Den orättvisa rättvisepolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den orättvisa rättvisepolitiken"

Transkript

1 Den orättvisa rättvisepolitiken

2

3 Den orättvisa rättvisepolitiken En idéskrift om utjämningspolitik Fredrik Bergström & Robert Gidehag

4 FÖRFATTARNA OCH AB TIMBRO 2001 GRAFISK FORM: SILVER SÄTTNING: ATELJÉ TYPSNITTET L&R AB, STOCKHOLM TRYCK: ELANDERS GOTAB, STOCKHOLM 2001 ISBN ISSN NR 24 CENTRUM FÖR VÄLFÄRD EFTER VÄLFÄRDSSTATEN TEL FAX

5 INNEHÅLL 1. INLEDNING 6 2. DEN OGENOMTÄNKTA UTJÄMNINGSPOLITIKEN KRITIK AV ETT STATISKT SYNSÄTT 10 Sverige ett land med mycket jämn inkomstfördelning 11 En jämn inkomstfördelning skapar vanmakt 14 Olika källor till ojämlikhet ALTERNATIVET DET DYNAMISKA PERSPEKTIVET 20 Vad är inkomströrlighet? 21 Inkomströrlighet utjämnar livsinkomster utan hjälp av skatter och bidrag och därmed faller det viktigaste argumentet för högskattestaten 28 Den svenska utjämningspolitiken försvårar för människor att påverka sin ekonomiska situation 30 Även utjämningspolitiken påverkar inkomströrligheten negativt 36 Hög tillväxt gynnar låginkomsttagarna SAMMANFATTNING KÄLLOR 48

6 1. Inledning* * Denna skrift baseras till stora delar på författarnas rapport Utjämningspolitiken och dess effekter på inkomstutjämningen och inkomströrligheten (Bergström & Gidehag, 2000).

7 Alla som har kontakt med barnens värld blir påminda om att rättvisa är ett svårt begrepp. Hur skall de plockade bären fördelas mellan syskon efter ansträngning eller efter en likhetsprincip? Om det senare, vad händer då med det ambitiösa barnets vilja att plocka bär nästa gång? När chips fördelas en lördag, bör man då ta hänsyn till fördelningen av chips lördagen innan eller skall varje fördelningstillfälle ses statiskt vid den aktuella tidpunkten? Är det rimligt att ett barn som har varit med om en traumatisk händelse under en tid får mer ömhet och kompensation än ett annat, som bara har skrubbat sitt knä eller kan det senare barnet då känna sig utstött? Vad händer i en klass om läraren bestämmer att alla skall ha samma betyg oavsett ansträngning? Svåra frågor som vuxna med kontakt med barn ständigt måste konfrontera. Emellertid tycks något hända med synen på rättvisa för de flesta som på ett eller annat sätt ägnar sig åt politik. Plötsligt blir rättvisa ett enkelt begrepp som i många fall ses som självklart. Rättvisa i det politiska samtalet har blivit ett mantra minst lika vanligt som vård-skola-omsorg. Att rättvisa är ett svårt begrepp, eller att synen på rättvisa inte är självklar, är ofta som bortblåst. Vänsterpolitik sägs alltid skapa rättvisa och den gängse synen har blivit att rättvisa uppnås om välståndet ett enskilt år är så jämnt fördelat som möjligt. Med solidarisk lönepolitik, progressiva skatter och inkomstprövade bidrag/subventioner har man velat skapa en så jämn årsvis fördelning av disponibla inkomster som möjligt. Något som utjämningspolitiken haft mycket stor framgång med. Frågan om vad begreppet rättvisa innebär är mycket viktig. För det första syftar den absoluta merparten av det offentliga åtagandet till fördelningspolitik. För den som vill se en liberal utveckling av samhället, med annorlunda fördelning av offentlig och privat ekonomi, måste rättvisefrågan beröras. Enbart effektiviseringar av befintlig verksamhet räcker inte som medel för 7

