Strategi för hantering av skogliga naturvärden i Norrtälje kommun ( Norrtäljeprojektet )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi för hantering av skogliga naturvärden i Norrtälje kommun ( Norrtäljeprojektet )"

Transkript

1 RAPPORT Strategi för hantering av skogliga naturvärden i Norrtälje kommun ( Norrtäljeprojektet ) Sören Nissilä, Ulf Birgersson

2 Författarna har gemensamt svarat för huvuddelen av innehållet i denna rapport. Arbetsgruppen har genomfört utredningen, samlat basfakta samt presenterat och diskuterat förslag och tankegångar vid möten med styrgruppen, vid exkursioner och markägarträffar. Projektets styrgrupp har beslutat om den strategi och de förslag som redovisas i rapporten. Den referensgrupp som varit knuten till projektet har liksom de avslutande markägarträffarna bidragit med värdefulla kunskaper och idéer. Resultat och slutsatser i rapporten tar sin utgångspunkt i de särkilda förhållanden som finns i Norrtälje kommun vilket innebär att jämförelser och tillämpning för andra områden i landet inte direkt kan göras. Skogsstyrelsen oktober 2006 Författare Sören Nissilä, Skogsstyrelsen Svea Ulf Birgersson, länsstyrelsen i Stockholms län Arbetsgrupp Sören Nissilä Ulf Birgersson Per Sandberg, Mellanskog Styrgrupp Monika Stridsman, Skogsstyrelsen Svea Anders Nylén, länsstyrelsen i Stockholms län Bo Wallin, Skogsstyrelsen Karin Tormalm, Naturvårdsverket Referensgrupp Per Nyström, LRF Mats Jos, LRF Magnus Bergström, Norrtälje kommun Staffan Thor, Mellanskog Kristoffer Stighäll, SNF Ola Elonsson, Holmen Skog AB Bill Douhan, Roslagens ornitologiska förening Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 400 ex ISSN BEST NR 1768 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1 Inledning Projektet Fakta om Norrtälje kommuns skogar Historisk bakgrund till Norrtäljeprojektet 8 2 Strategier för skydd av skog Miljömålet Levande skogar Den gröna strukturen Länsstrategi för formellt skydd av skog Prioriterade biotoptyper i Norrtälje kommun Kompletterande nyckelbiotopsinventering i Norrtälje kommun Miljömålet Ett rikt odlingslandskap i ett Norrtäljeperspektiv Analys av skogliga uppgifter i Norrtälje kommun med hjälp av satellitbildsdata 26 3 Hantering av nyckelbiotoper Skogsstyrelsens policy för hantering av nyckelbiotoper FSC och PEFC NB- policy hos en del virkesköpande företag i Norrtälje kommun Gröna skogsbrukplaner och frivilliga avsättningar 32 4 Samarbetet mellan myndigheter, markägarorganisationer och forskning Inledning Projektets organisation Informationsstrategi Exkursioner i Norrtälje kommun inom ramen för projektet 36 5 Kan alla nyckelbiotoper skyddas? En analys av förhållandena i Norrtälje kommun Underlag En analys med teoretiska brytpunkter Resultat Bedömningar med analysen som underlag Diskussion 45 6 Nyckelbiotoper utanför formellt arealmål och frivilligt sparande i Norrtälje kommun - en modell för hantering av ej prioriterade NB Inledning Modell för identifiering och hantering av nyckelbiotoper i Norrtälje kommun som ej kan prioriteras för formellt skydd eller frivilliga avsättningar Hantering av ej prioriterade objekt i Norrtälje kommun 50 7 Förslag till fortsatt arbete 53

4 7.1 Inledning Frågeställningar inom projektet som särskilt bör beaktas Skötselmodeller Utbildning, rådgivning och information Lokalt råd Uppföljning och utvärdering Bidragsmedel Certifiering Skatt Ersättningsmark Äldre markanvändningsformer i skogsmark 58 Bilagor 1. Projektets syfte 2. Nyckelbiotopers sammansättning och åtgärdsbehov 3. Mellanskogs medverkan i projektet 4. knn- Sverige ger en bild av skogen 5. Synpunkter och kommentarer från markägarträffarna 6. Känslighetsanalys, tabell

5 Förord Skogarna i Norrtälje kommun är unika. Många av dem har höga naturvärden fördelade på stora arealer. Skogarna är till största delen privatägda och betingar ett stort ekonomiskt värde för sina ägare. Höga naturvärden som bör bevaras, kombinerat med stor efterfrågan på virke, ger naturligtvis upphov till intressekonflikter. Inom Norrtälje kommun har dessa intressekonflikter varit stora och i många fall svårlösta. Norrtäljeprojektet syftar till att hitta framkomliga vägar för att både säkerställa naturvärdena och tillgodose markägarnas behov. Det är vår förhoppning att förslagen i denna rapport bidrar till att berörda parter hittar lösningar som gynnar ett konstruktivt samförstånd i och om skogarna i Norrtälje kommun. Lars Nyberg Miljö- och planeringsdirektör Länsstyrelsen i Stockholms län Regionchef Skogsstyrelsen Region Svea 1

6 Sammanfattning Norrtälje kommun i Stockholms län har en särställning i landet när det gäller förekomst av nyckelbiotoper (NB) och objekt med naturvärden (ONV). Ca 11 % av den privatägda, produktiva skogsmarksarealen utgörs av dessa objektstyper, varav NB svarar för 6,3 %. Olika beräkningar visar att mellan 7 till 25 % av den slutavverkningsmogna skogen återfinns inom formellt skyddade och frivilligt avsatta områden, områden där områdesskydd pågår samt kända nyckelbiotoper därutöver. Projektet bedömer att mellan 10 till 20 % av kommunens slutavverkningsmogna skog ligger inom dessa naturvårdsintressanta områden. I ett område med så hög andel naturvärdeklassad skogsmark ligger konfliktsituationer nära. Myndigheter, markägarnas företrädare och markägarna själva behöver därför ett gemensamt och långsiktigt koncept som hjälpmedel för att överbrygga de problem som kan uppstå. För att få en samlad bild över kommunens naturvärden i skogsmark samt en strategi för att hantera dessa startades projektet Strategi för hantering av skogliga naturvärden i Norrtälje kommun, i rapporten benämnt Norrtäljeprojektet. Enligt projektbeställningen består projektet av fyra sammanhängande delmoment: - kartläggning av naturvärdena - utveckling av samverkansformer mellan myndigheter och markägare och deras organisationer - ökad samverkan mellan naturvårdande myndigheters olika instrument - framtagande av en arbetsmodell för att prioritera och skydda naturvärdena Projektets arbete och förslag till lösningar tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning för skog och miljö samt äganderätt. Rapporten avser främst att spegla förhållandena i Norrtälje kommun men i de strategiska frågorna måste avstampen ske i ett länsperspektiv. För Stockholms län anger den Nationella strategin för formellt skydd av skog ett arealmål (i rapporten benämnd miljömålsarealen) på ha. Målet gäller från 1999 och fram till och med 2010 då ha skall skyddas i form av naturreservat och ha skall skyddas som biotopskyddsområde och naturvårdsavtal. De hektaren utgör 5,6 % av den produktiva skogsmarken i länet. Länsstrategin för Stockholms län är under utarbetande vilket innebär att de delar av rapporten som behandlar formellt skydd är preliminära. Stora NB, ansamlingar av NB och ONV samt brukningsenheter med hög andel NB kommer att prioriteras i arbetet med områdesskydd. Analyser visar att drygt 60 % av länets oskyddade areal av värdekärnor återfinns i Norrtälje kommun. Av totalt ca privatägda brukningsenheter i Norrtälje har drygt 800 en förekomst av registrerade nyckelbiotoper. Drygt 600 av dessa har en NB-areal som understiger 5 % eller 3 ha och ca 200 har en NB-areal som överstiger 5 % 2

7 eller minst 3 ha. Bland dessa 200 finns ca 70 brukningsenheter som har en NBareal överstigande 25 % eller minst 3 ha. Enligt en teoretisk modell kan all oskyddad känd NB-areal i Stockholms län rymmas inom miljömålsarealen under förutsättning att varje markägare med NB frivilligt avsätter minst 5 % eller 3 ha. Måttet 5 % eller 3 ha används i den Nationella strategin för formellt skydd av skog för prioritering av nyckelbiotoper på NB- rika brukningsenheter. Bedömningar inom projektet avseende Norrtälje kommun av tillkommande, i dag okända NB, gör dock att en viss andel NB inte kommer att kunna skyddas vare sig som frivilliga avsättningar eller som formellt skyddade områden. Denna areal bedömer projektet vara i intervallet ha. Projektet har mot den bakgrunden tagit fram en modell som sorterar fram nyckelbiotoper som skall prioriteras för formellt skydd eller bedöms komma att avsättas på frivillig väg. Modellen utgår från den lägre arealen i NB-intervallet ovan och baseras på ett systematiskt naturvärdebaserat arbete i samförstånd med markägare och deras organisationer under hela miljömålsperioden. Projektet bedömer att en begränsad areal (ca 400 ha) bland dessa för formellt skydd eller frivillig avsättning ej prioriterade nyckelbiotoper hör till nyckelbiotoper där alla former av åtgärder skadar nyckelbiotopen, medan arealen är större (ca ha) för nyckelbiotoper där naturvårdande skötsel är nödvändig för bevarande eller utvecklande av naturvärden. I projektet diskuteras också det faktiska behovet av naturvårdande skötsel i vissa typer av nyckelbiotoper. Certifieringsregler samt myndighets- och företagspolicys öppnar förvisso försiktigt för åtgärder som bevarar och förstärker naturvärdena i en nyckelbiotop men jämfört med det faktiska behovet av dessa skötselformer sker åtgärder alltför sällan. Begränsad kunskap i kombination med otillräckliga resurser för uppföljning av hittills utförda åtgärder är faktorer som drar mot en försiktighetsprincip. Även andra skäl framförs mot dessa alternativa åtgärder, de är inte ekonomiskt lönsamma och upplevs som besvärliga att planera och genomföra. I projektet accentueras behovet av att komma igång med skötselformer som bevarar och förstärker naturvärdena i de nyckelbiotoper där behovet finns. I Stockholms län och särskilt då i Norrtälje kommun finns en uppenbar risk att en hel del NB spolieras helt eller delvis om inte skötselåtgärder kan aktiveras i betydligt större omfattning än i dag. Merparten av de NB-arealer som sorteras fram i modellen består av biotoptyper som behöver naturvårdande skötsel eller som inte försämras av vissa former av åtgärder. Grundläggande för samförståndslösningar i de nyckelbiotoper som inte kan prioriteras för formellt skydd eller är aktuella för frivillig avsättning bygger på omfattande samråd. Projektet illustrerar och diskuterar de olika rådgivningsnivåer som blir aktuella vid samråd för ej prioriterade NB. Vid all rådgivning är utgångspunkten att nyckelbiotopernas naturvärden så långt som möjligt skall bevaras. I förlängningen av projektet föreslås också en del verksamheter som måste initieras för att projektets intentioner skall kunna genomföras. Hit hör t.ex. förslag 3

8 till skötselmodeller där olika slags skötselingrepp prövas, en skötselhandbok för NB, stimulansbidrag vid skötsel av ej prioriterade NB, inrättande av ett lokalt råd, rådgivning och utbildning samt olika former av uppföljning och utvärdering. Norrtäljeprojektet behandlar nyckelbiotopsfrågor i ett område med stor areal nyckelbiotoper Projektet visar på behovet och betydelsen av samverkan och information mellan myndigheter markägarföreträdare markägare Med gällande miljömål som grund bedömer projektet att en viss areal nyckelbiotoper inte kommer att kunna skyddas formellt eller som frivilliga avsättningar i Norrtälje kommun Projektet identifierar de nyckelbiotoper som bedöms kunna prioriteras för formellt skydd eller frivilliga avsättningar och redovisar en modell för samråd och rådgivning av ej prioriterade nyckelbiotoper Projektet betonar behovet av naturvårdande skötsel för många nyckelbiotopstyper Projektet föreslår att modeller för naturvårdande skötsel tas fram och testas 4

9 1.1 Projektet 1 Inledning Strategi för hantering av naturvärden i Norrtälje kommun År 2003 gick Länsstyrelsen i Stockholms län och Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen in med en gemensam medelsansökan till Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Motivet till detta var den mycket höga arealandelen nyckelbiotoper i Norrtälje kommun kombinerat med en dominans av privata skogsägare. Ansökan tillstyrktes våren 2004 ( kronor från vardera myndigheten) och organisationen kring projekt Strategi för hantering av naturvärden i Norrtälje kommun ( Norrtäljeprojektet ) lades fast. Projektägare var Skogsstyrelsens Miljöenhet. Organisation Projektledningen i form av Skogsvårdsstyrelsen och Länsstyrelsen utgjorde arbetsgruppen tillsammans med Mellanskog. Extern medverkan av LRF, Norrtälje kommun, SNF, lokal ornitologisk förening, Holmen Skog och Mellanskog formerades till en referensgrupp. I projektets styrgrupp fanns representanter för Skogsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Syftet med projektet Syftet med projektet anges i sin helhet i Bilaga 1. Projektet har fokuserat till stor del på jämförelse mellan beslutade miljömålsarealer och faktisk nyckelbiotopsareal analys av nyckelbiotopsarealer samrådsförfarande vid åtgärder i nyckelbiotoper som inte kan prioriteras för formellt skydd eller är aktuella för frivillig avsättning naturvårdande skötsel i skötselkrävande nyckelbiotoper 1.2 Fakta om Norrtälje kommuns skogar Skogsmarken i Norrtälje kommun Norrtälje kommun i Stockholms län karaktäriseras av det s.k. Roslagslandskapet med sin långa kuststräcka, småskaliga landskapsstruktur och sina bördiga, ofta kalkrika skogsmarker. Skogarna i Norrtälje kommun är i dag strategiskt betydelsefulla när det gäller virkesförsörjning till skogsindustrin och självfallet viktiga för den privata skogsägaren. Den produktiva skogsmarksarealen uppgår till drygt ha och hela 74 % är i privat ägo (se diagram 1.1). Kommunens andel av hela länets produktiva skogsmarksareal utgör 40 %. 5

10 1 000 ha Privata Bolag Övriga allmänna Staten Diagram 1.1 Skogsägarkategorier, fördelning produktiv skogsmark Historiskt sett har skogsbruket haft en extensiv profil där skogsägaren oftast haft sin utkomst i annan verksamhet i kombination med ett småskaligt skogs- och jordbruk. Avsaknaden av större skogsbolag och därmed aktiv virkeshandel i större skala har inneburit att många gårdars skogar har skötts extensivt och med gammeldags metoder långt in i modern tid. I dag präglas Norrtälje av ett betydligt mer aktivt skogsbruk som bedrivs på normala rationella grunder. Flera av de stora virkesuppköparna (t.ex. Holmen Skog, Stora Enso, Sveaskog) handlar virke tillsammans med skogsägarföreningen Mellanskog samt ett stort antal mindre bolag. En handfull sågar handlar och förädlar mestadels specialsortiment och därutöver finns ett ganska stort antal lokala sågar som hanterar virke för husbehov. Hallsta pappersbruk har successivt byggts ut till en storindustri som har ett mycket stort upptagningsområde men där givetvis massaved från Norrtäljeskogarna också är av intresse. Markägarstrukturen, traditionen och det tidigare brukandet har i kombination med de naturgivna förutsättningarna skapat ett landskap med mycket stor andel naturvärden. För skogarnas del utgör nyckelbiotoper (NB) och s.k. objekt med naturvärden (ONV) ca 11 % av den produktiva skogsmarksarealen på privatägd skogsmark. I tider av ett alltmer rationellt skogsbruk har detta inneburit en konflikt mellan markägarnas brukarintresse och naturvårdens bevarandeintresse. Nyckelbiotoper i Norrtälje kommun Statistik från Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering (småskogsbruket) visar på att flera andra län i landet har betydligt fler nyckelbiotoper än Stockholms län. Det finns även en del län som har en större nyckelbiotopsareal totalt sett men i ett avseende så är nyckelbiotoperna i Stockholms län i fokus och det är andelen nyckelbiotopsareal i relation till den produktiva skogsmarken. I runda tal så är värdet för länet fem gånger så högt som genomsnittsvärdet för landet. Detta värde accentueras ytterligare när en jämförelse görs med Norrtälje kommun där i dag ca 6,3 % av den privatägda produktiva skogsmarksarealen utgörs av kända nyckelbiotoper. Karta 1.1 nedan visar hur nyckelbiotoper och objekt med naturvärden fördelar sig i kommunen. 6

11 Totalt finns i dag ca ha nyckelbiotoper fördelat på ca st. objekt på småskogsbrukets skogsmarksinnehav. Teoretiskt sett är drygt 50 % (ca ha) av nyckelbiotopsarealen klassad i skogstyper som sannolikt inte kan brukas utan att naturvärdena förfars. Det är främst naturskogar av olika slag, branter, kalkbarrskogar och vattenanknutna skogstyper. När det gäller skogstyper som normalt behöver skötas, igenväxningsbiotoper, så är motsvarande siffra knappt 25 % (ca ha). Här finns olika typer av betesskogar, ädellövskogar samt hagar, ängar och lundar. 7

12 Övriga nyckelbiotoper, drygt 25 % (ca ha), utgörs av successionsskogar där behovet av en skötselinsats inte är alldeles uppenbar för ögat men där det kan vara aktuellt att gynna olika trädslag. Hit hör främst nyckelbiotoper där exempelvis höga naturvärden knutna till asp eller tall på sikt riskerar att förfaras genom igenväxning av gran. Lövnaturskog, påverkad barrskog och aspskog är exempel på sådana nyckelbiotopstyper. De olika nyckelbiotopstypernas areella fördelning visas i diagram 1.2. För en översiktlig beskrivning av nyckelbiotopernas sammansättningar och deras åtgärdsbehov, se vidare bilaga 2. Fördelning av nyckelbiotopstyper, ha Barrskog Hävdbiotop Lövrik barrnatur Barrnatur Sumpskog Betesskog Kalkmarksskog Ädellöv Övriga Diagram 1.2 Nyckelbiotopernas areella fördelning 1.3 Historisk bakgrund till Norrtäljeprojektet Ett flertal samverkande faktorer och händelser har legat till grund för projektets utformning och genomförande. Problemen har varit uppmärksammade sedan slutet av 1990-talet och det breda engagemanget har lyft frågorna till ett samverkansprojekt med deltagande av en mängd olika aktörer. Norrtäljegruppen Länsstyrelsen i Stockholms län och Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen har gemensamt försökt att ur såväl ett brukar- som myndighetsperspektiv, finna ett arbetssätt för hantering av de frågor som en stor förekomst av nyckelbiotoper innebär i det vardagliga arbetet. Vid en skoglig exkursion med representanter för LRF, Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen och Mellanskog togs initiativ till en arbetsgrupp benämnd Norrtäljegruppen. Gruppen bildades i slutet av 2001 och bestod av representanter från Skogsvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen och Mellanskog. De uppgifter som gruppen skulle arbeta med var identifiering av problemområden och förslag till lösningar 8

13 analyser av naturvärden och skogstillstånd lokal samverkan för skapande av gemensam plattform i bevarandearbetet Gruppen lyfte särskilt fram och utvecklade frågor kring information och rådgivning, utbildning, värdering, certifiering, ersättningsmark och samverkan. Flera av frågeställningarna hade sin uppkomst i konkreta lokala och regionala händelser. I mitten av 2001 redovisade Mellanskog en rapport som behandlade naturvärdena i kommunen. Rapportens slutsatser var bl.a. att nuvarande resurser för statligt skydd av skog inte var tillräckliga och att nyckelbiotoperna innehöll en betydande andel av den slutavverkningsmogna skogen. Skogsägartinget 2002 Skogsägartinget som samlar förtroendevalda i svenska skogsägarrörelsen hade år 2002 nyckelbiotoper som huvudtema på en exkursion i Norrtälje. Företrädare för skogsägarrörelsen samt ett flertal beslutsfattare inom skogsnäring och myndigheter fick tillfälle att diskutera de frågor som rörde just nyckelbiotopsbegreppet. Mellanskogs medverkan Skogsägarna Mellanskog, som företräder en stor del av familjeskogsbruket inom Norrtälje kommun, ser ett stort behov av att strukturera och tydliggöra de skogliga naturvårdsstrategierna. Merparten av Mellanskogs medlemmar i kommunen har berörts eller kommer att beröras av naturvårdsavsättningar i någon form. Mellanskog vill verka för att de statliga medel som avsätts för skyddande av naturvärden satsas på rätt objekt och att en relevant prioritering utgör grund för hanteringen av naturvård i skogsbruket och ser i Norrtäljeprojektet en möjlighet att närma sig denna målsättning. I bilaga 3 redovisas det dokument som utgör den officiella grunden för Mellanskogs medverkan i projektet. SUMMERING KAP 1 Norrtäljeprojektet startades 2004 med syftet att - kartlägga naturvärdena i Norrtälje kommun - utveckla samarbets- och samverkansformer - söka en strategi för att bevara naturvärdena Norrtälje kommuns produktiva skogsmarksareal är ha, av denna är 74 % i privat ägo Registrerade naturvärden (nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden) utgör 11 % av den privatägda produktiva skogsmarksarealen Aktiviteten i skogsbruket är betydligt högre i dag än för bara ett par decennier sedan vilket leder till konfliktsituationer när val mellan produktion och miljö måste göras i skogar med höga naturvärden 9

14 2 Strategier för skydd av skog 2.1 Miljömålet Levande skogar Riksdag och regering har beslutat om 16 nationella miljömål varav Levande skogar är ett. För skogsbruket i Norrtälje kommun är även miljömålet Ett rikt odlingslandskap relevant eftersom många av de privata markägarna även bedriver ett småskaligt jordbruk i och i anslutning till trädbärande miljöer där t.ex. betesdrift ofta är en traditionsbunden verksamhet. För landet beslutades om ett antal delmål inom ramen för Levande skogar. Ett av delmålen anger att staten långsiktigt skall skydda ytterligare (från 1999) ha produktiv skogsmark fram till år 2010 och att det under samma period skall skyddas ytterligare ha på frivillig väg. De länsvisa målen, miljömålsarealen, för formellt skydd har tagits fram inom ramen för arbetet med Nationell strategi för formellt skydd av skog är i Stockholms län, hektar fördelat på: Naturreservat ha Biotopskyddsområde och naturvårdsavtal ha Arealmålet ha motsvarar 5,6 % av den produktiva skogsmarksarealen i Stockholms län. Eftersom Norrtälje kommuns skogsmark utgör en stor andel av länets och när därtill arealandelen nyckelbiotoper och objekt med naturvärden är hög så accentueras behovet av formellt skydd för denna kommun i Stockholms län. Skogar med höga naturvärden (enligt nyckelbiotopsinventeringens NB och ONV) utgör cirka 7,3 % (cirka hektar) av skogsmarksarealen i Stockholms län (cirka hektar). Det är områden som i den nationella strategin prioriteras vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområden samt upprättande av naturvårdsavtal. Skogar med höga naturvärden (NB och ONV) i Norrtälje kommun utgör cirka 9 % av kommunens produktiva skogsmark vilket motsvarar cirka ha (se karta under pkt 2.2). På privatägd mark i Norrtälje kommun är motsvarande arealandel cirka 11 %. I Norrtälje kommun är således andelen nyckelbiotopsareal högre än i länet i övrigt vilket innebär att en betydande del av arbetet med att bevara skogliga naturvärden behöver ske just i Norrtälje kommun. Målsättningen och utgångspunkten för den nationella strategin är att de mest värdefulla skogarna långsiktigt ska bevaras antingen genom formellt skydd ( naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal) eller genom frivilliga avsättningar. Skogsägare som är certifierade avsätter själva minst 5 % inom ramen för certifieringen där skog med höga naturvärden har högsta prioritet. Arealmålet tillsammans med de naturreservat som bildats före 1999 innebär att närmare 8 % av länets skogsmarksareal kommer att omfattas av formellt skydd. Vid utgången av 1998 fanns det i länets naturreservat cirka hektar skog 10

15 (cirka 2 %, se tabell 2.1) som hade ett långsiktigt skydd. Miljömålets ha tillsammans med den redan skyddade arealen på ha ger en totalt skyddad areal på ha vilket motsvarar 7,6 % av länets skogsmarksareal. 2.2 Den gröna strukturen En viktig förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar är att skogslandskapets aktörer samverkar och tar ett gemensamt ansvar. Idag finns god kunskap om förekomst av värdefulla skogsmiljöer genom allmänna inventeringar och större skogsägares egna inventeringar. Denna kunskap är en viktig förutsättning för att på ett så bra sätt som möjligt försöka finna helhetslösningar ur ett landskapsperspektiv. Att försöka se och skapa en grön struktur i landskapet Att söka lösningar som tar avstamp i kunskap om landskapets olika naturvärden är en fortsättning och fördjupning av den svenska modellen för att nå såväl produktionsmålet som miljömålet i skogspolitiken. Kärnan i modellen är det gemensamma ansvaret för att nå dessa två mål. När det gäller miljöarbetet kan den svenska modellen sägas bestå av tre steg. De mest skyddsvärda områdena får i allmänhet ett formellt skydd i form av nationalpark, naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. Många markägare sparar själva områden i sina skogar, s.k. frivilliga avsättningar. Till detta kommer den generella hänsyn som tas i samband med olika skogsbruksåtgärder som t.ex. att lämna skog utmed vattendrag och myrar, att låta döda och riktigt gamla träd stå kvar vid avverkning och att skapa nya högstubbar. Genom att dessa åtgärder kombineras i skogslandskapet skapas förutsättningar för att bevara skogslandskapets mångfald en grön struktur byggs upp. Formellt skydd av skog i Norrtälje kommun Riktlinjer och vägledning för arbetet med det formella skyddet inom Levande skogar ges i den Nationella strategin för formellt skydd av skogsmark. Den nationella strategin utgör därmed utgångspunkt och grund för motsvarande länsvisa strategier som nu är under framtagande i landet. Uppgifterna i denna rapport kommer från det pågående arbetet med länsstrategin och de kan därför komma att förändras/preciseras senare 2006 då arbetet är slutfört. I pkt 2.3 redovisas ett preliminärt textutdrag ur länsstrategin avseende skogliga värdetrakter i Norrtälje kommun samt tillhörande karta. Med formellt skydd nedan avses beslutade objekt. År 1998 hade cirka 720 hektar produktiv skog i Norrtälje kommun ett formellt skydd (motsvarande siffra för Stockholms län var cirka ha), se tabell

16 Tabell 2.1 Formellt skyddad produktiv skogsmark i Norrtälje kommun (och Stockholms län) t.o.m Naturreservat och nationalpark (ha) Biotopskyddsområde (ha) Naturvårdsavtal (ha) Summa (ha) Norrtälje kn (12%) * AB län * andel av formellt skyddad skogsmark i länet Under perioden (t.o.m. februari 2005 för NR, hela 2005 för BS och NVA) har drygt hektar produktiv skogsmark fått ett formellt skydd i Norrtälje kommun (motsvarande siffra för Stockholms län var ca ha), se tabell 2.2. Karta 2.1 visar all formellt skyddad skogsmark. Tabell 2.2 Formellt skyddad produktiv skogsmark i Norrtälje kommun (och Stockholms län) Naturreservat (ha) Biotopskyddsområde (ha) Naturvårdsavtal (ha) Summa (ha) Norrtälje kn (29%) AB län * andel av formellt skyddad skogsmark i länet I det pågående arbetet med skydd av skogsmiljöer, inklusive skogsmiljöer i Natura 2000 och i program för skydd av tätortsnära natur ligger ca hektar i Norrtälje kommun (motsvarande siffra för Stockholms län är ha) se tabell 2.3 Tabell 2.3 Pågående arbete i Norrtälje kommun (och Stockholms län) med formellt skydd samt områden i program eller motsvarande där skydd planeras. Inkluderar pågående naturreservatsärenden, Natura 2000 områden, områden i Myrskyddsplanen, Skyddsvärda statliga skogar, områden i programmet för skydd av tätortsnära natur. Naturreservat (ha) Biotopskyddsområde * (ha) Naturvårdsavtal * (ha) Summa (ha) Norrtälje kn (27%) ** AB län * Uppskattning baserad på tilldelade medel för 2006 ** Andel av pågående skyddsarbete i hela länet Av den produktiva skogsmarksareal som 1998 hade ett strikt formellt skydd i form av naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal låg cirka 12 % i skyddade områden i Norrtälje kommun. Av skyddad skog i naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal från (t.o.m. februari för naturreservat) återfinns cirka 29 % av arealen i Norrtälje kommun. I det pågående arbetet med skydd av skog och skog som ligger i planer och program för skydd återfinns cirka 27 % av arealen i Norrtälje kommun. Anledningen till den relativt låga arealandelen för Norrtälje kommun är främst att kommunen var en av de tre kommuner i länet som inte omfattades av programmet för skydd av värdefulla tätortsnära 12

17 områden (Länsstyrelsen rapport 2003:20). I programmet har ett 70- tal områden pekats ut för naturreservatsbildning och exempelvis finns det kommuner i södra delen av länet som planerar för naturreservat i storleksordningen ha inom ramen för programmet. Av det hittills genomförda arbetet med formellt skydd (tabell 2.2 och karta 2.1) och det pågående arbetet (tabell 2.3) i Stockholms län ligger ungefär hektar i Norrtälje kommun vilket utgör cirka 28 %. (Kommunens andel av länets produktiva skogsmarksareal är ca 40 %) Utöver pågående arbete enligt tabell 2.3 återstår på länsnivå drygt ha att skydda (cirka hektar naturreservat, hektar biotopskyddsområde och naturvårdsavtal) från år 2006 för att nå det uppställda arealmålet för Stockholms län om att under skydda hektar ( hektar naturreservat och hektar biotopskyddsområde och naturvårdsavtal). I länet finns cirka hektar produktiv skogsmark med skyddsvärd skog (ca hektar nyckelbiotoper och hektar objekt med naturvärden) som inte omfattas av formellt skydd eller planerat skydd i dagsläget. 63 % av denna areal återfinns i Norrtälje kommun. Bland dessa områden kommer ett urval av områden för formellt skydd att ske. Fördelas resterande skyddsarbete proportionerligt mot förekomsten av NB/ONV så innebär det att av resterande drygt ha (5 552) miljömålsareal så skall ha väljas i Norrtälje kommun. Därmed uppnås också en totalt skyddad areal i Norrtälje som motsvarar 40 % av miljömålsarealen. I sammanställd form visas detta i tabell 2.4 Tabell 2.4 Teoretisk fördelning av resterande miljömålsarealer proportionellt mot förekomsten av skyddsvärd skog i Norrtälje kommun (och Stockholms län). Skyddsvärd skog (ha) Skyddat och planerat (ha) Fördelning av kvarvarande miljömålsareal (ha) Totalt fördelad miljömålsareal (ha) Norrtälje kn (63 %) AB län

18 Karta 2.1 Formellt skyddad skogsmark i Stockholms län Frivilliga avsättningar av skog Inom ramen för miljökvalitetsmålet Levande skogar förutsätts att en stor del av skyddet av skogsmark skall ske på frivillig väg och dokumenteras i t.ex. Gröna skogsbruksplaner (se vidare pkt 3.4). En målsättning för projektet var att försöka sammanställa kända arealer i Norrtälje kommun där markägarna själva har en målsättning att bevara naturvärdena. Med dessa uppgifter som grund var tanken att göra en uppskattning av den totala frivilliga avsättningen i kommunen. Eftersom flera skogsbolag inte lämnat uppgifter och eftersom känd areal Grön skogsbruksplan på privatägd mark är mycket låg så är det svårt att skatta denna areal. 14

19 Med ledning från de uppgifter som Norrtälje kommun och en del skogsbolag redovisat så kan frivilliga avsättningar på ej privatägd mark uppskattas till knappt ha produktiv skogsmark. Här förutsätts då att de företag som inte lämnat uppgifter, frivilligt avsätter 5 % av sitt innehav ha motsvarar 7 % av den skogsmark som inte är i privat ägo. Med ledning från känd statistik i Gröna skogsbruksplaner på privatägd mark kan en försiktig skattning göras av de frivilliga avsättningarna på övrig privatägd skogsmark och därmed, tillsammans med kommun- och företagsmark, på hela kommunen. Med ett antagande att den private skogsägaren som ännu ej har Grön skogsbruksplan frivilligt avsätter en mindre areal jämfört med den som har Grön skogsbruksplan så är en uppskattning av det totala frivilliga sparandet på privatägd mark i storleksordningen ca ha, motsvarande drygt 2 %. Totalt för all skogsmark i kommunen ger detta en andel frivillig avsättning på ca 3,5 %. 2.3 Länsstrategi för formellt skydd av skog Uppgifterna i rapporten kommer från det pågående arbetet med länsstrategin i Stockholms län och de kan därför komma att preciseras framöver. Arbetet med Norrtäljeprojektet pågår samtidigt som arbetet med att ta fram en strategi för formellt skydd i Stockholms län. Arbetet har sin utgångspunkt i den nationella strategin som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tagit fram. I det pågående arbetet med länsstrategin utpekas följande skogstyper som prioriterade att arbeta med. Vissa skogsmiljöer med höga naturvärden har en betydande andel av sin europeiska utbredning i Sverige. Det är miljöer som Sverige får anses ha ett särskilt ansvar för att värna. Skogsmiljöer i länet som är viktiga att uppmärksamma ur ett internationellt perspektiv är Ädellövskogar Hassellundar Triviallövskogar med ädellövinslag Kalkbarrskogar Skärgårdsnaturskogar Skogsmiljöer som bedöms vara underrepresenterade i formellt skyddade områden i landet är Medelålders - sena lövsuccessioner på frisk mark. Strandlövnaturskogar. Sandbarrskogar på sand eller grusmark. Skogar med hög bonitet Skogar av detta slag med höga naturvärden är prioriterade miljöer/områden för formellt skydd. Av de utpekade och prioriterade skogsmiljöerna i länet finns alla i Norrtälje kommun. De areellt mest omfattande utgör sannolikt kalkbarrskogarna. Dessa har uppmärksammats i sen tid och det troliga är att stora arealer göms i andra typer av nyckelbiotoper. Ur ett länsperspektiv är pågående skogsbeten en värdefull 15

20 miljö att försöka bevara med bibehållen beteshävd. Det bör även eftersträvas att stimulera till att områden som historiskt sett hävdats och där det finns värden som kan gynnas av återupptaget bete återfår en hävd i form av skogsbete. Klusteranalys Stockholms län En analys över var det finns stora nyckelbiotoper och ansamlingar av nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden (som inte omfattas av något skydd) har gjorts för att därigenom få en uppfattning om var i länet det kan förväntas att skydd i form av naturreservat kommer att ske. Den analysen visar att ungefär två tredjedelar av arealen större objekt (cirka hektar) återfinns i Norrtälje kommun. Stora nyckelbiotoper, ansamlingar av NB och ONV samt brukningsenheter med hög andel NB kommer att prioriteras i arbetet med formellt skydd. Karta 2.2 nedan visar i klusterform var i länet dessa koncentrationer finns. Dessa tillsammans med information om naturvärden i naturreservaten utgör en grund för att peka ut värdetrakter i länet. 16

21 Karta 2.2 Ansamlingar av naturvärden i Stockholms län Analys av skogstyper i kända värdekärnor i Norrtälje kommun För att få kunskap om fördelning av olika skogstyper i de värdekärnor som finns i Norrtälje kommun har en analys gjorts, se diagram 2.1 och 2.2. Värdekärnor utgörs av skog i naturreservat med strikt skydd, skog i biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, skog i pågående naturreservatsarbete och skog i NB och ONV. Av diagram 2.1 framgår hur stor areal värdekärnor som respektive skogstyp har. Varje stapel för respektive skogstyp visar vad som skyddats före 1999, vad som skyddats under perioden , pågående naturreservatsbildningar samt areal NB och ONV som ligger utanför dessa. Diagram 2.2 visar andelen i Norrtälje av respektive skogstyps värdekärneareal i länet. 17

22 Till exempel finns det cirka 600 hektar tallskog (värdekärna) i Norrtälje kommun vilket motsvarar cirka 10 procent av värdekärnearealen i länet. Skogstyper som har stor areell utbredning i Norrtälje är barrblandskog, lövblandad barrskog, triviallövskog och granskog. Skogsmiljöer som pekats ut som prioriterade i den nationella strategin och som återfinns i länet med stor andel i Norrtälje kommun är bland annat kalkbarrskogar och sena lövsuccessioner. Kalkbarrskogar återfinns till stor del inom skogstyperna granskog och barrblandskog. Sena lövsuccessioner ligger till stor del inom skogstyperna triviallövskog och lövblandad barrskog. Det är skogstyper som ur naturvårdssynpunkt är värdefulla miljöer som bör stå i fokus i bevarandearbetet, såväl det frivilliga som det formella. Areal (ha) Tallskog Granskog Barrblandskog Kända arealer värdekärnor per skogstyp, Norrtälje kommun Barrsumpskog Triviallövskog (Tls) Lövblandad barrskog Skogstyp Ädellövskog Tls med ädellövinslag Lövsumpskog NB och ONV utan befintligt eller planerat skydd Objekt där arbete med formellt skydd pågår och objekt som är utvalda för formellt skydd Strikt skyddat under miljömålsperioden Strikt skyddat t.o.m Diagram 2.1 Kända arealer värdekärnor per skogstyp i Norrtälje kommun. Arealen värdekärna av en skogstyp utgörs av areal av skogstypen i skyddade områden till och med 1998, arealen i skyddade områden under (för reservat tom februari 2005), arealen i områden där arbete med naturreservatsbildning pågår samt areal av skogstypen i NB och ONV. 18

23 Andel av länets värdekärneareal per skogstyp, Norrtälje kommun Andel (%) Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandad barrskog Triviallövskog (Tls) Ädellövskog Tls med ädellövinslag Lövsumpskog Skogstyp Diagram 2.2 Norrtälje kommuns andel av länets kända areal värdekärna per skogstyp. Värdekärnor utgörs av skog i naturreservat med strikt skydd, skog i biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, skog i pågående naturreservatsarbete och skog i NB och ONV. Preliminära värdetrakter i Norrtälje kommun Kortfattade data för värdetrakter i Norrtälje Under rubriken viktigast av de översiktliga skogstyperna i länsstrategin anges de mest karaktärsgivande av de översiktliga skogstyperna, d.v.s. de skogstyper som utgör en högre andel av värdekärnorna inom värdetrakten än inom länet som helhet. Uppgifterna, inklusive kartdelen, är utdrag från material i den pågående länsstrategin för formellt skydd och är preliminära. Kalkbarrskogar är en karaktärsbiotop som återfinns i samtliga värdetrakter. 1. Vällen-Aspdalssjön Värdetraktens totala areal Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) drygt ha cirka ha 783 ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) 643 ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: barrblandskog, barrsumpskog, lövblandad barrskog, triviallövskog, lövsumpskog 2. Häverö värdetrakt Värdetraktens totala areal knappt ha 19

24 Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) cirka ha ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) 800 ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: barrblandskog, barrsumpskog, lövblandad barrskog 3. Erkens värdetrakt Värdetraktens totala areal Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) ha cirka ha ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) 616 ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: granskog, barrsumpskog, lövblandad barrskog, triviallövskog, ädellövskog 4. Norrtälje Roslags-Bro värdetrakt Värdetraktens totala areal Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) ha cirka ha 660 ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: granskog, barrblandskog, ädellövskog, lövsumpskog 5. Tärnan Riala värdetrakt NOT Inkluderar angränsande delar i Österåkers och Vallentuna kommun Värdetraktens totala areal Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) ha cirka ha ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: granskog, barrblandskog, barrsumpskog, lövsumpskog 6. Stockholms skärgårds värdetrakt NOT Avser hela värdetrakten i Stockholms län 20

25 Värdetraktens totala areal Areal skogsmark (inkl. impediment) enligt gröna kartan Areal värdekärna (prod. skogsmark) ha ha ha Kalkbarrskog (enligt flygbildskartering) ha Viktigast av de översiktliga skogstyperna: tallskog, barrblandskog, lövblandad barrskog, triviallövskog, ädellövskog, triviallövskog med ädellövinslag. Karta 2.3 visar de preliminära värdetrakternas utbredning. 21

26 Karta 2.3 Preliminära värdetrakter i Norrtälje, utdrag ur länsstrategin för Stockholms län 22

27 2.4 Prioriterade biotoptyper i Norrtälje kommun I Norrtälje kommun finns en koncentration av speciella biotoptyper som är särskilt intressanta. Några exempel: Kalkbarrskogar Koncentrerat till kustkommunerna i Norduppland finns ett några mil brett kalkrikt bälte där moränleran håller en kalkhalt på 20 % eller mer. Kalken härrör från en stor kalkstensplatå utanför Gävlebukten i Bottenhavet och genom inlandsisens försorg blandades kalkrikt material in i moränen. Genom den påtagliga landhöjningen skapas ständigt nya, kustnära kalkrika områden. Skogarna i kalkområdena har under århundraden haft ett äldre trädskikt av gran och tall och benämns därför kalkbarrskogar. Dessa skogar har många floristiska och ekologiska likheter med ädellövskogar. Kalkbarrskogarna anses tillhöra Nordens mest skyddsvärda miljöer och återfinns främst här och i Jämtlands län. I övriga delar av Nordeuropa förekommer de endast sporadiskt vilket innebär att Sverige har ett internationellt ansvar för skogstypen. Kalkbarrskogarna i Norduppland präglas fortfarande i olika grad av äldre tiders markanvändning vilket torde vara en grundförutsättning för en optimal artbestockning. Mest iögonfallande är den rika kärlväxtfloran med olika lundväxter och många orkidéarter. Karaktärsarter är bl.a. vispstarr, blåsippa, tandrot, vårärt, smultron samt olika violer och skogsfibblor. Orkidéen guckusko är inte ovanlig i denna miljö medan arter som tvåblad, nattviol m.fl. uppträder frekvent. Mindre känd men av specialister mer uppmärksammad är den stora mångfalden av mycket sällsynta mykorrhizasvampar. Dessa lever i symbios med barrträden och får stora problem med nyetablering efter slutavverkning. Många av arterna betecknas som mycket ovanliga och kunskapen om deras ekologi och utbredning är dålig i dag. I kalkbarrskogarna kan ett flertal sällsynta arter av spindelskivlingar förekomma, här finner vi också karaktärsarten, den sällsynta violgubben. Kalkbarrskogar är en biotoptyp som är speciellt krävande när det gäller identifiering. Biotoptypen och dess naturvärden har därtill uppmärksammats i sen tid vilket innebär att endast en mindre andel nyckelbiotoper är registrerade som kalkbarrskogar (f.n. 236 ha). Sannolikt återfinns dock en hel del kalkbarrskogar i nyckelbiotoper och objekt med höga naturvärden vilka registrerats som någon annan biotoptyp. Skogsbeten I södra Sverige har människan nyttjat nästan all skogsmark som betesmark sedan urminnes tider. I det äldre odlingslandskapet utnyttjades så gott som all mark och barrskogarna utgjorde betesmarker för nötkreatur, hästar, får och getter. Betespräglade barrskogar är ofta glesa, luckiga, olikåldriga och har tunna humuslager. Det normalt risdominerade fältskiktet är ersatt av mer betesgynnad vegetation. Den gläntiga, ljusöppna barrskogsmiljön gynnar ljusälskande örter samt många lavar som trivs i glesa och luckiga barrskogar. Betesskogarna hyser dessutom en särpräglad svampflora, här finns en rik förekomst av ädelsoppar, skivlingar, riskor och fjälltaggsvampar. Särskilt skyddsvärda är betespräglade barrskogar med in- 23

28 slag av gamla träd som har varit betade långt in i modern tid och som har varit kontinuerligt trädbevuxna. Ovanligare jordstjärnor, violgubbe samt bombmurkla i mer sandiga miljöer tillhör de mer hotade svamparterna som kan återfinnas här. På relativt kort tid har skogsbete nästan helt upphört. Betespräglad barrskog som miljö torde vara den biotoptyp som procentuellt sett har minskat mest av alla i landet de senaste decennierna. I Norrtälje kommun finns fortfarande en del aktiva skogsbeten, drygt 450 ha är registrerade som NB eller ONV (se även pkt. 2.6). I många NB och ONV finns noteringar om f.d. skogbete så här finns trots allt en potential till att restaurera och återskapa de värden som präglar denna speciella biotoptyp. Intresse och förståelse finns bland markägare men praktiskt och ekonomiskt är det svårt med denna typ av djurhållning. Medelålders- sena lövsuccessioner på frisk mark I östra Uppland finns det flera storblockiga stråk i landskapet. I anslutning till dessa och i anslutning till vissa sjöar och åsystem finns det stora koncentrationer av lövskog, särskilt asp. Speciellt i områden med mycket kalk i moränen finns en särskilt artrik flora och fauna knuten till asparna. När det gäller gelélavar och vissa vedskalbaggar knutna till asp talar lichenologer och entomologer om ett i växt- och djurgeografiskt avseende mycket speciellt område, som har få motsvarigheter i norra Europa. Biotoperna med asp kan vara allt ifrån rena aspbestånd på extremt blockrika marker till grandominerade skogar med ett mer eller mindre stort inslag av gammal asp. Aspen är ett ljusälskande träd som gynnas av återkommande störningar. För att utvecklas väl fordrar den näringsrik jord och rörligt markvatten. Flertalet av områdena har alltid varit svårbrukade och har uppstått antingen efter naturliga bränder, hyggesbränningar eller i anslutning till områden som huggits för kolning. De svårbrukade blockmarkerna har därefter fått föryngra sig själva varvid en lövbrännebiotop med asp vuxit upp. I Norrtälje kommuns norra hälft finns flera trakter med kalkrika blockmarker och gammal asp. Här finns också en stark koncentration av sällsynta kryptogamer och vedinsekter. Karaktärsarter i flera skogar är aspgelélav, lunglav, korallblylav, stor aspticka, veckticka, kandelabersvamp, liten träfjäril och grön aspvedbock. Flera globalt sett mycket hotade arter har också en tyngdpunkt i utbredningen här. Det gäller bland annat aspfjädermossa, grynig gelélav, aspbarkgnagare, aspsplintbock och cinnoberbagge. Naturskogar med gammal asp samt lövbrännemiljöer av asp i östra Uppland är mycket skyddsvärda. Vissa skogsbestånd har sannolikt en mycket långvarig aspkontinuitet. Enskilda träd blir dock sällan mer än 100 år. Särskilt skyddsvärda är aspbestånd i sena successionsstadier med grova, döende eller döda träd, högstubbar och lågor. Det kraftiga viltbetestrycket som funnits sedan 1970-talet har inneburit att föryngringen av asp i skogsmarker kraftigt har decimerats. På sikt kommer detta leda till en stor brist på aspbiotoper på skogsmark. 24

29 2.5 Kompletterande nyckelbiotopsinventering i Norrtälje kommun Efter ordinarie nyckelbiotopsinventerings avslutning 1998 har riktade inventeringsinsatser utförts årligen för att finna biotoptyper som tidigare missats p.g.a. bristande kunskaper och/eller biotoptyper som är strategiskt viktiga. Även hela områden som inventerades dåligt av resursskäl har återbesökts. För Norrtälje kommuns del har de senaste årens kompletterande inventering främst kommit att riktas mot kalkbarrskogar. Under år 2004 fjärrbildtolkades presumtiva kalkbarrskogar i Norrtälje kommun med en särskild metodik. Metodiken hade tidigare testats i Uppsala län med relativt god precision. Grunden för metodiken består i att parallellt jämföra dagens infraröda flygbilder med äldre kartmaterial för att kunna göra en bedömning av trädkontinuiteten. Metodiken kräver också goda kunskaper när det gäller att identifiera kalkgynnad markvegetation. Fjärrbildtolkningen resulterade i ha potentiella kalkbarrskogar på all skogsmark i kommunen. En bedömning som baseras på fältinventering av de fjärrbildstolkade objekten i Uppsala län pekar på att ca ha av denna areal kan vara nyckelbiotoper. En riktad inventering mot dessa objekt utfördes 2005 och skall fortsätta under 2006 i hela Norduppland. Någon annan riktad inventeringsinsats i större skala är inte inplanerad. 2.6 Miljömålet Ett rikt odlingslandskap i ett Norrtäljeperspektiv Projektet betonar betydelsen av samordning mellan myndigheter. När det gäller miljömålet Levande skogar så är detta ett naturligt arbetssätt sedan en längre tid tillbaka. När det gäller andra miljömål som har mindre bäring på skogsmark behöver relativt nya samverkansformer utvecklas. Ett av dessa mål är Ett rikt odlingslandskap där ett naturvärdesbevarande är mer komplext än för den mer ordinarie skogsmarken. Detta berör särskilt de privata markägarna i Norrtälje kommun där det finns en lång tradition av att kombinera brukandet av jord och skog. För långsiktigt bevarande av biologisk mångfald i södra Sveriges trädbärande marker krävs ett helhetstänkande som beaktar trädmiljöer i både skogs-, odlingsoch kulturlandskapet. Det finns stora natur- och kulturmiljövärden i övergången mellan skogs- och odlingslandskapet. Trädbiotoper och mosaiklandskap i igenväxande rester av odlingslandskapet är livsmiljöer för många arter. Kopplingen till miljömålet Levande skogar är stark i gränslandet mellan skogsmark och jordbruksmark och särskilt viktigt här är att kombinera budskapet i de båda målen. Kunskapen om det småskaliga brukandet av Norrtälje kommuns varierade jordoch skogslandskap lever kvar bland många markägare som därmed medverkar till att bevara värden som skapats under flera generationers nyttjande av marken. Värdefulla trädmiljöer i kultur- och odlingslandskapet behandlas inte ingående i Norrtäljeprojektet. Men vi vill uppmärksamma och trycka på att det är eftersträvansvärt att försöka bevara höga naturvärden genom samordning av åtgärder i trädbärande fodermarker och skogsmiljöer som tidigare betats. En strävan bör även vara att finna marker i naturreservat (där naturvärden är knutna till tidigare betespåverkan eller gynnade av bete) som är lämpliga som 25

30 naturbetesmarker och finna långsiktiga lösningar till gagn för såväl brukare/ djurhållare som dessa markers naturvärden. En annan strävan är att än mer utveckla samverkansformerna mellan skogsstyrelsens och länsstyrelsens handläggare vid hantering av biotopskyddsområden och naturvårdsavtal i gränsmarkerna mellan jord och skog. I Stockholms län finns cirka 660 hektar skogsbeten med miljöstöd varav 400 ha i Norrtälje kommun. Av dessa arealer utgör ca 10 % eller 43 ha nyckelbiotoper. 2.7 Analys av skogliga uppgifter i Norrtälje kommun med hjälp av satellitbildsdata Inledning Ett av syftena med Norrtäljeprojektet har varit att inventera och sammanställa kunskap om skogen och dess värden i kommunen. En del i detta är att försöka samla skogliga uppgifter om kommunen och motsvarande uppgifter för skyddade områden (naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal) och de nyckelbiotoper som ligger utanför de skyddade områdena. Lantmäteriet, Metria miljöanalys fick i uppdrag att analysera data från knn-sverige (se bilaga 4 om knn-sverige) för Norrtälje kommun som helhet samt skyddade områden i kommunen, pågående naturreservatsarbete, frivilliga avsättningar samt de nyckelbiotoper som ligger utanför dessa kategorier. Analysen gjordes med det material som fanns tillgängligt i databaser hösten Analyser av de frivilliga avsättningarna gjordes hösten 2005 med de (få) uppgifter som då hade samlats in digitalt. Några resultat av satellitbildsstudien Materialet för all skogsmark i Norrtälje kommun visar att det finns i genomsnitt en virkesvolym på 142 m 3 sk/ha med trädslagsfördelningen: tall 39 %, gran 40 %, löv 21 %. Åldersklassfördelningen samt virkesvolymens fördelning på åldersklasserna framgår av diagram 2.3 respektive 2.4. I tabell 2.4 sammanfattas satellitbildsstudiens utfall för skogliga uppgifter i de olika analyserade delarna Ålderklassfördelning 25,0 20,0 15,0 10,0 13,8 17,2 15,8 21,3 17,8 14,2 arealandel i % 5,0 0,0 Oskattat Oskattat är de delar som inte har kunnat analyseras då det har varit moln i satellitbilden. Diagram 2.3 Åldersklassernas areella fördelning 26

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper

Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper Regeringsbeslut IV 4 1 bilaga 2018-05-17 N2018/03141/SK m. fl. Se bilaga Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper Regeringens

Läs mer

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

Ekologisk landskapsplan Hedlandet Ekologisk landskapsplan Hedlandet Sveaskog är Sveriges största skogsägare och äger ungefär 14 procent av Sveriges skogar. Skogen med dess tillgångar utgör grunden i Sveaskogs verksamhet, och hållbar utveckling

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter

Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter Naturvårdskurs: svampar i ett förändrat landskap 16 september 2017 Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter Maria Forslund Länsstyrelsen Uppsala Gunbyle, Cecilia Rätz. Foton i presentationen Länsstyrelsen

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Grön infrastruktur- Går det att planera natur? Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,

Läs mer

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR 2017-03-20 Programmet för dagen Inledning Regeringsuppdraget och genomförande Grunderna i strategin Förändringar Bensträckare Arealfördelning och mål Frågor

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Skoglig statistik för branden i Västmanland

Skoglig statistik för branden i Västmanland Skoglig statistik för branden i Västmanland 2014-12-12 Sammanfattning Ägarfördelning Areal per ägarkategori (angivna enligt Skogsstatistisk årsbok) inom brandområdet 2014-07-31 enligt Skogsstyrelsens beräkningar.

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 4: Strategins effekter på skogsbruket och skogsägaren 1. Strategins konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin avseende råvarutillgång

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar

Läs mer

Åtgärdsprogram för levande skogar

Åtgärdsprogram för levande skogar sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

Läs mer

så fungerar det med skydd av värdefull natur

så fungerar det med skydd av värdefull natur så fungerar det med skydd av värdefull natur Nya Komet, naturvårdsavtal, naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar. Broschyren är framtagen som ett projekt i Smålands skogsstrategi med finansiering

Läs mer

Rapport 2007:26 Strategi för formellt skydd av skog i Stockholms län

Rapport 2007:26 Strategi för formellt skydd av skog i Stockholms län Rapport 2007:26 Strategi för formellt skydd av skog i Stockholms län Rapport 2007:26 Strategi för formellt skydd av skog i Stockholms län Foto omslag: Kenneth Bengtsson Utgivningsår: 2007 Tryckeri: Intellecta

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 JO1402 SM 1801 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2017 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 I korta drag Mindre skogsareal i nya biotopskydd

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2012-05-02 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Uppsala län

Strategi för formellt skydd av skog i Uppsala län Strategi för formellt skydd av skog i Uppsala län Omslagsfoto: Lars-Thure Nordin STRATEGI FÖR FORMELLT SKYDD AV SKOG I UPPSALA LÄN 3 Sammanfattning... 5 1. Inledning... 7 1.1 Strategi för formellt skydd

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 JO1402 SM 1901 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2018 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 I korta drag Stor ökning av skyddad skog i biotopskydd

Läs mer

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.

Läs mer

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag Uppdrag i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2017 Fredrik Nordwall Enhetschef Biologisk mångfald Skydd av landområden, sötvattensområden

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Skogsbruksplan Planens namn Narken 14:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2017-2026 20170817 Niemi Skogskonsult AB Lat: 66 55' 20.60" N Long: 22

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015 JO1402 SM 1601 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2015 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter? Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter? Tommy Ek, Länsstyrelsen Östergötland Miljömålsseminarium, Stockholm 2013-11-13 Första frågan: Vilka ingår i familjen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder.

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1/6 Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1. Underlag Underlagen för de analyser som gjorts inom uppdraget motsvarar dem som årligen används vid framtagande av

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 43,3 79 Myr/kärr/mosse 6,6 12 Berg/Hällmark,

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen 1 Vad är en Nyckelbiotop? Nyckelbiotopsinventeringen är en biologisk kartläggning av

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Varför skydda skog?

Varför skydda skog? Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan

Läs mer

Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog

Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog Välkommen till Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november Jonas Nordanstig, Naturvårdsverket Bo Hultgren, Skogsstyrelsen Innehåll Om regeringsuppdraget En reviderad

Läs mer

Bevarandeplanen är under uppdatering

Bevarandeplanen är under uppdatering Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Mo Områdeskod SE0310517 Bevarandeplanen fastställd 6 september

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR Min skog Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR 1/21 2/21 3/21 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om du

Läs mer

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag Henrik Schreiber, Naturvårdsverket 2009-01-17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Delmål 1 Senast år 2005 skall

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 JO1402 SM 1701 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2016 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen

Läs mer

MEDDELANDE 3 2008. Skogsbrukets frivilliga avsättningar

MEDDELANDE 3 2008. Skogsbrukets frivilliga avsättningar MEDDELANDE 3 8 Skogsbrukets frivilliga avsättningar Skogsstyrelsen april 8 Projektledare Pär-Olof Stål Författare och projektgrupp Svante Claesson Anders Grönvall Anders Hildingsson Erik Sollander Eddie

Läs mer

OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län

OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län OBS! Vi får beskära bilderna. Formellt skyddad skog i Norrbottens län Titel: Formellt skyddad skog i Norrbottens län Länsstyrelsens rapportserie nr 9/2018 Diarienr Länsstyrelsen: 502 5380-2018 Diarienr

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Juni Ägarförhållanden.

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Juni Ägarförhållanden. Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Hålt 2018-2027 Juni 2017 Foran Forest AB Ägarförhållanden Ägare, 0 % Referenskoordinat (WGS84) Sveaskog at: 58

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild:

Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild: Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild: 2. Bild från ekmiljö på Botorp, presentation för delar av Skogsstyrelsen och delar av Länstyrelsen Örebro 3. Data från forskare.

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN 1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog

Läs mer

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7 2521509 Karta 3:21 2521509 Karta S:16 27:1 6:7 7:2 5:10 11:3 28:5 7:1 5:23 7:6 10:1 4:1 3:7 SKOGSKARTA Plan SVEASKOG 2521509 Församling Pajala Kommun Pajala Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare

Läs mer

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen

Läs mer