Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd"

Transkript

1 Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Vägledning 2010:5 version 4

2 Vägledningarna innehåller samlad information om vad som gäller inom ett verksamhetsområde. Vägledningarna tas fram av Pensionsmyndigheten. En vägledning kan innehålla beskrivningar av: författningsbestämmelser förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras löpande och publiceras på Pensionsmyndighetens webbplats,

3 Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Vägledning 2010:5 version 4 Beslutad

4

5 Innehåll Förkortningar... 9 Sammanfattning Läsanvisningar Inledning Allmänt om rätten till bostadstillägg Försäkrad enligt socialförsäkringsbalken Rätt till bostadstillägg vid bosättning i Sverige Rätt till bostadstillägg vid utlandsvistelse Förmåner som kan ge rätt till bostadstillägg Ålderspension Sjukersättning eller aktivitetsersättning Änkepension Särskild efterlevandepension Hustrutillägg Utländsk förmån Gift eller ogift i BT- hänseende Likställd med ogift Likställd med gift Sammanboende makar likställs med ogifta Registrerat partnerskap Bostadstillägg vid vistelse på kriminalvårdsanstalt Boendet och bostadskostnaden Allmänt om boendet och bostadskostnaden Vad kan ingå i bostadskostnaden Olika boendeformer Särskild boendeform Definition av boyta Rätt till bostadstillägg när hyra eller avgift inte betalas Hyrd bostad Hyresförhållande Hyra Hyresfria månader Hyresrabatt Hyra del av månad Retroaktivt tillägg till hyran Avgifter som ingår i hyran Bostadskostnad för hyrt småhus Delvis ägd bostad Korttidsboende Kostnad för uppvärmning Kostnad för uppvärmning av varmvatten Kostnad för vattenförbrukning och sophämtning Kostnad för hushållsel Egna underhållskostnader Kooperativ hyresrätt Bostad med bostadsrätt Avgift, uppvärmningskostnad m.m

6 3.4.2 Räntekostnad Bostadskostnaden för småhus Räntekostnad Seniorlån Räntefria lån Bundet lån löses i förtid Hus på ofri grund Arrendeavgift Tomträttsavgäld Samfällighetsavgift Fastighetsavgift/fastighetsskatt Kostnad för uppvärmning Övriga driftskostnader Bostadskostnaden för småhus för två familjer Bostadskostnad för småhus på lantbruksenhet Bostadsfastighet Arrende på lantbruk Ägarlägenhet Bostadskostnad för andelshus och för egen flerfamiljsfastighet Fri bostad samt övriga boendeformer Dödsbo Minskning av beräknad bostadskostnad i vissa fall Fördelning av bostadskostnaden Bostadskostnad delas inte med tjänstpliktig med familjebidrag Övergångsbestämmelse Samordning av bidrag för bostadskostnad Bostadsbidrag till barnfamiljer Avdrag för bostadsbidrag före fördelning av bostadskostnaden Bostadsbidrag till hushåll utan barn Familjebidrag Boendetillägg Övriga bidrag Inkomstberäkning Allmänt om inkomstberäkning Inkomstslag tjänst Beräkning av årsinkomst för vissa inkomster Engångsbelopp Krigsskadeersättning m.m Inkomstslag näringsverksamhet Räntefördelning Positiv räntefördelning Negativ räntefördelning Periodiseringsfond och expansionsfond Resultat i inkomstslaget näringsverksamhet bidragsgrundande inkomst Undantag från skatterättsliga regler Deklarationsblanketter i inkomstslag näringsverksamhet Skogskonto Skattefria inkomster Utländska inkomster Studiemedel Stipendier

7 4.5.4 Ersättning från AGS Kommunalt vårdnadsbidrag Etableringsersättning Nordiska skatteavtalet Intäkter Avdrag för kostnader Inkomstslag kapital Oäkta bostadsrättsföreningar Uthyrning av privatbostad Kapitalvinster Beräkning av kapitalvinst vid försäljning av värdepapper Beräkning av kapitalvinst vid försäljning av privatbostad Uppskovsavdrag Schablonintäkt Investeringskonto Beräkning av kapitalvinst vid försäljning av övriga tillgångar Kapitalförluster Resultat i inkomstslag kapital och bidragsgrundande inkomst Förmögenhetens påverkan på bostadstillägget Tillgångar Skulder Seniorlån Beräkning av förmögenhetstillägg Förmögenhetsberäkning för den efterlevande maken Omräkning av inkomsten Viktning Fribelopp Reduceringsinkomst Beräkning av bostadstillägg Högsta möjliga bostadstillägg Inkomstavdrag Beräkning av bostadstillägg som betalas ut Särskilt bostadstillägg Allmänt om rätten till särskilt bostadstillägg (SBT) Skälig levnadsnivå Skälig bostadskostnad Inkomstberäkning för särskilt bostadstillägg Lägsta inkomst som ska fastställas Inkomstberäkning för makar Beräkning av särskilt bostadstillägg Ansökan om bostadstillägg Ansökan Ansökningsblankett Ankomstdag Särskilt bostadstillägg ges utan ansökan Undertecknande Ställföreträdare Annan person Nödvändiga uppgifter i ansökan Rimlighetsbedömning

8 7.6 Ofullständig ansökan Återkallande av ansökan Beslut om och utbetalning av bostadstillägg Beslut Interimistiska beslut Indragning och nedsättning av bostadstillägg Utbetalning Makeavdrag Utbetalningssätt Utbetalning till annan Insättningsbesked Utbetalningsdag Utbetalning upphör Anmälningsskyldighet och omprövning av beslut om bostadstillägg Anmälningsskyldighet Ändring som avser boendeförhållanden Ändring som avser kapital och förmögenhet Ändrat civilstånd När föreligger anmälningsskyldighet? Vart ska anmälan ske? Vem är anmälningsskyldig? Omräkning av bostadstillägg Omräkning utan föregående underrättelse Från vilken tidpunkt ska ändringen gälla? Pension och bostadstillägg ändring från olika månader Behovet av uppgifter från annan än sökande Uppgiftsskyldighet Återbetalningsskyldighet och kvittning Återbetalningsskyldighet Kvittning Övriga bestämmelser Avdrag för andra ersättningar Försörjningsstöd Preskriptionstid Förbud mot överlåtelse Utredningsåtgärder Omprövning och överklagande Äldreförsörjningsstöd Allmänt om äldreförsörjningsstöd Bosättningsbaserad förmån Äldreförsörjningsstöd till den som har rätt till pensionsförmåner Beslut om och utbetalning av äldreförsörjningsstöd Äldreförsörjningsstödets storlek Inkomstprövning Beräkning av äldreförsörjningsstöd Utbetalning Avdrag under vistelse på kriminalvårdsanstalt Bilaga

9 Förkortningar AGS BGI BoT BT EES EU FB Avtalsgruppsjukförsäkringar Bidragsgrundande inkomst Boendetillägg Bostadstillägg Europeiska ekonomiska samarbetsområde Europeiska unionen Föräldrabalken FbL Folkbokföringslagen (1991:481) FKFS FKRS FÖD FöL Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans rättsliga ställningstagande Försäkringsöverdomstolen Lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JB KRNG KRNJ KRNS KRSU LR Prop. RAR RegR SBT SFB SFBP SfU Jordabalken Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Jönköping Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Sundsvall Länsrätten Regeringens proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Regeringsrätten Särskilt bostadstillägg Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken Socialförsäkringsutskottet SoL Socialtjänstlagen (2001:453) ÄB ÄFS Ärvdabalken Äldreförsörjningsstöd 9

10

11 Sammanfattning I denna vägledning behandlas bostadstillägg (BT). Vägledningen omfattar även förmånen äldreförsörjningsstöd (ÄFS) eftersom regelverket för äldreförsörjningsstöd till stor del bygger på regelverket för bostadstillägg. Bostadstillägg (BT) BT är ett skattefritt inkomstprövat tillägg till vissa andra förmåner. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. BT kan betalas ut till den som är bosatt i Sverige och har hel ålderspension, sjukersättning, aktivitetsersättning, änkepension, särskild efterlevandepension eller hustrutillägg. BT kan betalas ut även till den som har pension eller invaliditetsförmån från en annan stat som ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det finns två former av bostadstillägg bostadstillägg (BT) särskilt bostadstillägg (SBT). Bostadskostnaden beräknas enligt regler som är olika beroende på vilken boendeform som är aktuell för den sökande. BT är maximalt 93 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger kronor för den som är ogift och kronor för den som är gift. Bostadskostnaden för var och en av makarna beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. För gifta ålderspensionärer ska ett belopp om 170 kronor läggas till bostadskostnaden och för ogifta ålderspensionärer ska ett belopp om 340 kronor läggas till bostadskostnaden. Bostadstilläggets storlek fastställs genom att det högsta möjliga bostadstillägget minskas med ett avdrag för den sökandes inkomster. Inkomster som påverkar storleken av BT beräknas i princip enligt skatterättsliga regler. Som inkomst räknas inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Även vissa skattefria inkomster ingår i beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten (BGI). Vid beräkningen av BGI görs ett tillägg för den förmögenhet som den sökande och hans eller hennes make äger. För de som är gifta räknas makarnas inkomster samman. Inkomst för var och en av makarna beräknas till hälften av makarnas sammanlagda inkomst. Särskilt bostadstillägg kan betalas ut till den som har bostadstillägg. SBT betalas ut i de fall där den sökandes inkomst, efter avdrag för skälig bostadskostnad, understiger skälig levnadsnivå. Inkomsterna beräknas efter avdrag för skatt. Vid beräkningen av SBT anses den sökandes sammanlagda inkomster av tjänst, näringsverksamhet, kapital samt skattefria inkomster, alltid utgöra lägst en tolftedel av det belopp som närmast motsvarar oreducerad garantipension eller garantiersättning för den sökande. 11

12 Bostadstillägg och särskilt bostadstillägg beviljas i regel tills vidare, men kan i vissa fall tidsbegränsas. Äldreförsörjningsstöd (ÄFS) ÄFS är en inkomstprövad förmån som i likhet med bostadstillägg är ÄFS beroende av den sökandes bostadskostnad och inkomst. ÄFS kan betalas ut till den som är bosatt i Sverige och som har fyllt 65 år. ÄFS betalas ut om den sökandes inkomster, efter avdrag för skälig bostadskostnad, understiger skälig levnadsnivå. Bostadskostnaden och inkomsterna beräknas på ett liknande sätt som för särskilt bostadstillägg. Antagandet om den sökandes lägsta inkomst gäller dock inte vid beräkningen av äldreförsörjningsstöd. Även vid beräkningen av ÄFS beräknas inkomsten för var och en av makarna utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. Detsamma gäller för makarnas bostadskostnad. ÄFS beviljas för en tid av högst tolv månader. 12

13 Läsanvisningar Till vad används vägledningen? Från och med den 1 januari 2010 handläggs BT till ålderspensionärer av Pensionsmyndigheten. BT till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning handläggs av Försäkringskassan. Det är dock Pensionsmyndigheten som har ansvaret för normeringen av BT. Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för myndigheternas medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av myndigheternas personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, rättsliga ställningstaganden, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar samt interna styrdokument. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen som är placerad först ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. 13

14 1 Inledning BT är ett individinriktat allmänt bostadsstöd. Syftet är att ge pensionärer och andra berättigade en möjlighet att efterfråga och behålla en bostad med tillfredsställande standard. BT är konstruerat som ett inkomstprövat tillägg till andra allmänna pensions- och sjukersättningsförmåner. Tilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Reglerna om bostadstillägg finns i socialförsäkringsbalken (SFB). Övergripande bestämmelser finns i 1-7 kap. (avdelning A). Bestämmelser om bostadstillägg finns i 93 kap. och kap. (avdelning G). Vissa gemensamma bestämmelser om förmånerna, handläggningen och organisationen finns i kap. (avdelning H). Bestämmelserna för beräkning av den del av bostadskostnaden som grundar rätt till BT finns i Pensionsmyndighetens föreskrifter (PFS 2010:6) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, i Pensionsmyndighetens föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad och i Försäkringskassans föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad. De två sistnämnda föreskrifterna fastställs årligen. Beräkningsreglerna är olika beroende på vilken boendeform som gäller för den sökande. Bestämmelserna i SFB som rör inkomstberäkningen hänvisar i stor utsträckning till bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Genom hänvisningar i SFB anknyter således inkomstprövningen för bostadstillägg till skatterättsliga bestämmelser om skattepliktig inkomst. Även den sökandes förmögenhet kan påverka storleken av BT. Förmögenheten beräknas enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner (FöL). Garantipension i form av ålderspension betalas ut som en utfyllnad upp till en viss nivå när den inkomstrelaterade pensionen är låg eller saknas. Eftersom det krävs 40 års bosättningstid i Sverige före fyllda 65 år för att få full garantipension hinner de som bott i Sverige kortare tid inte kvalificera sig för full garantipension. Även de som har tidiga uttag av pension och de som inte betalt in tillräckliga avgifter får endast en reducerad garantipension. Grundläggande försörjning för personer som har fyllt 65 år och som inte får sitt försörjningsbehov tillgodosett genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet tryggas genom ÄFS. ÄFS är konstruerat som en inkomstprövad förmån som garanterar en skälig levnadsnivå. Bestämmelserna om ÄFS finns i 53 och 74 kap. (avdelning E) i SFB. I likhet med BT påverkas ÄFS storlek av bostadskostnaden och inkomsten. Bostadskostnaden och inkomsten beräknas enligt samma principer som gäller vid beräkningen av bostadskostnaden och inkomsten för BT. 14

15 2 Allmänt om rätten till bostadstillägg 2.1 Försäkrad enligt socialförsäkringsbalken Bestämmelserna om försäkringstillhörighet i 3 7 kap. SFB anger vem som är försäkrad och under vilken tid en person är försäkrad enligt svensk nationell lagstiftning samt hur länge en förmån kan betalas ut till en försäkrad som vistas utomlands. Socialförsäkringen är indelad i en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad del. Det innebär att vissa förmåner har sin grund i bosättning i Sverige medan andra kräver arbete här. BT är en bosättningsbaserad förmån (5 kap. 9 SFB). Nedanstående beskrivning är endast övergripande och kan inte ses som stöd för handläggningen när försäkringstillhörigheten ska avgöras. Reglerna om tillhörighet till svensk försäkring finns närmare beskrivna i Försäkringskassans vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete Rätt till bostadstillägg vid bosättning i Sverige Försäkrad för BT är den som är bosatt i Sverige (5 kap. 2 SFB). En person som har sitt egentliga hemvist i Sverige anses vara bosatt här. Den som kommer hit och kan antas vistas här under längre tid än ett år ska enligt huvudregeln också anses vara bosatt här (5 kap. 3 första stycket SFB). En person som tillfälligt vistas utomlands ska fortfarande anses vara bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år (5 kap. 3 andra stycket SFB). Vid bedömningen av utlandsvistelsens längd bör hänsyn inte tas till att en person kan komma att göra tillfälliga besök i Sverige som kan medföra att utlandsvistelsen blir kortare än ett år (Riksförsäkringsverkets allmänna råd [RAR 2000:1] om bosättnings- och arbetsbaserad försäkring, som tills vidare ska gälla hos Pensionsmyndigheten) Även om en person som tillfälligt vistas utomlands anses bosatt i Sverige är möjligheten att få BT begränsad vid vistelse i ett land utanför EES och Schweiz, se avsnitt Rätt till bostadstillägg vid utlandsvistelse En bosatt person som lämnar Sverige anses bosatt här om utlandsvistelsen antas vara längst ett år (5 kap. 3 andra stycket SFB). Det innebär att personen inte anses bosatt här om utlandsvistelsen antas vara längre än ett år. En person som vistas regelbundet utomlands sammanlagt mer än halva året bör inte anses vara bosatt i Sverige även om varje vistelse kan antas vara kortare än ett år. (Riksförsäkringsverkets allmänna råd [RAR 2000:1] om bosättnings- och arbetsbaserad försäkring, som tills vidare ska gälla hos Pensionsmyndigheten) 15

16 Reglerna om utbetalning av BT vid utlandsvistelse är olika beroende på om utlandsvistelsen avser ett land inom eller utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz. Om en person vistas i ett land inom EES eller i Schweiz kan BT betalas ut under hela utlandsvistelsen om vistelsen i utlandet kan antas vara längst ett år (5 kap. 2 SFB). Möjligheten att få BT under utlandsvistelse är däremot begränsad vid vistelse i ett land utanför EES och Schweiz. I ett sådant fall kan BT betalas ut om utlandsvistelsen kan antas pågå längst sex månader (5 kap. 13 och 14 SFB). Även om rätten till BT finns kvar vid utlandsvistelse förutsätter det att pensionstagaren har kvar sin bostad i Sverige och har en kostnad för denna. Kostnad för en bostad utomlands kan aldrig godtas som grund för BT. Om utlandsvistelsen redan vid utresan kan antas pågå längre än ett år respektive sex månader ska utbetalning av BT upphöra omedelbart. Lars har BT. Han åker till Australien för att bo hos sin dotter. Avsikten är att vistelsen ska vara fem månader. Lars har kvar bostaden i Sverige under vistelsen. Lars anses fortfarande bosatt i Sverige eftersom avsikten inte är att vistas utomlands mer än ett år. Han har också fortsatt rätt till BT eftersom han inte beräknas vara bosatt i utlandet längre tid än sex månader. Marie har BT. Hon kommer att vistas i USA i åtta månader. Under tiden har hon kvar sin hyreslägenhet. Marie anses fortfarande bosatt i Sverige eftersom avsikten att vistas utomlands inte överstiger ett år. Eftersom vistelsen överstiger sex månader har hon inte rätt till BT. Stig och Lena, som har BT, har skaffat sig en lägenhet i Spanien. De tänker tillbringa vinterhalvåren, ungefär sex månader per år, i Spanien. Minst en månad per år tänker de vara hos sin son som bor i USA. I Sverige har de hyrt ut sin bostadsrättslägenhet och har kvar en sommarstuga där de tänker tillbringa sommarmånaderna. Av omständigheterna framgår att paret inte har sitt egentliga hemvist i Sverige. Rätt till fortsatt BT finns därför inte. 2.2 Förmåner som kan ge rätt till bostadstillägg BT kan lämnas till den som får - hel ålderspension inklusive hel premiepension och har fyllt 65 år - sjukersättning eller aktivitetsersättning 16

17 - vissa änkepensioner - särskild efterlevandepension - hustrutillägg - vissa utländska förmåner (101 kap. 3 och 6 SFB) Ålderspension Bestämmelser om allmän ålderspension finns i kap. SFB. Man kan ta ut inkomstgrundad ålderspension fr.o.m. 61 års ålder. Inkomstgrundad ålderspension kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Rätten att ta ut ålderspension i form av garantipension inträder vid 65 års ålder. BT kan lämnas till den som får hel ålderspension (101 kap. 3 andra punkten SFB). Eftersom premiepensionen är en del av den allmänna ålderspensionen innebär det att också premiepensionen ska tas ut i form av hel pension för att BT ska kunna beviljas. Däremot finns inget krav på att en person måste ta ut en eventuell utländsk pension som han eller hon har rätt till. Motiveringen till att det krävs hel ålderspension är att BT ses som ett komplement till den inkomst i form av ålderspension som den enskilde pensionären får när inkomsten inte är tillräcklig för att förutom försörjning täcka även bostadskostnaden. Innan sådant komplement kommer ifråga är det rimligt att pensionären i första hand försöker klara sin försörjning själv, dvs. att pensionären tar ut hela den pension han eller hon är berättigad till. (Prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl., s. 40). Ålderspension för tid före den månad då den försäkrade fyller 65 år kan inte ligga till grund för BT. En sökande som enbart har ålderspension kan få BT fr.o.m. den månad då han eller hon fyller 65 år. För tid före 65 års ålder kan BT inte beviljas trots att pensionären får hel ålderspension (101 kap. 6 första punkten SFB). Motiveringen är att rätten till BT knyts till den tidpunkt garantipension kan tas ut. Fram till denna tidpunkt ska, generellt sett, den enskilde i ålderspensionssammanhang anses tillhöra kategorin yrkesverksamma och således anses ha sin huvudsakliga försörjning från någon form av förvärvsarbete. (Prop. 2000/01:140, s. 40). Jan och Astrid ansöker om BT Jan är 67 år och har hel ålderspension inklusive hel premiepension. Astrid är 66 år och har halv ålderspension utan premiepension. Jan kan få BT, men inte Astrid eftersom hon inte tagit ut hela den ålderspension som hon är berättigad till. 17

18 Ann-Sofie ansöker om BT. Hon är 64 år och har hel ålderspension inklusive premiepension. Trots att Ann-Mari har tagit ut hela den ålderspension som hon har rätt till, har hon inte rätt till BT. Anledningen är att hon inte har fyllt 65 år. Torsten ansöker om BT. Han är 63 år och har sjukersättning med en fjärdedel och hel ålderspension. Torsten kan få BT trots att han har ålderspension före 65-årsmånaden. Anledningen att han också har sjukersättning som ger rätt till BT Sjukersättning eller aktivitetsersättning Bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning finns i kap. SFB. Sjukersättning utges till personer i åldrarna år vars arbetsförmåga, på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, bedöms vara varaktigt nedsatt. Aktivitetsersättning utges till en försäkrad från och med juli månad det år då den försäkrade fyller 19 år upp till månaden innan den försäkrade fyller 30 år om dennes arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska hälsan är nedsatt med minst en fjärdedel och arbetsförmågan kan antas förbli nedsatt under minst ett år. Aktivitetsersättning utges även till försäkrad med funktionshinder som ännu inte avslutat sin skolgång på grundskole- eller gymnasienivå. De båda ersättningarna kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. BT kan lämnas till den som får sjukersättning eller aktivitetsersättning (101 kap. 3 första punkten SFB). BT kan beviljas även om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen utges som tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Lisette ansöker om BT. Hon arbetar 75 procent av en heltidstjänst och har en fjärdedels sjukersättning. Hon har rätt till BT. Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning Sjuk- eller aktivitetsersättning kan förklaras vilande under tid som en försäkrade arbetar eller studerar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades. (36 kap SFB). Dessa regler redovisas utförligt i Försäkringskassans vägledning 2007:1 Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning. 18

19 För den som har vilandeförklarad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan BT betalas ut under hela vilandetiden, dvs. under den tid för vilken sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är beviljad eller maximalt under 24 månader. (101 kap. 4 1 första stycket SFB). Det innebär att även den som fått hela sin sjukersättning eller aktivitetsersättning förklarad vilande kan få BT om reglerna för inkomstberäkning medger det (prop. 2007/08:124 Från sjukersättning till arbete, sid. 44). En försäkrad som förvärvsarbetar, då sjukersättningen eller aktivitetsersättningen helt eller delvis förklarats vilande, får ett belopp som motsvarar 25 procent av den sjukersättning eller aktivitetsersättning som har förklarats vilande. Beloppet ska betalas ut så länge sjuk- eller aktivitetsersättningen är vilande, dock längst under tolv månader under en och samma vilandeperiod på 24 månader. Beloppet är skattefritt och det är inte pensionsgrundande. (101 kap. 18 SFB och prop. 2007/08:124 s. 92). Det skattefria beloppet som betalas under längst tolv månader under vilandeperioden ska inte räknas med i den bidragsgrundande inkomsten. Anders har hel sjukersättning och BT till och med juni Anders börjar förvärvsarbeta och sjukersättningen förklaras vilande under tiden november 2010 juni Anders behåller rätten till BT som dock räknas om med hänsyn till Anders ändrade inkomstförhållanden. I den bidragsgrundande inkomsten ingår arbetsinkomsten, men inte det skattefria beloppet som motsvarar 25 procent av den sjukersättning som förklarats vilande för Anders. Steglös avräkning Försäkrad som har sjukersättning utan tidsbegränsning enligt de regler som gällde före juli 2008 har möjlighet att arbeta och ändå ha kvar rätten till sjukersättning (37 kap. SFB). Dessa regler redovisas utförligt i Försäkringskassans vägledning 2008:3 Sjukersättning och särskilda regler steglös avräkning m.m. Sjukersättningen minskas i förhållande till storleken på den försäkrades förvärvsinkomster genom en avräkningsmodell som kallas steglös avräkning. Den sjukersättning som beviljas efter årlig ansökan är preliminärt beräknad. När Skatteverket har fastställt den pensionsgrundande inkomsten bestäms sjukersättningen slutligt. BT kan betalas ut till personer som arbetar och har steglös avräkning och inte får sjukersättning (101 kap. 4 andra stycket SFB). Vid inkomstprövningen tas hänsyn till den försäkrades faktiska inkomster, dvs. både den sjukersättning som betalas ut och arbetsinkomsten. BT beräknas med utgångspunkt i beslutet om preliminär sjukersättning och ändras inte vid beslutet om slutlig sjukersättning (prop. 2007/08:124 s. 65). 19

20 Indragen sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av frihetsberövande Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan inte betalas ut för tid efter att den försäkrade varit frihetsberövad sextio dagar i följd (106 kap. 16 SFB). Indragning av sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av frihetsberövande påverkar inte rätten till BT (101 kap. 4 första stycket SFB). Det bör dock observeras att utbetalning av BT kan vara begränsad under frihetsberövande, se avsnitt 2.4 Bostadstillägg vid vistelse på kriminalvårdsanstalt Änkepension Bestämmelserna om änkepension finns i kap. SFB. BT kan lämnas till den som får änkepension. (101 kap. 3 tredje punkten SFB). Rätt till BT har kvinnor som oavsett ålder får änkepension på grund av dödsfall före år är födda 1945 eller senare och har rätt till både änkepension och omställningspension på grund av dödsfall före år Änkepension betalas ut endast till den del den överstiger omställningspensionen (77 kap. 12 SFB). Om änkepension inte betalas ut enbart på grund av denna samordningsregel har kvinnan rätt till BT (101 kap. 5 SFB). Kvinnor som är födda 1945 eller senare och får änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter utgången av 2002 har inte rätt till BT (101 kap. 6 tredje punkten SFB). Änkepension för dessa kvinnor ses mer som en kompletterande inkomst till förvärvsinkomst än som en huvudsaklig inkomst (prop. 2000/01:140, s. 45). BT utges inte heller till kvinnor som väljer att vid 65 års ålder inte ta ut sin ålderspension och därför enbart får änkepension. (101 kap. 6 andra punkten SFB) En person som har rätt till endast omställningspension har inte rätt till BT Särskild efterlevandepension Pensionsförmånen särskild efterlevandepension har avskaffats. Dock ska den som vid utgången av år 2002 fick eller då var berättigad till särskild efterlevandepension ha fortsatt rätt till sådan pension fram till 65 års ålder eller till dess att rätten på annat sätt upphör. Personer som får särskild efterlevandepension kan vara berättigade till BT (8 kap. 2 första punkten lagen [2010:111] om införande av socialförsäkringsbalken [SFBP]) Hustrutillägg Hustrutillägg har avskaffats och kan inte längre nybeviljas. Det finns dock kvinnor som fortfarande får hustrutillägg med anledning av övergångsregler. BT kan utges till den som fortfarande får hustrutillägg (8 kap. 2 andra punkten SFBP). 20

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

Försäkringskassans författningssamling

Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans författningssamling ISSN 1652-8735 Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; Utkom från trycket den 17 december

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Fk_4064_Fa Bostadstillägg till pensionärer Uppdaterad 070101 Försäkringskassan ansvarar för förmåner inom pensionsområdet, bland annat inkomst-, tilläggs- och garantipension, omställnings- och efterlevandepension

Läs mer

Pensionsmyndighetens författningssamling

Pensionsmyndighetens författningssamling Pensionsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-4745 Pensionsmyndighetens föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd; Utkom från trycket den 23

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1993:8 BIDRAG B PENSION P Utkom från trycket den 28 juni 1993 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostads kostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1998:9 Utkom från trycket den 29 juni 1998 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av bostadskostnad;

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om garantipension; SFS 1998:702 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR 1 Dnr 3.1-16/2013 KOMMUNALT BOSTADSBIDRAG för personer med funktionsnedsättning KBH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR Gäller fr.o.m. 2013-01-01 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR

Läs mer

Kommunalt bostadsbidrag till personer med funktionsnedsättning, KBH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR. Gäller fr.o.m. januari 2104. stockholm.

Kommunalt bostadsbidrag till personer med funktionsnedsättning, KBH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR. Gäller fr.o.m. januari 2104. stockholm. Kommunalt bostadsbidrag till personer med, KBH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR Gäller fr.o.m. januari 2104 stockholm.se KBH 2014 - kommunalt bostadsbidrag för personer med 2 (24) KBH 2014- Kommunalt bostadsbidrag

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2014 Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Avgifter och tillämpningsanvisningar

Avgifter och tillämpningsanvisningar Avgifter och tillämpningsanvisningar för hemtjänst, hyror och måltidskostnader Gäller fr o m 2010-01-01 HEMTJÄNSTAVGIFT Vem skall betala hemtjänstavgift? Avgift erläggs för bistånd enligt 4 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:215 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Vägledning 2004:10 Version 9. Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar

Vägledning 2004:10 Version 9. Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1981:3 PENSIONERING P Utkom från trycket den 3 juni 1981 Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:5)

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Maxtaxa 2010. Särskilt boende

Maxtaxa 2010. Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Gävle kommun har satt en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1 696 kronor/månad

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Allmänt om avgifter Kommunens möjlighet att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorg regleras i social-tjänstlagens 8:e kapitel. Kommunfullmäktige

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

Familjepension. Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR)

Familjepension. Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) P E N S I O N S F A K T A Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Denna broschyr gäller enbart familjepension efter den som avgått med pension (eller motsvarande) enligt allmänt pensionsavtal 1974

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015 Blankett för beräkning av 1. Personuppgifter Efternamn Förnamn Personnummer Adress Postadress Telefon Civilstånd Gift/registrerad partner Sammanboende Gift, lever åtskild Ensamboende/ änka/ änkling, maka/

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende Mars 2014 Februari 2015 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgift omsorg i hemmet... 3 Trygghetslarm... 3 Matleverans...

Läs mer

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 2 Innehållsförteckning Avgifter inom äldreomsorgen i Skara kommun... 4 Avgiftsunderlag... 4 Förbehållsbelopp... 5 Särskild prövning av förbehållsbelopp... 6

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg 1(6) Vård, och IFO Antagen av Kommunstyrelsen 2014.356 730 171/14 Riktlinjer Avgifter inom vård och 2 Innehåll Riktlinjer Avgifter inom vård och... 1 Inledning... 3 Grunderna vid beslut om avgift... 3

Läs mer

Efterlevandepension och efterlevandestöd

Efterlevandepension och efterlevandestöd Efterlevandepension och efterlevandestöd Vägledning 2010:4 version 6 Vägledningarna innehåller samlad information om vad som gäller inom ett verksamhetsområde. Vägledningarna tas fram av Pensionsmyndigheten.

Läs mer

Vägledning 2010:3 Version 4. Etableringstillägg och bostadsersättning till etableringsersättning

Vägledning 2010:3 Version 4. Etableringstillägg och bostadsersättning till etableringsersättning Etableringstillägg och bostadsersättning till etableringsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning

Läs mer

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 Avgifter inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 1 Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och funktionsnedsatta betalar du en avgift. Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER OCH INKOMSTFÖRFRÅGAN

INFORMATION OM AVGIFTER OCH INKOMSTFÖRFRÅGAN INFORMATION OM AVGIFTER OCH INKOMSTFÖRFRÅGAN Vi ber dig som beviljats bistånd av en omsorgshandläggare att fylla i en inkomstförfrågan. För beviljat bistånd utgår en avgift. För att du ska få rätt avgift

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland Fk 4062-4 Fa Bostadsbidrag till barnfamiljer Uppdaterad 060101 Den ekonomiska familjepolitiken omfattar ett antal förmåner, bl.a. barnbidrag, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, vårdbidrag, underhållsstöd

Läs mer

Avgifter och matkostnader 2015. inom Hemvårdsförvaltningen

Avgifter och matkostnader 2015. inom Hemvårdsförvaltningen Avgifter och matkostnader 2015 inom Hemvårdsförvaltningen Avgiftsbroschyr_tryck.indd 1 2015-03-26 08:39 Innehållsförteckning Information om avgifter...3 Avgiftsuttag...3 Maxtaxa...4 Faktura/betalning...4

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

Meddelandeblad. Beräkning av avgiftsunderlaget inom äldreoch handikappomsorg. Nr 14/02

Meddelandeblad. Beräkning av avgiftsunderlaget inom äldreoch handikappomsorg. Nr 14/02 Meddelandeblad Mottagare: Länsstyrelser, Länsrätter, Äldre- och handikappomsorgs nämnder, Äldre- och handikappförvaltningar, Kuratorer vid länsdelssjukhus, länssjukhus och regionsjukhus Nr 14/02 November

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Kommunala Pensionärsrådet 2013-04-22 1 (14)

Kommunala Pensionärsrådet 2013-04-22 1 (14) Kommunala Pensionärsrådet 2013-04-22 1 (14) Plats och tid Paragrafer 8-15 Villan, samlingssalen kl.14-16 BESLUTANDE Ledamöter Tjänstgörande ersättare Namn Christer Johansson (ordf. SN) Curt B Gustavsson

Läs mer

Vägledning 2002:14 Version 5. Familjebidrag till rekryter

Vägledning 2002:14 Version 5. Familjebidrag till rekryter Familjebidrag till rekryter Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa

Läs mer

Efterlevandelivränta och begravningshjälp

Efterlevandelivränta och begravningshjälp Efterlevandelivränta och begravningshjälp Vägledning 2012:1 version 2 Efterlevandelivränta och begravningshjälp Vägledning 2012:1 version 2 Beslutad 2012-10-25 Sjukförmåner Efterlevandelivränta och begravningshjälp

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Taxa för hemvårdsavgift Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Taxa Socialnämnden Socialtjänsten Antagen 2012-11-12, Kf 87/12 Ansvar Socialchefen Hemvård Hemtjänst och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-22, 63 1. Allmänt...3 2. Begreppsdefinitioner...3 2.1 Förkortningar... 3 2.2 Prisbasbelopp... 3 2.3 Förbehållsbelopp...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:861 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 6 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 Tillämpningsanvisningar 20131203 11 Fastställd av omsorgsnämnden 20131218 Gäller 1 april 2014 t.o.m 31 mars 2015 Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 2 2 Tillämpningsanvisningar för

Läs mer

Minimibeloppet för 2014 är för ensamstående 5012 kr och för makar/sammanboende 4235 kr/person Detta skall täcka normalkostnader för följande poster:

Minimibeloppet för 2014 är för ensamstående 5012 kr och för makar/sammanboende 4235 kr/person Detta skall täcka normalkostnader för följande poster: Borgholms kommuns taxor 2014 SOCIALNÄMNDEN Avgifter för vård och omsorg Inkomstbegrepp Avgiftsunderlaget beräknas utifrån de aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen.

Läs mer

Avgifter 2014 inom äldre- och handikappomsorg

Avgifter 2014 inom äldre- och handikappomsorg Avgifter 2014 inom äldre- och handikappomsorg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Information om avgifter 4 Maxtaxa 4 Förbehållsbelopp 6 Hemtjänst 8 Hemtjänstinsatser 8 Avsägning av hemtjänstinsatser

Läs mer

Mönsterås kommun. Socialförvaltningen

Mönsterås kommun. Socialförvaltningen Mönsterås kommun Socialförvaltningen Taxor och avgifter Fr.o.m. 1 januari 2014 0 1 Kontaktuppgifter Vid behov av hemtjänst, trygghetslarm med mera, kontakta biståndshandläggarna: Tel: 0499-170 00 växel

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR AVGIFTER INOM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORGEN

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR AVGIFTER INOM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORGEN SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR OM AVGIFTER INOM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORGEN 2010 Inledning Omsorgsavgift är ett samlingsbegrepp för avgift som betalas för hjälp i hemmet omvårdnad trygghetslarm matdistribution

Läs mer

Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård.

Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård. Hemvård Hemtjänst och hemsjukvård kallas tillsammans hemvård. Avgiften för hemvård betalas månadsvis, 12 månader om året. Räkningen skall betalas senast den siste i månaden. Även om du anlitar en annan

Läs mer

Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014

Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014 Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014 För att kunna räkna ut din avgift för 2014 behövs aktuella uppgifter om dina inkomster och boendekostnader. Vi ber dig därför

Läs mer

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Information kring avgifter och beräkningar enligt maxtaxan Gäller fr o m 2015-03-01-2016-02-29 Maxtaxa gällande avgifter för vård och omsorg och avgifter för

Läs mer

Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror

Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror Antagen av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx Innehåll Inledning...3 Högkostnadsskydd(maxtaxa)...3 Inkomster...3 Makars inkomster...4 Sambors inkomster...4 Boendekostnad...4

Läs mer

Mat Maten i äldreboendet kostar 3 319 kr i månaden. Då ingår frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål/kaffe.

Mat Maten i äldreboendet kostar 3 319 kr i månaden. Då ingår frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål/kaffe. Sida 1(5) Omsorgsavgifter i äldreboende Kommunen har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut avgifter för den service och personliga omvårdnad som ges inom kommunens äldreboenden. I denna skrift kan du

Läs mer

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2.1 Inledning Försäkringskassan är enligt 20 kap. 10 a AFL skyldig att ändra ett beslut i ett ärende om försäkring, som kassan fattat och som inte prövats av domstol,

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2011-03-01 2012-02-28 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag Enköpings kommun Ett bidrag som är ett alternativ för dig som förälder som vill vara hemma längre med ditt barn än vad föräldrapenningen medger. Ett kommunalt

Läs mer

Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Social- och omsorgskontoret Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 februari 2015 Innehåll Om kommunens avgifter... 3 Avgifter för dig som bor i eget/ordinärt boende... 4

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 1998:675 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN

TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN OCKELBO KOMMUN TAXOR OCH AVGIFTER ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN inkl TILLÄMPNINGSANVISNINGAR 2011 KF 56/04 Reviderad SN 86/05 Reviderad SN 104/05 Reviderad SN 86/06 Reviderad SN 56, 68/08 Reviderad SN 47,

Läs mer

Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015

Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015 Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015 För att kunna räkna ut din avgift för 2015 behövs aktuella uppgifter om dina inkomster och boendekostnader. Vi ber dig därför

Läs mer

Svedala Kommuns 2:09 Författningssamling 1(8)

Svedala Kommuns 2:09 Författningssamling 1(8) Författningssamling 1(8) Avgifter inom äldre- och handikappomsorg antagen av kommunfullmäktige 2002-08-14, 59 Förbehållsbelopp Gäller från 2002-07-01 Kommunen skall besluta om den enskildes förbehållsbelopp

Läs mer

Inkomstuppgift och boendekostnad inom Vård och omsorg

Inkomstuppgift och boendekostnad inom Vård och omsorg Sidan 1 av 3 Inkomstuppgift och boendekostnad inom Dina personuppgifter Namn: Personnummer: Adress: Postnummer och ort: Maka/make/sambos uppgifter Namn: Personnummer: Adress: Postnummer och ort: Du som

Läs mer

Avgifter. inom äldreomsorgen 2014

Avgifter. inom äldreomsorgen 2014 Avgifter inom äldreomsorgen 2014 Du betalar en avgift för den hjälp du får Du som får hjälp av hemtjänsten eller bor på ett äldreboende betalar en avgift för den hjälp du får. Hur mycket du betalar i avgift

Läs mer

Hemsjukvård/Rehabilitering 250 kr / månad Ledsagning enligt socialtjänstlagen per tillfälle inklusive första timmen 50 kr per halvtimme därefter

Hemsjukvård/Rehabilitering 250 kr / månad Ledsagning enligt socialtjänstlagen per tillfälle inklusive första timmen 50 kr per halvtimme därefter Avgifter Omsorgsförvaltningen Trollhättan 2015 Avgift Hemtjänst och Boendestöd Nivå 1 534 kr / månad Nivå 2 890 kr / månad Nivå 3 1246 kr / månad Nivå 4 1780 kr / månad Korttidsvistelse 59 kr / dygn Trygg

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Avgifter. Vård och Omsorg

Avgifter. Vård och Omsorg Stenungsunds kommun Avgifter för Vård och Omsorg År 2015 Innehållsförteckning OLIKA TYPER AV AVGIFTER... 3 AVGIFTSUNDERLAG... 4 FÖRBEHÅLLSBELOPP... 5 HÖGSTA AVGIFT FÖR OMSORG, MAXTAXA... 6 VAD INGÅR I

Läs mer

Ytterligare information om avgiftsfrågor kan du få genom att ringa oss, se baksidan av avgiftsbroschyren för telefonnummer.

Ytterligare information om avgiftsfrågor kan du få genom att ringa oss, se baksidan av avgiftsbroschyren för telefonnummer. 1 0B0B0B0B0B0BEGÄRAN OM INKOMSTUPPGIFT FÖR 2015 Innan kommunen tar ut en avgift för insatser till äldre eller funktionshindrade, måste vi försäkra oss om att du har ett ekonomiskt utrymme för att betala

Läs mer

Barnbidrag. Vägledning 2002:10 Version 8

Barnbidrag. Vägledning 2002:10 Version 8 Barnbidrag Vägledning 2002:10 Version 8 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Information om taxor och avgifter

Information om taxor och avgifter Information om taxor och avgifter inom särskilt boende i Nynäshamns kommun 2007 Den här broschyren beskriver avgifterna för dig som bor med omsorg dygnet runt i s k särskilt boende. I denna broschyr får

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll.

Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll. Avgifter inom Vård och Omsorg 2014 Avgifter inom vård och omsorg Avgift betalas alltid av varje person som erhåller en insats, inte per hushåll. Hemtjänstavgift Hemtjänstavgift beräknas på beviljade timmar

Läs mer

AVGIFTER. inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service. insatser i Boxholms kommun. Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015. och ersätter tidigare taxor

AVGIFTER. inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service. insatser i Boxholms kommun. Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015. och ersätter tidigare taxor AVGIFTER inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service insatser i Boxholms kommun Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015 och ersätter tidigare taxor 2 (8) Information om avgifter. Riksdagsbeslut reglerar vad kommunen

Läs mer

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år.

Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år. 1 Den allmänna pensionen betalas inte ut med automatik. Man måste ansöka om sin pension och ansökan bör vara inne hos Pensionsmyndigheten ett par månader i förskott. Detta gäller även för den som har sjukersättning.

Läs mer