STADGAR FÖR. viltvårdsområdesförening

Transkript

1 1(9) Normalstadgar för viltvårdsområdesförening. STADGAR FÖR viltvårdsområdesförening i kommun,..län. Viltvårdsområdet består av de fastigheter och delar av fastigheter som anges i beslutet om områdets bildande samt därefter företagna förändringar av områdets omfattning. I viltvårdsområdet ingående fastigheter och ägarförhållanden skall fortlöpande hållas uppdaterade i en delägarförteckning med aktuella arealuppgifter. För viltvårdsområdet gäller områdesjakt och gemensamhetsjakt enligt vad som anges i 9 och 10 av dessa stadgar. Länsstyrelsen har..fastställt viltvårdsområdets bestånd. I övrigt gäller för viltvårdsområdet Lagen om viltvårdsområden (SFS 2000:592). 1 Ändamål. Föreningen har som ändamål att främja en god viltvård och att hålla viltstammarna på en ändamålsenlig nivå så att viltskador av större omfattning undvikes. Därjämte skall föreningen, med beaktande av lokala förhållanden, verka för en samordning av jakten och viltvårdsinsatserna. 2 Medlemskap. Den som äger fastighet eller del av fastighet som ingår i viltvårdsområdet är automatiskt medlem i viltvårdsområdesföreningen. Den som genom upplåtelse har rätt att jaga inom viltvårdsområdet under minst 12 månader skall på begäran antagas som medlem i föreningen, såvida inte särskilda skäl utgör hinder däremot.

2 2(9) 3 Beslutsrätt. Beslutanderätten om föreningens angelägenheter tillkommer medlemmarna vid föreningsstämma. Därvid gäller följande om röstningsförfarande; 1. Att endast medlemmar som är fastighetsägare har rösträtt i frågor om; A. Beslut om områdesjakt eller gemensamhetsjakt. B. Beslut om regler för jakträttsbevis. C. Beslut om tillstånd för upplåtelse eller överlåtelse av jakträtt. D. Beslut om undantag för jakt på fastighet på grund av ideella skäl. E. Beslut om avgifter för jakträttsbevis och avgifter för fällt vilt. F. Att fastighetsägarna därvid har en röst vardera, om inte någon sådan medlem begär att röstetalet i stället skall räknas efter respektive fastigheters i viltvårdsområdet ingående areal. 2. Att varje medlem har en röst i övriga frågor, 3. Att ingen får rösta för mer än en femtedel av det röstetal som företräds på föreningsstämman. 4. Att den mening som har fått det högsta röstetalet gäller som stämmans beslut. 5. Att vid lika röstetal personval avgörs genom lottning och i andra frågor den mening som stöds av de flesta röstande eller, om antalet röstande är lika, av föreningsstämmans ordförande. Saknar föreningsstämmans ordförande rösträtt vid stämman, avgörs frågan vid lika röstetal och röstdeltagare genom lottning även i övriga frågor. 6. Att beslut enligt punkt 1 endast får fattas av föreningsstämma. 4 Styrelse. Föreningsstämman väljer en styrelse om..ledamöter och..suppleanter. Styrelsen är beslutför när halva antalet ledamöter är närvarande. Styrelsen handlägger föreningens administration och ekonomiska förvaltning. Föreningens räkenskaper skall lämnas till föreningens revisorer senast fyra veckor före ordinarie föreningsstämma (årsstämman).

3 3(9) 5 Revision. Föreningsstämman utser två ordinarie revisorer och två suppleanter för granskning av föreningens verksamhet och ekonomiska förvaltning. Revisionen skall vara genomförd senast två veckor före ordinarie föreningsstämma (årsstämman). 6 Verksamhetsår. Föreningens verksamhetsår omfattar tiden Ordinarie föreningsstämma (årsstämma). Ordinarie föreningsstämma hålls årligen senast den.på tid och plats som styrelsen beslutar. Kallelse till ordinarie årsstämma skall ske senast två veckor före stämmans hållande. Samtliga registrerade medlemmar i föreningen skall tillställas personlig kallelse till ordinarie föreningsstämma, samt i förekommande fall genom annons i ortstidning. Vid ordinarie föreningsstämma skall följande frågor upptas till behandling; 1. Val av ordförande för stämman. 2. Val av protokollförare. 3. Val av två justeringsmän. 4. Godkännande av kallelsen till stämman. 5. Fastställande av röstlängd. 6. Godkännande av styrelsens verksamhetsberättelse och årsbokslut. 7. Föredragning av revisorernas berättelse. 8. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 9. Fastställande av balansräkning (disposition av föregående års resultat). 10. Styrelsens förslag till inkomst- och utgiftsstat. 11. Beslut om regler för jaktutövningen och viltvården. 12. Beslut om jaktledare och därmed sammanhängande verksamhet. 13. Beslut om avgifter för jakträttsbevis, jaktgästbevis samt fällt vilt. 14. Övriga förslag från styrelsen. 15. Motioner från förenings medlemmar. Sådan motion skall avlämnas till styrelsen senast två månader före ordinarie föreningsstämma för att kunna behandlas. 16. Beslut om nya medlemmar i viltvårdsområdesföreningen. 17. Val av ordförande i föreningens styrelse. 18. Val av övriga ledamöter i styrelsen.

4 4(9) 19. Val av suppleanter till styrelsen. 20. Val av revisorer och revisorsuppleanter. 21. Val av valberedning. 22. Val av personer som skall utlämna jakträttsbevis och jaktgästbevis. 23. Beslut om sättet för delgivning av föreningsstämmans och styrelsens beslut. 8 Extra föreningsstämma. Extra föreningsstämma hålles då styrelsen finner sådan erforderlig, eller då mer än en femtedel av antalet fastighetsägare, eller fastighetsägare som äger mer än en femtedel av viltvårdsområdets areal, begär sammankallande av extra stämma. Vid extra föreningsstämma kan endast behandlas den eller de frågor som föranlett extrastämmans sammankallande och som angivits i kallelsen till stämman. Kallelse till extra föreningsstämma skall ske senast en vecka före stämman. 9 Områdesjakt. För områdesjakt (innehavare av jakträttsbevis får jaga över hela, eller delar av viltvårdsområdet), gäller följande regler. Alt. 1: Jakten bedrivs av envar jaktberättigad inom hela viltvårdsområdet, eller i sektion. Beträffande sektionsbildning gäller följande. Minimiarealen för egen sektion skall vara..hektar. Om jakten utövas i sektioner gäller inte vad i första stycket sägs om hela viltvårdsområdet. I stället gäller, att jakten bedrivs av envar jaktberättigad inom hela den sektion där han har jaktutövningsrätt. Föreningsstämma beslutar om avskjutningens omfattning varvid hänsyn skall tas till viltskador samt om tid och sätt för jaktutövningen.

5 5(9) Alt. 2: Jakten bedrivs av en var jaktberättigad på det område han/hon har jaktutövningsrätt. De jaktberättigade är dock oförhindrade att sammansluta sina marker för gemensam jaktutövning. (stryk det alternativ som inte skall tillämpas) Om det uppenbart behövs för att begränsa skador orsakade av björn, varg, järv, lo eller viltsvin, får föreningsstämma besluta om områdesjakt och gemensamhetsjakt efter sådant vilt. Särskilda bestämmelser. (Här anges undantag och begränsningar, exempelvis att områdesjakt enligt alternativ 1: endast får utövas som gemensamhetsjakt). 10 Gemensamhetsjakt. Jakt efter följande viltarter får endast utövas som gemensamhetsjakt. Gemensamhetsjakt skall ledas av jaktledare som utsetts vid föreningsstämma, eller på stämmans uppdrag av styrelsen. Föreningsstämman skall fastställa instruktioner för jaktledare och grundläggande regler för gemensamhetsjakt. Deltagare i gemensamhetsjakt är skyldig att efterkomma jaktledarens anvisningar. Föreningsstämma får medge undantag från kravet om gemensamhetsjakt. 11 Avstängning från områdesjakt och gemensamhetsjakt. Föreningens styrelse får besluta att en medlem eller en jakträttshavare som bryter mot fastställda regler enligt 9, 10 och 13 skall avstängas från områdesjakt och gemensamhetsjakt. Har jaktdeltagare åsidosatt utsedd jaktledares anvisningar kan jaktledaren tillfälligt avstänga denne från pågående gemensamhetsjakt.

6 6(9) Jaktledaren skall därefter skyndsamt rapportera det inträffade till styrelsen. En avstängning från områdesjakt och gemensamhetsjakt får inte omfatta längre tid än ett år. Vilt som dödas i strid med viltvårdsområdesföreningens avskjutningsregler tillfaller föreningen. 12 Jakträttsbevis. För områdesjakt och gemensamhetsjakt inom viltvårdsområdet erfordras jakträttsbevis. Föreningsstämman utser personer som utfärdar jakträttsbevis och jaktgästbevis. Krav om jakträttsbevis får endast beslutas i fråga om områdesjakt och gemensamhetsjakt. Fastighetsägare är berättigad att utfå ett jakträttsbevis för varje påbörjat...- tal hektar för jakt efter älg, samt ett jakträttsbevis för varje påbörjat -tal hektar för jakt efter övrigt vilt. Överlåtelse av jakträttsbevis får ske till annan fastighetsägare som löst eget jakträttsbevis, till fastighetsägarens föräldrar, barn, barnbarn och deras makar (sambor) eller till någon som eljest hör till överlåtarens hushåll eller är anställd för fastighetens skötsel. För fastighet som ägs av flera gemensamt (samäganderätt) utfärdas jakträttsbevis för fastigheten som en enhet, varvid delägarna själva får överenskomma om vilken eller vilka som skall få disponera utfärdat jakträttsbevis. Samma förhållande gäller för dödsbo där jakträttsbevis utfärdas på dödsboet, varefter dödsbodelägarna själva överenskommer om vem som skall få utnyttja jakträttsbeviset. För bolag och annan juridisk person utfärdas jakträttsbevis för namngiven företrädare för fastighetsägaren. Jordbruksarrendator som har jakträtt genom jordbruksarrendeavtalet har samma rätt att utfå jakträttsbevis som gäller för en fastighetsägare. Den som innehar jakträtt genom avtal om jakträttsupplåtelse är berättigad att utfå ett jakträttsbevis för varje fullt..-tal hektar. Föreningsstämman beslutar om regler för jaktgästbevis. Varje medlem i viltvårdsområdesföreningen bör därvid i skälig omfattning ha rätt att utfå jaktgästbevis. Med beaktande av lokala förhållanden kan föreningsstämma besluta om tillfälliga jakträttsbevis eller jaktgästbevis. Sådana tillfälliga bevis kan avse viss angiven viltart, vara tidsbegränsade eller omfatta viss del av viltvårdsområdet. Om viltstammarnas storlek och övriga förhållanden medger det, kan föreningsstämma besluta om upplåtelse av områdesjakt och gemensamhetsjakt utöver de upplåtelser fastighetsägarna själva avtalat.

7 7(9) Övriga regler om jakträttsbevis och jaktgästbevis: Upplåtelse och överlåtelse av jakträtt. Jakträtt kan upplåtas eller överlåtas genom, A. jordbruksarrende där jakträtten inte undantagits, B. avtal om jakträttsupplåtelse, C. överlåtelse av jakträttsbevis, D. inbjudan av jaktgäst. Den som innehar jakträtt genom avtal om jordbruksarrende skall på begäran antas som medlem i viltvårdsområdesföreningen, och har därvid rätt att utfå jakträttsbevis enligt samma grunder som gäller för en fastighetsägare. Avtal om upplåtelse av jakträtt skall upprättas skriftligen och bör normalt omfatta minst ett år. Avtalet berättigar till jakt inom viltvårdsområdet först sedan det godkänts av föreningsstämma, eller på uppdrag av föreningsstämma av styrelsen. Godkännande får vägras endast om, 1. den som jakträtten upplåtits eller överlåtits till inte förfogar över mark inom viltvårdsområdet av sådan storlek som anges i 12 av dessa stadgar, 2. upplåtelsen eller överlåtelsen annars kan anses olämplig med hänsyn till viltvården eller på annat sätt är till avsevärd olägenhet för övriga medlemmar i föreningen. 14 Undantag från jakt på grund av ideella skäl. På begäran av en fastighetsägare som av ideella skäl motsätter sig jakt skall hans fastighet undantas från områdesjakt och gemensamhetsjakt. Sådant undantag skall beslutas av föreningsstämma.

8 8(9) 15 Avgifter. Föreningsstämma kan besluta om avgifter för jakträttsbevis och jaktgästbevis, samt i förekommande fall för fällt vilt. Avgifterna skall vara lika för varje jakträttsbevis, respektive jaktgästbevis, av likvärdigt slag. För särskilda jakträttsbevis och jaktgästbevis som gäller en begränsad tid, eller med begränsning av viltart, skall avgiften anpassas till vad som kan anses skäligt och vara lika för likvärdig jaktutövningsrätt. I fråga om avgift för fällt vilt skall avgiften vara enhetlig för respektive viltart, i förekommande fall med beaktande av viltets ålder eller kön. 16 Viltvård. Viltvårdsåtgärder som kan medföra inskränkningar eller olägenheter för jaktutövningen eller fastighetens nyttjande i övrigt får inte vidtagas utan medgivande från de fastighetsägare eller andra rättshavare som berörs av åtgärden. 17 Viltstatistik. Den som löst jakträttsbevis eller eljest jagat inom viltvårdsområdet skall utan anmaning lämna uppgift om det vilt han/hon fällt under året, samt de viltrapporter i övrigt, exempelvis ÄLG-OBS, som föreningsstämma eller styrelsen beslutat. 18 Stadgeändring. Beslut om ändring av stadgarna är giltigt om det har fattats på två på varandra följande stämmor och inte bestrids av mer än en femtedel av fastighetsägarna eller av fastighetsägare som äger mer än en femtedel av viltvårdsområdets areal. Beslut om ändring av stadgarna är giltigt endast om ändringsförslaget funnits med i kallelsen till stämman. Beslut om ändring av stadgarna 9-13 får inte tillämpas innan det har fastställts av länsstyrelsen.

9 9(9) 19 Överklagande. Beslut av viltvårdsområdesföreningens stämma eller styrelse får överklagas hos länsstyrelsen av den vars rätt berörs av beslutet, om beslutet gått honom eller henne emot, i frågor som gäller, 1. jakt och annan viltvård, 2. medlemskap i föreningen, 3. avstängning från områdesjakt, eller gemensamhetsjakt, 4. upplåtelse och överlåtelse av jakträtt, 5. avgift enligt 15, eller 6. uteslutning ur föreningen och/eller viltvårdsområdet. Överklagandet skall ha kommit in till länsstyrelsen inom fyra veckor från dagen för beslutet. I fråga om överklagande av styrelsens beslut räknas dock tidsfristen från den dag klaganden fick del av beslutet. Föreningsstämmans eller styrelsens beslut skall gälla även om det har överklagats, om inte länsstyrelsen beslutar annat. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 20 Upplösning. Länsstyrelsen kan besluta att viltvårdsområdet skall upphöra och viltvårdsområdesföreningen skall upplösas om, 1. fler än en femtedel av fastighetsägarna, eller fastighetsägare som äger mer än en femtedel av viltvårdsområdets areal, på en föreningsstämma uttalar sig för en upplösning, 2. viltvårdsområdesföreningen saknar styrelse, eller 3. viltvårdsområdesföreningen allvarligt missköter förvaltningen av viltvårdsområdet. Om viltvårdsområdet finns inom ett omarronderingsområde enligt 1 jordförvärvslagen (1979:230) gäller i stället för vad som sägs i första stycket 1 att fler än hälften av fastighetsägarna, eller fastighetsägare som äger mer än hälften av viltvårdsområdets areal, skall ha uttalat sig för en upplösning. Beslut om upplösning enligt första stycket 1 får meddelas tidigast tre år från det att beslutet om bildande av viltvårdsområdet vann laga kraft.