Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Transkript

1 Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Vägledning 2010:5 version 4

2 Vägledningarna innehåller samlad information om vad som gäller inom ett verksamhetsområde. Vägledningarna tas fram av Pensionsmyndigheten. En vägledning kan innehålla beskrivningar av: författningsbestämmelser förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras löpande och publiceras på Pensionsmyndighetens webbplats,

3 Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Vägledning 2010:5 version 4 Beslutad

4

5 Innehåll Förkortningar... 9 Sammanfattning Läsanvisningar Inledning Allmänt om rätten till bostadstillägg Försäkrad enligt socialförsäkringsbalken Rätt till bostadstillägg vid bosättning i Sverige Rätt till bostadstillägg vid utlandsvistelse Förmåner som kan ge rätt till bostadstillägg Ålderspension Sjukersättning eller aktivitetsersättning Änkepension Särskild efterlevandepension Hustrutillägg Utländsk förmån Gift eller ogift i BT- hänseende Likställd med ogift Likställd med gift Sammanboende makar likställs med ogifta Registrerat partnerskap Bostadstillägg vid vistelse på kriminalvårdsanstalt Boendet och bostadskostnaden Allmänt om boendet och bostadskostnaden Vad kan ingå i bostadskostnaden Olika boendeformer Särskild boendeform Definition av boyta Rätt till bostadstillägg när hyra eller avgift inte betalas Hyrd bostad Hyresförhållande Hyra Hyresfria månader Hyresrabatt Hyra del av månad Retroaktivt tillägg till hyran Avgifter som ingår i hyran Bostadskostnad för hyrt småhus Delvis ägd bostad Korttidsboende Kostnad för uppvärmning Kostnad för uppvärmning av varmvatten Kostnad för vattenförbrukning och sophämtning Kostnad för hushållsel Egna underhållskostnader Kooperativ hyresrätt Bostad med bostadsrätt Avgift, uppvärmningskostnad m.m

6 3.4.2 Räntekostnad Bostadskostnaden för småhus Räntekostnad Seniorlån Räntefria lån Bundet lån löses i förtid Hus på ofri grund Arrendeavgift Tomträttsavgäld Samfällighetsavgift Fastighetsavgift/fastighetsskatt Kostnad för uppvärmning Övriga driftskostnader Bostadskostnaden för småhus för två familjer Bostadskostnad för småhus på lantbruksenhet Bostadsfastighet Arrende på lantbruk Ägarlägenhet Bostadskostnad för andelshus och för egen flerfamiljsfastighet Fri bostad samt övriga boendeformer Dödsbo Minskning av beräknad bostadskostnad i vissa fall Fördelning av bostadskostnaden Bostadskostnad delas inte med tjänstpliktig med familjebidrag Övergångsbestämmelse Samordning av bidrag för bostadskostnad Bostadsbidrag till barnfamiljer Avdrag för bostadsbidrag före fördelning av bostadskostnaden Bostadsbidrag till hushåll utan barn Familjebidrag Boendetillägg Övriga bidrag Inkomstberäkning Allmänt om inkomstberäkning Inkomstslag tjänst Beräkning av årsinkomst för vissa inkomster Engångsbelopp Krigsskadeersättning m.m Inkomstslag näringsverksamhet Räntefördelning Positiv räntefördelning Negativ räntefördelning Periodiseringsfond och expansionsfond Resultat i inkomstslaget näringsverksamhet bidragsgrundande inkomst Undantag från skatterättsliga regler Deklarationsblanketter i inkomstslag näringsverksamhet Skogskonto Skattefria inkomster Utländska inkomster Studiemedel Stipendier

7 4.5.4 Ersättning från AGS Kommunalt vårdnadsbidrag Etableringsersättning Nordiska skatteavtalet Intäkter Avdrag för kostnader Inkomstslag kapital Oäkta bostadsrättsföreningar Uthyrning av privatbostad Kapitalvinster Beräkning av kapitalvinst vid försäljning av värdepapper Beräkning av kapitalvinst vid försäljning av privatbostad Uppskovsavdrag Schablonintäkt Investeringskonto Beräkning av kapitalvinst vid försäljning av övriga tillgångar Kapitalförluster Resultat i inkomstslag kapital och bidragsgrundande inkomst Förmögenhetens påverkan på bostadstillägget Tillgångar Skulder Seniorlån Beräkning av förmögenhetstillägg Förmögenhetsberäkning för den efterlevande maken Omräkning av inkomsten Viktning Fribelopp Reduceringsinkomst Beräkning av bostadstillägg Högsta möjliga bostadstillägg Inkomstavdrag Beräkning av bostadstillägg som betalas ut Särskilt bostadstillägg Allmänt om rätten till särskilt bostadstillägg (SBT) Skälig levnadsnivå Skälig bostadskostnad Inkomstberäkning för särskilt bostadstillägg Lägsta inkomst som ska fastställas Inkomstberäkning för makar Beräkning av särskilt bostadstillägg Ansökan om bostadstillägg Ansökan Ansökningsblankett Ankomstdag Särskilt bostadstillägg ges utan ansökan Undertecknande Ställföreträdare Annan person Nödvändiga uppgifter i ansökan Rimlighetsbedömning

8 7.6 Ofullständig ansökan Återkallande av ansökan Beslut om och utbetalning av bostadstillägg Beslut Interimistiska beslut Indragning och nedsättning av bostadstillägg Utbetalning Makeavdrag Utbetalningssätt Utbetalning till annan Insättningsbesked Utbetalningsdag Utbetalning upphör Anmälningsskyldighet och omprövning av beslut om bostadstillägg Anmälningsskyldighet Ändring som avser boendeförhållanden Ändring som avser kapital och förmögenhet Ändrat civilstånd När föreligger anmälningsskyldighet? Vart ska anmälan ske? Vem är anmälningsskyldig? Omräkning av bostadstillägg Omräkning utan föregående underrättelse Från vilken tidpunkt ska ändringen gälla? Pension och bostadstillägg ändring från olika månader Behovet av uppgifter från annan än sökande Uppgiftsskyldighet Återbetalningsskyldighet och kvittning Återbetalningsskyldighet Kvittning Övriga bestämmelser Avdrag för andra ersättningar Försörjningsstöd Preskriptionstid Förbud mot överlåtelse Utredningsåtgärder Omprövning och överklagande Äldreförsörjningsstöd Allmänt om äldreförsörjningsstöd Bosättningsbaserad förmån Äldreförsörjningsstöd till den som har rätt till pensionsförmåner Beslut om och utbetalning av äldreförsörjningsstöd Äldreförsörjningsstödets storlek Inkomstprövning Beräkning av äldreförsörjningsstöd Utbetalning Avdrag under vistelse på kriminalvårdsanstalt Bilaga

9 Förkortningar AGS BGI BoT BT EES EU FB Avtalsgruppsjukförsäkringar Bidragsgrundande inkomst Boendetillägg Bostadstillägg Europeiska ekonomiska samarbetsområde Europeiska unionen Föräldrabalken FbL Folkbokföringslagen (1991:481) FKFS FKRS FÖD FöL Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans rättsliga ställningstagande Försäkringsöverdomstolen Lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JB KRNG KRNJ KRNS KRSU LR Prop. RAR RegR SBT SFB SFBP SfU Jordabalken Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Jönköping Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Sundsvall Länsrätten Regeringens proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Regeringsrätten Särskilt bostadstillägg Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken Socialförsäkringsutskottet SoL Socialtjänstlagen (2001:453) ÄB ÄFS Ärvdabalken Äldreförsörjningsstöd 9

10

11 Sammanfattning I denna vägledning behandlas bostadstillägg (BT). Vägledningen omfattar även förmånen äldreförsörjningsstöd (ÄFS) eftersom regelverket för äldreförsörjningsstöd till stor del bygger på regelverket för bostadstillägg. Bostadstillägg (BT) BT är ett skattefritt inkomstprövat tillägg till vissa andra förmåner. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. BT kan betalas ut till den som är bosatt i Sverige och har hel ålderspension, sjukersättning, aktivitetsersättning, änkepension, särskild efterlevandepension eller hustrutillägg. BT kan betalas ut även till den som har pension eller invaliditetsförmån från en annan stat som ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det finns två former av bostadstillägg bostadstillägg (BT) särskilt bostadstillägg (SBT). Bostadskostnaden beräknas enligt regler som är olika beroende på vilken boendeform som är aktuell för den sökande. BT är maximalt 93 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger kronor för den som är ogift och kronor för den som är gift. Bostadskostnaden för var och en av makarna beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. För gifta ålderspensionärer ska ett belopp om 170 kronor läggas till bostadskostnaden och för ogifta ålderspensionärer ska ett belopp om 340 kronor läggas till bostadskostnaden. Bostadstilläggets storlek fastställs genom att det högsta möjliga bostadstillägget minskas med ett avdrag för den sökandes inkomster. Inkomster som påverkar storleken av BT beräknas i princip enligt skatterättsliga regler. Som inkomst räknas inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Även vissa skattefria inkomster ingår i beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten (BGI). Vid beräkningen av BGI görs ett tillägg för den förmögenhet som den sökande och hans eller hennes make äger. För de som är gifta räknas makarnas inkomster samman. Inkomst för var och en av makarna beräknas till hälften av makarnas sammanlagda inkomst. Särskilt bostadstillägg kan betalas ut till den som har bostadstillägg. SBT betalas ut i de fall där den sökandes inkomst, efter avdrag för skälig bostadskostnad, understiger skälig levnadsnivå. Inkomsterna beräknas efter avdrag för skatt. Vid beräkningen av SBT anses den sökandes sammanlagda inkomster av tjänst, näringsverksamhet, kapital samt skattefria inkomster, alltid utgöra lägst en tolftedel av det belopp som närmast motsvarar oreducerad garantipension eller garantiersättning för den sökande. 11

12 Bostadstillägg och särskilt bostadstillägg beviljas i regel tills vidare, men kan i vissa fall tidsbegränsas. Äldreförsörjningsstöd (ÄFS) ÄFS är en inkomstprövad förmån som i likhet med bostadstillägg är ÄFS beroende av den sökandes bostadskostnad och inkomst. ÄFS kan betalas ut till den som är bosatt i Sverige och som har fyllt 65 år. ÄFS betalas ut om den sökandes inkomster, efter avdrag för skälig bostadskostnad, understiger skälig levnadsnivå. Bostadskostnaden och inkomsterna beräknas på ett liknande sätt som för särskilt bostadstillägg. Antagandet om den sökandes lägsta inkomst gäller dock inte vid beräkningen av äldreförsörjningsstöd. Även vid beräkningen av ÄFS beräknas inkomsten för var och en av makarna utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. Detsamma gäller för makarnas bostadskostnad. ÄFS beviljas för en tid av högst tolv månader. 12

13 Läsanvisningar Till vad används vägledningen? Från och med den 1 januari 2010 handläggs BT till ålderspensionärer av Pensionsmyndigheten. BT till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning handläggs av Försäkringskassan. Det är dock Pensionsmyndigheten som har ansvaret för normeringen av BT. Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för myndigheternas medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av myndigheternas personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, rättsliga ställningstaganden, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar samt interna styrdokument. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen som är placerad först ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. 13

14 1 Inledning BT är ett individinriktat allmänt bostadsstöd. Syftet är att ge pensionärer och andra berättigade en möjlighet att efterfråga och behålla en bostad med tillfredsställande standard. BT är konstruerat som ett inkomstprövat tillägg till andra allmänna pensions- och sjukersättningsförmåner. Tilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Reglerna om bostadstillägg finns i socialförsäkringsbalken (SFB). Övergripande bestämmelser finns i 1-7 kap. (avdelning A). Bestämmelser om bostadstillägg finns i 93 kap. och kap. (avdelning G). Vissa gemensamma bestämmelser om förmånerna, handläggningen och organisationen finns i kap. (avdelning H). Bestämmelserna för beräkning av den del av bostadskostnaden som grundar rätt till BT finns i Pensionsmyndighetens föreskrifter (PFS 2010:6) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, i Pensionsmyndighetens föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad och i Försäkringskassans föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad. De två sistnämnda föreskrifterna fastställs årligen. Beräkningsreglerna är olika beroende på vilken boendeform som gäller för den sökande. Bestämmelserna i SFB som rör inkomstberäkningen hänvisar i stor utsträckning till bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Genom hänvisningar i SFB anknyter således inkomstprövningen för bostadstillägg till skatterättsliga bestämmelser om skattepliktig inkomst. Även den sökandes förmögenhet kan påverka storleken av BT. Förmögenheten beräknas enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner (FöL). Garantipension i form av ålderspension betalas ut som en utfyllnad upp till en viss nivå när den inkomstrelaterade pensionen är låg eller saknas. Eftersom det krävs 40 års bosättningstid i Sverige före fyllda 65 år för att få full garantipension hinner de som bott i Sverige kortare tid inte kvalificera sig för full garantipension. Även de som har tidiga uttag av pension och de som inte betalt in tillräckliga avgifter får endast en reducerad garantipension. Grundläggande försörjning för personer som har fyllt 65 år och som inte får sitt försörjningsbehov tillgodosett genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet tryggas genom ÄFS. ÄFS är konstruerat som en inkomstprövad förmån som garanterar en skälig levnadsnivå. Bestämmelserna om ÄFS finns i 53 och 74 kap. (avdelning E) i SFB. I likhet med BT påverkas ÄFS storlek av bostadskostnaden och inkomsten. Bostadskostnaden och inkomsten beräknas enligt samma principer som gäller vid beräkningen av bostadskostnaden och inkomsten för BT. 14

15 2 Allmänt om rätten till bostadstillägg 2.1 Försäkrad enligt socialförsäkringsbalken Bestämmelserna om försäkringstillhörighet i 3 7 kap. SFB anger vem som är försäkrad och under vilken tid en person är försäkrad enligt svensk nationell lagstiftning samt hur länge en förmån kan betalas ut till en försäkrad som vistas utomlands. Socialförsäkringen är indelad i en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad del. Det innebär att vissa förmåner har sin grund i bosättning i Sverige medan andra kräver arbete här. BT är en bosättningsbaserad förmån (5 kap. 9 SFB). Nedanstående beskrivning är endast övergripande och kan inte ses som stöd för handläggningen när försäkringstillhörigheten ska avgöras. Reglerna om tillhörighet till svensk försäkring finns närmare beskrivna i Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete Rätt till bostadstillägg vid bosättning i Sverige Försäkrad för BT är den som är bosatt i Sverige (5 kap. 2 SFB). En person som har sitt egentliga hemvist i Sverige anses vara bosatt här. Den som kommer hit och kan antas vistas här under längre tid än ett år ska enligt huvudregeln också anses vara bosatt här (5 kap. 3 första stycket SFB). En person som tillfälligt vistas utomlands ska fortfarande anses vara bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år (5 kap. 3 andra stycket SFB). Vid bedömningen av utlandsvistelsens längd bör hänsyn inte tas till att en person kan komma att göra tillfälliga besök i Sverige som kan medföra att utlandsvistelsen blir kortare än ett år (Riksförsäkringsverkets allmänna råd [RAR 2000:1] om bosättnings- och arbetsbaserad försäkring, som tills vidare ska gälla hos Pensionsmyndigheten) Även om en person som tillfälligt vistas utomlands anses bosatt i Sverige är möjligheten att få BT begränsad vid vistelse i ett land utanför EES och Schweiz, se avsnitt Rätt till bostadstillägg vid utlandsvistelse En bosatt person som lämnar Sverige anses bosatt här om utlandsvistelsen antas vara längst ett år (5 kap. 3 andra stycket SFB). Det innebär att personen inte anses bosatt här om utlandsvistelsen antas vara längre än ett år. En person som vistas regelbundet utomlands sammanlagt mer än halva året bör inte anses vara bosatt i Sverige även om varje vistelse kan antas vara kortare än ett år. (Riksförsäkringsverkets allmänna råd [RAR 2000:1] om bosättnings- och arbetsbaserad försäkring, som tills vidare ska gälla hos Pensionsmyndigheten) 15

16 Reglerna om utbetalning av BT vid utlandsvistelse är olika beroende på om utlandsvistelsen avser ett land inom eller utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz. Om en person vistas i ett land inom EES eller i Schweiz kan BT betalas ut under hela utlandsvistelsen om vistelsen i utlandet kan antas vara längst ett år (5 kap. 2 SFB). Möjligheten att få BT under utlandsvistelse är däremot begränsad vid vistelse i ett land utanför EES och Schweiz. I ett sådant fall kan BT betalas ut om utlandsvistelsen kan antas pågå längst sex månader (5 kap. 13 och 14 SFB). Även om rätten till BT finns kvar vid utlandsvistelse förutsätter det att pensionstagaren har kvar sin bostad i Sverige och har en kostnad för denna. Kostnad för en bostad utomlands kan aldrig godtas som grund för BT. Om utlandsvistelsen redan vid utresan kan antas pågå längre än ett år respektive sex månader ska utbetalning av BT upphöra omedelbart. Lars har BT. Han åker till Australien för att bo hos sin dotter. Avsikten är att vistelsen ska vara fem månader. Lars har kvar bostaden i Sverige under vistelsen. Lars anses fortfarande bosatt i Sverige eftersom avsikten inte är att vistas utomlands mer än ett år. Han har också fortsatt rätt till BT eftersom han inte beräknas vara bosatt i utlandet längre tid än sex månader. Marie har BT. Hon kommer att vistas i USA i åtta månader. Under tiden har hon kvar sin hyreslägenhet. Marie anses fortfarande bosatt i Sverige eftersom avsikten att vistas utomlands inte överstiger ett år. Eftersom vistelsen överstiger sex månader har hon inte rätt till BT. Stig och Lena, som har BT, har skaffat sig en lägenhet i Spanien. De tänker tillbringa vinterhalvåren, ungefär sex månader per år, i Spanien. Minst en månad per år tänker de vara hos sin son som bor i USA. I Sverige har de hyrt ut sin bostadsrättslägenhet och har kvar en sommarstuga där de tänker tillbringa sommarmånaderna. Av omständigheterna framgår att paret inte har sitt egentliga hemvist i Sverige. Rätt till fortsatt BT finns därför inte. 2.2 Förmåner som kan ge rätt till bostadstillägg BT kan lämnas till den som får - hel ålderspension inklusive hel premiepension och har fyllt 65 år - sjukersättning eller aktivitetsersättning 16

17 - vissa änkepensioner - särskild efterlevandepension - hustrutillägg - vissa utländska förmåner (101 kap. 3 och 6 SFB) Ålderspension Bestämmelser om allmän ålderspension finns i kap. SFB. Man kan ta ut inkomstgrundad ålderspension fr.o.m. 61 års ålder. Inkomstgrundad ålderspension kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Rätten att ta ut ålderspension i form av garantipension inträder vid 65 års ålder. BT kan lämnas till den som får hel ålderspension (101 kap. 3 andra punkten SFB). Eftersom premiepensionen är en del av den allmänna ålderspensionen innebär det att också premiepensionen ska tas ut i form av hel pension för att BT ska kunna beviljas. Däremot finns inget krav på att en person måste ta ut en eventuell utländsk pension som han eller hon har rätt till. Motiveringen till att det krävs hel ålderspension är att BT ses som ett komplement till den inkomst i form av ålderspension som den enskilde pensionären får när inkomsten inte är tillräcklig för att förutom försörjning täcka även bostadskostnaden. Innan sådant komplement kommer ifråga är det rimligt att pensionären i första hand försöker klara sin försörjning själv, dvs. att pensionären tar ut hela den pension han eller hon är berättigad till. (Prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl., s. 40). Ålderspension för tid före den månad då den försäkrade fyller 65 år kan inte ligga till grund för BT. En sökande som enbart har ålderspension kan få BT fr.o.m. den månad då han eller hon fyller 65 år. För tid före 65 års ålder kan BT inte beviljas trots att pensionären får hel ålderspension (101 kap. 6 första punkten SFB). Motiveringen är att rätten till BT knyts till den tidpunkt garantipension kan tas ut. Fram till denna tidpunkt ska, generellt sett, den enskilde i ålderspensionssammanhang anses tillhöra kategorin yrkesverksamma och således anses ha sin huvudsakliga försörjning från någon form av förvärvsarbete. (Prop. 2000/01:140, s. 40). Jan och Astrid ansöker om BT Jan är 67 år och har hel ålderspension inklusive hel premiepension. Astrid är 66 år och har halv ålderspension utan premiepension. Jan kan få BT, men inte Astrid eftersom hon inte tagit ut hela den ålderspension som hon är berättigad till. 17

18 Ann-Sofie ansöker om BT. Hon är 64 år och har hel ålderspension inklusive premiepension. Trots att Ann-Mari har tagit ut hela den ålderspension som hon har rätt till, har hon inte rätt till BT. Anledningen är att hon inte har fyllt 65 år. Torsten ansöker om BT. Han är 63 år och har sjukersättning med en fjärdedel och hel ålderspension. Torsten kan få BT trots att han har ålderspension före 65-årsmånaden. Anledningen att han också har sjukersättning som ger rätt till BT Sjukersättning eller aktivitetsersättning Bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning finns i kap. SFB. Sjukersättning utges till personer i åldrarna år vars arbetsförmåga, på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, bedöms vara varaktigt nedsatt. Aktivitetsersättning utges till en försäkrad från och med juli månad det år då den försäkrade fyller 19 år upp till månaden innan den försäkrade fyller 30 år om dennes arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska hälsan är nedsatt med minst en fjärdedel och arbetsförmågan kan antas förbli nedsatt under minst ett år. Aktivitetsersättning utges även till försäkrad med funktionshinder som ännu inte avslutat sin skolgång på grundskole- eller gymnasienivå. De båda ersättningarna kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. BT kan lämnas till den som får sjukersättning eller aktivitetsersättning (101 kap. 3 första punkten SFB). BT kan beviljas även om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen utges som tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Lisette ansöker om BT. Hon arbetar 75 procent av en heltidstjänst och har en fjärdedels sjukersättning. Hon har rätt till BT. Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning Sjuk- eller aktivitetsersättning kan förklaras vilande under tid som en försäkrade arbetar eller studerar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades. (36 kap SFB). Dessa regler redovisas utförligt i Försäkringskassans vägledning 2007:1 Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning. 18

19 För den som har vilandeförklarad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan BT betalas ut under hela vilandetiden, dvs. under den tid för vilken sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är beviljad eller maximalt under 24 månader. (101 kap. 4 1 första stycket SFB). Det innebär att även den som fått hela sin sjukersättning eller aktivitetsersättning förklarad vilande kan få BT om reglerna för inkomstberäkning medger det (prop. 2007/08:124 Från sjukersättning till arbete, sid. 44). En försäkrad som förvärvsarbetar, då sjukersättningen eller aktivitetsersättningen helt eller delvis förklarats vilande, får ett belopp som motsvarar 25 procent av den sjukersättning eller aktivitetsersättning som har förklarats vilande. Beloppet ska betalas ut så länge sjuk- eller aktivitetsersättningen är vilande, dock längst under tolv månader under en och samma vilandeperiod på 24 månader. Beloppet är skattefritt och det är inte pensionsgrundande. (101 kap. 18 SFB och prop. 2007/08:124 s. 92). Det skattefria beloppet som betalas under längst tolv månader under vilandeperioden ska inte räknas med i den bidragsgrundande inkomsten. Anders har hel sjukersättning och BT till och med juni Anders börjar förvärvsarbeta och sjukersättningen förklaras vilande under tiden november 2010 juni Anders behåller rätten till BT som dock räknas om med hänsyn till Anders ändrade inkomstförhållanden. I den bidragsgrundande inkomsten ingår arbetsinkomsten, men inte det skattefria beloppet som motsvarar 25 procent av den sjukersättning som förklarats vilande för Anders. Steglös avräkning Försäkrad som har sjukersättning utan tidsbegränsning enligt de regler som gällde före juli 2008 har möjlighet att arbeta och ändå ha kvar rätten till sjukersättning (37 kap. SFB). Dessa regler redovisas utförligt i Försäkringskassans vägledning 2008:3 Sjukersättning och särskilda regler steglös avräkning m.m. Sjukersättningen minskas i förhållande till storleken på den försäkrades förvärvsinkomster genom en avräkningsmodell som kallas steglös avräkning. Den sjukersättning som beviljas efter årlig ansökan är preliminärt beräknad. När Skatteverket har fastställt den pensionsgrundande inkomsten bestäms sjukersättningen slutligt. BT kan betalas ut till personer som arbetar och har steglös avräkning och inte får sjukersättning (101 kap. 4 andra stycket SFB). Vid inkomstprövningen tas hänsyn till den försäkrades faktiska inkomster, dvs. både den sjukersättning som betalas ut och arbetsinkomsten. BT beräknas med utgångspunkt i beslutet om preliminär sjukersättning och ändras inte vid beslutet om slutlig sjukersättning (prop. 2007/08:124 s. 65). 19

20 Indragen sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av frihetsberövande Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan inte betalas ut för tid efter att den försäkrade varit frihetsberövad sextio dagar i följd (106 kap. 16 SFB). Indragning av sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av frihetsberövande påverkar inte rätten till BT (101 kap. 4 första stycket SFB). Det bör dock observeras att utbetalning av BT kan vara begränsad under frihetsberövande, se avsnitt 2.4 Bostadstillägg vid vistelse på kriminalvårdsanstalt Änkepension Bestämmelserna om änkepension finns i kap. SFB. BT kan lämnas till den som får änkepension. (101 kap. 3 tredje punkten SFB). Rätt till BT har kvinnor som oavsett ålder får änkepension på grund av dödsfall före år är födda 1945 eller senare och har rätt till både änkepension och omställningspension på grund av dödsfall före år Änkepension betalas ut endast till den del den överstiger omställningspensionen (77 kap. 12 SFB). Om änkepension inte betalas ut enbart på grund av denna samordningsregel har kvinnan rätt till BT (101 kap. 5 SFB). Kvinnor som är födda 1945 eller senare och får änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter utgången av 2002 har inte rätt till BT (101 kap. 6 tredje punkten SFB). Änkepension för dessa kvinnor ses mer som en kompletterande inkomst till förvärvsinkomst än som en huvudsaklig inkomst (prop. 2000/01:140, s. 45). BT utges inte heller till kvinnor som väljer att vid 65 års ålder inte ta ut sin ålderspension och därför enbart får änkepension. (101 kap. 6 andra punkten SFB) En person som har rätt till endast omställningspension har inte rätt till BT Särskild efterlevandepension Pensionsförmånen särskild efterlevandepension har avskaffats. Dock ska den som vid utgången av år 2002 fick eller då var berättigad till särskild efterlevandepension ha fortsatt rätt till sådan pension fram till 65 års ålder eller till dess att rätten på annat sätt upphör. Personer som får särskild efterlevandepension kan vara berättigade till BT (8 kap. 2 första punkten lagen [2010:111] om införande av socialförsäkringsbalken [SFBP]) Hustrutillägg Hustrutillägg har avskaffats och kan inte längre nybeviljas. Det finns dock kvinnor som fortfarande får hustrutillägg med anledning av övergångsregler. BT kan utges till den som fortfarande får hustrutillägg (8 kap. 2 andra punkten SFBP). 20