8 INLEDNING att minska den offentliga sektorn på ett betydelsefullt sätt. För det andra har politiken nu, för första gången sedan krisen under början av 90-talet, fått ökat spelrum. Under relativt lång tid tillbaka har den ekonomiska politiken styrts av yttre tvingande omständigheter. Nu finns större handlingsfrihet, vilket tillsammans med en uppblossande debatt om ökade klyftor skapar förutsättningar för en politisk omsvängning till mer av det gamla, mer av omfördelningspolitik och större offentliga åtaganden. Därför måste rättvisedebatten få större utrymme i det politiska samtalet. Under lång tid har den politiska debatten varit inriktad på samhällsekonomisk effektivitet. Frågan har gällt huruvida den svenska modellen, med mycket höga skatter för alla inkomstgrupper och stor offentlig sektor, har varit förenlig med samhällsekonomisk effektivitet och hög tillväxt. I takt med akademiska framgångar i denna fråga, och praktiska erfarenheter av det senaste årtiondets privatiseringsvåg och omläggning av makropolitiken, har frågan gradvis vunnits av det liberala lägret. Till och med i en socialdemokratisk budgetproposition talas numera om det ekonomiskt välgörande i en minskande skatte- och utgiftskvot. Mycket av det som för 20 år sedan framstod som utopiskt, t ex privata daghem och friskolor, är i dag accepterat. Men fortfarande finns ett hårdnackat motstånd mot större reformer av de offentliga systemen sådana som på ett fundamentalt sätt skulle kunna påverka fördelningen mellan den privata och den offentliga ekonomin och därmed den verklighet människor lever i. Mycket av detta motstånd bottnar i rättvisediskussionen. Motståndare tycks resonera ungefär på följande sätt: OK, kanske leder vårt system till något lägre effektivitet och lägre tillväxt, men det leder till något mycket viktigare, rättvisa. Vänsterns rättvisesyn har alltför länge fått stå oemotsagd. Det är nu dags att ta steget vidare och utmana vänstern på deras 8

9 planhalva, ty i grunden är den liberala tanken både ett tillväxtoch ett rättviseprojekt. Med vårt arbete de senare åren har vi velat sätta fokus på olika aspekter av inkomstfördelning och utjämningspolitik ytterst att på ett stringent sätt analysera den politiska rättvisesynen i Sverige. I princip är våra slutsatser att det gängse statiska perspektivet i utjämningspolitiken är ogenomtänkt och leder till orättvisa snarare än till rättvisa. I stället bör utjämningspolitiken inriktas på ett mer dynamiskt perspektiv där livsinkomster och social rörlighet hamnar i centrum. I föreliggande skrift har vi sammanställt vår analys i en inledande del som diskuterar några av de principiella problemen med dagens perspektiv, och en del som analyserar fördelarna med att anlägga ett dynamiskt perspektiv på utjämningspolitiken. Rapporten avslutas med en kort sammanfattning och några policyimplikationer. 9

10 2. Den ogenomtänkta utjämningspolitiken kritik av ett statiskt synsätt

11 Rättvisa i det politiska samtalet har kommit att betyda ungefär likhet i de årsvisa registrerade inkomsterna. Den ekonomiska politiken styrs också helt av detta statiska perspektiv. All skatt baseras på den aktuella skattepliktiga årsinkomsten en hög inkomst ett år som följs av en period med lägre inkomst innebär inte någon skattelindring det aktuella året med hög inkomst. Alla bidrag och subventioner utgår från den aktuella årsinkomsten och inte heller här tas någon hänsyn till inkomstvariationer. Denna politik ger upphov till en rad problem, bland annat några av rättvisekaraktär som diskuteras i detta avsnitt. Sverige ett land med mycket jämn inkomstfördelning Sverige beskrivs allt oftare som ett samhälle med stora och växande klyftor. Detta är emellertid en mycket missvisande beskrivning. Vi delar uppfattningen att inkomstspridningen i det svenska samhället tenderar att öka sedan 1980, främst handlar det om att lönespridningen före skatt har blivit större. 1 Skatte- och välfärdssystemen tenderar också att ha en mindre omfördelande effekt jämfört med tidigare. Ett genomgående inslag i många av de rapporter som presenteras och i samhällsdebatten i stort, både vad gäller media och i dagspolitiken, är att perspektivet nästan uteslutande är inriktat på relativa förändringar av inkomstspridningen över tiden. En mycket viktig fråga att behandla i detta sammanhang är nivån på inkomstspridningen. Stora delar av den ekonomiska politiken i Sverige och den absoluta merparten av det offentliga åtagandet syftar till omfördelning och har fördelningspolitiska målsättningar. 2 Rimligtvis måste politiken ha ett mål för hur liten inkomstspridningen skall vara och därmed måste förändringar i 1 De senare åren har det kommit många rapporter och utredningar som behandlar hur inkomstspridningen ökar över tiden. Exempel i raden är Palmes SOU Välfärd vid vägskäl, LO:s Inkomster och inkomstfördelning och en rapport från Agora. 2 Se Bergström & Gidehag (2000b) för en diskussion om detta. 11

12 DEN OGENOMTÄNKTA UTJÄMNINGSPOLITIKEN inkomstspridningen sättas i relation till detta mål för att kunna utvärderas. Så sker emellertid inte, en ökad inkomstspridning beskrivs nästan uteslutande som något negativt helt oaktat den nivå på inkomstspridning som faktiskt gäller. Trots allt tal om ökande klyftor är inkomstspridningen mycket jämn. Cirka kronor i månaden är skillnaden för män som gör ett inkomstlyft genom halva inkomsthierarkin. Vad är slutmålet för utjämningspolitiken? De få gånger nivån på inkomstspridning faktiskt behandlas sker detta på ett tendensiöst och missvisande sätt. Media älskar att hitta extremer att jämföra. Ett fåtal högavlönade direktörer i den övre delen av den tionde decilen brukar jämföras med de med allra lägst välstånd. Aftonbladet hade t ex hittat en familj som på grund av ett lyckat företagande kunde dricka kaffe i silverkoppar och en annan familj som (av någon outgrundlig anledning) såg sig tvingade att campa på Ikeas kundparkering. 3 (Det hela visade sig senare dessutom mest vara en uppdiktad historia.) Men dessa extrema jämförelser säger förstås väldigt lite om inkomstfördelningen i Sverige. Den relevanta analysen är i stället att studera inkomstspridningen för det stora flertalet och då visar det sig att den är mycket liten. Kanske är det som en LO-representant utryckte saken i en radiodebatt (med en av författarna till denna skrift) i P1-morgon för en tid sedan: Vi kommer alltid att vara emot ökad inkomstspridning eftersom vi kan vara säkra på att aldrig uppnå total utjämning. Det är vårt uppdrag som intresseorganisation. Man bör inte enbart analysera hur den årsvisa inkomstspridningen förändras över tiden. Den faktiska nivån på inkomstspridning är mer relevant. Och då bör man inte jämföra ett fåtal 3 Se Aftonbladets artikelserie De fattiga och de rika, januari

13 direktörer med en liten grupp fattiga utan använda rättvisande jämförelser som visar hur inkomstspridningen ser ut för det stora flertalet. Vi menar för det första att perspektivet med relativa förändringar över tiden måste ändras till ett som också tar hänsyn till den faktiska nivån på inkomstfördelning. För det andra att analysen måste utgå från det stora folkflertalet och inte från extrema exempel utvalda för att vinna enkla poäng i den politiska debatten. Nedanstående tabell sammanfattar hur inkomstspridningen för män och kvinnor ser ut i Sverige om man exkluderar de 10 procent med högst inkomster och de 10 procent med lägst inkomster. Tabell 1. Genomsnittliga disponibla inkomster i deciler 1996, män och kvinnor, kronor per månad.* Män Kvinnor Decil Decil Decil Decil Decil Decil Decil Decil Skillnad Decil Decil Decil * Siffrorna är i 1999 års penningvärde, justerade för inflation och tillväxt i ekonomin. Källa: Bergström & Gidehag (2000b). 13

14 DEN OGENOMTÄNKTA UTJÄMNINGSPOLITIKEN Tabellen visar således vilka genomsnittliga månadsinkomster som är aktuella för 80 procent av den svenska befolkningen. Inkomsterna är efter skatt och bidrag, s k disponibla inkomster. En undersökning i SCB:s HINK-databas visar att inkomstspridningen fortfarande är i samma storleksordning. Tabellen visar också att ett avancemang genom t ex halva inkomsthierarkin (decil 3 8) för män förbättrar månadsinkomsten med kronor, för kvinnor med kronor. Inkomsterna i Sverige är således kraftigt sammanpressade utjämningspolitiken har varit extremt effektiv. En jämn inkomstfördelning skapar vanmakt Detta kallar vi folkhemmet sade en företrädare för LO i ovan nämnda radiodebatt angående den extrema inkomstsammanpressningen. Vi menar i stället att en så jämn inkomstfördelning starkt kan ifrågasättas utifrån ett rättviseperspektiv. Det som egentligen är av intresse för utjämningspolitiken är hur det totala välståndet, levnadsstandarden, för hushåll fördelas. Registrerade inkomster från arbetsmarknaden är en viktig del i detta vidare begrepp. Till detta kommer t ex inkomster från kapitalmarknaden, arv, gåvor, tursamma fastighetsklipp och möjligheten att arbeta svart m m. Utjämningspolitiken träffar emellertid med nödvändighet endast registrerade inkomster och främst löpande inkomster från arbetsmarknaden. Inte mist på grund av att alla välfärdssystem är uppbyggda kring dessa. Därför har Sverige blivit ett samhälle där den totala levnadsstandarden är annorlunda fördelad än de registrerade inkomsterna. En plötslig kapitalinkomst om en miljon (via t ex ett arv, eller en lyckad bostadrättsombildning) medför en höjning av levnadsstandarden som är nästan omöjlig att åstadkomma genom avancemang på arbetsmarknaden. 4 Sverige håller på att bli ett 4 Se Bergström & Gidehag (2000a) för en sådan kalkyl. 14

15 tudelat samhälle där de som har tillgång till svartinkomster, ett fåtal mycket välavlönade arbeten i tionde decilen, rika föräldrar eller släktingar eller bara tur i största allmänhet (lotterier och dylikt) kan påverka sin levnadsstandard. För det stora flertal som inte tillhör denna frizon från utjämningspolitiken framstår det som fullständigt orealistiskt att påverka sin situation med arbete. 5 Dessa sitter fast i en situation där levnadsstandarden för överskådlig framtid bestäms av faktorer utanför den egna kontrollen. För de stora grupper av människor som inte har tillgång till utjämningspolitikens frizon är det omöjligt att genom egen ansträngning påverka sin situation. Slumpen, arvtanter och bidragsförändringar är viktigare. Dessa människor lever i ett vanmaktens Sverige och har offrats på vänsterns rättvisealtare. För det stora flertalet i Sverige skapar välfärdssystemen betydligt större svängningar i privatekonomin än vad som realistiskt kan åstadkommas med egen ansträngning på arbetsmarknaden. Maxtaxan blir viktigare än att vidareutbilda sig, återbetalning av bostadsbidrag en större förlust än att ta ett par veckors tjänstledighet, besluten i kommande vårproposition viktigare än kommande löneförhandling. Vi får ett samhälle där växande skillnader i den totala levnadsstandarden mer beror på slump än på egen ansträngning. Den svenska samhället skapar vanmakt inte rättvisa. Ett samhälle med större spridning i inkomster (och då framför allt i inkomster relaterade till arbetsmarknaden) är ett samhälle där fler genom arbete kan påverka sina liv. I ett sådant samhälle, med ett rimligt grundskydd där de svagaste inte lämnas därhän, kan vanmakten brytas och verklig rättvisa uppnås. 5 Se Fölster (2000) för terminologin. 15

16 DEN OGENOMTÄNKTA UTJÄMNINGSPOLITIKEN Olika källor till ojämlikhet Ett perspektiv som fullständigt saknas i debatten om utjämning och i den övergripande politiska målsättningen om rättvisa är frågan om vilka faktorer som skapar skillnader i materiellt välstånd. Den övergripande politiska målsättningen är, som tidigare nämnts, att pressa ihop skillnaden i välstånd enskilda år. I princip åstadkoms detta genom att pressa ihop den årsvisa inkomstspridningen så mycket som möjligt. Detta innebär i sin tur att utjämningspolitiken mycket godtyckligt kommer att utjämna resultatet av en mängd olika bakomliggande faktorer. Den dagspolitiska debatten ger lätt intrycket att det endast existerar en faktor som medför att det uppstår skillnader i materiellt välstånd mellan individer. Denna faktor definieras aldrig, men den anses skapa klyftor som benämns som orättvisa. Målet för utjämningspolitiken definieras oftast som att skapa rättvisa vilket avser att minska skillnader i materiellt välstånd mellan individer i samhället. Det finns en mängd orsaker till att det uppstår skillnader i välstånd... Tur/otur är en sådan orsak. Två individer med lika förutsättningar och lika arbete kan få väsentligt olika inkomst och levnadsstandard om den ene har oturen att bli långvarigt sjuk. Detta är ett exempel på en ojämlikhet av försäkringskaraktär. En annan orsak är egna val. Två individer med lika fysiska och psykiska betingelser kan välja olika yrkesinriktningar. Om den ene väljer att bli civilingenjör och den andre litteraturvetare, kommer sannolikt stora inkomstskillnader att uppstå mellan dem. Olika val av livsstilar ger olika inkomstmöjligheter och olika utgiftsstrukturer. Två individer med samma yrke, men där den ene väljer att skaffa fem barn och den andre två, kommer att få väsentligt olika levnadsstandard därför att utgiftsstrukturen blir annorlunda i de båda fallen. Mellan två individer med lika för- 16

17 utsättningar som föds i en by i Norrland, kommer det sannolikt att uppstå stora skillnader i inkomst om den ena väljer att flytta till Stockholm och den andra att bo kvar. En individ som bor i en dyrare hyresrätt med en hyra motsvarande kostnaden för räntan på ett villalån, får en större subvention än villaägaren. Vissa intressen, som ishockey, är betydligt mer subventionerade än andra (t ex vinprovning). En tredje orsak är förstås det faktum att individer föds med olika förmågor. Vissa föds med förmågor (t ex skarpt intellekt) som värderas högt på arbetsmarknaden, medan andra föds med förmågor (t ex goda, men inte extrema, fysiska förutsättningar) som inte värderas lika högt. Några föds mindre välutrustade med förmågor än andra, t ex som funktionshindrade, och utgör den grupp av genuint svaga som utjämningspolitiken egentligen borde ta sikte på. Till detta kommer en tidsdimension. De flesta individer upplever perioder i livet när inkomsterna är små i förhållande till utgifterna, men också perioder där det omvända gäller. För de flesta jämnar det ut sig över ett helt liv. Det hindrar inte att här finns ett genuint likviditetsproblem, men i princip skulle detta kunna lösas på väl fungerande försäkrings- och kapitalmarknader. 6...och omfördelningspolitiken är trubbig Skattesystemet och välfärdssystemen gör emellertid ingen skillnad mellan dessa faktorer. Här saknas uppenbarligen en principdiskusson om rättvisa och orättvisa skillnader i välstånd. Dessvärre är det sannolikt så att välfärdsstaten med sin omfattning har så komplexa fördelningseffekter att det över huvud taget är mycket svårt att bilda sig en uppfattning om hur de egentliga fördelningseffekterna på individnivå ser ut. 6 I det svenska systemet är detta en viktig uppgift för välfärdsstaten. I själva verket utgör så mycket som ca 75 procent av socialförsäkringssystemet omfördelning över olika perioder i en viss individs liv snarare än mellan olika individer. Se t ex beräkningar av Gidehag och Fölster i SAF (1998) för sådana resultat. 17

18 DEN OGENOMTÄNKTA UTJÄMNINGSPOLITIKEN Därför bör utjämningspolitiken renodlas. Rena försäkringsproblem bör hanteras inom ramen för någon form av aktuariskt försäkringssystem. Likviditetsproblem (t ex större delen av familjepolitiken) bör hanteras inom ramen för lån/sparande t ex i ett kontobaserat socialförsäkringssystem. Detta lämnar övriga skillnader kvar att ta ställning till skillnader som varken kan försäkras bort eller som individen kan hantera inom ramen för sin egen livsinkomst, utan som kräver offentliga tillskott till livsinkomsten för att utjämnas. En rimligare utgångspunkt är i stället att skillnader som ligger helt utanför individens egen kontroll bör utjämnas. Således är det fullt rimligt att funktionshindrade människor får ett generöst stöd för att leva så bra liv som möjligt. Liksom att olycksbröder och -systrar på samhällets botten, som t ex har fastnat i missbruk, ges chans att förändra sin tillvaro. Vidare är det rimligt att människor som visserligen inte föds som funktionshindrade men som av en eller annan anledning alltid kommer att tillhöra de lägst avlönade, via någon form av grundskydd och på kollektiv väg bereds möjlighet att leva på en materiellt anständig nivå. 7 Det finns många olika anledningar till att skillnader i materiellt välstånd uppstår. Skall skillnader som uppstår på grund av egna val utjämnas på samma sätt som skillnader som uppstår av orsaker som ligger utanför individens egen kontroll? All övrig utjämning som bygger på tvång framstår emellertid som mer orimlig ur ett rättviseperspektiv. Skillnader som uppstår av individers egna val bör inte utjämnas. Varför skall den ensamstående mamman vara med och subventionera medelklassens ishockeyspelande barn i en kommunal ishall? Varför skall fotboll subventioneras, men inte vinprovning? De som väljer att bo i 7 Se t ex Gidehag (2000) för en filosofisk diskussion, med utgångspunkt i Rawls rättviseteori. 18

19 Norrland får ut betydligt mer per capita av det offentliga än de som bor i Stockholm (vilket bland annat tar sig uttryck i ett överdimensionerat vägnät). Den som bor i bostadsrätt i Stockholms centrum har ett mycket dyrt boende medan den som har haft turen att få en subventionerad hyresrätt får en mycket lägre månadskostnad. Är det verkligen en rättighet att skaffa hur många barn som helst och skicka notan till skattebetalarna? Är det rättvist att civilingenjören subventionerar litteraturvetaren som egentligen har samma intellektuella kapacitet? 8 Om vänstern svarar ja på ovanstående frågor och håller fast vid att utjämningspolitiken bör utjämna även skillnader som uppkommer till följd av egna val vilka källor till ojämlikhet skall då inte utjämnas? Var finns den logiska grunden till att just de källor som i dag utjämnas gör det och att de som inte utjämnas lämnas därhän? Ett litet skrap på rätteviseretorikens yta räcker för att genomskåda utjämningspolitikens principlöshet. 8 Det stora inslaget av selektivitet är problematiskt ur många perspektiv. Berggren & Bergström (1999) visar att ett sätt att komma åt dessa problem är genom att tillämpa den s k generalitetsprincipen i politiskt beslutsfattande. 19

20 3. Alternativet det dynamiska perspektivet

21 Ovan har vi pekat på en rad problem som den svenska utjämningspolitiken för med sig. En fundamental fråga i sammanhanget är vad det över huvud taget finns för mening med att ha inkomstspridningen ett enskilt år som målvariabel för politiken. Årsvisa inkomster är en helt godtyckligt vald period. Varför inte utjämna veckovisa inkomster eller totala inkomster under två år eller varför inte inkomster under arbetslivet, eller under hela livet? Vi kommer i detta avsnitt att argumentera för det rimliga i att ändra fokus till ett livsinkomstperspektiv. Med denna perspektivförskjutning blir livsinkomster och inkomströrlighet, och därmed människors möjlighet att påverka sin ekonomiska situation, intressantare. Därmed blir det också av stor vikt att förstå vad som bestämmer inkomströrligheten i ett samhälle. Inom ramen för det dynamiska perspektivet ligger också att det är viktigt att sätta fokus på långsiktigt god ekonomisk tillväxt, eftersom detta bidrar till att höja levnadsstandarden för fattig såväl som rik. Vad är inkomströrlighet? Inkomströrlighet är viktig av flera anledningar. Inte minst ur ett rättviseperspektiv. Inkomströrlighet handlar om möjligheten att kunna förändra sin livssituation. Som tidigare har analyserats riskerar det svenska samhällets mycket jämna inkomstfördelning att medföra stora problem för den som med arbete vill förändra sin situation. Vi tror att få saker skapar så mycket ofärd som just detta. I ett dynamiskt samhälle blir det möjligt för en låginkomsttagare att öka sin inkomst och bli höginkomsttagare under en annan period av livet. Därför är inkomströrlighet av rättviseskäl mycket viktig att studera. Vad innebär då inkomströrlighet? För att svara på denna fråga måste man diskutera vad man menar med inkomst och vad som avses med rörlighet. 9 I denna skrift definieras inkomströrlighet 9 Se Bergström & Gidehag (2000b) för en ingående definition av inkomströrlighet och för en noggrann litteraturöversikt. 21

22 ALTERNATIVET DET DYNAMISKA PERSPEKTIVET som sannolikheten att göra ett större realt (inflations- och tillväxtjusterat) inkomstlyft över tiden. Det vill säga sannolikheten att påverka sin ekonomiska situation. Att röra sig från arbete vid löpande bandet till att bli tjänsteman/företagare är ett bra exempel på inkomströrlighet och hur inkomster utjämnas om man anlägger ett längre tidsperspektiv. Konkret kan det handla t ex om en person som bestämmer sig för att studera några år för att omskola sig till civilekonom och därefter inleda en ny karriär. Under denna period kommer lönen initialt att vara ganska låg, därefter saknas den helt under studieåren för att sedan förhoppningsvis bli bättre och utvecklas positivt. I jämförelse med den som väljer att inte omskola sig, utan har samma jobb och ungefär samma lön under hela perioden, kommer det att se ut som om det föreligger stora inkomstskillnader vid årsvisa jämförelser, när det i realiteten är så att dessa båda personer har samma totala inkomst under en längre tidsperiod. Inkomströrlighet innebär att människor inte behöver fastna i en viss inkomstklass. Den som under en period i livet är låginkomsttagare kan några år senare vara medel- eller höginkomsttagare. Inkomströrlighet är själva kärnan i ett dynamiskt samhälle. Men ett dynamiskt samhälle med inkomströrlighet behöver inte bara handla om att människor skaffar sig akademisk utbildning. I ett samhälle med större inkomstspridning finns möjlighet att förbättra sin inkomst utan att tillhöra en liten skara välutbildade akademiker. Det kan handla om att bli förman på en verkstad eller byggledare på en byggarbetsplats. Det kan, för tjänstemän som arbetar på en icke akademisk arbetsplats, t ex innebära att övergå till projektledaransvar. Vissa kanske väljer kortare yrkesavbrott för lägre studier. Sist men inte minst kan inkomströrlighet bli en realitet utan byte av yrke. Om större inkomst- 22

23 spridning tillåts blir det möjligt att höja levnadsstandarden genom att höja sin kompetens inom sitt yrke. I t ex stora delar av vården saknas sådana möjligheter helt, löneskillnaden mellan en skicklig och/eller äldre sjuksköterska och en med ingångslön är mycket liten. Inkomströrlighet utjämnar livsinkomster utan hjälp av skatter och bidrag Mycket av argumentationen i denna skrift går ut på att argumentera för att inkomstspridning faktiskt är bra, och att det är rättvist med ökade inkomstskillnader. Om det i ett samhälle är vanligt att såväl låg- som höginkomsttagare lyckas förbättra sin inkomst är detta något sunt, och ett bevis på ett samhälle där man kan påverka sin situation. En konsekvens av inkomströrlighet är just att livsinkomster utjämnas automatiskt. Om perioder med låga inkomster varvas med perioder med högre inkomster, då kommer en spontan (det vill säga utan skatter och bidrag) utjämning av livsinkomsten att ske. Denna process illustreras i figur 1. Även om Anderssons och Petterssons inkomster skiljer sig åt vid årsvisa jämförelser, är inkomstskillnaderna under hela arbetslivet mycket mindre i och med att deras inkomster går upp och ned. Denna utjämningsprocess kan, som vi kommer att visa nedan, bidra till en utjämning som är väl så stor som den som uppnås genom årsvis omfördelning av inkomster. Inkomströrlighet är, med andra ord, en mycket effektiv mekanism för att utjämna livsinkomster. 23

24 ALTERNATIVET DET DYNAMISKA PERSPEKTIVET Figur 1. Inkomströrlighet och utjämning av inkomster. Om inkomströrligheten i stället är obefintlig minskar inte spridningen i de ackumulerade inkomsterna, utan är oförändrad över hela perioden och blir således betydligt större än när det finns inkomströrlighet, se figur 2. I detta fall är enda sättet att uppnå inkomstutjämning omfördelning av inkomster. Figur 2. Inkomstorörlighet leder inte till utjämning av inkomster. 24

25 För att den inkomstutjämning som orsakas av inkomströrlighet skall komma till stånd krävs att inkomströrlighet är vanligt förekommande. Intressant i sammanhanget är också om det är möjligt att med politiska beslut öka inkomströrligheten i samhället för att därmed minska risken att människor fastnar i fattigdomsfällor eller har svårt att påverka sina inkomster, vilket tenderar att öka inkomstskillnaderna på lång sikt. Dessa två frågor behandlas i de följande avsnitten. Är inkomströrlighet vanligt förekommande? För att undersöka om inkomströrlighet är vanligt förekommande har vi undersökt den reala arbetsinkomstens utveckling (det vill säga arbetsinkomst före skatter och bidrag) för ett representativt urval på cirka personer som var 30 år 1980 fram till dess att de är 46 år (1996). 10 En uppdelning görs även på kvinnor och män. Anledningen till att vi följer en grupp 30-åringar är att vi vill fånga den rörlighet som är förknippad med den arbetsföra perioden. Att inte alla åldersgrupper studeras beror på att vi har velat konstanthålla för ålderseffekter. En central tanke bakom utjämningspolitiken är att det finns grupper som inte kan ackumulera tillräckligt med resurser för att kunna hantera inkomstbortfall under arbetslivet, och att det finns stora grupper som har konstant dåliga arbetsinkomster och därmed inte kan finansiera sina barns uppväxt och sin egen pension. Detta är ytterligare ett skäl till att det är intressant att följa en grupp 30-åringar. Inkomströrligheten mäts genom att man beräknar sannolikheten för att komma över eller under olika inkomstnivåer. Genom att beräkna detta mått kan vi få en uppfattning om hur vanligt det är med inkomströrlighet. I tabell 2 har sannolikheten att ha en real arbetsinkomst som 10 Beräkningarna baseras på den s k LINDA-databasen, se Bergström & Gidehag (2000b) för en närmare diskussion. 25

26 ALTERNATIVET DET DYNAMISKA PERSPEKTIVET är större än kronor per år ( kr/månad) beräknats. Av tabellen framgår att för män är denna inkomstnivå inte helt ovanlig, medan den är betydligt ovanligare för kvinnor. Av männen är det 51 procent som någon gång under perioden har en inkomst som överstiger kronor, medan det för kvinnor endast är 12 procent som kommer upp i denna nivå. Att tjäna några år är relativt vanligt bland män. Cirka 36 procent av männen har en hög inkomst under 1 10 år. För kvinnorna är motsvarande andel drygt 11 procent. Intressant att notera är att det endast är en mindre del som har en hög inkomst under stora delar av perioden. För män är andelen 15 procent och för kvinnor knappt 1 procent. Om inkomstgränsen höjs ändras andelarna. Tabell 2. Antal år under perioden en person har en årlig real arbetsinkomst över/under några givna inkomstnivåer. Andel (%) som har en årlig realinkomst >400 tkr >300 tkr <98 tkr <72 tkr Kolumn Kön Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Antal år 0 77,1 95,0 48,7 87,7 61,9 18,3 66,1 25, ,0 93,8 20,0 88,8 21,8 33,1 21,1 40, ,0 90,9 16,4 82,6 10,8 30,5 29,0 24, ,9 90,3 15,1 80,8 25,4 18,1 23,7 10,6 Källa: Bergström & Gidehag (2000b). Sannolikheten att vara låginkomsttagare under ett fåtal eller flera perioder har också beräknats i tabell 3. Vad som är låg inkomst är inte helt givet och därför redovisar vi två beräkningar. Enligt kolumn 7 och 8 definieras låginkomsttagare som en person som har en månadsinkomst som understiger kronor ( kronor 26

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008 SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

av arbetet, lönen och skatterna Inkomstfördelningen som resultat Juni 2010 Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits?

av arbetet, lönen och skatterna Inkomstfördelningen som resultat Juni 2010 Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits? Inkomstfördelningen som resultat av arbetet, lönen och skatterna Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits? Juni 2010 Eva Löfbom Omslag: Emelie Ek är ansvarig för sociala medier på Volkswagen

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Inkomstfördelningsrapport Anna-Kirsti Löfgren och Mats Larsson

Inkomstfördelningsrapport Anna-Kirsti Löfgren och Mats Larsson Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd En ny Låginkomstutredning Delrapport 1 Inkomstfördelningsrapport Anna-Kirsti Löfgren och Mats Larsson Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd Juni 2008 Förord Den här rapporten

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner

Perspektiv på lärarlöner Perspektiv på lärarlöner Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv Rapport från Lärarförbundet 2008-10-03 Förord Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation. Vi organiserar

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

MEST ÅT DE RIKA Fördelningsstudie av Alliansregeringen politik 2006-2014

MEST ÅT DE RIKA Fördelningsstudie av Alliansregeringen politik 2006-2014 12 MEST ÅT DE RIKA Fördelningsstudie av Alliansregeringen politik 2006-2014 RAPPORTFÖRFATTARE: ERIK HEGELUND OCH DANIEL SUHONEN Katalys Institut för facklig idéutveckling No: 12 MEST ÅT DE RIKA Fördelningsstudie

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5 Slutsatser Våra politiker talar inte klartext med sina väljare. De verkar tycka att det vore politiskt självmord att göra det. Därför finns det en påtaglig risk för att vi kommer att se kostnaderna för

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer