den av ens att sköta det ekonomiska systemet och än mindre de ekologiska och sociala system som är ännu viktigare för vår överlevnad. Nu står vi där.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "den av ens att sköta det ekonomiska systemet och än mindre de ekologiska och sociala system som är ännu viktigare för vår överlevnad. Nu står vi där."

Transkript

1 Inledning 12 Den gyllene regeln som den formuleras i Bibeln är Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. (Matt. 7:12). Den återfinns på olika sätt i de flesta religioner och livsåskådningar. t.ex. i hinduismen: Detta är summan av plikterna: Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig. (Mahabharata 5:17) Kan vår, de rika ländernas, livsstil tillämpas av sju, eller rentav tolv, miljarder människor och framtida generationer, utan att skada ekosystemen eller vår egen mänsklighet på ett oåterkalleligt sätt? Det är en av utgångspunkterna för den här boken. Man skulle kunna kalla den för en global gyllene regel. Är svaret på frågan nej kan vi inte anse att vår livsstil är uthållig och då borde vi ta konsekvenserna av detta. Människan är en storartad kolonisatör. Hon har spridit sig och nästan överallt lyckades hon hitta en ekologisk nisch. I många av dessa nischer var hennes plats väl definierad och hennes antal reglerades av begränsningar i den naturliga miljön, och hon saknade ofta möjligheter att på ett radikalt sett förändra denna. Därför var traditionella samhällen vilka levde på samlande, jakt och fiske relativt stabila. I och med jordbruket inleddes en ny fas. Människan ändrade ekosystemen i mycket större utsträckning än tidigare, det ledde också till förändringar i samhällsorganisationen med uppkomst av härskare och slav. Jordbrukssamhället var på många sätt känsligare för störningar, och effekterna kunde vara dramatiska för mänskligheten. Jordförstöring var ett återkommande skäl till samhällens kollaps eller gradvisa nedgång. Pest och andra epidemier samt missväxt av nyckelgrödor kunde plötsligt kasta mängder av människor in i svält. Nästa betydande förändring var när människan började tygla fossil energi. Detta frigjorde henne från att i grund och botten vara beroende av sin egen metabolism och biomassa som hon tog från andra i naturen; hon kunde nu sätta otroliga resurser i arbete. Ekosystemen omskapades i en aldrig tidigare skådad utsträckning. Detta sammanföll med industrialisering och införandet av en kapitalistisk marknadsekonomi. I och med industrialismen utökades människans kontroll av naturen i princip till alla hörn av klotet. Vi åker längre, klättrar och flyger högre, dyker och borrar djupare, allt för

2 Inledning 13 att hitta mer resurser att exploatera. Det leder till en kraftig utökning av de områden som sätts i direkt tjänst av människan, framförallt skogar och hav. Industrialismen gav också nya redskap till den jordbrukande människan. I första steget kraft och doningar för att utöka åkerarealen (järnplogar), men alltefterhand fler och fler maskiner vilka ökar arbetsinsatsen per människa. Dessa följs av en kraftig ökning av insatserna av energi, så att jordbruket från att tidigare varit en nettoproducent av energi blir till en stor nettoförbrukare av energi. Vårt moderna samhälle har frigjort människan och skapat ett enormt välstånd. Det har inneburit en ständigt ökad arbetsproduktivitet, vi kan tillverka mer per arbetstimme. Gamla fördomar och förtryck har brutits ned och frihet och mänskliga rättigheter har ökat kraftigt. Detta var mycket konkret och välkommet för livegna och andra former av förtryckta. Tanken om alla människors lika värde är i alla fall i teorin universellt accepterad. Det finns flera komponenter i vårt moderna samhälle vilka alla bidragit till denna utveckling. Men helt centrala är den politiska demokratin, kapitalismen och vårt stora utnyttjande av extern energi, främst i form av fossil energi, och av andra naturresurser, samt industrialismen med en långt driven arbetsdelning. Men vi har nått en punkt där systemet uppvisar starkt minskad marginalnytta. Det som tidigare var en positiv kraft, det rastlösa sökandet efter nytt land, nya områden att kolonisera, frigörelsen av människan från traditioner; bejakande av individen över gemenskapen, en långt driven arbetsdelning och att allting skall kunna köpas och säljas på en marknad, allt detta bidrar nu till förstörelse. Mer kapitalism, mer olja och kol, fler skorstenar var bra slagord under 1800-talet, de var fortfarande bra i stora delar av världen under 1900-talet, men idag är det färre och färre områden vilka behöver det. Hillevi Helmfrid och Andrew Haden sammanfattar viktiga trender i skriften Efter oljetoppen: Sedan 1950 har oljeutvinningen tiofaldigats, och den sammantagna ekonomiska aktiviteten i världen sexfaldigats. Samtidigt har koldioxidutsläppen fyrfaldigats, världens befolkning blivit 2,5 gånger större och den ekonomiska klyftan mellan de 20 % fattigaste och de 20 % rikaste mer än fördubblats [ ] Det globala socioekonomiska och ekologiska systemet befinner sig alltså i mycket snabb förändring och förändringstakten ökar oupphörligen. Detta innebär att vi lever i ett labilt system. Min avsikt är att belysa detta närmare men också att göra en tydligare koppling mellan den ekologiska krisen, vårt välbefinnande, vårt samhälle och det ekonomiska systemet, kapitalismen. Jag sammanfattar de mest kritiska punkterna nedan:

3 14 I n ledn i ng 1. Vår relation till naturen präglas av ett överutnyttjande av råvaror och naturresurser. Förvisso visar vår historia att vi har en anmärkningsvärd förmåga att komma över begränsningar i vår naturliga miljö, men likväl så är vårt utnyttjande av både mineralresurser och alla levande resurser, med sitt ursprung i fotosyntesen, nu på en sådan nivå att det helt enkelt inte kan anses uthålligt. Det kan uttryckas på olika sätt som att vi snart når den s.k. oljetoppen, att vårt ekologiska fotavtryck redan är en och en halv jord eller att vi redan tar nästan hälften av hela biosfären i direkt anspråk. 2. Vi har släppt loss kemikalier utan att vi har en aning om hur de påverkar oss. Vi äter mediciner och livsmedelstillsatser och vi sprutar bekämpningsmedel på vår mat. Vi har väldigt liten kunskap om de långsiktiga effekterna på oss själva av den cocktail av kemikalier vi sprider, och ännu mindre vet vi hur den påverkar vår livsmiljö. 3. Den största ekologiska utmaningen representerar den påverkan vi har på de tjänster vi får, tills nu helt gratis, från naturen, s.k. ekosystemtjänster. Vi vet att vårt frisläppande av växthusgaser, i stort en effekt av utvinningen av fossila bränslen och nedbrytning av naturresurser, kommer att leda till kraftiga förändringar av klimatet, med stora materiella och mänskliga kostnader till följd. Utöver det har vi orsakat kraftig utarmning av den biologiska mångfalden, av själva livets väv här på jorden. Vi manipulerar andra livsprocesser, som t.ex. kvävecykeln, i en skala och på sådant sätt att det kommer att leda till plötsliga kriser. 4. Den produktions- och produktivitetsrevolution, vilken vi förklarar med entreprenörskap, kapitalismens överlägsenhet och individens strävan efter egen vinning kan i lika hög grad tolkas som ett resultat av en sak: tillgång till extern energi, främst fossilt bränsle. Men energikällorna börjar sina och energianvändningen är orsak till flera direkta problem, mest uppenbart växthuseffekten. Minst lika allvarligt är att energin är själva motorn i nästan all annan resursförbrukning och i nedbrytningen av ekosystemtjänsterna. 5. Systemet har inte tillräckliga självkorrigerande återkopplingar för att hålla inkomstskillnader i schack, utan det enda som kan hålla det igång är en ständig ekonomisk tillväxt så att de i botten trots allt får det lite bättre varje år. Det här är inte i första hand ett ekonomiskt problem, utan ett socialt och moraliskt problem. Skillnaden mellan verkligheten och retoriken, där alla sägs vara lika mycket värda och ha samma möjligheter, är helt enkelt för stor.

4 Inledning Trots en exempellös tillväxt under två århundraden har det ekonomiska systemet inte lyckats lyfta två miljarder människor ur absolut fattigdom. Den kapitalistiska utvecklingsmodellen var mest framgångsrik i de länder vilka industrialiserades först, följt av länder vilka haft olika komparativa fördelar i något utvecklingssteg. Men stora delar av mänskligheten står utanför den utvecklingen, både de individer som lämnats vid sidan av i de industrialiserade länderna och de länder vilka saknar komparativa fördelar att exploatera. På samma sätt som inte alla samhällen kunde genomföra övergången från fångstsamhällen till jordbruk, så kan många samhällen idag inte genomföra övergången till det kapitalistiska samhället för att de saknar de rätta förutsättningarna. 7. De värderingar, beteenden och mekanismer, vilka bildar kapitalismens fundament, står i kontrast till en harmonisk utveckling av samhället. Konkurrens sätts framför samarbete, egenintresse framför solidaritet och engagemang för andra, privategendom ställs mot samhällsintresse, individualism sätts emot hänsyn, exploatering i stället för förvaltning eller omvårdnad. Ja, hela samhället skall böja sig för den förment värderingsfria, och därmed objektiva och på så sätt rättvisa marknaden, i stället för att styras av subjektiva och känslosamma värderingar. Vi får ett samhälle vars roll är att tjäna marknaden och en marknad vars roll är att tjäna vissa individers kortsiktiga intressen. 8. Det ligger säkert i människans natur att vara lite missnöjd, att vilja ha mer, att utforska nya möjligheter. Utan de egenskaperna hade vi nog aldrig blivit människor. Det ligger i samhällets väsen att tygla dessa egenskaper så att de fortfarande gynnar oss alla. Med kapitalismens övertagande av samhället fungerar inte dessa begränsningar längre och vi blir alla fångna i ett ekorrhjul av ständigt ökad konsumtion. Denna konsumtion, driven av flera av faktorerna ovan, har gjort oss friskare, klokare, vackrare och mer nöjda till att börja med, men den har sedan länge passerat en gräns där mer saker inte betyder mer välbefinnande. I stort kan man se kapitalismen, både det ekonomiska systemet och de värderingar som det bygger på och förespråkar som en kolonisationens system och ideologi. Det handlar om kolonisering i klassisk mening, dvs. erövring av andra kulturer och länder, men det handlar lika mycket om en kolonisering av större och större delar av naturen. Vår exploatering av naturen är nu i det närmaste total och inte nog med det, vi tär på kapitalet av råvaror som bio-geosfären byggt upp under miljoner år, så att vi blir fattigare varje år. Tvärt emot den förhärskande meningen så klarar inte den s.k. osynliga han-

5 16 I n ledn i ng den av ens att sköta det ekonomiska systemet och än mindre de ekologiska och sociala system som är ännu viktigare för vår överlevnad. Nu står vi där. Vi har nått vägs ände. Det finns inget kvar att kolonisera. Därför måste vi ersätta de mekanismer och den logik som drev oss hit med nya tankesätt, som är mer anpassade till där vi befinner oss nu. Många av de önskvärda förändringarna har redan börjat om än ofta i liten skala. Systemskiften sker oftast efter små gradvisa förändringar, även de som ibland manifesteras av plötsliga händelser, som Roms fall för de invaderande vandalerna 455, den franska revolutionen 1789, eller Berlinmurens fall tvåhundra år senare. Ett femtiotal länder har nu stabiliserade, eller till och med minskande befolkningar, flera av dessa uppvisar också mycket måttlig ekonomisk tillväxt. Ekologiskt jordbruk, passivvärme, el-cyklar och solenergi representerar teknisk utveckling, vilken är bättre anpassad till ett resurssnålt samhälle. Det vilda hittar nya former att samleva med människan och människan hittar nya former att samleva med det vilda. Intresset för lokal samverkan och direkt demokrati och andra deltagande organisationsformer är stort. På det internationella planet ser vi mycket mer dynamik och utveckling inom det civila samhällets plattformar för samarbete än inom de ramar som finns för nationalstaters samarbete. Slutligen så har en värderingsförändring börjat, där fler och fler människor vill hoppa av ekorrhjulet och se till det som verkligen kan skänka välbefinnande. De värderingsförändringarna förstärks av förändringar i befolkningens ålderssammansättning. Det handlar inte om att med kommando skapa ett nolltillväxtsamhälle eller att tvinga människor att bo i självförsörjande byar, det handlar om att frigöra människans skaparkraft från en idévärld, som har gjort mycket gott, men som inte har något att ge oss för framtiden. Medan den rika världen skulle må bra av att dra in bältet några snäpp, så lever fortfarande många människor i en fattigdom utan de mest grundläggande bekvämligheter. Viktigare än något annat är att fattiga på Etiopiens landsbygd får kontrollera sin mark, att de får elektriskt ljus, rent vatten och fungerande sanitära arrangemang, att den kinesiske bonden får säga vad han vill och bo var han vill utan att riskera straff, att den afghanska flickan inte måste bära burka och kan arbeta med vad hon vill och gifta sig med vem hon vill och att brasilianska jordlösa får del av landets enorma resurser. Som en motbild till den kapitalistiska ideologin erbjuder jag Trädgården Jorden. Trädgården jorden uttrycker att vi betraktar vårt klot som en trädgård som vi tar hand om. Vi måste helt enkelt gå tillbaks till Eden. Men vi kan inte längre göra det som de oskyldiga varelser vi var, när vi drevs därifrån. Vi kan inte längre vara där som jämlikar med giraffen, moroten och fåret. Vare sig vi vill eller inte så är jordens, Edens, framtid helt beroende av oss, och inte bara vårt eget utan också de andra arternas öden är i våra

6 Inledning 17 händer. Vi kommer att behöva intensifiera utnyttjandet av vissa delar av trädgården jorden. Om vi inte gör det så kommer vi inte ha råd att låta andra områden nyttjas mindre intensivt. Med intensifiering menas inte att vi skall föröda mer resurser. Tvärtom, vi skall gå en väg av intensifiering på alla plan, där kretslopp är den ledande principen. På samma sätt som vi skapar olika rum i en trädgård, skall vi göra det i trädgården jorden. En del rum är vår stadsmiljö, den bör vara tät och intensiv. Andra rum är det vilda, där håller vi en låg profil, men vi måste dock intervenera här och var för att korrigera sånt som naturen inte längre kan korrigera. Mellan de två extremerna finns en rad olika typer och grader och mänsklig skötsel. Där finns extensiva, halv-vilda jordbrukstyper, vilka inte producerar så väldigt mycket mat, men väldigt många ekosystemtjänster. Där finns skogar som inte bara producerar skog utan svamp, bär, vilt och annat som vi utnyttjar på hållbart sätt samt för många olika ekosystemtjänster. Där finns också intensivt odlade åkrar, mer som trädgårdsodling, en del i växthus. Dessa är nära städerna och präglas av intensiv, men klok och effektiv användning av resurser och ett intensivt utbyte av resurser med staden. Min framställning är upplagd så här: I del 1 ges en kortfattad beskrivning av mänsklighetens utveckling. Man bör inte diskutera dagens situation eller framtiden utan att ha ett perspektiv bakåt. Vi är fortfarande i mångt och mycket en produkt av vår historia och även om vi vill tänka på oss själva som moderna är det påtagligt hur fast vi är i konventioner, både vad gäller vårt tänkande och hur vi lever. Min beskrivning av historien tar fasta på att ekonomiska drivkrafter har spelat liten roll för mänsklighetens utveckling och att marknaderna och pengarna var marginella fenomen ända fram till medeltidens stadsstater, medan däremot de ekologiska förutsättningarna, den tekniska utvecklingen och sociala förhållanden var helt avgörande, både för samhället i stort och för individens agerande och värderingar. Med införande av jordbrukskulturen följde privategendom, eliter, förtryck, statsreligion och en rad andra institutioner vilka präglade världen för en lång tid. Kapitalismen kom med en enorm frigörelse av människan från tidigare bojor, men samtidigt underkastades hon en ny, enklare men inte mindre grym logik, producera eller dö. Med kapitalismen så blir inte bara hela varudistributionen uppbyggd runt en marknad, utan denna marknad tar så småningom, i många små och några stora steg, över hela samhällskroppen. I stället för att marknaden tjänar samhället och mänskligheten i stort tjänar samhället marknaden. Betydelsen av fossil energi för de senaste två hundra årens utveckling kan inte nog betonas. Det är osannolikt att något ens i närheten av den utveckling som vi sett skulle ha kunnat ske som ett resultat av kapitalism eller industria-

7 18 I n ledn i ng lisering utan fossil energi. Lika lite som de tidigare civilisationerna skulle ha kunnat utvecklas utan jordbruket. Enklast förstår vi kanske betydelsen genom att översätta de energimängder vi ställt till vårt förfogande till mänsklig arbetskraft. Med det synsättet har vi 200 miljarder slavar som arbetar för oss men det fina är att vi inte behöver föda dem alls. Industrialismen är sättet denna energi används på, på samma sätt som segelfartygen under lång tid var det främsta sättet att använda vindenergi på, och den öppna elden för matlagning fortfarande i våra dagar är det vanligaste sättet att använda bioenergi. Leo Tolstoj skriver i inledningen till Anna Karenina (Tolstoj 1925) att Alla lyckliga familjer är varandra lika, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt speciella sätt. Från denna litterära prestation har formulerats Anna Karenina-principen, som i stort betyder att för att allt skall vara bra behöver en hel rad villkor vara uppfyllda, men för att något skall vara dåligt räcker det med att bara någon faktor är fel. Vi kan tillämpa denna princip också när vi diskuterar samhällets utveckling. I del 2 och del 3 diskuteras olika faktorer vilka är kritiska för vår existens och vårt välbefinnande. Del 2 beskriver många av de miljömässiga och försörjningsmässiga utmaningar som mänskligheten står inför. Dessa utmaningar kan i stort grupperas i överutnyttjande av resurser, förgiftningar av oss själva eller naturen och i påfrestningar av hela ekosystem och de tjänster dessa gör oss. Som drivkrafter i alla de processer som orsakar dessa utmaningar finns användningen av fossil energi och befolkningstillväxten. Jordbruket behandlas ingående på grund av den centrala roll jordbruket har för vår överlevnad. Jordbruket tar upp stora delar av planetens yta och hur vi driver det har stor betydelse för mängder av kritiska processer och de tjänster som levererades av den natur som fanns där innan åkern måste ersättas. Jordbruket är också i sig mycket känsligt för störningar i de stora ekologiska cyklerna (med klimatet som ett mycket tydligt exempel) och jordbruket producerar vår mat, men skall också i ökad utsträckning producera bioenergi och ekosystemtjänster. Syftet är inte att vara heltäckande, det finns åtskilliga utmaningar vilka inte beskrivs, t.ex. nedbrytning av ozonskiktet och avskogning. Jag introducerar också den syn på naturen som vägleder mig, en syn som är i opposition till den kapitalistiska synen på naturen som råvarukälla och soptipp men också i opposition till de djupekologiska idéerna om att människan är ett djur som alla andra och tanken att naturen reglerar sig själv på ett sätt som är gott. Del 3 ägnas åt den sociala organism vi skapat, samhället. Jag introducerar samhället som en del av den mänskliga organismen, uppfostran och kultur som en del av evolutionen, men något som lyfter oss över både genernas och

8 Inledning 19 självintressets kortsiktighet och närsynthet. Om vi ser vårt samhälle som en meta-människa, som en utökning av individen, försvinner den eviga motsättningen mellan arv och miljö, vårt samhälle är då en del av människan och kultur, värderingar och normer och andra miljöfaktorer är lika mycket samhällets genetiska kod, som förs vidare från generation till generation. Många av utmaningarna för vårt samhällssystem och ekonomin har ett starkt samband med, och uppvisar likheter med, de utmaningar vi har i förhållande till naturen. De handlar t.ex. om hur vårt samhälle saknar självreglerande mekanismer för vitala funktioner. De ekonomiska systemen är robusta men trots det så upplever vi återkommande ekonomiska kriser. Samtidigt så pågår miljö- och resursrelaterade kriser överallt på jorden. Men deras effekter får inte lika mycket uppmärksamhet, när de i själva verket borde vara fokus för vårt handlande. Visst är en kollaps av fisket en större tragedi än lånekrisen år Våra räkenskaper reflekterar bara de parametrar som vi har kommit överens om att bokföra, och vi har blivit så vana att bara se de ekonomiska faktorerna som betydelsefulla. Det handlar om oss människor. I det moderna samhället har vi anammat så mycket arbetsbesparande teknik, men trots det så verkar vi bara ha mindre och mindre tid. Vi hetsar oss igenom både arbetsliv och fritid. Blir vi lyckligare? Det finns faktiskt ingenting som tyder på det. Precis som med naturresurserna så redovisas inte mänskligt välbefinnande särskilt noggrant. Det är lite av en restpost, något man kan diskutera när alla ekonomiska diskussioner är färdiga. Varför blev det så? Även de mest materialistiskt inriktade av oss älskar och vill bli älskade, njuter av en god bok eller musik, ser skönhet i de fallande löven, bara för att ta några exempel. I själva verket är dessa saker mycket viktigare än det rent materiella. Att leva i ett samhälle, i ett socialt sammanhang, är väsentligt för alla människor och investeringar i det sociala kapitalet kan vara bland de mest effektiva för att skapa grunderna för lycka och välbefinnande. Stora delar av mänskligheten, cirka 900 miljoner, lever i yttersta fattigdom (mindre än en dollar om dagen), och 2 miljarder lever på mindre än två dollar om dagen. Åttahundrafemtio miljoner är direkt undernärda. Medellivslängden är under femtio år i 32 länder. I stora drag så finns fattigdomen i det som vi kallar utvecklingsländer, nästan alla av dem var kolonier till europeiska länder för hundra år sedan. Det finns dock anmärkningsvärd fattigdom också i länder som USA. Trots all retorik så har inte det kapitalistiska systemet lyckats utrota fattigdomen. Skillnaderna i välstånd förefaller inte alls utjämnas utan öka, vilket självfallet långsiktigt är helt ohållbart. Avsnitten om ekonomi och hur samhället fungerar kan vara provokativa i en tid där kapitalismens slutliga seger har utropats, och alla eventuella alternativ är diskrediterade. Trettio år av miljöpolitik visar, trots all retorik om grön eko-

9 20 I n ledn i ng nomi, att kapitalismen som samhällssystem inte har förmågan att hantera det faktum att naturresurserna är begränsade. Femtio år av diskussioner, bistånd och åtgärder för utveckling visar också att den globala ekonomin inte erbjuder någon enkel väg till framgång och kanske ingen väg alls för de länder vilka kommit på efterkälken. Att jag kritiserar den uppblåsta självbilden av kapitalismen betyder inte att jag håller med om det mesta av den anti-kapitalistiska demagogin. Framför allt köper jag inte konspirationsteorierna där feta gubbar i cylinderhatt (möjligtvis gradvis ersatta av slanka, botoxade och topptrimmade kvinnor i dräkt) medvetet förstör natur och misshandlar arbetare. Visst händer sådant ibland, men för det mesta är det bara tankemönstren och de spelregler som ställts upp som gör att ett visst handlande är lönande som gör att sådant händer. Jag diskuterar globalisering, och pekar på de vinster och en del problem, som den inneburit. För mig är frågan om globalisering i första hand en frihetsfråga, friheten att överskrida de godtyckliga gränserna som har sitt ursprung i auktoritära och krigiska nationalstater. Den friheten bör inte gälla bara varor och kapital utan i ännu högre grad människor. Det finns vissa områden av stor betydelse för vår framtid på planeten vilka jag inte behandlat här, det gäller till exempel skogsbruket, hur vi bygger den fysiska miljö där majoriteten av mänskligheten bor, staden, och den idémässiga utvecklingen. De är alla viktiga, men bokens omfattning är redan mycket stor och jag tror inte att de i sak skulle förändra bokens huvudsakliga teser. I del 4 finns en summering av slutsatser och handlingsalternativen. Vid det laget torde det stå klart att jag tvivlar på att vi kan lösa de utmaningar vi har inom ramen för det kapitalistiska paradigmet. Jag visar på en rad trender, vilka också pekar i riktning mot förändringar. Särskilt viktiga är de demografiska förändringarna och de förändringar i värderingar som kan hänföras till dem. Jag pekar på betydelsen av samhället för människans välbefinnande. Det är i samhällets organisering som vi skall söka nycklarna till hur vi skall organisera oss i framtiden. Av de fyra sfärerna marknaden, staten, det civila samhället och det privata, så har kapitalismen stärkt marknaden och det privata samt förändrat statens roll. Framtiden ligger inte i att låta staten ta över produktion och distribution, utan att vidareutveckla olika former av lokal förvaltning, att låta det civila samhället spela en större roll. Politiken diskuterar saker som skattesatser och marginella justeringar i de mekanismer som finns. Men de stora utmaningarna är att börja förändra de självförstärkande processer som finns, och ännu mer att utmana hela de tankesystem som är grunden för vår syn på samhället. Jag misstror utopier, men jag ger i alla fall en del idéer om hur ett radikalt annorlunda system skulle kunna se ut. Det ser jag som ett projekt under arbete, vilket förhoppningsvis kan växa sig starkare genom reaktioner jag får av läsare till boken.

10 Inledning 21 Låt mig förklara hur jag använder några begrepp som används på många ställen i boken. Kapitalism och marknadsekonomi. I dagens debatt är det sällan någon som ställer sig upp och försvarar kapitalismen, de flesta av kapitalismens förespråkare föredrar att tala om marknadsekonomi.1 På något sätt så känns kanske kapitalismen som lite negativt värdeladdat. Jag använder i denna framställning oftare ordet kapitalism än marknadsekonomi, i några fall det ekonomiska systemet. När jag började studera frågan förvånades jag över hur dåligt definierade de är. Min användning är sådan att marknadsekonomi beskriver ett mer begränsat system än kapitalism. En marknadsekonomi kan i princip handla om köp och försäljning av varor och tjänster, men behöver inte innefatta saker som lönearbete, privat ägande av naturresurser (mark), ränta, finansiellt kapital som också kan köpas och säljas, bolag som ägandeform (inte som organisationsform). Alla dessa är viktiga delar av kapitalismen. Utöver det så har kapitalismen en stödjande ideologi, den om hur människor agerar i sitt egenintresse och hur summan av detta agerande genom den osynliga handen trots allt blir ganska gott. Det är kapitalism. Minskad marginalnytta. Detta koncept finns inom en rad discipliner, till exempel ekonomi och jordbruk. I jordbruk kan det betyda att en teknik eller ett insatsmedel skall användas i lagom mängd och om det används i för stora doser så avtar nyttan med det, ja i vissa fall kan det vara rent skadligt. Det är uppenbart om vi talar om vatten. Det är oftast en mycket lönande investering att använda konstbevattning. Men vid en viss mängd så behöver grödan inget mer och vi slösar vatten. Fortsätter vi lite till så kan vi rent av skada grödan. Detsamma kan gälla användning av konstgödsel eller jordbearbetning. Man kan också applicera konceptet på mänsklig välfärd. Det är otvivelaktigt så att om man är utfattig och på svältgränsen så uppskattar man en ökad inkomst. De första tio tusen kronorna i årsinkomst innebär ett stort språng, från absolut fattigdom till en situation där barnen överlever, där en dålig dag eller en olycka inte innebär död. När man redan tjänar tvåhundratusen kronor så är den direkta nyttan av tiotusen kronor mer mycket liten. Den handlar då om att man kan välja ett fyrstjärnigt hotell i stället för ett tvåstjärnigt på nästa semesterresa med maken och de 1,7 barnen. Vi kan se minskad marginalnytta i stora samhällsprocesser och hela tekniska komplex. Utbyggnaden av transportapparaten är ett tydligt exempel på att mer inte är bättre. Detsamma gäller sjukvården. De länder som satsar mest på sjukvård är inte de som har 1 Det finns de som inte hycklar t.ex. Johan Norberg med Till världskapitalismens försvar (Norberg 2001).

11 22 I n ledn i ng bäst sjukvård. Användningen av fossil energi för att driva några vattenpumpar och en generator för ett sjukhus ett helt år ger en oändligt större nytta för samhället än att samma mängd energi används för att familjen Svensson skall kunna åka på bilsemester i Norge. I vårt eget samhälle skulle resonemanget kunna tillämpas på välfärdsstatens skyddsnät, vilka ibland kanske passiviserat medborgarna. Man kan säga att konceptet med minskad marginalnytta helt enkelt upprättar det svenskarna vetat jämt att lagom är bäst till respektabel teori att tillämpa på alla områden. Tekniska komplex och utvecklingskomplex. Det finns många olika diskussioner där man diskuterar vilken faktor som kom först. Ta till exempel övergången från fångstsamhälle till jordbrukssamhälle. Jag gör mig av med myten att jordbruket uppstod ur en svältsituation, där människor blev tvingade att börja med jordbruk för att de inte fick nog mat. Men varför blev de så jordbrukare? Jag hävdar att de blev bofasta därför att de levde i en särskilt rik zon där man inte behövde flytta runt, att de bildade klasser vilket gjorde att ledarna ackumulerade kapital, att religioner infördes (vilka stödde en hierarkisk samhällsordning), att slaveri infördes; att jordbruk infördes och boskap tämjdes, att en strikt könsordning skapades, att arbetsdelning utvecklades, att krig började föras, att man behövde försvarsanläggningar och ledare, att ny teknik togs i bruk, till exempel livsmedelskonservering och bevattning. Men man kan fråga vilken av dem kom först. Jag önskar att jag visste det, men i brist på ett entydigt svar så kan vi beskriva dem som utvecklingskomplex med självförstärkande processer. I dessa utvecklingskomplex behövs alla delar och de förstärker varandra. En liknande diskussion finns i den mindre skalan för olika typer av tekniska komplex. Kolbrytning ångmaskin järnväg industrier hör alla ihop. Det ena föder det andra. Alla fanns oberoende av de andra, men hade begränsad betydelse tills de kom ihop i ett kraftfullt teknisk komplex. Det ligger nära tillhands att säga att det är kolbrytningen som var den viktigaste faktorn. Men ångmaskinen behövdes för att öka kolbrytningen, och fabriker fanns sannerligen tidigare också. Det kan vara klokt att undvika att säkert hävda att det var en drivkraft som avgjorde ett skeende. Det viktiga är att se att olika saker hänger ihop med varandra. Med denna inledande diskussion hoppas jag att läsaren undviker att bli onödigt irriterade på att jag skulle ange fel faktor som avgörande. Att vara överens om vilken faktor som är helt avgörande är bara nödvändigt om man vill föra argumentet att man måste ändra just den faktorn för att förändra sakernas tillstånd för framtiden. Lika lite som man kan förenkla analysen av historien till en enfrågekausalitet, kan vi tro att framtiden kan bestämmas av att vi vill ändra en faktor. Samtidigt är det inte säkert att bara

12 Inledning 23 för att en faktor var avgörande i ett skede att den också skulle vara avgörande i ett annat. Begreppet självförstärkande processer (positiva återkopplingar) är också ganska nära besläktat med de två ovanstående diskussionerna. Låt mig ge några exempel. När klimatet blir varmare på grund av växthusgaser kan det stimulera processer vilka i sin tur förstärker det hela, till exempel att tundran smälter och metangas avgår i stora mängder. Ett annat exempel är hur de riktigt rika har blivit så mycket rikare de senaste 50 åren. Det beror helt enkelt på att framgång föder framgång och att pengar följer den som redan har pengar, vilket visar sig även i den lilla skalan där bara den som har tillgångar kan låna pengar och på så sätt föröka sina tillgångar. Ett annat exempel på hur självförstärkande processer fungerar är de återkommande bubblorna och krascherna i ekonomin. Konflikten om Israels ockupation av palestinsk mark, eller konflikterna i samband med Jugoslaviens upplösning uppvisar också tydliga tecken av en självförstärkande process. De självförstärkande processerna är ofta farliga för stabiliteten, oavsett om vi pratar om ekonomiska, ekologiska eller sociala processer.

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 11: Lars Wilderäng

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 11: Lars Wilderäng Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 11: Lars Wilderäng Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Mitt säkra kort. Förord

Mitt säkra kort. Förord Mitt säkra kort Förord Instruktionerna som du nu kommer att läsa fungerar förutsatt att du följer dem till punkt och pricka. Du kommer att tjäna från 10.000 till över 100.000 kronor per månad beroende

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Stadga för det Europeiska gröna partiet

Stadga för det Europeiska gröna partiet Stadga för det Europeiska gröna partiet Grundläggande principer för det Europeiska Gröna Partiet Antaget vid EGP: s andra kongress Genève, 13-14 oktober 2006 Vilka vi är De europeiska Gröna står för en

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

16 Budskapskudde I. Information lagras i hela hjärnan och har flera olika minnesfunktioner.

16 Budskapskudde I. Information lagras i hela hjärnan och har flera olika minnesfunktioner. vii INLEDNING I begynnelsen var allt mörkt. Inga doftljus brann. Det regnade i miljontals år och jorden täcktes av enorma oceaner. Enkla organiska föreningar utgjorde det första livet på jorden och därmed

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer