Blåsigt=bra 7. Samtalar om värdegrund. Frisk satsning på frisktandvård. Effektivare ronder 2/15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blåsigt=bra 7. Samtalar om värdegrund. Frisk satsning på frisktandvård. Effektivare ronder 2/15"

Transkript

1 2/15 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge Blåsigt=bra 7 Frisk satsning på frisktandvård 17 3 Samtalar om värdegrund Effektivare ronder 4

2 Omslagsbild: Landstingets eget vindkraftverk finns i Rockneby, norr om Kalmar. Foto: Håkan Linder AKTUELLT: Värdegrunden skapas av arbetsplatserna Puls hängde med på värdegrundsworkshop med Kallinge och Bräkne Hoby vårdcentraler. AKTUELLT: Första ronden avslutad Blekingesjukhusets rondkulturprojekt gick i mål den 1 april. Men arbetet med att fortlöpande förbättra ronderna fortsätter. AKTUELLT: Extra ersättning till sjuksköterskor Ett erbjudande om ersättning till sjuksköterskor som väljer att arbeta extra ska säkra bemanningen under sommaren. AKTUELLT: Framtiden tar form Framtidens hälso- och sjukvård, landstingets omfattande och långsiktiga arbete för att möta framtida behov, börjar få sin form. AKTUELLT: Så funkar vindkraften En genomsnittlig dag kan landstingets egna vindkraftverk klara att försörja en femtedel av organisationen med el. PROFILEN: Andreas Lindström E-kortsfotografen Andreas sätter helst andra människor i centrum. Men för Puls går han med på att befinna sig framför kameran. EN DAG MED...: Karlskrona rehabcenter Teamarbete och gott humör är i fokus på primärvårdsenheten som finns på flera ställen i Karlskrona, bland annat i Rödeby. KLUBBAT OCH KLART: HBT-certifikat utreds Notiser om beslut fattade av landstingsstyrelsen och nämnden för Blekingesjukhuset. AKTUELLT: Patientlagen ska bli verklighet Att förverkliga intentionerna i den nya patientlagen i landstinget är en stor utmaning. Puls träffar projektledaren Karin Nedfors. AKTUELLT: Vinnare: studenter och verksamheter Alla blir vinnare när landstinget tar emot sjuksköterskestuderande praktikanter. AKTUELLT: Landstingshälsan inom samma väggar Sedan april finns hela landstingshälsan i Karlskrona samlad i samma lokaler som Blekinge kompetenscentrum. AKTUELLT: Kundtjänst växer Kundtjänst har bara funnits i ett år men har redan hunnit utöka sin verksamhet, inte minst med ett startpaket vid nyanställning. AKTUELLT: Olofström satsar friskt på frisktandvård När folktandvården utmanade alla kliniker i tävlingen att bli bäst på att ha patienter som väljer frisktandvård då klev Olofströmskliniken fram som vinnare. KOMMENTERAT: Hur förmånlig är utbildningsförmånen? Är det värt att söka till platser med ubildningsförmån? Och vad innebär landstingets nya form av sponsrad utbildning, utbildningsanställning för akademisk specialistjänstgöring. Ljudet av framtid Alla älskar ljudet av tåg i fjärran. Så sjunger Paul Simon i Train in the Distance. Låten är över 30 år gammal men talar till mig i varje sommarkväll här på 10-talet, när ljudet från järnvägen når hela vägen till min trädgård ute i Lyckeby. Ljudet av tåg i fjärran är ljudet av längtan, ljudet av en hägrande framtid för den som kliver ombord. På min arbetsplats vid Wämö center, precis intill tåghållplatsen, hör jag märkligt nog sällan tågen. Kanske är det tack vare finfin fönsterisolering. Eller för att det står ett par tjocka, rödteglade byggnader mellan mig och rälsen. Men i fikarummet kan jag se dem rulla in och iväg, tågen som det står Köpenhamn på. Och det skänker mig lugn och välbehag. Att finnas på en plats där man har så nära till att kliva ombord och snart befinna sig i Köpenhamn. Porten till kontinenten. Och hela världen. Så enkelt det skulle kunna vara att bara lämna allt och fara, bejaka illusionen om något nytt och bättre. Nåja, dagdrömmar till trots ska det faktiskt bli bättre och framför allt säkrare för alla som vill kliva på tåget och försvinna från sjukhusområdet i Karlskrona, en kort stund eller en evighet. Även den som bara vill ta en promenad över korsningen till affärerna, eller till naturen i vackra Västra mark, får det snart tryggare på vägen. Detta tack vare en omfattande ombyggnad av området kring tåghållplatsen. I höst ska det vara klart och vad som pågår fram tills dess kan du läsa lite om på sidan 16 i detta nummer. En framgångsrik framtid är även vad vi alla önskar för hälsooch sjukvården i Blekinge, även om många varit oense om den rätta vägen dit. Nu är i alla fall inriktningen för det stora utvecklingsarbetet Framtidens hälso- och sjukvård beslutad politiskt och på väg att börja förverkligas. På sidan 6 kan du läsa mer om denna resa. Den blir garanterat mycket längre och mer omvälvande än tre timmar på tåget till Danmarks huvudstad. Fast det ena måste ju inte utesluta det andra. Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls görs av Landstinget Blekinge och delas ut till samtliga anställda inom landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Redaktör: Jens Lindell, kommunikationsenheten Produktion: Kommunikationsenheten, Landstinget Blekinge Tryck: MixiPrint, Olofström E-post: Adress: Landstinget Blekinge, Karlskrona Telefon: Internet: Facebook: Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. 2 Puls 2/15

3 FOTO: HÅKAN LINDER Primärvården antar utmaningen: Samtal ska skapa värdegrunden Vägen mot en gemensam värdegrund för Landstinget Blekinge är inne i fas 2: arbetsplatsernas samtal. Bland dem som var först ut var medarbetarna vid Kallinge vårdcentral och Bräkne-Hoby vårdcentral. De tillbringade en aprilvädersfredag på Marinmuseum i Karlskrona med att göra tankeväckande övningar i kommunikation och värdegrund. Bakgrunden är ett beslut av landstingdirektören Peter Lilja om att skapa en landstingsgemensam värdegrund, där alla arbetsplatser ska bidra till helheten. Svårt att välja Bland de värdeord som de 30 deltagarna vid Kallinge och Bräkne-Hoby vårdcentraler valde ut för fortsatta dialoger på arbetsplatsträffar och i fikarum märktes engagemang, glädje, samarbete, kvalitet och respekterande. Det var dock inga självklara val, utan samarbete fick ackompanjeras av teamkänsla och lojalitet, och kvalitet av kompetens. Dessutom fick trygghet, ärlighet och omtanke förtydliga ordet respekterande. Respekt kan låta hårt, så vi valde respekterande, säger Susanne Blohmé, biomedicinsk analytiker i Bräkne-Hoby. När jag var barn stod respekt för att lyda. Men det vi vill är ju att alla ska bli behandlade på samma sätt, oavsett ålder och kön. Vi måste vara lyhörda och alla patienter måste bli sedda. Susanne Blohmé tycker att värdegrundsarbetet har ett gott syfte: Men det krävs uppföljning så att det inte bara blir ord på ett papper. Tydlighet underlättar Kerstin Weidenberg-Eklund, distriktssköterska i Kallinge, menar att alla måste stanna upp ibland och påminna varandra om vad som är viktigt. Det var bra att vi fick möjlighet att prata om det här tillsammans, säger hon. Vi har inte haft något riktigt tydligt budskap förut. Det blir enklare att samlas kring mål och värderingar om de är tydliga. För mig betyder ord som engagemang, teamarbete, glädje och trivsel mycket för arbetet. Anna Svensson, verksamhetschef för de båda vårdcentralerna, tycker att gruppövningarna ökade insikten om hur olika man kan tolka olika värdeord på en arbetsplats. Vi behöver tala igenom hur vi förhåller oss till varandra och till patienterna. De utvalda bidragen ska skickas till arbetsgruppen bakom värdegrundsarbetet i oktober, så det lär vändas på ord och tankar i fikarummen innan dess. Målet är att landstinget i november ska ha en gemensam kompass som kan vägleda chefer, arbetsgrupper och enskilda medarbetare. Helena Jardbrink, avdelningschef för Kallinge och Bräkne-Hoby vårdcentraler, ser fram emot fler informella diskussioner: Det viktiga är att vi följer upp och ser om värdegrundsarbetet gör nytta. Medarbetarna vid vårdcentralerna i Kallinge och Bräkne-Hoby möttes på Marin museum för att lyfta och dryfta ord som kan platsa i värdegrundsarbetet. Puls 2/15 3

4 Slutet som blir en början - Rondkultur är ett fortlöpande förbättringsarbete Passande nog stod det den 1 april i kalendern när Blekingesjukhusets rondkulturprojekt hade sitt avslutningsseminarium. För det här med avslut, det är inte riktigt sant. Alla har förstått att arbetet inte slutar här, utan att man hela tiden måste arbeta systematiskt för att göra ronderna mer effektiva, säger Suzana Selan, Blekingesjukhusets chefssjuksköterska. Ett av huvudsyftena med rondkulturprojektet har varit att förbättra ronderna för att få mer kvalitet i det patientnära arbetet. Suzana Selan kan nu se tillbaka på ett projekt där alla från början inte var frälsta och där tradition och trygga, invanda rutiner behövde spräckas. Men mycket har hänt på vägen. En viktig insikt hos många av oss är att även små justeringar kan ge stor effekt. Det finns personer som i början var stora motståndare till förändringar, som i dag är bland de främsta ambassadörerna när det gäller att arbeta med rondkultur. Förbättringsarbeten sammanföll Vid seminariet den 1 april fick olika verksamheter redovisa sina förbättringsarbeten. En av dem är geriatriska avdelningen vid medicinkliniken. Här sammanföll rondkulturprojektet med ett annat förbättringsarbete. Avdelningen hade Lena Melin Johansson, geriatriska avdelningens omvårdnadsutvecklare, nummer två från vänster i bild, på rondkulturprojektets avslutningsseminarium, tillsammans med Paul Johannesson, Lisa Stokseth, Jenny Glimsjö och Marie Schmidt. nämligen märkt att arbetsbelastningen var väldigt ojämnt fördelad över dygnet. En flödesanalys gjordes och den visade att klockan 7 till 11 på morgonen och förmiddagen innebar mycket hög arbetsbelastning för alla medarbetare, oavsett yrke. För att få en bättre fördelning av belastningen började geriatriska avdelningen att titta på det så kallade Puls-konceptet, som använts inom geriatriken i Malmö. Ett studiebesök genomfördes och efter ytterligare planering och diskussioner beslutade avdelningen att införa konceptet under maj i år. Och det är här som ronden kommer in i bilden. Mer tid till patientarbete En viktig förändring är nämligen att byta en rond som är en och en halv timme lång mot ett kortare möte. Där träffas alla medarbetare som har med patienterna att göra kring en planeringstavla, för att kort stämma av vad som ska göras med var och en av patienterna den dagen. Det här gör att vi får mer tid till direkt patientarbete. Samtidigt blir arbetsmiljön mindre stressig och sist men inte minst: alla får samma information samtidigt, säger avdelningschefen Lotta Nyström och får medhåll av Lena Melin Johansson, omvårdnadsutvecklaren som lett arbetsgruppen för förbättringsarbetet. Hittills har vi jagat varandra för att få information om småsaker och mycket information går förlorad på vägen, säger Lena Melin Johansson. När vi talar om rond kan det vara på sin plats att påpeka att för många som inte arbetar på sjukhus är bilden av ronden den vi fått från tv-serier, där läkaren går runt till patienterna. Men faktum är att den största och mest tidskrävande delen av ronden består av planeringsmöten för läkare och annan personal. Det är den senare delen vi nu arbetat med att förbättra. Men nästa steg blir att även förbättra den del av ronden där patienten är med. Målet är att göra patienten så delaktig som möjligt, även om det finns stora utmaningar när man arbetar med så svårt sjuka patienter som vi har, resonerar Lotta Nyström. FOTO: SVERKER BERGGREN 4 Puls 2/15

5 Liksom tidigare år har Blekingesjukhuset varit tidiga med att planera bemanningen inför sommaren. Men trots det har sjuksköterskebristen varit påtaglig redan under våren. För att klara sommaren har landstinget erbjudit en förstärkt ersättning till sjuksköterskor vid vissa verksamheter. Sjuksköterskor erbjuds extra ersättning i sommar Är du sjuksköterska och kan tänka dig att avvara en helg, en veckas semester eller föräldraledighet i sommar? I så fall har du chans att tjäna lite extra pengar. Blekingesjukhuset satsar nämligen på förstärkt sommarersättning för att få sjuksköterskor att frivilligt hoppa in och jobba extra. Satsningen genomförs för att förbättra bemanningen av sjuksköterskor på Blekingesjukhuset. Vi har haft det bekymmersamt en längre tid med att kunna bemanna flera vårdavdelningar vid Blekingesjukhuset med sjuksköterskor. Redan under våren har vi dragit ner på vårdplatser som vi inte har kunnat bemanna. Läget ser i stort sett likadant ut i stora delar av landet, säger Bengt Wittesjö, förvaltningschef för Blekingesjukhuset i Karlskrona. Gäller alla sjuksköterskor Den förstärka sommarersättningen gäller den 8 juni till 30 augusti, på vissa specifika avdelningar. Det sjuksköterskorna erbjuds är ett schablonbelopp på 500 kronor i timmen för grundutbildad sjuksköterska och 600 kronor i timmen för specialistsjuksköterska och barnmorska. Erbjudandet gäller såväl de sjuksköterskor som redan arbetar inom vår egen organisation, som dem som i dag inte arbetar inom Landstinget Blekinge. Erbjudandet gäller även dig som är utbildad sjuksköterska men övergått till andra arbetsuppgifter. Offrar du en vecka av din semester, eller väljer att jobba här i stället för i Norge, så får du kronor i ersättning för den veckan. Om du är specialistsjuksköterska får du kronor för en vecka, säger Bengt Wittesjö. Christin Svensson är avdelningschef på Wämö vårdcentral. Hon tycker att förslaget är bra, men ser också vissa risker. Christin Svensson Extra sommarersättning Verksamheter som omfattas av erbjudandet medicinklinikens vårdplatser i Karlshamn övervakningsavdelningen vid thoraxkliniken i Karlshamn kirurgklinikens avdelning 48 och 49 kvinnoklinikens avdelning 35 och förlossningsavdelningen i Karlskrona en akutvårdavdelning på akutmottagningen, intensivvårdsavdelningen och thoraxklinikens intensivvårdsavdelning. Det är bra att sjuksköterskor som hoppar in och jobbar extra får bra betalt. Samtidigt är det så att jobbar du redan så behöver du din semester, för att orka med hösten också. Jag tror att vi inom Landstinget Blekinge måste titta långsiktigt på problemet och inte bara kortsiktigt. Vi har en generationsväxling nu, och vi måste kunna erbjuda nyutbildade sjuksköterskor högre löner. Bengt Wittesjö delar uppfattningen att det är viktigt att arbeta på både kort och lång sikt. Det gör också landstinget och sjukhuset, menar han, och räknar upp flera långsiktiga åtgärder. Löneläget är viktigt och vi har börjat ett arbete med särskilda lönesatsningar för bland annat sjuksköterskor. Att skapa bra arbetsmiljö och intressanta och utvecklande arbetsuppgifter är också centralt för att man ska vilja komma och jobba hos oss. Avlastning för omvårdnadspersonal enligt konceptet vårdnära service är ytterligare en åtgärd. Endast ekonomisk kompensation Ersättning för extra arbete kan endast kompenseras i ekonomisk ersättning. Det går inte att få kompensation i ledighet längre fram. Intresserad av erbjudandet? Frågor om ersättningen besvaras av Hans-Christer Björkblom, anknytning Vill du jobba extra på Blekingesjukhuset i sommar, kontakta bemanningsenheten, anknytning Puls 2/15 5

6 Patientens perspektiv viktigt Organisationen för framtidsprogram tar form Patientens väg genom vården ska genomsyra allt. Men även verksamhetens perspektiv är viktigt när organisationen för Framtidens hälso- och sjukvård nu tar form, ett omfattande och långvarigt utvecklingsprogram för hela landstinget. Bakgrunden är en tioårig investeringsplan med en ekonomisk ram på 3,5 miljarder kronor. Planen beslutades av landstingsstyrelsen i fjol och ska tillgodose att hälso- och sjukvården i Blekinge utvecklas för att kunna möta framtidens vårdbehov. En bärande princip är att sjukhusvården ska fortsätta ges i både Karlshamn och Karlskrona, men sjukhusfrågan är bara en del av ett stort arbete som berör hela landstinget. Vi står inför ett spännande och komplext uppdrag. Men det känns oerhört inspirerande att vi nu kommer igång och växlar upp arbetet, säger landstingsdirektören Peter Lilja. Program med flera projekt Framtidens hälso- och sjukvård, som arbetet döpts till, är för omfattande och långvarigt för att kallas projekt. Därför kommer begreppet program att användas. Programmet kommer i sin tur att delas in i ett stort antal projekt. På tjänstemannasidan kommer helheten att ledas av Ralph Harlid, som nyligen utsetts till ny planeringsdirektör, tillsasammans med två programledare. Det handlar om Cecilia Klüft Frih, som närmast varit avdelningschef för hälsovalsenheten, och Mats Berggren, vars senaste uppdrag är som verksamhetschef för akutkliniken. De har fått uppdraget direkt av landstingsdirektören. Cecilia och Mats besitter tillsammans med Ralph de kunskaper och erfarenheter som jag bedömer som viktiga för dessa uppdrag. Samtidigt ska vi komma ihåg att det här är hela landstingets arbete. Medarbetare och chefer i alla delar av organisationen kommer att vara aktiva. Jag förväntar mig ett brett engagemang och ansvarstagande, säger Peter Lilja. Patientens väg genom vården I underlaget till det beslut om inriktning och organisation för Framtidens hälso- och sjukvård som landstingsfullmäktige har fattat betonas vikten av att patientens väg genom vården ska vara styrande för alla vägval, liksom att verksamhetens perspektiv ger avtryck i programmet. Insyn och öppenhet är andra ledord. Erfarenheter från andra landsting visar att utvecklingsarbeten mot framtidens hälso- och sjukvård ofta tar sin utgångspunkt i lokalförsörjningsfrågor. Det här får inte bara bli ett stort ombyggnadsprogram. Att lyfta fram patientperspektivet och verksamhetsfrågorna är mycket viktigt. Framtidens hälso- och sjukvård Framtidens hälso- och sjukvård är ett omfattande och långvarigt arbete för att utveckla vården i Blekinge så att den möter framtidens behov. Utgångspunkten är en tioårig investeringsram på 3,5 miljarder kronor. För 2015 finns beslut om en budget på 3,5 miljoner kronor. Arbetet kommer att drivas i formen av ett övergripande program som i sin tur kommer att bestå av många olika projekt. Landstingsstyrelsens arbetsutskott kommer att vara politisk styrgrupp, men i den rollen kommer utskottet att förstärkas så att alla partier som finns representerade i landstingsfullmäktige har minst en ledamot. Beställare och ägare av programmet är landstingsdirektören. På tjänstemannasidan kommer arbetet att ledas av planeringsdirektören och två programledare som landstingsdirektören utsett. Det kommer också att finnas en särskild programledningsgrupp. Mats Berggren och Cecilia Klüft Frih är glada och inspirerade programledare för Framtidens hälso- och sjukvård. Programledare är en konstig titel för någon som inte har en mikrofon framför sig, men det får vi leva med och vänja oss vid, säger Cecilia Klüft Frih. 6 Puls 2/15

7 Vevar in pengar Landstingets vindkraftverk sparar miljoner På ett fält norr om Kalmar står ett vindkraftverk och vevar in pengar till Landstinget Blekinge. Redan under det första året har landstinget tjänat 1,3 miljoner kronor på att äga sitt eget vindkraftverk. Det här är Landstinget Blekinges eget vindkraftverk, omgivet av barrträd, enstaka björkar och andra vindsnurror. I sin upphandling ställde Landstinget Blekinge krav på att vindkraftverket skulle vara placerat så att det inte störde djurliv och boende i närheten. En del av pengarna vi tjänar på egen vindkraft ska gå till att utveckla vårdnära servicetjänster och därmed frigöra tid för vårdpersonalen att ge vård, säger Per Johansson, förvaltningschef för landstingsservice. Landstinget Blekinge köper sedan flera år enbart så kallad grön el, det vill säga elkraft som kommer från miljövänliga källor. Men under 2013 fick Per Johansson i uppdrag av landstingsdirektören Peter Lilja att göra en förstudie om det skulle vara lönande för landstinget att köpa ett eget vindkraftverk. Det skulle det, visade förstudien med eftertryck. Så landstingsfullmäktige beslutade att köpa först ett vindkraftverk och sedan andelar i ytterligare ett. Vinsten ökar Och de 1,3 miljoner kronor landstinget sparat på första året är bara början. I takt med att vindkraftverken på egen hand betalar av Det här är ett av de mest spännande projekt jag varit delaktig i, säger Per Johansson, förvaltningschef för landstingsservice, om Landstinget Blekinges beslut att köpa sitt eget vindkraftverk. sin investering på totalt 40 miljoner kronor ökar vinsten. Efter fem år kommer investeringen ha lämnat en vinst på 15 miljoner kronor. Efter 20 år har verken snurrat in mer än 60 miljoner kronor i vinst, berättar Per Johansson. Det bästa med vinsten, menar han, är att den kommer hälso-och sjukvården till godo. Detta genom att pengar ur elbudgetens överkott kan användas för att täcka ökade kostnader i vården, eller till vårdnära servicetjänster, ett koncept som innebär att servicepersonal tar över uppgifter när vården som vårdpersonal annars skulle behövt göra. Och även om elen i landstingets strömuttag var precis lika grön förut som den är nu, tror Per Johansson att investeringen i egna vindkraftverk har betydelse ur miljö- och klimathänseende. Att äga egna vindkraftverk har ett symbolvärde. Det visar att vi är villiga att satsa på miljön. Vindkraft i landstinget Beslutet att köpa ett eget vindkraftverk fattades av landstingsstyrelsen som en del av budgetsatsningarna inför år Investeringen visade sig vara så lönsam att den utökades med andelar i ytterligare ett vindkraftverk. Landstingets vindkraftverk köptes av bolaget Rockneby vind, som har en park med flera vindkraftverk i Rockneby, ett par mil norr om Kalmar. Landstingets ett och ett halvt vindkraftverk är synliga från E22. Det är den första vindsnurran norrifrån, och halva nästa, som är Landstinget Blekinges. Det är vinden som får kraftverket att snurra. På en bra dag blåser det 13 till 14 sekundmeter. Då alstrar våra kraftverk 2,25 megawatt. Det räcker för att klara i princip hela Blekingesjukhusets elförsörjning. En genomsnittlig, lite mindre blåsig dag, står vindkraft för 20 procent av hela landstingets elförsörjning. Vi behöver knappast vara oroliga om det blåser för lite. Den genomsnittliga vinden per år skiljer sig i regel mycket lite. Elen förflyttar sig inte från norr om Kalmar ner till Blekinge. Den hamnar i Svenska kraftnäts stamnät och Landstinget Blekinges bidrag i form av kilowattimmar räknas av från landstingets egen totala förbrukning. FOTO: HÅKAN LINDER Puls 2/15 7

8 Andreas är på rätt sida av kameran Bakom kameran. Inte framför. Det är Andreas Lindströms melodi. Möt e-kortsfotografen som gärna håller sig i bakgrunden och sätter andra människor i fokus. Jag blir glad när människor i min omgivning mår bra, säger Andreas Lindström. Tidigare har han upplyst om att Puls reporter Jens Lindell senast var här för fotografering sommaren 2013, vilket säkert går att slå upp i något system. Men han har också koll på mycket annat, som att Puls reporter arbetat i landstinget sedan år 2005, gillar att jogga och bor i villa. Du var ju ute och jobbade mycket nu i helgen, säger Andreas när vi sätter oss i hans arbetsrum för intervju. Ja, hur visste du det? Vi har ju träffats förr och så chansade jag en aning, ler Andreas. Kontakten viktig Det är ingen tillfällighet att inledningen av intervjun inte handlar om Andreas utan om personen som kommer på besök. Att prata en stund före fotograferingen är ett sätt att få bra kontakt och pejla in om medarbetaren känner sig säker i situationen eller kanske är lite obekväm inför att bli plåtad. Det är viktigt att inge trygghet. Men det stämmer att jag har lätt för att komma ihåg människor, medger Andreas. Inte alla, men påfallande många av de cirka 20 till 25 personer som besöker honom i e-kortsärenden varje vecka, lämnar spår i Andreas minne. Han är en av fyra medarbetare som jobbar med e-kortshantering, vilket innebär mycket mer än fotografering. E-kortet är kopplat till olika system och funktioner. Anställningstiden avgör vilken typ av kort du får. Var du ska arbeta styr vilken passagebehörighet som ska kopplas till e-kortet. Allt detta sköter Andreas från sitt skrivbord. Jag har lätt för att komma ihåg människor. Men i rummet finns också ett annat litet bord, med ett stativ och en kamera. På väggen bakom hänger en flygbild över Karlskrona. Är den där av en anledning? Från början hamnade den där av en slump. Men jag märkte snart att den har en lugnande effekt på den som ska fotograferas. Man stressar ner när man ser den fina bilden och så kan man prata lite om stan och gatorna. Själv bor Andreas där, i en lägenhet på en gata i Karlskrona, tillsammans med sambon Ann, som arbetar på landstingets itenhet. Träffades på jobbet Andreas, som är uppvuxen i Kättilsmåla norr om stan, hade via sommarjobb under gymnasietiden fått anställning vid Flextronics, där han bland annat monterade och paketerade telefoner. Men när ett antal arbeten där skulle flyttas utomlands sökte sig Andreas via en platsannons till landstinget och godsmottagningen. Att leverera varor till olika verksamheter blev en av hans arbetsuppgifter. Det var då han fick span på Ann. Men jag var för blyg för att säga något. Några år senare sågs vi ute på en lördagkväll. Då var jag lite modigare och vågade be henne följa med till Schlagerbaren. Jag skulle betala inträdet och drinkarna, men pinsamt nog hade jag slut på pengar, så hon fick lägga ut. Men det blev bra för när jag sedan skulle lämna tillbaka pengarna på jobbet föreslog hon att vi skulle gå på bio. Det sade klick i privatlivet, men ljudet av en kamera hör man sällan i Andreas närhet när han flexat ut. Han har inget fotointresse och tjänsten som e-kortsfotograf var från början ett tillfälligt projekt som han sökte till och blev kvar permanent, mer för att han trivs med arbetet som helhet än med den lilla svarta kameran. Det är en lätthanterad kamera, intygar Andreas, och intar sin självklara position, bakom kameran. Att själv bli fotograferad är ett nödvändigt ont han nu ska utsätta sig för två gånger inom kort tid. Först till Puls, och snart för att förnya sitt pass. Jag och Ann ska till Rhodos i maj och få lite försmak av sommaren. 8 Puls 2/15

9 Kort om Andras Lindström Ålder: 34 år. Yrke: E-kortsfotograf. Familj: Sambon Ann och två bonusbarn. Bor: I centrala Karlskrona. Intressen: : Just nu är det motorcyklar som gäller. Tidigare hade vi en husvagnsperiod och innan dess var det båt för hela slanten. Äter: Öppen för det mesta men gärna en god köttbit. Dricker: Helst öl till maten när jag går ut och äter. Läser: Faktatidningar, till exempel Illustrerad vetenskap och Världens historia. Ser på tv: Komedier och fantasy. En bra tv-serie att somna till är The Big Bang Theory. Drömresemål: Skulle gärna resa till Mexiko eller tillbaka till USA och då helst San Francisco, där jag var år Puls 2/15 9

10 Vi arbetar med både kroppen och huvudet På Karlskrona rehabcenter skänker man livskvalitet åt patienter som lider av allt från artros och ryggbesvär till stress eller diabetes. Samarbete är lösningen om man vill arbeta effektivt och få ut hög kvalitet för patienterna, säger sjukgymnast Maria Persson. Vi i vårt team har glädjen och engagemanget och vi är jätteduktiga tillsammans. Energiknippet Maria Persson välkomnar diabetespatienten Janeric Ermeland in i träningssalen för ett uppföljande konditionstest. Han äntrar en motionscykel och förklarar att han med hjälp av Marias gruppträning har fått god insikt i vad han kan göra själv för att påverka sin hälsa. Han har lärt sig äta rätt och fått fysisk aktivitet på recept. Det har gett mig en kick, säger Janeric Ermeland nöjt. Det råder en positiv stämning på Karlskrona rehabcenter i Rödeby. Teamet delar gärna med sig av sina kunskaper inom muskler, skelett och psykisk hälsa. Så här beskriver arbetsterapeut Lena Petersson andan inom enheten: Det blir lätt att jobba och hjälpa människor när man har roligt ihop och ställer upp för varandra. Hit är alla välkomna, från små barn till äldre, inflikar sjukgymnast Patrik Lind. Att bedriva skolor är ett effektivt sätt att inspirera många. Det finns skolor i exempelvis artros, stresshantering, strokerehabilitering, KOL och sömn. Patienterna går på föreläsningar ihop, men tränar även efter ett individuellt anpassat träningsprogram eller får hemuppgifter. I går fick Lenas artrospatienter lära sig hur de kan leva väl trots sjukdom. I dag har hon behandlat en patient med fingerledsskada i samband med en MC-olycka, en annan som fått en fraktur i mellanhandsbenen vid ett fall och en tredje med domningar i händerna. Samlad styrka En av centrets styrkor är att man har samlat sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kuratorer för att de med gemensam kraft ska kunna möta den enskildes behov. Förut var de utspridda på ett halvdussin vårdcentraler och därmed sårbara. I dag kan en patient som slår call back-systemets enda nummer vara säker på att få proffsig hjälp och bli slussad rätt. Det är nämligen alltid en medlem i rehabiliteringsteamet som svarar i telefon. Kristina Borén, avdelningschef men tillfälligt ledig för annat uppdrag, bjuder centrets administratör Tobias Arveteg och oss andra på vindruvor i personalrummet och understryker hur viktigt det är med goda levnadsvanor. Hon berättar att teamet utökats med ytterligare en kurator som ett led i primärvårdens arbete med att möta den ökade psykiska ohälsan i samhället. Hon är angelägen om att teamet fortsätter att utvecklas: Våra resultat i de enkäter om behandling och bemötande som patienterna svarat på har varit positiva, säger hon ödmjukt, varpå resten av det fruktätande teamet i personalrummet gladeligen fyller på: Vi har ju varit bland de bästa i länet! Så är det på Karlskrona Rehabcenter. Självförtroendet är sprunget ur en vilja att ständigt förkovras, men också ur beröm från patienter och konkreta framsteg. Vi brinner för vårt uppdrag, säger Patrik Lind. Vi följer de senaste forskningsrönen och nationella riktlinjerna. Vi fokuserar på patientens behov, ser till helheten och hjälps verkligen åt. Karlskrona rehabcenter Bakgrund: Startade år 2010 när enstaka funktioner från sex vårdcentraler samlades för att förenkla och utöka möjligheten till rehabilitering på bred front. Verksamhet: Tvärprofessionellt arbete med fokus på muskler, skelett, nerver, andning, cirkulation, idrottskador, smärta, värk, stress, livskvalitet, depression och ångest. Yrkesgrupper: Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och administratörer. Placering: Rödeby, Lyckeby och Trossö vårdcentraler och Blekingesjukhuset. Antal medarbetare: 28. Antal patientbesök: per år, individuella och i grupp. Medelålder på patienter: 56 år. Genomsnittligt antal besök per patient: 4,3. Väg in för patienter: Söker främst själva efter rekommendation från läkare och sjuksköterskor, men kommer även på remiss. Tobias Arveteg, Lena Petersson, Kristina Borén, Maria Persson och Patrik Lind är medlemmar i det entusiastiska teamet på Karlskrona rehabcenter i Rödeby. 10 Puls 2/15

11 Diabetespatienten Janeric Ermeland får stöd och inspiration av Maria Persson. FOTO: HAMPUS ENGSTRÖM Sjukgymnast Maria Persson och arbetsterapeut Lena Petersson i samråd. Sunda levnadsvanor gav friskare diabetspatienter Medarbetarna vid Karlskrona rehabcenter lobbar stenhårt för Livsmedelverkets kostråd och för ökad fysisk aktivitetet. De har belägg för sin iver, inte minst då de utvärderat sin diabetesgruppträning som gått i mål med strålande resultat. Alla patienter som deltog i projektet hade diabetes typ-2. Samtliga sänkte sitt långtidsblodsockervärde och fick bättre kondition och alla utom en gick dessutom ner i vikt, säger sjukgymnast Maria Persson. Projektet innebar att diabetessjuksköterskorna på vårdcentralerna gav sju motiverade patienter remiss till distriktssjukgymnasterna för en träningsperiod om sex veckor. Bassängträning varvades med omväxlande träning på land. Dessutom utbildades patienterna i att sluta tänka mirakeldiet och i stället anamma näringsriktiga kostvanor i enlighet med Livsmedelsverkets kostråd det vill säga en varierad kost med tyngdpunkt på grönsaker, baljväxter, frukt, bär, fisk, skaldjur, nötter och frön. Förutom det goda resultatet för alla deltagare har projektet lett till utvecklat samarbete mellan diabetessjuksköterskorna och distriktssjukgymnasterna. Flera av patienterna har dessutom fortsatt att träna tillsammans och nya diabetesgruppträningar har dragits igång. Och teamet har naturligtvis fått ännu mer vatten på sin kvarn när det gäller att propagera för sunda levnadsvanor oavsett vilka besvär patienterna har. Puls 2/15 11

12 Beslut fattade av landstingsstyrelsen den 16 mars och den 13 april och nämnden för Blekingesjukhuset den 19 mars. Landstinget når många mål Många av Landstinget Blekinges mål för förra året uppfylldes helt, medan flera andra uppfylldes delvis. Det visar landstingets årsredovisning, som godkänts av landstingsstyrelsen. Bland de mål som uppfyllts helt finns målet om ändamålsenlig och säker vård och målen om klimat och miljö. Några mål har inte varit möjliga att mäta medan ett fåtal mål inte uppnåtts. Bland annat finns ett litet antal vårdprocesser och kartläggningar som inte genomförts som planerat. Årsredovisningen visar även det ekonomiska bokslutet för landstinget. Som tidigare rapporterat blev det år 2014 ett överskott med 49,2 miljoner kronor. Klart med rektor för folkhögskolan Bertil Karlsson blir ny rektor på Blekinge folkhögskola i Bräkne Hoby. Den 56-årige Karlskronabon Bertil Karlsson har haft olika rektorsuppdrag inom Karlskrona kommun under de senaste tio åren. För närvarande är han rektor vid Rosenfeldskolan och Aspö skola. Hela landstinget kan få HBT-certifikat Landstinget Blekinge kan bli det första landstinget som skaffar sig ett så kallat HBT-certifikat. Detta enligt ett beslut av landstingsstyrelsen. HBT står för homo-, bi- och transsexuella, grupper vars hälsa generellt är sämre än heterosexuellas. Genom utbildning ska landstinget nå de kvalifikationer för HBT-certifikat som ställts upp av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter). I Landstinget Blekinge är det hittills bara ungdomsmottagningarna som fått certifikatet. I andra landsting har vårdcentraler och annan vårdverksamhet certifierats, men landstingsstyrelsen har nu beslutat att Landstinget Blekinge ska utreda möjligheten att HBT-certifiera hela organisationen. En certifiering kan ge medarbetarna möjlighet att reflektera över sitt förhållningssätt och bemöta medborgarna på ett kunnigt och respektfullt sätt. Men certifieringen handlar även om hur Landstinget Blekinge som arbetsgivare bemöter medarbetare som är homo-, bi- och transsexuella. Mindre överskott än väntat enligt prognos Politisk samverkan viktigt för folkhälsoarbetet För att folkhälsoarbetet i Blekinge ska kunna bli framgångsrikt behöver samverkan mellan landstinget och andra organisationer som arbetar med folkhälsa vara tydligt organiserat och ha en politisk förankring. Det slås fast i de strategier för folkhälsoarbetet som landstingsstyrelsen har sagt ja till. Bland annat ska en politisk nätverksgrupp bildas bestående av ordföranden i landstingsstyrelsen, styrelsen för Region Blekinge och kommunstyrelsen i samtliga kommuner. Landstinget Blekinge ska vara sammankallande för nätverksgruppen. En tidig prognos för hur landstinget kommer att klara sin ekonomi under 2015, månadsrapporten för februari, visar att landstinget kommer att få ett mindre överskott än vad som beräknades i budgeten. I stället för 16,7 miljoner kronor i plus ser resultatet just nu ut att bli 11,6 miljoner kronor i överskott. Orsaken är bland annat ökade avskrivningskostnader, vilket beror på att landstinget utifrån lagkrav börjat använda en ny redovisningsmetod. Två förvaltningar har fått en särskild uppmaning att hålla budget, och det är Blekingesjukhuset och landstingsservice. 12 Puls 2/15

13 Karin ger dig koll på patientlagen Du som medarbetare är mycket viktig för att patientlagen ska kunna genomsyra all vård i Blekinge. För att möta utmaningen att ge dig rätt förutsättningar att ta till dig lagens innebörd har landstinget tillsatt en projektledare. Möt Karin Nedfors. Lagen innebär många utmaningar. Men det glädjande är att vi redan gör mycket bra som vi kan bygga vidare på. Ser vi bara patienten med lite andra ögon har vi vunnit mycket, säger Karin Nedfors, som själv är sjuksköterska i grunden. I patientlagen finns många bestämmelser om patientens ställning i vården som redan tidigare finns i andra lagar, men som nu samlats i patientlagen för att stärka patientens ställning ytterligare. Patienten ska gå från att vara mottagare till medskapare av vården och det är patientens behov som ska vara i centrum, inte patienten själv. Detta kan låta abstrakt och otydligt men Karin Nedfors använder en tydlig bild för att visa vad som menas. Om man tänker sig patienten i centrum, då står alla som är aktiva i vården i en ring runt patienten. Vad vi nu gör är att vi i stället sätter behovet i mitten och flyttar ut patienten i ringen. Då blir patienten en medskapare, tillsammans med hälso- och sjukvårdpersonalen. Redan när du föreställer dig patienten på detta vis påverkar det hur du bemöter patienten. För att patienten ska kunna bli en medskapare av sin egen vård innehåller den nya lagen ett starkare krav på vården att informera patienten, inte minst att informationen ska ges på mottagarens individuella villkor och att vården ska säkra att patienten inte bara tagit emot, utan även förstått informationen. Vad gör du och landstinget för att utbilda medarbetare och se till att lagen omsätts i praktik? Till att börja med har vi skapat en informationssida på intranätet. Men vi planerar också föreläsningar med olika teman med anknytning till lagen. Dessutom kommer jag att besöka arbetsplatser för att informera om lagen och svara på frågor. Vilken respons har du mött hittills? Medarbetare och chefer är positiva men har väldigt många frågor. Det finns inte svar på alla frågor, inte hos oss och inte nationellt. Det får vi jobba fram efter hand. Vilken är den största utmaningen för landstinget när det gäller patientlagen? Att föra in nya rutiner, tankesätt och beteenden tar alltid tid. Vi brottas med tidsbrist och andra vardagsbekymmer, men det här är en lag och det är viktigt att vi följer den. Vi har mer välinformerade patienter i dag som kommer att ta en starkare roll. Det behöver vi kunna möta. När patienteten är delaktig och insatt i sin vård och vilka alternativ som finns ökar sannolikheten att hon eller han följer behandlingar och rekommendationer från vården. Förhoppningsvis blir resultatet bättre när patienten känner sig välinformerad och trygg och själv är aktiv i vårdbesluten, säger projektledaren Karin Nedfors. Landstingsdirektören om Åtgärder för att trygga bemanningen I Landstinget Blekinge har vi under de senaste fyra åren ökat både antalet sjuksköterskor och den utförda arbetstiden. Trots det räcker inte bemanningen till för att möta behoven, särskilt inom Blekingesjukhuset. Det leder till en svår situation som jag är medveten om och tillsammans med andra i landstingets tjänstemannaledning och sjukhusets ledning arbetar för att vi ska kunna lösa. Problemen gäller framför allt vissa vårdavdelningar, som dras med omfattande vakanser. Det är förstås oerhört bekymmersamt, inte minst inför sommaren. Sjukhusledningen påbörjade tidigt i höstas planeringen inför sommaren 2015, men tyvärr har vi inte lyckats rekrytera tillräckligt med sjuksköterskor. Det beror i stor utsträckning på att det utbildas för få sjuksköterskor i Sverige. Vi arbetar nu med åtgärder både på kort och på lång sikt för att öka vår förmåga att rekrytera och trygga bemanningen. Lönesatsningar och förstärkt ersättning är ett instrument, som du kan läsa mer om på sidan 5 i den här tidningen. Åtgärder för att omfördela arbetsuppgifter mellan olika personalkategorier i vården är ett annat instrument. Ett tredje är införandet av ett utökat utbud av vårdnära servicetjänster på alla vårdavdelningar. Ytterligare en viktig faktor som påverkar vår förmåga att locka och behålla medarbetare är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att det finns förutsättningar på alla arbetsplatser för ett motiverat och engagerat chefs- och medarbetarskap är oerhört viktigt för att skapa en attraktiv arbetsplats. Sammantaget är det många olika faktorer som påverkar våra möjligheter att rekrytera och landstingsledningen är starkt engagerad i denna fråga. Viktigast är att vi jobbar både kort- och långsiktigt. Hälsningar, Peter Lilja Informationssidan om patientlagen på intra nätet hittar du under fliken Planering och styrning. Puls 2/15 13

14 Praktikanter och handledare vid Wämö vårdcentral och kirurgavdelning 48: Britta Bjarkå, Emma Nenzén, Emelie Nilsson, Ulrika Lindberg, Nathalie Gatsara och Boniface Beda. Praktikplatser gör vinnare av verksamheter och studenter Studenterna får pröva teoretisk kunskap i praktik. Och verksamheterna som tar emot dem sporras att hålla sig pålästa och uppdaterade. Vinsterna är många med praktikplatser, och alla är vinnare. Puls träffade sjuksköterskestudenter och handledare vid Wämö vårdcentral och Blekingesjukhusets kirurgavdelning 48. Puls (reporter Jens Lindell): Den första frågan går till er studenter. Hur är det att göra praktik? Emma Nenzén, som gör praktik vid Wämö vårdcentral i Karlskrona: Roligt. Att få knyta samman det man lär sig i skolan med verkligheten är väldigt intressant. Man förstår hur allt i vården hänger ihop. Puls: Stämmer det som skolan säger med hur verkligheten ser ut? Emma: Både ja och nej, men överlag ja. Britta Bjarkå, handledare vid Wämö vårdcentral: Att vara sjuksköterska liknar ett hantverksyrke. Man klarar sig inte bara på teori utan man måste ut och jobba med sina händer för att bli bra på sitt yrke. Puls: Var det som ni förväntade er när ni började göra praktik? Emelie Nilsson, som liksom Emma gör praktik vid Wämö vårdcentral: Jag hade faktiskt ingen aning om vad jag skulle förvänta mig. Många som går sjuksköterskeprogrammet har redan arbetat som undersköterskor, men jag är inte en av dem. Det kan faktiskt vara en fördel att komma med en tom ryggsäck. Man blir mer öppen för intryck. Puls: Hur mycket ansvar får ni? Boniface Beda, som gör praktik vid Blekingesjukhusets kirurgavdelning 48 i Karlskrona: Jag som går sista terminen håller i mycket själv. Jag gör allt som ingår i sjuksköterskearbetet, tar hand om patienten, sköter dokumentation och så vidare. Mitt ansvar är också att ha en god kommunikation med min handledare. Det är viktigt att göra rätt. Emelie: Det skiljer sig mycket från handledare till handledare och student till student, beroende på hur man är som individ. Ulrika Lindberg, huvudhandledare vid avdelning 48: Alla mål som studenten har med sig från skolan måste vara uppnådda, så det styr mycket av praktikens upplägg. Men det handlar också, som sagt, om personlighet och om vad studenteten har gjort tidigare. Nathalie Gatsara, handledare vid avdelning 48: Praktiken är också ett sätt för oss att hålla oss uppdaterade om det senaste inom utbildningen. Och så är det en positiv utmaning när ens egna kunskaper sätts på prov. Puls: Hur viktigt är det för era verksamheter att ta emot praktikanter? Britta: Mycket. Våra studenter är våra blivande kollegor och i slutändan de som ska ta hand om oss när vi blir sjuka. Ulrika: Många som läser till sjuksköterska vid BTH (Blekinge Tekniska Högskola) kommer från andra delar av landet, så praktiken är en möjlighet att locka dem att stanna kvar i Blekinge. Puls: Vilka svårigheter finns med att ta emot studenter? Ulrika: Vi på avdelning 48 har många nya sjuksköterskor och då är det svårt att få ihop handledare. Man ska ha minst ett års yrkeserfarenhet, helst fler, för att bli handledare. Britta: Vi har många rutinerade sjuksköterskor, men vi är en liten verksamhet. Därför är man som handledare bara ansvarig för en student åt gången. Puls: Boniface, du gör din slutpraktik, hur känns det att utbildningen snart är över? Boniface: Jag är glad att det snart är klart så att jag kan börja jobba. Jag trivs mycket bra här på kirurgavdelningen men det finns många ställen jag skulle kunna arbeta på. I sommar har jag fått jobb vid hud- och infektionskliniken. Jag är från Kristianstad men kan tänka mig att stanna i Blekinge. 14 Puls 2/15

15 Landstingshälsan under samma tak igen Landstingshälsan i Karlskrona finns sedan april under samma tak igen. Då flyttade hela verksamheten in på våning 2 i samma hus som Blekinge kompetens centrum. I detta hus finns sedan några år landstingshälsans gym. Resten av verksamheten har bedrivits i Blekingesjukhusets lokaler, och i byggnad 23. Lokalerna i huvudbyggnaden behövs nu för hjärtsjukvården. Ann-Louise Ottosson, avdelningschef för landstingshälsan, ser flera fördelar med flytten. Att hela teamet finns på samma ställe är bra för oss. Det blir också lättare för alla besökare som kommer från annat håll än sjukhusets lokaler. Parkeringsmöjligheterna är bättre och det är lätt att hitta från infartsvägarna, säger Ann-Louise Ottosson. Från hit Landstingshälsan är landstingets företagshälsovård och arbetar bland annat för att förebygga och undanröja hälsorisker på landstingets arbetsplatser. Mycket av arbetet är att vara en strategisk expert till organisationen, men landstingshälsan hjälper också arbetsplatser och enskilda individer. Ibland kommer man hit i ett ärende som är personligt och kanske känsligt. Då kan det vara skönt att lämna arbetslokalerna, även för alla medarbetare som finns inom sjukhuset, menar Ann-Louise Ottosson. Det visar våra erfarenheter från Karlshamn, där vår verksamhet inte finns inne i sjukhuset. Visst blir det inte lika nära och bekvämt för personalen som arbetar på sjukhuset att besöka oss. Men de får en värdefull friskvårdspromenad i stället. Peter Lilja fortsätter som landstingsdirektör Peter Lilja får förlängt förordnande som landstingsdirektör. Lilja, som har varit landstingsdirektör sedan februari 2011, fortsätter enligt det nya förordnandet fram till den 31 mars år Besvär med ögonen vid skärm meddela chefen Får du besvär med ögonen när du arbetar framför datorn? Då ska du meddela din chef. Du kan nämligen ha rätt att få glasögon för bildskärmsarbete. Glasögon för bildskärmsarbete ersätts enligt avtal. Önskar du dyrare bågar än vad Landstinget Blekinge har avtalat, får du betala det överskjutande beloppet själv. Sedan årsskiftet har landstinget avtal med nya optiker. Blekingeborna tror på jämlik vård Blekingarna har större tilltro till att vården ges på lika villkor utifrån vårdbehov än invånarna i övriga delar av landet. Det är ett av resultaten i Vårdbarometern, en undersökning där medborgare i Sveriges 21 landsting ringdes upp och fick svara på frågor om hur de uppfattar vården. 64 procent svarade ja på frågan om man uppfattade att vården ges på lika villkor utifrån vårdbehov. Det är 10 procentenheter mer än riksgenomsnittet och en märkbar förbättring sedan föregående mätning 2013, då 57 procent svarade ja på frågan. De som inte tror att vården ges på lika villkor pekar ut faktorer som ålder, socioekonomiska förutsättningar och förmågan att tala för sig som orsaker. till hit. Hela landstingshälsan i Karlskrona har tagit plats i samma hus som Blekinge kompetens centrum, strax norr om sjukhusområdet. Avdelningschefen Ann-Louise Ottosson ser flera fördelar med flytten. Ny planeringsdirektör börjar i september Ralph Harlid, för närvarande beställardirektör i Västra Götalandsregionen, blir ny planeringsdirektör i Landstinget Blekinge. Han tillträder sin nya tjänst den 1 september. Ralph Harlid är 61 år och utbildad läkare inom anestesi- och intensivvård. Sedan 1994 har han haft olika chefsuppdrag inom hälso- och sjukvården. De senaste åtta åren har Ralph Harlid varit beställardirektör i Västra Götalandsregionen. Ralph Harlid Puls 2/15 15

16 Kundtjänst en ettåring som växer Det har bara gått ett år sedan kundtjänst lanserades i Landstinget Blekinge. Mycket har hänt sedan dess och tjänsterna bakom numret 6700 växer ständigt, senast med ett startpaket vid nyanställning. Det gör att det blir en beställning i stället för åtta, vilket underlättar mycket för chefer och medarbetare med administrativa uppgifter, säger avdelningschefen Sara Sundelin. I slutändan ska det ge mer tid för vården, poängterar Sara, något som är tanken med all verksamhet inom kundtjänst. När kundtjänst startade den 1 maj i fjol var det med uppgiften att skapa en väg in till landstingsservice för fastighetsdriftens felanmälningar och beställningar, konferensservice och bilpoolen. Detta via en sida på intranätet och telefonnummer Sedan dess har kundtjänst tagit över en rad nya uppgifter, bland annat beställning av transporter, vaktmästeri och nätverksuttag. Och så startpaketet vid nyanställning. Det omfattar e-kort, namnbricka, omklädningsskåp, parkeringstillstånd och mycket mer. Allt som behövs är att fylla i ett webbformulär via fliken Beställning och service på intranätet, säger Sara Sundelin. Startpaket för nyanställda Som chef kan du nu enkelt beställa startpaketet som innehåller: e-kort namnbricka anmälan till hälsoundersökning för nyanställda omklädningsskåp (inom sjukhusområdena anmälan till personalkläder (inom sjukhusområdena) parkeringstillstånd namnskylt till kontoret nycklar. Kundtjänst växer i antal tjänster och även i antal medarbetare. För närvarande arbetar åtta personer i kundtjänst. En av dem är Sara Man. - Vi vill fortsätta att växa, för att göra mer nytta för andra och frigöra tid för vårdarbete, säger avdelningschefen Sara Sundelin. Trafiksäkrare miljö nära Blekingesjukhuset Arbetet med att skapa en trafiksäkrare miljö i området kring Bergåsa, intill Blekingesjukhuset i Karlskrona, pågår intensivt under våren och sommaren. Det påverkar medarbetare som arbetar på sjukhusområdet. Bland annat stängs tågtrafiken av i augusti. Sedan den 2 april är Sunnavägen avstängd i omgångar och nu i maj stängs Järnvägsövergången i Bergåsa för biltrafik. Karlskrona kommun och Blekingesjukhuset hänvisar till skyltning i området och ber trafikanter att visa hänsyn till alla som arbetar med ombyggnaden. I augusti kommer tågtrafiken att vara avstängd under vecka 34, 35 och 36. Under tiden görs plats under järnvägen för en ny gång- och cykeltunnel. Ombyggnaden på Bergåsa kommer att vara klar i november. 16 Puls 2/15

17 Med en folder och goda argument i högsta hugg har Jacob Zad och Nina Nilsson tillsammans med sina kollegor vid folktandvården i Olofström lyckats höja andelen patienter som väljer frisktandvård från 14 till 19,6 procent. På intranätet har de kunnat följa kampen i den interna tävlingen med andra kliniker. De säljer frisktandvård med skallen - Vi tycker att frisktandvård är bra för patienterna. Sedan har vi också vinnarskallar, båda två. Vi bestämde oss för att göra något bra, och varför då inte bli bäst? Så beskriver tandsköterskan Nina Nilsson och tandläkaren Jacob Zad sitt eget bidrag till att folktandvården i Olofström i fjol blev bästa klinik i Blekinge på att sälja frisktandvård. För cirka 10 år sedan lanserade folktandvården i Blekinge begreppet frisktandvård. Det innebar att vuxna kunder upp till en viss ålder erbjuds tandvård till ett fast månadspris i stället för att betala för varje besök. Hur munnen och tänderna mår och vilka behandlingar man genomgått tidigare styr vilken prisklass patienten hamnar i. Man kan se det som en slags försäkring, säger Emidia Axelsson, verksamhetschef vid Olofströmskliniken. Tävling inspirerade Modellen var lyckad, men för ett par år sedan konstaterade folktandvården att färre Blekingebor än önskat hade nappat på frisktandvård. Man beslutade att utöka konceptet till att omfatta vuxna i alla åldrar. För att stärka motivationen hos medarbetarna att sälja frisktandvård hölls en inspirationsdag. Där höll en klinikchef från folktandvården i Värmland en intresseväckande föreläsning. Dessutom utlystes en tävling. Vilken skulle bli kliniken där störst andel patienter, när år 2014 var slut, hade abonnemang på frisktandvård? Den dagen blev en vändpunkt för vår klinik. Jag tror att det som hände var att vi alla verkligen förstod vitsen med frisktandvård, säger Nina Nilsson. Nästa dag på jobbet slog hon och tandläkaren Jacob Zad sina vinnarskallar ihop. Så gjorde också övriga medarbetare och när 2014 var över stod det klart: Olofström, som tidigare legat klart efter den ledande kliniken i Karlshamn, hade spurtat förbi och vunnit den interna tävlingen i landstinget. Andelen patienter med frisktandvård hade ökat från 14 till 19,6 procent. Jag tror att framgången handlar om att vi tror på det vi gör och säger, resonerar Emidia Axelsson och tillsammans med Jacob och Nina radar Emidia Axelsson hon upp fördelar med frisktandvård: tryggheten för patienten att alltid veta vad tandvården kommer att kosta, allt som ingår i priset och att man kan få behandling på annan ort när man exempelvis är bortrest eller studerar någon annanstans. Att det också blir administrativt enklare för kliniken är en bonus. Men det allra bästa är att vi skriver ett kontrakt som motiverar patienten att sköta om sina tänder. Det blir naturligt att se det som en investering i sin egen munhälsa, säger Jacob Zad. Vilken information ger Jacob och Nina patienterna om frisktandvård? Jo, de ger konkreta exempel på vad det innebär för patienten att ha frisktandvårdsavtal och vad som ingår. Att man får ett fast pris och inte behöver fundera över kostnader är en fördel som Jacob och Nina lyfter fram. Sedan är det upp till patienten att fatta ett beslut. Reportaget är slut och Puls reporter och fotograf packar ner anteckningsblocket och kollar att kameran ligger i väskan. Det är då den kommer, frågan från Nina som säger allt: Och själv då, har du frisktandvård? Puls 2/15 17

18 Om du fick skola om dig till vad som helst, vad skulle du bli då? Du pluggar landstinget betalar Annie Blomkvist, vårdbiträde Jag skulle vilja arbeta med djur, så djurskötare får det bli. Annette Lindström, undersköterska Jag kan inte komma på något annat. Det här är vad jag vill jobba med. Erik Norén, specialistläkare i kirurgi Astronaut. För att utmana mitt trygghetsbehov. Utbildningsförmån innebär att landstinget står för studiestödet när du vidareutbildar dig. Modellen har funnits i många år, men från och med i år testar Landstinget Blekinge även en ny modell: utbildningsanställning för akademisk specialistjänstgöring. - Utbildningsanställning innebär att du samtidigt som du studerar har en anställning på den enhet där du ska arbeta efter studierna. Du är knuten till arbetsplatsen under studierna och får din vanliga lön, förklarar personaldirektören Jonas Kullberg. Både den som redan är medarbetare i landstinget och den som ansöker utifrån kan få en utbildningsanställning. Om du däremot söker utbildningsförmån ur landstingets centrala utbildningsanslag, en särskild pengapott, måste du vara tillsvidareanställd i Landstinget Blekinge. Du får då inte din lön utan ersättning baserad på studietakt. Om du studerar heltid är ersättningen per månad. Vad avgör hur många platser eller vilka platser som landstinget sponsrar? Det finns avsatt pengar som räcker till ett visst antal platser. Vilka utbildningar det gäller bestäms utifrån vilken kompetens det finns störst behov av. Platserna annonseras på intranätet, säger Jonas Kullberg. Årets platser med utbildningsförmån ur centrala utbildningsanslaget var bara riktade till sjuksköterskor. Är det bara den som studerar till specialistsjuksköterska som kan få utbildningen sponsrad? För centrala utbildningsanslaget är det vanligaste att det gällt utbildning till specialistsjuksköterska, men även andra utbildningsinsatser har bekostats. Utbildningsanställning för akademisk specialisttjänstgöring gäller däremot enbart för utbildning till specialistsjuksköterska. Bland intranätets kommentarer råder delade meningar om utbildningsförmån verkligen är bra och förmånligt. Vad tycker du? Det är ju upp till var och en att bedöma om det här är något som passar en själv. De flesta landsting har motsvarande vårt centrala utbildningsanslag, även om vår ersättningsnivå är bland de högre i landet. Och jämfört med att ta studielån från CSN (Centrala studiestödsnämnden) är det mycket förmånligare. Du lånar ju inte pengar utan får ersättning från din arbetsgivare under tiden du studerar. Magnus Strand, miljösäkerhetsrådgivare Jag har redan fått skola om mig till det jag vill. Från transport och vaktmästeri till mitt drömområde, miljö. Hade gärna velat...men Inga generösa villkor direkt, 14000/mån och ingen riktig semester på 3år hur ska man orka och ha råd med det? Postad av Anonym [ ] Livet som student Den alternativa finansieringen hade varit CSN och då är utbildingsanslag rena lyxen i jämförelse. Och det torde vara väl bekant att studenter inte har betald semester utan får arbeta på sommaren eller leva fattigt. Tacksam Det är väl upp till var och en att avgöra om erbjudandet är bra eller dåligt. För mig har erbjudandet varit mycket bättre än ett allternativ med CSN lån. Postad av P [ ] Postad av U [ ] 18 Puls 2/15

19 A N S L AG STAV L A N Landstingets korpfotbollslag söker nya spelare Tycker du att det är roligt att rulla boll? Har du en bakgrund i Premier League eller Allsvenskan? Vill du ha träningsvärk på söndagar? Då är landstingets korpfotbollslag det lag som vill att just du ska vara med! Vi söker både killar och tjejer som vill stångas och friskvårda lite under förmiddagarna på lördagar i maj och juni, augusti och september. Kontakta oss för mer information eller anmälan: Rättelse I Puls nummer 1 angavs fel tryckeri i produktionsinformationen på sidan 2. Rätt tryckeri är Mixiprint, som kommer att trycka samtliga nummer av Puls under år Axplock ur patientjournaler (odeklarerad sanningshalt) Sköts i hemmet av maken som är militär. Har inte idrottat eller råkat ut för något annat trauma. I dag till lunch får patienten akuta diarréer. Mat får han från sonen som ligger infryst. Detta var de patienter som blev liggande på mitt skrivbord. Det här är sista Puls på ett tag. Nu blir det ingen tidning förrän i september. Därför passar Puls-redaktionen på att önska alla läsare en: Glad sommar! Puls 2/15 19

20 Avsändare: Landstinget Blekinge, Karlskrona Managing by fear det fungerar! För nästan ett år sedan gick jag en utbildning i coachande ledarskap. I målgruppsbeskrivningen stod att det här var utbildningen för chefer och ledare som ville lära sig en mer arbetsinriktad och mindre reaktiv ledarstil, i syfte att öka ansvarstagandet och initiativförmågan hos medarbetarna. En bit in i utbildningen kom jag att tänka på min farfar. Han var smed med både fysisk och intellektuell styrka. Jag kommer ihåg berättelserna om honom när han på och 1940-talet under helgerna anlitades som ordningsvakt på lokala tillställningar. Han var känd för sin pondus och auktoritet. Han kunde bara genom att vara tillräckligt tydlig i ord och hållning få buset att darrande stå stilla, under tiden som han själv tittade efter i länsmans nya instruktionsbok hur han på rätt sätt skulle koppla polisgreppet. Managing by fear, MBF, fungerade! Så för en tid sedan när jag var på väg i bil till Bjärlöv utanför Kristianstad, gav bilradion mig ytterligare bevis för att vi människor gör som auktoriteten önskar. Det var ett program om bland annat det välkända socialpsykologiska experiment som Stanley Millgram utförde på 1960-talet. Han lät undersöka om en försöksledare i vit rock, i ett försöksrum på ett fint universitet, kunde förmå vanliga förskollärare, brevbärare och ingenjörer att lyda under en auktoritet som bad deltagarna att stegvis dela ut elchocker på 450 volt till en annan försöksperson. 65 procent av deltagarna delade ut de dödliga elchockerna. När experimentet upprepades år 2009 visade det sig att folk reagerade och gjorde på samma sätt som under 1960-talet. Detta trots att de flesta av oss i dag vill vara kritiskt tänkande och till och med ifrågasättande. Vi är inte alls stolta över att lyda auktoriteter. Ändå gör vi det. Kanske är det som sociologen Roland Paulsen säger, att vi tänker en sak men gör en helt annan. Vi ser visserligen igenom det auktoritära styret, men tröstar oss ibland med till exempel hemliga tankar om chefens tillkortakommanden eller om vår egen j-a otur som alltid får just de sämsta cheferna. Ett styre som managing by fear, där den enskilde medarbetaren gör som chefen önskar av rädsla för den eventuella bestraffning som hotar, kan alltså fungera. Men, tänker jag, är det verkligen så vi vill ha det? Finns det alternativ till organisationer som bygger på absolut lydnad? Symtom som att det är viktigare att följa regelverket än att ta eget ansvar och engagera sig i verksamheten eller att medarbetarna hellre är tysta än aktivt deltagande borde vara varningssignaler på ett ledarskap som inte skapar förutsättningar för den kultur som är önskvärd. Jag tror att det i sammanhanget finns en väsentlig skillnad mellan lydnad och övertygelse. Om vi förstår och går med på argumenten för att göra en viss sak så kan vi också respektera auktoriteten. Genom att som chef skapa relationer till de personer som finns i verksamheten, genom att hitta tydliga argument och gemensamma värderingar, så kan vi också uppnå just det som enligt professor Natalia Guseva karaktäriserar 2000-talets ledarstil: MBV, managing by values. MBV har vuxit fram ur behovet av gemensamma värderingar i verksamheten, ett ökat engagemang, ett ökat ansvarstagande, ännu högre kvalitet och säkerhet, samt ett chefskap som är mer coachande. Farfar levde i sin tid där hans ledarstil var både respekterad och accepterad. Men för mig, för oss, som lever här och nu och som känner till ledarskapsutvecklingens historia känns ändå MBV som ett steg i rätt riktning talets MBI, managing by instruction, handlade om att ge instruktioner uppifrån och ner till utförare talets MBO, managing by objectives, fokuserade på att kontrollera personalens prestationer talets MBV, managing by values, handlar om att professionen ges utrymme till bland annat delaktighet, kontinuerligt lärande, kreativitet och gemensamma värderingar. Detta med målet att fortlöpande förbättra arbetssättet och därmed resultatet. Jag ser i detta en slags neohumanism som ger mig inspiration och glädje. Jag tror på framtiden, på att göra saker tillsammans och på att som chef skapa förutsättningar för att ännu fler framöver ska kunna gå glatt visslande både till och från jobbet. Göran Palm Övertandläkare Avdelningschef för oral protetik, pedodonti och parodontologi 20 Puls 2/15

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut

Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-02-08 LS-LED11-156 26 Ombyggnad av Mälarsjukhuset för samlad geriatrisk vård Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Foto: Annie Bergman. Västernorrlands län ett smultronställe

Foto: Annie Bergman. Västernorrlands län ett smultronställe Foto: Annie Bergman Västernorrlands län ett smultronställe Kliniker Kliniker Kliniker Kliniker Mitt i Sverige och mitt i Norden hittar du Västernorrland, som består av två landskap: Medelpad och Ångermanland.

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Division Länssjukvård 2006-11-10 Verksamhetssamordnare Tel 016-103366 Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Ärendeförteckning över landstingsstyrelsens arbetsutskott den 20 april2015.

Ärendeförteckning över landstingsstyrelsens arbetsutskott den 20 april2015. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll 2015-04-20 ~~ landslinget BlEKINGE Ärendeförteckning över landstingsstyrelsens arbetsutskott den 20 april2015. 109 Godkännande av föredragningslista

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Jobbet på det perfekta läget

Jobbet på det perfekta läget Jobba hos oss! Jobbet på det perfekta läget Att bo eller arbeta i Svedala kommun är att ha nära till städer som Malmö, Lund, Trelleborg och Köpenhamn. I kommunen finns allt du behöver natur, kultur, näringsliv,

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Friskbladet Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Ett nyårslöfte! Du är klok, du tänker på din munhälsa och du har valt att teckna ett Frisktandvårdsavtal. Tillsammans är vi över

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Landstingsstyrelsens personalutskott

Landstingsstyrelsens personalutskott PROTOKOLL 2012-04-10 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Landstingsstyrelsens personalutskott Tid Tisdagen den 10 april, kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Sessionssalen, Ingelstadsvägen

Läs mer

Kansliavdelningen/Kristina Brundin LSAU 1/2005. Protokoll från sammanträde med landstingsstyrelsen arbetsutskott 2005-01-18

Kansliavdelningen/Kristina Brundin LSAU 1/2005. Protokoll från sammanträde med landstingsstyrelsen arbetsutskott 2005-01-18 1 (5) Kansliavdelningen/Kristina Brundin Protokoll från sammanträde med landstingsstyrelsen arbetsutskott 2005-01-18 Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sven-Åke Gustavsson, ordf Paul Johansson (c)

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Till landstingsstyrelsen Angående återremitterat ärende investeringar de kommande 10 åren Bakgrund

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer