Socialt hållbar utveckling

Transkript

1 GR (3) Sociala styrgruppen Socialt hållbar utveckling Bakgrund Förbundsstyrelsen antog den 16 maj 2006 mål- och strategidokument Uthållig tillväxt- mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur som grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Syftet är att lägga en stabil grund för det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva, bo och verka i, samt besöka. När det gäller utvecklingen i Göteborgsregionen så är visionen att den ska vara hållbar ur tre dimensioner miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Fokus i nyligen avslutade rådslag 4 har varit Strukturbild för Göteborgsregionen En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Nu pågår en politisk återkoppling till alla medlemskommuner och i denna återkoppling redovisas bl a att GRs sociala styrgrupp för närvarande bereder frågan om ett kommungemensamt arbete med en socialt hållbar utveckling. Den första rådslagsrundan, som inleddes i slutet av 2002, mynnade ut i att det fanns sex huvudområden att fördjupa diskussionen kring. En av dessa var social struktur. I den första rådslagsrundan uttryckte många kommuner en stark oro över de sociala klyftor och den geografiska polariseringen som finns inom Göteborgsregionen det riskerar att begränsa regionens utveckling. Negativa effekter av en sådan struktur togs också upp som t ex risk för ökad brottslighet, otrygghet och långvarig arbetslöshet. Ett kommungemensamt arbete med fokus på en socialt hållbar utveckling Arbetet med strategin för en uthållig regional tillväxt har väckt frågor om den sociala dimensionen. Frågan om ett gemensamt arbete kring en socialt hållbar utveckling har väckts från olika håll under rådslagen. Vad som bör ingå i ett sådant arbete är inte preciserat. Ett konkret uppdrag är ej heller formulerat. I sociala styrgruppens förslag till viljeinriktning för 2009 anges att det är viktigt att belysa den sociala dimensionen som stöd för arbetet med en långsiktig hållbar utveckling. Parallellt med beredningsarbetet kring en socialt hållbar utveckling planerar styrelsen att under våren 2009 arrangera ett antal seminarier som berör samarbetsområden, rollfördelning och ansvar mellan olika regionala och lokala aktörer i Göteborgsregionen. I detta arbete kommer bl a GR och välfärdsuppdraget att behandlas. Sociala styrgruppens beredningsarbete. Den 16 september 2008 inledde sociala styrgruppen sitt beredningsarbete för styrelsen. Sociala styrguppens inledande diskussion om en socialt hållbar utveckling har en betydligt bredare ansats än socialtjänst. 1

2 Beredningsarbetet syftar till att ringa in och föreslå vad ett framtida kommungemensamt arbete bör omfatta samt beskriva en struktur för arbetet som ger möjlighet till en nära dialog med medlemmarna. En dialog som också kan öppna för nya infallsvinklar. Syftet med dialogen är att identifiera frågor som inte stannar vid kommungränserna och de frågor som bedöms vara angelägna att driva gemensamt för regionens utveckling och där GR bedöms vara en bra plattform för det fortsatta arbetet de frågor av kommungemensam karaktär men där GR inte är den självklara plattformen de frågor som bäst främjas i den enskilda kommunen men där ett fördjupat erfarenhetsutbyte och/ eller forsknings- och utvecklingsarbetet är önskvärt Dialogen med medlemskommunerna förslås också i detta arbete ske via rådslag där förbundsstyrelsen möter samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar. Rådslagen syftar till att skapa en samsyn som kan ligga till grund för framtida överenskommelser om gemensamma ansvarsområden, insatser och erfarenhetsutbyten. Här bifogas en sammanfattning av sociala styrgruppens beredningsarbete den 16 september (bilaga). Här nedan ett koncentrat från denna: Styrgruppens enades om att för framtidens arbete använda sig av begreppet en socialt hållbar utveckling Begrepp/ benämningar ringades in som bör ingå i en vision för arbetet samt fem angelägna teman En diskussion om vad som är viktigt för att främja en socialt hållbar utveckling påbörjades. En tidplan för det fortsatta beredningsarbetet bestämdes. Sammanträdet den 23 oktober Den 23 oktober ges möjlighet för styrgruppen att skärskåda syftet med kommande arbete, komplettera underlaget från den 16 september samt ta ställning till föreslagen tidplan. En föredragning av sociala styrgruppens beredningsarbete föreslås till förbundsstyrelsens sammanträde den 15 december. Detta inför förbundsstyrelsens ställningstagande om fortsatt arbete med en socialt hållbar utveckling den 27 februari Det finns ett antal aktuella frågeställningar som bör närmas innan ett eventuellt arbete påbörjas t ex - Fokus på generella, förebyggande insatser och / eller selektiva, riktade insatser? Insatser i närtid eller på längre sikt? Hur identifierar vi de mellankommunala sambanden? - Fokus på traditionella områden som utbildning, bostad och arbete? Andra betydelsefulla skärningspunkter? På styrgruppens sammanträde kommer ett förslag till struktur att redovisas som sammanfattar: Bakgrund, syfte och mål. Struktur för form och innehåll en matris att utgå från i ett kommande rådslag om en socialt hållbar utveckling. Organisation, arbetsformer och redskap för hur arbetet framgent kan bedrivas. 2

3 Förslag till hur arbetet ska organiseras och ledas diskuteras efter att styrgruppen och förbundsstyrelsen tagit ställning till vilka områden som bör behandlas i kommande rådslag. Sociala styrgruppen föreslås besluta att fortsätta beredningsarbetet enligt presenterad inriktning och tidplan att innehållet i föredragningen för förbundsstyrelsen den 15 december stäms av vid sociala styrgruppens möte den 4 december Göteborg den 14 oktober 2008 Kerstin Elias Gustav Höjer 3

4 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Kerstin Elias Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen anteckningar från Thorskogs slott 16/ Introduktion Gustav Höjer inleder med en rekapitulation av uppdraget att fördjupa den sociala dimensionen. Som ett första steg genomfördes under mars-april en sonderingsrunda med kommundirektörerna för att undersöka hur medlemskommunerna politiskt formulerat sig kring utmaningen att säkerställa en socialt hållbar utveckling. Resultatet från denna sondering bekräftar intrycket från tidigare rådslagsrundor, att det finns ett intresse och en vilja att föra en regional dialog kring frågor som rör den sociala dimensionen i en hållbar utveckling. Syftet med dagens workshop är att ta nästa steg i en sådan process och börja bestämma fokus och innehåll för GRs arbete med en socialt hållbar utveckling. Avsikten är att under nästa år genomföra ett rådslag (någon form för regional dialog) kring dessa frågor. Kerstin Elias beskriver rådslagsprocessen.tidigare rådslagsrundor har handlat om vad som är viktigt att samverka kring (rådslag 1, 2002), hur vi kan samverka (rådslag 2, 2005), strategi- och måldokumentet Uthållig tillväxt (rådslag 3, 2006) och strukturbilden - en överenskommelse om att ta gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar (rådslag 4, 2008). Från dessa diskussioner kvarstår ett antal frågor relaterade till insikten att de sociala frågorna inte stannar vid kommungränsen. 2. Vad betyder hållbar utveckling och sociala dimensionen? Kerstin presenterar en politisk-historisk redogörelse för begreppet hållbar utveckling (se bifogad pdf) uppbrutet med bikupediskussioner. I bikuporna diskuterades bl a vilket begrepp sociala styrgruppen och GR vill använda i det fortsatta arbetet. Sociala styrgruppen enades om Socialt hållbar utveckling. Ordet utveckling är särskilt viktigt i sammanhanget eftersom det beskriver en progressiv, föränderlig vision till skillnad från hållbarhet som snarare pekar mot en konserverande stabilitet.

5 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 3. Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen Workshopen fortsatte med en övning där var och en fritt fick associera ett eller flera ord till begreppet hållbar utveckling. Dessa skrevs upp på post-it lappar för att sedan gemensamt ordnas i tematiska kluster på whiteboarden. Orden ska ses som vägledande för en vision om en Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen. Följande ord sågs som så centrala i visionen att de sorterades i en egen, överordnad grupp: Alla Genusperspektiv Barnperspektiv Ansvar Trygghet Förutom dessa identifierades fem tematiska kluster, utan inbördes rangordning Individ samhälle Ansvar, Tolerans,Valfrihet,Öppenhet, Tillfredsställelse, Glädje, Möljigheter Trygghet Gemenskap, Mänskligt, Närhet, Välfärd Mötesplatser Solidaritet, Gemenskap, Närhet, Trygghet Arbetsliv Sjukförsäkring Välfärd Lagstiftning, Sjukförsäkring I nästa steg delades styrgruppen in i tre mindre grupper (över såväl parti- som kommungränser) med uppgift att formulera frågeställningar eller målsättningar utifrån de ord som kommit upp på tavlan. En vägledande diskussionsfråga var: Vad tror vi är viktigt för att uppnå en socialt hållbar utveckling? Syftet var att ringa in ett antal områden där GR kan följa utvecklingen, eller på annat sätt understödja en dialog med och mellan medlemskommunerna.

6 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Nedan har resultatet grupperats under fem rubriker, varav den första beskriver tre mer generella, överordnade perspektiv på utvecklingen. Tre perspektiv: unga/barn, åldrande befolkning, genusperspektiv Framtidstro ungdomar Planera för förändring i demografin, äldreomsorg etc. Genusperspektiv Samhällsplanering stadens och regionens kvaliteter Samhällsplanering/bebyggelse hur planera för möten Samhällsplanering inre/yttre niljö, barnperspektiv, trygghet Skapa mötesplatser för sociala sammanhang (anpassat till vårt klimat) Kollektivtrafik som mötesplats/trygg Bostadsbeståndet tillgängligt för alla Människor i marginalen vårt gemensamma ansvar Människor i utkanten av samhället, ambulerande personer Valfrihet? Minska utanförskapet, socialt ansvarstagande, vad kan vi göra för att alla familjer individer ska passa in få plats Drogproblematik trygghet Samhällskontraktet välfärd, grundtrygghet, ansvar Samarbete över myndighets- och kommungränser Tillit till institutionerna urholkas? Samhället bygger på grundtrygghet Vems ansvar- samhällskontraktet? Generell välfärd Trygghetssystemen Mål och mening sysselsättning Meningsfull sysselsättning olika grupper, ej bara arbetslösa Mer fritid (minskad arbetstid) 4. Processplan Gustav presenterade en preliminär tidplan som reviderats nedan:

7 KOMMUNALFÖRBUNDET GR NÄR VEM VAD 16 sept Sociala styrgruppen 1. Bakgrund, tidigare rådslag 2. Begreppet hållbar utveckling 3. Ringa in ett innehåll, börja prioritera 4. Process och arbetsform 3 okt Förbundsstyrelsens presidium Lägesrapport diskussionen på Thorskog, preliminary tidplan (Kerstin) Hösten Förbundsstyrelsens Återkoppling rådslag 4 okt-dec presidium 23 okt Sociala styrgruppen Återkoppling efter Thorskog, fortsatt discussion, förslag på möjlig struktur 28 nov Förbundsstyrelsens Avstämning presidium 15 dec Förbundsstyrelsen Muntlig presentation från sociala styrgruppen (presidiet, ev med stöd av Kerstin och Gustav)? Sociala styrgruppen Återkoppling från förbundsstyrelsen, förslag till arbetsplan inför 27 feb. 27 feb Förbundsstyrelsen Förslag till arbetsplan med syfte, inriktning (struktur) och tidplan för arbetet med socialt hållbar utveckling. Aug/sept 2009 Rådslag 5 Socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen

8 Rådslagsprocessen - bakgrund Det är förbundsstyrelsens avsikt att med rådslagen som arbetsform föra en konstruktiv dialog som grund för arbetet med att utveckla Göteborgsregionen på ett sätt som säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling.

9 Rådslagsprocessen - bakgrund Rådslag 1 - Vad är viktigt att samverka kring? (2002) Rådslag 2 - Hur kan vi samverka? (2005) Rådslag 3 - Vi är överens om målen. (2006) Rådslag 4 - Nu tar vi gemensamt ansvar! (2008)

10 Rådslagsprocessen - bakgrund Uthållig tillväxt Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur En del av det goda livet i Göteborgsregionen

11 Rådslag 4: Strukturbilden De sociala frågorna stannar inte vid kommungränserna. Integration en av regionens största utmaningar Regionförstoringens möjligheter och konsekvenser Gemensamt hantera sociala svårigheter Trygghet: kollektivtrafik, gängkriminalitet, bebyggelse... Regional samverkan kring kultur och fritid Vi planerar för kommande generationer

12 Sondering - fler frågor än svar... Vad är den sociala dimensionen? Det goda boendet... Våra ungdomar - en gemensam framtid? Medborgarkraft! Hur skapar vi en tryggt samhälle? Mångfaldens möjligheter... Jämställdhet: en viktig fråga! Hur hanterar vi drogproblematiken? Vilka sociala konsekvenser får regionförstoringen? Hur möter vi den demografiska utmaningen? Hur säkerställer vi ett bra serviceutbud i hela regionen? Den glokala utmaningen: EU och internationalisering

13 DEL II - HÅLLBAR UTVECKLING Politisk historik * bikupa Begrepp & definitioner * bikupa Hur hänger dimensionerna samman * bikupa

14 Historik - FN Mänsklig miljö Balans Det lokala Styrmedel Människor Samverkan 1972 Stockholm United Nations Conference on the Human Environment Habitat (1978, 1996) fokus på bostäder och senare städer 1987 Brundtland-kommissionen första gången begreppet hållbar utveckling används 1992 Rio-deklarationen internationell, politisk överrenskommelse betonar det lokala 1997 Kyoto-protokollet 2000 Milleniemålen 2002 Johannesburg (Rio+10) partnerskap mellan olika aktörer

15 Historik - EU Balans Ekonomi Socialt Miljö Ansvar 1997 Amsterdam-fördraget hållbar utveckling = unionens mål 1999 ESDP icke-bindande srategi för teritoriell utveckling 2000 Lissabon-agendan tillväxt och jobb socialpolitiska agendan 2001 Göteborgsstrategin Sustainable Development Strategy 2002 Barcelona globalt perspektiv 2005/2006 Revidering uppföljning och ansvarsfördelning

16 Historik - Sverige Miljö Balans Hållbarhet, tillväxt & välfärd 1998 Investeringsprogram (LIP och Klimp) 1999 Nationella miljömål 2002 Nationell strategi för Hållbar Utveckling Hållbarhetsrådet 2007 Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entrepenörskap och sysselsättning 2007 Kommissionen för hållbar utveckling

17 Region & Kommun Regionala utvecklingsprogram (RUP) Strategi för regionalt tillväxtarbete. Regionala tillväxtprogram (RTP) Analys av regionens tillväxtförutsättningar. Program för hållbar tillväxt ur ett näringslivsperspektiv. EU:s Regionala strukturfondsprogram Hållbar tillväxt genom fler och växande företag som bidrar till nya jobb samt en hållbar stadsutveckling. Nätverk HUT Väst HUR2050 GR:s grupper...

18 *bikupa Hur introducerades begreppet hållbar utveckling för dig?

19 Begrepps-utveckling 90-tal Miljö-frågan (Naturens) begränsningar Globalt perspektiv Solidaritet 00-tal 3 dimensioner Win-win Rätt fråga på rätt nivå Ansvarsfördelning

20 Flernivåstyrning & Konsensus agenda 21 Kommunen Johannesburg miljömål Kyoto RTP RUP samverkan, partnerskap,utbyte SDS Lissabon ESDP Regionen strukturfondsprogram

21 Begrepp & Definitioner Hållbar utveckling > Solidaritet över generationer > Bärkraft (naturens begränsningar) > Balans > Globalt perspektiv Uthållig tillväxt > Tillväxt som inte sker på miljöns bekostnad > Miljödriven tillväxt > Tillväxt som skapar resurser och är en förutsättning för hållbar utveckling Hållbarhetsmodell > Visualisering av begreppet hållbarhet > Hur dimensioner/teman/perspektiv hänger ihop Socialt hållbar utveckling Social dimension Social uthållighet Social hållbarhet

22 *bikupa Vilket begrepp vill Vi använda i arbetet med......socialt hållbar utveckling?...den social dimensionen?...social uthållighet?...social hållbarhet?

23 Visioner, Verktyg & Viktiga frågor Vision Gemensamma etiska utgångspunkter. Långsiktig målsättning. Viktiga frågor Verktyg Intikatorer, systematiserat arbete. Kort-och långsiktig uppföljning Strategisk nivå. Riktade (akuta) insatser.