Ur Asarumsdalen 2004: Gungvala by I. Gungvala by. Del I
|
|
- Johanna Anita Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Helen Petersson Gungvala by. Del I Gungvala är en av Asarums sockens 31 byar. Den är belägen nordväst om Asarums kyrkby och gränsar i söder till Råå, Tostarp och Thorarp, i öster till Råå och Ryedal, i norr Svängsta och Ebbarp och i väster till Danstorp och Mörrum. I Landeboken från 1570-talet skrives Gungvala "Gungualle" och i Prästrelationerna 1624 "Gungvale". Ordet "val" betyder "kulle". Inom byns område finns sju höga kullar och Valasjön "den vid kullar belägna sjön". På flera ställen finns gungflyn och betydelsen blir då "de mellan gungflyn belägna höjderna". Vägar Mariebergsvägen går igenom byn från söder till norr där den övergår i Holländarevägen. Från sydväst kommer Gungvalavägen, korsar Mariebergsvägen och slutar vid Emnebodavägen. Ebbarpsvägen går i öst- västlig riktning och förbinder Holländarevägen med Emnebodavägen. Lööfs väg är en mindre väg, som börjar vid Holländarevägen och slutar där August Holmbergs hus låg. Södra Holländarevägen börjar vid Gungvalavägen och slutar längre norr ut vid Mariebergsvägen. Emnebodavägen har en sträckning i nordostlig riktning från Tingsrydsvägen mot Ebbarp och Ryedal. Jordrevningsprotokollet från 1671 År 1410 var Elleholm ett eget län och då fanns det 2 gårdar i Gungvala. Före skiftet i början av 1800-talet låg gårdarna samlade norr om Skolbyggnaden där det idag säljs antikviteter. I jordrevningsprotokollet från 1671 fanns namnen på 6 gårdar upptagna. Det var Norragården, Krokagården, Rafnagården (Korpagården), Hallingagården, Hansegården och Västergården. Gårdarna hade gemensamt fiske i Byagölen, Långagölen och Offragöl, fäladsfiske i Harasjö och Tåssagöl till ingen nytta. Valasjön blev sänkt med en meter och Byagölen försvann helt vid sjösänkningen i Gungvala Rafnagården (Korpagården) nr 148 var ett helt kronohemman och brukades och beboddes av klockare Joen Nilsson, Nils Olsson, Bengt Jönsson och Ingeman Jönsson. Per Henriksson hade ett helt frälsehemman, som han ensam brukade. Det hade tidigare tillhört Ove Thott men hade sedan kommit under Ljungby gård. 1
2 Lars Nilsson och Nils Larsson hade ett helt frälsehemman, lydande under Ljungby gård. Detta var den största gården och kunde föda 18 boskap, 4 hästar, 20 får och 12 svin. Måns Håkansson Kråk (Krog), Anders Svensson och Karl Svensson brukade och bodde på Krokagården, nr 150, som var ett helt Bornholms vederlags hemman och förpantat till kronan av Ebbe Ulfeldt. Bengt Matsson, Eskil Bengtsson och Anders Eriksson brukade ett av Bornholms vederlagshemman. Även detta hemman var förpantat från kronan till Ebbe Ulfeldt. Truls Jönsson hade 1658 haft ett helt kronohemman, Norragård, som 1671 brukades av Ynner Åkesson, Mattias Matson och Eskil Jönsson. Gårdarna i Gungvala hade hemmansnumren fram till år 1875 då de ändrades till numren 1-6. Ur domboken I början av 1700-talet fanns i Gungavala en skogvaktare vid namn Per Bengtsson, som 1722 körde ihjäl sig i Gungvala vång. Efterträdaren hette Jonas Rydalin och var född Han var gift två gånger, den första hustrun hette Helena Larsdotter Apelbom, född I detta äktenskap föddes sönerna Lars, Anders och Rasmus. Hustrun avled 1751 och året efter gifte Jonas Rydalin om sig med Anna Christina Sjöholm, född De fick tillsammans barnen Olaus, Helena, Andreas och Kristina. År 1746 hade skogvaktare Jonas Rydalin i Gungvala tagit över en nedsutten gård och behövde bygga en ny loge med två golv, 16 alnar lång och 10 alnar bred. I Gungvala fanns vid denna tid en bonde på Krokagården, som hette Håkan Jönsson. Hans hustru, Karin Nilsdotter, kom från Trolleboda och råkade ofta i gräl med sina grannar. Vid ett tillfälle grälade hon med Jonas Rydalins hustru Helena. Vittnet Sven Gunga berättar att han och Sven Andersson hade stått på gården och tittat på en häst, då en oxe föll i en pöl. Kvinnorna kom i gräl om oxen i pölen. Karin hade kallat Helena för karlskronamånglerska och pinkaretäva och flera andra okvädingsord. Målet var uppe i rätten den 20 mars Vid samma ting kom även två andra mål upp. I det ena var det gårdkvinnan Kerstin Germundsdotter och hennes dotter Elin Hansdotter som anklagade Karin Nilsdotter och Håkan Jönsson för hugg och slag och skällsord. Elin berättade att då hon åkte på en vagn hemåt från Karlshamn tillsammans med Karins son Jöns Håkansson, som var 22 år, hade Karin slagit Elin med en enestake och beskyllt henne för att lägga beslag på sonen. 2
3 I det andra målet mot Karin Nilsdotter anklagade Kerstin Germundsdotter henne för att ha blivit kallad tjuvkärring och trollbissa och att ha tagit hår från skogvaktarens kalvar och gett hennes kalvar. I en stuga vid Holländarevägen på Håkan Jönssons ägor bodde änkan Bengta Grå och hennes fem barn. Det hade sedan båtsman Joen Grås tid varit misshälligheter med bondfolket. Vid ett tillfälle hade Karin Nilsdotter sprungit efter Bengta Grå genom hela byn för att slå henne. En annan gång hade hon tagit en väv från Bengta och kastat den i ån. Båtsman Sven Gunga, som låg och täckte tak, kunde vittna. Håkan Jönsson ville ha bort Bengta och barnen men i tinget fastslogs att de fick bo kvar i stugan. Karin Nilsdotter avled 1764 och efterlämnade änklingen Håkan Jönsson, sonen Jöns och döttrarna Botil och Hillfrö. Gungvala gård nr 1 (148) Denna gård var en del av Rafnagården (Korpagården). I slutet av 1700-talet ägdes gården av bonden Bengt Michelsson och var placerad på samma ställe som de andra gårdarna, innan den flyttades till sin nuvarande plats efter enskiftet År 1839 inköptes gården av patron Håkan Bengtsson på Norra Hoka. Gården såldes sedan till borgmästare Ekenman i Karlshamn för Rdr utan inventarier. Under 1840-talet uppfördes den mangårdsbyggnad, som finns på egendomen idag. Blekingekonstnären Bengt Nordenberg utförde flera väggmålningar i olja på papp i Gungvala gård Några av konstverken är målade i Tranemåla men skars sedan ut och placerades i Gungvala. En av väggmålningarna föreställer Hanna Gustafsdotter från Skörje. När målningen utfördes var hon fästmö till A H Wulff, som hon gifte sig med Han var under en tid lärare vid Lantbruksskolan. Även Oscar Wickström d ä har utfört flera vackra målningsarbeten i Gungvala gård. 3
4 Den första tävlingsplöjningen i Blekinge ägde rum i Gungvala den 14 sept 1848 med borgmästare Ekenman som arrangör och 14 tävlande. Första priset gick till brännmästaren Peter Johansson i Elleholm. År 1852 utbjöds gården till salu. Vid denna tid hade på privat initiativ ett lantbrukssällskap bildats för att driva en lantbruksskola och gården i Gungvala inköptes för detta ändamål. Den begärda aktiesumman á Rdr tecknades och ett lån á Rdr övertogs. Agronomen Olof Alexander Norrin erhöll gården på arrende för 3 år med förbindelse att starta skolan. Landshövding Arvid Faxe blev styrelsens självskrivne ordförande. Ett reglemente fastställdes och i 13 stod att det ålåg eleven att vid ankomsten vara försedd med "1 á 2 skålpund, af de i hans hemort allmännast förekommande jordarter, Vackra Hanna. Målning av Bengt Nordenberg. äfvensom af alfven". Redan första året hade skolan problem. Endast 5 elever hade undervisats. I Sällskapets tidskrift varnades för att se allt för mörkt på saken erhöll skolan ett statsanslag á Rdr med villkor att 12 elever skulle undervisas på skolan. Men trots detta blev ställningen ohållbar. Borgmästare Ekenman åtog sig egendomens skötsel, enligt ett uppgjort kontrakt. Förste lärare vid skolan var då J Fogelin, som efterträddes av A H Wulff och nu drevs arbetet relativt jämnt och framgångsrikt under ett par år. År 1856 besökte lantbruksakademiens sekreterare J Th Nathorst skolan med anledning av undervisning i linodling. Detta blev orsaken till de följande skolstriderna. A H Wulff skapade en opinion om att skolan skulle flyttas till en gård i Sonekulla, som han själv skulle arrendera. Men då ansåg Hushållningssällskapet att det var lämpligt att ingripa och ställa lantbruksundervisningen under sin egen ledning. På grund av detta uppstod en lantbruksskolefråga, som under upprörde sinnena inom Sällskapet och kom stridens vågor att gå höga. Snart var lantbruksskolan i Gungvala ett minne blott. Länets lantbruksskola blev förlagd till Marielund i Nättraby med Adolf Rappe som föreståndare. Skolan blev kvar där i 28 år till 1886 då den flyttades till Elleholms Hovgård på J A von Bergens tillskyndan. En kommitté hade tillsatts för att undersöka om lantbruksskolan skulle kunna slås 4
5 samman med lantmannaskolan, men inget beslut kom och år 1906 upphörde lantbruksskolan. Den 29 juli 1858 gick Gungvala gård på auktion och ropades in av bonden Sven Persson och hans hustru Karna Johnsdotter från Elmta. Sven Persson lät uppföra ett brännvinsbränneri i Rå. När Sven Persson avled 1881 övergick gården till sonen August Svensson. Han var gift med Elsa Persson från Österslöf. Deras son Hugo Svensson och hans hustru Karin Larsson, dotter till Lars Månsson och Oliva Håkansdotter i Tranemåla, övertog sedan egendomen. Hugo Svensson ägnade sig bl a åt uppfödning av avelsdjur. Han hade många förtroendeuppdrag inom kommun och landsting och var ordförande i ett flertal föreningar. År 1957 övertog Hugo Svenssons dotter Kerstin och hennes man Karl-Fredrik Berggren egendomen. Nu började en ny era med många moderna och genomgripande förändringar. Till den etablerade Hästarna vattnas. Målad i olja på duk i Tranemåla 1855 av Bengt Nordenberg. Flyttad till Gungvala gård. mjölkproduktionen startades svinproduktion 1975 och ålodlingen påbörjades Idag är driften på gården ett aktiebolag och ägs av Kerstin och Karl- Fredrik Berggren och deras tre söner med familjer. I mangårdsbyggnaden bor Anita och Lars Berggren och deras tre barn, vilka blir den sjätte generationen inom samma familj. Riksdagsmannagården 1 (148) Den först kände personen i denna släkt är båtsmannen Per Svensson Lång, född 1701, hustrun hette Botil Nilsdotter. Deras son Michel Persson d ä, född 1735, var gift med Elin Gummesdotter. I äktenskapet föddes nio barn. Michel Persson d ä blev riksdagsman för Bräkne Härad Han stod högt i gunst hos kungen, Gustav III, och fick det hedrande uppdraget att stå fadder vid kronprins Gustav Adolfs dop Till minne av dopet erhöll de närvarande var sin medalj i guld att bäras i ett svart och gult band. Förutom medaljen fick varje deltagare en stav med silverbeslag samt en liten tavla föreställande en gosse i dåtidens klädedräkt. Tavlan finns idag på Karlshamns museum. 5
6 Efter Michel Perssons bortgång ärvdes hemmanet av sonen Gumme Michelsson, född 1759, riksdagsman Hustrun hette Kerstin Olasdotter och de fick tillsammans tio barn. Efter faderns död delades gården mellan sönerna Per och Mathis. Per Gummesson och hans hustru Karna Johnsdotter tog hand om fädernegården. Brodern Mathis Gummesson bosatte sig på en annan närbelägen gård där han bodde till 1848, då han överlät den till brorsonen Gumme Pehrsson och flyttade till en gård i Thorarp. Per Gummessons son Michael Persson d y övertog sedan Riksdagsmannagården. Han var gift två gånger, först med Bertha Svensdotter. Efter hustruns död gifte han om sig med Bertha Persdotter och de fick fem barn tillsammans. År 1883 uppfördes den nuvarande mangårdsbyggnaden. År 1898 övertog en av döttrarna, Carolina Michaelsdotter, och hennes man Bernt Bengtsson gården. Deras dotter Lilly gifte sig med Torsten Johannesson och övertog gården Idag är det Lilly och Torsten Johannessons son Sven Kemnerfeldt och Viola Johansson, som är bosatta på gården. Han är den åttonde generationen i samma släkt. "Ivars stuga" Ivar Bengtsson var son till Bernt Bengtsson och Carolina Michaelsdotter i Riksdagsmannagården. Han samlade på gamla föremål. Vid Nils Magnussons föräldragård i Danstorp fanns två gavelkamrar från 1700-talet sparade från en framkammarstuga. Kamrarna hade använts till vedbod respektive snickarbod. Ivar Bengtsson tog hand den sistnämnda, flyttade den till Gungvala och inredde där ett privat gårdsmuseum. Inför sin flyttning till Kallinge erbjöd Ivar Bengtsson Karlshamns kommun att överta såväl samlingar som byggnad. Via kulturnämnden accepterades detta och i juni 1974 transporterades stugan till Asarums Bygdemuseum på Stenbacka och idag tillhör "Ivars stuga" en av sevärdheterna på museet. 6
7 Klass 5-6 läsåret Lärare Arnold Sjöström. Överst från vänster: Rad 1: Dan Johansson, Bertil Karlsson, Rune Nielsson, Sten-Åke Olsson, Inge Bengtsson, Åke Johansson, Kjell Noreman, Göran Olofsson. Rad 2: Asta Nilsson, Barbro Olsson, Birgitta Berntsson, Gunni Antonsson, Inga-Lill Olsson, Karin Karlsson, Mai Wennerberg, Kerstin Nilsson, Dagmar Håkansson Rad 3: Lars Olsson, Bengt-Åke Frank, Kaj Svensson Skolan Det första skolhuset byggdes 1850 och var placerat i sydöstra hörnet av Gungvalavägen och Mariebergsvägen, där trädgårdsmästare Sture Svenssons bostadshus tidigare låg. År 1878 flyttades huset till den norra sidan av Gungvalavägen. Det inrymde en lärosal och en lärarbostad med två rum och kök. När ett nytt skolhus byggdes fick det första skolhuset tjänstgöra som småskola. Det yngsta skolhuset byggdes 1907 väster om nuv Mariebergsvägen av Mattis Nilsson på Ekebergslund till en kostnad av kronor. Det inrymde 2 lärosalar och en större lärarbostad med 3 rum och kök och en mindre bostad med 1 rum och kök. Min farfar, Karl-Johan Andersson, var snickare och arbetade ofta åt Mattis Nilsson. Farfar förde noggrann kassabok över inkomster och utgifter. Den 25 febr 1907 började han på skolhusbygget i Gungvala. Arbetsdagen var 10 timmar lång och de flesta av farfars arbetsdagar under 1907 är utförda på skolhuset i Gungvala. Den första läraren, som hade en del av sin tjänst i Gungvala var Nils Svensson. Han tjänstgjorde som ambulerande lärare i skolorna i Möllegården och Gungvala från 1851 till 1861, när han flyttade till Vita skolan i Asarum. 7
8 Med att "ambulera" menas, att läraren flyttade mellan skolorna och undervisade ett antal veckor på varje plats. År 1899 blev skolan i Gungvala s k fast skola och läraren hade sin tjänst förlagd till en och samma skola. Den förste läraren vid den fasta skolan var Lars Walldén. Han tjänstgjorde till 1935, då han hastigt avled, 59 år gammal. Han ersattes av en ung lärare vid namn Aron Olsson från Thorarp. Folkskollärare Ruth Eriksson, född Rahm, hade sin tjänstgöring i Gungvala från 1929 och blev kvar där till 1964, då skolan lades ner. Hon tjänstgjorde sedan på Klockebackskolan i Asarum. I småskolan undervisade Elvira Sjöstedt från 1907 till 1910, då hon flyttade över till Möllegårdens skola. Hon efterträddes av Anna Olsson, som tjänstgjorde där i 20 år. Efter henne kom Ester Larsson Nästa småskollärare var Ester Emilsson. Hon började år 1955 och var kvar till 1964, då hon flyttade över till Tostarps skola. Småskolan revs i samband med vägbreddningen och i det gamla skolhuset är en antikaffär inrymd. Fyra lanthandlare och en bensinstation På 1940-talet fanns det 4 affärer i Gungvala. Intill stationen låg Arthur Olssons Diversehandel. Denna rörelse övertogs 1950 av Eric Walltoft, som drev den tillsammans med sin hustru Vera till nedläggningen På Pustebacken låg Einar Johanssons Speceri & Diverseaffär. Den grundades 1874 av handlanden Magnus Johansson och låg då vid nuv Holländarevägen. År 1877 övertog Carl Johan Magnusson affären, som i sin tur överlät rörelsen till sin svärson P W Samuelsson År 1934 tillträdde Einar Johansson och hans hustru Agnes, som 1941 flyttade in i en ny fastighet vid nuv Mariebergsvägen. Affären upphörde Mittemot infarten till Marieborgs Idrottsplats låg K M Svenssons Speceri & Diverseaffär. Den siste ägaren var Svea Krigh. Längre norrut fanns Mariebergs Speceri & Diverseaffär, grundad av Julius Sjöblom Reinhold Johansson övertog rörelsen Agnes Johansson var den fjärde generationen, som drev affären. Den lades ner i juli I samma fastighet fanns på 1930-talet en cykelaffär, som startades av konstnären Hjalmar Ekbergs far, Axel Ekberg. Där såldes cyklar under märket "Wici". Carl Freidling började som lärling hos Axel Ekberg och övertog rörelsen 1939, endast 16 år gammal. Efter tre år flyttade han till Stockholm och någon fortsatt verksamhet med cyklar blev det inte. I hörnet av Mariebergsvägen och Gungvalavägen låg Sture Svenssons trädgårdsmästeri. Det lades ner på 1970-talet i samband med vägbreddningen. 8
9 Strax söder om Arthur Olssons affär låg Carl Svenssons Cykelaffär. Den grundades av Erik Blomkvist 1928 och övertogs av Carl Svensson Hans son, Sven Svensson, övertog rörelsen 1956, som lades ner Ett ungdomsporträtt av August Holmberg. August Holmberg En av de mest kända personerna i Asarums socken är folklivsforskaren August Holmberg. Han var född 1860 i Björnamåla. Föräldrarna var torparen Håkan Svensson och Gertrud Rasmusdotter. När han var 15 år flyttade familjen till Pepparbacken i norra Gungvala. Där skulle han sedan bo med sin hustru Hanna och deras fyra barn Hjalmar (död 1914), Blenda, Alma och Ragnar Arnheim fram till sin död August Holmberg har lämnat efter sig en ovärderlig skatt av skrifter och teckningar. En del av hans samlingar finns på Nordiska Museet och på Biblioteken i Lund och Karlskrona. Resten finns i Asarums Hembygdsförenings arkiv erhöll han Artur Hazelius-medaljen. Han var även byggmästare och filosof. Hans filosofi gick ut på förnöjsamhet. En gång yttrade han: "Vad tjänar det till att vi människor ägnar all vår tid till att förvärva och samla. En gång ska allt tagas ifrån oss. Inget får vi med oss. Borde vi inte se lite mera på naturens storhet och skönhet, på dess intima samhörighet, och därmed odla vårt innersta, vår själ, till harmoni och lycka. Sådant kan inte tagas ifrån oss, ty det hör evigheten till". Under sommarmånaderna finns en utställning om August Holmberg på Asarums Bygdemuseum på Stenbacka. Gungvala station När järnvägen Karlshamn- Vislanda öppnades för allmän trafik den 29 juni 1874 fanns ingen station i Gungvala. Den 1 juni 1906 öppnades en hållplats med en mindre träbyggnad som stationshus. Denna byggnad blev sedermera godsmagasin och flyttades efter banans nedläggning till Påkamåla. 9
10 Det var inte bara tågbiljetter som kunde lösas på Gungvala järnvägsstation utan även gångbiljetter. I Asarums Hembygdsförenings arkiv finns gångbiljetter bevarade från 1896, 1898 och 1899 utställda på August Holmberg och hans hustru Gertrud Håkansson. De kostade 2 kr och på baksidan kan man läsa följande: "Observera! Biljetten får icke lemnas till annan person. Var försigtig och uppmärksam vid gång på banan; och då tåg höres eller synes komma, stig skyndsamt åt sidan minst 10 fot från närmaste räl. Banpersonalens tillsägelse i hvad som rörer säkerhets- och försigtighetsmått å banan skall åtlydas". En ny och stilfull byggnad togs i bruk 1915 som järnvägsstation och 1916 öppnades även poststation i samma byggnad. Den verksamheten pågick fram till 1959, då järnvägs- och poststationen stängdes. Under denna tid har endast tre olika föreståndare skött rörelsen. Den förste "stinsen" var Karl- Henrik Sandin. Han efterträdare hette Carl Johansson. Inga Björkman tillträdde tjänsten 1931 och innehade befattningen i 31 år. Tågservicen var mycket human och resandevänlig. Öster om järnvägsstationen gick en gångstig fram till Gungvalavägen över den s k Trehörnan där Maria och Björn Nohlins hus ligger idag. Ibland kunde det hända att lokföraren fick se en person med en plymförsedd hatt på väg mot stationen. Då väntade han tills personen ifråga hann fram och kunde stiga på tåget. Efter stängningen 1959 kunde dock passagerare stiga på tåget i Gungvala, men fick då själva ställa om en skylt till stopp och köpa biljett av konduktören. Persontrafiken på banan upphörde helt den 31 maj Då gick den sista rälsbussen från Vislanda till Karlshamn. En viss godstrafik förekom ytterligare en tid, men 1979 var det slut även med detta. Idag är den gamla Vislandabanan ombyggd till cykelbana. Stationshuset var en tid hotell. Det var Iris Eggertsdottir och Borghildur Thors från Island som öppnade ett vandrarhem - Hotell Iris - med "bed and breakfast" i juli Idag är byggnaden privatbostad och ägs av Torbjörn Melin och Elisabeth Sarezäter. Telefonstation Det fanns även en telefonstation i Gungvala by. Den låg på Gungvalavägen och var inrymd i målare Olof Widerbergs hus. Dottern Kerstin skötte telefonstationen. En telefon för utgående samtal var placerad i verandan. Idag ägs huset av Eva och Krister Löväng. 10
11 Viadukten Några hundra meter söder om järnvägsstationen fanns en järnvägsviadukt över landsvägen. Den hade två smala körfält med en pelare i mitten och där inträffade ett flertal olyckor. Vid ett tillfälle hade George Svensson från Svängsta, allmänt känd som "Skräddar ns George" råkat köra emot pelaren. Polisen kom till platsen och då han frågade George om hur olyckan hade gått till, svarade George: - Det får väl polisen utreda! Isgala på Ljungbackasjön Asarums Motorsällskap anordnade en stor internationell isracingstävling i februari 1954 på Ljungbackasjön med en publik på 2000 personer. Vädret var inte det bästa med flera plusgrader och under tävlingens gång samlades en mängd vatten på isen. Dagens segrare blev P O Söderman (Varg-Söderman) med 11 poäng. Bygdens son och publikfavoriten Hasse Dahlström fick dela fjärdeplatsen med Ove Bodin. Domare var Sven Ivarsson. I det sista heatet möttes Söderman och Sven Skoglund. Den sistnämnde hade tidigare vunnit SM. Detta heat hade publiken sett fram emot med stora förväntningar men de kom på skam, ty av misstag flaggades de tävlande av redan efter två varv och då ledde Bodin före Söderman och Skoglund fick bara en tredje placering. Speakern Einar Ödman presenterade slutresultaten och uppmanade publiken att ta det försiktigt på hemvägen. Det finns mycket mer att skriva om Gungvala by. Men det kommer i senare upplagor av "Asarumsdalen". Källor: Asarums Församlingsböcker Per Frödholm, Asarum Bengt Bremberg, Vanja Jonasson, Bräkne-Hoby Karlshamns kommunarkiv Krister Klinga, Asarum Blekinge läns kungliga Nils Magnusson, Asarum hushållningssällskap John Persson, Linköping Ann-Marie Elmqvist Sveriges Bebyggelse, del II Bengt Nordenberg, folklivsmålaren 11
Nedan följer lite bilder från byavandringen. Bossagården Här sätts stolpe och namnbricka upp vid Bossagården.
Byavandring i Svansjömåla 11 maj 2013 Söndagen den 11 maj var det byavandring i Svansjömåla. Ett tjugotal personer hade mött upp i ett vackert väder med strålande solsken. 14 15 stycken gamla torp besöktes
J A Lundins morfars släkt
84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27)
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27) Oklart vilket byggår huset har. År 1863 vid hemmansklyvningen för Hamra Håkansgård, så ligger ett bostadshus på samma plats som idag, enligt kartan, men ladugården var placerad
Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.
I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och
Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.
Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2
Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.
Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.
Anfäder Gustaf Henrik Petersson
Anfäder Gustaf Henrik Petersson Gustaf Henrik Petersson Snickare Född 1886-05-22 Öjaby Postgård Fridhem, Öjaby (G) 1) Bosatt 1890 Öjaby Postgård Fridhem, Öjaby (G) 2) Bosatt 1900 Öjaby Postgård Fridhem,
2007-05-17 Sida 1. Generation I
2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901
Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30
Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda
1717 års katekismilängd i Edestad socken, Blekinge län avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening
1717 års katekismilängd i Edestad socken, Blekinge län avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening Björketorp Olof Olsson Hustru Botil Nilsdotter Olof Mårtensson Pigan Kerstin
med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)
1 Bensbyn no 4:9 Bomärke: med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch) Det här är en av gårdarna som finns med i 1645 års Jordabok, ett hus fanns i alla fall på samma tomt som det hus som finns där idag. Ägarna har
Utvandrare Mörlunda socken R
Utvandrare Mörlunda socken 857.04.22-934..6 R Utresedatum Titel Förnamn Efternamn Född Adress Män Kvinnor 9280720 INGRID DORIS ANGELIN GUNNARSSON 95 ROSENBERG 8820428 ARBETAREN NILS ERIK JÖNSON ROSENBERG
HARALD LARSSONS ANOR
HARALD LARSSONS ANOR Generation I 1:1 Proband Harald Larsson, f. 1888-01-21 i Landskrona, d. 1975-11-19 i Stockholm (Hässelby). Möbel- och inredningsarkitekt. Gift 1920-05- 21 Mary Charlotta Hållenius,
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Slåfällan under Ulfsnäs Torpet låg 400 meter söder om Ulfsnäs, vid sjön Rusken. Byggdes 1815
Följande gravar på Asarums kyrkogård kommer att återgår till pastoratet genom beslut 2017 i enighet med begravningslagens 7:e kapitel.
Följande gravar på Asarums kyrkogård kommer att återgår till pastoratet genom beslut 2017 i enighet med begravningslagens 7:e kapitel. Pastoratet saknar relevanta uppgifter om gravrättsinnehavare och har
Sör Åsbo 1. Sonen August Larsson gifte sig med Alfrida f Lundström f Dom fick sönerna Geron f 1897 och Elmert f 1901.
Sör Åsbo 1 1. Stuga kallad "Oppstun". Här bodde fördelsman Lars Olsson (1818-1904) med hustru Anna f Olsdotter (1823-1912), med fyra barn, Anna f 1850, Brita f 1854, Lars-Olof f 1859, han emigrerade till
1717 års katekismilängd i Listerby socken, Blekinge län Avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening
1717 års katekismilängd i Listerby socken, Blekinge län Avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening Prästgården Tjänstedrängen Per Larsson Td Måns Persson Tjänstepigan Bengta
SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA
SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi
Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson
Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson John Axel Emanuel Gustafsson Disponent Född 1899-12-10 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 1) Bosatt 1900 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 2) Bosatt 1917-11-21
Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök
Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin
På klockans dörr finns denna vers eller tänkespråk:
Gallerydaklockan 2015 fick föreningen som gåva ett golvur, ett sådant som ibland kallas Gallerydaklocka, eftersom åtminstone urverken tillverkades av någon av urmakarna i Galleryda. En sådan klocka har
LEINY SLÄKTUTREDNING (15) Dokument ID Familjenummer Författare Rev / Ver. UTRED911U.DOC Leif Nyström 0/5
LEINY SLÄKTUTREDNING 000911 2012-03-01 1 (15) ModerNamn: Hanna Persdotter Utred911U.doc 000911 000422 Barn: Anders (Anna, Per, Ola, Jöns, Johanna) FaderNamn: Nils Persson Orsak: Mitt, Leif Nyströms släktskap
Anfäder David Åttin Nilsson
Anfäder David Åttin Nilsson David Åttin Nilsson Hemmansägare och snickare Född 1882-02-04 Vret Västergård, Odensjö (G) 1) Bosatt 1890 Vret Västergård, Odensjö (G) 2) Bosatt 1900 Vret Västergård, Odensjö
Anfäder Eric Nilsson Åstrand
Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26
Antavla Gustaf Henrik Petersson
Gustaf Henrik Petersson Magnus Eriksson 1809-09-16 Långstorp Mellangård 1880-05-08 Öjaby Norregård (Jön Brukare och torpare Peter Magnusson 1837-06-30 Öjaby Norregård (Jön 1894-11-04 Öjaby Postgård Fridh
Generation I. Generation II
2014-05-31 Anor från Östergötland, del 2 Sida 1 Proband Johanna Kristina Elisabeth Håkansson. Född 1855 i Vist (E). Gift 1876 i Vestre Moland, Aust-Agder, Norge med Ole Royen. (Sjökapten i Gävle. Född
Soldattorp nr 59 under Slögestorp
torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var
Katekismilängd 1717 i Förkärla socken, Blekinge avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening
Katekismilängd 1717 i Förkärla socken, Blekinge avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening Enegården Bonden Anders Jönsson Hustru Agneta Gummesdotter Gamla fadern Gumme Svensson
Tidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810
Dalby 26:9 Här kommer historien om gården Dalby 26:9. Gården låg i de södra utkanterna av Dalby församling och hade en storlek av knappt 20 tunnland. Mer om detta nedan. Tidig historia, Dalby 26 Före enskiftet
Rackeby socken. Skattar för: Lars Jonsson i Västölet Lars Larsson Ibidem. Gertrud Andersa Peder Larsson. Peder Svensson
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter Släktforskarförbundets normeringslista från år 1999.
Titta själv och tyck till! Ewa
För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör
Nystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga.
Nystrand 2. Stuga bebodd av arb. Lars Petter Berggren f 1861 och Brita Olsdotter f 1853, dom flyttade till Öster Färnebo 1900. Dom hade en son och en dotter. 1901 byggdes stugan om, arb. Johan Larsson
DALGRENS Lilla Tullen FoF
DALGRENS Lilla Tullen FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Lilla Dahlgrens (Tullen) backstuga under Moboda 1785 byggde ryttaren Per Brunberg från Skränudden en
Fröstorp (Ranten) 1/8 mtl. Fröstorp (Ranten) Fröstorp Kronogård. Fröstorp Kronogård. Hov Nordgård
1 Fröstorp (Ranten) Andreas Jacobsson f 1784 i Od h Greta Andersdotter f 1796 i Fröstorp s Johannes f 1818 s Olaus f 1822 d Eva f 1826 Fröstorp (Ranten) Andreas Jonsson f 1762 i Fröstorp h Ella Andersdotter
Hedkarlsbo, (Sandvreten)
Hedkarlsbo 1. Torpgrund. Nybyggare Lars Larsson Hedberg f 1830 och Lena f Olsdotter f 1834, dom hade fem barn, Viktor var yngst, blev indelt soldat i Buckarby, med namnet Norgren. Lars mor bodde också
Fagerstedtgrenen - Isak Peter Nilsson Fagerstedt
Linköping 2010-12-12 1 Fagerstedtgrenen - Isak Peter Nilsson Fagerstedt Det var mitt efternamn som gjorde att jag påbörjade min släktforskning år 1994. Från flera håll hade jag hört att namnet Fagerstedt
KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden
KILINGE 1:3 Kilinge efter nybyggnaden 1908-1910. Hit kom Anders Olsson, född 1795 i Boberg och hustrun Johanna Nilsdotter, född 1799 i Restad, från Boberg 1824. De fick 2 barn Maja Lena född 1822 och Olof
Ur Asarumsdalen 2009: Froarps by - del 1
Helen Petersson Froarps by. Del I Varje by har sin egen historia. Tidigare har jag forskat om byarna Thorarp, Gungvala och Tostarp. Denna gång har turen kommit till Froarp. Froarps by är belägen strax
I dödsböckerna står det 1790: 1790 Elin Johansdotter på Dammen, en gift hustru död den 8 maj av bröstfeber, begravdes den 16 ejusdem. 41 år gammal.
Torpet Dammen Torpskylt finns: Koordinater: N / Ö. Ligger på fastighet: Torpet Dammen ligger under Ramsås. Det finns med redan 1757, det första året som prästerna i Bredaryds församling började att skriva
Tollesbyn 1:10. Johannes
Tollesbyn 1:10 Johannes Andreasson 1883-1916 Johannes Andreasson från Vårvik köpte 1881, tillsammans med brodern Nils Fredrik, Tollesbyn 1:2. Johannes flyttade samtidigt från Vårvik till Ånimskog och Tollesbyn.
Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen.
Sid 1 av 6 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen. Torpets namn: Skräddaretorpet eller Skogen Tillhört gården: Järnstads Carlsgård Torpets art: Jordtorp Siste brukare av torpet: Torparen
Gården nr Källa AI:23a Sid 239 Ingeberg Äger Gården nr Källa AI:24a Sid 212 Ingeberg Äger
Gården nr 102 1881-1885 Källa AI:23a Sid 239 Ingeberg Äger Anna Christina Carlsson Carlsson, Anna Christina, f d Defl Pig. f 1835 26/9 Andersson, Anna Charl. Ingeborg, hennes o ä Dotter f 1865 6/3 Kjellman,
Handelsboden/Lilla Norregård.
Handelsboden/Lilla Norregård. Skylt: nej Ligger på fastighet: Hamra 3:22 Koordinater: N / E Kallas idag i folkmun Brittas. Låg först under Hamra Knutsgård åren 1863-1866, därefter under Hamra Norregård
Affärerna på Hällevik
Affärerna på Hällevik Det kan tyckas osannolikt idag, men under flera decennier har fyra olika handelsbutiker/affärer, av typen fullsorterad diversehandel, drivits samtidigt på Hällevik. De har dessutom
Söklista gravbok Björketorps församling
2014-05-07 12:04:24 X Visa gravplatser utan gravrätter Ytkod: (inget) Skyltad: 2012-06-01-2014-05-07 Kultur: (inget) 1 4 32 1 Pettersson, Georg Pettersson Georg 1 5 37 1 Jakobsson, Anders Jakobsson Johanna
Askaremåla. Askaremåla 1/8 mantal, A och B gårdens gränser år 1800
Askaremåla Askaremåla 1/8 mantal, A och B gårdens gränser år 1800 Torp i Askaremåla. Torp Nr. 1. Smetorpet. Sid 7. Torp Nr. 2. Gathejetorpet. Sid 8. Torp Nr. 3. Nillatorpet. Sid 10. Torp Nr. 4. Rikatorpet.
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Västra Skörje. V. Skörje 3/8 mantal har endast en ägare år 1810, Talman John Johnsson.
Västra Skörje V. Skörje 3/8 mantal har endast en ägare år 1810, Talman John Johnsson. TORP I VÄSTRA SKÖRJE Nr 1 Båtsmanstorpet sid 4 Nr 2 Carl Möllares torp sid 5 Nr 3 Carl Samuelsatorpet sid 5 Nr 4 Carl
Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,
MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren
Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.
kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt
SLÄKTEN BRÖMS BRATTLÖF FRÅN NORDMARKS SOCKEN
SLÄKTEN BRÖMS BRATTLÖF FRÅN NORDMARKS SOCKEN Av Erik Kuoksu 2003-2004 Familj 1 Per (Bröms). Han omnämns inte samtida källor, men bör ha tillhört någon av de smedsläkter som bar namnet Bröms. Gift med Marit
Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)
2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med
Dalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.
Dalby 11:5 Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Historia: Före de stora skiftena runt år 1810, låg gården Dalby 11 inne i Dalby by. Den fanns mitt inne i kvarteret, som begränsas av nuvarande
Den som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse.
Kyrkvreten, Fors 2:2 Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall. Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde
Skolträff den 19 augusti 2014
Skolträff den 19 augusti 2014 Med elever som började skolan i Borgared i mitten av 1940-talet. Borgareds skola byggdes 1880. Lärare 1938-1945 var Elvira Nelson. Efter år 1945 anställdes ett antal vikarier
1848 kom Nils Petter Andersson, född 1818 i Vreta Kloster och hans hustru Carin Jonsdotter, född 1821 i Vånga, hit.
KILINGE 2:1 Vid storskiftet 1818 ägdes Kilinge 2:1 av Bergsmannen Anders Månsson. Han var född 1785 i Trälsätter och gift med Kjerstin Olofsdotter, född 1778 i Käslinge. De flyttade till Trälsätter 1830.
Startlista Breddstafetten 2008 Sida
Startlista Breddstafetten 2008 Sida 1 Breddstafetten 19 anmälda 10:00:00 1 Falkenbergs OK Lag 1 1 Christer Håkansson 30488 2A Johan Badenfelt 241987 2B Matilda Martinsson 341516 3A Ronnie Andersson 17392
Börje i Enet ("Börin") Stamtabell
Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,
Gösslunda socken. Skattar för. Lars Persson i Led. Håkan i Ungegården Kerstin Håkans Erik Svensson i Erikstorp. Jöns Bengtsson.
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslistor. Gösslunda
Över Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll.
Över Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll. (Rusthåll är ett hemman inom Indelningsverket som underhöll en ryttare med häst) Enligt bygdeforskaren Bianchini skall Aspa en gång ha tillhört Ludgonäs men köpts loss
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff
Händelser i Spjuthult Nedtecknade av Gunnel Cunei. Med hänvisning till källor. Både förstahands- och andrahandskällor.
Händelser i Spjuthult Nedtecknade av Gunnel Cunei. Med hänvisning till källor. Både förstahands- och andrahandskällor. 1635 Nybygge Jordebok Östergötland 1640 Nybygge Jordebok Örebro län 1643 Hustru Elin
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
Anfäder Hildur Maria Jonsson
Anfäder Hildur Maria Jonsson Hildur Maria Jonsson. Född 1895-03-04 Nordmaling (AC) 1). Död 1967-10-26 Vadstena (E) 1). Far: I:1 Lars Daniel Jonsson. Mor: I:2 Augusta Eriksdotter. Äktenskap med Oskar Herman
Katrineberg, torp under Stav
Katrineberg, torp under Stav Lilla Katrineberg och källarstugan på 60-talet. Foto Göte Ekström. Torpet har i äldre tider kallats Katrinelund. Katrineberg finns som torp i HFL 1826-95 och hette från början
Anfäder Lars Bernhard Hast
Anfäder Lars Bernhard Hast Lars Bernhard Hast. Vägarbetare. Född 1889-08-15 Kilbo, Färila (X) 1). Bosatt Stocksbo 7:10, Färila (X) 2). Döpt 1889-08-17. Död 1964-03-01 Stocksbo, Färila (X) 3). Begravd 1964-03-08
Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar
Gunnar Tonnquists släkt 4 Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar Tabell Johan Alfred Sjöberg (fk Tånnqvist). Soldat, lantbrukare. Född 20 jun 859 i Kårabo, Tånnö (F). Död 6 dec 947 i
S1_005 Hildur Nilsson g Petersson
Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid
Proband Elsa Maria Karlsson. Född i Ekeby (T). Död i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2)
2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Elsa Maria Karlsson. Född 1886-04-18 i Ekeby (T). Död 1974-06-19 i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2) Gift med Carl Leonard Olofsson.
Gårdsnamn: Byggnadsår: Fanns före 1823 Liss/Jakobs Nuvarande manbyggnad 1877 ombyggd 1911, 1932
Gård nummer:154 Tibble nr: 5.24 Bomärke Gårdsnamn: Byggnadsår: Fanns före 1823 Liss/Jakobs Nuvarande manbyggnad 1877 ombyggd 1911, 1932 Ägare och boende: Sune och Inger Hjorth Tidigare: Liss Olof Jönsson
Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.
Buchau - Bochou Carlsson Christiansson Johansson Eriksson Det sägs att det kom två vandrande gesäller någon gång på 1600-tal från Tyskland med efternamnet Buchau. Senare troligen stavat både Buchou, Bouchow
2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I
2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Carl Leonard Olofsson. Född 1889-05-04 i Hertsånger, Nysätra (AC). Död 1944-11-02 i Ekeby (T). Flyttade 1922 från Hertsånger,
Generation I. Generation II
2014-05-31 Anor från Östergötland Sida 1 Proband Hans Olof Hildebrand Hildebrand. Riksantikvarie i Stockholm. Född 1842 i Maria Magdalena (AB). Gift 1867 i Skeppsholm (AB) med Elin Maria Charlotta Martin.
F1 Klippans PK
RESULTATLISTA F1 Klippans PK 2008-01-20 Resultat i A-vapen Klass 1 Träff/Fig Poäng 1 Eddie Karlsson Lunds PK 36/21 6 B 100:- 2 Peter Kastell Ängelholms PK 31/21 9 40:- 3 Michael Blomqvist Lunds PK 31/19
Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet
Malltavlor och lite annat smått och gott. Mallresning är en gammal tradition för att ära brudparet 1883 Margareta Maggi Lind s farmors föräldrars Bröllopstavla 1914 Adolf Eriksson Lima och Anna Jonsdotter
Carl Emil Johansson f.9/5 1882 Angered g.20/10 1907 d. 11/3 1973 Oscar Fredrik förs. Göteborg
Antavla Carl Emil Johansson f.9/5 1882 Angered g.20/10 1907 d. 11/3 1973 Oscar Fredrik förs. Göteborg F2 Johannes Olofsson f.1/7 1814 F1Anders Grisared Johansson Bergum f.27/5 1850 St.Lundby - Stannum
Korta Banan, m (71)
Klubbmatchen /, IK Hakarpspojkarna, 0-0-0 Sida Korta Banan, 0 m () Torild Bornetun.0. Bo Turesson. +.0. Anna-Karin Argus-Johansson. +..0 Berndt Tenlid. +.. Kjell Holmqvist. +.0. Rolf Gabrielsson. +.. Sven-Olof
Ur Asarumasdalen 2006: Gungvala by III
Helen Petersson Gungvala by Del III I den första och andra delen om Gungvala by finns beskrivningar på Gungvala gård, Riksdagsmannagården, Norragården, Gungvalaryd och Hansegården. Denna del handlar om
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF
KORPARYDET Torp under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20170910. Korparydet, norra under Moboda Låg 850 meter söder om Björkelund, 1500 meter väster om Fägerhult.
Marit Bengtsdotter 1 hustru Anna Pärsdotter Sigrid Olofsdotter i Hasslösa 1 hustru Anna i samma gård
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslista från 1999. Hasslösa
Bilder Bild_220, Auktion i Västra Välje 1953 Auktion i Västra Välje, 1953.
Bilder 220-275 // Bild_220, Auktion i Västra Välje 1953 Auktion i Västra Välje, 1953. Bild_221, Auktion i Västra Välje 1953 Auktion i Västra Välje, 1953. 1 / 18 Bild_222, Auktion i Västra Välje 1953 Auktion
Andersdotter Catharina. Isaksdotter Lena. Jansdotter Stina. Nilsson Magnus. Larsson Petter. Jansson Petter
202--23 Antavla Solveig Ester Viola Karlsson Sida Andersson Nils Nilsson Andreas 784-839 Andersson Karl 833-874 Gunnarsdotter Maria Fagerman Elias 2 3 Andersdotter Stina Eliasdotter Maria 79-4 Elias Andersdotter
Västerhaninge Station, lite historia
Västerhaninge historia Station, lite Västerhaninge stationshus, februari 1902, den äldsta bild vi har i arkivet. T.h. skymtar kyrkan. Lägg märke till att ingen bebyggelse finns i området. Dessutom till
Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning
Borgeby C:3 1848-61 Döda 1848 i Borgeby Jan 9-23 Juli d 27 aug 3 Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning Torp.
Algushylte, Lindesberg, Frillalt, Nabba och Stubbeboda
Algushylte, Lindesberg, Frillalt, Nabba och Stubbeboda Dessa byar ligger alla i socknens västra del. I området ligger också Älmhult men något kort därifrån har inte identifierats. Vid Hallasjön låg också
Söklista gravbok Vårfruberga-Härads församling
Foö H 170 1 Ahlqvist Fredrik August Foö H 174 1 Johansson Emma Augusta Foö A 3 1 Inget namn angivet Sack Eva Gabriella Sack Johan Gabriel (John) Sack Louise Wilhelmina Foö A 4 1 Bennet Sack Charlotta Sack
Emilie Secher 1891-1976
Emilie Secher 1891-1976 Foto från omkring 1946 Skolhemmets mångåriga föreståndarinna Emilie Secher var född på Hovgården i Hovs församling i Östergötland den 25 oktober 1891. Båda hennes föräldrar var
Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.
Ängstugan nr 512 Rotegårdar var Bro, Långudden, Oppeby och Jursta i Ludgo 1678-1705 Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. 1700 Mantalslängden uppger soldat
Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm
Kapitel VIII Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm 091019 Släktöversikt Av bevarade noteringar i kyrkböcker från 1700-talet går det att utläsa att skepparsläkten Norman från Torekov
Svege Bengtsa. Torp nr 305. Foto från Foto från tidigt 1900 tal.
Svege Bengtsa. Torp nr 305 Foto från 2010. Foto från tidigt 1900 tal. 1 Torpet Svege Bengtsa var från början en backstuga utan namn som har tillhört Håkankila Skattegård. Torpets historia börjar egentligen
2013-02-28 Sammanställt av: Gunnar Ekman, gunnar.ekman@gmail.com Sida 1. Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1)
2013-02-28 Sammanställt av: Gunnar Ekman, gunnar.ekman@gmail.com Sida 1 Tabell 1 Ingrid Wallberg. Född 1790-05-07 i Oslättfors bruk, Hille (X). Utom äktenskap Karl Erik Pierrou. f.d. Spiksmeden. Född 1816-12-25
Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan
Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev
Inga-Britt Ahlenius anor Läs mer...
Inga-Britt Ahlenius anor Läs mer... 1 Grigholm, Inga-Britt Monica Stigsdotter Generaldirektör f 19/4 1939 i Karlstad sfs (S) gm Ahlenius, Karl Sven Holger Generation I 2 Grigholm, Stig-Olof Rudolf Kronobokhållare
Kullhult, Håknaböke och Älmås
Kullhult, Håknaböke och Älmås Dessa byar ligger alla i socknens södra del. I området ligger också Knallalt men något kort därifrån har inte identifierats. Knalleberg och Torsaberga tillhörde på Joels tid
Sommarro Nr Källa AI:25a Sid 323 Sommarro Nr Källa AIIa:1 Sid 333 Sommarro Nr Källa AIIa:1 Sid 334
Sommarro Nr 3 1891-1896 Källa AI:25a Sid 323 Eriksson, Karl Vilhelm, Eg. f 1843 22/2 Karl Gustaf, Son f 1878 20/6 Sommarro Nr 3 1896-1899 Källa AIIa:1 Sid 333 Egare K.V. Eriksson Eriksson, Karl Vilhelm,
Levnadsbeskrivning. Levde i Vanstad 18, Vanstad (M) [Vanstad CI:8 p post 2].
1 Maria Nilsdotter (44). Född 1897-12-18 i Vanstad 27, Vanstad (M) [Vanstad CI:7 p post 65]. Döpt 1897-12-23 i Vanstad Kyrka, Vanstad (M) [Vanstad CI:7 p post 65]. Faddrar: Åbo Ola Larsson i Vanstad 24
NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.
1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,
Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro.
Norrbo 1. En gård på gränsen mot Hedesunda socken. I början på 1800:talet, brukades gården av landbonden Nils Olsson f 1784 och Stina Olsdotter f 1782, hade tre söner och två döttrar, flyttade till Sälja