KUNSKAPER, UTVECKLING

Transkript

1 KUNSKAPER, UTVECKLING OCH LÄRANDE

2

3 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen UR SKOLLAGEN 2010:800

4 Inledning... 5 Tidigare slutsatser i det systematiska kvalitetsarbetet... 5 Åtgärder på huvudmannanivå utifrån tidigare slutsatser... 5 Efter rapport i januari 2013 om Kunskaper och lärande har följande åtgärder vidtagits för att förbättra resultaten:... 6 Diskussion... 7 Hur ser resultatutvecklingen ut?... 7 Är vidtagna åtgärder ändamålsenliga?... 8 PISA Skolinspektionen... 8 Att uppväga skillnader... 8 Slutsatser... 8 Förslag på beslut och åtgärder (förutom de som redan är vidtagna), med anledning av slutsatser i denna rapport?... 8 Underlag, kvantitativa data och kvalitativa analyser Förskolan Små barn kryper och lär Progression i lärandet med lust som drivkraft Den proximala utvecklingszonen och förskollärares yrkesskicklighet Miljöer i förskolan ger förutsättning för barns lärande och ansvarstagande Betyg Föräldrars utbildningsnivå över tid Slutbetyg i förhållande till föräldrars utbildningsnivå Slutbetyg per skola och kön Andel (%) elever som nått målen i resp. ämne Behörighet till gymnasieskola Betyg årskurs Nationella prov Nationella prov årskurs Nationella prov i årskurs 6, Sv, Ma, Eng Nationella prov i åk 6, So och No Nationella prov i årskurs 9, svenska, engelska och matematik Nationella prov i No och So Nationella prov i matematik, jmf med 2011/ Resultat skolenkät 2013, Skolinspektionen Elever år 9 (antal svarande 148/159) Elever år 5 (antal svarande 173/184) Pedagogisk personal inom grundskolan (antal svarande 145/167) Vårdnadshavare i förskoleklass (antal svarande 47) Vårdnadshavare i grundskolan (antal svarande 482)... 19

5 Inledning På huvudmannanivå ska ett systematiskt kvalitetsarbete äga rum och detta ska dokumenteras. Denna rapport är en del i detta arbete och följer bildningsnämndens beslut om att dokumentationen ska ske under året i fyra delrapporter. Fokus i rapporten är utveckling, kunskaper och lärande. Rapporten ska beskriva hur väl verksamheten klarar att förverkliga det nationella uppdraget avseende kunskaper, utveckling och lärande. Rapporten ska uppmärksamma mönster och variationer och trender samt pröva likvärdigheten inom verksamheten. Rapporten används som underlag för politiska beslut om mål och budget samt andra prioriteringar inom nämndens ansvarsområde. Tidigare slutsatser i det systematiska kvalitetsarbetet Följande slutsatser drogs i den första rapporten om kunskaper, utveckling och lärande: Skolan i Hammarö är inte likvärdig. Det systematiska kvalitetsarbetet måste inrikta sig på att: Att förskolan fortsätter att utveckla sin förmåga att bidra till lärande enligt förskolans läroplan. Se till att alla elever når målen i samtliga ämnen. Se till att pojkars resultat blir bättre Att skillnader i föräldrarnas utbildningsbakgrund inte spelar roll för elevernas resultat. Att skillnaderna mellan förskolorna/skolorna och stadierna minskar. Att läsintresset etableras och vidmaktshålls. Att resultaten i nationella proven analyseras i relation till undervisning i NO genom elevernas hela skolgång. Åtgärder på huvudmannanivå utifrån tidigare slutsatser På huvumannanivå sker styrning dels genom de mål och beslut som fattas politiskt och dels genom de åtgärder och beslut av förvaltningsledning. Nedanstående kommunala mål var beslutade för verksamheten Elevernas kunskaper i matematik ska förbättras. Verksamhetens goda kvalitet ska bibehållas Verksamheten i Hammarö kommuns förskolor och skolor ska i högre grad utformas utifrån varje barns/elevs specifika behov. Under våren 2013 fattade nämnden beslut om att förutom ovanstående mål också komplettera med nya mål med anledning av rapportens slutsatser: Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutat årskurs 9 ska öka. (Gemensamt med socialnämnden) Elevernas kunskaper i No/teknik ska förbättras. Elevernas läsförmåga ska förbättras. Dessutom har nämnden beslutat om operativa mål i linje med SKL:s PISA 2015 enligt följande: Alla elever ska klara ämnesproven i matematik i årskurs 3,6 och 9 Andelen elever som klarar lägsta nivån i nationella proven årskurs 9, matematik ska minska och de som når högsta nivån ska öka.

6 Sedan tidigare hade nämnden fattat beslut om att göra en särskild satsning på skolbibliotek, att delta i SKL:s projekt PISA 2015, godkänt förändring av organisationen på förvaltningens stab genom utökning av utvecklingsledarrollen, förstärkning av ledning för för- och grundskola genom att renodla förskolechefernas och rektorernas uppdrag samt förstärka med en chef. Efter rapport i januari 2013 om Kunskaper och lärande har följande åtgärder vidtagits för att förbättra resultaten: Förskolans uppdrag att bidra till lärande har prioriterats under året. NOT-handledare anställdes i kommunen och fick i uppdrag att starta arbetet i förskolan för att skapa en progression från förskola till årskurs 9 i läranden inom NO/Teknik. En föreläsning av Petri Partaanen genomfördes förskolans personal i syfte att skapa större förståelse för barns utveckling och lärande utifrån den proximala utvecklingszonen. Förskolechefer har fördjupat sig i anknytningsteorin tillsammans med specialpedagogerna. Inom förskolan har det utvecklats en ny ärendegång för barn i behov av särskilt stöd. Deltagande i Matematiklyftet läsåret 2013/14 för samtliga lärare som undervisar i matematik samt speciallärare, (72 st), med hjälp av det statsbidrag som Skolverket fördelar. Genom att lägga tid på planering av matematiklyftet har vi en skapat god organisation kring matematiklyftets genomförande. Grupper är bygger på tvärgrupper med lärare från fler enheter för att skapa större utbyte mellan enheter. Matematikutvecklaren har löpande träffar med de fyra matematikhandledarna. Deltagande i rektorsutbildningen i Matematiklyftet för samtliga rektorer, utvecklingsledaren mot skola och matematikutvecklaren i kommunen. På så sätt är rektor insatt och kan leda det pedagogiska utvecklingsarbetet. Utveckling av kommungemensamma uppföljningsinstrument, KGU, så att det nu startar i förskoleklass. Gemensam analysträff för alla kommunens förskoleklass -lärare parallellt med enhetens analys. Utvecklat formerna för hur stöd till elever kan ges på gruppnivå istället för individnivå i åk 2, när resultaten av Adlers test och nivåtest visar att det behovet finns. För att förekomma att elever behöver stöd prövar vi att på en skola ge intensivundervisning under årskurs 1 inom taluppfattning. Vi har under hösten 2013 följt upp matematikundervisningens kvalitet på högstadieskolorna på grupp och på individnivå. Matematikutvecklaren har gjort klassrumsobservationer tillsammans med specialpedagogen och följt upp undervisningen med samtal och handledning. Specialpedagogen och matematikutvecklaren har delvis haft olika fokus. Matematikutvecklarens observationsfokus har varit att identifiera och lyfta fram hur läraren omsätter kursplanens olika delar i undervisningen. Undervisningen prövas även utifrån de de fem principerna för lärande som läggs och prövas som ett raster på undervisningen. I det efterföljande samtalet/handledningen fördjupas förståelsen med frågor till läraren. De fem principerna för lärande (Williams and Dylans) är starta där eleverna befinner sig i sitt lärande, eleven måste vara aktiv i lärprocessen, eleverna måste få möjligheter att prata om sina idéer i undervisningen, eleverna måste förstå avsikten med lärandet, feedback till eleven om hur lärandet kan förbättras.

7 Matematikutvecklaren har återfört reflektioner till rektor och specialpedagog och rektor har följt upp det i medarbetarsamtal. Arbetet med KGU har satts sig mer i verksamheten. En stark förskjutning mot insatser på gruppnivå och att utveckla undervisningen märks vid analyser och i andra sammanhang. (Genom att välja taluppfattning som första modul i matematiklyftet har KGU förankrats.) Ämnesgrupper har förstärkts i kommunen, två dagar per år med utsedda samtalsledare och förberedda frågor utifrån föregående träffs sammanfattning träffas ämnesgrupper. En studiedag användes under våren 2013 för analys av de nationella proven i NO för alla lärare som undervisar i NO. En halvdag användes för liknande analyser under v 44 hösten Fem förstelärare har anställts. Vid anställningen prioriterades lärare inom de bristområden som konstaterats i det systematiska kvalitetsarbetet. En kartläggning av skolbiblioteken har gjorts och ett förslag på hur beviljade investeringsmedel ska användas finns för beslut. Alla lärare i grundskolan har egna datorer. Det skapar fler möjligheter till en undervisning där IT integreras, samarbete och utbyte med andra lärare och elever. En grupp lärare med representanter från alla skolor har träffats och deltagit i en mässa för IT-pedagogik i skolan, Framtidens Lärande. Diskussion Hur ser resultatutvecklingen ut? Förskolan bygger i allt högre grad miljöer för lärande och utveckling i en trygg miljö. Men skillnaderna mellan hur medvetet detta sker är fortfarande stora mellan avdelningarna. För att alla barn ska få en god start på sitt lärande måste skillnaderna mellan avdelningarna minska. Utvecklingen över tid är positivt i Hammarö kommun och skolans resultat som är jämförbara på nationell nivå är goda. De nationella proven pekar på en positiv utveckling. Eleverna klarar fler uppgifterna i det nationella provet bättre än tidigare och har högre resultat än genomsnittet i riket. Men skolan i Hammarö kommun lyckas ännu inte uppväga skillnader i elevernas förutsättningar. Flickor har högre betyg än pojkarna i såväl slutbetyg som i nationella prov i årskurs 6. När eleverna för första gången betygsattes i årskurs 6 syns könsskillnaderna också där. Flickorna har högre betyg än pojkarna i samtliga ämnen utom tre; engelska, matematik och idrott och hälsa. Flickor presterar också bättre på nationella prov i samtliga ämnen förutom flera delprov i engelska och matematik där pojkarna lyckas bättre. Föräldrars utbildningsbakgrund spelar stor roll för elevresultatet och betyget för elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning har högre betyg är de elever vars föräldrar har enbart gymnasieutbildning.slutbetygen i årskurs nio har försämrats, det gäller både andelen elever som når fullständiga betyg och det genomsnittliga meritvärdet. Försämringen i resultat har skett på Mörmoskolan 7-9. Minskningen samvarierar med andelen föräldrar med

8 eftergymnasial utbildning där andelen på Mörmoskolan har sjunkit från 67% läsåret 2011/12 till 46% läsåret 2012/13. Nämnden har under 2013 haft ett särskilt mål på ämnet matematik och resultaten i nationella proven har förbättras i årskurs 3, 6 och 9 där nationella prov i matematik ges. Är vidtagna åtgärder ändamålsenliga? PISA 2015 Hammarö kommun deltar i SKL:s projekt PISA Det första året har använts till kartläggning i förhållande till SKL:s satser för styrning och ledning: Ledningsnivåerna är sammanlänkade Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Höga förväntningar på alla elever Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling I kartläggningsarbetet framstår Hammarö kommun som ett gott exempel för andra kommuner. Inga nya slutsatser har dragits genom kartläggningsarbetet. Däremot har vi styrkts i vårt långsiktiga arbete med att tidigt kartlägga elevernas kunskapsutveckling, utforma intensivt stöd tidigt åt alla elever som behöver, anställa behöriga yrkesskickliga lärare, utveckla samarbetsformer för lärare samt att systematiskt följa upp elevresultaten. Inom alla fem ovanstående satser kvarstår arbetet och åtgärder är redan vidtagna eller planerade. Skolinspektionen Ännu har inga färdiga beslut med anledning av den regelbundna tillsynen eller kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning mot nationella mål tagits av Skolinspektionen. Men i några fall har vi sett utkast till rapporter och beslut för sakgranskning och vi har under intervjuer fått återkoppling från dem. Samtliga signaler från Skolionspektionen är att man bedömer att Hammarö kommun tar ansvar för utvecklingen och måluppfyllelsen på ett mycket bra sätt. Att uppväga skillnader I Hammarö kommun har man ännu inte lyckats uppväga för de skillnader i förutsättnignar som elever har. Slutsatser Förslag på beslut och åtgärder (förutom de som redan är vidtagna), med anledning av slutsatser i denna rapport? Skyldigheten att uppväga skillnader bör särskilt uppmärksammas. Förutom stöd till enskild barn/elev bör frågan lyftas till gruppnivå. Hur kan barngruppens/elevgruppens

9 lärande gynnas på bästa sätt? De enheter som idag uppvisar svagare resultat bör få större del av de centrala utvecklingsresurserna så att likvärdigheten ökar. Förskolechefs och rektors pedagogiska ledarskap bör prioriteras. Enligt internkontroll av pedagogiskt ledarskap är det tidsbristen som skapar det största hindret för att utöva ett pedagogiskt ledarskap som utvecklar enhetens kvalitet. Enligt skollagen beslutar förskolechef och rektor om inre organisationen på skolan eller förskolan. Rektor och förskolechef bör skapa ändamålsenliga förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet på enheten. Elever berättar om hur det blir roligare och mer intressant undervisning när lärare undervisar i färre ämnen. Exemplen från förskolan och hur barn lär är hämtade från en förskola som förändrat sin organisation. Sambanden mellan de organisatoriska förutsättningarna och undervisningens kvalitet bör fortsatt undersökas och prövas. Analysarbetet utvecklas. Matematik-, NT- och språkutvecklare deltar i analysmötet Kunskaper och lärande med uppdraget att dra slutsatser från NT-satsning i förskolan, KGU och analyser vid samtliga skolor i kommunen. Vi ser ett behov av att utveckla analysarbetet mellan skolorna. Det behöver byggas in organisatoriskt under nästa läsår. Arbetet med att revidera uppföljningar i KGU görs i samband med att modulen med Problemlösning genomförs för alla matematiklärare under vt Nyttja utvecklingssamtalet som en reell arena för barn, elevers och föräldrars inflytande och delaktighet samt för underlag för planering av undervisning. Utveckla kunskapen om barn och elever med särskilda förmågor och öka handlingsberedskapen när vi uppmärksammat barn och elever med särskilda förmågor. Utveckling av ett eget Kunskapslyft inom matematik och språk för förskollärare i förskoleklass och förskola med start under läsåret 2014/15. Matematiklyft i egen regi under 2014/14, utan stöd av statsbidrag. (Förstelärare) Fortsatt arbetet under år 2 av NT-utvecklare i årskurs F-3. Genom kollegialt lärande är NT-utvecklaren också en viktig resurs som inspirerar och handleder kollegor i det arbete som sker i klassrummet. (Förstelärare) Kompetensutveckling i läsförståelse och läsundervisning. Kompetensutvecklingen syftar till att lärare skall mötas, utbyta erfarenheter, ta del av forskning samt utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för hur elevers läsning kan utvecklas. Syftet är vidare att öka lärares beredskap att utveckla sin undervisning genom de lärdomar man erfar på seminarier och lärträffar. Seminarieserien utgår från forskning om god läsundervisning och riktar sig till lärare som undervisar i helklass. (Förstelärare) Handledning till lärare som undervisare elever i behov av tydliggörande pedagogik. (Förstelärare)

10 Underlag, kvantitativa data och kvalitativa analyser Förskolan I det systematiska kvalitetsarbetet på förskolorna leder förskolecheferna utvecklingen. Från Stjärnhimlens förskoleområde rapporterar man om det senaste årets utveckling på följande sätt. Små barn kryper och lär Magnetism fascinerar alla åldrar och drar till sig barnens intresse och nyfikenhet. Ettåringar sätter ihop magnethalvor till bollar. Undersöker vilken sida som repellerar och vilken sida som attraherar när de bygger med bitarna. Hur ska jag vända bitarna för att de ska attrahera den stora magnethållaren? Innan de kunde gå kröp de runt i rummet och undersökte vilka ytor bitarna fäste på. När de sen får magnetstavarna i händerna har de kunskapen med sig och vänder stavarna så att de attraherar varandra. I teknikrummet har det största intresset rört magnetism av olika slag. Vi har varit med och utforskat och utmanat och när det krävts kompletterat med material för att väcka ytterligare intresse Progression i lärandet med lust som drivkraft Enkla byggen med stavar och kulor, i många fall tvådimensionella, har utvecklats till avancerade tredimensionella byggen med vridningar och lutningar. Med liten utmaning av pedagog kom barnen på att de kan göra beyblade med hjälp av stavar och kulor och barnens egna utforskande fortsatte under en tid. Vilka snurrar bäst de med fyra stavar eller fem stavar? Kan en med tre stavar snurra? Varför blir det ingen beyblade av sex stavar? Snurrar den bättre om vi sätter på väggar? Blir den stabilare om vi bygger tak? Pojke 4.5 år leker med magnetstavar vid bordet bygger ett H kolla min bokstav går till elementet fäster stavar till H, N och E hittar bokstäverna bland magnetbokstäverna på whiteboarden vilka bokstäver ska jag ha mer? Ah, jag vet - hämtar en teckning där han dagen innan för första gången själv skrivit sitt namn fäster teckningen på whiteboarden letar fram sina bokstäver och sätter upp dem under teckningen tillsammans med ett e Det finns också i mitt namn!! HEeNRY. Dagen därpå kommer han och vill ha hjälp att leta fram ordlappar ur lådan för han vill skriva ett brev till sin syster. Ett exempel på att utforskande, nyfikenhet, och lust att lära utgör grunden för vår pedagogiska verksamhet. Den utgår från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer tas tillvara för att skapa en mångfald i lärandet. Den konstruktiva leken är magisk och fångar hela barngruppen. Barnen samspelar i andra och större konstellationer än tidigare. Leken har vidgats från små enskilda byggen till stora gemensamma projekt och de använder sig av mycket varierande material. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Byggrummet fångar hela barngruppen. Fler barn samspelar i andra och större konstellationer än förut. Barnen bygger olika och oändliga världar/miljöer i mycket större utsträckning än förut. De bygger byggnader efter bilder och återskapar sina egna och andras byggen. Den proximala utvecklingszonen och förskollärares yrkesskicklighet Kan du hjälpa oss vi vill bygga ett högt torn. Ett sånt här torn. (Visar hur det smalnar av upptill) Vänta lite ska du få se. Hämtar bild på Eiffeltornet i angränsande rum. Sätter upp

11 bilden på väggen och barnen börjar leta efter passande bitar. Jämför hela tiden sitt bygge med bilden under tiden de bygger och vi samtalar. Kommande dag: Kom och titta när vi bygger ett Eiffeltorn. Vi har redan hämtat grejer. Dom här åtta långa stockarna behöver vi och så några små. Två stora och en liten platta ska vi ha. Och så diamanten längst upp. Jag har hämtat en stol så att vi kan nå upp. Miljöer i förskolan ger förutsättning för barns lärande och ansvarstagande För att kunna möta upp barngruppen och barnen i deras livsvärldar och lärprocesser har vi under läsåret strukturerat om våra rum. Materialet i rummet skapar tydlighet och trygghet utan att våra lärmiljöer för den skull blir statiska. Lekar kan flyta ut och material flyttas mellan rummen. Vi startade hösten med ett basutbud i byggrummet; mjuka klossar, bilar, figurer och djur, för att vartefter komplettera med material som utvidgar och utmanar leken och lärandet. Material med olika egenskaper; bland annat tyg, träklossar, bräder, träplattor, klinkerplattor och rör i olika dimensioner När barnen bygger miljöer och avancerade byggen använder de sig av flera olika material. Framför allt ser vi att barnens rumsuppfattning utvecklas av de olika materialen. De får de olika materialen att tesselera när de skapar miljöer. Att bara ha ett fåtal av varje föremål som berikar leken har gjort att barnen leker mer med det som finns. Var sak har sin plats synligt i hyllorna istället för att ha många av varje i olika lådor. Det finns struktur och det har ökat tydligheten i byggrummet. Vi hör sällan att det är tråkigt eller jobbigt att städa.

12 Betyg Genomsnittligt meritvärde 221,7 227,5 224,1 225,8 221,3 225,3 221,9 220,2 217,1 218,9 Andel (%) behöriga till nationellt pgm , ,2 97,7 93,8 95,4 Andel (%) behöriga till yrkesförberedande pgm 93,2 97,4 97, Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen 88,4 94,3 93,6 92,4 93,3 90,4 89,5 89,2 84,9 91,8 Andel (%) som ej uppnått målen i ett ämne ,8 6,3 6,9 6,2.. Andel (%) som ej uppnått målen i två, fler eller alla ämnen 8, , ,2 3,9 8,9 5,2 Föräldrars utbildningsnivå över tid Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning Ham Mörm Slutbetyg i förhållande till föräldrars utbildningsnivå Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Antal Andel Andel Andel Genom- Antal Andel Andel Andel Genomelever elever uppnått behörig snittligt elever elever uppnått behörig snittligt % målen i yrkes- meritv. % målen i yrkes- meritv. alla prog. alla prog. ämnen (%) (%) ämnen (%) (%) Hammarö, Totalt , ~ ,4 Hammarlundens skola ~ , ,2 Mörmoskolan , ~ ,4

13 Slutbetyg per skola och kön Flickor Pojkar Antal Andel Andel Andel Genom- Antal Andel Andel Andel Genomelever elever uppnått behörig snittligt elever elever uppnått behörig snittligt % målen i yrkes- meritv. % målen i yrkes- meritv. alla prog. alla prog. ämnen (%) (%) ämnen (%) (%) Hammarö, Totalt , ,6 Hammarlundens skola , ~ ,3 Mörmoskolan , ~ ,9 Andel (%) elever som nått målen i resp. ämne Bild 97,3 99,5 98,5 99,5 99, ,5 98,5 Biologi 96,5 97, ,3 98, ,2 99, ,4 Engelska 95,9 99, ,6 99,6 98,3 98,5 97,3 97,9 Fysik 97,2 95, ,3 97,2 99,1 99,4 98, ,6 Geografi 98,6 85,7 81, ,6 Hem och konsumentkunskap 99, ,4 97,8 99,2 97,9 98,8 93,2 96,9 Historia 95,2 85,7 72, ,8 Idrott och hälsa 98,6 98,5 99, , ,5 97,3 92,8 97,4 Kemi 95,8 96, ,4 97,9 99,1 97,5 98, ,6 Matematik 95,2 97,9 98, ,2 99,6 97,9 98,8 96,8 96,9 Moderna språk, elevens val , ,2 100 Moderna språk, språkval 96,6 98, ,9 98,8 94,1 94,5 96,4 95,2 98,6 Modersmål Musik 98, , ,6 99,6 99,2 98,8 99,5 98,5 NO. 98,3 97,9 94,9 95,1 99,3 96,3 97,8 89,1 98,2 Religionskunskap 98,6 85,7 63, ,6 Samhällskunskap 97, , ,8 Slöjd 98,6 99, ,5 98,2 98,8 99,6 98,5 97,7 96,9 SO ,1 99,6 98,7 99,2 98,2 95,5 Svenska 97,9 99,5 99,5 99, ,6 99,6 99,2 98,2 97,4 Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik 98, , ,8 99,2 98,3 98,5 99,1 99

14 Behörighet till gymnasieskola Organisation huvudman Andel (%) elever behöriga till Högskoleförberedande program Andel (%) elever ej Antal Yrkes- Estetiskt Ekonomi-, Naturveten- behöriga elever program program humanistiska och skapligt och tekniskt i åk 9 samhällsvetenskaps- program program Hammarö totalt, samtl. elever ,2 93,2 91,8 91,2 6,8 Förortskommuner till större städer totalt, samtl. elever ,4 88,1 85,7 84,1 10,6 Förortskommuner till större städer fristående, samtl. elever ,4 89, ,7 8,6 Kommunala skolor Hammarlundens skola 7-9, samtl. elever 62 ~100 ~100 ~100 ~100.. Mörmoskolan 7-9, samtl. elever 85 89,4 89,4 87,1 85,9.. Betyg årskurs 6 Årskurs 6, 2012/13 Genomsnittlig betygspoäng Ämne Total Flickor Pojkar Bild 14,3 15,4 12,9 Engelska 15,9 15,7 16,2 Hem- och konsumentkunskap 12,8 13,5 12,1 Idrott och hälsa ,1 Matematik 15,7 15,6 15,9 Modersmål Musik 14,4 15,3 13,4 Naturorienterade ämnen 14,1.. 14,2 Biologi 15,1 15,5 14,7 Fysik 14,3 14,5 13,9 Kemi 14,6 14,9 14,2 Samhällsorienterade ämnen 11,1.. 10,6 Geografi 15,2 15,7 14,7 Historia 14,4 14,7 14 Religionskunskap 14, ,2 Samhällskunskap 14,9 15,1 14,5 Slöjd 13,8 14,2 13,3 Svenska 15,1 15,7 14,4 Svenska som andraspråk..... Teckenspråk... Teknik 14,3 14,9 13,7

15 Nationella prov Nationella prov årskurs 3 Hammarö Totalt riket Antal Andel (%) Andel (%) elever som nått som nått Ämne kravnivån kravnivån Matematik ,6 67,7 Svenska ,4 78,3 Svenska som andraspråk.. 55,8 Hammarö Totalt riket Antal Andel (%) Andel (%) elever som nått som nått kravnivån kravnivån av samtl. av samtl. Ämne Delprov elever elever Matematik Muntlig kommunikation ,4 94,5 Matematik Skriftliga räknemetoder, statistik ,5 77,9 Matematik Bråk, uppdelning av tal ,9 95,1 Matematik Geometriska begrepp ,8 88,1 Matematik Taluppfattning, huvudräkning ,3 92,5 Matematik Problemlösning ,2 80,7 Matematik Mätning ,8 92,2 Svenska Muntlig uppgift ,7 95,5 Svenska Läsning skönlitterär text ,3 94,9 Svenska Läsning faktatext ,8 94 Svenska Elevens högläsning ,3 93,7 Svenska Läsning textsamtal ,9 97,1 Svenska Skrivuppgift berättande text ,5 91,1 Svenska Skrivuppgift stavning interpunktion ,7 87,5 Svenska Skrivuppgift faktatext ,2 88,9 Nationella prov i årskurs 6, Sv, Ma, Eng Ämne Delprov Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Provbetyg ~100 ~ ,9 15,5 14,3 Svenska Muntlig förmåga ~100 ~ , ,6 Svenska Läsförståelse ,3 ~100 ~100 14,9 15,8 13,8 Svenska Skriftlig förmåga ~100 ~100 ~100 14, ,5 Matematik Provbetyg ~100 ~ ,5 16,4 16,6 Engelska Provbetyg ~100 ~100 ~100 16,2 16,1 16,4 Engelska Muntlig förmåga ,9 15,6 16,2 Engelska Receptiv förmåga ~100 ~100 ~100 16,4 16,2 16,6 Engelska Skriftlig förmåga ,7 ~100 94,1 14, ,4

16 Nationella prov i åk 6, So och No. Andel (%) elever med provbetyg A-E Genomsnittlig provbetygspoäng Ämne Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Fysik, Göt ,2 15,8 Geografi, Göt ,1 16,5 15,6 Biologi. Hall ,5 17,5.. Religionskunskap, Hall ,1 15,2.. Biologi, Ham F ,3 15,8 14,6 Samhällskunskap, Ham F ,1 15,9 14,1 Fysik, Lill ,8 Historia, Lill ~100.. ~ ,4 Kemi, Mörm F ,5 14,5 14,4 Samhällskunskap, Mörm F ,6 14,8 14,3

17 Nationella prov i årskurs 9, svenska, engelska och matematik Andel (%) med provbetyg A-E Genomsnittlig betygspoäng Prov/delprov Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Provbetyg ~100 ~100 ~100 14,1 14,9 13,2 Muntlig förmåga ~100 ~100 ~100 15,1 15,8 14,3 Läsförståelse 95,9 ~100 ~100 14,3 15,2 13,2 Skriftlig förmåga 95,9 ~100 ~100 13,3 14,1 12,5 Matematik Provbetyg 93,1 ~ ,7 12,7 12,6 Engelska Provbetyg ~100 ~100 ~100 15,1 14,8 15,5 Muntlig förmåga ~100 ~100 ~100 14,7 14,6 14,9 Receptiv förmåga ~100 ~100 ~100 15, Skriftlig förmåga ~100 ~ ,4 14,2 14,5 Nationella prov i No och So Andel (%) med betyg A-E Genomsnittlig betygspoäng Ämne Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Fysik, Ham ,9 13,1 12,7 Religionskunskap, Ham 7-9 ~ ~100 14,1 15,1 13,1 Fysik, Mörm ,6 ~100 ~100 12,1 12,1 12 Samhällskunskap, Mörm 7-9 ~100 ~100 ~100 13,3 13,4 13,1 Nationella prov i matematik, jmf med 2011/12 Åk Måluppfyllelse i kommunen (%) Måluppfyllelse i riket (%) Läsår 11/12 Måluppfyllelse i kommunen (%) Läsår 12 /13 Läsår 11/12 Måluppfyllelse i riket (%) Läsår 12/13 3 Andel som uppnått kravnivån för delproven 83, , Provresultat för ämnesproven i matematik 97, ,5 (provbetygspoäng) Saknas uppgift 14,1 (provbetygspoäng) 9 Provresultat för ämnesproven i matematik 91, ,1 12,7(provbetygspoäng) ,2(provbetygspoäng)

18 Resultat skolenkät 2013, Skolinspektionen Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin. I Hammarö kommun har våra respondenter besvarat enkäten under hösten Under ett år besvarar cirka personer Skolenkäten. De värden som resultatet visar redovisas för Hammarö kommun och så kan vi jämföra oss med indexvärdet totalt för insamlingsomgången 2013 nationellt. Elever i årskurs 5 och 9 vid samtliga deltagande skolenheter har besvarat enkäten. Resultatet visar att medelvärden för samtliga påståenden ligger en eller flera tiondelar högre än snittet för samtliga medverkande skolenheter i Sverige. Elever år 9 (antal svarande 148/159) Elever i årskurs 9 anser att vårt arbete med att skapa trygghet och förhindra kränkningar fungerar mycket bra på våra skolenheter. Våra högstadieskolor arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling och de vuxna reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt. Våra elever vet vem på skolan de kan prata med om någon har varit elak mot en elev. De känner sig trygga i skolan enligt undersökningen. Det område som eleverna i år 9 värderade lägst var stimulans och delaktighet och inflytande. De frågor som våra elever har svarat på handlar om huruvida eleverna tycker att skolarbetet är intressant och roligt och om skolarbetet stimulerar våra elever att lära mer. När det gäller delaktighet och inflytande så handlar frågorna om våra elever har inflytande över innehållet i undervisningen och på vilket sätt vi arbetar med olika uppgifter på lektioner samt i vilken grad eleverna kan påverka skolmiljön. Elever år 5 (antal svarande 173/184) Elever i årskurs 5 anser att vårt arbete med att skapa trygghet och förhindra kränkningar fungerar mycket bra på våra skolenheter. Andra styrkor som våra elever i år 5 lyfter fram är att de känner tillit till sin förmåga att nå kunskapskraven i skolan. De värderar även lärarnas stöd och hjälp i skolarbetet högt. Det område som eleverna i år 5 värderade lägst var området som handlar om stimulans. Det vill säga om eleverna tycker att skolarbetet gör de så nyfikna att de får lust att lära mer. Ett annat område som de värderade relativt lågt är studiero på lektionerna. Pedagogisk personal inom grundskolan (antal svarande 145/167) Vår pedagogiska personal lyfter fram höga värden när det gäller arbete med trygghet, att förhindra kränkningar och att ge särskilt stöd. I dessa områden är vårt indexvärde 0,6-0,8 tiondelar högre än snittet totalt i Sverige. Det område som vår pedagogiska personal värderar lågt är framför allt samverkan av undervisning. Det handlar om skolan har ämnesöverskridande arbete och om våra lärare upplever att de samverkar med kollegor när de planerar undervisningen. En annan del inom detta område är i vilken grad våra lärare upplever konferenserna i skolan som nytta för undervisningen. Ett annat område som våra pedagoger värderar lågt är elevinflytande, dvs om eleverna ges möjlighet att påverka skolmiljö, undervisningens innehåll och arbetssätt under lektionerna.

19 När det gäller rutiner att introducera och handleda nyanställda lärare finns det även här ett förbättringsområde enligt våra pedagoger. Vårdnadshavare i förskoleklass (antal svarande 47) Våra vårdnadshavare i förskoleklass är mycket nöjda med information om barnets utveckling och lärande vid utvecklingssamtal och de vet hur skolan ska arbeta med barnets lärande både när det gäller kunskaper och sociala förmågor. Andra områden som föräldrarna i förskoleklass kan intyga fungerar väl är att skolan är avgiftsfri. Lärarna tror på att eleverna kan lyckas och förväntar sig det. Enkäten visar även att föräldrarna upplever att pojkar och flickor ges samma förutsättningar och att elever och personal bemöter varandra med respekt. Det område som föräldrarna värderar lägst är vårdnadshavarens delaktighet och inflytande. Det handlar om information om skolans verksamhet och om de får tillfälle att framföra synpunkter innan viktiga beslut om skolans verksamhet. (Lokal och organisationsförändringar) Vårdnadshavare i grundskolan (antal svarande 482) Våra vårdnadshavare i grundskolan värderar områden som trygghet, avgiftsfriskola och tillit till elevens förmåga som högst enligt indexvärdet för samtliga deltagande enheter i kommunen. Barnen känner sig trygga i skolan enligt våra föräldrar och lärarna tror på att eleverna kan utvecklas och förväntar sig att barnen gör sitt bästa. Det område som våra vårdnadshavare i grundskolan värderar lägst är vårdnadshavares delaktighet och inflytande. Det handlar om information om skolans verksamhet och om de får tillfälle att framföra synpunkter innan viktiga beslut om skolans verksamhet. (Lokal- och organisationsförändringar) Ett annat område om bör uppmärksammas i resultatet är att 9% av vårdnadshavarna anser att deras barn behöver mer utmaningar i skolarbetet. Våra vårdnadshavare i förskoleklass ger högre indexvärde för skolans arbete generellt inom alla områden i jämförelse med vårdnadshavare i grundskolan. * Den kursiva texten visar på tydliga samband mellan våra respondenter i enkäten.