Den orättvisa rättvisepolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den orättvisa rättvisepolitiken"

Transkript

1 Den orättvisa rättvisepolitiken

2

3 Den orättvisa rättvisepolitiken En idéskrift om utjämningspolitik Fredrik Bergström & Robert Gidehag

4 FÖRFATTARNA OCH AB TIMBRO 2001 GRAFISK FORM: SILVER SÄTTNING: ATELJÉ TYPSNITTET L&R AB, STOCKHOLM TRYCK: ELANDERS GOTAB, STOCKHOLM 2001 ISBN ISSN NR 24 CENTRUM FÖR VÄLFÄRD EFTER VÄLFÄRDSSTATEN TEL FAX

5 INNEHÅLL 1. INLEDNING 6 2. DEN OGENOMTÄNKTA UTJÄMNINGSPOLITIKEN KRITIK AV ETT STATISKT SYNSÄTT 10 Sverige ett land med mycket jämn inkomstfördelning 11 En jämn inkomstfördelning skapar vanmakt 14 Olika källor till ojämlikhet ALTERNATIVET DET DYNAMISKA PERSPEKTIVET 20 Vad är inkomströrlighet? 21 Inkomströrlighet utjämnar livsinkomster utan hjälp av skatter och bidrag och därmed faller det viktigaste argumentet för högskattestaten 28 Den svenska utjämningspolitiken försvårar för människor att påverka sin ekonomiska situation 30 Även utjämningspolitiken påverkar inkomströrligheten negativt 36 Hög tillväxt gynnar låginkomsttagarna SAMMANFATTNING KÄLLOR 48

6 1. Inledning* * Denna skrift baseras till stora delar på författarnas rapport Utjämningspolitiken och dess effekter på inkomstutjämningen och inkomströrligheten (Bergström & Gidehag, 2000).

7 Alla som har kontakt med barnens värld blir påminda om att rättvisa är ett svårt begrepp. Hur skall de plockade bären fördelas mellan syskon efter ansträngning eller efter en likhetsprincip? Om det senare, vad händer då med det ambitiösa barnets vilja att plocka bär nästa gång? När chips fördelas en lördag, bör man då ta hänsyn till fördelningen av chips lördagen innan eller skall varje fördelningstillfälle ses statiskt vid den aktuella tidpunkten? Är det rimligt att ett barn som har varit med om en traumatisk händelse under en tid får mer ömhet och kompensation än ett annat, som bara har skrubbat sitt knä eller kan det senare barnet då känna sig utstött? Vad händer i en klass om läraren bestämmer att alla skall ha samma betyg oavsett ansträngning? Svåra frågor som vuxna med kontakt med barn ständigt måste konfrontera. Emellertid tycks något hända med synen på rättvisa för de flesta som på ett eller annat sätt ägnar sig åt politik. Plötsligt blir rättvisa ett enkelt begrepp som i många fall ses som självklart. Rättvisa i det politiska samtalet har blivit ett mantra minst lika vanligt som vård-skola-omsorg. Att rättvisa är ett svårt begrepp, eller att synen på rättvisa inte är självklar, är ofta som bortblåst. Vänsterpolitik sägs alltid skapa rättvisa och den gängse synen har blivit att rättvisa uppnås om välståndet ett enskilt år är så jämnt fördelat som möjligt. Med solidarisk lönepolitik, progressiva skatter och inkomstprövade bidrag/subventioner har man velat skapa en så jämn årsvis fördelning av disponibla inkomster som möjligt. Något som utjämningspolitiken haft mycket stor framgång med. Frågan om vad begreppet rättvisa innebär är mycket viktig. För det första syftar den absoluta merparten av det offentliga åtagandet till fördelningspolitik. För den som vill se en liberal utveckling av samhället, med annorlunda fördelning av offentlig och privat ekonomi, måste rättvisefrågan beröras. Enbart effektiviseringar av befintlig verksamhet räcker inte som medel för 7

8 INLEDNING att minska den offentliga sektorn på ett betydelsefullt sätt. För det andra har politiken nu, för första gången sedan krisen under början av 90-talet, fått ökat spelrum. Under relativt lång tid tillbaka har den ekonomiska politiken styrts av yttre tvingande omständigheter. Nu finns större handlingsfrihet, vilket tillsammans med en uppblossande debatt om ökade klyftor skapar förutsättningar för en politisk omsvängning till mer av det gamla, mer av omfördelningspolitik och större offentliga åtaganden. Därför måste rättvisedebatten få större utrymme i det politiska samtalet. Under lång tid har den politiska debatten varit inriktad på samhällsekonomisk effektivitet. Frågan har gällt huruvida den svenska modellen, med mycket höga skatter för alla inkomstgrupper och stor offentlig sektor, har varit förenlig med samhällsekonomisk effektivitet och hög tillväxt. I takt med akademiska framgångar i denna fråga, och praktiska erfarenheter av det senaste årtiondets privatiseringsvåg och omläggning av makropolitiken, har frågan gradvis vunnits av det liberala lägret. Till och med i en socialdemokratisk budgetproposition talas numera om det ekonomiskt välgörande i en minskande skatte- och utgiftskvot. Mycket av det som för 20 år sedan framstod som utopiskt, t ex privata daghem och friskolor, är i dag accepterat. Men fortfarande finns ett hårdnackat motstånd mot större reformer av de offentliga systemen sådana som på ett fundamentalt sätt skulle kunna påverka fördelningen mellan den privata och den offentliga ekonomin och därmed den verklighet människor lever i. Mycket av detta motstånd bottnar i rättvisediskussionen. Motståndare tycks resonera ungefär på följande sätt: OK, kanske leder vårt system till något lägre effektivitet och lägre tillväxt, men det leder till något mycket viktigare, rättvisa. Vänsterns rättvisesyn har alltför länge fått stå oemotsagd. Det är nu dags att ta steget vidare och utmana vänstern på deras 8

9 planhalva, ty i grunden är den liberala tanken både ett tillväxtoch ett rättviseprojekt. Med vårt arbete de senare åren har vi velat sätta fokus på olika aspekter av inkomstfördelning och utjämningspolitik ytterst att på ett stringent sätt analysera den politiska rättvisesynen i Sverige. I princip är våra slutsatser att det gängse statiska perspektivet i utjämningspolitiken är ogenomtänkt och leder till orättvisa snarare än till rättvisa. I stället bör utjämningspolitiken inriktas på ett mer dynamiskt perspektiv där livsinkomster och social rörlighet hamnar i centrum. I föreliggande skrift har vi sammanställt vår analys i en inledande del som diskuterar några av de principiella problemen med dagens perspektiv, och en del som analyserar fördelarna med att anlägga ett dynamiskt perspektiv på utjämningspolitiken. Rapporten avslutas med en kort sammanfattning och några policyimplikationer. 9

10 2. Den ogenomtänkta utjämningspolitiken kritik av ett statiskt synsätt

11 Rättvisa i det politiska samtalet har kommit att betyda ungefär likhet i de årsvisa registrerade inkomsterna. Den ekonomiska politiken styrs också helt av detta statiska perspektiv. All skatt baseras på den aktuella skattepliktiga årsinkomsten en hög inkomst ett år som följs av en period med lägre inkomst innebär inte någon skattelindring det aktuella året med hög inkomst. Alla bidrag och subventioner utgår från den aktuella årsinkomsten och inte heller här tas någon hänsyn till inkomstvariationer. Denna politik ger upphov till en rad problem, bland annat några av rättvisekaraktär som diskuteras i detta avsnitt. Sverige ett land med mycket jämn inkomstfördelning Sverige beskrivs allt oftare som ett samhälle med stora och växande klyftor. Detta är emellertid en mycket missvisande beskrivning. Vi delar uppfattningen att inkomstspridningen i det svenska samhället tenderar att öka sedan 1980, främst handlar det om att lönespridningen före skatt har blivit större. 1 Skatte- och välfärdssystemen tenderar också att ha en mindre omfördelande effekt jämfört med tidigare. Ett genomgående inslag i många av de rapporter som presenteras och i samhällsdebatten i stort, både vad gäller media och i dagspolitiken, är att perspektivet nästan uteslutande är inriktat på relativa förändringar av inkomstspridningen över tiden. En mycket viktig fråga att behandla i detta sammanhang är nivån på inkomstspridningen. Stora delar av den ekonomiska politiken i Sverige och den absoluta merparten av det offentliga åtagandet syftar till omfördelning och har fördelningspolitiska målsättningar. 2 Rimligtvis måste politiken ha ett mål för hur liten inkomstspridningen skall vara och därmed måste förändringar i 1 De senare åren har det kommit många rapporter och utredningar som behandlar hur inkomstspridningen ökar över tiden. Exempel i raden är Palmes SOU Välfärd vid vägskäl, LO:s Inkomster och inkomstfördelning och en rapport från Agora. 2 Se Bergström & Gidehag (2000b) för en diskussion om detta. 11

