En översikt av yrkesutbildningssystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En översikt av yrkesutbildningssystemet"

Transkript

1 Oktober 2012 Har Sverige ett tillräckligt flexibelt system för yrkesutbildning av vuxna? En översikt av yrkesutbildningssystemet för vuxna

2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Syfte Läget i dag Avgränsning och innehåll Bakgrund Framtidens kompetensbehov Faktorer som påverkar näringslivets kompetensbehov En överblick över den grund läggande yrkesutbildningen inom det offentliga skolväsendet Gymnasial yrkesutbildning Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Lärlingsutbildning för vuxna Yrkeshögskolan Anslagsutvecklingen Utbildningarnas antal, sektorsinriktning och regional fördelning De studerande antal, söktryck, utbildningsbakgrund m.m Sysselsättning året efter avslutad utbildning Lärlingsutbildning inom vissa hantverksutbildningar Yrkesutbildning i högskolan Yrkesutbildning utanför det offentliga skolväsendet Arbetsmarknadsutbildning Folkhögskoleutbildning Privata utbildningar Lärlingsutbildning enligt kollektivavtal Yrkesutbildning i ett internationellt perspektiv Kvalifikationer och kvalifikationssystem Verktyg för överbryggning och jämförelse Yrkesutbildning för vuxna i några europeiska länder Danmark Finland Frankrike Nederländerna Norge Storbritannien Tyskland Österrike Diskussion

3 10 Yrkesutbildningen för vuxna behöver utvecklas Fler platser till Yrkeshögskolan och förändrade villkor Fler platser till yrkesvux och förändrade villkor Ökad tydlighet mellan yrkeshögskoleutbildning och högskoleutbildning Arbetslivets inflytande Slutord Bilaga A Frågor närliggande rapportens tema Bilaga B Några europeiska utbildningssystem fördjupat Danmark Finland Frankrike Nederländerna Norge Storbritannien Tyskland Österrike

4 1 Sammanfattning Svenskt Näringsliv har under våren 2012 tillsammans med sina medlemsorganisationer gjort en genomgång av systemet för yrkesutbildning för vuxna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka yrkesutbildningsalternativ som finns för en person som slutfört ett gymnasieprogram. Frågan som ställdes inför rapportskrivandet är om Sverige har ett tillräckligt flexibelt system för vuxenutbildning för att kunna möta näringslivets kompetensutmaningar och politikens ambition att få fler i jobb. Under arbetet med rapporten har ett antal hinder identifierats som försvårar för den som vill utbilda sig till ett icke akademiskt yrke efter gymnasiet. Hinder som skulle kunna överbryggas genom: 1) Fler platser till Yrkeshögskolan och förändrade villkor Yrkeshögskolan, med icke akademisk utbildning till ett yrke, har visat sig fungera väl. Drygt 8 av 10 får jobb efter avslutad utbildning. Myndigheten för Yrkeshög skolan gör bedömningen att dubbelt så många ansökningar skulle kunna beviljas om det fanns resurser. Det behövs således en större satsning på fler platser inom Yrkeshögskolan för att näringslivet ska kunna rekrytera rätt kompetens och utvecklas i Sverige. Yrkeshögskoleutbildningar behöver tillgodose både ett kortsiktigt och ett långsiktigt behov. Det är positivt att utbildningarna omprövas i förhållande till arbetsmarknadens behov, men vi ser också ett behov av eftergymnasiala yrkeskompetenser som inte är konjunkturberoende. Inom Yrkeshögskolan behöver det också finnas en kvot av utbildningar av mer långsiktig karaktär, vilket kommer att påverka beslutprocessen för dessa. Det behövs göras en översyn av vilka möjligheter det finns för en person att komplettera sin gymnasieutbildning för att kvalificera sig till en yrkeshögskoleutbildning som ställer krav på särskilda förkunskaper. Större hänsyn måste tas till bristyrken, ökad möjlighet till småskaliga utbildningar att gå runt och därmed flexibilitet i vilken ersättningnivå olika utbildningar har. 2) Fler platser till yrkesvux och förändrade villkor Gymnasieskolan får inte bli en återvändsgränd, åt något håll. Lika viktigt som det är att elever på yrkesprogram ges möjlighet att läsa in högskolebehörigheten, är att den som gått ett högskoleförberedande program ska ha möjlighet att utbilda sig till ett icke akademiskt yrke. Därför bör yrkesvux bli en egen utbildningsform och utgöra en del av det reguljära utbildningsystemet inte bara fungera som konjunkturåtgärd inom ramen för komvux. Yrkesvux ska tydligare kopplas till arbetsmarknadens behov. Förordningen för yrkesvux behöver förändras så att den tydligare kopplas till gymnasieskolans programmål samt till nationella och lokala programråd. Det bör finnas en beredskap för yrken som idag saknar koppling till nationellt gymnasieprogram och 3

5 även i dessa fall förutsätts en god samverkan med branschen. Dessutom behöver förordningen ändras så att de som inte står långt från arbetsmarknaden också har möjlighet att delta i utbildningen. 3) Ökad tydlighet mellan en yrkeshögskoleutbildning och en högskoleutbildning Regeringen bör se över hur olika frågor av strategisk och principiell natur kan lösas i gränssnitten mellan yrkeshögskola och högskola. Gränsdragningarna mellan en YH-utbildning och en akademisk högskoleutbildning behöver förtydligas. YH-utbildning får inte ersätta avsaknaden av praktik inom högskoleutbildningen. De båda utbildningsformerna ska fungera som komplement till varandra, inte som substitut. 4) Arbetslivets inflytande vid utformning av yrkesutbildning Samverkan mellan utbildning och arbetsliv är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för den studerandes etablering på arbetsmarknaden. Inom YH-utbildningarna finns former och incitament för samverkan i systemet, dock är det viktigt att dessa ständigt utvecklas. När det kommer till kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och högskoleutbildningar behöver mekanismerna som stärker incitamenten för interaktion med arbetslivet öka. Svenskt Näringsliv är av den uppfattningen att genomförandet av dessa konkreta åtgärder skulle leda till ett utbildningsystem för vuxna som bättre motsvarar de behov som uppstår på en modern och dynamisk arbetsmarknad. 4

6 2 Inledning 2.1 Syfte I Svenskt Näringslivs senaste rapport om företagens kompetensförsörjning Rekryteringsenkäten 2012 framgår att vart femte rekryteringsförsök som företagen gör miss lyckas. Nära 4 av 10 företag tvingas skjuta på en planerad expansion med hänsyn till deras svårigheter att rekrytera medarbetare. Den enskilt största förklaringen till företagens svå righeter att rekrytera är brist på personer med relevant yrkeserfarenhet, arbetslivserfarenhet och utbildningsbakgrund. Kraven har ökat på arbetsmarknadens omställningsförmåga. Kompetens utgör en allt viktigare del i denna förmåga. Ett näringsliv som ska klara att möta framtidens utmaningar, kunna växa och ge nya arbetstillfällen, måste i varje situation kunna finna rätt kompetens. Det ställer stora krav på utbildningssystemet. Näringslivets kompetensförsörjning har blivit en alltmer strategisk fråga, inte bara för näringslivet utan för hela samhället. Den enskildes möjligheter att skaffa rätt kompetens och att upprätthålla sin kompetens är avgörande för den svenska ekonomins tillväxtmöj lig heter. Yrkesutbildningen har under senare år i allt högre grad kommit i fokus i den svenska utbildningsdiskussionen. En rad statliga initiativ har tagits. Inte minst den eftergymnasiala yrkesutbildningen har fått mer robusta former och möjlighet att utvecklas. Den reformering av gymna sie skolan som genomfördes hösten 2010 har inne burit att den grundläggande yrkesut bild ningen förnyats. En yrkesexamen har införts och ut rym met för yrkesämnen i yrkesprogrammen har blivit något större. Yrkesprogrammens struktur och innehåll har uppdaterats i samverkan med branscherna. Lärlingsutbildning har tillkommit som ett alternativ. Sedan 2009 pågår regeringens satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbild ning (yrkesvux). Kärnan i satsningen består av ett riktat statsbidrag till kommu ner som anordnar yrkesvux med kronor per helårsplats. Satsningen kom mer att pågå under 2012 för att sedan fasas ut. Dock har regeringen i och med budgetpropositionen hösten 2012 förlängt satsningen med ytterligare tre år. Ett statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna infördes För varje vuxen lärling kan en kommun få högst kronor i bidrag under en tolvmånaders period. Den eftergymnasiala yrkesutbildningen utvecklades 2009 genom tillkomsten av yrkes högskolan och en ny myndighet med ansvar för utvecklingen av den efter gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige, Myndigheten för yrkeshögskolan. Den nya myndigheten har fått betydligt större resurser än vad dess föregångare, Myn dig heten för kvalificerad yrkesutbildning, förfogade över. Yrkesutbildning genomförs, förutom av det offentliga utbildningsväsendet i gymnasie - skolan, komvux och yrkeshögskolan, även i folkhögskolor och av Arbets förmedlingen som arbetsmarknadsutbildningar. Yrkesutbildning som kräver akademisk utbildning 5

7 genomförs i högskolan. Yrkesutbildning kan även ske av privata anordnare med eller utan statligt stöd. Alla dessa utbildningar skiljer sig åt vad gäller tillträdeskrav, ålderskrav, studieavgifter och försörjningsmöjligheter för de som går utbildningarna samt finansieringsmöjlig heter för anordnarna. Svenskt Näringsliv har funnit tiden mogen att ställa sig frågan om Sverige har ett system för eftergymnasial yrkesutbildning som är tillräckligt flexibelt för att möta näringslivets behov av kompetens. 2.2 Läget i dag Alltför många unga saknar idag ett jobb. Det är en tragedi både för den enskilde och för samhället. Samtidigt saknar näringslivet rätt kompetens för att utvecklas. Företag vittnar om utebliven tillväxt på grund av att nyckelkompetenser inte finns att tillgå. Detta gäller såväl inom den inhemska tjänste- och servicesektorn som för de svenska exportföretagen. Tillgången på rätt kompetens är många företags största utmaning. Och vi vet att om ett företags produktion förläggs till andra länder riskerar företagens övriga delar att följa efter. För att företagen fortsatt ska satsa på investeringar och forskning måste vi klara kompetensförsörjningen till produktionen och till infrastrukturen av tjänster som kompletterar dessa företag. En rad reformer har gjorts för att stärka det svenska utbildningssystemet och höja kvaliteten. En ny gymnasieskola och en ny Yrkeshögskola är reformer som vi i näringslivet har efterfrågat och dessa reformer har alla möjligheter att bli bra. Men tyvärr ser vi samtidigt att våra unga i allt högre utsträckning skjuter upp sina yrkesval. De följer en global trend att vilja välja breda utbildningar för att allt senare bestämma vilket yrke som bäst passar dem. Vi vet att en hel del av eleverna på gymnasieskolans högskoleförberedande program, trots intentionen, inte kommer läsa vidare på högskolan. Istället möter vi i branscherna många av dessa unga när de hör av sig till oss då de kommit på att de faktiskt skulle vilja utbilda sig till ett yrke. Men då blir det problem. För en elev som tagit examen från ett högskoleförberedande program har det i princip blivit omöjligt att utbilda sig till ett icke-akademiskt yrke. Samma sak gäller för unga som kommit på att de valt fel yrkesprogram. Det här är en olycklig utveckling. I Sverige brukar vi tala om hur viktigt det är att det alltid ska finnas en andra chans för de som valt fel utbildning på gymnasiet. Vi har varit överens om att återvändsgränder i gymnasiet inte är bra. Att gå från yrkesprogram till en akademisk karriär fungerar ofta alldeles utmärkt men att gå från ett högskoleförberedande program till en icke akademisk karriär är däremot i princip omöjligt. Så var det väl ändå inte tänkt? De senaste årens satsning på yrkesvux, dvs. yrkeskurser inom komvux, har börjat fungera och allt fler unga har hittat dessa utbildningar, vilket i sin tur har underlättat många företags rekrytering. Därför är det viktigt att den här utbildningsformen finns kvar även i framtiden. Utan yrkesvux är dörren till ett yrke stängd för elever från högskoleförberedande program. Näringslivet vill se yrkesvux som en egen reguljär utbildningsform och inte enbart en satsning under lågkonjunktur. Det måste gå att utbilda sig till svetsare, plattsättare, bagare, kock, VVS-montör eller automations- 6

8 tekniker även när ekonomin går bra och även för personer som inte står långt från arbetsmarknaden. Utan rätt kompetens riskerar de nämligen snart att hamna i arbetslöshetsstatistiken. Den nya Yrkeshögskolan med icke akademisk utbildning till ett yrke har visat sig fungera väl. Drygt 8 av 10 får jobb efter avslutad utbildning. Problemet är att utbildningsformen, trots sina goda resultat, inte är prioriterad av regeringen. Idag beviljas endast en fjärdedel av ansökningarna om att starta utbildning, trots att dubbelt så många ansökningar hade kunnat beviljas om det fanns resurser. Våra företag är väldigt tydliga med att det behövs en större satsning på fler platser inom Yrkeshögskolan för att näringslivet ska kunna rekrytera rätt kompetens och utvecklas i Sverige. Arbetslösheten bland unga och andra grupper som står långt från arbetsmarknaden är hög och yrkesutbildning är en viktig pusselbit för att komma till rätta med problemen. I denna rapport har vi försökt skapa oss en överblick över yrkesutbildningssystemet för vuxna i Sverige för få insikt om vilka utbildningsvägar som är möjliga in i våra branscher. 2.3 Avgränsning och innehåll Denna rapport inleds med en bakgrundsbeskrivning som redogör för viktiga begrepp samt för yrkesutbildningens utveckling i Sverige. Därefter följer en överblick av den grundläggande yrkesutbildningen inom det offentliga skolväsendet, samt de utbildningar som återfinns utanför det offentliga skolväsendet. Rapporten har även ett kapitel som sätter den svenska yrkesutbildningen i ett internationellt perspektiv, där vi har gjort jämförelser med länder som Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Rapporten innehåller även löpande de slutsatser vi kommit fram till under arbetet med rapporten. Vissa frågor är närliggande rapportens tema såsom validering, entreprenörskap inom yrkesutbildningen samt studiefinansiering. Dessa frågor har fått ett eget kapitel, men vi har i denna rapport inte gjort någon djupare analys av dessa frågor. 7

9 3 Bakgrund 3.1 Framtidens kompetensbehov Fler och fler krav har med tiden ställts på de kunskaper, förmågor och kompetenser som en yrkesutbildning ska bidra till att utveckla. Av en yrkesutbildning krävdes förr att eleven skulle få tillräckliga yrkeskunskaper för att kunna utöva yrket på en fackmässigt godkänd nivå och att eleven skulle introduceras i yrkeskulturen och ha börjat utveckla en yrkes identitet. I dag ställs krav på en mängd kompetenser: spetskompetens (specia list), förmåga att lära nytt (generalist), kundorientering, samarbetsförmåga, förmåga att kommunicera och arbeta självständigt (social kompetens), problemlös nings förmåga (ana lytisk kompetens), förmåga att tänka nytt, att utveckla och att ta ansvar (entre pre nöriell kompetens). Baskompetens Ledarskap Social kompetens Interkulturell kompetens Analytisk kompetens Entreprenörskap Källa: Svenskt Näringslivs rapport, Företagens kompetensbehov en utmaning för Sverige från Att skapa en yrkesutbildning som klarar av att utveckla sådana komplexa kunskaper och för mågor på en arbetsmarknad under ständig förändring är en utmaning för samtliga berör da parter Ansvar En första utvecklingslinje har varit hur stort ansvar arbetslivet ska ta och hur stort an svar det allmänna ska ha. Yrkesutbildningen har under lång tid varit ett delat ansvar mellan arbetslivet, det offent liga skolväsendet och högskolan, men ansvaret har över tid fördelats på olika sätt. Under 1900-talet försköts ansvaret för den grundläggande yrkesutbildningen från att i huvud sak varit ett ansvar för näringslivet till att huvudsak ligen vara ett ansvar för sko lan. Under det senaste decenniet har trenden i diskussionen gått i motsatt rikt - ning. Dis kussionen har främst inneburit en förändrad attityd till näringslivets deltagande i yrkes ut bildning, såväl inom sko lan och högskolan som inom näringslivet. Några föränd ringar i det formella ansvaret har inte ägt rum. Den fråga som allt mer 8

10 kommit i förgrun den är hur arbetslivet i större utsträckning kan invol veras i yrkesutbildning på alla nivå er för att stärka relevansen (kvaliteten) i utbild ningarna samt över ensstämmel sen med arbets livets behov (matchningen) Finansiering En andra utvecklingslinje har varit vem som ska ansvara för yrkesutbildningens finan sie ring. Under den tid som näringslivet ansvarade för i stort sett all yrkesutbildning på grund läggande nivå finansierades den även av näringslivet. När ansvaret övertogs av det offentliga finansierades utbildningen via skatter. Den yrkesutbild ning som finansierades av staten var under tidigare sekler endast den högre yrkesutbildningen som gällde kyrkans och den statliga sfärens behov av välutbildad arbetskraft såsom t.ex. präster, läkare, jurister och lärare. I takt med att nä rings livets efter frågan på akade misk kompetens ökade under 1900-talets gång så har även universiteten förutom inom de klassiska områdena teologi, medicin och juridik i allt stör re ut sträck ning erbjudit yrkesinrik tade utbildningar som tillgodoser den privata sektorns be hov av t.ex. ingenjörer, ekonomer, kemister etc. Statens ökade åtagan de för yrkes ut bildning på högre nivå innebar att även statens kostnader för den samlade yrkesut bild ningen successivt ökade. Arbetslivet har dock kommit att med verka i utbildningar på olika nivåer, t.ex. genom att er bjuda möjligheter till arbets plats förlagt lärande i gymnasieskolan och att ta emot hög sko le studerande för olika former av praktik under utbildningstiden Nivå En tredje utvecklingslinje har gällt frågan om på vilka nivåer yrkesutbildning behöver finnas års högskolereform innebar att all eftergymnasial yrkesutbildning skulle vara högskole utbildning. Någon mellannivå skulle inte finnas. Tjugo år efter den stora högskolereformen stod det emellertid klart att arbetslivets ut veck ling medfört ett ökat behov av eftergymnasial men icke-akademisk yrkesutbild ning ( post-secondary, non-tertiary ). En försöks verksamhet med kvalificerad yrkesutbild ning inleddes Syftet med KY-utbildningarna var, enligt propositionen, att tillgodose arbetslivets behov av kompetens för en modernt organi serad produktion av varor och tjänster. Utbildningen skulle förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. En tredjedel av utbildningstiden skulle bestå av s.k. lärande i arbets livet (LIA). KY-utbildningarna ledde därmed till en kraftig utökning av näringslivets åtagande och bidragande till den samlade kostnaden för yrkesutbildning. Reformen motiverades med att olika faktorer drivit på förändringen av produktionen av varor och tjänster, framför allt informationstekniken, utvecklingen mot allt kunskaps intensivare pro duktion och förändringar i arbetets organisation. Förändringarna medför de, enligt proposi tio nen Kvalificerad yrkesutbildning 1, ökade krav på medarbetarnas för ändringsbenägenhet, kvalitets medvetande och förmåga att se helheter och processer. Kunska per i matematik och naturvetenskapliga ämnen, kunska per om datorteknik och användningen av dessa kunskaper på den egna arbetsplatsen, kunskaper i ekonomi och vana vid ekonomiskt tänkande samt samhälls- och kultur kunskap tycktes också krävas i ökande utsträck ning. 1 Prop. 1995/96:145 9

11 Kraven på medarbetarnas sociala och personliga kompetens ökade. Förmågan att tala, läsa, skriva och använda information på svenska, liksom på främmande språk, sågs som nyckel kom petenser. Propositionen hänvisade vidare till att många undersökningar upp gav förmågan till problemlösning, kritiskt och kreativt tänkande samt förmågan att sätta sig in i nya situa tio ner och problem, liksom förmågan att förhandla och att arbeta i lag, som centrala kompe ten ser i framtidens arbetsliv. Yrkeshögskolan Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning permanentades och blev en re gul jär utbildningsform Nästa steg i utvecklingen av ny eftergymnasial nivå för yrkesutbild ning togs med riksdagens beslut om propositionen Yrkeshögskolan 2. Be slutet innebar att en yrkes högskola inrättades. Som en följd av beslutet övergick den 1 juli 2009 ansvaret för den efter gymnasiala, icke-akademiska yrkesutbild ningen från Myn digheten för kvalificerad yrkesut bild ning till Myndigheten för yrkes högskolan och de utbildningar som beslutades av den nya myn digheten kallades yrkeshög skoleutbild nin gar. De äldre KY-utbild ningar, som på gick enligt beslut från den tidi gare myndigheten, överfördes till den nya myn dig heten. Dessa utbild ningar kommer nu suc cessivt att fasas ut och ersättas av nya YH-utbild ningar. Ett stort antal tidigare KY-utbildningar omvandla des redan under 2009 och 2010 till YH-utbildningar, efter för nyad prövning från Myn dig heten för yrkesskolan i en lig het med det nya regelverket för yrkes högskolan. Inrättandet av yrkeshögskolan innebär ett erkännande av att den gymnasiala och den högre yrkesutbildningen behöver kompletteras med utbildningar som ligger på eftergym nasial men icke-akademisk nivå, och som har en stark anknytning till arbetslivets kompetensbehov. Arbetsmarknadsutbildning Vid sidan om utbildningssystemet har staten också erbjudit s.k. arbetsmarknadsutbildning. Utmärkande för utbildningar inom det formella utbildningssystemet är att det är individen själv som avgör vilken utbildning han eller hon vill genomgå och att det finns transparenta antagnings- och urvalskriterier. Kännetecknande för arbetsmarknadsutbildning är att de utbildningar som erbjuds ska vara s.k. bristyrken och att de som får möjlighet att delta i utbildningen har anvisats via en arbetsförmedling, dvs. är arbetslösa. En ytterligare olikhet är att del ta gare i utbildning får stöd från staten för sitt uppehälle, antingen genom studiebidrag (gymnasieskolan) eller studiemedel (eftergymnasial utbildning). Deltagare i arbetsmarknadsutbildning får aktivitetsstöd. Arbetsmarknadsutbildningarnas omfattning har varierat starkt över tid. Under 2011 del tog drygt i arbetsmarknadsutbildning 3. Utbildningarna är vanligen upp till 20 veckor långa. Det har i Sverige under lång tid funnits en skarp gränsdragning mellan arbetsmarknads utbildning och utbildning som bedrivs inom utbildningsväsendet. Syftet med gränsdrag ningen har varit att tydliggöra var det långsiktiga ansvaret för kompetensförsörjning lig ger. De respektive utbildningarna belastar också olika departementsbudgetar. 2 Prop. 2008/09:68 3 Arbetsförmedlingens årsredovisning

12 3.2 Faktorer som påverkar näringslivets kompetensbehov Det är alltid svårt att sia om framtidens kompetensbehov. Kopplingen mellan näringslivets struktur och kompetensbehovet är grundläggande. Många faktorer har betydelse för näringslivets utveckling, bland andra: den globala ekonomins utveckling tillväxten i den svenska ekonomin och den privata köpkraftens utveckling den offentliga konsumtionens utveckling förändringar i konsumenternas efterfrågan av varor och tjänster samhällets och näringslivets satsningar på forskning och utveckling den tekniska utvecklingstakten och FoU styrkan i näringslivets innovationskraft Sveriges strategi för att långsiktigt klara en hållbar ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och de välfärdspolitiska målsättningarna har under lång tid varit att satsa på kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster. Medarbetarnas kompetens har blivit en nyckelfråga inom allt fler branscher De små och medelstora företagen Sveriges näringsliv utgörs i stor utsträckning av små och medelstora företag. Det är i gruppen företag med upp till 49 anställda som den snabbaste ökningen av sysselsättningen skett under de senaste tjugo åren 4. Denna grupp av företag utgör därmed en allt vikti gare del av den svenska ekonomin, inte minst sett till antalet anställda. Ett fortsatt fram gångs rikt ny- och småföretagande, inte minst inom tjänste sektorn, har en avgörande be ty delse för framtidens tillväxt och välstånd. Flertalet branscher såsom tjänsteproduktion, trans port, elinstalla tion, maskinentreprenad, motor, plåtslageri, skog och lantbruk, mekanisk verkstad, han del, bygg och VVS består av företag som i genomsnitt har högst 28 personer an ställ da. Eftersom sysselsättningen ökar snabbast inom dessa branscher är det viktigt att de har en fungerande kompetensförsörjning Nya kompetenskrav Den snabba utvecklingen på arbetsmarknaden ställer nya krav på framtidens medarbetare. Denna utveckling förväntas fortsätta och borde i större utsträckning påverka innehållet i yrkesutbildningarna. Förutom fördjupade kunskaper inom för yrket viktiga områden blir det allt mer efterfrågat med tvärvetenskapliga kompetensprofiler. Enligt Tek nikföretagen är grundskole- och gymnasieutbildningar som ger goda kunskaper i mate ma tik, naturvetenskap och teknik tillsammans med attraktiva ingenjörsutbildningar av görande för att täcka de fram tida kompetensbehoven. 5 Efterfrågade kompe tens profiler i tjänsteverksamheter är många gånger tvärveten skapli ga till sin karaktär 6. Där kombi neras teknik med ekonomi, design, kreativitet, innovations kraft och social kompetens. Idag efterfrågas problemlösare och initiativtagare, där arbetsuppgifterna blir allt mer analytiska och interaktiva. Sveriges utbildningssystem måste bättre anpassas till de nya kom pe tens behov som tjänstesamhället skapar, samti digt som även de varuproducerande delarna av näringslivet även i framtiden måste kun na rekrytera rätt medarbe tare och konkurrera på den internationella arenan. 4 Konkurrensbrister hotar tillväxten. Företagarna Kreativitet för konkurrenskraft. Näringspolitiskt program. Teknikföretagen Kompetenser för handlingskraft Almega

13 3.2.3 Yrken, yrkesroller, kvalifikationer och kompetens Det förekommer i dag ett antal begrepp för att beskriva vilka kunskaper som krävs för att utföra ett arbete. Yrke Ett yrke kännetecknas i varierande grad av att det har en definierad kunskapsbas vanligen förekommer särskilda utbildningskrav kan finnas reglering för tillträde och utövande är känt av omgivningen har en viss varaktighet har ett yrkesspråk, en utvecklad yrkesidentitet och en yrkesetik. Att ha ett yrke är inte detsamma som att ha ett arbete. Att ha ett arbete, ett jobb, är att ha en anställ ning där man utför vissa arbetsuppgifter som tillför värde för företaget och dess kunder och där man får en ersättning, en lön, för sitt arbete. Även en egen före taga re har ett arbete i sin egen firma. Ett yrke kräver att man har utbil dat sig eller gått i lära. För att kunna tala om ett yrke krävs med andra ord ett kunnande på en viss kvalifi kationsnivå, viket skiljer yrkesutövandet från att utföra en arbetsuppgift vilken som helst. I Sverige är de flesta yrken fria i den meningen att tillträde och utövande inte är statligt reglerade. Det är dock vanligt att arbetsgivare och fackliga organisationer inom en bransch kommit överens om att ställa krav på yrkesbevis, certifikat m.m. för att få utöva ett yrke eller utföra en viss arbetsuppgift inom yrket. Partssammansatta branschorgani sa tioner ansvarar ofta för själva utbildandet och för utfärdandet av kompetensbevis. Det är dock i hög grad ar bets givaren som själv bestämmer vilka kvalifikationer en anställd ska ha och om den arbetssökande har dessa eller inte. Utvecklingen i Sverige skiljer sig härvidlag från hur det förhåller sig på kontinenten. I flertalet län der där är arbetsmarknaden inte fri på samma sätt som i Sverige. I Tyskland t.ex. finns en omfattande reglering av vad som krävs för att en person ska få utöva ett visst yrke och vem som får starta ett företag inom en viss bransch är också strikt reglerat. Liknande reglering i Sverige finns endast när det gäller vissa akademiska yrken, t.ex. läkare, psykolog och lärare. Skillnaden i synsätt när det gäller regleringar av yrken mellan de olika länderna i EU skapar främst problem för individer och företag från Sverige som vill verka i andra länder. Det är inte önskvärt att öka den offentliga regleringen av yrken i Sverige, men det bör utvecklas möjligheter att få en kvalifikation från en icke formell utbildning erkänd gentemot det nationella ramverket för kvalifikationer (NQF). På så sätt bör de svenska företagen och personer utbildade i Sverige kunna konkurrera om arbetstillfällen i andra europeiska länder, även där det finns krav på reglerad yrkeskompetens. Ett arbete pågår, på uppdrag av regeringen, för att göra det möjligt att erkänna kvalifikationer förvärvade i icke formella utbildningar gentemot NQF. 12

14 Yrkesroll En yrkesroll kan delvis ses som de förväntningar och normer omgivningen har på ett yrke. En yrkesroll handlar då om vad en företrädare för ett yrke förväntas kunna göra eller utföra, vilka uppgifter som vederbörande har eller tar på sig, vilka värderingar denne uttrycker i sitt arbete eller grundar sitt arbete på, samt hur denne ska uppträda och för hål la sig i olika situationer. Men en yrkesroll kan även förstås som en särskild funktion eller en utvidgning av visst yrke. Innehavaren av yrkesrollen ansvarar då för en särskild funktion inom ett verksamhetsområde som det ofta inte krävs en specifik utbildning för. Arbetsuppgifter na är istället sådana att det krävs personliga förmågor av olika slag för att uppnå fram gång. Begreppet yrkesroll förekommer ofta inom tjänsteoch service sektorn, medan begreppet yrke oftare används för arbeten kopplade till industri samhället eller till den akademiska sfären. Kvalifikation Kvalifikation utgår från vilka krav arbetet ställer på individens kompetens. En kvalifi ka tion kan sägas vara den kompetens som objektivt krävs på grund av arbetsuppgifter nas karaktär, och som efterfrågas av arbetsgivaren. Ett dilemma inom framförallt yrkeshögskolans område, men också förekommande inom högskolan är att det finns många olika varianter av utbildningar för vissa yrken eller yrkesroller. Det finns anledning att se över hur utbildningar ska definieras. Idag skapas innehållet i en utbildning oftast av utbildningsanordnare i viss samverkan med företrädare för arbetslivet. Till följd av detta uppstår onödiga olikheter mellan utbildningar som egentligen leder till samma yrke/yrkesroll. För vissa kvalifikationer skulle det vara mer effektivt om arbetslivet kunde tydliggöra grundläggande kvalifikationskrav. Dessa krav skulle sedan kunna ligga till grund för genomförandet av utbildningar. Kompetens Ordet kompetens kommer från det latinska ordet competentia som betyder överens stäm melse och att sammanfalla. Kompetens är alltså en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Kompetens är kontex tuellt, dvs. man har en potentiell handlingsförmåga i relation till en viss uppgift i en viss situation eller ett visst sammanhang. Kompetens är sammansatt av flera olika faktorer med många alternativa definitioner. En definition som använts flitigt inom Svenskt Näringsliv är hämtad från en standard för kompetensförsörjning där kompetens definieras som bestående av kunskap, färdig het, förmåga och vilja. 13

15 4 En överblick över den grundläggande yrkesutbildningen inom det offentliga skolväsendet 4.1 Gymnasial yrkesutbildning Gymnasieskolan regleras främst genom skollagen (2010:800) och gymnasieförordningen (2010:2039). Gymnasieskolan är enligt 15 kap. 5 öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år (i vissa fall 21 år). För behörighet krävs, enligt 16 kap. 30 skollagen, godkända betyg från grundskolan i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. Gymnasieskolan ska dimensioneras så att alla som är behöriga att studera i skolformen också har möjlighet att få en studieplats. Det innebär i praktiken att alla som lämnar grundskolan ett visst år ska beredas plats i gymnasieskolan. Variationer i totalvolymen beror därför huvudsakligen på fluktuationer mellan de olika årskullarnas storlek. Läsåret 2011/12 går, enligt Skolverket, totalt elever i gymnasieskolan. Det är en minskning med elever jämfört med läsåret 2010/2011. Hösten 2011 började elever ett program i den reformerade gymnasieskolan. Drygt hälften (51 pro cent) av de eleverna, som alltså går första året, går på högskoleförberedande program. En tredjedel (31 procent) går på yrkesprogram och knappt en femtedel (18 procent) går på något av de fem introduktionsprogrammen. Jämfört med läsåret 2010/2011 är det mellan 6,2 och 7,6 procentenheter färre som läser ett yrkesprogram, och mellan 4,7 och 6,1 procentenheter fler som läser högskoleförberedande program. En enskild studerande i gymnasieskolan har rätt till s.k. studiehjälp (förlängt barnbidrag). Studiehjälpen består av tre olika bidrag. Studiebidraget är generellt och utbe talas med samma belopp för alla (1 050 kr per månad). För extra tillägg (285, 570 eller 855 kr per månad) och inackorderingstillägg (mellan kr per månad) krävs en individuell prövning. Bidragen administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studerande i gymnasieskolan har inte rätt till studiemedel. Det finns dock ett undan tag från denna regel som gäller för elever som studerar i gymnasieskolan från och med hösten det år de fyller 20 år. Utbildningen i gymnasieskolan är kostnadsfri för den studerande. Kommunerna ansva rar för utbildningskostnaderna i gymnasieskolan. Staten ger ett bidrag till kommunerna inom ramen för det generella statsbidragssystemet. De fristående skolorna får ersättning för sina elever från kommunerna i enlighet med bestämmelser som anges i 16 kap. skol lagen (2010:800). 14

16 Den genomsnittliga nettokostnaden per elev i riket uppgick till drygt kr stod gymnasieskolan för åtta procent (omkring 40 miljarder kr) av kommuner nas kostnader för verksamheten (500 miljarder kr) 8. Samma år stod det generella statsbidraget till kommunerna för 15 procent av kommunernas intäkter, dvs. nästan 78 miljarder kronor av de totala intäkterna om 517 miljarder kr. Statens bidrag till gymnasie skolans kostnader är omkring 6 miljarder kr, vilket motsvarar 15 procent av den totala kostnaden. Gymnasial utbildning får enligt skollagen anordnas av kommuner, landsting och enskild fysisk eller juridisk person. Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning är 67,9 procent. 9 Endast ca två tredjedelar av alla som slutar gymnasieskolan har alltså ett arbete eller studerar två år efter gymnasieskolan. Resultaten varierar dess utom starkt mellan kommunerna: som högst 82 procent, som lägst 43,2 procent. Endast 76 procent av eleverna fullföljer utbildningen i gymnasieskolan inom fyra år. 4.2 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Kommunal vuxenutbildning regleras genom skollagen (2010:800) och förordningen (2011:1108) om kommunal vuxenutbildning. För yrkesvux finns förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning m.m. Det finns även en förordning (2010:2016) om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. En vuxen är, enligt 20. kap skollagen, behörig att delta i utbildning på gymna sial nivå inom kommunal vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1) är bosatt i landet, 2) saknar sådana kun ska per som utbildningen syftar till att ge, 3) har förutsättningar att tillgodogöra sig ut bild ningen, och 4) i övrigt uppfyller föreskrivna villkor. Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men som har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå och som har en exa men från ett yrkesprogram i gymnasieskolan, men inte uppnått grundläggande behörig het till högskolestudier, har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå en sådan behörighet. Den som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än sin hemkommun eller ett landsting om utbildningen finns där och inte erbjuds av hemkommunen. 7 Kostnaderna varierar mellan cirka och kronor per elev. Merparten av kommunerna, drygt två tredjedelar, har en genomsnittlig nettokostnad i intervallet kronor till kronor per elev (Källa: Öppna jämförelser). Gymnasieskola 2011, Sveriges kommuner och landsting) 8 Sveriges kommuner och landsting. Hemsidan våren (http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ ekonomi/sektorn_i_ siffror). 9 Öppna jämförelser. Gymnasieskola Sveriges kommuner och landsting

17 Enligt 3 kap 7 komvuxförordningen (2011:1108) ska ett urval göras om samtliga be hö riga sökande till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning. Vid detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort tidigare utbildning och som 1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan, 2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller 3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval. Sammantaget fanns det kursdeltagare i gymnasial komvux under Varje elev deltog i genomsnitt i fyra kurser 10. I denna summa ingår även elever inom ramen för den statliga yrkesvux-satsningen som inleddes 2009 och kommer att pågå till För 2013 finns medel motsvarande ca årsplatser i yrkesvux avsatta, och för 2014 för platser. 11 En studerande i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har rätt till studiemedel. Studier i komvux kan även bedrivas på distans eller på deltid, vilket möjliggör försörj ning genom arbete under studietiden. Studiemedel administreras av CSN och består av två delar, bidrag och lån. Bidraget utgår med kr och lånedelen med kr, totalt per fyra veckor. Tillläggsbidrag- och lån kan utgå. Det finns även en möjlighet att få ett särskilt merkostnadslån. Om en studerande i komvux går vidare till studier i högskolan kan delar av studielånet komma att skrivas av (studiestödslagen 4 kap 22 ). För att öka möjligheten för unga arbetslösa att slutföra sina avbrutna studier på grund läggande eller gymnasial nivå har riksdagen beslutat om ett högre bidragsbelopp i stu diemedlen för unga. Det högre bidraget utbetalas tidigast från och med andra kalender halvåret det år personen fyller 20 till och med det kalenderår denne fyller 24. För att få det högre bidraget krävs bl.a. att den studerande är arbetslös och inskriven i jobbgarantin för unga eller i jobb- och utvecklingsgarantin i anslutning till studiernas början saknar slutbetyg från en svensk grundskola eller saknar slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan (eller en motsvarande utländsk utbildning) påbörjar sina studier under 2011 eller var den totala kostnaden för komvux 3,8 miljarder kronor. Kommunerna ansvarar för huvuddelen av utbildningskostnaderna i kommunal vuxenutbildning. Statens bidrag har varierat under åren. I dag lämnar staten 1,2 miljarder kronor bidrag till kommunal vuxenutbildning inom ramen för det kommunala utjämningssystemet. Gymnasial komvux får enligt skollagen endast anordnas av kommuner och landsting. En kommun kan dock lägga ut en utbildning på entreprenad (23 kap. 2 skollagen). 10 Lägesbedömning Del 1 Beskrivande data. Skolverket Prop 2012/13:1 16

18 Under 2010 avslutade drygt 73 procent av deltagarna i kommunal vuxenutbildning de kurser de påbörjat. Den genomsnittliga betygsfördelningen var: Icke godkänt 13 procent, Godkänt 38 procent, Väl godkänt 30 procent och Mycket väl godkänt 19 procent. Någon statistik om övergång till arbetsmarknaden är inte tillgänglig. 4.3 Lärlingsutbildning för vuxna Regeringen har även inrättat ett statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. Förordningen om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna gäller tills vidare. Lärlingsutbild ning för vuxna ska syfta till att ge: 1. en grundläggande yrkesutbildning, 2. ökad arbetslivserfarenhet, och 3. en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få kunskaper inom yrkesområdet. För att lärlingsutbildningen ska kunna få statsbidrag krävs att den omfattar minst 20 veckor och som mest 2 år, och att den övervägande genomförs på en arbetsplats. För att kommunen ska få statsbidrag krävs att lärlingsutbildningen: 1. planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företag, organisationer eller andra sammanslutningar som är verksamma inom de branscher som utbildningen är avsedd för, 2. vid behov anordnas på deltid, och 3. kan kombineras med övrig utbildning inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Vidare ska kommunen: 1. kunna visa på ett behov av utbildningen, 2. erbjuda en möjlighet till strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av en elevs tidigare förvärvade kunskaper och kompetens, och 3. erbjuda studie- och yrkesvägledning samt vid planeringen och genomförandet av utbild ningen ta till vara elevens tidigare förvärvade kunskaper och kompetens. Enligt 3 kap 7 förordningen om kommunal vuxenutbildning ska om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning ett urval göras. Vid detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort tidigare utbildning och som 1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan, 2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller 3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval 17

19 5 Yrkeshögskolan Yrkeshögskolan regleras genom lagen (2009:128) yrkeshögskolan och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan är dessutom ansvarig för kompletterande utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. Enligt 3 kap. förordningen om yrkeshögskolan är den behörig att antas till utbildningen som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasie skolan och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng, 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Från den första januari 2013 kommer punkt 1 ovan att få följande lydelse: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. Samtidigt kommer punkten 2 att utgå. För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i punkterna 1 och 2 ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper, 2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högst 20 procent av de studerande får antas till en utbildning trots vad som ovan angi vits om den sökande bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet behöriga sökande får ett ur val göras. Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildnin gen. Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. 18

20 Under 2011 pågick YH- och KY-utbildningar och drygt studerande deltog i utbildningarna. De största utbildningsområdena var ekonomi, administration och för säljning (28 procent av de studerande), teknik och tillverkning (18 procent) samt hälso- och sjukvård samt socialt arbete (11 procent). Inom kompletterande utbildningar, som inte ingår i yrkeshögskolan men som administ reras av Myndigheten för yrkeshögskolan, genomförs ca 100 utbildningar. Antalet studerande är närmare Det nuvarande regelverket för de kompletterande utbildningarna kommer att förändras under 2012 efter beslut av regeringen. En stor del av dem kommer i framtiden troligen att åter finnas i yrkeshögskolan. Statens stöd till vissa kulturarvsinriktade utbildningar som be döms inte kunna ingå i yrkeshögskolan men som betingar ett högt nationellt värde, kommer sannolikt att lämnas i enlighet med en ny förordning. Utbildning i komvux är studiemedelsberättigande. En studerande i yrkeshögskolan kan om studierna bedriva på deltid eller distans finansiera sitt uppehälle under studietiden genom eget arbete utbetalade Myndigheten för yrkeshögskolan kronor i statsbidrag till YH- och KY-utbildningar. För kompletterande utbildningar betalades kro nor ut i statsbidrag. (Kostnaden för yrkeshögskolan motsvarar därmed nästan anslaget för grundutbildning vid Lunds universitet, vilket samma år var kronor.) Utbildning inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Antalet utbildnings anordnare uppgick 2011 till totalt 241. Av dessa var 122 privata huvudmän (51 pro cent), 109 kommuner (45 procent), 8 landsting (3 procent) samt 2 statliga (1 procent). Inom kompletterande utbildningar finns ytterligare 50 anordnare, samtliga är privata. Enligt en enkätundersökning som myndigheten genomfört i samverkan med SCB har ca 86 procent sysselsättning ett år efter avslutad YH-utbildning Anslagsutvecklingen Myndigheten för yrkeshögskolans anslag för statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning under 2012 är drygt 1,6 miljarder kr ( tkr) 13. Anslaget får belastas med utgifter för statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning, komplet te ran de utbildningar och kvarvarande KY-utbildningar. Anslagsposten får även belastas med bi drag för lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken för de utbildningar som om fat tas av övergångsbestämmelserna till förordningen om yrkeshögskolan. An slags posten får vidare belastas med utgifter för personskadeförsäkring och ansvars för säkring inom yrkes hög skolan och kvalificerad yrkesutbildning. Högst kro nor får användas för att främja inflytandet för studerande i utbildningar inom myndig hetens ansvarsområde. 12 Myndigheten för yrkeshögskolan. Årsredovisning Anslagsutvecklingen har sett på följande sätt: tkr (2009), tkr (2010), tkr (2011) och tkr (2012). Anslaget för 2009 är en summering av två myndigheters anslag. Myn dig hetens för kvalificerad yrkesutbildning anslag för första halvåret var tkr och Myndighetens för yrkeshögskolan anslag för andra halvåret var tkr. 19

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan Erika Grybb, Maria Hedlund 2017-05-10 Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Yrkeshögskolan Analysera och bedöma omvärldens behov av kvalificerad arbetskraft och arbetsmarknadens

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 254 Kommentarer

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari 2017 Utbildningsdepartementet 1 Aktuella frågor Kunskapslyftet Platser Validering Yrkeshögskola Komvux Studiestartsstödet Utbildningsdepartementet

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Utbildningar. inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2013-2018

Utbildningar. inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2013-2018 Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2013-2018 1 (5) Datum: 2013-05-10 Diarienummer: YH 2013/752 Innehåll 1 Bakgrund, syfte och innehåll... 2 2 Yrkeshögskolans utbildningsutbud...

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018. Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2012 2018. 1 (5) Datum: 2012-04-05 Innehåll 1 Bakgrund, syfte och innehåll... 2 2 Yrkeshögskolans utbildningsutbud... 2 3 Klassificering

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolan. myh.se

Myndigheten för yrkeshögskolan. myh.se Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Yrkeshögskolan Analysera och bedöma omvärldens behov av kvalificerad arbetskraft och arbetsmarknadens utveckling Besluta om vilka

Läs mer

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolan. myh.se

Myndigheten för yrkeshögskolan. myh.se Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Yrkeshögskolan Analysera och bedöma omvärldens behov av kvalificerad arbetskraft och arbetsmarknadens utveckling Besluta om vilka

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN UPPSALA LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Uppsala län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 För kommentarer: Charlotte Humling, Chef Arbetsförmedlingen Gävle, 010-486 45 16 Presskontakt: Erik Öberg, Press- och informationsansvarig, 010-486 79 28 Ytterligare information:

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖREBRO LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Örebro län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

Statistisk årsrapport 2016 tabellbilaga Yrkeshögskolan. Återrapportering 2016

Statistisk årsrapport 2016 tabellbilaga Yrkeshögskolan. Återrapportering 2016 Statistisk årsrapport 2016 tabellbilaga Yrkeshögskolan Återrapportering 2016 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2016/487 ISBN: 978-91-87073-73-1 1 (78) Datum: 2016-05-02 Tabellbilaga till

Läs mer

För dig med examen från gymnasieskolan (Gy11) Uppdaterad november 2014 För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper. Detta kallas att vara behörig. Förkunskapskraven

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Myndigheten för yrkeshögskolan Västerås 2015-04-24 Dnr: MYH 2015/910 ISBN 978-91-87073-32-8 YH1000, v1.4, 2013-03-05 MYNDIGHETEN

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning

Yrkesutbildning för bättre matchning 23 APRIL 2014 REFORMAGENDAN Yrkesutbildning för bättre matchning Mia Liljestrand # 16 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Bakgrund...4 3. Företagens kompetensutmaningar....5 4. Ungdomsarbetslösheten i siffor...7

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 1 (1) 2010-09-21 MISSIV ANNE-MARIE SKÖLIN DIREKT NR 0224-551 23 DNR 2010/85 UAN NR 10/48 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden MISSIV Ansökan om statsbidrag

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN STOCKHOLMS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Stockholms län År 2009 startades Yrkeshögskolan och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kvalificerad yrkesutbildning; SFS 2001:1131 Utkom från trycket den 14 december 2001 utfärdad den 6 december 2001. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Statligt

Läs mer

Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping

Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping Vad händer när en ansökan kommer till Östsvenska Yrkeshögskolan AB? När en ansökan kommer in till oss på Östsvenska

Läs mer

Gymnasieutbildning för ungdomar utan gymnasieexamen och urval vid konkurrens om platser inom komvux

Gymnasieutbildning för ungdomar utan gymnasieexamen och urval vid konkurrens om platser inom komvux KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Björn Bylund 2014-03-13 UAN-2014-0090 Eva Hellstrand Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Gymnasieutbildning för ungdomar utan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar yhmyndigheten.se 1 (10) Datum: 2011-08-21 Diarienr: YH 2011/759 Analyser av utbildningar

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Linda Mildner, analytiker Maria Granberg, utbildningshandläggare Agenda Allmänt om Yrkeshögskolan Utbildningsområdet Hälso- och sjukvård

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN VÄSTMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Västmanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN SÖDERMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Södermanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om yrkeshögskolan; SFS 2009:130 Utkom från trycket den 17 mars 2009 utfärdad den 5 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Utbildningar inom yrkeshögskolan

Läs mer

Kunskapslyft ett första steg

Kunskapslyft ett första steg 2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås 30 000 platser inom komvux, yrkesvux

Läs mer

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

1 Sammanfattning... 3

1 Sammanfattning... 3 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Författningsförslag... 5 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)... 5 2.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan...

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-01-18 Dnr 2011:32 FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN Följande frågeställningar önskas besvarade för tredje fasen av jobb-

Läs mer

Arbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens

Arbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens Arbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens Stefan Löfven 31 mars 2014 AGENDA Gymnasiekompetens krävs på arbetsmarknaden Stora problem i gymnasieskolan Nytt Kunskapslyft Obligatorisk gymnasieskola Utbildningskontrakt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Kommunstyrelsen 2009-12-07 233 607 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 245 531 Dnr 09.672-613 deckf14 Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Bilaga: Sammanställning över kurser Ärendebeskrivning I

Läs mer

Tilltra de till utbildningen

Tilltra de till utbildningen Tilltra de till utbildningen Vem kan söka? Vilka behörighetskrav gäller? Hur går antagningen till? Hur görs urvalet? Du som söker till vår Yh-utbildning Logistiker och Speditör har säkert en del frågor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2014:530 Utkom från trycket den 23 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Gymnasieelever vid folkhögskola

Gymnasieelever vid folkhögskola Cirkulärnr: 2005:74 Diarienr: 2005/1754 Handläggare: Laina Kämpe, Eva-Lena Arefäll, Mats Söderberg Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2005-08-03 Mottagare: Ansvarig för gymnasieskolan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Affärslogistik, 400 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? För att komma in på vår utbildning så behöver du vara behörig i två steg, dels den grundläggande behörigheten

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla

Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning Medlemsföretaget Sakab i Kumla Rekryteringsförsök senaste 6 månaderna Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Yrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning

Yrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning Yrkesutbildningens irrvägar En systemanalys av svensk yrkesutbildning Nils Karlson, vd, docent Filippa Ronquist, forskningsassistent Ratio Näringslivets forskningsinstitut Projektet Yrke, kvalifikation,

Läs mer

Kunskapslyft. ett första steg. Magdalena Andersson 2014-04-23

Kunskapslyft. ett första steg. Magdalena Andersson 2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Magdalena Andersson 2014-04-23 VÅRT MÅL ÄR ATT SVERIGE MELLAN 2014 OCH 2020 SKA ÖKA ANTALET PERSONER SOM ARBETAR OCH ANTALET ARBETADE TIMMAR I EKONOMIN SÅ MYCKET ATT SVERIGE

Läs mer

Riktlinjer för intag till kommunal. vuxenutbildning. Innehåll

Riktlinjer för intag till kommunal. vuxenutbildning. Innehåll BESLUT AV KOMMUNSTYRELSEN 2016-08-23 1 (8) Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Innehåll Innehåll... 1 1. INLEDNING... 2 1.1 Riktlinjernas syfte... 2 1.2 Lagstiftning... 2 1.3 Mål för kommunal

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Riktlinjernas syfte... 2 1.2 Lagstiftning... 2 1.3 Mål för kommunal vuxenutbildning... 2 1.4 Kommunens ansvar för att erbjuda

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna

Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna Dalarna 20140423 Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna - ett län för kompetens och lärande socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Dalarna behöver mer kunskap och kompetens - inte mindre. Socialdemokraterna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete. yhmyndigheten.se

Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete. yhmyndigheten.se Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete Beviljad utbildningsvolym per kommun med avslut 2010 januari 2014 * Per 1 000 invånare 20-64 år Största värde är 7 511 (Totalt ca 57 900

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Nytt kunskapslyft för fler jobb

Nytt kunskapslyft för fler jobb 2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen

UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad kap. Tillträde till utbildningen UTDRAG UR: Högskoleförordning (1993:100) uppdaterad 2010-01-01 --- 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå 1 Antagning

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. 2014-08-14 Agneta Wallin FIN / folkhögskola.nu Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. Grundläggande behörighet

Läs mer

Kobling mellom fagskoler og arbeidslivet et kjennetegn på robuste og innovative utdanninger?

Kobling mellom fagskoler og arbeidslivet et kjennetegn på robuste og innovative utdanninger? Kobling mellom fagskoler og arbeidslivet et kjennetegn på robuste og innovative utdanninger? Malin Palm Linda Wiklund Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Besluta om vilka utbildningar som ska ingå

Läs mer

Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala. Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala

Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala. Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala Många har svårt att få jobb Uppsala är på många sätt en bra kommun att leva i. Men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2010:2020 Utkom från trycket den 30 december 2010 utfärdad den 22 december 2010. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

YRKESUTBILDNING FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING

YRKESUTBILDNING FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING YRKESUTBILDNING FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING Teknikföretagens policy för yrkesutbildning FOTO: NIKLAS NYMAN KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA ENLIGT SCBs LÅNGSIKTIGA PROGNOSER KOMMER DET ÅR 2030 ATT SAKNAS

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008. Sammanfattning av uppdraget Med stöd av regeringens

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktionsutvecklare, 300 p. Heltid i Linköping Vad händer när en ansökan kommer till Östsvenska Yrkeshögskolan AB? När en ansökan kommer in till oss på via vårt webbsystem

Läs mer

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Riktlinjernas syfte... 2 1.2 Lagstiftning... 2 1.3 Mål för kommunal vuxenutbildning... 2 1.4 Kommunens ansvar för att erbjuda

Läs mer