Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 TALLENS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från till Ansvarig förskolechef Karin Thorngren Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Karin Thorngren samt Annika Andersson, Pernilla Dahlgren och Emilia Holmström 1

2 Vår vision Tallens förskolas mål och vision är att vi ska stå för en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkandebehandling. Alla på förskolan ska känna sig välkomna och bli väl bemötta. Atmosfären ska vara tillmötesgående, positiv och lyhörd. Alla som arbetar på Tallens förskola ansvarar för sina handlingar och att likabehandlingsplanen följs. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Alla barn födda -06,-07 och -08 har blivit intervjuade om frågor rörande glädje och trivsel, medbestämmande, känslor, delaktighet, kamratskap, pedagogens roll vid konfliktlösning och hur de känner sig när det leker med andra barn på förskolan. Övriga barn, det vill säga barn födda -09 och -10 har blivit observerade utifrån tre observationsfrågor. Vårdnadshavarnas delaktighet Samtliga vårdnadshavare har fått möjlighet att svara på en enkät om förskolans likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarna har även läst och fått möjlighet att påverka barnens intervjufrågor. Dessutom har likabehandlingsarbetet lyfts under föräldrarådet och de har fått möjligheten att komma med synpunkter. Enkätfrågorna berörde tillgodogörandet av likabehandlingsplanen och hur de ser på förskolans likabehandlingsarbete, trivsel och barns delaktighet. Likabehandlingsarbetet tas även upp under vårens utvecklingssamtal och vi diskuterar svaren med vårdnadshavarna. Inför nästa revidering skall vårdnadshavare få möjligheten att svara på en enkät angående utvärdering av den pedagogiska verksamheten. Personalens delaktighet Husmodellen har använts som kartläggningsmetod för att ta reda på var konflikter sker i inomhus- och utomhusmiljön. Personalen har svarat på frågor och vi har diskuterat på personalmöten om hur vi aktivt kan arbeta med likabehandlingsarbetet. Förankring av planen 2

3 Varje hösttermin delges all personal det främjande arbetet på förskolan. Vi gör barnen delaktiga i planen genom ett barnråd där ett barn från varje avdelning får träffa förskolechefen för att få sin röst hörd. Planen finns tillgänglig på vår hemsida och vårdnadshavarna kommer att få låna hem den en vecka vardera. Likabehandlingsarbetet tas regelbundet upp på föräldramöten och vid inskolningssamtalet. 3

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delar av utvärderingsarbetet har genomförts via kvalitetsrapporten. En kvalitetsenkät har skickats ut till personalen som följts upp på ett personalmöte. Detta dokument har sammanställts och resultaten diskuterats på enhetsmöten under våren, som vi sedan förankrat i den pedagogiska verksamheten. Till hösten genomförs en ny kvalitetsrapport baserad på den sammanställning och resultat för att se en förändring i arbetsklimatet på förskolan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechefen, pedagogiska ledare, personal, vårdnadshavare samt barnen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Större vikt kommer att läggas på utvärderingsarbetet inför nästa år. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Pedagogerna får fylla i en utvärderingsblankett som grundar sig på de mål och insatser som är uppställda i det förebyggande arbetet och utifrån resultatet gör vi en analys. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen och de pedagogiska ledarna 4

5 Främjande insatser Främjande arbete utifrån kränkande behandling Mål och uppföljning Pedagoger och barn ska få ökad kunskap om vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är. Vi följer upp det på personalmötet i februari 2013 Insats - Vi är rörliga ute på gården och är extra vaksamma när det gäller mer undanskymda miljöer där vi sett tendenser till otrygghet. - Vi arbetar aktivt med att träna barnen i deras empatiska förmåga. Exempelvis låter vi barnen hjälpa varandra i olika situationer såsom på- och avklädning, vid maten och i leken. -Vi samtalar och diskuterar om gemensamma grundläggande värderingar, såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta. -Vi ger barnen redskap för att lösa konflikter, diskuterar olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga Datum när det ska vara klart

6 Främjande arbete utifrån kön Mål och uppföljning Pedagoger och barn ska få ökad kunskap om vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utifrån kön är. Vi följer upp det på personalmötet i februari Insats - Vi läser böcker där huvudpersonen lika ofta är pojke som flicka och samtalar kring det. - Vi erbjuder miljöer som är könsneutrala. - Vi utmanar barnen att byta miljöer och låter barnen leka med olika material och i olika lekkonstellationer, så att de inte ska begränsa sina val efter könstillhörighet. Exempelvis i befintlig lek tillför vi nytt material, som att bygga lego i vatten, eller vid hemvrålek tillför vi en tågbana eller en doktorsväska. Pedagogerna observerar varandra utifrån en styrd aktivitet som genomförs med barnen. Vi observerar hur pedagogen arbetar utifrån diskrimineringsgrunden kön. Observationerna äger rum under höstterminen. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga Datum när det ska vara klart Främjande arbete utifrån könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Samtliga vårdnadshavare ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola förvissade om att deras barn inte utsätts för kränkande bemötande och/eller trakasserier på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Insats - Vi samtalar med barnen om att olika former av könsidentitet och könsuttryck kan förekomma i olika familjer när sådana situationer uppstår. - Pedagogerna måste vara uppmärksamma vid exempelvis rollek, där könsöverskridande uttryck kan förekomma och bekräfta detta uttryck. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga Datum när det ska vara klart

7 Främjande arbete utifrån sexuell läggning Mål och uppföljning -Vi bemöter alla familjer med respekt, lika, oberoende av sexuell läggning. -Skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning. Insats - Vi samtalar med barnen om att familjekonstellationer kan se olika ut när sådana situationer uppstår. - Vi väljer litteratur där familjekonstellationerna ser olika ut. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga Datum när det ska vara klart Främjande arbete utifrån ålder Mål och uppföljning Pedagoger och barn ska få ökad kunskap om vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är utifrån ålder. Vi följer upp det på personalmötet i februari 2013 Insats - Vi utmanar barnen att byta miljöer och låter barnen leka med olika material och i olika lekkonstellationer, så att de inte ska begränsa sina val efter ålder.ett exempel är att vi pedagoger utför lekstationer där barnen får testa nya aktiviteter. Därmed får barnen möjligheten att samarbeta med barn i olika åldrar. Pedagogerna observerar varandra utifrån en styrd aktivitet som genomförs med barnen. Vi observerar hur pedagogen arbetar utifrån diskrimineringsgrunden kön. Observationerna äger rum under höstterminen. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga Datum när det ska vara klart

8 Främjande arbete utifrån etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Varken barn eller vuxna ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkning på grund av sin etniska tillhörighet. I den pedagogiska verksamheten hjälper vi barnen att känna sig stolta över sin identitet och etniska tillhörighet. Insats - Vi erbjuder hemspråk för att stärka identiteten hos barnet och för att värna om modersmålet för framtiden. - Då vårt upptagningsområde är homogent med få barn med annan etnisk tillhörighet strävar vi efter att finna bra vägar att synliggöra annan etnisk tillhörighet och dess traditioner. - Flerspråkighet uppmärksammas som något positivt. Ett exempel är då språkkunskaper synliggörs och lyfts i barngruppen. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga Datum när det ska vara klart Främjande arbete utifrån religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Varje individ ska få uppleva sitt eget värde oavsett religion eller trosuppfattning. Insats Samtlig personal reflekterar över de samhälleliga normer och värderingar som finns kring religioner och andra trosuppfattningar. Vi samtalar med de familjer som har en annan religion eller trosuppfattning för att få råd om de högtider och traditioner som är aktuella, och hur vi kan uppmärksamma dessa. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga Datum när det ska vara klart

9 Främjande arbete utifrån funktionsnedsättning Mål och uppföljning Vår förskola ska tillgodose samtliga barns individuella behov och förutsättningar. Insats -Vi anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. -Material och leksaker finns i olika svårighetsgrader så att barn med funktionshinder kan leka på mer likvärdigt sätt. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga Datum när det ska vara klart

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder - Enkäter har delats ut till samtliga vårdnadshavare - Samtlig personal har fått svara på frågor om sitt likabehandlingsarbete - Barn födda -06, -07 och -08 har intervjuats - Barn födda -09 och -10 har observerats i den fria leken Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen fick se foton på tre av rummen från sina respektive avdelningar till frågan "Hur känner du dig när du är här?" Dessutom intervjuades de enskilt och fick svara på frågorna: 1. Vad tycker du är roligast på förskolan? Finns det något du inte tycker om? 2. Tycker du att du får vara med och leka? 3. Vem vill du leka med? 4. Tycker du att du får vara med och bestämma om saker på förskolan? 5. Vad kan göra dig arg och ledsen när du leker med kompisar? 6. Vad gör du när du blir arg? 7. Vad tycker du fröknar ska göra om barn bråkar med varandra? Vid observationerna av barnen togs dessa frågor i beaktande: 1. Var leker barnet mest och med vem? 2. Tyr sig barnet till vuxna? 3. Är barnet mest glatt eller ledset? För att upptäcka och förebygga var i miljön konflikter sker gjorde vi en ritning över avdelningarna i enlighet med husmodellen. När en konflikt skedde markerade vi det och eventuell koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Föräldrarna fick svara på en enkät med frågorna: 1. Har ni tagit del av vår likabehandlingsplan? 10

11 2. Trivs ni vårdnadshavare på förskolan? 3. Upplever ni att ert barn trivs på förskolan? 4. Kan ni ge några exempel på att ni ser att vi arbetar aktivt med att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5. Har ni några bra tips på hur vi kan arbeta för att ge ert barn en miljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Hur personalen har involverats i kartläggningen Planering och diskussion i utvecklingsgruppen för att ta fram material inför kartläggningen. Diskussion under personalmöte. Resultat och analys I barnintervjuerna fick vi reda på att de flesta barn anser sig få vara med och leka. 6 av 76 barn säger sig inte få vara med. De berättar om många saker som de tycker om, men på frågan om vad de inte tycker om sägs exempelvis när någon slåss, sparkas, kastar sand och att inte få vara med. Barnen tycker att pedagogerna ska ingripa när en konflikt sker. Barnens kommentarer visar att de över lag är nöjda med de rum som de har tittat på. Observationerna berättar om barn som leker samt verkar trygga och glada. Med husmodellen kunde vi se att två diskrimineringsgrunder kunde skönjas; kön och ålder. Detta yttrade sig i att vissa barn inte fick vara med i leken för att de var av ett visst kön eller för att barnet var för litet. Totalt fick vi in 49 enkäter från vårdnadshavare. Av dessa svarade 33 stycken att de hade tagit del av vår likabehandlingsplan. Det var två som svarade delvis. På frågan om vårdnadshavares trivsel sa 47 st ja och två till viss del. Om barnens trivsel sa 45 st ja medan 2 st uttryckte reaktioner på vikarier, stora barngrupper och stress för barnen. Vi bad vårdnadshavare att ge exempel på hur de ser vårt likabehandlingsarbete, och något som tas upp i de flesta enkäter är exempel på kompisarbete och intressebaserade grupper. De skriver även att det märks att vi har uppmärksammat iakttagelser från fjolårets enkät. Några kommentarer som nämns är en uppmärksam och tydlig personal som uppmärksammar barnen och ser alla. Det nämns också en aktiv konflikthantering med barn, pedagog och föräldrar inblandade. En kommenterar att inga konkreta exempel syns annat än på föräldramöten, en anser sig ha för lite underlag för att svara på frågan. Vi bad vårdnadshavarna om egna tips för att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Här nämndes observationer, dokumentationer över pedagogernas möte med barnen, fortbildning för personal om genusfrågor. Det nämndes även en diskussion med barnen om olikheter på ett avdramatiserat sätt, samarbetslekar, uppsikt, inga stängda dörrar, eq-modellen, prata lika med alla barn. 11

12 Förebyggande åtgärder Förebyggande arbete utifrån kön Mål och uppföljning Pedagoger och barn ska få ökad kunskap om vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utifrån kön är. Vi följer upp det på personalmötet i februari 2013 Åtgärd - Vi läser böcker där huvudpersonen lika ofta är pojke som flicka och samtalar kring det. - Vi erbjuder miljöer som är könsneutrala. - Vi utmanar barnen att byta miljöer och låter barnen leka med olika material och i olika lekkonstellationer, så att de inte ska begränsa sina val efter könstillhörighet. Exempelvis i befintlig lek tillför vi nytt material, som att bygga lego i vatten, eller vid hemvrålek tillför vi en tågbana eller en doktorsväska. Pedagogerna observerar varandra utifrån en styrd aktivitet som genomförs med barnen. Vi observerar hur pedagogen arbetar utifrån diskrimineringsgrunden kön. Observationerna äger rum under höstterminen. Motivera åtgärd Vi har genom kartläggningen sett att vissa barn väljs bort i leken beroende på kön. Vi har också sett att vissa rum är väldigt könscementerade och att litteraturen inte täcker det genusperspektiv som skall finnas i förskoleverksamheten. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga Datum när det ska vara klart

13 Förebyggande arbete utifrån ålder Mål och uppföljning Pedagoger och barn ska få ökad kunskap om vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är utifrån ålder. Vi följer upp det på personalmötet i februari 2013 Åtgärd - Vi utmanar barnen att byta miljöer och låter barnen leka med olika material och i olika lekkonstellationer, så att de inte ska begränsa sina val efter ålder.ett exempel är att vi pedagoger utför lekstationer där barnen får testa nya aktiviteter. Därmed får barnen möjligheten att samarbeta med barn i olika åldrar. Pedagogerna observerar varandra utifrån en styrd aktivitet som genomförs med barnen. Vi observerar hur pedagogen arbetar utifrån diskrimineringsgrunden kön. Observationerna äger rum under höstterminen. Motivera åtgärd Vi har genom kartläggningen sett att vissa barn väljs bort i leken beroende på ålder. Vi väljer att styra leken tidvis för att visa på att ålder ej är grundläggande för att leken ska bli lyckad. Ansvarig Alla pedagoger är ansvariga Datum när det ska vara klart

14 Rutiner för akuta situationer Policy Det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla bjuds in att informellt lämna synpunkter och förslag löpande tex. via samtal, e-post, lappar mm. Likabehandlingsplanen diskuteras i personalgruppen. Föräldrarna får information om planen på föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi pratar med barnen om deras rättigheter och skyldigheter och vikten av att inte utsätta andra och reagera på om kränkande behandling eller trakasserier förekommer. Alla vuxna inom förskolan ska känna till och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen efterlevs. Enligt lagen är det nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Därmed har alla inom förskolan ansvar för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det övergripande ansvaret har förskolechefen. Nyanställd personal, vikarier, studerande och nya vårdnadshavare ska informeras om likabehandlingsplanen. Planen finns på hemsidan. - Genom samtal, intervjuer och observationer med barnen kan vi kartlägga trivseln på förskolan. Intervjuerna och observationerna utifrån diskrimineringsgrunderna sker 2 ggr per år - Vi erbjuder inskolningssamtal och sedan utvecklingssamtal 2 ggr per år. - Reflektioner och observationer kring den pedagogiska verksamheten, se främjande arbete. - Utvärdering av likabehandlingsplanen sker 28 februari Vi ska finnas där barnen är. Pedagogerna placerar ut sig över hela inne och utemiljön Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechef Karin Thorngren, , karin.thorngren@cforetaget.se Pedagogiska ledare Grön enhet Therese Skogstad, , therese.skogstad@cforetaget.se Blå enhet Kristin Janemar, , kristin.janemar@cforetaget.se Röd enhet Emilia Holmström, , emilia.holmstrom@cforetaget.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Under rubriken förebyggande arbete har vi satt upp mål som vi valt att fokusera på. För att kunna uppnå dessa mål måste vi på förskolan vidta ett antal åtgärder. Under rubrikerna insats och resurser redogörs hur vi ska nå dessa mål, dvs vilka åtgärder förskolan har för avsikt att vidta. Om det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har vi en blankett ( se bilaga 1) för dokumentation. Hur vi på Tallens förskola utreder och åtgärdar olika former av kränkande behandling: Barn-Barn 14

15 - Prata med barnen för att få en bild av situationen och att tydligt visa att kränkande beteende inte är accepterat och att använda frågorna: - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Hur tror du att den andra kände det? - Kunde du ha gjort på något annat sätt? - Vid upprepade kränkningar ska förskolechef informeras om händelsen - Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för dokumentationen och att uppföljning sker med berörda familjer. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vuxen-Barn - Om personal kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. - Ta den vuxne åt sidan och ställa frågan: Hur tänkte du nu? Samt hänvisa till diskrimineringslagen. - Informera förskolechefen. - Förskolechefen ansvarar för att utreda åtgärda och dokumentera samt följa upp kränkningen. Förskolechefen använder en särskild dokumentationsblankett (bilaga 1). - Förskolechefen för en dialog med berörd part. - I särskilda fall kontaktar förskolechefen vårdnadshavaren om specifika händelser. - Vid behov kontaktar förskolechef överordnad chef eller anmäler till myndighet. En bedömning görs vid varje enskilt fall. Barn-vuxen - Att ombedelbart samtala med barnet om situationen - Pedagogen dokumentera det som sker. - Vid upprepade kränkningar informera vårdnadshavaren och förskolechef. Rutiner för uppföljning se ansvarsförhållanden Rutiner för dokumentation Berörd personal dokumenterar händelsen och informerar förskolechef och pedagogiska ledare, se bilaga 1. Ansvarsförhållande Förskolechef och pedagogiska ledare: -Ansvarar för att arbeta förebyggande - Ansvar för att planen arbetas fram, hålls aktuell, introduceras för nyanställda, utvärderas och efterlevs. - Ansvarar för att händelser dokumenteras 15

16 - Ansvarar för att stöd ges till barn och personal som utsatts för diskriminering, trakasserier, hot eller våld - Ansvarar för att åtgärda Personalen: - Ansvarar för att omedelbart agera mot kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. - Ansvarar för att rapportera till förskolechefen om de får kännedom om kränkningar eller diskrimineringar. - Ansvarar för att föra en dialog med föräldrarna. - Ansvarar för att arbeta förebyggande. - Ansvarar för att åtgärda. 16

17 Bilaga 1 Dokumentationsblankett vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Datum för händelsen: Plats för händelsen: Inblandade personer: Beskrivning av händelsen: (Beskriv händelseförloppet samt vilken bakgrund som finns till det inträffade) Samtal med berörda barn: Samtal med berörd personal: Kontakt föräldrar: Åtgärder och mål (Följande åtgärder vidtas för att för hindra att liknande händelser sker igen. Vilka utvärderingsbara mål har vi. Målen skall vara tidsbestämda.) Uppföljningssamtal (Vad har gjorts och hänt? Har åtgärderna haft önskad effekt?): Tid och datum för återkoppling: (Samtliga inblandade parter träffas och stämmer av angående uppföljningen)... Dokumenterat av: (Namn och funktion på personen/personer som dokumenterat händelsen) 17

18 Delgivna: (Namn och kontaktuppgifter på personer som delgivits händelsen. Exempelvis vårdnadshavare, överordnad chef etc.)... Datum Underskrift Namnförtydligande 18

19 Bilaga 2 Avskiljes och lämnas tillbaka till förskolechefen Jag som medarbetare intygar att arbeta efter Tallens likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling. Namnteckning. Datum Namn Avskiljes och lämnas tillbaka till förskolan Vi har tagit del av Tallens likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnets namn:. Målsmans namnteckning:. Datum Namn Datum 19

20 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling 20

21 Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. 21

22 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 22

23 DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 23