektivare i vår energianvändning (ca 30 %) 4 Hushållen energianvändning har minskat med ca 30 %. 5 Däremot har den totala energianvändningen ökat från 48 terawattimmar (TWh) till 63 TWh. 6 Detta beror till största delen på industritillväxt (90 %) och transportökning (40 %) 7 TOTAL ENERGIANVÄNDNING I VÄSTRA GÖTALAND TWH Energianvändning i Västra Götaland TWh Källa: Energimyndigheten ENERGIANVÄNDNINGEN I TRANSPORTSEKTORN ÖKAR Energianvändningen från trafiken ökat med 29 % mellan 1990 och TRANSPORTER I VÄSTRA GÖTALAND, ENERGIANVÄNDNING TWH Transporter i Västra Götaland, Energianvändning TWh Källa: Energimyndigheten 4 Regionrapport 2012 Västra Götalandsregionen 5 Länsstyrelsens miljömålsuppföljning 6 Länsstyrelsens miljömålsuppföljning 7 Länsstyrelsens miljömålsuppföljning

12 FÖRNYBAR PRODUKTION AV BIOGAS OCH VIND I VÄSTRA GÖTALAND Större produktion än konsumtion av biogas Produktionen av biogas har succesivt ökat, dock långt kvar till Västra Götalandsregionens mål på 2,4 Twh (2020) med delmålet 0,8 Twh (2016). Andelen biogas i försåld volym fordonsgas har också ökat till 71 % (2013) och är högst i landet, målet där är 70 % (2016). Produktionen i länet överstiger dock konsumtionen med marginal och överskottet säljs i dag i huvudsak till Stockholm och Skåne län. Även med dagens produktion finns alltså ett stort utrymme för ökad konsumtion inom länet och ett minskat beroende av fossila bränslen. Källa:Biogas Väst BIOGAS I VÄSTRA GÖTALAND Producerad mängd biogas (GWh) Såld fordonsgas (GWh Andel biogas (GWh Producerad mängd biogas (GWh) Såld fordonsgas (GWh Andel biogas (GWh FÄRRE VINDKRAFTVERK MEN MER EFFEKT. Vi ser en stark ökning av vindproducerad el. Vi ser också att vindkraftverken får större effekt år för år och att produktionen per verk ökar hela tiden. Källa: Energimyndigheten

13 HUSHÅLLENS KLIMATPÅVERKAN Ju högre inkomst desto mer utsläpp Inom Mistra Urban Future har forskare gjort analyser av hushållens klimatpåverkan. Den största påverkan kommer från hur vi bor, reser och äter bilen, biffen och bostaden. De ser också en tydlig relation mellan inkomst och klimatpåverkan. De som tjänar mer konsumerar mer och orsakar därmed också större utsläpp. 8 8 Klimatomställning 2.0 Mistra Urban Future

14 D. INSATSER GJORDA AV KLIMATSTRATEGINS UNDERTECKNARE I SIN EGEN ORGANISATION 1. EFFEKTIV ENERGIANVÄNDNING I BOSTÄDER OCH LOKALER EXEMPEL PÅ GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UNDER 2013: Systematiskt energieffektiviseringsarbete i fastigheter hos många aktörer. Satsningar inom värme, belysning, ventilation, driftoptimering m.m. Detta är det område där flest satsningar görs. Kontinuerlig övergång från olja till förnybar energi, installation av värmepumpar m.m. Flera lågenergibyggnader, vissa nollenergihus som är självförsörjande Renovering av miljonprogram till passivhusstandard. Flera medverkar i projekt inom energieffektivisering för fastigheter som ex BELOK, ENVA, Hållbara hyresavtal eller att nå upp till standarder som ex Green Buildning, Leed Guld. Medverkan i projekt för energieffektiva storhushåll. Företagsnätverk som gör energiledningssystem. Minskad energiförbrukning inom vatten och avlopp. Utbildningar, tävlingar, projekt m.m. som motiverar till energibesparingar. AKTUELL ÖVERENSKOMMELSE: Energieffektiv och hälsosam belysning. Syftar till att minska energiförbrukningen samtidigt som man skapar hälsosamma miljöer. Deltagare har fått utbildning, valt miljöer som ska förändras och testar olika alternativ. Medverkande: 15 organisationer STATISTIK FRÅN 2012: Topp 2012 De tio organisationer som har mest energieffektiva lokaler 1. Tibro 2. Högskolan Väst 3. Gullspång 4. Hjo 5. Tanum 6. Mariestad 7. Mark 8. Kungälv 9. Högskolan Borås 10. Trollhättan

15 Källa: Energimyndigheten genom energieffektiviseringsstödet. Total energi lokaler (el/värme/kyla) per lokalyta [Atemp] TOPP 2012 KOMMUNER MED MER ÄN 95 % FÖRNYBAR VÄRME: 1. Grästorp 2. Lilla Edet 3. Tibro 4. Vårgårda 5. Trollhättan 6. Alingsås 7. Mark 8. Lysekil 9. Vara 10. Skara 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ANDEL FÖRNYELSEBAR VÄRME (% AV TOTAL VÄRMEFÖRBRUKNING) Källa: Energimyndigheten genom energieffektiviseringsstödet.

16 2. EFFEKTIVA GODSTRANSPORTER GRÖN LOGISTIK EXEMPEL PÅ GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UNDER 2013: Konceptet Skaraborg Logistic Center i Falköping med satsningar på gods på järnväg. Bara företaget JULAs gods minskar med lastbilar/år på E6. Stadsleveransen - I Göteborgs innerstad sker leveranser med elbil och cykelbud. Vuxit till 200 mottagare och idag levereras i snitt 120 kolli per dag. Projektet "Hela Lasten - Halva Utsläppet" som bedrivits inom gamla miljözonen i Göteborg för DB Schenkers distributionstrafik uppnådde sitt mål om en halvering av CO2-utsläppet per sändning. För att stimulera fartygstrafiken att minska kväveoxidemissionen finns differentierade hamnavgifter på Göteborgs Hamn, utsläpp under 6 gram per kwh ger rabatt. Av totalt 265 fartygsanlöp år 2013 erhöll 83 fartygsanlöp rabatt. Miljökrav ställs i upphandlingar för gods. AKTUELL ÖVERENSKOMMELSE: Differentierade hamnavgifter Syftet är att styra mot en minskad miljöpåverkan från sjöfarten genom att utveckla en ny miljödifferentierad hamntaxa. Målet är att utveckla ett verktyg som leder till fler anlöp med låg miljöpåverkan. Ledarskap: Göteborgs Hamn Medverkande: 10 organisationer STATISTIK: Saknas för godsrelaterade transporter i egna verksamheter.

17 3. EFFEKTIVA PERSONTRANSPORTER - MOBILITET EXEMPEL PÅ GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UNDER 2013: Resfria möten Klimatkompensation av resor Cykelsatsningar som tjänstecyklar även elcyklar, cykelbanor, cykelparkeringar, tävlingar m.m. Mobilsamåkning Broddetorp samåkning på landsbygden med digital app Ruttoptimering inom hemtjänsten Tjänsteförmåner för cykel och kollektivtrafik Cykelguidning för nya studenter och försäljning av begagnade cyklar Från bilresor till kollektiva transporter Ökad turtäthet med kollektivtrafik som ger fler resenärer Ecoshippingutbildning för färjor. AKTUELLA ÖVERENSKOMMELSER Resfria möten Syftet med överenskommelsen är att minska klimatpåverkan från transporter genom resfria möten och spara pengar inom organisationen genom att införa teknik för resfria möten. Ledarskap: Kungälvs kommun Medverkande: 20 organisationer Cykelpendling Åtgärder ska göras som gynnar arbetspendling med cykel, för hela eller delar av arbetsresan. Målet är ökad andel arbetspendling med cykel. Ledarskap: Göteborgsregionens Medverkande: 13 organisationer STATISTIK: Statliga högskolor och universitet rapporterar in sina koldioxidutsläpp från tjänsteresor till Naturvårdsverket. Uppgifterna är hämtade från dessa rapporter. Högskolan i Borås är de enda som minskar sina utsläpp. Högskolan i Skövde har minst utsläpp totalt.

18 4. ALTERNATIVA DRIVMEDEL OCH EFFEKTIVARE FORDON SAMT SJÖFART EXEMPEL PÅ GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UNDER 2013: Flera satsningar på biogas allt från insamling av matavfall och produktion av biogas till nya tankstationer och inköp av bilar. Förgasningsanläggningen GoBiGas som ska producera biogas från förgasning av biobränsle togs i provdrift i december När anläggningen är i full drift förväntas den leverera 160 GWh biogas. Electricity, ett innovativt elektrifierat bussystem i Göteborgs Stad. Beslut om enbart inköp av gasbilar hos några få organisationer. Testköringar och inköp av elbilar som tjänstebilar och nya laddstationer. Utbyte av bensinbilar till gasbilar. Talloljediesel för tunga fordon som minskar fossil andel med 20 % AKTUELLA ÖVERENSKOMMELSER Insamling matavfall Syftet är att stödja kommuner i Västra Götaland i att införa system, rutiner och kommunikation för insamling av matavfall för att öka biogasproduktionen. Ledarskap: Göteborgsregionen Medverkande: 13 organisationer Elanslutning hamn Syftet med projektet är att identifiera de fall där elanslutning är en bra lösning, och identifiera barriärer och möjligheter och ta fram handlingsplaner för utökad elanslutning. Ledarskap: Göteborgs Hamn Medverkande: 10 organisationer STATISTIK FÖR 2012: DRIVMEDELSANVÄNDNING I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS VERKSAMHET 16% 21% DRIVMEDELSANVÄNDNING I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 6% 11% 0% 5%0% 28% 16% 12% 35% Bensin Diesel Etanol Biogas Naturgas 50% Bensin Diesel Etanol Biogas RME Naturgas El

19 TOPP 2012 KOMMUNER MED MER ÄN 30 % FÖRNYBARA BRÄNSLEN I SINA FORDON. 1. Trollhättan 2. Grästorp 3. Lilla Edet 4. Borås 5. Göteborg 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ANDEL FÖRNYBARA DRIVMEDEL TILL PERSONBILAR OCH LÄTTA LASTBILAR (% AV ENERGI) Källa: Energimyndigheten genom energieffektiviseringsstödet.

20 5. ÖKAD PRODUKTION AV ENERGI FRÅN JORD, SKOG, SOL, VIND OCH VÅGKRAFT EXEMPEL PÅ GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UNDER 2013: Inköp av förnybar el som ex Grön el och Nordiskt vatten Installation av solceller ökar för egenproducerad el i egna fastigheter Småskalig produktion av el från solceller hos kunder. Hyr fastigheter med solceller. Tillstånd och byggnation av nya vindkraftverk Investeringar och arrenden i lokala vindkraftsparker för egen förbrukning, ibland för att få ett lokalt ägande. Rådgivning till allmänheten om investeringar i förnybar energi Dialog med Länsstyrelsens tillstånd för små vattenkraftverk, det finns 300 i Västra Götaland. Utbyggd fjärrvärme som drivs av förnybar energi. AKTUELLA ÖVERENSKOMMELSER Vindkraft Syftet är att öka självförsörjningsgraden av förnybar elproduktion med vindkraft. Arbetar för att få stötta kommuner, få fram en regional samsyn kring etableringar, dialog med försvaret och sprida resultat. Ledarskap: Dalslands kommunalförbund Medverkande: 7 organisationer Egenproducerad el - Sol i Väst Produktionen av solel och solenergianvändningen i Västra Götaland ska öka och samtidigt stärka intern kompetens om investering i solcellsanläggningar. Målet är att inom överenskommelsen installera totalt m2 solceller. Ledarskap: Skövde kommun i samarbete med Hållbar utveckling väst Medverkande: 27 organisationer STATISTIK FÖR 2012:

21 TOPP 2012 KOMMUNER MED MER ÄN 40 MW INSTALLERAD EFFEKT VINDKRAFT 3. Vara 4. Skara 5. Mellerud 6. Munkedal 7. Strömstad 8. Dals Ed 9. Tanum 10. Falköping 6. LIVSSTIL, KONSUMENTMAKT OCH PRODUCENTANSVAR EXEMPEL PÅ GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER UNDER 2013: Utbildningsinsatser för anställda, studenter och allmänheten Satsningar på maten som ex. ökad andel vegetariskt, vegetarisk inspiration, ekologiskt, minskat matsvinn Egna arrangemang eller medverkan i andras som ex. Framtidsvecka, Earth Hour, Trafikantvecka, klädbytardag. Medverkan i projekt som ex Industriell symbios, WISE, Vänern som resurs, Fair Trade-kommun, We Change, provåkning inom kollektivtrafiken. Påverka och underlätta för kunder och medborgare att göra klimatsmarta val. Miljökrav i upphandlingar. Inför system som underlättar återbruk som TaGe för möbler. Lyfta fram föregångare som Månadens profil. Initiativ som Centrumbildning för hållbar utveckling och RCE Västra Götaland. Uppsatser och projekt inom Green Factory. Mat lagas hemma hos brukare istället för färdigköpt mat. AKTUELLA ÖVERENSKOMMELSER Minskat matsvinn Syftet är att minska överproduktionen i storköken både av miljöskäl och ekonomiska skäl. Här kartläggs svinn från planering till servering. Ledarskap: Borås Stad Medverkande: 19 organisationer Avfallsminimering Syftet är att undersöka konsumtionsbeteenden och analysera avfallsströmmar i utvalda hushåll för att se vad som orsakar mest avfall. Därefter i dialog med hushåll och aktuella branscher försöka halvera andelen avfall. Ledarskap: Göteborgsregionens kommunalförbund Deltagare: 8 organisationer

22 Klimatdialog med unga Syftet är att skapa dialog med unga om klimatfrågor för att öka engagemang och ta tillvara ungdomars handlingskraft och åsikter om framtiden. Ledarskap: Göteborgs Stad Medverkande: 10 organisationer Studenter som klimatambassadörer Unga människors idéer och synpunkter ska lyftas och studenterna ska få en merit och ett kontaktnät inför framtida arbetsliv. Målet är ett pilotprojekt där studenter engageras för att inspirera andra studenter och andra aktörer t ex inom handeln, till ett mer klimatsmart beteende/agerande. Ledarskap: Högskolan i Borås Medverkande: 8 organisationer STATISTIK FÖR 2012: SAKNAS FÖR KLIMATRELATERAD KONSUMTION I EGNA VERKSAMHETER. SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER AV INSATSERNA SAMARBETE MED FÖRETAG Deltagande organisationer har gjort en uppskattning av hur många företag som varit involverade i deras insatser. Här finns stora skillnader i hur man tolkat frågan, vissa anger de direkta företagen man samarbetat med, ex. fem cykelföretag i en cykelkampanj medan andra har inkluderat företag som varit involverade i ombyggnationer. Summeringen av angivna företag är mellan företag. Om man ser till de insatser som rapporterats in är det antagligen alldeles för lågt, men kan ändå ge en indikation på omfattningen av samarbete. BILAGOR: Bilaga 1: Länsstyrelsens i Västra Götaland förslag till klimatmål. Bilaga 2: Pågående projekt som bidrar till minskad klimatpåverkan där Västra Götalandsregionen bidrar med finansiering.

23 VI HAR UNDERTECKNAT KLIMATSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND Ale kommun Alingsås kommun Astra Zeneca Sverige Bengtsfors kommun Bollebygds kommun Borås Stad Chalmers Tekniska Högskola Dals Ed kommun Dalslandskommunernas kommunalförbund DB Schenker Sverige Ecoera AB Essunga kommun Falköpings kommun Färgelanda kommun Försvarsmedicincentrum, Göteborgs Garnison Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborg Energi Göteborgs Hamn Göteborgs Stad Göteborgs Stift Göteborgs Universitet Götene kommun Herrljunga kommun Härryda kommun Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Högskolan Väst Karlsborgs kommun Karlstad Stift Kungälvs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun LRF Väst Lysekils kommun Länsstyrelsen Maersk Line Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun NCC Orust kommun Partille kommun Skara kommun Skara Stift Skövde kommun Sotenäs kommun SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stenungssunds kommun Svenljunga kommun Sveriges Åkeriföretag Tanums kommun Tibro kommun Tidaholm kommun Tranemo kommun Trollhättans Stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Västra Götalandsregionen Västsvenska Handelskammaren Västtrafik AB Åmåls kommun Öckerö kommun

24