12 DEN OGENOMTÄNKTA UTJÄMNINGSPOLITIKEN inkomstspridningen sättas i relation till detta mål för att kunna utvärderas. Så sker emellertid inte, en ökad inkomstspridning beskrivs nästan uteslutande som något negativt helt oaktat den nivå på inkomstspridning som faktiskt gäller. Trots allt tal om ökande klyftor är inkomstspridningen mycket jämn. Cirka kronor i månaden är skillnaden för män som gör ett inkomstlyft genom halva inkomsthierarkin. Vad är slutmålet för utjämningspolitiken? De få gånger nivån på inkomstspridning faktiskt behandlas sker detta på ett tendensiöst och missvisande sätt. Media älskar att hitta extremer att jämföra. Ett fåtal högavlönade direktörer i den övre delen av den tionde decilen brukar jämföras med de med allra lägst välstånd. Aftonbladet hade t ex hittat en familj som på grund av ett lyckat företagande kunde dricka kaffe i silverkoppar och en annan familj som (av någon outgrundlig anledning) såg sig tvingade att campa på Ikeas kundparkering. 3 (Det hela visade sig senare dessutom mest vara en uppdiktad historia.) Men dessa extrema jämförelser säger förstås väldigt lite om inkomstfördelningen i Sverige. Den relevanta analysen är i stället att studera inkomstspridningen för det stora flertalet och då visar det sig att den är mycket liten. Kanske är det som en LO-representant utryckte saken i en radiodebatt (med en av författarna till denna skrift) i P1-morgon för en tid sedan: Vi kommer alltid att vara emot ökad inkomstspridning eftersom vi kan vara säkra på att aldrig uppnå total utjämning. Det är vårt uppdrag som intresseorganisation. Man bör inte enbart analysera hur den årsvisa inkomstspridningen förändras över tiden. Den faktiska nivån på inkomstspridning är mer relevant. Och då bör man inte jämföra ett fåtal 3 Se Aftonbladets artikelserie De fattiga och de rika, januari

13 direktörer med en liten grupp fattiga utan använda rättvisande jämförelser som visar hur inkomstspridningen ser ut för det stora flertalet. Vi menar för det första att perspektivet med relativa förändringar över tiden måste ändras till ett som också tar hänsyn till den faktiska nivån på inkomstfördelning. För det andra att analysen måste utgå från det stora folkflertalet och inte från extrema exempel utvalda för att vinna enkla poäng i den politiska debatten. Nedanstående tabell sammanfattar hur inkomstspridningen för män och kvinnor ser ut i Sverige om man exkluderar de 10 procent med högst inkomster och de 10 procent med lägst inkomster. Tabell 1. Genomsnittliga disponibla inkomster i deciler 1996, män och kvinnor, kronor per månad.* Män Kvinnor Decil Decil Decil Decil Decil Decil Decil Decil Skillnad Decil Decil Decil * Siffrorna är i 1999 års penningvärde, justerade för inflation och tillväxt i ekonomin. Källa: Bergström & Gidehag (2000b). 13

14 DEN OGENOMTÄNKTA UTJÄMNINGSPOLITIKEN Tabellen visar således vilka genomsnittliga månadsinkomster som är aktuella för 80 procent av den svenska befolkningen. Inkomsterna är efter skatt och bidrag, s k disponibla inkomster. En undersökning i SCB:s HINK-databas visar att inkomstspridningen fortfarande är i samma storleksordning. Tabellen visar också att ett avancemang genom t ex halva inkomsthierarkin (decil 3 8) för män förbättrar månadsinkomsten med kronor, för kvinnor med kronor. Inkomsterna i Sverige är således kraftigt sammanpressade utjämningspolitiken har varit extremt effektiv. En jämn inkomstfördelning skapar vanmakt Detta kallar vi folkhemmet sade en företrädare för LO i ovan nämnda radiodebatt angående den extrema inkomstsammanpressningen. Vi menar i stället att en så jämn inkomstfördelning starkt kan ifrågasättas utifrån ett rättviseperspektiv. Det som egentligen är av intresse för utjämningspolitiken är hur det totala välståndet, levnadsstandarden, för hushåll fördelas. Registrerade inkomster från arbetsmarknaden är en viktig del i detta vidare begrepp. Till detta kommer t ex inkomster från kapitalmarknaden, arv, gåvor, tursamma fastighetsklipp och möjligheten att arbeta svart m m. Utjämningspolitiken träffar emellertid med nödvändighet endast registrerade inkomster och främst löpande inkomster från arbetsmarknaden. Inte mist på grund av att alla välfärdssystem är uppbyggda kring dessa. Därför har Sverige blivit ett samhälle där den totala levnadsstandarden är annorlunda fördelad än de registrerade inkomsterna. En plötslig kapitalinkomst om en miljon (via t ex ett arv, eller en lyckad bostadrättsombildning) medför en höjning av levnadsstandarden som är nästan omöjlig att åstadkomma genom avancemang på arbetsmarknaden. 4 Sverige håller på att bli ett 4 Se Bergström & Gidehag (2000a) för en sådan kalkyl. 14

15 tudelat samhälle där de som har tillgång till svartinkomster, ett fåtal mycket välavlönade arbeten i tionde decilen, rika föräldrar eller släktingar eller bara tur i största allmänhet (lotterier och dylikt) kan påverka sin levnadsstandard. För det stora flertal som inte tillhör denna frizon från utjämningspolitiken framstår det som fullständigt orealistiskt att påverka sin situation med arbete. 5 Dessa sitter fast i en situation där levnadsstandarden för överskådlig framtid bestäms av faktorer utanför den egna kontrollen. För de stora grupper av människor som inte har tillgång till utjämningspolitikens frizon är det omöjligt att genom egen ansträngning påverka sin situation. Slumpen, arvtanter och bidragsförändringar är viktigare. Dessa människor lever i ett vanmaktens Sverige och har offrats på vänsterns rättvisealtare. För det stora flertalet i Sverige skapar välfärdssystemen betydligt större svängningar i privatekonomin än vad som realistiskt kan åstadkommas med egen ansträngning på arbetsmarknaden. Maxtaxan blir viktigare än att vidareutbilda sig, återbetalning av bostadsbidrag en större förlust än att ta ett par veckors tjänstledighet, besluten i kommande vårproposition viktigare än kommande löneförhandling. Vi får ett samhälle där växande skillnader i den totala levnadsstandarden mer beror på slump än på egen ansträngning. Den svenska samhället skapar vanmakt inte rättvisa. Ett samhälle med större spridning i inkomster (och då framför allt i inkomster relaterade till arbetsmarknaden) är ett samhälle där fler genom arbete kan påverka sina liv. I ett sådant samhälle, med ett rimligt grundskydd där de svagaste inte lämnas därhän, kan vanmakten brytas och verklig rättvisa uppnås. 5 Se Fölster (2000) för terminologin. 15

16 DEN OGENOMTÄNKTA UTJÄMNINGSPOLITIKEN Olika källor till ojämlikhet Ett perspektiv som fullständigt saknas i debatten om utjämning och i den övergripande politiska målsättningen om rättvisa är frågan om vilka faktorer som skapar skillnader i materiellt välstånd. Den övergripande politiska målsättningen är, som tidigare nämnts, att pressa ihop skillnaden i välstånd enskilda år. I princip åstadkoms detta genom att pressa ihop den årsvisa inkomstspridningen så mycket som möjligt. Detta innebär i sin tur att utjämningspolitiken mycket godtyckligt kommer att utjämna resultatet av en mängd olika bakomliggande faktorer. Den dagspolitiska debatten ger lätt intrycket att det endast existerar en faktor som medför att det uppstår skillnader i materiellt välstånd mellan individer. Denna faktor definieras aldrig, men den anses skapa klyftor som benämns som orättvisa. Målet för utjämningspolitiken definieras oftast som att skapa rättvisa vilket avser att minska skillnader i materiellt välstånd mellan individer i samhället. Det finns en mängd orsaker till att det uppstår skillnader i välstånd... Tur/otur är en sådan orsak. Två individer med lika förutsättningar och lika arbete kan få väsentligt olika inkomst och levnadsstandard om den ene har oturen att bli långvarigt sjuk. Detta är ett exempel på en ojämlikhet av försäkringskaraktär. En annan orsak är egna val. Två individer med lika fysiska och psykiska betingelser kan välja olika yrkesinriktningar. Om den ene väljer att bli civilingenjör och den andre litteraturvetare, kommer sannolikt stora inkomstskillnader att uppstå mellan dem. Olika val av livsstilar ger olika inkomstmöjligheter och olika utgiftsstrukturer. Två individer med samma yrke, men där den ene väljer att skaffa fem barn och den andre två, kommer att få väsentligt olika levnadsstandard därför att utgiftsstrukturen blir annorlunda i de båda fallen. Mellan två individer med lika för- 16

17 utsättningar som föds i en by i Norrland, kommer det sannolikt att uppstå stora skillnader i inkomst om den ena väljer att flytta till Stockholm och den andra att bo kvar. En individ som bor i en dyrare hyresrätt med en hyra motsvarande kostnaden för räntan på ett villalån, får en större subvention än villaägaren. Vissa intressen, som ishockey, är betydligt mer subventionerade än andra (t ex vinprovning). En tredje orsak är förstås det faktum att individer föds med olika förmågor. Vissa föds med förmågor (t ex skarpt intellekt) som värderas högt på arbetsmarknaden, medan andra föds med förmågor (t ex goda, men inte extrema, fysiska förutsättningar) som inte värderas lika högt. Några föds mindre välutrustade med förmågor än andra, t ex som funktionshindrade, och utgör den grupp av genuint svaga som utjämningspolitiken egentligen borde ta sikte på. Till detta kommer en tidsdimension. De flesta individer upplever perioder i livet när inkomsterna är små i förhållande till utgifterna, men också perioder där det omvända gäller. För de flesta jämnar det ut sig över ett helt liv. Det hindrar inte att här finns ett genuint likviditetsproblem, men i princip skulle detta kunna lösas på väl fungerande försäkrings- och kapitalmarknader. 6...och omfördelningspolitiken är trubbig Skattesystemet och välfärdssystemen gör emellertid ingen skillnad mellan dessa faktorer. Här saknas uppenbarligen en principdiskusson om rättvisa och orättvisa skillnader i välstånd. Dessvärre är det sannolikt så att välfärdsstaten med sin omfattning har så komplexa fördelningseffekter att det över huvud taget är mycket svårt att bilda sig en uppfattning om hur de egentliga fördelningseffekterna på individnivå ser ut. 6 I det svenska systemet är detta en viktig uppgift för välfärdsstaten. I själva verket utgör så mycket som ca 75 procent av socialförsäkringssystemet omfördelning över olika perioder i en viss individs liv snarare än mellan olika individer. Se t ex beräkningar av Gidehag och Fölster i SAF (1998) för sådana resultat. 17

18 DEN OGENOMTÄNKTA UTJÄMNINGSPOLITIKEN Därför bör utjämningspolitiken renodlas. Rena försäkringsproblem bör hanteras inom ramen för någon form av aktuariskt försäkringssystem. Likviditetsproblem (t ex större delen av familjepolitiken) bör hanteras inom ramen för lån/sparande t ex i ett kontobaserat socialförsäkringssystem. Detta lämnar övriga skillnader kvar att ta ställning till skillnader som varken kan försäkras bort eller som individen kan hantera inom ramen för sin egen livsinkomst, utan som kräver offentliga tillskott till livsinkomsten för att utjämnas. En rimligare utgångspunkt är i stället att skillnader som ligger helt utanför individens egen kontroll bör utjämnas. Således är det fullt rimligt att funktionshindrade människor får ett generöst stöd för att leva så bra liv som möjligt. Liksom att olycksbröder och -systrar på samhällets botten, som t ex har fastnat i missbruk, ges chans att förändra sin tillvaro. Vidare är det rimligt att människor som visserligen inte föds som funktionshindrade men som av en eller annan anledning alltid kommer att tillhöra de lägst avlönade, via någon form av grundskydd och på kollektiv väg bereds möjlighet att leva på en materiellt anständig nivå. 7 Det finns många olika anledningar till att skillnader i materiellt välstånd uppstår. Skall skillnader som uppstår på grund av egna val utjämnas på samma sätt som skillnader som uppstår av orsaker som ligger utanför individens egen kontroll? All övrig utjämning som bygger på tvång framstår emellertid som mer orimlig ur ett rättviseperspektiv. Skillnader som uppstår av individers egna val bör inte utjämnas. Varför skall den ensamstående mamman vara med och subventionera medelklassens ishockeyspelande barn i en kommunal ishall? Varför skall fotboll subventioneras, men inte vinprovning? De som väljer att bo i 7 Se t ex Gidehag (2000) för en filosofisk diskussion, med utgångspunkt i Rawls rättviseteori. 18

19 Norrland får ut betydligt mer per capita av det offentliga än de som bor i Stockholm (vilket bland annat tar sig uttryck i ett överdimensionerat vägnät). Den som bor i bostadsrätt i Stockholms centrum har ett mycket dyrt boende medan den som har haft turen att få en subventionerad hyresrätt får en mycket lägre månadskostnad. Är det verkligen en rättighet att skaffa hur många barn som helst och skicka notan till skattebetalarna? Är det rättvist att civilingenjören subventionerar litteraturvetaren som egentligen har samma intellektuella kapacitet? 8 Om vänstern svarar ja på ovanstående frågor och håller fast vid att utjämningspolitiken bör utjämna även skillnader som uppkommer till följd av egna val vilka källor till ojämlikhet skall då inte utjämnas? Var finns den logiska grunden till att just de källor som i dag utjämnas gör det och att de som inte utjämnas lämnas därhän? Ett litet skrap på rätteviseretorikens yta räcker för att genomskåda utjämningspolitikens principlöshet. 8 Det stora inslaget av selektivitet är problematiskt ur många perspektiv. Berggren & Bergström (1999) visar att ett sätt att komma åt dessa problem är genom att tillämpa den s k generalitetsprincipen i politiskt beslutsfattande. 19

20 3. Alternativet det dynamiska perspektivet

21 Ovan har vi pekat på en rad problem som den svenska utjämningspolitiken för med sig. En fundamental fråga i sammanhanget är vad det över huvud taget finns för mening med att ha inkomstspridningen ett enskilt år som målvariabel för politiken. Årsvisa inkomster är en helt godtyckligt vald period. Varför inte utjämna veckovisa inkomster eller totala inkomster under två år eller varför inte inkomster under arbetslivet, eller under hela livet? Vi kommer i detta avsnitt att argumentera för det rimliga i att ändra fokus till ett livsinkomstperspektiv. Med denna perspektivförskjutning blir livsinkomster och inkomströrlighet, och därmed människors möjlighet att påverka sin ekonomiska situation, intressantare. Därmed blir det också av stor vikt att förstå vad som bestämmer inkomströrligheten i ett samhälle. Inom ramen för det dynamiska perspektivet ligger också att det är viktigt att sätta fokus på långsiktigt god ekonomisk tillväxt, eftersom detta bidrar till att höja levnadsstandarden för fattig såväl som rik. Vad är inkomströrlighet? Inkomströrlighet är viktig av flera anledningar. Inte minst ur ett rättviseperspektiv. Inkomströrlighet handlar om möjligheten att kunna förändra sin livssituation. Som tidigare har analyserats riskerar det svenska samhällets mycket jämna inkomstfördelning att medföra stora problem för den som med arbete vill förändra sin situation. Vi tror att få saker skapar så mycket ofärd som just detta. I ett dynamiskt samhälle blir det möjligt för en låginkomsttagare att öka sin inkomst och bli höginkomsttagare under en annan period av livet. Därför är inkomströrlighet av rättviseskäl mycket viktig att studera. Vad innebär då inkomströrlighet? För att svara på denna fråga måste man diskutera vad man menar med inkomst och vad som avses med rörlighet. 9 I denna skrift definieras inkomströrlighet 9 Se Bergström & Gidehag (2000b) för en ingående definition av inkomströrlighet och för en noggrann litteraturöversikt. 21

22 ALTERNATIVET DET DYNAMISKA PERSPEKTIVET som sannolikheten att göra ett större realt (inflations- och tillväxtjusterat) inkomstlyft över tiden. Det vill säga sannolikheten att påverka sin ekonomiska situation. Att röra sig från arbete vid löpande bandet till att bli tjänsteman/företagare är ett bra exempel på inkomströrlighet och hur inkomster utjämnas om man anlägger ett längre tidsperspektiv. Konkret kan det handla t ex om en person som bestämmer sig för att studera några år för att omskola sig till civilekonom och därefter inleda en ny karriär. Under denna period kommer lönen initialt att vara ganska låg, därefter saknas den helt under studieåren för att sedan förhoppningsvis bli bättre och utvecklas positivt. I jämförelse med den som väljer att inte omskola sig, utan har samma jobb och ungefär samma lön under hela perioden, kommer det att se ut som om det föreligger stora inkomstskillnader vid årsvisa jämförelser, när det i realiteten är så att dessa båda personer har samma totala inkomst under en längre tidsperiod. Inkomströrlighet innebär att människor inte behöver fastna i en viss inkomstklass. Den som under en period i livet är låginkomsttagare kan några år senare vara medel- eller höginkomsttagare. Inkomströrlighet är själva kärnan i ett dynamiskt samhälle. Men ett dynamiskt samhälle med inkomströrlighet behöver inte bara handla om att människor skaffar sig akademisk utbildning. I ett samhälle med större inkomstspridning finns möjlighet att förbättra sin inkomst utan att tillhöra en liten skara välutbildade akademiker. Det kan handla om att bli förman på en verkstad eller byggledare på en byggarbetsplats. Det kan, för tjänstemän som arbetar på en icke akademisk arbetsplats, t ex innebära att övergå till projektledaransvar. Vissa kanske väljer kortare yrkesavbrott för lägre studier. Sist men inte minst kan inkomströrlighet bli en realitet utan byte av yrke. Om större inkomst- 22

23 spridning tillåts blir det möjligt att höja levnadsstandarden genom att höja sin kompetens inom sitt yrke. I t ex stora delar av vården saknas sådana möjligheter helt, löneskillnaden mellan en skicklig och/eller äldre sjuksköterska och en med ingångslön är mycket liten. Inkomströrlighet utjämnar livsinkomster utan hjälp av skatter och bidrag Mycket av argumentationen i denna skrift går ut på att argumentera för att inkomstspridning faktiskt är bra, och att det är rättvist med ökade inkomstskillnader. Om det i ett samhälle är vanligt att såväl låg- som höginkomsttagare lyckas förbättra sin inkomst är detta något sunt, och ett bevis på ett samhälle där man kan påverka sin situation. En konsekvens av inkomströrlighet är just att livsinkomster utjämnas automatiskt. Om perioder med låga inkomster varvas med perioder med högre inkomster, då kommer en spontan (det vill säga utan skatter och bidrag) utjämning av livsinkomsten att ske. Denna process illustreras i figur 1. Även om Anderssons och Petterssons inkomster skiljer sig åt vid årsvisa jämförelser, är inkomstskillnaderna under hela arbetslivet mycket mindre i och med att deras inkomster går upp och ned. Denna utjämningsprocess kan, som vi kommer att visa nedan, bidra till en utjämning som är väl så stor som den som uppnås genom årsvis omfördelning av inkomster. Inkomströrlighet är, med andra ord, en mycket effektiv mekanism för att utjämna livsinkomster. 23

24 ALTERNATIVET DET DYNAMISKA PERSPEKTIVET Figur 1. Inkomströrlighet och utjämning av inkomster. Om inkomströrligheten i stället är obefintlig minskar inte spridningen i de ackumulerade inkomsterna, utan är oförändrad över hela perioden och blir således betydligt större än när det finns inkomströrlighet, se figur 2. I detta fall är enda sättet att uppnå inkomstutjämning omfördelning av inkomster. Figur 2. Inkomstorörlighet leder inte till utjämning av inkomster. 24

25 För att den inkomstutjämning som orsakas av inkomströrlighet skall komma till stånd krävs att inkomströrlighet är vanligt förekommande. Intressant i sammanhanget är också om det är möjligt att med politiska beslut öka inkomströrligheten i samhället för att därmed minska risken att människor fastnar i fattigdomsfällor eller har svårt att påverka sina inkomster, vilket tenderar att öka inkomstskillnaderna på lång sikt. Dessa två frågor behandlas i de följande avsnitten. Är inkomströrlighet vanligt förekommande? För att undersöka om inkomströrlighet är vanligt förekommande har vi undersökt den reala arbetsinkomstens utveckling (det vill säga arbetsinkomst före skatter och bidrag) för ett representativt urval på cirka personer som var 30 år 1980 fram till dess att de är 46 år (1996). 10 En uppdelning görs även på kvinnor och män. Anledningen till att vi följer en grupp 30-åringar är att vi vill fånga den rörlighet som är förknippad med den arbetsföra perioden. Att inte alla åldersgrupper studeras beror på att vi har velat konstanthålla för ålderseffekter. En central tanke bakom utjämningspolitiken är att det finns grupper som inte kan ackumulera tillräckligt med resurser för att kunna hantera inkomstbortfall under arbetslivet, och att det finns stora grupper som har konstant dåliga arbetsinkomster och därmed inte kan finansiera sina barns uppväxt och sin egen pension. Detta är ytterligare ett skäl till att det är intressant att följa en grupp 30-åringar. Inkomströrligheten mäts genom att man beräknar sannolikheten för att komma över eller under olika inkomstnivåer. Genom att beräkna detta mått kan vi få en uppfattning om hur vanligt det är med inkomströrlighet. I tabell 2 har sannolikheten att ha en real arbetsinkomst som 10 Beräkningarna baseras på den s k LINDA-databasen, se Bergström & Gidehag (2000b) för en närmare diskussion. 25

26 ALTERNATIVET DET DYNAMISKA PERSPEKTIVET är större än kronor per år ( kr/månad) beräknats. Av tabellen framgår att för män är denna inkomstnivå inte helt ovanlig, medan den är betydligt ovanligare för kvinnor. Av männen är det 51 procent som någon gång under perioden har en inkomst som överstiger kronor, medan det för kvinnor endast är 12 procent som kommer upp i denna nivå. Att tjäna några år är relativt vanligt bland män. Cirka 36 procent av männen har en hög inkomst under 1 10 år. För kvinnorna är motsvarande andel drygt 11 procent. Intressant att notera är att det endast är en mindre del som har en hög inkomst under stora delar av perioden. För män är andelen 15 procent och för kvinnor knappt 1 procent. Om inkomstgränsen höjs ändras andelarna. Tabell 2. Antal år under perioden en person har en årlig real arbetsinkomst över/under några givna inkomstnivåer. Andel (%) som har en årlig realinkomst >400 tkr >300 tkr <98 tkr <72 tkr Kolumn Kön Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Antal år 0 77,1 95,0 48,7 87,7 61,9 18,3 66,1 25, ,0 93,8 20,0 88,8 21,8 33,1 21,1 40, ,0 90,9 16,4 82,6 10,8 30,5 29,0 24, ,9 90,3 15,1 80,8 25,4 18,1 23,7 10,6 Källa: Bergström & Gidehag (2000b). Sannolikheten att vara låginkomsttagare under ett fåtal eller flera perioder har också beräknats i tabell 3. Vad som är låg inkomst är inte helt givet och därför redovisar vi två beräkningar. Enligt kolumn 7 och 8 definieras låginkomsttagare som en person som har en månadsinkomst som understiger kronor ( kronor 26

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2016 Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Inkomstfördelningen. Anders Björklund Markus Jäntti. sns förlag

Inkomstfördelningen. Anders Björklund Markus Jäntti. sns förlag sns Välfärdsrapport Inkomstfördelningen i Sverige 2011 Anders Björklund Markus Jäntti sns förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande Finanspolitiska rådets rapport 2016 John Hassler Ordförande Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 2015. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Fördelningen av inkomster och förmögenheter VÄLFÄRD Fördelningen av inkomster och förmögenheter Författare: Anna Fransson, utredare Arbetslivsenheten Sammanfattning År 27 är arbetsinkomsten i genomsnitt 22 9 kronor för arbetarkvinnor och 273 2 kronor

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Rundgångens omfattning

Rundgångens omfattning ARNE BJÖRHN: Rundgångens omfattning 1985 uppgick rundgången - inkomstöverföringar och subventioner - till195 miljarder. Det motsvarar 54% av lönerna och överstiger hushållens direkta skatter och avgifter.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009

Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009 Februari 2011 Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009 Rapport från Soliditet Sammanfattande resultat Den genomsnittlige VD:n hade 2009 en inkomst av tjänst på 432 132 kr, vilket var 1,6 gånger mer än

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten SAMMANFATTNING De Rödgröna har sedan hösten 29 drivit kampanj mot de skattesänkningar

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Lång sikt: Arbetslöshet

Lång sikt: Arbetslöshet Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos Nicklas Korsell Telefon 010-116 91 83 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-06-22 Dnr: 036496-2011 Resultatindikatorer för den ekonomiska

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Ytterligare skattesänkning för pensionärer

Ytterligare skattesänkning för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattesänkning för pensionärer Maj 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008 SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2/6 2014 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

= = = = = = = = = = =

= = = = = = = = = = = e~êëáíì~íáçåéåñöêìíë~íí~ ÖêìééÉêé ~êäéíëã~êâå~çéåääáîáí Ä ííêéãéçêéöéêáåöéåë éçäáíáâ\ ^êäéíëã~êâå~çëéçäáíáëâê~ééçêíñê åiáäéê~ä~ìåöççãëñöêäìåçéímtlmu ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq fkibakfkd Regeringen gick

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer