den av ens att sköta det ekonomiska systemet och än mindre de ekologiska och sociala system som är ännu viktigare för vår överlevnad. Nu står vi där.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "den av ens att sköta det ekonomiska systemet och än mindre de ekologiska och sociala system som är ännu viktigare för vår överlevnad. Nu står vi där."

Transkript

1 Inledning 12 Den gyllene regeln som den formuleras i Bibeln är Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. (Matt. 7:12). Den återfinns på olika sätt i de flesta religioner och livsåskådningar. t.ex. i hinduismen: Detta är summan av plikterna: Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig. (Mahabharata 5:17) Kan vår, de rika ländernas, livsstil tillämpas av sju, eller rentav tolv, miljarder människor och framtida generationer, utan att skada ekosystemen eller vår egen mänsklighet på ett oåterkalleligt sätt? Det är en av utgångspunkterna för den här boken. Man skulle kunna kalla den för en global gyllene regel. Är svaret på frågan nej kan vi inte anse att vår livsstil är uthållig och då borde vi ta konsekvenserna av detta. Människan är en storartad kolonisatör. Hon har spridit sig och nästan överallt lyckades hon hitta en ekologisk nisch. I många av dessa nischer var hennes plats väl definierad och hennes antal reglerades av begränsningar i den naturliga miljön, och hon saknade ofta möjligheter att på ett radikalt sett förändra denna. Därför var traditionella samhällen vilka levde på samlande, jakt och fiske relativt stabila. I och med jordbruket inleddes en ny fas. Människan ändrade ekosystemen i mycket större utsträckning än tidigare, det ledde också till förändringar i samhällsorganisationen med uppkomst av härskare och slav. Jordbrukssamhället var på många sätt känsligare för störningar, och effekterna kunde vara dramatiska för mänskligheten. Jordförstöring var ett återkommande skäl till samhällens kollaps eller gradvisa nedgång. Pest och andra epidemier samt missväxt av nyckelgrödor kunde plötsligt kasta mängder av människor in i svält. Nästa betydande förändring var när människan började tygla fossil energi. Detta frigjorde henne från att i grund och botten vara beroende av sin egen metabolism och biomassa som hon tog från andra i naturen; hon kunde nu sätta otroliga resurser i arbete. Ekosystemen omskapades i en aldrig tidigare skådad utsträckning. Detta sammanföll med industrialisering och införandet av en kapitalistisk marknadsekonomi. I och med industrialismen utökades människans kontroll av naturen i princip till alla hörn av klotet. Vi åker längre, klättrar och flyger högre, dyker och borrar djupare, allt för

2 Inledning 13 att hitta mer resurser att exploatera. Det leder till en kraftig utökning av de områden som sätts i direkt tjänst av människan, framförallt skogar och hav. Industrialismen gav också nya redskap till den jordbrukande människan. I första steget kraft och doningar för att utöka åkerarealen (järnplogar), men alltefterhand fler och fler maskiner vilka ökar arbetsinsatsen per människa. Dessa följs av en kraftig ökning av insatserna av energi, så att jordbruket från att tidigare varit en nettoproducent av energi blir till en stor nettoförbrukare av energi. Vårt moderna samhälle har frigjort människan och skapat ett enormt välstånd. Det har inneburit en ständigt ökad arbetsproduktivitet, vi kan tillverka mer per arbetstimme. Gamla fördomar och förtryck har brutits ned och frihet och mänskliga rättigheter har ökat kraftigt. Detta var mycket konkret och välkommet för livegna och andra former av förtryckta. Tanken om alla människors lika värde är i alla fall i teorin universellt accepterad. Det finns flera komponenter i vårt moderna samhälle vilka alla bidragit till denna utveckling. Men helt centrala är den politiska demokratin, kapitalismen och vårt stora utnyttjande av extern energi, främst i form av fossil energi, och av andra naturresurser, samt industrialismen med en långt driven arbetsdelning. Men vi har nått en punkt där systemet uppvisar starkt minskad marginalnytta. Det som tidigare var en positiv kraft, det rastlösa sökandet efter nytt land, nya områden att kolonisera, frigörelsen av människan från traditioner; bejakande av individen över gemenskapen, en långt driven arbetsdelning och att allting skall kunna köpas och säljas på en marknad, allt detta bidrar nu till förstörelse. Mer kapitalism, mer olja och kol, fler skorstenar var bra slagord under 1800-talet, de var fortfarande bra i stora delar av världen under 1900-talet, men idag är det färre och färre områden vilka behöver det. Hillevi Helmfrid och Andrew Haden sammanfattar viktiga trender i skriften Efter oljetoppen: Sedan 1950 har oljeutvinningen tiofaldigats, och den sammantagna ekonomiska aktiviteten i världen sexfaldigats. Samtidigt har koldioxidutsläppen fyrfaldigats, världens befolkning blivit 2,5 gånger större och den ekonomiska klyftan mellan de 20 % fattigaste och de 20 % rikaste mer än fördubblats [ ] Det globala socioekonomiska och ekologiska systemet befinner sig alltså i mycket snabb förändring och förändringstakten ökar oupphörligen. Detta innebär att vi lever i ett labilt system. Min avsikt är att belysa detta närmare men också att göra en tydligare koppling mellan den ekologiska krisen, vårt välbefinnande, vårt samhälle och det ekonomiska systemet, kapitalismen. Jag sammanfattar de mest kritiska punkterna nedan:

3 14 I n ledn i ng 1. Vår relation till naturen präglas av ett överutnyttjande av råvaror och naturresurser. Förvisso visar vår historia att vi har en anmärkningsvärd förmåga att komma över begränsningar i vår naturliga miljö, men likväl så är vårt utnyttjande av både mineralresurser och alla levande resurser, med sitt ursprung i fotosyntesen, nu på en sådan nivå att det helt enkelt inte kan anses uthålligt. Det kan uttryckas på olika sätt som att vi snart når den s.k. oljetoppen, att vårt ekologiska fotavtryck redan är en och en halv jord eller att vi redan tar nästan hälften av hela biosfären i direkt anspråk. 2. Vi har släppt loss kemikalier utan att vi har en aning om hur de påverkar oss. Vi äter mediciner och livsmedelstillsatser och vi sprutar bekämpningsmedel på vår mat. Vi har väldigt liten kunskap om de långsiktiga effekterna på oss själva av den cocktail av kemikalier vi sprider, och ännu mindre vet vi hur den påverkar vår livsmiljö. 3. Den största ekologiska utmaningen representerar den påverkan vi har på de tjänster vi får, tills nu helt gratis, från naturen, s.k. ekosystemtjänster. Vi vet att vårt frisläppande av växthusgaser, i stort en effekt av utvinningen av fossila bränslen och nedbrytning av naturresurser, kommer att leda till kraftiga förändringar av klimatet, med stora materiella och mänskliga kostnader till följd. Utöver det har vi orsakat kraftig utarmning av den biologiska mångfalden, av själva livets väv här på jorden. Vi manipulerar andra livsprocesser, som t.ex. kvävecykeln, i en skala och på sådant sätt att det kommer att leda till plötsliga kriser. 4. Den produktions- och produktivitetsrevolution, vilken vi förklarar med entreprenörskap, kapitalismens överlägsenhet och individens strävan efter egen vinning kan i lika hög grad tolkas som ett resultat av en sak: tillgång till extern energi, främst fossilt bränsle. Men energikällorna börjar sina och energianvändningen är orsak till flera direkta problem, mest uppenbart växthuseffekten. Minst lika allvarligt är att energin är själva motorn i nästan all annan resursförbrukning och i nedbrytningen av ekosystemtjänsterna. 5. Systemet har inte tillräckliga självkorrigerande återkopplingar för att hålla inkomstskillnader i schack, utan det enda som kan hålla det igång är en ständig ekonomisk tillväxt så att de i botten trots allt får det lite bättre varje år. Det här är inte i första hand ett ekonomiskt problem, utan ett socialt och moraliskt problem. Skillnaden mellan verkligheten och retoriken, där alla sägs vara lika mycket värda och ha samma möjligheter, är helt enkelt för stor.

4 Inledning Trots en exempellös tillväxt under två århundraden har det ekonomiska systemet inte lyckats lyfta två miljarder människor ur absolut fattigdom. Den kapitalistiska utvecklingsmodellen var mest framgångsrik i de länder vilka industrialiserades först, följt av länder vilka haft olika komparativa fördelar i något utvecklingssteg. Men stora delar av mänskligheten står utanför den utvecklingen, både de individer som lämnats vid sidan av i de industrialiserade länderna och de länder vilka saknar komparativa fördelar att exploatera. På samma sätt som inte alla samhällen kunde genomföra övergången från fångstsamhällen till jordbruk, så kan många samhällen idag inte genomföra övergången till det kapitalistiska samhället för att de saknar de rätta förutsättningarna. 7. De värderingar, beteenden och mekanismer, vilka bildar kapitalismens fundament, står i kontrast till en harmonisk utveckling av samhället. Konkurrens sätts framför samarbete, egenintresse framför solidaritet och engagemang för andra, privategendom ställs mot samhällsintresse, individualism sätts emot hänsyn, exploatering i stället för förvaltning eller omvårdnad. Ja, hela samhället skall böja sig för den förment värderingsfria, och därmed objektiva och på så sätt rättvisa marknaden, i stället för att styras av subjektiva och känslosamma värderingar. Vi får ett samhälle vars roll är att tjäna marknaden och en marknad vars roll är att tjäna vissa individers kortsiktiga intressen. 8. Det ligger säkert i människans natur att vara lite missnöjd, att vilja ha mer, att utforska nya möjligheter. Utan de egenskaperna hade vi nog aldrig blivit människor. Det ligger i samhällets väsen att tygla dessa egenskaper så att de fortfarande gynnar oss alla. Med kapitalismens övertagande av samhället fungerar inte dessa begränsningar längre och vi blir alla fångna i ett ekorrhjul av ständigt ökad konsumtion. Denna konsumtion, driven av flera av faktorerna ovan, har gjort oss friskare, klokare, vackrare och mer nöjda till att börja med, men den har sedan länge passerat en gräns där mer saker inte betyder mer välbefinnande. I stort kan man se kapitalismen, både det ekonomiska systemet och de värderingar som det bygger på och förespråkar som en kolonisationens system och ideologi. Det handlar om kolonisering i klassisk mening, dvs. erövring av andra kulturer och länder, men det handlar lika mycket om en kolonisering av större och större delar av naturen. Vår exploatering av naturen är nu i det närmaste total och inte nog med det, vi tär på kapitalet av råvaror som bio-geosfären byggt upp under miljoner år, så att vi blir fattigare varje år. Tvärt emot den förhärskande meningen så klarar inte den s.k. osynliga han-

5 16 I n ledn i ng den av ens att sköta det ekonomiska systemet och än mindre de ekologiska och sociala system som är ännu viktigare för vår överlevnad. Nu står vi där. Vi har nått vägs ände. Det finns inget kvar att kolonisera. Därför måste vi ersätta de mekanismer och den logik som drev oss hit med nya tankesätt, som är mer anpassade till där vi befinner oss nu. Många av de önskvärda förändringarna har redan börjat om än ofta i liten skala. Systemskiften sker oftast efter små gradvisa förändringar, även de som ibland manifesteras av plötsliga händelser, som Roms fall för de invaderande vandalerna 455, den franska revolutionen 1789, eller Berlinmurens fall tvåhundra år senare. Ett femtiotal länder har nu stabiliserade, eller till och med minskande befolkningar, flera av dessa uppvisar också mycket måttlig ekonomisk tillväxt. Ekologiskt jordbruk, passivvärme, el-cyklar och solenergi representerar teknisk utveckling, vilken är bättre anpassad till ett resurssnålt samhälle. Det vilda hittar nya former att samleva med människan och människan hittar nya former att samleva med det vilda. Intresset för lokal samverkan och direkt demokrati och andra deltagande organisationsformer är stort. På det internationella planet ser vi mycket mer dynamik och utveckling inom det civila samhällets plattformar för samarbete än inom de ramar som finns för nationalstaters samarbete. Slutligen så har en värderingsförändring börjat, där fler och fler människor vill hoppa av ekorrhjulet och se till det som verkligen kan skänka välbefinnande. De värderingsförändringarna förstärks av förändringar i befolkningens ålderssammansättning. Det handlar inte om att med kommando skapa ett nolltillväxtsamhälle eller att tvinga människor att bo i självförsörjande byar, det handlar om att frigöra människans skaparkraft från en idévärld, som har gjort mycket gott, men som inte har något att ge oss för framtiden. Medan den rika världen skulle må bra av att dra in bältet några snäpp, så lever fortfarande många människor i en fattigdom utan de mest grundläggande bekvämligheter. Viktigare än något annat är att fattiga på Etiopiens landsbygd får kontrollera sin mark, att de får elektriskt ljus, rent vatten och fungerande sanitära arrangemang, att den kinesiske bonden får säga vad han vill och bo var han vill utan att riskera straff, att den afghanska flickan inte måste bära burka och kan arbeta med vad hon vill och gifta sig med vem hon vill och att brasilianska jordlösa får del av landets enorma resurser. Som en motbild till den kapitalistiska ideologin erbjuder jag Trädgården Jorden. Trädgården jorden uttrycker att vi betraktar vårt klot som en trädgård som vi tar hand om. Vi måste helt enkelt gå tillbaks till Eden. Men vi kan inte längre göra det som de oskyldiga varelser vi var, när vi drevs därifrån. Vi kan inte längre vara där som jämlikar med giraffen, moroten och fåret. Vare sig vi vill eller inte så är jordens, Edens, framtid helt beroende av oss, och inte bara vårt eget utan också de andra arternas öden är i våra

6 Inledning 17 händer. Vi kommer att behöva intensifiera utnyttjandet av vissa delar av trädgården jorden. Om vi inte gör det så kommer vi inte ha råd att låta andra områden nyttjas mindre intensivt. Med intensifiering menas inte att vi skall föröda mer resurser. Tvärtom, vi skall gå en väg av intensifiering på alla plan, där kretslopp är den ledande principen. På samma sätt som vi skapar olika rum i en trädgård, skall vi göra det i trädgården jorden. En del rum är vår stadsmiljö, den bör vara tät och intensiv. Andra rum är det vilda, där håller vi en låg profil, men vi måste dock intervenera här och var för att korrigera sånt som naturen inte längre kan korrigera. Mellan de två extremerna finns en rad olika typer och grader och mänsklig skötsel. Där finns extensiva, halv-vilda jordbrukstyper, vilka inte producerar så väldigt mycket mat, men väldigt många ekosystemtjänster. Där finns skogar som inte bara producerar skog utan svamp, bär, vilt och annat som vi utnyttjar på hållbart sätt samt för många olika ekosystemtjänster. Där finns också intensivt odlade åkrar, mer som trädgårdsodling, en del i växthus. Dessa är nära städerna och präglas av intensiv, men klok och effektiv användning av resurser och ett intensivt utbyte av resurser med staden. Min framställning är upplagd så här: I del 1 ges en kortfattad beskrivning av mänsklighetens utveckling. Man bör inte diskutera dagens situation eller framtiden utan att ha ett perspektiv bakåt. Vi är fortfarande i mångt och mycket en produkt av vår historia och även om vi vill tänka på oss själva som moderna är det påtagligt hur fast vi är i konventioner, både vad gäller vårt tänkande och hur vi lever. Min beskrivning av historien tar fasta på att ekonomiska drivkrafter har spelat liten roll för mänsklighetens utveckling och att marknaderna och pengarna var marginella fenomen ända fram till medeltidens stadsstater, medan däremot de ekologiska förutsättningarna, den tekniska utvecklingen och sociala förhållanden var helt avgörande, både för samhället i stort och för individens agerande och värderingar. Med införande av jordbrukskulturen följde privategendom, eliter, förtryck, statsreligion och en rad andra institutioner vilka präglade världen för en lång tid. Kapitalismen kom med en enorm frigörelse av människan från tidigare bojor, men samtidigt underkastades hon en ny, enklare men inte mindre grym logik, producera eller dö. Med kapitalismen så blir inte bara hela varudistributionen uppbyggd runt en marknad, utan denna marknad tar så småningom, i många små och några stora steg, över hela samhällskroppen. I stället för att marknaden tjänar samhället och mänskligheten i stort tjänar samhället marknaden. Betydelsen av fossil energi för de senaste två hundra årens utveckling kan inte nog betonas. Det är osannolikt att något ens i närheten av den utveckling som vi sett skulle ha kunnat ske som ett resultat av kapitalism eller industria-

7 18 I n ledn i ng lisering utan fossil energi. Lika lite som de tidigare civilisationerna skulle ha kunnat utvecklas utan jordbruket. Enklast förstår vi kanske betydelsen genom att översätta de energimängder vi ställt till vårt förfogande till mänsklig arbetskraft. Med det synsättet har vi 200 miljarder slavar som arbetar för oss men det fina är att vi inte behöver föda dem alls. Industrialismen är sättet denna energi används på, på samma sätt som segelfartygen under lång tid var det främsta sättet att använda vindenergi på, och den öppna elden för matlagning fortfarande i våra dagar är det vanligaste sättet att använda bioenergi. Leo Tolstoj skriver i inledningen till Anna Karenina (Tolstoj 1925) att Alla lyckliga familjer är varandra lika, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt speciella sätt. Från denna litterära prestation har formulerats Anna Karenina-principen, som i stort betyder att för att allt skall vara bra behöver en hel rad villkor vara uppfyllda, men för att något skall vara dåligt räcker det med att bara någon faktor är fel. Vi kan tillämpa denna princip också när vi diskuterar samhällets utveckling. I del 2 och del 3 diskuteras olika faktorer vilka är kritiska för vår existens och vårt välbefinnande. Del 2 beskriver många av de miljömässiga och försörjningsmässiga utmaningar som mänskligheten står inför. Dessa utmaningar kan i stort grupperas i överutnyttjande av resurser, förgiftningar av oss själva eller naturen och i påfrestningar av hela ekosystem och de tjänster dessa gör oss. Som drivkrafter i alla de processer som orsakar dessa utmaningar finns användningen av fossil energi och befolkningstillväxten. Jordbruket behandlas ingående på grund av den centrala roll jordbruket har för vår överlevnad. Jordbruket tar upp stora delar av planetens yta och hur vi driver det har stor betydelse för mängder av kritiska processer och de tjänster som levererades av den natur som fanns där innan åkern måste ersättas. Jordbruket är också i sig mycket känsligt för störningar i de stora ekologiska cyklerna (med klimatet som ett mycket tydligt exempel) och jordbruket producerar vår mat, men skall också i ökad utsträckning producera bioenergi och ekosystemtjänster. Syftet är inte att vara heltäckande, det finns åtskilliga utmaningar vilka inte beskrivs, t.ex. nedbrytning av ozonskiktet och avskogning. Jag introducerar också den syn på naturen som vägleder mig, en syn som är i opposition till den kapitalistiska synen på naturen som råvarukälla och soptipp men också i opposition till de djupekologiska idéerna om att människan är ett djur som alla andra och tanken att naturen reglerar sig själv på ett sätt som är gott. Del 3 ägnas åt den sociala organism vi skapat, samhället. Jag introducerar samhället som en del av den mänskliga organismen, uppfostran och kultur som en del av evolutionen, men något som lyfter oss över både genernas och

8 Inledning 19 självintressets kortsiktighet och närsynthet. Om vi ser vårt samhälle som en meta-människa, som en utökning av individen, försvinner den eviga motsättningen mellan arv och miljö, vårt samhälle är då en del av människan och kultur, värderingar och normer och andra miljöfaktorer är lika mycket samhällets genetiska kod, som förs vidare från generation till generation. Många av utmaningarna för vårt samhällssystem och ekonomin har ett starkt samband med, och uppvisar likheter med, de utmaningar vi har i förhållande till naturen. De handlar t.ex. om hur vårt samhälle saknar självreglerande mekanismer för vitala funktioner. De ekonomiska systemen är robusta men trots det så upplever vi återkommande ekonomiska kriser. Samtidigt så pågår miljö- och resursrelaterade kriser överallt på jorden. Men deras effekter får inte lika mycket uppmärksamhet, när de i själva verket borde vara fokus för vårt handlande. Visst är en kollaps av fisket en större tragedi än lånekrisen år Våra räkenskaper reflekterar bara de parametrar som vi har kommit överens om att bokföra, och vi har blivit så vana att bara se de ekonomiska faktorerna som betydelsefulla. Det handlar om oss människor. I det moderna samhället har vi anammat så mycket arbetsbesparande teknik, men trots det så verkar vi bara ha mindre och mindre tid. Vi hetsar oss igenom både arbetsliv och fritid. Blir vi lyckligare? Det finns faktiskt ingenting som tyder på det. Precis som med naturresurserna så redovisas inte mänskligt välbefinnande särskilt noggrant. Det är lite av en restpost, något man kan diskutera när alla ekonomiska diskussioner är färdiga. Varför blev det så? Även de mest materialistiskt inriktade av oss älskar och vill bli älskade, njuter av en god bok eller musik, ser skönhet i de fallande löven, bara för att ta några exempel. I själva verket är dessa saker mycket viktigare än det rent materiella. Att leva i ett samhälle, i ett socialt sammanhang, är väsentligt för alla människor och investeringar i det sociala kapitalet kan vara bland de mest effektiva för att skapa grunderna för lycka och välbefinnande. Stora delar av mänskligheten, cirka 900 miljoner, lever i yttersta fattigdom (mindre än en dollar om dagen), och 2 miljarder lever på mindre än två dollar om dagen. Åttahundrafemtio miljoner är direkt undernärda. Medellivslängden är under femtio år i 32 länder. I stora drag så finns fattigdomen i det som vi kallar utvecklingsländer, nästan alla av dem var kolonier till europeiska länder för hundra år sedan. Det finns dock anmärkningsvärd fattigdom också i länder som USA. Trots all retorik så har inte det kapitalistiska systemet lyckats utrota fattigdomen. Skillnaderna i välstånd förefaller inte alls utjämnas utan öka, vilket självfallet långsiktigt är helt ohållbart. Avsnitten om ekonomi och hur samhället fungerar kan vara provokativa i en tid där kapitalismens slutliga seger har utropats, och alla eventuella alternativ är diskrediterade. Trettio år av miljöpolitik visar, trots all retorik om grön eko-

9 20 I n ledn i ng nomi, att kapitalismen som samhällssystem inte har förmågan att hantera det faktum att naturresurserna är begränsade. Femtio år av diskussioner, bistånd och åtgärder för utveckling visar också att den globala ekonomin inte erbjuder någon enkel väg till framgång och kanske ingen väg alls för de länder vilka kommit på efterkälken. Att jag kritiserar den uppblåsta självbilden av kapitalismen betyder inte att jag håller med om det mesta av den anti-kapitalistiska demagogin. Framför allt köper jag inte konspirationsteorierna där feta gubbar i cylinderhatt (möjligtvis gradvis ersatta av slanka, botoxade och topptrimmade kvinnor i dräkt) medvetet förstör natur och misshandlar arbetare. Visst händer sådant ibland, men för det mesta är det bara tankemönstren och de spelregler som ställts upp som gör att ett visst handlande är lönande som gör att sådant händer. Jag diskuterar globalisering, och pekar på de vinster och en del problem, som den inneburit. För mig är frågan om globalisering i första hand en frihetsfråga, friheten att överskrida de godtyckliga gränserna som har sitt ursprung i auktoritära och krigiska nationalstater. Den friheten bör inte gälla bara varor och kapital utan i ännu högre grad människor. Det finns vissa områden av stor betydelse för vår framtid på planeten vilka jag inte behandlat här, det gäller till exempel skogsbruket, hur vi bygger den fysiska miljö där majoriteten av mänskligheten bor, staden, och den idémässiga utvecklingen. De är alla viktiga, men bokens omfattning är redan mycket stor och jag tror inte att de i sak skulle förändra bokens huvudsakliga teser. I del 4 finns en summering av slutsatser och handlingsalternativen. Vid det laget torde det stå klart att jag tvivlar på att vi kan lösa de utmaningar vi har inom ramen för det kapitalistiska paradigmet. Jag visar på en rad trender, vilka också pekar i riktning mot förändringar. Särskilt viktiga är de demografiska förändringarna och de förändringar i värderingar som kan hänföras till dem. Jag pekar på betydelsen av samhället för människans välbefinnande. Det är i samhällets organisering som vi skall söka nycklarna till hur vi skall organisera oss i framtiden. Av de fyra sfärerna marknaden, staten, det civila samhället och det privata, så har kapitalismen stärkt marknaden och det privata samt förändrat statens roll. Framtiden ligger inte i att låta staten ta över produktion och distribution, utan att vidareutveckla olika former av lokal förvaltning, att låta det civila samhället spela en större roll. Politiken diskuterar saker som skattesatser och marginella justeringar i de mekanismer som finns. Men de stora utmaningarna är att börja förändra de självförstärkande processer som finns, och ännu mer att utmana hela de tankesystem som är grunden för vår syn på samhället. Jag misstror utopier, men jag ger i alla fall en del idéer om hur ett radikalt annorlunda system skulle kunna se ut. Det ser jag som ett projekt under arbete, vilket förhoppningsvis kan växa sig starkare genom reaktioner jag får av läsare till boken.

10 Inledning 21 Låt mig förklara hur jag använder några begrepp som används på många ställen i boken. Kapitalism och marknadsekonomi. I dagens debatt är det sällan någon som ställer sig upp och försvarar kapitalismen, de flesta av kapitalismens förespråkare föredrar att tala om marknadsekonomi.1 På något sätt så känns kanske kapitalismen som lite negativt värdeladdat. Jag använder i denna framställning oftare ordet kapitalism än marknadsekonomi, i några fall det ekonomiska systemet. När jag började studera frågan förvånades jag över hur dåligt definierade de är. Min användning är sådan att marknadsekonomi beskriver ett mer begränsat system än kapitalism. En marknadsekonomi kan i princip handla om köp och försäljning av varor och tjänster, men behöver inte innefatta saker som lönearbete, privat ägande av naturresurser (mark), ränta, finansiellt kapital som också kan köpas och säljas, bolag som ägandeform (inte som organisationsform). Alla dessa är viktiga delar av kapitalismen. Utöver det så har kapitalismen en stödjande ideologi, den om hur människor agerar i sitt egenintresse och hur summan av detta agerande genom den osynliga handen trots allt blir ganska gott. Det är kapitalism. Minskad marginalnytta. Detta koncept finns inom en rad discipliner, till exempel ekonomi och jordbruk. I jordbruk kan det betyda att en teknik eller ett insatsmedel skall användas i lagom mängd och om det används i för stora doser så avtar nyttan med det, ja i vissa fall kan det vara rent skadligt. Det är uppenbart om vi talar om vatten. Det är oftast en mycket lönande investering att använda konstbevattning. Men vid en viss mängd så behöver grödan inget mer och vi slösar vatten. Fortsätter vi lite till så kan vi rent av skada grödan. Detsamma kan gälla användning av konstgödsel eller jordbearbetning. Man kan också applicera konceptet på mänsklig välfärd. Det är otvivelaktigt så att om man är utfattig och på svältgränsen så uppskattar man en ökad inkomst. De första tio tusen kronorna i årsinkomst innebär ett stort språng, från absolut fattigdom till en situation där barnen överlever, där en dålig dag eller en olycka inte innebär död. När man redan tjänar tvåhundratusen kronor så är den direkta nyttan av tiotusen kronor mer mycket liten. Den handlar då om att man kan välja ett fyrstjärnigt hotell i stället för ett tvåstjärnigt på nästa semesterresa med maken och de 1,7 barnen. Vi kan se minskad marginalnytta i stora samhällsprocesser och hela tekniska komplex. Utbyggnaden av transportapparaten är ett tydligt exempel på att mer inte är bättre. Detsamma gäller sjukvården. De länder som satsar mest på sjukvård är inte de som har 1 Det finns de som inte hycklar t.ex. Johan Norberg med Till världskapitalismens försvar (Norberg 2001).

11 22 I n ledn i ng bäst sjukvård. Användningen av fossil energi för att driva några vattenpumpar och en generator för ett sjukhus ett helt år ger en oändligt större nytta för samhället än att samma mängd energi används för att familjen Svensson skall kunna åka på bilsemester i Norge. I vårt eget samhälle skulle resonemanget kunna tillämpas på välfärdsstatens skyddsnät, vilka ibland kanske passiviserat medborgarna. Man kan säga att konceptet med minskad marginalnytta helt enkelt upprättar det svenskarna vetat jämt att lagom är bäst till respektabel teori att tillämpa på alla områden. Tekniska komplex och utvecklingskomplex. Det finns många olika diskussioner där man diskuterar vilken faktor som kom först. Ta till exempel övergången från fångstsamhälle till jordbrukssamhälle. Jag gör mig av med myten att jordbruket uppstod ur en svältsituation, där människor blev tvingade att börja med jordbruk för att de inte fick nog mat. Men varför blev de så jordbrukare? Jag hävdar att de blev bofasta därför att de levde i en särskilt rik zon där man inte behövde flytta runt, att de bildade klasser vilket gjorde att ledarna ackumulerade kapital, att religioner infördes (vilka stödde en hierarkisk samhällsordning), att slaveri infördes; att jordbruk infördes och boskap tämjdes, att en strikt könsordning skapades, att arbetsdelning utvecklades, att krig började föras, att man behövde försvarsanläggningar och ledare, att ny teknik togs i bruk, till exempel livsmedelskonservering och bevattning. Men man kan fråga vilken av dem kom först. Jag önskar att jag visste det, men i brist på ett entydigt svar så kan vi beskriva dem som utvecklingskomplex med självförstärkande processer. I dessa utvecklingskomplex behövs alla delar och de förstärker varandra. En liknande diskussion finns i den mindre skalan för olika typer av tekniska komplex. Kolbrytning ångmaskin järnväg industrier hör alla ihop. Det ena föder det andra. Alla fanns oberoende av de andra, men hade begränsad betydelse tills de kom ihop i ett kraftfullt teknisk komplex. Det ligger nära tillhands att säga att det är kolbrytningen som var den viktigaste faktorn. Men ångmaskinen behövdes för att öka kolbrytningen, och fabriker fanns sannerligen tidigare också. Det kan vara klokt att undvika att säkert hävda att det var en drivkraft som avgjorde ett skeende. Det viktiga är att se att olika saker hänger ihop med varandra. Med denna inledande diskussion hoppas jag att läsaren undviker att bli onödigt irriterade på att jag skulle ange fel faktor som avgörande. Att vara överens om vilken faktor som är helt avgörande är bara nödvändigt om man vill föra argumentet att man måste ändra just den faktorn för att förändra sakernas tillstånd för framtiden. Lika lite som man kan förenkla analysen av historien till en enfrågekausalitet, kan vi tro att framtiden kan bestämmas av att vi vill ändra en faktor. Samtidigt är det inte säkert att bara

12 Inledning 23 för att en faktor var avgörande i ett skede att den också skulle vara avgörande i ett annat. Begreppet självförstärkande processer (positiva återkopplingar) är också ganska nära besläktat med de två ovanstående diskussionerna. Låt mig ge några exempel. När klimatet blir varmare på grund av växthusgaser kan det stimulera processer vilka i sin tur förstärker det hela, till exempel att tundran smälter och metangas avgår i stora mängder. Ett annat exempel är hur de riktigt rika har blivit så mycket rikare de senaste 50 åren. Det beror helt enkelt på att framgång föder framgång och att pengar följer den som redan har pengar, vilket visar sig även i den lilla skalan där bara den som har tillgångar kan låna pengar och på så sätt föröka sina tillgångar. Ett annat exempel på hur självförstärkande processer fungerar är de återkommande bubblorna och krascherna i ekonomin. Konflikten om Israels ockupation av palestinsk mark, eller konflikterna i samband med Jugoslaviens upplösning uppvisar också tydliga tecken av en självförstärkande process. De självförstärkande processerna är ofta farliga för stabiliteten, oavsett om vi pratar om ekonomiska, ekologiska eller sociala processer.

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU Gemenskapspartiet tycker att man ska börja se vad som är bra för alla innan man ser vad som är bra för var och en. Om samhället och det vi skapar tillsammans är tillräckligt bra så har människorna i samhället

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Paradigmkampen - Med koppling till myten om CO2-orsakad global uppvärmning.

Paradigmkampen - Med koppling till myten om CO2-orsakad global uppvärmning. Länk hit: http://blog.lege.net/content/paradigmkampen Med_koppling_till_CO2_myten.html Utskriftsversion: http://blog.lege.net/content/paradigmkampen Med_koppling_till_CO2_myten.pdf Publicerad 2008-07-17.

Läs mer

Allmänningens grunder

Allmänningens grunder Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala

Läs mer

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Vansbro föreläsningsförening

Vansbro föreläsningsförening Vansbro föreläsningsförening 2014-12-02 Kejsarens nya kläder - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - - + - + + + Återkoppling Positiv Växande

Läs mer

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Mattias Nordqvist Professor i företagsekonomi och föreståndare, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Läs mer

Strategisk plan 2013-2017 skelett

Strategisk plan 2013-2017 skelett Strategisk plan 2013-2017 skelett Vision Jordens Vänner verkar för miljö och solidaritet. Målet är en ekologiskt och socialt hållbar värld. Vi verkar för en radikal omställning som gör det möjligt för

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Cecilia Solér Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Ju mer vi tjänar desto mer bidrar vi till klimatförändringarna!

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer