En översikt av yrkesutbildningssystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En översikt av yrkesutbildningssystemet"

Transkript

1 Oktober 2012 Har Sverige ett tillräckligt flexibelt system för yrkesutbildning av vuxna? En översikt av yrkesutbildningssystemet för vuxna

2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Syfte Läget i dag Avgränsning och innehåll Bakgrund Framtidens kompetensbehov Faktorer som påverkar näringslivets kompetensbehov En överblick över den grund läggande yrkesutbildningen inom det offentliga skolväsendet Gymnasial yrkesutbildning Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Lärlingsutbildning för vuxna Yrkeshögskolan Anslagsutvecklingen Utbildningarnas antal, sektorsinriktning och regional fördelning De studerande antal, söktryck, utbildningsbakgrund m.m Sysselsättning året efter avslutad utbildning Lärlingsutbildning inom vissa hantverksutbildningar Yrkesutbildning i högskolan Yrkesutbildning utanför det offentliga skolväsendet Arbetsmarknadsutbildning Folkhögskoleutbildning Privata utbildningar Lärlingsutbildning enligt kollektivavtal Yrkesutbildning i ett internationellt perspektiv Kvalifikationer och kvalifikationssystem Verktyg för överbryggning och jämförelse Yrkesutbildning för vuxna i några europeiska länder Danmark Finland Frankrike Nederländerna Norge Storbritannien Tyskland Österrike Diskussion

3 10 Yrkesutbildningen för vuxna behöver utvecklas Fler platser till Yrkeshögskolan och förändrade villkor Fler platser till yrkesvux och förändrade villkor Ökad tydlighet mellan yrkeshögskoleutbildning och högskoleutbildning Arbetslivets inflytande Slutord Bilaga A Frågor närliggande rapportens tema Bilaga B Några europeiska utbildningssystem fördjupat Danmark Finland Frankrike Nederländerna Norge Storbritannien Tyskland Österrike

4 1 Sammanfattning Svenskt Näringsliv har under våren 2012 tillsammans med sina medlemsorganisationer gjort en genomgång av systemet för yrkesutbildning för vuxna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka yrkesutbildningsalternativ som finns för en person som slutfört ett gymnasieprogram. Frågan som ställdes inför rapportskrivandet är om Sverige har ett tillräckligt flexibelt system för vuxenutbildning för att kunna möta näringslivets kompetensutmaningar och politikens ambition att få fler i jobb. Under arbetet med rapporten har ett antal hinder identifierats som försvårar för den som vill utbilda sig till ett icke akademiskt yrke efter gymnasiet. Hinder som skulle kunna överbryggas genom: 1) Fler platser till Yrkeshögskolan och förändrade villkor Yrkeshögskolan, med icke akademisk utbildning till ett yrke, har visat sig fungera väl. Drygt 8 av 10 får jobb efter avslutad utbildning. Myndigheten för Yrkeshög skolan gör bedömningen att dubbelt så många ansökningar skulle kunna beviljas om det fanns resurser. Det behövs således en större satsning på fler platser inom Yrkeshögskolan för att näringslivet ska kunna rekrytera rätt kompetens och utvecklas i Sverige. Yrkeshögskoleutbildningar behöver tillgodose både ett kortsiktigt och ett långsiktigt behov. Det är positivt att utbildningarna omprövas i förhållande till arbetsmarknadens behov, men vi ser också ett behov av eftergymnasiala yrkeskompetenser som inte är konjunkturberoende. Inom Yrkeshögskolan behöver det också finnas en kvot av utbildningar av mer långsiktig karaktär, vilket kommer att påverka beslutprocessen för dessa. Det behövs göras en översyn av vilka möjligheter det finns för en person att komplettera sin gymnasieutbildning för att kvalificera sig till en yrkeshögskoleutbildning som ställer krav på särskilda förkunskaper. Större hänsyn måste tas till bristyrken, ökad möjlighet till småskaliga utbildningar att gå runt och därmed flexibilitet i vilken ersättningnivå olika utbildningar har. 2) Fler platser till yrkesvux och förändrade villkor Gymnasieskolan får inte bli en återvändsgränd, åt något håll. Lika viktigt som det är att elever på yrkesprogram ges möjlighet att läsa in högskolebehörigheten, är att den som gått ett högskoleförberedande program ska ha möjlighet att utbilda sig till ett icke akademiskt yrke. Därför bör yrkesvux bli en egen utbildningsform och utgöra en del av det reguljära utbildningsystemet inte bara fungera som konjunkturåtgärd inom ramen för komvux. Yrkesvux ska tydligare kopplas till arbetsmarknadens behov. Förordningen för yrkesvux behöver förändras så att den tydligare kopplas till gymnasieskolans programmål samt till nationella och lokala programråd. Det bör finnas en beredskap för yrken som idag saknar koppling till nationellt gymnasieprogram och 3

5 även i dessa fall förutsätts en god samverkan med branschen. Dessutom behöver förordningen ändras så att de som inte står långt från arbetsmarknaden också har möjlighet att delta i utbildningen. 3) Ökad tydlighet mellan en yrkeshögskoleutbildning och en högskoleutbildning Regeringen bör se över hur olika frågor av strategisk och principiell natur kan lösas i gränssnitten mellan yrkeshögskola och högskola. Gränsdragningarna mellan en YH-utbildning och en akademisk högskoleutbildning behöver förtydligas. YH-utbildning får inte ersätta avsaknaden av praktik inom högskoleutbildningen. De båda utbildningsformerna ska fungera som komplement till varandra, inte som substitut. 4) Arbetslivets inflytande vid utformning av yrkesutbildning Samverkan mellan utbildning och arbetsliv är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för den studerandes etablering på arbetsmarknaden. Inom YH-utbildningarna finns former och incitament för samverkan i systemet, dock är det viktigt att dessa ständigt utvecklas. När det kommer till kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och högskoleutbildningar behöver mekanismerna som stärker incitamenten för interaktion med arbetslivet öka. Svenskt Näringsliv är av den uppfattningen att genomförandet av dessa konkreta åtgärder skulle leda till ett utbildningsystem för vuxna som bättre motsvarar de behov som uppstår på en modern och dynamisk arbetsmarknad. 4

6 2 Inledning 2.1 Syfte I Svenskt Näringslivs senaste rapport om företagens kompetensförsörjning Rekryteringsenkäten 2012 framgår att vart femte rekryteringsförsök som företagen gör miss lyckas. Nära 4 av 10 företag tvingas skjuta på en planerad expansion med hänsyn till deras svårigheter att rekrytera medarbetare. Den enskilt största förklaringen till företagens svå righeter att rekrytera är brist på personer med relevant yrkeserfarenhet, arbetslivserfarenhet och utbildningsbakgrund. Kraven har ökat på arbetsmarknadens omställningsförmåga. Kompetens utgör en allt viktigare del i denna förmåga. Ett näringsliv som ska klara att möta framtidens utmaningar, kunna växa och ge nya arbetstillfällen, måste i varje situation kunna finna rätt kompetens. Det ställer stora krav på utbildningssystemet. Näringslivets kompetensförsörjning har blivit en alltmer strategisk fråga, inte bara för näringslivet utan för hela samhället. Den enskildes möjligheter att skaffa rätt kompetens och att upprätthålla sin kompetens är avgörande för den svenska ekonomins tillväxtmöj lig heter. Yrkesutbildningen har under senare år i allt högre grad kommit i fokus i den svenska utbildningsdiskussionen. En rad statliga initiativ har tagits. Inte minst den eftergymnasiala yrkesutbildningen har fått mer robusta former och möjlighet att utvecklas. Den reformering av gymna sie skolan som genomfördes hösten 2010 har inne burit att den grundläggande yrkesut bild ningen förnyats. En yrkesexamen har införts och ut rym met för yrkesämnen i yrkesprogrammen har blivit något större. Yrkesprogrammens struktur och innehåll har uppdaterats i samverkan med branscherna. Lärlingsutbildning har tillkommit som ett alternativ. Sedan 2009 pågår regeringens satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbild ning (yrkesvux). Kärnan i satsningen består av ett riktat statsbidrag till kommu ner som anordnar yrkesvux med kronor per helårsplats. Satsningen kom mer att pågå under 2012 för att sedan fasas ut. Dock har regeringen i och med budgetpropositionen hösten 2012 förlängt satsningen med ytterligare tre år. Ett statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna infördes För varje vuxen lärling kan en kommun få högst kronor i bidrag under en tolvmånaders period. Den eftergymnasiala yrkesutbildningen utvecklades 2009 genom tillkomsten av yrkes högskolan och en ny myndighet med ansvar för utvecklingen av den efter gymnasiala yrkesutbildningen i Sverige, Myndigheten för yrkeshögskolan. Den nya myndigheten har fått betydligt större resurser än vad dess föregångare, Myn dig heten för kvalificerad yrkesutbildning, förfogade över. Yrkesutbildning genomförs, förutom av det offentliga utbildningsväsendet i gymnasie - skolan, komvux och yrkeshögskolan, även i folkhögskolor och av Arbets förmedlingen som arbetsmarknadsutbildningar. Yrkesutbildning som kräver akademisk utbildning 5

7 genomförs i högskolan. Yrkesutbildning kan även ske av privata anordnare med eller utan statligt stöd. Alla dessa utbildningar skiljer sig åt vad gäller tillträdeskrav, ålderskrav, studieavgifter och försörjningsmöjligheter för de som går utbildningarna samt finansieringsmöjlig heter för anordnarna. Svenskt Näringsliv har funnit tiden mogen att ställa sig frågan om Sverige har ett system för eftergymnasial yrkesutbildning som är tillräckligt flexibelt för att möta näringslivets behov av kompetens. 2.2 Läget i dag Alltför många unga saknar idag ett jobb. Det är en tragedi både för den enskilde och för samhället. Samtidigt saknar näringslivet rätt kompetens för att utvecklas. Företag vittnar om utebliven tillväxt på grund av att nyckelkompetenser inte finns att tillgå. Detta gäller såväl inom den inhemska tjänste- och servicesektorn som för de svenska exportföretagen. Tillgången på rätt kompetens är många företags största utmaning. Och vi vet att om ett företags produktion förläggs till andra länder riskerar företagens övriga delar att följa efter. För att företagen fortsatt ska satsa på investeringar och forskning måste vi klara kompetensförsörjningen till produktionen och till infrastrukturen av tjänster som kompletterar dessa företag. En rad reformer har gjorts för att stärka det svenska utbildningssystemet och höja kvaliteten. En ny gymnasieskola och en ny Yrkeshögskola är reformer som vi i näringslivet har efterfrågat och dessa reformer har alla möjligheter att bli bra. Men tyvärr ser vi samtidigt att våra unga i allt högre utsträckning skjuter upp sina yrkesval. De följer en global trend att vilja välja breda utbildningar för att allt senare bestämma vilket yrke som bäst passar dem. Vi vet att en hel del av eleverna på gymnasieskolans högskoleförberedande program, trots intentionen, inte kommer läsa vidare på högskolan. Istället möter vi i branscherna många av dessa unga när de hör av sig till oss då de kommit på att de faktiskt skulle vilja utbilda sig till ett yrke. Men då blir det problem. För en elev som tagit examen från ett högskoleförberedande program har det i princip blivit omöjligt att utbilda sig till ett icke-akademiskt yrke. Samma sak gäller för unga som kommit på att de valt fel yrkesprogram. Det här är en olycklig utveckling. I Sverige brukar vi tala om hur viktigt det är att det alltid ska finnas en andra chans för de som valt fel utbildning på gymnasiet. Vi har varit överens om att återvändsgränder i gymnasiet inte är bra. Att gå från yrkesprogram till en akademisk karriär fungerar ofta alldeles utmärkt men att gå från ett högskoleförberedande program till en icke akademisk karriär är däremot i princip omöjligt. Så var det väl ändå inte tänkt? De senaste årens satsning på yrkesvux, dvs. yrkeskurser inom komvux, har börjat fungera och allt fler unga har hittat dessa utbildningar, vilket i sin tur har underlättat många företags rekrytering. Därför är det viktigt att den här utbildningsformen finns kvar även i framtiden. Utan yrkesvux är dörren till ett yrke stängd för elever från högskoleförberedande program. Näringslivet vill se yrkesvux som en egen reguljär utbildningsform och inte enbart en satsning under lågkonjunktur. Det måste gå att utbilda sig till svetsare, plattsättare, bagare, kock, VVS-montör eller automations- 6

8 tekniker även när ekonomin går bra och även för personer som inte står långt från arbetsmarknaden. Utan rätt kompetens riskerar de nämligen snart att hamna i arbetslöshetsstatistiken. Den nya Yrkeshögskolan med icke akademisk utbildning till ett yrke har visat sig fungera väl. Drygt 8 av 10 får jobb efter avslutad utbildning. Problemet är att utbildningsformen, trots sina goda resultat, inte är prioriterad av regeringen. Idag beviljas endast en fjärdedel av ansökningarna om att starta utbildning, trots att dubbelt så många ansökningar hade kunnat beviljas om det fanns resurser. Våra företag är väldigt tydliga med att det behövs en större satsning på fler platser inom Yrkeshögskolan för att näringslivet ska kunna rekrytera rätt kompetens och utvecklas i Sverige. Arbetslösheten bland unga och andra grupper som står långt från arbetsmarknaden är hög och yrkesutbildning är en viktig pusselbit för att komma till rätta med problemen. I denna rapport har vi försökt skapa oss en överblick över yrkesutbildningssystemet för vuxna i Sverige för få insikt om vilka utbildningsvägar som är möjliga in i våra branscher. 2.3 Avgränsning och innehåll Denna rapport inleds med en bakgrundsbeskrivning som redogör för viktiga begrepp samt för yrkesutbildningens utveckling i Sverige. Därefter följer en överblick av den grundläggande yrkesutbildningen inom det offentliga skolväsendet, samt de utbildningar som återfinns utanför det offentliga skolväsendet. Rapporten har även ett kapitel som sätter den svenska yrkesutbildningen i ett internationellt perspektiv, där vi har gjort jämförelser med länder som Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Rapporten innehåller även löpande de slutsatser vi kommit fram till under arbetet med rapporten. Vissa frågor är närliggande rapportens tema såsom validering, entreprenörskap inom yrkesutbildningen samt studiefinansiering. Dessa frågor har fått ett eget kapitel, men vi har i denna rapport inte gjort någon djupare analys av dessa frågor. 7

9 3 Bakgrund 3.1 Framtidens kompetensbehov Fler och fler krav har med tiden ställts på de kunskaper, förmågor och kompetenser som en yrkesutbildning ska bidra till att utveckla. Av en yrkesutbildning krävdes förr att eleven skulle få tillräckliga yrkeskunskaper för att kunna utöva yrket på en fackmässigt godkänd nivå och att eleven skulle introduceras i yrkeskulturen och ha börjat utveckla en yrkes identitet. I dag ställs krav på en mängd kompetenser: spetskompetens (specia list), förmåga att lära nytt (generalist), kundorientering, samarbetsförmåga, förmåga att kommunicera och arbeta självständigt (social kompetens), problemlös nings förmåga (ana lytisk kompetens), förmåga att tänka nytt, att utveckla och att ta ansvar (entre pre nöriell kompetens). Baskompetens Ledarskap Social kompetens Interkulturell kompetens Analytisk kompetens Entreprenörskap Källa: Svenskt Näringslivs rapport, Företagens kompetensbehov en utmaning för Sverige från Att skapa en yrkesutbildning som klarar av att utveckla sådana komplexa kunskaper och för mågor på en arbetsmarknad under ständig förändring är en utmaning för samtliga berör da parter Ansvar En första utvecklingslinje har varit hur stort ansvar arbetslivet ska ta och hur stort an svar det allmänna ska ha. Yrkesutbildningen har under lång tid varit ett delat ansvar mellan arbetslivet, det offent liga skolväsendet och högskolan, men ansvaret har över tid fördelats på olika sätt. Under 1900-talet försköts ansvaret för den grundläggande yrkesutbildningen från att i huvud sak varit ett ansvar för näringslivet till att huvudsak ligen vara ett ansvar för sko lan. Under det senaste decenniet har trenden i diskussionen gått i motsatt rikt - ning. Dis kussionen har främst inneburit en förändrad attityd till näringslivets deltagande i yrkes ut bildning, såväl inom sko lan och högskolan som inom näringslivet. Några föränd ringar i det formella ansvaret har inte ägt rum. Den fråga som allt mer 8

10 kommit i förgrun den är hur arbetslivet i större utsträckning kan invol veras i yrkesutbildning på alla nivå er för att stärka relevansen (kvaliteten) i utbild ningarna samt över ensstämmel sen med arbets livets behov (matchningen) Finansiering En andra utvecklingslinje har varit vem som ska ansvara för yrkesutbildningens finan sie ring. Under den tid som näringslivet ansvarade för i stort sett all yrkesutbildning på grund läggande nivå finansierades den även av näringslivet. När ansvaret övertogs av det offentliga finansierades utbildningen via skatter. Den yrkesutbild ning som finansierades av staten var under tidigare sekler endast den högre yrkesutbildningen som gällde kyrkans och den statliga sfärens behov av välutbildad arbetskraft såsom t.ex. präster, läkare, jurister och lärare. I takt med att nä rings livets efter frågan på akade misk kompetens ökade under 1900-talets gång så har även universiteten förutom inom de klassiska områdena teologi, medicin och juridik i allt stör re ut sträck ning erbjudit yrkesinrik tade utbildningar som tillgodoser den privata sektorns be hov av t.ex. ingenjörer, ekonomer, kemister etc. Statens ökade åtagan de för yrkes ut bildning på högre nivå innebar att även statens kostnader för den samlade yrkesut bild ningen successivt ökade. Arbetslivet har dock kommit att med verka i utbildningar på olika nivåer, t.ex. genom att er bjuda möjligheter till arbets plats förlagt lärande i gymnasieskolan och att ta emot hög sko le studerande för olika former av praktik under utbildningstiden Nivå En tredje utvecklingslinje har gällt frågan om på vilka nivåer yrkesutbildning behöver finnas års högskolereform innebar att all eftergymnasial yrkesutbildning skulle vara högskole utbildning. Någon mellannivå skulle inte finnas. Tjugo år efter den stora högskolereformen stod det emellertid klart att arbetslivets ut veck ling medfört ett ökat behov av eftergymnasial men icke-akademisk yrkesutbild ning ( post-secondary, non-tertiary ). En försöks verksamhet med kvalificerad yrkesutbild ning inleddes Syftet med KY-utbildningarna var, enligt propositionen, att tillgodose arbetslivets behov av kompetens för en modernt organi serad produktion av varor och tjänster. Utbildningen skulle förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. En tredjedel av utbildningstiden skulle bestå av s.k. lärande i arbets livet (LIA). KY-utbildningarna ledde därmed till en kraftig utökning av näringslivets åtagande och bidragande till den samlade kostnaden för yrkesutbildning. Reformen motiverades med att olika faktorer drivit på förändringen av produktionen av varor och tjänster, framför allt informationstekniken, utvecklingen mot allt kunskaps intensivare pro duktion och förändringar i arbetets organisation. Förändringarna medför de, enligt proposi tio nen Kvalificerad yrkesutbildning 1, ökade krav på medarbetarnas för ändringsbenägenhet, kvalitets medvetande och förmåga att se helheter och processer. Kunska per i matematik och naturvetenskapliga ämnen, kunska per om datorteknik och användningen av dessa kunskaper på den egna arbetsplatsen, kunskaper i ekonomi och vana vid ekonomiskt tänkande samt samhälls- och kultur kunskap tycktes också krävas i ökande utsträck ning. 1 Prop. 1995/96:145 9

11 Kraven på medarbetarnas sociala och personliga kompetens ökade. Förmågan att tala, läsa, skriva och använda information på svenska, liksom på främmande språk, sågs som nyckel kom petenser. Propositionen hänvisade vidare till att många undersökningar upp gav förmågan till problemlösning, kritiskt och kreativt tänkande samt förmågan att sätta sig in i nya situa tio ner och problem, liksom förmågan att förhandla och att arbeta i lag, som centrala kompe ten ser i framtidens arbetsliv. Yrkeshögskolan Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning permanentades och blev en re gul jär utbildningsform Nästa steg i utvecklingen av ny eftergymnasial nivå för yrkesutbild ning togs med riksdagens beslut om propositionen Yrkeshögskolan 2. Be slutet innebar att en yrkes högskola inrättades. Som en följd av beslutet övergick den 1 juli 2009 ansvaret för den efter gymnasiala, icke-akademiska yrkesutbild ningen från Myn digheten för kvalificerad yrkesut bild ning till Myndigheten för yrkes högskolan och de utbildningar som beslutades av den nya myn digheten kallades yrkeshög skoleutbild nin gar. De äldre KY-utbild ningar, som på gick enligt beslut från den tidi gare myndigheten, överfördes till den nya myn dig heten. Dessa utbild ningar kommer nu suc cessivt att fasas ut och ersättas av nya YH-utbild ningar. Ett stort antal tidigare KY-utbildningar omvandla des redan under 2009 och 2010 till YH-utbildningar, efter för nyad prövning från Myn dig heten för yrkesskolan i en lig het med det nya regelverket för yrkes högskolan. Inrättandet av yrkeshögskolan innebär ett erkännande av att den gymnasiala och den högre yrkesutbildningen behöver kompletteras med utbildningar som ligger på eftergym nasial men icke-akademisk nivå, och som har en stark anknytning till arbetslivets kompetensbehov. Arbetsmarknadsutbildning Vid sidan om utbildningssystemet har staten också erbjudit s.k. arbetsmarknadsutbildning. Utmärkande för utbildningar inom det formella utbildningssystemet är att det är individen själv som avgör vilken utbildning han eller hon vill genomgå och att det finns transparenta antagnings- och urvalskriterier. Kännetecknande för arbetsmarknadsutbildning är att de utbildningar som erbjuds ska vara s.k. bristyrken och att de som får möjlighet att delta i utbildningen har anvisats via en arbetsförmedling, dvs. är arbetslösa. En ytterligare olikhet är att del ta gare i utbildning får stöd från staten för sitt uppehälle, antingen genom studiebidrag (gymnasieskolan) eller studiemedel (eftergymnasial utbildning). Deltagare i arbetsmarknadsutbildning får aktivitetsstöd. Arbetsmarknadsutbildningarnas omfattning har varierat starkt över tid. Under 2011 del tog drygt i arbetsmarknadsutbildning 3. Utbildningarna är vanligen upp till 20 veckor långa. Det har i Sverige under lång tid funnits en skarp gränsdragning mellan arbetsmarknads utbildning och utbildning som bedrivs inom utbildningsväsendet. Syftet med gränsdrag ningen har varit att tydliggöra var det långsiktiga ansvaret för kompetensförsörjning lig ger. De respektive utbildningarna belastar också olika departementsbudgetar. 2 Prop. 2008/09:68 3 Arbetsförmedlingens årsredovisning

12 3.2 Faktorer som påverkar näringslivets kompetensbehov Det är alltid svårt att sia om framtidens kompetensbehov. Kopplingen mellan näringslivets struktur och kompetensbehovet är grundläggande. Många faktorer har betydelse för näringslivets utveckling, bland andra: den globala ekonomins utveckling tillväxten i den svenska ekonomin och den privata köpkraftens utveckling den offentliga konsumtionens utveckling förändringar i konsumenternas efterfrågan av varor och tjänster samhällets och näringslivets satsningar på forskning och utveckling den tekniska utvecklingstakten och FoU styrkan i näringslivets innovationskraft Sveriges strategi för att långsiktigt klara en hållbar ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och de välfärdspolitiska målsättningarna har under lång tid varit att satsa på kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster. Medarbetarnas kompetens har blivit en nyckelfråga inom allt fler branscher De små och medelstora företagen Sveriges näringsliv utgörs i stor utsträckning av små och medelstora företag. Det är i gruppen företag med upp till 49 anställda som den snabbaste ökningen av sysselsättningen skett under de senaste tjugo åren 4. Denna grupp av företag utgör därmed en allt vikti gare del av den svenska ekonomin, inte minst sett till antalet anställda. Ett fortsatt fram gångs rikt ny- och småföretagande, inte minst inom tjänste sektorn, har en avgörande be ty delse för framtidens tillväxt och välstånd. Flertalet branscher såsom tjänsteproduktion, trans port, elinstalla tion, maskinentreprenad, motor, plåtslageri, skog och lantbruk, mekanisk verkstad, han del, bygg och VVS består av företag som i genomsnitt har högst 28 personer an ställ da. Eftersom sysselsättningen ökar snabbast inom dessa branscher är det viktigt att de har en fungerande kompetensförsörjning Nya kompetenskrav Den snabba utvecklingen på arbetsmarknaden ställer nya krav på framtidens medarbetare. Denna utveckling förväntas fortsätta och borde i större utsträckning påverka innehållet i yrkesutbildningarna. Förutom fördjupade kunskaper inom för yrket viktiga områden blir det allt mer efterfrågat med tvärvetenskapliga kompetensprofiler. Enligt Tek nikföretagen är grundskole- och gymnasieutbildningar som ger goda kunskaper i mate ma tik, naturvetenskap och teknik tillsammans med attraktiva ingenjörsutbildningar av görande för att täcka de fram tida kompetensbehoven. 5 Efterfrågade kompe tens profiler i tjänsteverksamheter är många gånger tvärveten skapli ga till sin karaktär 6. Där kombi neras teknik med ekonomi, design, kreativitet, innovations kraft och social kompetens. Idag efterfrågas problemlösare och initiativtagare, där arbetsuppgifterna blir allt mer analytiska och interaktiva. Sveriges utbildningssystem måste bättre anpassas till de nya kom pe tens behov som tjänstesamhället skapar, samti digt som även de varuproducerande delarna av näringslivet även i framtiden måste kun na rekrytera rätt medarbe tare och konkurrera på den internationella arenan. 4 Konkurrensbrister hotar tillväxten. Företagarna Kreativitet för konkurrenskraft. Näringspolitiskt program. Teknikföretagen Kompetenser för handlingskraft Almega

13 3.2.3 Yrken, yrkesroller, kvalifikationer och kompetens Det förekommer i dag ett antal begrepp för att beskriva vilka kunskaper som krävs för att utföra ett arbete. Yrke Ett yrke kännetecknas i varierande grad av att det har en definierad kunskapsbas vanligen förekommer särskilda utbildningskrav kan finnas reglering för tillträde och utövande är känt av omgivningen har en viss varaktighet har ett yrkesspråk, en utvecklad yrkesidentitet och en yrkesetik. Att ha ett yrke är inte detsamma som att ha ett arbete. Att ha ett arbete, ett jobb, är att ha en anställ ning där man utför vissa arbetsuppgifter som tillför värde för företaget och dess kunder och där man får en ersättning, en lön, för sitt arbete. Även en egen före taga re har ett arbete i sin egen firma. Ett yrke kräver att man har utbil dat sig eller gått i lära. För att kunna tala om ett yrke krävs med andra ord ett kunnande på en viss kvalifi kationsnivå, viket skiljer yrkesutövandet från att utföra en arbetsuppgift vilken som helst. I Sverige är de flesta yrken fria i den meningen att tillträde och utövande inte är statligt reglerade. Det är dock vanligt att arbetsgivare och fackliga organisationer inom en bransch kommit överens om att ställa krav på yrkesbevis, certifikat m.m. för att få utöva ett yrke eller utföra en viss arbetsuppgift inom yrket. Partssammansatta branschorgani sa tioner ansvarar ofta för själva utbildandet och för utfärdandet av kompetensbevis. Det är dock i hög grad ar bets givaren som själv bestämmer vilka kvalifikationer en anställd ska ha och om den arbetssökande har dessa eller inte. Utvecklingen i Sverige skiljer sig härvidlag från hur det förhåller sig på kontinenten. I flertalet län der där är arbetsmarknaden inte fri på samma sätt som i Sverige. I Tyskland t.ex. finns en omfattande reglering av vad som krävs för att en person ska få utöva ett visst yrke och vem som får starta ett företag inom en viss bransch är också strikt reglerat. Liknande reglering i Sverige finns endast när det gäller vissa akademiska yrken, t.ex. läkare, psykolog och lärare. Skillnaden i synsätt när det gäller regleringar av yrken mellan de olika länderna i EU skapar främst problem för individer och företag från Sverige som vill verka i andra länder. Det är inte önskvärt att öka den offentliga regleringen av yrken i Sverige, men det bör utvecklas möjligheter att få en kvalifikation från en icke formell utbildning erkänd gentemot det nationella ramverket för kvalifikationer (NQF). På så sätt bör de svenska företagen och personer utbildade i Sverige kunna konkurrera om arbetstillfällen i andra europeiska länder, även där det finns krav på reglerad yrkeskompetens. Ett arbete pågår, på uppdrag av regeringen, för att göra det möjligt att erkänna kvalifikationer förvärvade i icke formella utbildningar gentemot NQF. 12

14 Yrkesroll En yrkesroll kan delvis ses som de förväntningar och normer omgivningen har på ett yrke. En yrkesroll handlar då om vad en företrädare för ett yrke förväntas kunna göra eller utföra, vilka uppgifter som vederbörande har eller tar på sig, vilka värderingar denne uttrycker i sitt arbete eller grundar sitt arbete på, samt hur denne ska uppträda och för hål la sig i olika situationer. Men en yrkesroll kan även förstås som en särskild funktion eller en utvidgning av visst yrke. Innehavaren av yrkesrollen ansvarar då för en särskild funktion inom ett verksamhetsområde som det ofta inte krävs en specifik utbildning för. Arbetsuppgifter na är istället sådana att det krävs personliga förmågor av olika slag för att uppnå fram gång. Begreppet yrkesroll förekommer ofta inom tjänsteoch service sektorn, medan begreppet yrke oftare används för arbeten kopplade till industri samhället eller till den akademiska sfären. Kvalifikation Kvalifikation utgår från vilka krav arbetet ställer på individens kompetens. En kvalifi ka tion kan sägas vara den kompetens som objektivt krävs på grund av arbetsuppgifter nas karaktär, och som efterfrågas av arbetsgivaren. Ett dilemma inom framförallt yrkeshögskolans område, men också förekommande inom högskolan är att det finns många olika varianter av utbildningar för vissa yrken eller yrkesroller. Det finns anledning att se över hur utbildningar ska definieras. Idag skapas innehållet i en utbildning oftast av utbildningsanordnare i viss samverkan med företrädare för arbetslivet. Till följd av detta uppstår onödiga olikheter mellan utbildningar som egentligen leder till samma yrke/yrkesroll. För vissa kvalifikationer skulle det vara mer effektivt om arbetslivet kunde tydliggöra grundläggande kvalifikationskrav. Dessa krav skulle sedan kunna ligga till grund för genomförandet av utbildningar. Kompetens Ordet kompetens kommer från det latinska ordet competentia som betyder överens stäm melse och att sammanfalla. Kompetens är alltså en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Kompetens är kontex tuellt, dvs. man har en potentiell handlingsförmåga i relation till en viss uppgift i en viss situation eller ett visst sammanhang. Kompetens är sammansatt av flera olika faktorer med många alternativa definitioner. En definition som använts flitigt inom Svenskt Näringsliv är hämtad från en standard för kompetensförsörjning där kompetens definieras som bestående av kunskap, färdig het, förmåga och vilja. 13

15 4 En överblick över den grundläggande yrkesutbildningen inom det offentliga skolväsendet 4.1 Gymnasial yrkesutbildning Gymnasieskolan regleras främst genom skollagen (2010:800) och gymnasieförordningen (2010:2039). Gymnasieskolan är enligt 15 kap. 5 öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år (i vissa fall 21 år). För behörighet krävs, enligt 16 kap. 30 skollagen, godkända betyg från grundskolan i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. Gymnasieskolan ska dimensioneras så att alla som är behöriga att studera i skolformen också har möjlighet att få en studieplats. Det innebär i praktiken att alla som lämnar grundskolan ett visst år ska beredas plats i gymnasieskolan. Variationer i totalvolymen beror därför huvudsakligen på fluktuationer mellan de olika årskullarnas storlek. Läsåret 2011/12 går, enligt Skolverket, totalt elever i gymnasieskolan. Det är en minskning med elever jämfört med läsåret 2010/2011. Hösten 2011 började elever ett program i den reformerade gymnasieskolan. Drygt hälften (51 pro cent) av de eleverna, som alltså går första året, går på högskoleförberedande program. En tredjedel (31 procent) går på yrkesprogram och knappt en femtedel (18 procent) går på något av de fem introduktionsprogrammen. Jämfört med läsåret 2010/2011 är det mellan 6,2 och 7,6 procentenheter färre som läser ett yrkesprogram, och mellan 4,7 och 6,1 procentenheter fler som läser högskoleförberedande program. En enskild studerande i gymnasieskolan har rätt till s.k. studiehjälp (förlängt barnbidrag). Studiehjälpen består av tre olika bidrag. Studiebidraget är generellt och utbe talas med samma belopp för alla (1 050 kr per månad). För extra tillägg (285, 570 eller 855 kr per månad) och inackorderingstillägg (mellan kr per månad) krävs en individuell prövning. Bidragen administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studerande i gymnasieskolan har inte rätt till studiemedel. Det finns dock ett undan tag från denna regel som gäller för elever som studerar i gymnasieskolan från och med hösten det år de fyller 20 år. Utbildningen i gymnasieskolan är kostnadsfri för den studerande. Kommunerna ansva rar för utbildningskostnaderna i gymnasieskolan. Staten ger ett bidrag till kommunerna inom ramen för det generella statsbidragssystemet. De fristående skolorna får ersättning för sina elever från kommunerna i enlighet med bestämmelser som anges i 16 kap. skol lagen (2010:800). 14

16 Den genomsnittliga nettokostnaden per elev i riket uppgick till drygt kr stod gymnasieskolan för åtta procent (omkring 40 miljarder kr) av kommuner nas kostnader för verksamheten (500 miljarder kr) 8. Samma år stod det generella statsbidraget till kommunerna för 15 procent av kommunernas intäkter, dvs. nästan 78 miljarder kronor av de totala intäkterna om 517 miljarder kr. Statens bidrag till gymnasie skolans kostnader är omkring 6 miljarder kr, vilket motsvarar 15 procent av den totala kostnaden. Gymnasial utbildning får enligt skollagen anordnas av kommuner, landsting och enskild fysisk eller juridisk person. Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning är 67,9 procent. 9 Endast ca två tredjedelar av alla som slutar gymnasieskolan har alltså ett arbete eller studerar två år efter gymnasieskolan. Resultaten varierar dess utom starkt mellan kommunerna: som högst 82 procent, som lägst 43,2 procent. Endast 76 procent av eleverna fullföljer utbildningen i gymnasieskolan inom fyra år. 4.2 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Kommunal vuxenutbildning regleras genom skollagen (2010:800) och förordningen (2011:1108) om kommunal vuxenutbildning. För yrkesvux finns förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning m.m. Det finns även en förordning (2010:2016) om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. En vuxen är, enligt 20. kap skollagen, behörig att delta i utbildning på gymna sial nivå inom kommunal vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1) är bosatt i landet, 2) saknar sådana kun ska per som utbildningen syftar till att ge, 3) har förutsättningar att tillgodogöra sig ut bild ningen, och 4) i övrigt uppfyller föreskrivna villkor. Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men som har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor. En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå och som har en exa men från ett yrkesprogram i gymnasieskolan, men inte uppnått grundläggande behörig het till högskolestudier, har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå en sådan behörighet. Den som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än sin hemkommun eller ett landsting om utbildningen finns där och inte erbjuds av hemkommunen. 7 Kostnaderna varierar mellan cirka och kronor per elev. Merparten av kommunerna, drygt två tredjedelar, har en genomsnittlig nettokostnad i intervallet kronor till kronor per elev (Källa: Öppna jämförelser). Gymnasieskola 2011, Sveriges kommuner och landsting) 8 Sveriges kommuner och landsting. Hemsidan våren (http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ ekonomi/sektorn_i_ siffror). 9 Öppna jämförelser. Gymnasieskola Sveriges kommuner och landsting

17 Enligt 3 kap 7 komvuxförordningen (2011:1108) ska ett urval göras om samtliga be hö riga sökande till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning. Vid detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort tidigare utbildning och som 1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan, 2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller 3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval. Sammantaget fanns det kursdeltagare i gymnasial komvux under Varje elev deltog i genomsnitt i fyra kurser 10. I denna summa ingår även elever inom ramen för den statliga yrkesvux-satsningen som inleddes 2009 och kommer att pågå till För 2013 finns medel motsvarande ca årsplatser i yrkesvux avsatta, och för 2014 för platser. 11 En studerande i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har rätt till studiemedel. Studier i komvux kan även bedrivas på distans eller på deltid, vilket möjliggör försörj ning genom arbete under studietiden. Studiemedel administreras av CSN och består av två delar, bidrag och lån. Bidraget utgår med kr och lånedelen med kr, totalt per fyra veckor. Tillläggsbidrag- och lån kan utgå. Det finns även en möjlighet att få ett särskilt merkostnadslån. Om en studerande i komvux går vidare till studier i högskolan kan delar av studielånet komma att skrivas av (studiestödslagen 4 kap 22 ). För att öka möjligheten för unga arbetslösa att slutföra sina avbrutna studier på grund läggande eller gymnasial nivå har riksdagen beslutat om ett högre bidragsbelopp i stu diemedlen för unga. Det högre bidraget utbetalas tidigast från och med andra kalender halvåret det år personen fyller 20 till och med det kalenderår denne fyller 24. För att få det högre bidraget krävs bl.a. att den studerande är arbetslös och inskriven i jobbgarantin för unga eller i jobb- och utvecklingsgarantin i anslutning till studiernas början saknar slutbetyg från en svensk grundskola eller saknar slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan (eller en motsvarande utländsk utbildning) påbörjar sina studier under 2011 eller var den totala kostnaden för komvux 3,8 miljarder kronor. Kommunerna ansvarar för huvuddelen av utbildningskostnaderna i kommunal vuxenutbildning. Statens bidrag har varierat under åren. I dag lämnar staten 1,2 miljarder kronor bidrag till kommunal vuxenutbildning inom ramen för det kommunala utjämningssystemet. Gymnasial komvux får enligt skollagen endast anordnas av kommuner och landsting. En kommun kan dock lägga ut en utbildning på entreprenad (23 kap. 2 skollagen). 10 Lägesbedömning Del 1 Beskrivande data. Skolverket Prop 2012/13:1 16

18 Under 2010 avslutade drygt 73 procent av deltagarna i kommunal vuxenutbildning de kurser de påbörjat. Den genomsnittliga betygsfördelningen var: Icke godkänt 13 procent, Godkänt 38 procent, Väl godkänt 30 procent och Mycket väl godkänt 19 procent. Någon statistik om övergång till arbetsmarknaden är inte tillgänglig. 4.3 Lärlingsutbildning för vuxna Regeringen har även inrättat ett statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. Förordningen om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna gäller tills vidare. Lärlingsutbild ning för vuxna ska syfta till att ge: 1. en grundläggande yrkesutbildning, 2. ökad arbetslivserfarenhet, och 3. en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få kunskaper inom yrkesområdet. För att lärlingsutbildningen ska kunna få statsbidrag krävs att den omfattar minst 20 veckor och som mest 2 år, och att den övervägande genomförs på en arbetsplats. För att kommunen ska få statsbidrag krävs att lärlingsutbildningen: 1. planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företag, organisationer eller andra sammanslutningar som är verksamma inom de branscher som utbildningen är avsedd för, 2. vid behov anordnas på deltid, och 3. kan kombineras med övrig utbildning inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Vidare ska kommunen: 1. kunna visa på ett behov av utbildningen, 2. erbjuda en möjlighet till strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av en elevs tidigare förvärvade kunskaper och kompetens, och 3. erbjuda studie- och yrkesvägledning samt vid planeringen och genomförandet av utbild ningen ta till vara elevens tidigare förvärvade kunskaper och kompetens. Enligt 3 kap 7 förordningen om kommunal vuxenutbildning ska om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning ett urval göras. Vid detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort tidigare utbildning och som 1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan, 2. behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller 3. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval 17

19 5 Yrkeshögskolan Yrkeshögskolan regleras genom lagen (2009:128) yrkeshögskolan och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan är dessutom ansvarig för kompletterande utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. Enligt 3 kap. förordningen om yrkeshögskolan är den behörig att antas till utbildningen som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasie skolan och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng, 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Från den första januari 2013 kommer punkt 1 ovan att få följande lydelse: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. Samtidigt kommer punkten 2 att utgå. För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i punkterna 1 och 2 ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper, 2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högst 20 procent av de studerande får antas till en utbildning trots vad som ovan angi vits om den sökande bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet behöriga sökande får ett ur val göras. Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildnin gen. Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. 18

20 Under 2011 pågick YH- och KY-utbildningar och drygt studerande deltog i utbildningarna. De största utbildningsområdena var ekonomi, administration och för säljning (28 procent av de studerande), teknik och tillverkning (18 procent) samt hälso- och sjukvård samt socialt arbete (11 procent). Inom kompletterande utbildningar, som inte ingår i yrkeshögskolan men som administ reras av Myndigheten för yrkeshögskolan, genomförs ca 100 utbildningar. Antalet studerande är närmare Det nuvarande regelverket för de kompletterande utbildningarna kommer att förändras under 2012 efter beslut av regeringen. En stor del av dem kommer i framtiden troligen att åter finnas i yrkeshögskolan. Statens stöd till vissa kulturarvsinriktade utbildningar som be döms inte kunna ingå i yrkeshögskolan men som betingar ett högt nationellt värde, kommer sannolikt att lämnas i enlighet med en ny förordning. Utbildning i komvux är studiemedelsberättigande. En studerande i yrkeshögskolan kan om studierna bedriva på deltid eller distans finansiera sitt uppehälle under studietiden genom eget arbete utbetalade Myndigheten för yrkeshögskolan kronor i statsbidrag till YH- och KY-utbildningar. För kompletterande utbildningar betalades kro nor ut i statsbidrag. (Kostnaden för yrkeshögskolan motsvarar därmed nästan anslaget för grundutbildning vid Lunds universitet, vilket samma år var kronor.) Utbildning inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Antalet utbildnings anordnare uppgick 2011 till totalt 241. Av dessa var 122 privata huvudmän (51 pro cent), 109 kommuner (45 procent), 8 landsting (3 procent) samt 2 statliga (1 procent). Inom kompletterande utbildningar finns ytterligare 50 anordnare, samtliga är privata. Enligt en enkätundersökning som myndigheten genomfört i samverkan med SCB har ca 86 procent sysselsättning ett år efter avslutad YH-utbildning Anslagsutvecklingen Myndigheten för yrkeshögskolans anslag för statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning under 2012 är drygt 1,6 miljarder kr ( tkr) 13. Anslaget får belastas med utgifter för statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning, komplet te ran de utbildningar och kvarvarande KY-utbildningar. Anslagsposten får även belastas med bi drag för lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken för de utbildningar som om fat tas av övergångsbestämmelserna till förordningen om yrkeshögskolan. An slags posten får vidare belastas med utgifter för personskadeförsäkring och ansvars för säkring inom yrkes hög skolan och kvalificerad yrkesutbildning. Högst kro nor får användas för att främja inflytandet för studerande i utbildningar inom myndig hetens ansvarsområde. 12 Myndigheten för yrkeshögskolan. Årsredovisning Anslagsutvecklingen har sett på följande sätt: tkr (2009), tkr (2010), tkr (2011) och tkr (2012). Anslaget för 2009 är en summering av två myndigheters anslag. Myn dig hetens för kvalificerad yrkesutbildning anslag för första halvåret var tkr och Myndighetens för yrkeshögskolan anslag för andra halvåret var tkr. 19

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Gymnasieutbildning för ungdomar utan gymnasieexamen och urval vid konkurrens om platser inom komvux

Gymnasieutbildning för ungdomar utan gymnasieexamen och urval vid konkurrens om platser inom komvux KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Björn Bylund 2014-03-13 UAN-2014-0090 Eva Hellstrand Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Gymnasieutbildning för ungdomar utan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021.

Utbildningar inom yrkeshögskolan. Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2015 2021. Myndigheten för yrkeshögskolan Västerås 2015-04-24 Dnr: MYH 2015/910 ISBN 978-91-87073-32-8 YH1000, v1.4, 2013-03-05 MYNDIGHETEN

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Energirika utbildningar. Yrkeshögskolan

Energirika utbildningar. Yrkeshögskolan Energirika utbildningar Yrkeshögskolan i Margareta Ljungqvist avdelningschef Yh-myndigheten Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Detta skapar

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2013. YH- och KY-studerande som examinerades 2012

Studerandes sysselsättning 2013. YH- och KY-studerande som examinerades 2012 Studerandes sysselsättning 2013 YH- och KY-studerande som examinerades 2012 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732.

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732. Bilaga 1 2013-12-18 Till Rapport vuxenutbildningen i Eslöv Allmänt om Komvux i Sverige Verksamheten kommunal vuxenutbildning startade formellt i Sverige 1968. I mindre kommuner i regel som en rad kvällskurser

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete. yhmyndigheten.se

Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete. yhmyndigheten.se Myndigheten för yrkeshögskolans omvärldsbevakning och analysarbete Beviljad utbildningsvolym per kommun med avslut 2010 januari 2014 * Per 1 000 invånare 20-64 år Största värde är 7 511 (Totalt ca 57 900

Läs mer

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Årsrapport 2013 Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Diarienummer: YH 2013/346 Årsrapport 2013 Förord Den viktigaste slutsatsen att dra av

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Samverkan kring Yrkeshögskoleutbildningar i Norrbotten - Samverkansåret

Samverkan kring Yrkeshögskoleutbildningar i Norrbotten - Samverkansåret Minnesanteckningar 1 (6) Datum 2013-02-21 Samverkan kring Yrkeshögskoleutbildningar i Norrbotten - Samverkansåret Datum Plats 21 februari Vuxenutbildningen Luleå Deltagare: Annette Wisén, Myndigheten för

Läs mer

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Kompetensförsörjning och matchning

Kompetensförsörjning och matchning Kompetensförsörjning och matchning Arbetslivet behov, utbildningens innehåll och individens kompetens. Hur kan de europeiska verktygen vara ett stöd för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsystemet?

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor

Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor Minnesanteckningar Samverkansåret 1 (5) Datum 2012-15-21 Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh), svarar på frågor Kursiv text = frågor och kommentarer från deltagarna. Tove Cullhed inleder och hälsar alla

Läs mer

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21 Sverige och Europa behöver en annan riktning Magdalena Andersson 2014-05-21 FLER UNGA MED GYMNASIEEXAMEN Sverige och Europa behöver en annan riktning STEFAN LÖFVEN, GABRIEL WIKSTRÖM 10 AUGUSTI 2014 Magdalena

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1054 Utkom från trycket den 18 juli 2006 utfärdad den 21 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 att 7 kap. 5, 9

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser inom ett yrkesområde.

Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser inom ett yrkesområde. YH2000, v1.3, 2012-01-13 1 (9) Datum: 2013-04-11 ANSÖKNINGSOMGÅNG 2013 Dnr: YH 2013/602 Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser

Läs mer

Yrkeshögskola vad är det?

Yrkeshögskola vad är det? Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Observera att Skolverket endast tar emot ansökningar om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna via webben. Detta dokument är endast för er

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet Kompetens och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Svenskundervisning för invandrare (sfi) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område.

Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område. Niels Bohr, 1885 1962 Foto: Fredrik Funck / Pressens Bild Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning 352

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan examensarb sanordnare kvalificerad rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg LIA jobb lärande i arbete böcker entreprenö Kompetensbehovet inom transport och logistik försörjning studiemedel en kompetensbehovsöversyn

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux?

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux? ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Niemelä Tuomo Hellstrand Eva Datum 2015-04-13 Rev. 2015-05-12 Diarienummer AMN-2015-0158 Arbetsmarknadsnämnden Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26:

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Kommittédirektiv. En attraktiv gymnasieutbildning för alla. Dir. 2015:31. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En attraktiv gymnasieutbildning för alla. Dir. 2015:31. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En attraktiv gymnasieutbildning för alla Dir. 2015:31 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att alla

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne 2015

Vuxenutbildningen Sunne 2015 Vuxenutbildningen Sunne 2015 www.larcenter.sunne.se Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare SFI.. 7 Grundläggande

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Utbildningssystemet & studievägledning

Utbildningssystemet & studievägledning Utbildningssystemet & studievägledning - En del av Studieplaneringskursen Studie- och yrkesvägledare för Komvux-elever, Sandra Hahn sandra.hahn@folkuniversitetet.se 2013-09-04 Utbildningssystemet och studievägledning

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn!

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn! 080908 Till: Ansvariga för utbildningar inom Handel/Turism/Hotell o Restaurang inom gymnasieskolan samt motsvarande personer inom Vuxenutbildningen. Inbjudna: En skolledare och en lärare per ingående program

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2012:712 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer