Projektmaterial. DEMOKRATI- GENERATIONSMÖTEN- MENTORSKAP PROs Folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial DEMOKRATI- GENERATIONSMÖTEN- MENTORSKAP PROs Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SLUTREDOVISNING AV PROJEKT: DEMOKRATI- GENERATIONSMÖTEN- MENTORSKAP...3 Inledning...3 Bakgrund till projektet...3 Tidplan...3 Syftet...3 Mål...4 Målgrupper...4 Samverkan...4 Genomförandet m.m...4 Resultat och erfarenhet av projektet...5 Redovisning av kostnader med budgetjämförelser... 7 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 PROS FOLKHÖGSKOLA/BMF Till Folkbildningsrådet SLUTREDOVISNING AV PROJEKT: DEMOKRATI- GENERATIONSMÖTEN- MENTORSKAP Inledning Senhösten 2000 fanns hos Folkbildningsrådet möjlighet att söka utvecklingspengar. PROs folkhögskola som sett behovet av en förbättrad representativ demokrati, utvecklade en projektidé om hur äldre med politisk erfarenhet skulle kunna vara stöd, bollplank, mentor för en ung människa på väg in i politiskt arbete. Vi såg också projektet som en chans till erfarenhetsutbyte, nya insikter om varandras situation och större förståelse mellan generationerna. En projektansökan gjordes och Folkbildningsrådet beviljade i december 2000, kr för år Stimulansbidrag gavs till den del av projektet som omfattade skolans utvecklingsarbete. Till den mer processinriktade delen, som skolan också sökte bidrag till, och som var planerat att genomföras på några platser i landet, erhölls inte bidrag. Bakgrund till projektet I förhållande till befolkningen representeras vi idag av för få unga (under 30 år) och för få äldre (över 65 år) i de beslutande församlingarna. Under den senaste mandatperiod har man talat om strömavhopp från politiska uppdrag, främst av unga och kvinnor. Den politiska återväxten äventyras och den politiska demokratin är hotad. Statsministern som besökte PROs kongress, hösten 2000, ställdes inför frågan om fler äldre med i beslutande organ. Han uppmärksammade PRO om att förhållandet är detsamma när det gäller de unga och gav utmaningen till PRO att stödja och skola in unga människor i politiskt arbete, oavsett partitillhörighet nya till 2004,menade han vara en utmaning. Mer om den representativa demokratin utvecklas i bakgrundsskrivningen till den Handlingsplan för PROs arbete för stärkt demokrati genom generationsmöte och mentorskap som finns i bilaga A. Tidplan Projektmedel beviljades för arbete under Stödkontakter mellan mentor och adept bör pågå minst ett år. Den processen ryms av förklariga skäl inte inom projektets tidsram. PRO som organisation har dock möjlighet att kontinuerligt starta mentorskapsarbete och låta det pågå den tid som behövs. Syftet Syftet med projektet är att finna en modell för hur äldre med egen erfarenhet av politiskt arbete ska kunna stödja unga, så att fler engagerar sig i samhällsarbetet, och att fler nyvalda blir kvar. Projektet ska utmynna i en Handlingsplan för PROs arbete för en stärkt demokrati. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 Mål Målen med projektet: - Ett stärkt engagemang och ansvar för samhällsarbete bland yngre - Stärkt demokrati genom att få med fler unga i det politiska arbetet - En god samhällsutveckling för alla genom generationssamverkan. Målgrupper - Medlemmar i PRO med egen erfarenhet av politiskt arbete, som vill och kan dela med sig av sina erfarenheter och fungera som bollplank och mentorer för unga. - PRO-föreningar, som också söker samverkan med andra Pensionärsorganisationer. - Unga människor, oavsett partifärg på väg in i politiskt arbete, eller nya i de politiska sammanhangen. - Moderpartier för påverkan av de stukturer och den kultur som gör att unga och nya hoppar av politisk arbete. Samverkan Folkhögskolan samverkar med sin huvudman, PRO Pensionärernas Riksorganisation. Inledningsvis kom de lokala PRO-föreningarna i Norrtälje, Tumba, Järfälla och Västerås att ingå. Något senare tillkom PROföreningarna i Sandviken och Uppsala. Till projektet kom en arbetsgrupp att knytas, bestående av personer ur de samverkande PRO-föreningar, totalt omfattade arbetsgruppen 8 personer. Genom en artikel i tidningen Pensionären om projektet, fick skolan brev och telefonpåringningar direkt utifrån landet, Gusum och Siljansnäs PRO-föreningar kom via anteckningar från arbetsgruppens möten att följa projektet på avstånd. Av dessa kontakter och samtal kunde vi också utläsa att det fanns ett behov av stödarbete i PROs eget inre arbete, exempelvis då man vill förnya i styrelsen. PRO har en välutvecklad organisation med drygt medlemmar, organiserade i ca föreningar runt om i landet, fördelade i 26 distrikt. Samverkan söktes lokalt mellan PRO-föreningar och lokala politiska ungdomsorganisationer, deras moderpartier och andra lokala Pensionärsföreningar ex. SPF, SPRF. Genomförandet m.m. I februari 2001 bildades en arbetsgrupp, för projektet. Vi började med en mer detaljerad planering av projektet. Vi enades om att arbetsgruppen från gång till gång, inom sig fördelade arbetsuppgifter som rapporterades vid nästkommande möte. Övergripande var att arbetsgruppens skulle försöka etablera lokala kontakter dels inom egna organisationen för förankring och rekrytering av mentorer. Men också med andra lokala pensionärsorganisationers företrädare för samverkan i projektet och rekrytering av mentorer. Kontakter skulle tas med både lokala moderpartier och lokala politiska ungdomsorganisationer för information och undersökning av om där fanns unga(adepter) som önskade att få en äldre mentor med egen erfarenhet av politiskt arbete. Vid arbetsgruppens första möte identifierades sex områden för genomlysning och arbete, nämligen: - Vilka mentorer finns att tillgå, (inventering) - Samarbete med andra pensionärsorganisationer undersöks - Kontakt, information, intresseförfrågningar till politiska ungdomsorganisationer om samarbete - Vad gör att unga lämnar politiken i förtid (intervjuer) - Vad gör att vissa unga politiker kan få genomslag i politiken (intervjuer) - Kan strukturer eller politisk kultur påverkas för att lättare ge plats för unga, nya människor (lokala kontakter med politiska partiers företrädare) Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 I februari-mars -01 tog folkhögskolan kontakt med samtliga partiers centrala ungdomsorganisationer för att informera om projektet och efterhöra intresse om samverkan etc. på det lokala planet, information och förfrågan mottogs positivt. I juni hölls ett uppföljningsmöte i arbetsgruppen. Vid detta tillfälle anslöt sig PRO föreningarna i Sandviken och Uppsala. I september-01 höll arbetsgruppen ytterligare ett möte för att diskutera de möjligheter och svårigheter man stött på, samt hur dessa skulle kunna lösas. En inbjuden gäst talade om sina erfarenheter av arbete med mentorskap. En undersökning om politiska avhopp i Norrtälje som gjorts av Uppsala universitet var föremål för information i arbetsgruppen. Resultat ur denna redovisas i underlag till Handlingsplanen som finns i bil.a november 01 anordnades utbildningsdagar för mentorer. Ett 25-tal mentorer deltog i uppskattade dagar. Program bilägges. Medverkan från skolans förre ordförande Gösta Vestlund, och från Inger Hjorth-Larsson (organisationskonsult med erfarenheter av mentorskapsarbete), samt från SSU bidrog till två bra dagar. Både SSU och Centerns ungdom hade inbjudits medverka, men centerns ungdomar fick förhinder. Gösta Vestlunds manus om Ungdomars värderingar och framtidstrender på vilka han baserade sitt föredrag 29/11-01, har inarbetats i Handlingsplanen. PROs tidning Pensionären, samt lokalpress Gefle Dagblad, Arbetarbladet och UNT inbjöds närvara för att ge spridning åt projektet. Program för Mentorskapsdagarna och artiklar ur UNT och Pensionären finns i bilaga B. Resultat och erfarenhet av projektet Projektet har syftat till att finna en modell, en form, för hur pensionärer med egen erfarenhet av politiskt samhällsarbete ska kunna vara ett stöd, ett bollplank, en mentor för unga, nya människor på väg in i politiskt arbete. Där intresse och engagemang finns, ska efter projekt tidens slut, handlingsplanen kunna användas i organisationens alla delar, och ett stödarbete för stärkt demokrati kan byggas upp och vara en naturlig del av pensionärsorganisationernas arbete. Politiskt skolade, erfarna äldre är en outnyttjad resurs i samhället. Ett mentorskapsarbete av det här slaget gör att många får upplevelsen av att vara till nytta, vara behövd, och uppleva det positiva i att deras erfarenhet efterfrågas. Förhoppningen är att många unga ska se den här möjlighet till stöd och ta tillvara den, till ömsesidig nytta och glädje. Inom Pensionärernas Riksorganisations egna föreningar har projektet tagits emot med stort intresse och engagemang. Det har varit lätt att rekrytera villiga och lämpliga mentorer. Däremot har det varit svårt att etablera kontakter med unga på väg in i politiskt arbete. Mycket tid har fått ägnats åt just detta, och kommer att ta tid. De unga är dåligt organiserade på lokal nivå. och de lokala politiska ungdomsorganisationerna för på många håll i landet en tynande tillvaro. De politiska moderorganisationernas intresse har varit positivt, i de kontakter som varit. Man har insikt om att ett sådant här arbetssätt skulle vara värdefullt, även om tid till det, inte alltid finns. När projektet avslutats har kontakter i det lokala mentorskapet etablerats. I Västerås är fem mentorer och adepter igång och läser en studiecirkel. Även i Järfälla och Norrtälje håller det praktiska mentorskapsarbetet på att organiseras. I Siljansnäs, varifrån två personer deltog i dagarna för mentorer, försöker man använda modellen med mentor i föreningens integrationsarbete. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 Från de mentorer som varit med bl.a. i dagarna i november har förfrågan kommit om en uppföljning av novemberdagarna. Detta när det faktiska mentorskapsarbetet är etablerat och processen varit igång en tid. Ett behov som vi på skolan med glädje ska möta. Projektet och dess handlingsplan har presenterats för Pensionärernas Riksorganisations ledning och tjänstemän och för skolan styrelse. Handlingsplanen med diskussionsfrågor ska tryckas upp och få spridning i organisationen. Tidningen Pensionären har skrivit om projektet vid två tillfällen. Rapport och information om projektet har kunnats ges och kommer att ges i de föreningskurser som finns på skolan. Skolan har varje år ca kursdeltagare från hela landet. Med projektet ville vi finna vägar till stärkt demokrati och utbyte mellan generationerna genom mentorskap. Som en följd av projektet har skolan medvetet sökt kontakt med Färnebo Folkhögskola för ett mer organiserat utbyte mellan deras unga kursdeltagare och våra äldre kring frågor om demokrati. Den litteratur och erfarenhet som finns av mentorskapsarbete är baserat på näringslivets och affärslivets behov av att rekrytera chefer. För folkbildningen och folkrörelsers arbete med mentorskap finns egentligen ingen dokumentation. Projektarbetet utmynnar i en Handlingsplan för PROs fortsatta arbete för stärkt demokrati genom generationsmöten och mentorskap. Handlingsplanen med förskrivning är förankrad i PRO, dels genom arbetsgruppen för projektet, dels genom grupparbete vid mentorskapdagarna i november. Kanske kan Handlinsplanen också bli till nytta för andra pensionärsorganisationers arbete, samt för politiska organisationers arbete och fungera vitaliserande vid rekrytering av nya politiker och till stöd för de som ännu är nya. Synliggjort har också organisationens eget inre behov av stöd till nya förtroendevald blivit. Vilket kan avhjälpas genom att personer med mer erfarenhet går in och stödjer de som inte har så stor erfarenhet. På så sätt kan organisationen få fler som vågar ta på sig ett uppdrag inom organisationen, eller i det politiska livet nya, unga politiker till 2004, var statsminister Göran Perssons utmaning vid PROs Kongress hösten Utmaningen är antagen, ett verktyg framtaget och det återstår mer än två år till kongress 2004! Projekttiden är slut, projektet avslutat men arbetet för stärkt demokrati fortsätter! Bilagor: Handlingsplan för PROs arbete för stärkt demokrati, bilaga A Tidningsartiklar om projektet, bilaga B Ekonomisk redovisning, bilagd på sidan 5 av redovisningen Birgitta Forsman Rektor Britt-Marie Fredriksson Bitr. rektor och projektledare Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 PROJEKT; DEMOKRATI-GENERATIONSMÖTEN- MENTORSKAP Redovisning av kostnader med budgetjämförelser Kostnader Belopp Budget Aktiviteter : :- Personal : : Övrigt :- Summa kostnader : :- Intäkter Utvecklingsbidrag fr Folkbildningsrådet : :- Vår egen insats : :- Summa intäkter : :- Kostnader specificerade: Aktiviteter: Kostnader för sammandrag av arbetsgrupp bestående av PROare för diskussion om mentorskapsmodell, 4 gånger :- Seminarium för utvärdering av framtagen modell och handlingsplan, medverkande och kostnader för deltagande :- Personal: Kostnader för projektledning 478 timmar á 250: :- Övrigt: Kostnader för administration, tryckning av material :- Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7