Verksamhetsplan med budget 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan med budget 2015"

Transkript

1 Km 74/2015 Verksamhetsplan med budget 2015 Örebro kommun Beslutad i

2 Innehållsförteckning 1 Förslag till beslut Förvaltningschefens bedömning Verksamhetens styrkor och utvecklingsområden Verksamhetsåret Framåtblick för mandatperioden Driftnämndens uppdrag Driftnämndens verksamhets- och utvecklingsuppdrag Planering av nämndens verksamhet och utveckling Driftnämndens bedömning s verksamhetsuppdrag Verksamhetsplanering Planering för god ekonomisk hushållning (GEH) Resursplanering Ekonomi Medarbetare Lokaler It-verktyg Planeringsförutsättningar för s verksamhet Omvärldsförändringar Fem år i sammandrag Bilagor Bilaga 1 Processen för styrning, uppföljning och utveckling av Örebro Bilaga 2 Uppföljning av resultat Bilaga 3 Organisationsschema Bilaga 4 Indikatorer med målvärden Bilaga 5 Intern kontroll Tillsynsplan Bilaga 6 Avgifter

3 1 Förslag till beslut står inför ett år fyllt av utmaningar. Inom befintliga ramar och med hänsyn till god ekonomisk hushållning ska klara uppsatta mål, och därmed bidra till Örebro kommuns utveckling mot att bli Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad. Tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna spelar medarbetarna och cheferna inom Kultur- och fritidsförvaltningen en stor roll, som ansvarar för verksamheten och som samverkar med andra. kommer under året att fortsätta arbetet med inkludering i våra verksamheter; oavsett kön, ålder eller ursprung; alla medborgare ska känna sig delaktiga. En ökad folkhälsa betyder mycket och är viktig för oss alla. Detsamma gäller för kommunens klimatarbete, som ska genomsyra våra verksamheter så långt som möjligt. I arbete med en hållbar utveckling ingår att skapa förutsättningar när det gäller ett rikt kulturutbud. Förvaltningens förslag till 1. Verksamhetsplan med budget 2015 för fastställs. 2. anhåller hos programnämnd Samhällsbyggnad om investeringsram för inventarier 2015 med 200 tkr. 3. fastställer avgifter för 2015 enligt bilaga beslutar att omfördela 100 tkr till Kulturskolan för feriepraktikplatser från nämndens planeringsreserv på 370 tkr. 5. Verksamhetsplan med budget 2015 överlämnas till Programnämnd samhällsbyggnad för kännedom. 3

4 2 Förvaltningschefens bedömning Att alla kommuninvånare har möjlighet att ta del av kulturaktiviteter är en fråga som ytterst handlar om demokrati och egenmakt. s grundläggande uppdrag är att tillhandahålla denna möjlighet för både kommunens invånare och besökare och gör detta både genom att själv initiera kulturpolitiska projekt och genom att stödja civila föreningar som driver kulturella projekt. 2.1 Verksamhetens styrkor och utvecklingsområden och Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar aktivt för att skapa bättre förutsättningar för att barns och ungas behov tas tillvara i föreningsverksamheten. Kulturoch fritidsförvaltningens breda och gedigna erfarenhet av att involvera barn och unga i det organiserade föreningslivet är en styrka som är av stor vikt i detta arbete. Parallellt med den ordinarie verksamheten pågår ett arbete med ungdomsdialoger där ledamöter från både och Fritidsnämnden under våren 2015 kommer att träffa ungdomar i deras närområde för att samtala om aktuella frågor. Resultatet av dessa dialogträffar bör leda till att arbetet med att skapa bättre förutsättningar för att barns och ungas behov tas tillvara och utvecklas och att nya synergier uppstår. I all kommunal verksamhet ska hänsyn tas till bland annat barn-, genus- och mångfaldsperspektiven. För att följa upp i vilken mån denna hänsyn efterlevs i de tjänsteskrivelser som utgör nämndens beslutsunderlag har detta valts ut till ett eget granskningsområde i internkontrollen Sedan 2012 har Örebro kommun förstärkt det befintliga föreningsbidraget inför varje sommar för att öka föreningars möjlighet till att skapa aktiviteter riktade till barn, ungdomar och barnfamiljer. Bidraget är en satsning för att minska barnfattigdomen och utanförskapet. Det förstärkta föreningsbidraget benämns sommarbidrag. I denna bidragsform har det varit svårt att följa upp om rätt målgrupp gynnas, varför en utvärdering och översyn av bidragsformen kommer att ske. Sommarbidraget har även valts ut som ett genderbudgetprojekt för att ur ett genusperspektiv kunna se hur resurserna används. Utfallet av detta projekt bör kunna användas för att implementera genderbudgeting i fler verksamhetsfrågor. Kultur- och fritidsförvaltningen är en aktiv part i Partnerskapen i Vivalla/Baronbackarna, Varberga/Oxhagen och i Brickebacken. I arbetet med att minska utanförskapet i kommunens stora stadsdelar krävs en ständig utveckling. Samtidigt är Kultur- och fritidsförvaltningens breda och gedigna erfarenhet av att involvera barn och unga i det organiserade föreningslivet en styrka som är av stor vikt i detta arbete. Trots att Kultur- och fritidsförvaltningen är en aktiv samverkanspartner i Partnerskapen och i andra sammanhang finns det förbättringsområden. Ett av dessa berör samordningen och redovisningen av tvärsektoriella projekt och EU-projekt. För att utveckla detta område har en kontaktperson utsetts på Kultur- och fritidsförvaltningen som har till uppdrag att utgöra ett stöd både till förvaltningen och till nämnden i arbetet med att prioritera bland lämpliga EU-projekt. I det allt mer digitaliserade samhället ställs nya krav på kommunens bibliotek. För att svara upp mot dessa krav erbjuder biblioteken sedan en tid e-böcker och ljudböcker vilka har blivit 4

5 allt mer populära. Detta är positivt då det bidrar till att tillgängliggöra kulturen till kommuninvånarna, men det innebär även att kommunens kostnader för detta ökar. Biblioteket kommer därför att följa utvecklingen med e-böcker och försöka hitta lösningar som innebär en lägre kostnad för dessa. 2.2 Verksamhetsåret 2015 står inför flera spännande utmaningar verksamhetsåret 2015, bland annat inträffar Örebros 750-årsjubileum, Open Art ska genomföras och nämnden tillförs verksamheter som tidigare hörde till områdesnämnderna i Tysslinge, Glanshammar och Östernärke. Örebro kommun avsätter medel för sociala investeringar. Medlen ska användas till förebyggande insatser med långsiktiga effekter för ett minskat utanförskap. En del av dessa medel används i Partnerskapen i Vivalla/Baronbackarna, Varberga/Oxhagen och i Brickebacken. involveras i detta arbete bland annat genom musikprojektet El Sistema som projektleds av Kulturskolan och som genomförs med medel från de sociala investeringsfonderna. Modellen bygger på den klassiska musiken som verktyg för social och mänsklig utveckling och syftar till att förebygga utanförskap genom undervisning i musik för barn i deras miljö med start redan i tidig ålder. Med hjälp av El Sistema som modell är målet att barnens känsla av samhörighet och gemenskap ska förbättras. Projektet påbörjas under 2015 i och med att undervisningen på Hagaskolan och Blåmesens förskola startar. Under 2015 firar Örebro 750 år som stad. involveras i jubileet både direkt och indirekt. Kulturskolan kommer under 2015 att ha 750-årsjubileet som huvudtema i flera stora föreställningar som exempelvis musikalföreställningen och nationaldagsfirandet. Även biblioteken bidrar till jubileet genom olika arrangemang och bokpresentationer med anknytning till Örebroförfattare. Örebro arrangerar projektet Open Art där aktuell konst exponeras i det offentliga rummet. Open Art har blivit en succé och något som satt Örebro som kulturfrämjande stad på kartan både nationellt och internationellt. Projektet har även blivit en lyckad form för att tillgängliggöra konst till den breda allmänheten där en känsla av delaktighet i kulturlivet skapas. Under 2015 fortsätter arbetet med att etablera Open Art. Örebro konsthall planerar även att under 2015 genomföra arrangemanget Open Art Kids där mötet med konsten fördjupas och det skapas meningsfulla och gemensamma upplevelser för barn och vuxna. Örebro konsthall samverkar med Örebro läns museum, Konstfrämjandet Bergslagen och Open Art i genomförandet av Open Art Kids. Inom varje kommunal verksamhet är medborgarnas delaktighet och dialogen mellan politik och medborgare viktiga aspekter. För att stärka dessa aspekter beslutade 2013 att ge Kulturhuset bidrag för att ta fram en modell för ungdomsdialoger. Under våren 2015 kommer tre exempeldialoger utifrån denna modell att genomföras. Ledamöter både från och Fritidsnämnden kommer att delta i dialogmötena. Syftet med ungdomsdialogen är att ungdomar och politiker på ett ömsesidigt och jämlikt sätt ska kunna samtala om aktuella frågor. bidrar inom sitt verksamhetsområde till att skapa förutsättningar för stadsdelsutveckling. Ett verktyg för detta är det områdesutvecklingsbidrag som nämnden beslutar om. Områdesutvecklingsbidraget syftar till att stödja kommuninvånarnas tillgång till 5

6 demokrati, inflytande och dialog i frågor som har betydelse för närområdets utveckling. Bidraget samordnas av föreningar verksamma i områdena. För att öka medborgarnas delaktighet har från och med 2013 via politiska beslut styrt om arbetet med områdesutveckling så att ansvaret mer axlas av det civila samhället istället för att vara tjänstemannastyrt. En utvärdering av denna utveckling kommer att genomföras under För att öka tillgängligheten till kommunens fritidsgårdar beslutade under 2014 att fritidsgården i Haga ska flyttas till Oxhagen där det finns behov av en mötesplats för unga. Lokalen i Oxhagen beräknas vara färdigrenoverad hösten Fritidsgården ska i hög grad samverka med föreningen Träffpunkt Oxhagen, som även är samordnare för områdesgrupp Oxhagen. Denna samlokalisering skapar en stabilare plattform för barn och unga i Oxhagen och bedöms bidra till en bra grund för en hållbar utveckling i området. 2.3 Framåtblick för mandatperioden Samhället integreras i allt högre grad där samverkan mellan offentliga och civila aktörer blir allt viktigare och leder till att kommuninvånare blir mer delaktiga i offentligheten och därmed bättre kan påverka sitt närområde och kulturutbud. Under mandatperioden bedöms att denna typ av samverkan kommer behöva att utvecklas ytterligare. Som en del av detta sker en utredning, en översyn, av områdesutvecklingsbidraget och områdesgruppernas potential. och Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar även aktivt för att stärka andra kulturföreningar och arbetar för att hitta former för en stabil finansiering för dessa. Det är inte bara med det civila samhället som kommunen behöver stärka sin samverkan utan även med andra offentliga aktörer behöver detta arbete fortsätta. Närmast till hands ligger den nya Region Örebro län där samverkan redan sker i till exempel bidragsformen Ung peng, som hjälper unga att skapa kulturevenemang. Då allt fler av de föreningar som är aktiva inom kulturlivet i Örebro söker stöd hos både kommunen och regionen behöver samarbetet mellan kommunen och regionen utvecklas och intensifieras. Under denna mandatperiod kommer en rutin för detta att tas fram. och Kultur- och fritidsförvaltningen kommer under mandatperioden att arbeta för att Örebro ska bli en fristad för kulturarbetare som riskerar förföljelse i sina hemländer. En utredning i samverkan med andra nämnder är initierad och det bedöms att kulturlivet i Örebro kommun kommer att utvecklas ytterligare av detta. Tillgång till information är nyckeln till makt över sin egen situation och till makt att påverka samhället. Biblioteken har här en viktig roll i utvecklingen av det demokratiska samhället. Biblioteken behöver därför fortsätta att vara en demokratisk mötesplats som är öppen för alla och ge tillgång till information och medier på flera språk. Då biblioteken till sin natur är öppna mötesplatser som genom kunskapsförmedling bidrar till att minska människors utanförskap är de en naturlig samverkanspart i Partnerskapen. Under mandatperioden kommer Partnerskapen i Vivalla/Baronbackarna, Varberga/Oxhagen och i Brickebacken att intensifiera sitt arbete för att minska människors utanförskap. och Kultur- och fritidsförvaltningen ser även att fler Partnerskap i kommunens stora stadsdelar behöver utvecklas och formulera frågor där sociala investeringar kommer kommuninvånarna till godo. 6

7 Projektet El Sistema, som finansieras med medel ur kommunens reservation för sociala investeringar, kommer att fortsätta under mandatperioden Vid ett positivt utfall bör denna verksamhet utvidgas och tillgängliggöras för fler barn och unga i kommunen. För att tillvarata och utveckla den investering i hållbar utveckling som kommunens fritidsgårdar utgör kommer arbetet med genusronder i samverkan med personal och besökare på fritidsgårdarna att fortsätta och utvecklas vidare. De kommande åren fortsätter planeringen av kulturkvarteret i området kring Konserthuset. I denna planering bör s medverkan fortsatt vara stark. Utifrån visionen med kulturkvarteret har Stadsbiblioteket och Kulturskolan påbörjat samtal om kommande samverkansformer för de respektive verksamheterna för att ytterligare tillgängliggöra och sprida kulturen i kommunen. Örebro kommuns kulturpolitiska program ska under de kommande åren revideras. och Kultur- och fritidsförvaltningen ska under kommande mandatperiod ta fram ett förslag till detta. Den nya stadsdelen Södra Ladugårdsängen ska inom en snar framtid växa fram. kommer att vara en del av utvecklingsarbetet för att tillsammans med andra skapa goda förutsättningar för kultur- och fritidsaktiviteter i området. Att kommunens invånarantal ökar är en positiv utveckling. Detta tillsammans med förväntade effektiviseringskrav under mandatperioden innebär att en budget i balans kommer vara en av de viktigaste utmaningarna framöver. samt Kultur- och fritidsförvaltningen är beredda på denna utmaning och arbetar aktivt på att finna former för att effektivisera verksamheten utan att tumma på kvaliteten. 7

8 3 Driftnämndens uppdrag 3.1 Driftnämndens verksamhets- och utvecklingsuppdrag Uppdrag enligt nytt reglemente ansvarar för att ta initiativ för att påverka kommunens kulturpolitik genom insatser på kulturområdet. Nämndens har ansvaret för kommunens innehav av konst och kommunens konsthall samt drift av olika former av kulturlokaler, kommunens folkbibliotek och Kulturskolan. Nämnden ska stödja och samordna arbetet med lokal- och områdesutveckling samt handha frågor om bidrag och andra insatser för föreningar, studieförbund m.fl. som är verksamma inom kulturområdet. Nämnden har också ansvaret för kommunens fritidsgårdar och svarar för kommungemensam ungdomsverksamhet med den samordning som krävs för ett framgångsrikt förebyggande ungdomsarbete samt kommunens verksamhet för barn- och särskolekolonier. ska genom biblioteken bistå kommunens servicecenter i att ge samhällsvägledning till medborgarna. s grundläggande uppdrag är att tillhandahålla möjligheter till kulturaktiviteter för kommunens innevånare och besökare. Utöver det ska nämnden uppfylla av programnämnden särskilt riktade utvecklingsuppdrag utifrån ÖSB Utvecklingsuppdrag 2015 utifrån programplanen bidrar framförallt till följande uppdragsområden för att i en förlängning säkra kommunens strategiområden: Skapa förutsättningar för stadsdelsutveckling Skapa förutsättningar för flyktingmottagande och integration Skapa förutsättningar för fler människor i sysselsättning Skapa förutsättningar för hänsyn till barns och ungas behov i förenings- och fritidsverksamheten Särskilda utvecklingsuppdrag från programnämnden för 2015: Utveckla forum för ungdomsdialog. Utreda möjligheterna till att ge kommunalt stöd för investeringar som gör verksamheten billigare eller effektivare. Skateparken färdigställs och invigs. Öka tillgängligheten till våra fritidsgårdar. Ambitionen är att öka öppettiderna och stärka kvaliteten och innehållet i verksamheterna. Under 2015 ska en ny fritidsgård i Oxhagen öppnas. Det finns ett behov av mötesplatser för unga i området. Genomföra Open Art till sommaren Bidra till planeringen av Kulturkvarter i området där Konserthuset ligger. Definiera ett genderbudgetprojekt där det belyses hur resurser används ur ett genderperspektiv. Utse område/områden för medborgardialog och utföra dessa. 8

9 3.1.3 Verksamhetsuppdragets indikatorer med mål Programnämnden anger vilka indikatorer med målvärden för 2015 som är styrande för driftnämndens verksamhet och som också utgör målen för god ekonomisk hushållning. Förteckning med indikatorer och mål finns i bilaga Ekonomisk ram s driftbudgetram uppgår till tkr för år Ingen investeringsbudget finns beslutad från Kommunfullmäktige. Ett investeringsutrymme finns i en inventariepott på tkr på programnämnden för senare fördelning till driftnämnderna. Budgetram Avgår överfört resultat Justering hyresmodell Tillväxtsatsning 2013 Tegelbruket Tillväxtsatsning 2014 Tegelbruket ECO basket engångsbidrag ECO basket engångsbidrag Skatepark engångsbidrag Open Art AFA-medel Tegelbruket 625 Brandskydd Kulturskolan helårseffekt 292 Teckenspråkig scenkonst 400 Effektivisering Landsbygdsenhet engångsbidrag Ny nämndorganisation Lönekompensation avtal Lönekompensation avtal Budgetram Uppföljningskrav har krav att redovisa uppföljning och resultat för samtliga delar i uppföljningsmatrisen. Utveckla: Säkra: Hushålla: Strategiska områden Verksamhetsuppdrag enligt reglemente Ramavvikelse Barns Hållbar Människors och ungas Trygg Ekonomi/ Medarbetarprenad Intra- Övrig verksamhet tillväxt egenmakt behov välfärd Process Brukare Effektivitet 9

10 4 Planering av nämndens verksamhet och utveckling 4.1 Driftnämndens bedömning vill med denna text komplettera de uppdrag som nämns under förvaltningschefens bedömning samt de uppdrag som är beslutade av Programnämnd samhällsbyggnad. Förvaltningsgemensamma uppdrag ska under 2015 utse ett eller flera områden för medborgardialog och genomföra dessa. Från och med den 1 juli 2014 har skolbarn i årskurserna fyra till nio i ekonomiskt utsatta familjer rätt att få stöd med kronor per år för att kunna delta i organiserade och regelbundna fritidsaktiviteter. Kultur- och fritidsförvaltningen ska utifrån sin erfarenhet med att involvera barn och unga i det organiserade föreningslivet arbeta aktivt för att tillvarata denna möjlighet. Örebro är en mångkulturell kommun vars invånare genom sina olika erfarenheter och insikter berikar vårt kulturliv. Kulturlivet i Örebro ska vara en mötesplats för dess invånare där alla oavsett bakgrund, ålder eller kön kan delta och mötas. Genom att skapa förutsättningar för detta minskar avstånden och fördomar mellan olika grupper i samhället. Även i mötet mellan generationer tar unga och äldre del av varandras kunskaper och erfarenheter och berikar varandra. Man ser och förstår varandra bättre. Man upptäcker att man har mer som är gemensamt än det som skiljer åt. Mötena bidrar därmed till sammanhållning mellan generationer och till ett godare samhällsklimat. Kultur- och fritidsförvaltningen uppdras att under mandatperioden komma med förslag på hur samt Kultur- och fritidsförvaltningen kan utveckla ett samarbete mellan förskola, skola, äldreomsorg, med flera för att utveckla en kultur utan gränser. Allmänkultur ska genom Kultur- och fritidsförvaltningen utreda möjligheterna till att ge kommunalt stöd för investeringar som gör verksamheten billigare och effektivera. Kultur- och fritidsförvaltningen ska under 2015 utreda möjligheten att skapa bättre förutsättningar för den professionella dansen i Örebro kommun. Fritid ungdom Kultur- och fritidsförvaltningen ska under 2015 fortsätta att vara en aktiv part i arbetet för att färdigställa skateparken i Drottningssparken. För att ska kunna ta ställning till en fortsatt satsning på fotbollsverksamhet i Vivalla ska Kultur- och fritidsförvaltningen göra en utvärdering av hur denna satsning har fallit ut. I utvärderingen ska en ekonomisk redovisning av verksamheten ingå. Utvärderingen ska återrapporteras till senast vid dess sammanträde i oktober

11 Under mandatperioden ska möjliggöra tidiga insatser för barn och ungdomar genom att skapa förutsättningar för en god kommunal samverkan inom ramen för Tegelbrukets verksamhet. Biblioteket För att kunna svara mot allmänhetens behov och förväntningar ska Kultur- och fritidsförvaltningen komma med förslag hur Örebros bibliotek ska bli det mest uppmärksammade folkbibliotek i landet genom att aktivt arbeta med hållbar långsiktig utveckling. samt Kultur- och fritidsförvaltningen ska medverka till revideringen av Örebro kommuns biblioteksplan. Kultur- och fritidsförvaltningen ska under 2015 utreda förutsättningar för ett kultur- och fritidscenter på Norr. Kulturskolan Att ungdomar har en bra sysselsättning under sommarlovet samt chansen att tjäna pengar och en inblick i arbetslivet är något som är oerhört viktigt. Kultur- och fritidsförvaltningen ska under 2015 aktivt arbeta med sommarferieplatser för ungdomar som vill jobba med kulturskapande aktiviteter. Kulturskolan har en lång tradition av att ge barn och ungdomar möjlighet att utöva kultur i olika former, såsom musik, dans och teater. Ett problem som funnits under många år är att barn och ungdomar från våra stora stadsdelar i Örebro inte är delaktiga i Kulturskolans aktiviteter i samma utsträckning som barn och ungdomar från andra områden. Speciellt gäller det de så kallade ämneskurserna. Kultur- och fritidsförvaltningen ska därför utreda möjligheten att erbjuda ämnesundervisning i någon av våra större stadsdelar. 4.2 s verksamhetsuppdrag har ansvar för att inom sitt verksamhetsområde arbeta med en systematisk verksamhetsutveckling av kommunens verksamhet och god ekonomisk hushållning. Ansvar och befogenheter delegeras till lägsta effektiva nivå. Nämnden ska ha god kontakt och dialog med medborgare i allmänhet och mottagare av nämndens tjänster i synnerhet. Inför större beslut ska dialog föras med mottagarna av tjänsterna och regelbundna uppföljningar ska göras för att ta reda på upplevelsen av kvaliteten på tjänsterna. rapporterar till Programnämnd samhällsbyggnad som i sin tur rapporterar till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige. har att i sitt grunduppdrag utgå ifrån att service ska ges på lika villkor, vilket innebär att nämnden behöver säkerställa att det i verksamheten finns en kunskap om mänskliga rättigheter, barns rätt, mångfald, klimatpåverkan, genus och nationella minoriteters och teckenspråkigas livsvillkor. Nämnden förväntas samverka med det civila samhället, arbeta förebyggande och tänka sociala investeringar och hämta erfarenheter nationellt och internationellt för att kunna utveckla verksamheten. 11

12 Nämnden ska vidare visa på hur man bidrar till att få människor i sysselsättning och inom vilket område man använder sig av genderbudget och vad detta får för effekter. 4.3 Verksamhetsplanering För nämnden gäller att utifrån såväl grunduppdrag som utvecklingsuppdrag arbeta med att förenkla, förnya och förbättra i vardagen. Det är också nämndens ansvar att säkra arbetssätten genom systematisk intern kontroll. Varje driftnämnd ska säkra sina kvalitetskriterier, det vill säga kriterier som gäller oberoende utförare. För 2015 är driftnämndens redovisningskrav avgränsat till att handla om hur servicegarantierna ska hanteras. Under 2014 gjordes en inventering av förvaltningens kvalitetsarbete. Inventeringen redovisades i en slutrapport, där en av slutsatserna var att genom att sprida de goda exemplen mellan enheternas verksamheter så kan förvaltningens kvalitetsarbete utvecklas. Det finns en tanke om att skapa nätverk med förändringsledare med bakgrund i de olika verksamheterna. När nätverket har hunnit etablera sig är det lämpligt att titta över förvaltningsgränsen och kanske knyta an med ett liknande nätverk från en annan förvaltning. För att få bättre kännedom om vem som gör vad i förvaltningen och vilket stöd som finns att få i allehanda ärenden kommer det i mars att genomföras en förmiddag med samtliga chefer i förvaltningen. Förhoppningen är att träffen med alla chefer minskar avstånden mellan enheterna, och öppnar upp för samarbete, som är målet med nämndens kvalitetsarbete. På sikt är det tänkbart att nätverken med förändringsledare kan utvidgas och även arbeta över nämnd och förvaltningsgränserna. Det strategiska kvalitetsarbete som internkontrollen står för bidrar till att förenkla, förnya och förbättra verksamheterna. Utöver förvaltningens förslag inför tillsynen 2015 beslutade om ett extra granskningsområde, där det följs upp i vilken omfattning som barn-, genus-, och mångfaldsperspektivet tas i beaktande i de tjänsteskrivelser som utgör nämndens beslutsunderlag. Efter beslut i Kommunstyrelsen ska nämnden analysera hur verksamheten påverkas av EU:s lagstiftning, vilka EU-projekt nämnden kommer att delta i och hur medfinansieringen från EU kommer att se ut. Den internationella samordnaren är ny i uppdraget och kommer i första hand att läsa in sig på vilken typ av finansiering som är aktuell för nämndens del. Hållbar tillväxt Örebro kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar i dag och imorgon. Örebro ska vara en kommun som anstränger sig för att företag ska kunna etablera sig, växa och utvecklas inom kommunen. Goda kommunikationer är en förutsättning för en fungerade vardag. Människors egenmakt En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. En människa som har drivkraft att utveckla sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det. Örebro kommun ska bli bättre på att släppa lös den kraft som finns hos medborgare som kan och vill bidra till kommunens utveckling. I Örebro får alla möjligheter. 12

13 Barns och ungas behov Alla barn förtjänar en bra barndom och en trygg och utvecklade skolgång. Genom tidiga insatser och förebyggande arbete för att förebygga - såväl fysisk som social och psykisk ohälsa - kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. En faktor som har stor och negativ effekt på barn och ungas uppväxt är barnfattigdom. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor stärkas. Trygg välfärd Välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda människor. Det skapar också kvalitet för samhället som helhet då stärks hela Örebro. Örebro ska vara en kommun där människor vill växa upp, arbeta och bli gamla. Då krävs en trygg välfärd så att människornas upplevda trygghet ökar Verksamhetsplanering Fritid ungdom Mål: Öka möjlighetsstrukturen för ungas fritid i sitt närområde Under 2015 kommer verksamheten att bidra till målinriktad utveckling genom följande åtaganden. Åtagande, utvecklingsaktiviteter Öppna fritidsgård i Oxhagen Genomföra ungdomsdialogträffar mellan ungdomar och politiker Genomföra genusronder på alla fritidsgårdar Färdigställa skateparken i Drottningparken Öka antalet barn och ungdomar som deltar i organiserad verksamhet via föreningsutveckling i Vivalla Öka tillgängligheten till fritidsgårdarna Förväntade effekter för målgrupper för åtagandena ovan Ökade möjligheter till deltagande i organiserade fritidsaktiviteter i Oxhagen Ökad dialogen mellan unga och politiker samt förbättra ungdomars påverkansmöjligheter Jämställda fritidsgårdar Tillgång till en bra skateanläggning utomhus anpassad för såväl tävling som spontanaktivitet Bättre möjligheter till deltagande i organiserade fritidsaktiviteter Följs upp Årsberättelsen Årsberättelsen Årsberättelsen Årsberättelsen Årsberättelsen Årsberättelsen Indikatorer för uppföljning Målvärde 2015 Antal besök på fritidsgårdarna per vecka Ungdomar >13 år varav andel flickor 38 % 43 % 40% 60% Barn fritidsklubb <13 år Varav andel flickor 45 % 45 % 40% 60% Fritidsgårdarnas regelbundna samverkan med det civila samhället kring ungdomsverksamhet, antal aktörer/år Antal timmar per vecka efter skoltid som fritidsgårdarna varit öppna, Fritidsklubb år >90 Antal timmar per vecka efter skoltid som fritidsgårdarna varit öppna, Fritidsgård >175 Antal möten i områdesgrupper >60 13

14 Hållbar tillväxt Fritid ungdom ska med sitt politiska grunduppdrag (Km 198/2013) fortsätta utveckla kvaliteten på fritidsgårdar och mötesplatser genom att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv stärka och utveckla ungdomars frisk- och skyddsfaktorer, bl.a. genom att på olika sätt skapa upplevelser och möjligheter till deltagande i organiserad verksamhet för barn och unga. För att bidra till en god uppväxtmiljö ska vi finnas med i olika former av nätverk och samarbeten som t.ex. Öreför (förebyggande samarbete med skola, polis och socialtjänst), områdesgrupper och partnerskapsarbetet. Det innebär att enheten ska vara en del i att skapa en möjlighetsstruktur för ungas fritid i närområdet. Vi gör det genom egen verksamhet och i samverkan med andra. Varberga centrum står inför ombyggnad. Tidsplan och omfattning är inte klar men vi ska i samband med det utreda förutsättningarna för att i samverkan med Bibliotek skapa ett kultur- och fritidscenter i området. Vi ska flytta fritidsgården från Haga centrum till Oxhagen. Där ska vi bedriva fritidsgård och fritidsklubb i nära samverkan med bl.a. Träffpunkt Oxhagen. Den nya stadsdelen Södra Ladugårdsängen ska inom en snar framtid växa fram. Vi ska vara en del av utvecklingsarbetet för att tillsammans med andra skapa goda förutsättningar för kultur- och fritidsaktiviteter i området. Sedan årsskiftet ingår fritidsgårdarna i Tysslinge, Glanshammar och Östernärke i Fritid ungdoms verksamhetsområde. De ska involveras i enhetens arbete med att skapa goda förutsättningar för ungdomars fritid. Fritidsgårdarna ska medverka i firandet av Örebro 750 år genom att tillsammans med Kulturhuset genomföra ett stort ungdomsarrangemang i city samt marknadsföra och delta i andra evenemang som genomförs under året. Människors egenmakt Vi ska fortsätta delaktighetsarbetet och med ett coachande förhållningssätt involvera och inspirera ungdomar att utveckla och ta ansvar för fritidsgårdarnas verksamhet. En väsentlig del av fritidsgårdens arrangemang ska initieras och genomföras av ungdomar. Under våren genomför Kulturhuset i samverkan med Fritid ungdom tre ungdomsdialogträffar med tjänstemän och politiker från både Fritids- och. För att stimulera engagemang, samverkan och lokal organisering ska vår enhet fortsätta att stärka områdesgrupperna. Deras självständighet, betydelse och reella möjligheter att påverka områdets utveckling ska stödjas genom t.ex. samordnarmöten och ekonomiskt bidrag till områdesutveckling. En utvärdering av områdesgrupperna ska genomföras. I Vivalla ska vi fortsätta stödja möjligheten för föreningar att låna lokaler. Samverkan mellan t.ex. fastighetsbolag, skola och Bokningscentralen ska effektiviseras. Barns och ungas behov Fritid ungdom ska fortsätta att utveckla samarbetet med det civila samhället, genom att vara en aktiv kraft i områdesutvecklingen och bidra till föreningars möjlighet att verka i 14

15 närområdet. Detta ska ske utifrån respektive områdes behov och möjligheter. Samverkan ska också ske med andra samarbetspartner. Det kan vara föreningar som lånar fritidsgårdens lokaler, samverkan för lördagsöppet, kvällsaktiviteter, enskilda arrangemang och pröva-påaktiviteter. Med befintliga medel ska förvaltningen prioritera öppethållande på fritidsgårdar med särskilda behov av sommarverksamhet och samverka för att skapa sommaraktiviteter via såväl dagkolloverksamhet som andra aktiviteter. Det s.k. sommarbidraget till föreningar ska leda till att barn och unga får chans till sommarupplevelser. Kriterierna för bidraget ska tillämpas så att de används så effektivt som möjligt för att nå de som i mindre utsträckning har ekonomisk möjlighet till sommaraktiviteter. Vi ska fortsätta utvecklingen av Tegelbruket och verka för att man tillsammans med kommunen arbetar för tidiga insatser med inriktning på främjande verksamhet. Föreningsutveckling genom fotboll ska leda till bättre förutsättningar för såväl flickor som pojkar att vara med i organiserade fritidsaktiviteter i sitt närområde. Vi ska verka för en hållbar utveckling som engagerar fler vuxna att vara ledare. Dialogen och samarbetet med närområdets engagerade ska stärkas med målet att tillsammans skapa mervärden i form av bl.a. bred förankring och ledarresurser. En utvärdering ska genomföras och presenteras för under hösten För att öka kunskapen om barns och ungdomars uppväxtvillkor ska Fritid ungdom anordna seminarier och föreläsningar för politiker, tjänstemän och representanter från det civila samhället. Trygg välfärd Fritidsgårdarnas jämställdhetsgrupp ska fortsätta att utveckla arbetet utifrån fritidsgårdarnas jämställdhetsvision och bl.a. genomföra och analysera genusronder i samverkan med personal och besökare på alla fritidsgårdar. För att fritidsgårdarna ska vara trygga och välkomnande för alla, ska vi fortsätta att arbeta med kvalitet och finnas med i olika former av samarbeten och nätverk runt ungdomar. Trygghetsåtgärder i samarbete med flera förvaltningar ska genomföras i dialog med boende i stadsdelar. Metoder som kan användas är t.ex. trygghetsvandringar och dialog med områdesgrupper och skolor Verksamhetsplanering Allmänkultur Mål: Tillhandahålla möjlighet att uppleva en aktiv kulturell fritid för kommunens invånare Tillhandahålla bidrag till olika kulturella verksamheter och projekt för olika åldersgrupper med prioritering av barn och ungdom 15

16 Under 2015 kommer verksamheten att bidra till målinriktad utveckling genom följande åtaganden. Åtagande, utvecklingsaktiviteter Följs upp Genomföra en organisationsförändring på biografen Bio Roxy Årsberättelsen Förändra organisationen hos Örebro Konsthall Delår 2 Årsberättelsen Starta upp en ny inriktning inom OpenArt DIY (do it yourself)som riktar sig till ungdomar Delår 2 Årsberättelsen Förväntade effekter för målgrupper för åtagandena ovan Bibehålla kvalitetsutbudet på film på Bio Roxy med något förändrat utbud Uppnå samordning för den offentliga konsten och ge barn och unga ett större utbud för att ta del av konst Ge ungdomar en chans till eget skapande under ledning av professionella konstnärer Styrka behovet av en stark bidragsgrund för att uppnå ett sprudlande kulturliv, med en öppenhet för olika åldersgruppers kreativitet att genomföra kulturella upplevelser. Indikatorer för uppföljning Målvärde 2015 Besök Bio Roxy Besök på Örebro Konsthall Besök OpenArt Allmänkultur, är en väsentlig faktor för att göra en ort attraktiv. Det bidrar även till hållbar ekonomisk tillväxt. Ett lockande utbud och en vacker och estetisk livsmiljö har en utomordentligt viktig funktion för att göra platsen lockande för såväl nyinflyttade, boende och besökare. Under de närmsta åren skall Örebro kommuns kulturpolitiska program revideras. Allmänkulturen kommer gärna att medverka till att ett program tas fram som visar ambitionen med vilka mål som kommunen har med sin kulturverksamhet och göra det tydligt, vad som är prioriterat utifrån Allmänkulturens perspektiv Samtliga verksamheter inom Allmänkulturen kommer att vara delaktiga i jubileumsåret 2015 och bidra med olika typer av kulturaktiviteter i firandet av Örebro 750 år. Bio Roxy Enheten har brottats med ett underskott under ett antal år och omslutningen räcker inte till för att uppnå ett nollresultat. I dagens utbud till människor är sammanhanget något som allt blir viktigare och en ensidig funktion som enbart bio fungerar inte riktigt på samma sätt som förr. Att arbeta med ett komplement i form av frukost, café, möten, seminarium som ett komplement till kärnverksamheten, är en fördel för att överleva. Attraktionskraften blir troligen större för de människor som söker sig till själva kärnevenemanget. Att hitta en lösning för Bio Roxys framtid med en omslutning i balans är arbetsårets fokus. Barns och ungas behov Behovet för ett specialdesignat skolbioprogram upplevs inte som något tillräckligt efterfrågat under de år som detta arbete har initierats. I de flesta fall handlar det inte om själva innehållet utan själva logistiken för att ta sig till och från samt att ledtiden för att få fram programmet 16

17 stämmer inte överens med skolans egen planering. En översyn för detta utbud är något som vi ska analysera under året. Hållbar tillväxt Att aktivt arbeta med att hyra ut lokalerna till näringslivet och föreningar men även i studiesyften för olika studieförbund, kan vara ett sätt att hitta en starkare nisch än vad som har funnits tidigare. Bio Roxy med sina två salonger och moderna teknik behöver också jobba mer aktivt med att nå ut till nya målgrupper, som får möjlighet att se kvalitetsfilm i den unika biografmiljö som Bio Roxy erbjuder. Människors egenmakt Det är viktigt att Allmänkultursutbudet berör, entusiasmerar, väcker tankar och bidrar till människors delaktighet och bildning. Värdet av ett rikt liv på sin fritid betonas allt mer, därför är Allmänkulturens utbud viktigt. Bio Roxy ska årligen visa en film som valts på initiativ av ungdomar. Trygg välfärd För att ytterligare öka ungdomars möjlighet att påverka filmutbudet ska Bio Roxy utveckla samverkan med andra ungdomsaktörer. Hjalmar Bergmanteatern Teatern har 587 platser och en stor teaterscen, i och med konkurrensen med andra lokaler i Örebro utnyttjas teatern inte i speciellt stor grad. Barns och ungas behov Den allmänkulturella verksamheten har som uppgift att stödja, stimulera och initiera kulturverksamhet, med barn och unga vuxna som högsta prioritet. I samarbete med olika grupperingar under året samt Teaterföreningen kommer teaterns programverksamhet, försöka utöka utbudet av musikdramatik för barn och unga. Hållbar tillväxt Hjalmar Bergmanteaterns utvecklingsarbete fortsätter. Ett nischat kulturperspektiv och en effektivare användning av teatern är målet. Under ombyggnadsåret 2015 för Örebro Konserthus kommer Svenska Kammarorkesterns konserter att förläggas till Hjalmar Bergmanteatern. Detta innebär ett utökat samarbete mellan Länsteatern som sköter driften vid olika produktioner samt Länsmusiken, Svenska Kammarorkestern och Hjalmar Bergmanteatern. Människors egenmakt En dialog i olika samarbetsgrupper om en profilering utifrån kulturperspektivet och effektivisering kommer det att arbetas med under året. Trygg välfärd Ge aktörer specifikt inom området musikdramatik för barn en chans att nyttja teatern i högre grad. 17

18 Örebro Konsthall Örebro Konsthall är ett galleri för samtida konst med tillfälliga utställningar. Konsthallen vill ge spännande konstupplevelser för örebroarna och stadens besökare genom att visa svensk och internationell samtida konst av hög kvalitet. Konsthallen sprider även kunskap om konsten och gör den tillgänglig för barn, ungdomar och vuxna. Barns och ungas behov Allmänkulturen har ett särskilt ansvar för att barn och ungdomar får ta del av kulturella upplevelser. Ett intensifierat arbete med skolorna är i fokus under året. Men även under sommaren då Konsthallen arbetar med Open Art Kids som är en konstpedagogisk del av konstbiennalen Open Art som är specifik för barn och unga. Hållbar tillväxt Konsthallens ansvarsområde, om vad Örebro Konsthall gör idag och om hur framtiden ser ut har belysts under 2014 och en del av genomlysningens planer kommer troligen att realiseras under Människors egenmakt Örebro Konsthall arbetar med att införa ett konstnärligt råd. Rådet ska ges möjlighet att påverka offentliga utsmyckningar. En viktig uppgift är att fortsätta att utveckla Örebro Konsthall som mötesplats. I detta arbete är föreläsningar, konstsamtal och samarrangemang med föreningar och studieförbund naturliga delar. Trygg välfärd Arbetet med skolorna fortsätter att utvecklas och fler besökande skolklasser förväntas under året. Under sommaren driver dessutom Örebro Konsthall OpenArt Kids där den pedagogiska konstgrunden är konstbiennalen OpenArt. Konsthallens operativa drivande av OpenArt Kids är en utveckling som andas kvalité. Barn får möta konsten på ett lekfullt och engagerat sätt. Open Art Open Art är en av Skandinaviens största konstbiennaler och pågår under tolv veckor i Örebro stad. Den femte upplagan av Open Art förbinder sig ännu en gång till att vända upp och ner på staden, med konst som kommer att överraska, fängsla och inspirera. Barns och ungas behov Nya satsningen av DYI Do it yourself tillsammans med studieförbundet NBV. En pedagogisk ungdomskursverksamhet där konstnärer leder kurser i kreativt skapande med inspiration hämtad ur Open Art tillsammans med ungdomar. Hållbar tillväxt Ett matsvinnsprojektet i samverkan med restauranger, näringslivet, Handelskammaren i Örebro och universitetet. Tillverkning av en matbox med konstnärlig framtoning som troligen ger gästerna en bra upplevelse av den innehållande maten, som man tar med sig hem från restaurangen. Utomhusutställningen Open Art ska fortsätta vara en utställning som utmanar, men som också stärker Örebro som varumärke och bidrar till att invånarna känner sig stolta. 18

19 Människors egenmakt Installation av laserscanner i city för att mäta besökssiffror. Ett samarbete med City Örebro och stadens fastighetsägare. Detta innebär en fortlöpande statistik som kan hjälpa till att ge en stabilare grund för beslut gällande Örebro som en konstnärlig evenemangsstad. Trygg välfärd Visningar för funktionshindrade dels för döva men även de som fysiskt inte har möjlighet annars att möta konst i en fri miljö som människan kan röra sig fritt i. Visningar med andra språk än svenska och engelska i samverkan med SFI. De olika språk som talas i vår stad i olika stadsdelar kan representeras genom guidade visningar. Förhoppningen är att tydliggöra att vi har visningar för de människor som också lever och verkar i staden, som talar ett annat språk än svenska. Bidrag Inför 2015 erhåller troligen ca 30 föreningar kulturföreningsbidrag och den totala bidragssumman är ca kr. Tio föreningar erhåller mer än kr/år varav sju föreningar har fast anställd personal Verksamhetsplanering Bibliotek Mål: Öka medborgarnas tillgänglighet till bibliotek. Under 2015 kommer verksamheten att bidra till målinriktad utveckling genom följande åtagande. Åtagande, utvecklingsaktiviteter Följs upp Integrera landsbygdsbiblioteken i verksamheten Årsberättelse Genomföra analys av avståndet till närmaste biblioteksservice för allmänheten. Årsberättelse Medverka i det fortsatta arbetet med ett kulturkvarter Årsberättelse Förväntade effekter för målgrupper för åtagandena ovan Förbättrad infrastruktur mellan kommunens folkbibliotek syftar till en kvalitetshöjning i service- och medieutbud för allmänheten på landsbygden. En analys av avstånden till närmaste folkbiblioteksservice avser att ge kunskap så att en kvalitetsgaranti avseende åtkomst till biblioteksservice kan ges såväl på landsbygden som i staden. Medverkan i planeringen av ett kulturkvarter innebär att intressen tas till vara för prioriterade grupper; barn och unga, personer med funktionsnedsättning och med annan språklig bakgrund än svenska. Indikatorer för uppföljning Målvärde 2015 Andel utlån av totalt utlånebestånd, % 57 % 59 % 70 % Andel aktiva lånekort i % av befolkningen 25 % 23 % 25 % kvinnor 63 % 63 % 63 % män 37 % 37 % 37 % Utnyttjandegrad av bibliotekets medier inköpta under året 76 % 85 % 70 % Antal arrangemang för barn och ungdom öka Folkbiblioteksverksamheten i Örebro kommun styrs av bibliotekslagen och av Örebro kommuns biblioteksplan. Förvaltningen medverkar till revideringen av den senare. Kommunens folkbiblioteksverksamhet ska spegla de behov och önskemål om biblioteksservice som allmänheten ställer på verksamheten. Det betyder att biblioteken måste 19

20 förhålla sig till såväl förändrad mediekonsumtion som nya kulturvanor hos allmänheten samtidigt som biblioteken ska vara en plats som verkar för det demokratiska samhällets utveckling och erbjuda ett medie- och tjänsteutbud som präglas av allsidighet och kvalitet. För att kunna svara mot allmänhetens behov och förväntningar arbetar förvaltningen med att komma med ett förslag till hållbar och långsiktig verksamhetsutveckling med mål att Örebro bibliotek blir ett av de mest uppmärksammade folkbiblioteken i landet. Hållbar tillväxt Biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Stadsbiblioteket ska därför vara fortsatt öppet på söndagarna och erbjuda regelbundna söndagsaktiviteter. Även på stadsdelsbiblioteken är olika aktiviteter viktiga, inte minst för barn och ungdomar. Medieutbudet är under ständig utveckling. Förutom det traditionella medieutbudet finns också ett elektroniskt utbud. Biblioteket ska förnya mediepolicyn och ta fram riktlinjer för mediearbetet. E-böcker och ljudböcker blir allt populärare till följd att kostnaderna kan skena iväg. Biblioteket ska följa e-boksfrågan och försöka hitta lösningar och avtal som innebär en lägre kostnad för utlån av dessa. Biblioteket ingår som en självklar samverkanspart i de olika samverkanskonstellationer som finns, t.ex. partnerskap och områdesgrupper, och verkar för att ingå som partner i ett samverkansprojekt kring sociala investeringar. Biblioteket ska utveckla samarbete med familjecentraler, förskolor, fritidsgårdar och föreningsliv kring läsfrämjande aktiviteter. Biblioteket ska fortsätta samtalen med grundskolorna i kommunen för att se vilka möjligheter det finns att skapa fler integrerade folk- och skolbibliotek. Biblioteket ska ta aktiv del i det fortsatta arbetet med ett kulturkvarter. Människors egenmakt Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Det är därför viktigt att biblioteken fortsätter att vara en demokratisk arena och mötesplats som är öppen för alla och har information och media på många språk. Stadsdelsbiblioteket i Vivalla ska få en profil som ett interkulturellt bibliotek och i sin verksamhet återspegla de språk som finns där. Biblioteket ska undersöka möjligheten att bli HBT-certifierat. Barns och ungas behov Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Biblioteket arbetar vidare med att särskilt uppmärksamma pojkars och unga mäns möjligheter till läsning. 20

21 Biblioteket ska i samarbete med det civila samhället genomföra aktiviteter riktade till barn och unga på såväl Stadsbiblioteket som stadsdelsbiblioteken. Biblioteket ska tillsammans med representanter för fritidsgårdar och enheten Fritid ungdom planera för, och genomföra samverkan för, befintliga och framtida kommunala kultur- och fritidscenter (Baronbackarna, Varberga, Norrby, Södra Ladugårdsängen m.fl.). Biblioteket ska samarbeta med grundskolornas skolbibliotekarier där folkbiblioteken står för läslust och skolbiblioteken för läsförståelse. Biblioteket ska påbörja arbetet med att implementera barn-bokslut. Trygg välfärd Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Biblioteken ägnar särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning och åt de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska. Biblioteket strävar efter att ordna så många aktiviteter som möjligt i samverkan med det civila samhället, särskilt på stadsdelsbiblioteken och på de integrerade folk- och skolbiblioteken. Förvaltningen informerar i samverkan med intresseorganisationer om utbudet av teckenspråkig verksamhet, såsom sagostunder på biblioteket. Biblioteket ska vara tillgängligt för alla och ha generösa öppettider. Bibliotekets verksamhet ska präglas av allsidighet och kvalitet. Biblioteket medverkar i firandet av Örebro 750 år genom arrangemang och bokpresentationer med anknytning till Örebroförfattare. Biblioteket ska under året genomföra en analys av den uppsökande verksamheten. Biblioteket ska arbeta med lässtimulans gentemot vuxna med särskilt fokus på prioriterade grupper (t.ex. teckenspråkiga, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska) i samarbete med civilsamhället. Biblioteket ska tillsammans med andra aktörer verka för att öka allmänhetens digitala delaktighet. Under året ska de landsbygdsbibliotek (Glanshammar, Garphyttan, Vintrosa och Odensbacken) som organisatoriskt överfördes till förvaltningen integreras med den övriga folkbiblioteksverksamheten i kommunen. Detta ska ske ur organisationsperspektiv samt i relation till de övergripande kommunala strategierna Verksamhetsplanering Konsumentjuridisk rådgivning Mål: Genom lättillgänglig och tillförlitlig konsumentinformation vara ett stöd för konsumenter att göra aktiva och medvetna val. 21

22 Under 2015 kommer verksamheten att bidra till målinriktad utveckling genom följande åtagande. Åtagande, utvecklingsaktiviteter Följs upp Genomföra en analys av rådgivarnas ärenden utifrån konsumentområde och könstillhörighet hos klienterna. Årsberättelse Förväntade effekter för målgrupper för åtagandena ovan Analysen ger ökade kunskaper kring konsumtionsvanor och de problem som kan uppstå mellan kunder och leverantörer. Därmed kan planeringen av verksamheten tydligare utgå från allmänhetens behov. Indikatorer för uppföljning Förebyggande och uppsökande arbete, konsumentvägledning. Antal platser/besökande Målvärde /547 24/250 Oförändrat Antal öppettillfällen/personer för juridisk rådgivning 31/254 31/185 Oförändrat kvinnor Oförändrat män Oförändrat Antal konsumentärenden (ny 2013) kvinnor män % 49 % % 47 % Den konsumentjuridiska rådgivningen ingick i Medborgarkontoret som gick över till Servicecenter Diskussioner har sedan dess förts med Kommunledningskontoret om rådgivarnas placering. I väntan på besked är enheten placerad i bibliotekets organisation fr.o.m Under året ska en analys av effekten av de konsumentjuridiska rådgivarnas organisatoriska placering genomföras. Hållbar tillväxt De konsumentjuridiska rådgivarna kommer under året att öka andelen arbete med förebyggande, informativa aktiviteter gentemot intresseorganisationer, företag och skolor. Detta kan ske genom att delta i och att samverka i nätverk. Erfarenheten visar att det är framgångsrikt att informera näringslivet om den konsumenträttsliga lagstiftningen. Det gör att det finns skäl att utveckla samarbetet med näringslivet ytterligare. Exempel kan vara City Örebro, köpmannaföreningen i Marieberg etc. Människors egenmakt Det förebyggande arbetet gentemot allmänheten sker under mottagningstider på kommunens servicecenter samt via telefon och e-post. De konsumentjuridiska rådgivarna finns tillgängliga för rådgivning till allmänheten på biblioteket i Vivalla. Arbetet med individuella ärenden i Vivalla kombineras med ett förebyggande arbete inriktat mot föreningar och boende i området. På sikt kan också ett liknande samarbete etableras i andra bostadsområden. Barns och ungas behov De konsumentjuridiska rådgivarna kommer under året att fortsätta arbetet med förebyggande, informativa aktiviteter till ungdomar. Trygg välfärd En stor del av den konsumentjuridiska rådgivningens ärenden blir alltmer komplicerade och komplexa. Vad det gäller exempelvis mobiltelefoner, surfplattor och datorer, är konsumenten Minska 22

23 i händerna på olika, mer eller mindre, anonyma serviceverkstäder vid en reklamation. Vid en reklamation av en bredbandsuppkoppling finns det flera olika tänkbara parter som har ansvar för felet, nätägaren, operatören, fastighetsägaren eller säljaren av apparaturen. I många ärenden handlar det om tvister där stora ekonomiska värden för konsumenten är inblandade. En av de särskilt utsatta grupperna är människor som inte kan svenska språket tillräckligt, och dessutom ofta har bristande kunskap vad det gäller vilka rättigheter och skyldigheter lagstiftningen ger konsumenten. En annan utsatt grupp är personer med funktionsnedsättning. För att möta dessa krav och utifrån att ett stort antal ärenden inom dessa områden finns, avser rådgivarna ta del av juridisk fortbildning inom telekomområdet, bilhandel, verkstadstjänster samt hantverkstjänster. För att möta behoven hos personer med annat modersmål än svenska erbjuds konsumentjuridisk rådgivning i närområdet. Den konsumentjuridiska rådgivningen i bostadsområdet Vivalla kommer att marknadsföras mer målinriktat under Rådgivarna kommer att arbeta med att uppmärksamma de särskilda rättigheter som kan uppstå i samband med avtal, för personer med funktionsnedsättning. En viktig del i det förebyggande arbetet är massmedier. Vi vill höja vår närvaro i massmedier för att den vägen öka konsumenternas kunskap angående konsumenträtten Verksamhetsplanering Kulturskola Mål: Ge fler barn och ungdomar möjlighet till kulturskapande aktiviteter under skoltid och fritid. Under 2015 kommer verksamheten att bidra till målinriktad utveckling genom följande åtagande. Åtagande, utvecklingsaktiviteter Följs upp Skapa feriepraktikplatser för sommarlediga ungdomar Delår 2 Bidra med aktiviteter i jubiléet, Örebro 750 år Årsberättelse Öka samverkan med det civila samhället Årsberättelse Analysera behov och innehåll i uppdraget Kultur för lust och lärande Årsberättelse Utveckla verksamheten El Sistema i Oxhagen i samverkan med övriga berörda förvaltningar Årsberättelse Utveckla verksamheten Musikul för 7-8-åringar till en tvåårig verksamhet Årsberättelse Medverka i det fortsatta arbetet med ett kulturkvarter Årsberättelse Kulturskolan ska utreda möjligheten att erbjuda ämnesundervisning i någon av våra större stadsdelar. Årsberättelse Förväntade effekter för medborgare/målgrupper för åtagandena ovan Meningsfull fritid för fler. Kulturskolan bidrar till ökad måluppfyllelse i skolan, fler får kännedom om Kulturskolans verksamhet, fler yngre barn får möjlighet att delta i verksamheten. 23

24 Indikatorer för uppföljning U U A A 3899 Målvärde 2015 Oförändrat Totalt antal barn och unga som nås av Kulturskolan i undervisning och aktiviteter Antal elever -8 år som nås av Kulturskolans undervisning. Ny Andel elever i åldersgrupp 9 19 som deltar i Kulturskolans ämneskurser av möjliga i åldersgruppen 12 % 11 % Oförändrat Andel elever i åldersgrupp 9 (20)19 som deltar i Kulturskolans undervisning (p-mål) av möjliga i åldersgruppen 22 % 20%* Oförändrat Antal elever/termin som deltar i Kulturskolans ämneskurser Oförändrat Andel flickor 67 % 67 % Oförändrat Andel pojkar 33 % 33 % Oförändrat Antal elever/termin som deltar i Kulturskolans undervisning Oförändrat Andel barn och ungdomar från de stora stadsdelarna i Kulturskolans: ämneskurser (p-mål) 4,5 % 5,5 % Oförändrat flickor 5 % 6 % Oförändrat pojkar 4 % 5 % Oförändrat undervisning (p-mål) 12 % 12 % Oförändrat * Kulturskolan når lika många barn, men antalet barn i åldersgruppen har ökat med personer. Hållbar tillväxt Kulturskolan ska fortsätta utveckla kvaliteten i verksamheten för att ge fler barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid. Kulturskolan samarbetar idag med universitetet i ett gemensamt internationaliserings- och kvalitetsarbete. Detta samarbete kan fördjupas för att ytterligare dra nytta av erfarenheter kring till exempel sociala musikprojekt och kursplaner i kulturskolor. Kulturskolan ska bidra till den regionala utvecklingen genom att implementera den regionala kulturplanen och fördjupa sitt samarbete med andra kommuner i regionen. Kulturskolan ska delta i Region Örebro läns fokusgrupper. Örebro firar 750 år under Jubileet kommer att vara huvudtema i flera större evenemang under året som till exempel musikalföreställningen och nationaldagsfirandet. Utredningen om ett eventuellt kulturkvarter fortsätter. Kulturskolan ska delta aktivt i planeringsarbetet tillsammans med Stadsbiblioteket och undersöka förutsättningarna för en större samverkan i framtiden. Människors egenmakt För att nå nya grupper och ge ungdomar möjlighet att pröva olika kulturuttryck ska Kulturskolan fortsätta utveckla samarbeten med skolor och fritidsgårdar. Kulturskolan ska vara aktiv i nätverk, samordning och samarbeten med föreningar, studieförbund, andra kulturutövare och länets musik- och kulturskolor. Kulturskolans verksamhet för döva och hörselskadade är en del i åtagandet Europas teckenspråkiga huvudstad. Det är även viktigt att öka samverkan och integrering inom 24

25 Kulturskolan så att den teckenspråkiga verksamheten blir en naturlig del i verksamheten. Kulturskolan ska arbeta aktivt för att nå gruppen teckenspråkiga barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. I flera av Kulturskolans ämnen finns det en ojämn fördelning mellan pojkar och flickor. Kulturskolan ska arbeta aktivt med lärarrekrytering och förebilder för att uppmuntra barn och ungdomar till att välja alla ämnen, oavsett kön. Barns och ungas behov Kulturskolan ska fortsätta sitt samarbete med fritidsgårdar och fritidsklubbar och utveckla sitt nätverk i det civila samhället för att ge barn och unga, oavsett bakgrund, möjlighet att pröva på olika kulturyttringar. Genom fler aktiviteter i stadsdelarna får fler människor kännedom och kunskap om Kulturskolans verksamhet. Kulturskolan ska vara aktiv i att stötta andra aktörers verksamheter för barn och ungdomar inom olika konstformer. Under året kommer fritidsgården i Haga att flytta till Oxhagen. Det innebär att Kulturskolans verksamhet med steelpan, slagverk och den teckenspråkiga fritidsgården behöver nya lokaler. Kulturskolan ska i samverkan med Lokalförsörjningsavdelningen hitta nya arenor för att utveckla denna verksamhet. Kulturskolan har ett stort uppdrag för att ge både barn och pedagoger i skolan bättre verktyg till ökad måluppfyllelse i skolan och ge barn möjlighet att prova olika kulturuttryck. Verksamheterna har utvecklats under många år och förändrats på olika sätt. Idag arbetar Kulturskolan med Kulturteam, Musik och rörelse, Kultur för lust och lärande, Steelpan och Dans i skolan. Det är viktigt att verksamheten kontinuerligt följs upp av både och Barn och utbildning i samverkan. Därför riktas under 2015 särskild uppmärksamhet mot en analys av behov och innehåll i uppdraget Kultur för lust och lärande. Det finns också stora möjligheter att utveckla verksamheten Dans i skolan. Under 2015 ska Kulturskolan starta undervisningen i det treåriga projektet El Sistema på Hagaskolan och Blåmesens förskola. I arbetet ingår även att Kultur- och fritidsförvaltningen ska samverka med andra förvaltningar inom ramen för sociala investeringar och partnerskapet för att ge fler barn en meningsfull fritid och minska det sociala utanförskapet i Oxhagen. Kulturskolan ska även undersöka förutsättningarna för samarbete i liknande form med fler studieförbund, förskolor och skolor. Kulturskolan ska fortsätta utveckla verksamheten med musik och rörelse i grupp för yngre barn (7 8 år). Trygg välfärd Kulturskolan söker nya vägar att möta barn och ungdomar som tidigare inte har varit engagerade i någon kulturell aktivitet. I arbetet är grundskola, gymnasium och det civila samhället viktiga samarbetspartner. Kulturskolan ska vara aktiv för att bidra till fler möten mellan barn och unga i både nätverk och aktiviteter i de stora stadsdelarna. 25

26 4.3.6 Målgruppernas uppfattning om tjänsterna Mål: Nöjda medborgare Under 2015 kommer verksamheten att bidra till målinriktad utveckling genom följande åtagande. Åtagande, utvecklingsaktiviteter Genomföra enkätundersökning bland bibliotekets besökare Kulturskolan ska genomföra en elevenkät Följs upp Årsberättelse Årsberättelse Indikatorer för uppföljning Målvärde 2015 Nöjdhetsindex saknas 83 % >80 % Andel nöjda elever, Kulturskolan 99 % 99 % >80 % Fritidsgårdar (p-mål) (index1-5) 4,64 4,62 >4,0 bemötande (gott) flickor 4,65 4,64 >4,0 bemötande (gott) pojkar 4,63 4,61 >4,0 Tillgänglighet 4,32 4,22 >4,0 flickor 4,25 4,40 >4,0 pojkar 4,4 4,05 >4,0 Inflytande och påverkan 4,2 4,35 >4,0 flickor 4,30 4,30 >4,0 pojkar 4,10 4,40 >4,0 26

27 5 Planering för god ekonomisk hushållning (GEH) Det finns lagkrav på kommunen att ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ekonomisk hushållning uppnås om kommunen utför sin verksamhet väl, kan betala för den och inte skjuter över betalningsansvaret på framtiden. Driftnämnderna har motsvarande krav att planera verksamhetsårets verksamhet utifrån god ekonomisk hushållning. I programplanen anges de indikatorer som utgör nämndens mål för god ekonomisk hushållning. Se bilaga 4. 27

28 6 Resursplanering 6.1 Ekonomi Kommunens budget ska vara i balans vid årets slut. När program- och driftsnämnder ser risker för ett överskridande ska åtgärder omedelbart vidtas. Ekonomiska styrprinciper för nämndens budgetram Kompensation för volymökningar I driftbudgetramen för år 2015 har medel för volymökningar kompenserats till programområde Samhällsbyggnad för ökade driftkostnader till följd av ökade kapitalkostnader. 2. Kompensation för löneöversyn och indexuppräkningar I driftbudgetramarna för 2015 är kompensation utlagd dels för överhäng från 2014 års löneöversyn, dels för nya generella lönenivåer från 1 april Medel för lönepolitiska prioriteringar därutöver finns reserverade inom kommunstyrelsen. Detta motsvarar full kompensation för nu kända och bedömda löneökningar. Kompensation för övriga indexmässiga kostnadsökningar kommer att fördelas ut när underlag finns. 3. Ny hyresmodell Från 2015 införs en ny hyresmodell baserad på kommunens självkostnad. Internhyran består fortsättningsvis av kommunens externa hyreskostnad kompletterad med kalkylmässiga påslag för de kostnader som lokalförsörjningsavdelningen bar, t ex glaskross och visst underhåll. Utöver det kommer nämnderna att belastas med faktisk kostnad för el i de fall den inte ingår i den externa hyreskostnaden samt sophämtning. Övergången till självkostnadshyra medför förändringar i nämndernas kostnader för lokaler. Dessa neutraliseras genom motsvarande justeringar av driftbudgetramarna. Köpkraften för respektive nämnd kommer genom detta att vara oförändrad. 4. Övrigt Internräntan för år 2015 är oförändrad 3 procent. Det interna personalomkostnadspålägget för år 2015 är oförändrat 39,46 procent. 5. Omprövningskrav En förutsättning för den föreliggande ekonomiska planen är att nämnderna gör en genomgång av sin verksamhet och identifierar effektiviseringsmöjligheter inom ansvarsområdet. 28

29 6.1.2 Ekonomiska nyckeltal planering för effektivitet Indikatorer för uppföljning Målvärde 2015 Verksamhetens ramavvikelse +0,3 mnkr +0,6 mnkr >/=0 Kostnad per lån (alla media), kr, bibliotek 40,54 49,20 Oförändrat Kostnad per besök i kr, bibliotek, tidningar, webb, nedladdningar 17,22 Oförändrat Kostnad per elev Kulturskolan, kr Förh till index Avgiftsfinansieringsgrad Kulturskolans ämneskurselever 12 % 12 % Oförändrat Driftnämndens samlade ekonomi Nämndens budgetram för 2015 uppgår till tkr. Ramen inkluderar löneökningsmedel för Utöver budgetramen väntas medel gällande tillväxtsatsningsmedel för Tegelbruket överföras med tkr till nämnden. En ny hyresmodell införs i kommunen från och med Den förändrade hyresmodellen innebär för nämnden en kostnadsminskning på tkr. Detta är justerat i budgetramen. Budgetjusteringar har skett på grund av ny nämndorganisation inom kommunen. Bibliotek och fritidsgårdar från Tysslinge, Glanshammar och Östernärke överförs till och budget för dessa överförs. Förvaltningskontoret upphör i sin nuvarande form och resurser överflyttas till Tekniska förvaltningen där ett gemensamt förvaltningskontor för hela programområdet har inrättats. I samband med beslutad budgetram har nämnden fått ett omprövnings-/effektiviseringskrav på tkr. Omprövningskravet är under 2015 tillfälligt minskat med 300 tkr, vilket återläggs som ett effektiviseringskrav på nämnden För att möjliggöra en finansiering av flytten av fritidsgården i Haga centrum till Oxhagen enligt beslut i nämnden november 2014 har ytterligare 100 tkr behövt lösas inom nämndens ram. Kostnaden uppstår med delårseffekt under För 2016 blir den totala årskostnaden för flytten 370 tkr. Ett fortsatt arbete kring effektiveringskravet sker under Förslag effektiviseringar Lokaler, stadsbibl. vån. 4 samt helårseffekt Hjalmar Bergmansalen Minskning bidrag hyresfria lokaler Minskad adm. m.m. Fritid ungdom, ändrat upplägg MMP Allmän reducering centrala medel Allmän reducering Biblioteket SUMMA EFFEKTIVISERINGAR 880 tkr 200 tkr 230 tkr 180 tkr 20 tkr tkr I lokaleffektiviseringen ingår helårseffekt av uppsägningen av Hjalmar Bergmansalen som togs över av ny hyresgäst under andra halvåret Här ingår också uppsägning av de lokaler som tidigare har använts för medborgarkontor och processledarna. Då inget behov längre fanns av lokalerna uppstår inga egentliga konsekvenser av den lokaleffektiviseringen. Bidraget för hyresfria lokaler minskas med 200 tkr och budgeten överensstämmer då med den utbetalning som skedde Detta innebär då att kompensationen för fri lokalupplåtelse stannar på 2014 års nivå. Den minskade budgeten för administration på Fritid ungdom leder till ett minskat utrymme för kompentensutveckling och mindre möjlighet att 29

30 stödja gemensamma fritidsgårdsarrangemang, men verksamheten bedömer att de, med nya arbetssätt, kan genomföra kompetensutveckling och arrangemang på ett tillfredställande sätt. Ett förändrat upplägg på prisutdelningen och arrangemanget för Millencolin Music Prize ger en besparing på 40 tkr. Utöver effektiviseringskraven sker inom Biblioteket åtgärder för att lösa frågan kring de ökade kostnaderna för e-böcker, vilket kommer att innebära tillfällen med begränsad åtkomst till e-böcker. Överföringen av de integrerade folk- och skolbiblioteken i Tysslinge/Vintrosa, Glanshammar och Östernärke kan få till effekt ökade kostnader för biblioteksverksamheten i och med ökade kostnader för biblioteksinfrastrukturen. Biblioteket eftersträvar därför att formalisera överenskommelser om biblioteksservice med andra kommunala och ickekommunala aktörer och civilsamhället. Under hösten 2014 fick Kulturskolan en chef som på heltid kan ägna sig åt Kulturskolan, varför en producenttjänst har minskats till en tidsbegränsad deltidstjänst. För att nå en budget i balans utreds nu om producentuppdraget kan integreras i ledningsorganisationen. Det kan innebära att Kulturskolan förlorar befintlig professionell produktionskompetens, men kan också leda till att de utåtriktade produktionerna får en tydligare koppling till den pedagogiska ledningen. Inom Bio Roxy pågår ett arbete med att anpassa verksamheten efter den budgetram som gäller, då Bio Roxy under lång tid har haft ekonomiska underskott. Ett arbete pågår för att i slutet av året kunna presentera en förändring av organisationen. Inom programnämnden kvarstår ett utrymme för indexuppräkningar vid entreprenader. Entreprenader finns inom nämndens verksamhet och kompensation för uppräkning kommer att begäras så snart aktuella index finns fastställda. Planeringsreserven för 2015 föreslås bli 370 tkr. Denna kan användas för politiska satsningar av engångskaraktär och oförutsedda kostnader under året Politiska prioriteringar Nämnden beslutade i november 2014 om en flytt av Haga fritidsgård. Denna flytt beräknas medföra en kostnad på cirka 370 tkr per år. Detta ska hanteras inom nämndens budget. Flytten beräknas ske under hösten 2015 och kostnaden för året beräknas bli 100 tkr (delårseffekt) Enheternas budgetramar Kolumn Budget 2014 Justering engångsmedel Lönekomp Justering ny hyresmodell Förändrad organisation Tillväxtsatsning Övriga budgetförändringar Effektivisering Budget 2015 Nämnd Förv.ledning och förv kontor Landsbygdsenhet Bibliotek Fritid Ungdom Allmänkulturenhet varav allmänkultur varav Konsthallen varav Bio Roxy varav Hjalmar Bergmanteatern varav Open Art Kulturskola Ofördelade lönemedel Planeringsreserv Nettokostnad

31 Kolumn 1 Här redovisas respektive enhets budgetram Kolumn 2 Från programnämnden har avdrag gjorts gällande utredning skatepark, 300 tkr och överfört resultat från 2013, 87 tkr. Engångsmedel gällande Landsbygdsenheten 575 tkr återgår till programnämnden. Till planeringsreserven har 369 tkr återförts gällande beslutade engångsmedel Kolumn 3 I kolumnen fördelas tre månaders kompensation, helårseffekten, för 2014 års löneavtal samt nio månaders kompensation för löneavtal Kolumn 4 En ny hyresmodell införs i kommunen från och med Beräkningar är gjorda på nya hyreskostnader vilka innebär en kostnadsminskning på tkr. Budgeten minskas med motsvarande belopp. Kolumn 5 Budgetjusteringar på grund av ny nämndorganisation och förändrad organisation gällande förvaltningskontoret. Till Biblioteket överförs tkr gällande biblioteksverksamhet Tysslinge, Glanshammar och Östernärke. Till Fritid ungdom överförs tkr gällande fritidsgård Glanshammar, Östernärke och fritidsgårdsentreprenad Tysslinge. Landsbygdsenheten upphör. Från förvaltningskontoret överförs tkr till Tekniska förvaltningen, 600 tkr till Fritidsnämnden och 540 tkr till Allmänkulturenheten p.g.a. förändrad organisation. Budgetramen för Landsbygdsenheten 780 tkr flyttas till den nya landsbygdsnämnden. Kolumn 6 Justering gällande tillväxtsatsningsmedel Tegelbruket. Medel för ett kvartal återstår i budgeten och ytterligare medel för tre kvartal kommer att överföras till nämnden i samband med beslut kring överfört resultat. Kolumn 7 Fritid ungdom tillförs 100 tkr gällande delårseffekt för ökade kostnader i samband med flytten av Fritidsgården från Haga Centrum till Oxhagen. Från Programnämnden tillförs medel för brandskyddsåtgärder kulturskolan 292 tkr (helårseffekt), Open Art tkr samt teckenspråkig scenkonst 400 tkr. Kolumn 8 Effektiviseringar enligt avsnitt Kolumn 9 Enheternas budgetramar Ekonomi investeringar Det är nämndernas ansvar att säkerställa att finansiering av ökade driftkostnader finns innan en investering påbörjas. Driftbudgetmedel för påbörjade objekt kommer inte att beviljas i efterhand. 31

32 Från och med 2015 ska samtliga inventarieinköp som överstiger ett halvt basbelopp (d.v.s kr) och håller mer än tre år hanteras som en investering. Jämfört med tidigare år när gränsen gick vid ett helt basbelopp kommer nämnden att behöva ett utökat inventarieanslag. Ett investeringsutrymme för 2015 finns i en inventariepott på tkr på programnämnden för senare fördelning till driftnämnderna. De kapitalkostnader som dessa för med sig ska rymmas inom den egna budgetramen. Nämnden har begärt överfört investeringsutrymme på tkr. Detta består av medel för konstutsmyckning av kommunens fastigheter (2 438 tkr), riktade medel för IT-satsning och Äventyrshall i Tegelbruket (663 tkr), förväntat kultur- och fritidscenter i Varberga (500 tkr) och reinvesteringsutrymme (514 tkr). Utöver detta begärs investeringsutrymme för 2015 på 200 tkr för reinvestering av inventarier inom Biblioteket. Nämndens kommande behov av fastighetsinvesteringar kan lösas om beslut tas om Kulturkvarter. 6.2 Medarbetare Örebro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunens personalstrategiska arbete ska bidra till verksamhetens utveckling genom ett tydligt och framåtsyftande ledarskap. Detta samtidigt som medarbetarna ges inflytande över sin egen situation Medarbetare planering för utveckling och resultat Medarbetare som resurs för nämndens verksamhet Under 2015 kommer verksamheten att bidra till målinriktad utveckling genom följande åtagande. Åtagande, utvecklingsaktiviteter Fortsatt arbete med kompetensförsörjningsplanen Arbetsmiljöcertifiering av chefer Förväntade effekter för medborgare/målgrupper för åtagandena ovan Öka service, tillgänglighet för medborgarna Följs upp Årsberättelse Årsberättelse Indikatorer för uppföljning Målvärde 2015 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 90,6 90,6 Öka Timavlönad personal 11 9,34 Minska Antal arbetsmiljöcertifierade chefer Ej mätt Ej mätt Öka Medarbetarna ska utgöra en effektiv resurs i verksamheternas tjänster till brukare/medborgare. De gemensamma prioriterade personalstrategierna för hela Örebro kommun är uppdelade i följande områden: kompetens- och ledarförsörjning, bemanningsstrategiskt arbete, arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och ickediskriminering, lönebildning, arbetsgivarens varumärke och regional samverkan. Genom att arbeta med aktiviteter inom personalstrategierna bidrar driftnämnden till Örebro kommuns utveckling och mål och till att vara en attraktiv arbetsgivare. 32

33 För att säkra att resursen medarbetare används på rätt sätt för att bidra till verksamhetens mål krävs att organisationen skapar förutsättningar för engagemang. Forskning visar att medarbetarengagemang är en av de viktigaste förutsättningarna för en organisations förmåga att nå goda resultat. De nyckeltal som följs inom s verksamhet är timavlönad personal och den genomsnittliga sysselsättningsgraden. Den timavlönade personalen finns främst inom verksamheterna Bibliotek och Kulturskola. Timavlönad personal tas i första hand in vid kortare sjukfrånvaro för att kunna bemanna verksamheterna. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden finns som en aktivitet i kommunens jämställdhets- och ickediskrimineringsplan för Kompetens- och ledarförsörjning I den kompetensförsörjningsplan som har tagits fram i Kultur- och fritidsförvaltningen har ledningsgruppen prioriterat följande yrkesgrupper, fritidsledare, bibliotekarier, biblioteksassistenter, processledare vid Biblioteket, chefer vid Fritidsenheten och lärare inom Kulturskolan. En organisation är i ständig utveckling och flera av uppdragen för förvaltningens enheter har under en relativt kort tid förändrats, vilket medför nya kompetenskrav på medarbetarna. Bemanningsstrategiskt arbete Det bemanningsstrategiska arbetet med rekryteringar i framtiden, kommer att innebära förändrade kravprofiler utifrån att de flesta yrkesgrupperna arbetar direkt mot medborgarna. Det handlar om ökade krav på bemötande, service, tillgänglighet samt ny teknik. Arbetsmiljö och hälsa Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågorna genom att följa de gemensamma riktlinjer och direktiv som finns för Örebro kommun. Att det systematiska arbetsmiljöarbetet fullgörs har förvaltningen granskat och dokumenterat i tillsynsrapporten för intern kontroll Samtliga chefer i förvaltningen ska genomgå en utbildning för att bli arbetsmiljöcertifierad. Jämställdhet och ickediskriminering Förvaltningen följer upp relevanta aktiviteter som finns i Örebro kommuns jämställdhetsoch ickediskrimineringsplan för Lönebildning I det fortsatta arbetet med kompetensförsörjningsplanen kommer lönebildningen för de berörda grupperna att ses över. Det är ett arbete som kommer att ske i samarbete med personalavdelningen samt genom omvärldsbevakning med exempelvis andra jämförbara kommuner i landet. Örebro kommuns varumärke Nämnden bidrar till att Örebro kommuns varumärke stärks genom olika arrangemang som genomförs inom verksamhetsområdet. Ett annat exempel är olika nätverksträffar och erfarenhetsutbyten m.m. som medarbetarna deltar i. 33

34 Regional samverkan Kulturskolan har ett uppdrag att bidra till den regionala utvecklingen genom att implementera den regionala kulturplanen och fördjupa sitt samarbete med andra kommuner i regionen. Detta sker genom regelbundna nätverksträffar, gemensamma fortbildningar och gemensamma elevaktiviteter. Under året kommer Kulturskolan att utreda förutsättningarna för fördjupad samverkan. Verksamheten Fritid ungdom har gemensamma utbildningsdagar och erfarenhetsutbyten för sina medarbetare tillsammans med andra kommuners fritidspersonal. Förvaltningschefen ingår ett projekt för regional utveckling där övriga deltagare i projektet kommer från Region Örebro Län, universitetet samt kollegor från Örebro kommun. 6.3 Lokaler Kommunens lokaler har stor betydelse för verksamheternas möjlighet att lyckas med sina uppgifter. Det är viktigt att kommunen har en lokalförsörjningsprocess som är effektiv och som säkerställer att verksamheterna har tillgång till ändamålsenliga lokaler, att lokalerna förvaltas kostnadseffektivt samt utvecklas utifrån verksamheternas aktuella behov. Åtagande, utvecklingsaktiviteter Följs upp Ombyggnad av dans- och teaterlokaler på Teaterhuset Markurell, Fredsgatan 9 Delår 2 Förväntade effekter för medborgare/målgrupper för åtagandena ovan Mer ändamålsenliga lokaler för dans- och teaterelever, minskad lokalkostnad. Indikatorer för uppföljning Målvärde 2015 Lokalyta per besök på fritidsgård (besök per vecka) 2,0 m 2 1,75 m 2 Oförändrat Lokalyta per besök biblioteket 0,01 m 2 0,01 m 2 Minska Lokalyta per elev kulturskolan 1,18 m 2 1,26 m 2 Minska För god ekonomisk hushållning krävs ett effektivt lokalutnyttjande. En översyn av lokalbehovet sker kontinuerligt och samverkan med andra aktörer eftersträvas. Lokalytor ses ständigt över och det finns en strävan efter att lokaler ska användas även på de tider då nämndens egen verksamhet inte har behov av dessa lokalytor. Lokaler samutnyttjas därför med andra delar av kommunen samt föreningar. Under 2014 inrättades och tillsattes en ny tjänst som lokalstrateg gentemot programområde Samhällsbyggnad på Lokalförsörjningsavdelningen. I och med detta inleddes det arbete som under 2015 ska resultera i en organisation med processer och rutiner för framtagandet av en 4-årig lokalförsörjningsplan för programområdet. Teaterhuset Markurells genomgår en ombyggnation som innebär att ytterligare en danssal kommer till och funktionella personalutrymmen skapas. Ombyggnationen sker i etapper för att inte påverka verksamheterna och kommer att vara slutförd till skolstart hösten Bildandet av ett kultur- och fritidscenter sker i Varberga, vilket innebär att fritidsgården och stadsdelsbiblioteket ska samlokalisera i fritidsgårdens nuvarande lokaler. Odenskolan genomgår en ombyggnation som medför att fritidsgården får nya lokaler inom skolan, vilket i sin tur skapar möjligheter för ett utökat samarbete med biblioteket. 34

35 6.4 It-verktyg Information är grunden för ett fungerande samhälle. Utan tillförlitlig information uteblir bra utbildningsmöjligheter. Tillgång till tillförlitlig information är tätt sammanflätat med inflytande och möjlighet att påverka. IT är idag en integrerad del av samhället. Människors möjlighet att styra sina liv efter sina egna förutsättningar ökar med tillgång till digitala tjänster. För att skapa digitala tjänster krävs en fungerande informationshantering och ett fungerande IT-stöd. Tillgång till bra digitala kommunikationsmöjligheter är en förutsättning för att kunna ta del av det digitala samhället. Med utvecklad informationshantering öppnas möjligheter. Kommunen ska arbeta aktivt för att skapa e- förvaltning som bland annat ger effektiv handläggning och ökar inflytandet i den demokratiska processen. Ur ÖSB 2015 It-verktyg som resurs för verksamhet Kulturskolan Under 2015 kommer verksamheten att bidra till målinriktad utveckling genom följande åtagande. Åtagande, utvecklingsaktiviteter Följs upp Genomföra behovsanalys och förstudie för en lärplattform med administrativa verktyg. Årsberättelse Förväntade effekter för medborgare/målgrupper för åtagandena ovan Bättre kommunikation mellan Kulturskolans verksamhet och medborgare, effektivare administration Kulturskolan ska inleda arbetet med att utveckla en lärplattform med administrativa verktyg för schema, närvarohantering och kommunikation med elever och föräldrar. En behovsanalys och förstudie ska genomföras under

36 7 Planeringsförutsättningar för s verksamhet Omvärldsförändringar Befolkningsökning 6-15 år Örebro Nordost Nordväst Sydväst Sydost Östernärke Källa: Örebro kommuns statistikdatabas, , s verksamheter har ett fokus på barn och unga. Ökningen sedan 2010 fram till 2014 har varit fler barn i åldrarna 6 15 år med den största ökning inom skolområde sydost. För perioden beräknas ökningen bli fler barn. Totalt en ökning med barn. 36

37 7.2 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Planering Befolkning Totalt antal invånare, Örebro kommun öka kvinnor öka män öka Kulturverksamhet Sökta och beviljade kulturföreningsbidrag 28/24 25/23 25/23 27/27 23/23 Sökta och beviljade kulturprojektbidrag 52/38 61/53 69/56 59/47 60/33 Besök på bio Roxy, offentlig föreställn Fritidsverksamhet Antal sökta och beviljade Ung-pengbidrag /94 91/64 öka flickor beviljade /33 19 öka pojkar beviljade /61 45 oförändrat Andel besök på fritidsgårdarna flickor 38 % 40 % 38 % 43 % 40 % 60 % pojkar 62 % 60 % 62 % 57 % 40 % 60 % Stadsdelutveckling/Medborgardialog Antal möten i områdesgrupper >60 Antal barn o unga i de stora stadsdelarna som nås av Kulturskolans aktiviteter oförändrat Bibliotek Antal medielån * oförändrat kvinnor oförändrat män oförändrat institution/verksamhet oförändrat Antal sommarjobb Fritid ungdom** oförändrat flickor oförändrat pojkar oförändrat Kulturskolan oförändrat flickor oförändrat pojkar oförändrat Anställda Antal tillsvidareanställda oförändrat kvinnor oförändrat män oförändrat Antal visstidsanställda oförändrat kvinnor oförändrat män oförändrat Antal timavlönade, årsarbetare 10,6 9,7 11 9,34 minska kvinnor 4,9 4,2 4,3 3,37 män 5,7 5,5 6,8 5,97 Arbetstid Genomsnittlig sysselsättningsgrad, % 90,65 89,9 90,6 90,6 öka kvinnor 90,52 89,4 90,9 90,3 öka män 90,85 90,6 90,2 91,0 öka Entreprenader (KFUM, Trädet, Tegelbruket, Fritidsgårdar Tysslinge) oförändrat * I summan ingår enbart boklån. Utlån av e-medier är , varav är e-böcker med en kostnad av 20 kr/styck. ** Minskningen av feriepraktikanter 2013 för Fritid ungdom beror på att Markbacken (Tegelbruket), KFUM (kollo) och Kulturhuset inte längre ingår i enheten 37

38 Bilagor Bilaga 1 Processen för styrning, uppföljning och utveckling av Örebro Örebro kommun huvudsakliga uppdrag är att erbjuda välfärd, service och tjänster av hög kvalitet till kommunens invånare, i livets olika skeden. Ett annat viktigt uppdrag är att ha en ledande roll i arbetet att utveckla Örebro och Örebroregionen i samverkan med andra aktörer kort sagt att stärka kommunens varumärke för att understödja tillväxt, ökad sysselsättning och därmed en stärkt välfärd. För att lyckas med detta krävs en god styrning av verksamheten. Nedan redogörs för hur Örebros styrmodell för perioden är utformad. Processen för styrning och uppföljning ska stödja verksamheternas arbete med att utnyttja resurserna effektivt och tillhandahålla tjänster med god kvalitet. Övergripande struktur för mål- och resultatstyrning Styrningen sker utifrån fyra strategiska områden. Till respektive strategi knyts en rad målområden som gäller för hela perioden Varje år ska målen mätas av mot de av kommunfullmäktige beslutade indikatorerna. Mellan 2012 och 2015 har inga formuleringsformuleringsförändringar skett i styrmodellen. Däremot arbetar kommunen ständigt med att anpassa indikatorerna för vad som ska mätas och hur det mäts. Detta för att driva arbetet med att fullfölja styrmodellens intentioner på ett så bra sätt som möjligt. För att strategierna ska ge kommunen kraft krävs det att hela kommunkoncernen jobbar mot de angivna målen. Uppföljningen inom kommunen ska visa måluppfyllelse för både ansvariga driftnämnder, programnämnder och helheten. Uppföljningen ska innehålla en analys över sambanden mellan vidtagna åtgärder och uppnådda resultat samt vilka förbättringsåtgärder som verksamheten planerar för kommande budgetår. 38

39 Bilaga 2 Uppföljning av resultat Nämndernas verksamhetsplaner med budget Uppdrag till nämnderna Prestationsbaserade ersättningar Programnämnderna ansvarar för att resursfördelningen så långt det är möjligt utgår från faktiskt utförda prestationer oavsett om verksamheten är konkurrensutsatt eller inte. När en verksamhet upphandlas eller om kundval erbjuds behövs en neutral och tydlig grund för hur resurserna fördelas. Ersättning till externa utförare ska fördelas på samma grunder som till en kommunal utförare. Inom berörda verksamheter krävs en resursfördelningsmodell som bygger på mer detaljerade bakgrundsfaktorer, volymmått och så vidare. Resursfördelningsmodeller fastställs och tillämpas av respektive programnämnd. Nämndernas program- och verksamhetsplaner Av denna Övergripande Strategi med Budget, (ÖSB) framgår planperiodens strategiska områden mot vilka nämnderna och bolagen ska sträva. Följande handlingsplaner ska därtill finnas med som en grund vid utformandet av nämndernas och bolagens åtaganden i program- och verksamhetsplaner. * Miljöprogram, fastställd av fullmäktige. * Drogpolitisk handlingsplan, fastställd av fullmäktige. * Tillgänglighetsplan En stad för alla, fastställd av kommunstyrelsen. * Handlingsplan för samverkan med det civila samhället, fastställd av kommundirektören. * Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan, fastställd av kommunstyrelsen. * Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer, fastställd av fullmäktige Inom en given total resursram är det extra viktigt att väga samman de olika delarna och eftersträva en verksamhetsplanering som svarar upp mot de strategiska områden, perspektiv och intresseområden på ett sätt som tillgodoser behoven av helhet. Nämnderna ansvarar för att uppfylla sin del av uppföljning och rapportering av verksamheten enligt kommunens uppföljningsrutiner. Servicegarantier Servicegarantier är kommunens verktyg för att ange för medborgarna vilken service- /kvalitetsnivå de kommunalt finansierade tjänsterna har. Servicegarantierna fastställs av programnämnderna. Programnämnderna svarar för att etablera, analysera, revidera, ta bort och lägga till garantier. Uppföljningsdokument Nämndernas resultat följs upp av programnämnden/kommunstyrelsen tre gånger per år genom två delårsrapporter och en årsberättelse. Delårsrapport med prognos 1 Delårsrapport med prognos 1 utifrån ekonomin ska göras för driftsnämndens verksamhet till och med april. Nämnderna ska i delårsrapporten redovisa delårsresultat med en första 39

40 prognos för helåret tillsammans med en beskrivning och eventuella förslag till åtgärder till det ekonomiska resultatet och målen för god ekonomisk hushållning. Dessutom ska nämnderna redovisa åtgärder och effekter utifrån uppdraget att förnya, förenkla och förbättra verksamheterna. Delårsrapport med prognos 2 Delårsrapport med prognos 2 ska göras för driftsnämndens verksamhet till och med augusti. Nämnderna ska i rapporten redovisa ekonomiskt delårsresultat samt ekonomisk prognos för året. Prognos lämnas också för indikatorerna som avser god ekonomisk hushållning, övriga indikatorer, målvärden samt nämndens bidrag till utvecklingen av kommunens fyra strategiska områden. Då resultaten inte bedöms som tillräckliga ska förslag på åtgärder redovisas. Nämnden gör även en självskattning av prognostiserat resultat enligt resultatbedömningsmodellen i kap 4. Årsberättelse Årsberättelsen görs efter verksamhetsårets slut. Nämndernas ska i årsberättelsen redovisa årsresultat tillsammans med en beskrivning av orsaker till det ekonomiska resultatet. Nämnden ska också mäta måluppfyllelse av målen för god ekonomisk hushållning, resultaten för nyckeltal och indikatorer och viktiga händelser. Nämnden ska analysera och bedöma nämndens totala resultat och utveckling för verksamhetsåret. Analysen ska också innehålla hur nämndens verksamhet har bidragit till utvecklingen av kommunens fyra strategiska områden. Om resultaten inte uppnås ska förslag på åtgärder redovisas för kommande år. Dessutom ska nämnden göra en självskattning av resultatet enligt resultatbedömningsmodellen i kap 4. Tillsyn för kommunens internkontroll Nämnderna ska inför varje år enligt tidsplan besluta om en granskningsplan för uppföljning av den interna kontrollen. Valet av granskningsåtgärder i granskningsplanen ska föregås av en dokumenterad analys av väsentlighet och risk. Nämnderna ska senast i december rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämndernas verksamhetsområde till kommunstyrelsen. Resultatet av driftnämndernas internkontroll sammanfattas i årsberättelsen. 40

41 Bilaga 3 Organisationsschema är underställd Programnämnd samhällsbyggnad. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar mot två nämnder, Fritidsnämnden och. Förvaltningen är organiserade i fem enheter och en stab med kultur- och fritidschef samt utvecklingschef och en chefsstödjare. 41

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Kulturupplevelser talar till flera av våra sinnen och ger oss möjlighet att förstå och beröras på flera nivåer. Det är viktigt att man både får uppleva

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Kulturplan för Dals-Eds kommun 2014-2016

Kulturplan för Dals-Eds kommun 2014-2016 Kulturplan för Dals-Eds kommun 2014-2016 Kulturplanens syfte Kulturplanen syftar till att ge en strukturerad och samlad bild av vilken inriktning arbetet ska ha inom kulturområdet de närmaste åren. Utgångspunkten

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för Ung Peng-stöd

Riktlinjer för Ung Peng-stöd Tjänsteskrivelse 2012-11-20 KFN 2012.0063 Handläggare: Nina Simonen Kultur- och föreningsnämnden Riktlinjer för Ung Peng-stöd Sammanfattning Ung Peng är ett ekonomiskt stöd från Karlskoga kommun till ungdomar

Läs mer

SV Hallands verksamhetsplan 2015

SV Hallands verksamhetsplan 2015 SV Hallands verksamhetsplan 2015 Inledning Det övergripande målet, är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter. Detta ska ske genom en stark

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA INNEHÅLL Kulturpolitisk bakgrund...3 Kulturens roll i samhället...4 Vision & ledord...6 Sammanfattning...6 Kulturpris och Kulturstipendium...7 Kulturarvet...7 Biblioteket...8 Barn- och Ungdomskulturen...8

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns

Läs mer

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Sverigedemokraterna Eskilstuna

Sverigedemokraterna Eskilstuna Sverigedemokraterna Eskilstuna Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsplan 2015 2 Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Besparingar, prioriteringar och mål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen...

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG FÖR ÅR 2014 TILL Kultur och fritidsnämnden

KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG FÖR ÅR 2014 TILL Kultur och fritidsnämnden KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG FÖR ÅR 201 TILL Kultur och fritidsnämnden INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL. VERKSAMHETSMÄSSIGA MÅL ENLIGT KF-BESLUT. MÅL OCH SATSNINGAR 5. RAPPORTERING 6. 7.

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer