wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2002:22 MKB-underlag Område för planerad järnvägsutbyggnad Södra stambanan Håstad - Arlöv Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2002:22 MKB-underlag Område för planerad järnvägsutbyggnad Södra stambanan Håstad - Arlöv Skåne"

Transkript

1 wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2002:22 MKB-underlag Område för planerad järnvägsutbyggnad Södra stambanan Håstad - Arlöv Skåne Lasse Wallin 30 augusti 2002

2 wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2002:22 Vattugatan 8, Södra Sandby MKB-underlag Område för planerad järnvägsutbyggnad Södra stambanan Håstad - Arlöv Skåne Lasse Wallin Omslagsbilden visar ett utsnitt av Gerhard Buhrmans Skånekarta från Den brukar räknas som den första moderna kartan över Skåne. Nere i vänstra hörnet ligger Arlöv/aalöf och uppe i det högra ligger Håstad/hosta.

3 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Topografi 5 Historisk bakgrund 6 Kulturlandskapet, beskrivning och bedömning 7 1. Befintlig sträckning Arlöv Flackarp 7 2. Södra anslutningen Korridor väst Korridor öst Anslutning mot Lommabanan Anslutning mot Västkustbanan Korridor Vallkärra Håstad 17 Konsekvenser 19 Källor 20 Bilaga. Berörda Riks och Länsintressen för Kulturmiljövården 21 Översiktskartor 2

4 MKB-underlag Område för planerad järnvägsutbyggnad Södra stambanan Håstad - Arlöv Skåne Inledning Banverket genomför en järnvägsutredning vars syfte är att utreda möjligheterna att utöka kapaciteten på Södra Stambanan. Utredningen omfattar befintlig sträcka, Arlöv - Flackarp och två alternativa korridorer för godstrafiken, en västlig och en östlig, mellan Arlöv och Håstad, se fig. 1. Wallin kulturlandskap och arkeologi har fått i uppdrag att framställa ett underlag för miljökonsekvensbeskrivningens kulturlandskapshistoriska del. Underlaget skall behandla landskapets utveckling under de senaste 200 till 250 åren och ha utgångspunkt i det idag synliga landskapet. Kulturlandskapsstrukturerna skall bedömas med hänsyn till den planerade järnvägsutbyggnaden. Resultaten presenteras i denna rapport. Arbetet har utförts under augusti Pär Connelid, Kula HB, har varit referensperson under arbetet. I en tidigare rapport har vi behandlat kulturlandskapsutvecklingen från och med förhistorisk tid och framåt (vår rapport 2001:22). Bakgrund De korridorer som skall analyseras är delar av befintlig sträcka från Arlöv till Flackarp samt de två alternativa korridorerna som utgår från Södra Stambanan mellan Åkarp och Hjärup i söder och har tre anslutningar till det befintliga järnvägsnätet som även de skall prövas. Fram till en tänkt anslutning till Västkustbanan norr om Vallkärra gamla station finns två korridoralternativ, ett västligt och ett östligt. För den västra korridoren prövas en anslutning till Lommabanan mellan Flädie och Stävie. Öster om Västkustbanan ansluter den återstående korridoren till Södra Stambanan vid Håstad. 3

5 Fig. 1. Järnvägskorridorerna med de beteckningar som används i rapporten. Skala 1: Beskrivningsdelen skall omfatta förändringar av landskapets kvalitativa värden under den angivna perioden vad avser kulturella, sociala och ekonomiska samband. Konsekvensdelen skall visa hur dessa värden påverkas av järnvägsbyggnation enligt de olika alternativen. I denna del är det särskilt viktigt att diskutera följande påverkan vid ett järnvägsbyggande: Skalan på landskapsingreppen jämfört med skalan i landskapet Försvinnande eller skadade betydelsebärare Fragmentisering av äldre strukturer Nya barriärer av olika slag 4

6 I första hand används det småskaliga kartmaterialet, Skånska Rekognosceringskartan, den äldsta Generalstabskartan, Häradskartan och den moderna Fastighetskartan. Bland de småskaliga kartorna ger Skånska Rekognosceringskartan, från , en topografisk bild av landskapet under en stor del av historisk tid. Den visar landskapet innan de stora utdikningsprojekten hade startat. Men det är inte ett statiskt landskap vi ser på kartan utan ett landskap mitt i omvälvande förändring. Skiftesreformerna hade påbörjats redan under senare delen av 1700-talet och på kartan är vissa byar fortfarande oskiftade medan andra är skiftade och gårdarna har flyttats ut från bykärnan. De äldre versionerna av Generalstabskartan ger också en rent topografisk bild av landskapet. Kartorna är från 1800-talets mitt och framåt. Skiftena är genomförda och ett nytt transportmedel, järnvägen, håller på att slå igenom. Häradskartan från 1900-talets början är den första ekonomiska kartan. Den ger oss en bild av ett intensivt odlat landskap när järnvägsnätet är som tätast och där vägnätet börjat anpassas till automobilen. Häradskartan kan jämföras med dagens ekonomiska karta, Fastighetskartan. På Fastighetskartan är odlingsmarken nu sammanslagen i större enheter än tidigare, järnvägsnätet har glesnat, tätorterna vuxit och vägnätet är det tätaste kommunikationsnätet. Av de storskaliga kartorna har vi utnyttjat skifteskartor för de berörda jordregisterenheterna. Kartorna på Lantmäteriarkivet i Malmö har utnyttjats. Byggnadsundersökningar ingår inte i uppdraget. Topografi De för järnvägsutbyggnad aktuella områdena ligger i det öppna landskapet på Lundaslätten. Största delen av området består av odlad mark. Som namnet antyder är landskapets topografi relativt flack utan några dramatiska höjdskillnader. Dock urskiljs höjdsträckningar, höjddrag och nivåskillnader, främst vid de fortfarande existerande öppna vattendragen som Höje å, och där vattendrag under gångna tider varit belägna. Dessa vattendrag kan ofta identifieras i det äldre kartmaterialet. I anslutning till vattendragen, men även på andra ställen, har det funnits våtmarker och fuktig ängsmark innan utdikningen kom igång under 1800-talet. Idag finns det bara små rester kvar av denna marktyp. Generellt höjer landskapet sig åt norr. Den dominerande jordarten är lera med ett litet inslag av sandjord i söder (vid Hjärup och, i den västra korridoren, söder Höje å samt strax väster om Fjelie). Öppenheten och de vida vyerna är karaktäristiska drag för det helt uppodlade slättlandskapet. Under historisk tid har det varit ett nästan trädlöst landskap. Pilevallar, alléer till de större gårdarna, enstaka träd i ägogränser och träddungar vid gårdarna förekommer och är typiska inslag. Det är ett landskap som i sina grunddrag går tillbaka på skiftesreformerna, men där många äldre komponenter fortfarande är synliga, och som har förändrats framförallt vad gäller skalan under de senaste 50 åren. Öppenheten gör att landskapet är mycket känsligt för barriärer, speciellt sådana företeelser som bryter horisonten eller skapar nya dominerande linjer i landskapet. 5

7 Historisk bakgrund Järnvägskorridorerna berör mark i elva socknar inom Bara och Torna härader, sockengränserna är markerade på översiktskartan, fig. 2. Sockengränserna framgår också mer detaljerat på Häradskartan. Sockenindelningen härrör från tidig medeltid, men har sedan 1950-talet minskat i administrativ betydelse. Idag finns socknarna bara kvar som kyrkans församlingar, ofta med förändrade gränser och även nya namn. Ursprungligen omfattade socknen de människor som samlades till en kyrka och socknen har varit betydelsefull både för administrationen och den lokala identiteten. Socknarna indelas i sin tur i jordregisterenheter det vill säga byar eller ensamgårdar. Fig. 2. Undersökningsområdet med sockengränser och namn på berörda socknar. Skala 1:

8 Skiftesreformerna från slutet av 1700-talet och 1800-talets början har satt sin prägel på det synliga kulturlandskapet. För området är det enskiftet som var den betydelsefulla reformen det genomfördes under det första tjugotalet år av 1800-talet. Enskiftet syftade till att samla varje gårds jord till en enhet, ett skifte. Gården skulle vanligen också flyttas ut på skiftet. Detta medförde naturligtvis stora förändringar för landskapsbilden. Tidigare hade gårdarna legat samlade i byar. Nu flyttades gårdarna ut, men den gatehusbebyggelse som funnits i byarna förblev kvar och ökade också under 1800-talet. Under 1800-talets gång skedde en hemmansklyvning beroende på en ökande befolkning, egnahemsrörelsen under 1900-talets början kan sägas vara en fortsättning på denna förtätning. Under andra halvan av 1900-talet har vi sett motsatsen. Landsbygdens befolkning har minskat, brukningsenheter och fastigheter har slagits samman till stora enheter. Flera av byarna har omvandlats till villaområden som idag täcker stora arealer. Industrialiseringen startade i området omkring 1870 med anläggandet av Arlövs sockerbruk. Ett nytt transportmedel, järnvägen, hade då funnits i femton år och fortsatte att byggas ut under ytterligare drygt trettio år. Som en följd av järnvägsutbyggnaden skapades helt nya stationssamhällen i exempelvis Åkarp, Vallkärra och Stångby. På andra platser försköts tyngdpunkten i den gamla byn när järnvägen kom, exempelvis i Fjelie och Håslöv. Efter andra världskriget har landsvägstransporternas betydelse ökat kraftigt på järnvägens bekostnad. Miljöhänsyn gör idag att man strävar att skilja både järnvägar och vägar från bebyggelsen. Kulturlandskapet, beskrivning och bedömning I det följande beskrivs det synliga kulturlandskapet, inom och i anslutning till de planerade järnvägskorridorerna, uppdelat i sju olika delområden. Delområdena är markerade på fig Befintlig sträckning Arlöv - Flackarp 2. Södra anslutningen (mellan Åkarp och Hjärup) 3. Korridor väst 4. Korridor öst 5. Anslutning mot Lommabanan 6. Anslutning mot Västkustbanan 7. Korridor Vallkärra - Håstad Översiktskartor finns i slutet av rapporten. 1. Befintlig sträckning Arlöv Flackarp Beskrivning Utmed denna del är korridoren 20 meter bred på var sida om befintlig banvall. Sträckan är ungefär åtta kilometer lång. Utbyggnaden är tänkt att ligga på norra/västra sidan om befintligt spår. Korridoren omfattar tätorterna Arlöv, Åkarp och Hjärup, öppna partier mellan samhällena samt åkermark öster om Hjärup, fram till väg 108 vid Flackarp. 7

9 Fig. 3. Undersökningsområdet med områden av riks respektive länsintresse för kulturmiljövården inritade. Riksintressena har röd kontur och länsintressena svart. Skala 1: Sträckningen berör riksintresset för kulturmiljövården Alnarp-Burlöv (M77) och länsintresset Hjärup i Staffanstorps kommun, se fig. 3 och beskrivningar i bilagan. Det finns tre kända fornlämningar inom området. Två av dem, båda boplatsområden varav det ena även innehåller gravar, är beskrivna under avsnittet om den södra anslutningen nedan. Den tredje kända fornlämningen är Tågerups gamla bytomt som nu ligger inom industriområdet i Arlöv och är helt bebyggd med moderna byggnader. I, och i anslutning till, delområdet fanns vid tiden för skiftena ett öppet jordbrukslandskap med byarna Tågerup/Tågarp, Ågerup/Åkarp och Hjärup. Strax söder om sträckans sydvästra del låg Arlövs bytomt och nordöst om den nordligaste delen byn Flackarp. Endast Tågarps bytomt låg inom dagens järnvägsområde. Vid enskiftet flyttades några gårdar i 8

10 Åkarp och någon i Tågarp ut ur byn. Gatehusbebyggelse tillkom i Åkarp. I Hjärup flyttades de flesta gårdarna. Arlöv hade redan 1789 haft ett partiellt enskifte då Arlövsgården bildats av största delen av bymarken. Idag är all mark som hört till Tågarps gamla by bebyggd och det återstår inga spår av äldre strukturer och av Åkarps bymark återstår endast fragment i anslutning till delområdet. Både i Hjärup och Flackarp är mycket av de stora dragen i arronderingen kvar sedan skiftena, givetvis med undantag av den stora villabebyggelsen i Hjärup. I och med järnvägsutbyggnaden växte ett stationssamhälle med olika verksamheter fram i Åkarp en liten bit nordväst om den gamla byn. Sockerfabriken i Arlöv drog också till sig bebyggelse och verksamheter. En station i Arlöv tillkom först 1871, två år efter etableringen av sockerbruket. Bedömning Eftersom utbyggnaden är tänkt att ske i anslutning till befintlig järnväg blir kulturmiljöpåverkan begränsad. Intrången i de två intresseområdena för kulturmiljövården kan betraktas som ringa. Särskilt är detta fallet i riksintresseområdet där partiet mellan Burlöv Fig. 4. Häradskartan, karterad Läget för Tågarps by nere till vänster och för Åkarps stationssamhälle och gamla by framgår. Stambanans sträckning är densamma som idag. Skala 1:

11 och Åkarp med den senaste utbyggnaden av vägarna, Yttre ringen, E6 och E22, domineras av trafikanläggningar. Med en breddning av järnvägsområdet upplevs troligen uppdelningen av länsintresset Hjärup i två delar något tydligare. I Åkarp finns bevarandevärda delar av den gamla järnvägsmiljön kvar, särskilt stationshuset. Utbyggnaden i Arlöv sker framförallt på baksidan av industritomter och i Hjärup är redan spårområde reserverat och bullerskydd uppsatta. Frågan om bullerskyddens utformning i Arlöv och Åkarp bör uppmärksammas. 2. Södra anslutningen Beskrivning Delområdet är en kilometer långt och 250 meter brett och sträcker sig från den nordöstra delen av Åkarps tätort och fram till Hjärups tätort, se fig. 1. Anslutningen är gemensam både för Korridor väst och Korridor öst och omfattar nästan uteslutande öppet jordbrukslandskap. Hela området ligger inom länsintresset för kulturmiljövården, Hjärup inom Staffanstorps kommun, se fig. 3 och beskrivning i bilagan. I Kulturminnesvårdsprogrammet för gamla Malmöhus län motiveras bevarandet med att det utgör en rest av det nu till stadslandskap exploaterade jordbruksområdet. Gamla landsvägsallén är liksom övriga alléer och trädridåer av betydelse ur landskapsbildsmässig synpunkt. Inom delområdet finns två registrerade fornlämningar, i den sydvästra delen ett boplatsområde och i den nordöstra delen ett boplatsområde som även visat sig innehålla gravar. Fornlämningsområdena är delvis undersökta. Som nämnts under avsnittet om delområde 1 har landskapet och ägostrukturen behållit sina huvuddrag från skiftesreformen och fram till nu. Vissa justeringar har föranletts av järnvägsbyggandet, framförallt i södra delen av området där två gårdar, Coyetgården och gården på fastigheten Hjärup 3:1 upphört som självständiga odlingsenheter och brukas under Hjärupsgården. Gårdarna norr om delområdet, Black, Fig. 5. Fastighetskartan med den Södra anslutningen och delar av Korridorerna väst och öst. Korridorgränsen är markerad med blå streckad linje Skala 1: Hjärup 3:2 och 6:2 ligger kvar som utflyttade gårdar mitt på odlingsmarken och med ett rätvinkligt vägsystem bevarat. Bedömning Med en utbyggnad från Södra anslutningen norrut kommer det välbevarade landskapspartiet kring gårdarna Black mfl att splittras, den del av det lokala vägnätet som leder fram till gårdarna kommer att försvinna och en omarrondering kommer troligen att genomföras för att behålla sammanhängande odlingsenheter, detta innebär en betydande påverkan på länsintresseområdet Hjärup. 10

12 3. Korridor väst Beskrivning Korridoren är ungefär tio kilometer lång och bredden varierar mellan 150 och 200 meter. Den är till sin helhet en nydragning över öppen jordbruksmark. Den mellersta delen av sträckan löper parallellt med och invid östsidan av motorväg E6, det är i detta parti som den smalare delen av korridoren ligger, se fig. 1. Fig. 6. Våtmarkspartierna kring Höje å enligt Skånska Rekognosceringskartan Skala 1:

13 Delområdet berör längst i söder länsintresseområdet Hjärup och inkräktar i höjd med gården Lilla Vragerup något i länsintresset Bomhög i Lomma socken, se fig. 3 och beskrivning i bilagan. Vidare går delområdet, på en sträcka av ungefär 2,5 kilometer, rakt igenom länsintresseområdet Fjelie i Lomma och Kävlinge kommuner. Ett bevarande av detta motiveras av den långa kontinuiteten i agrarlandskapet med fornlämningar från yngre stenålder och framåt, den medeltida kyrkbyn och skifteslandskapet. Några registrerade fornlämningar finns inom delområdet, det rör sig om fyra boplatsområden som ligger inom eller tangerar korridoren vid Vragerup, Höje å, Fjelie och Laxmans Åkarp. Vid Önnerup korsar delområdet den västra delen av Önnerups gamla bytomt, dessutom ligger Vragerups och Laxmans Åkarps gamla tomter invid korridoren. Nordväst om Fjelie finns två synliga fornlämningar inom korridoren och en alldeles utanför, alla tre är mer eller mindre väl bevarade gravhögar. Ytterligare längre norrut ligger en gånggrift. Fig. 7. Ängs och våtmark kring Höje å enligt den moderna Fastighetskartan. Korridorerna väst och öst är markerade med blå streckad linje. Skala 1: Fig. 8. Samma område som fig. 7 enligt Häradskartan från Skala 1: Under lång tid fanns stora våtmarkspartier, framförallt i delområdets södra del, se fig. 6. Dessa partier användes som ängsmark och flera av dessa behöll sin gamla funktion och ägoindelning även efter skiftesreformerna. Ett parti vid Höje å söder om Kannikmarken uppvisade långt in på 1900-talet en äldre splittrad ägobild med smala skift till hörande flera socknar. Delar av denna äldre indelning finns fortfarande kvar som Lomma ängar väster om motorvägen och partier som tillhör Flackarp och Hjärup på östsidan av motorvägen, se fig. 7 och 8. Vragerups by är känd som öde redan under medeltiden och jorden har åtminstone sedan 1600-talet tillhört kyrkan. Först kring 1800 bildades tre arrendegårdar som senare sammanslogs till en enhet. På en karta över prebendelägenheten Vragerup från 1866 syns huvudgården och de två mindre enheterna Lilla Vragerup och Hästhagshus som fortfarande finns kvar. Huvudgården ligger på platsen för en av de äldre arrendegårdarna, men de två mindre enheterna var uppenbarligen nya vid 1800-talets mitt. Önnerups by enskiftades 1807 och på Skånska Rekognosceringskartan är de flesta gårdarna utflyttade, endast tre gårdar av ursprungligen 17 blev kvar inom den gamla bytomten. Dessa tre ligger fortfarande kvar. Fastighetsstrukturen är i allt väsentligt densamma idag 12

14 som efter enskiftet. Detsamma är fallet på den söder om Önnerup liggande Kannikmarken. Delar av vägnätet inom Önnerup är nytt sedan enskiftet medan andra partier, framförallt bygatan och vägen mot Fjelie har kvar sin äldre sträckning. Fjelie by Storskiftades Vissa drag från den äldre vångindelningen kan spåras i dagens ägostruktur som går tillbaka på enskiftet drygt 25 år senare. Vägnätet är delvis tillkommet i samband med enskiftet men några av de större vägarna har en äldre sträckning. Under senare delen av 1800-talet genomfördes ett antal hemmansklyvningar då små fastigheter, bland annat nordväst om den gamla bytomten tillkom. Flertalet av dessa finns kvar idag. Dagens landsväg söder om byn går delvis på den gamla banvallen till Lund-Bjärreds Järnväg. Frierupsmarken är ett område med gammal gatehusbebyggelse tillkommen i samband med enskiftet och samlad både från Fjelie och Laxmans Åkarp. Frierupsmarken behandlas i samband med delområdet Anslutning till Lommabanan. Laxmans Åkarp ligger liksom Fjelie inom Länsintresseområdet Fjelie. Liksom i Fjelie går ägostrukturen tillbaka på enskiftet med vissa bevarade äldre drag. Två gårdar ligger kvar inom den gamla bytomten. Gården Storegård, tidigare Åkarp, är ett gott exempel på en gård mitt på fastigheten med alléer utmed tillfartsvägarna. Även här förekom hemmansklyvning under 1800-talet men de flesta av dessa fastigheter var borta redan när Häradskartan upprättades. Fig. 9. Korridor väst från Önnerup förbi Laxmans Åkarp enligt Generalstabens konceptblad från Skala 1:

15 Bedömning Med en utbyggnad inom Korridor väst skapas en helt ny järnvägslinje genom ett agrarlandskap med många kvalitéer och lång odlingskontinuitet. I korridorens södra del skärs ägostrukturen från enskiftet diagonalt och flera vägar ut till gårdarna kommer att behöva en ny sträckning. Utkanten av de två angränsande länsintresseområdena Hjärup och Bomhög berörs. En omfattande omarrondering av detta parti kommer troligen att genomföras vilket innebär en betydande omdaning av kulturmiljön. I mellanpartiet, där korridoren löper invid motorvägen blir ingreppen mindre. Inom Önnerups gamla bytomt kommer en av de kvarvarande gårdarna troligen behöva rivas och en arkeologisk undersökning av denna del av bytomten kommer att erfordras. Nordväst om Fjelie och norr om Laxmans Åkarp sker samma saker som i korridorens södra del, ägostrukturen skärs sönder, vägsträckningar med tradition från enskiftet och tidigare behöver dras om. Korridoren går rakt genom Länsintresset Fjelie. Den gamla gatehusbebyggelsen vid Frierupsmarken kommer att ligga mellan motorvägen och järnvägen och skild från sitt ursprung i byarna Fjelie och Laxmans Åkarp av järnvägen. I söder och norr sker alltså en fragmentisering av kulturlandskapet och i mellanavsnittet en rumslig koncentration av transportlederna. 4. Korridor öst Beskrivning Korridoren är knappt nio kilometer lång och 200 meter bred. Den är till sin helhet en nydragning över öppen jordbruksmark. Liksom Korridor väst går den mellan den Södra anslutningen och Anslutningen mot Västkustbanan Delområdet berör längst i söder länsintresseområdet Hjärup, går genom västdelen av länsintresseområdet Trolleberg och i östkanten av området Fjelie, se fig. 3 och beskrivningar i bilagan. Vid Vragerup och Höje å berörs registrerade fornlämningar i form av boplatser. Strax söder om ån ligger Brysshög, en gravhög från bronsåldern som är ett viktigt landmärke inom intresseområdet Trolleberg. Korridoren går omedelbart väster om gravhögen och förändrar givetvis området kring högen helt och hållet. Fjelie gamla bytomt ligger omedelbart intill och väster om korridoren. Utmed huvuddelen av delområdet dominerar det öppna jordbrukslandskapet med en lång odlingstradition. Det är, liksom inom de övriga delområdena, enskiftets landskap som satt grundprägeln på ägostruktur och bebyggelsens placering. Undantaget inom denna korridor är länsintresseområdet Trolleberg som är en representant för slottslandskapet med stora odlingsenheter på områden där ängen och beteslandskapet tidigare varit betydelsefulla inslag. Småskaligheten i delområdets södra del, fram till väg 108, med flera gårdar och ett rätvinkligt vägnät fram till dessa, kontrasterar mot storskaligheten i området Trolleberg. Korridoren går tätt intill gården Vragerup och tvingar fram en omläggning av vägarna fram till denna. Söder om Höje å berörs östdelen av samma ängs- och våtmarksområden som i den västra korridoren. Här finns små fastigheter med namn som vittnar om äldre landskapsutnyttjande som exempelvis Ängsvattnarehuset. Norr om Höje å följer korridoren gränsen mellan Lunds och Lomma kommuner på en sträcka av 1,5 kilometer. Detta är också den gamla sockengränsen mellan Fjelie och S:t Peters Kloster som i denna del skiljt Kannikmarken och Önnerup från Värpinge. 14

16 Korridoren går sedan i en båge över Fjelies bymark, tätt intill östkanten av bytomten. I den sydöstra delen av detta parti är fastighetsstrukturen fortfarande småskalig beroende på hemmansklyvning under 1800-talet. Flera av byggnaderna ligger fortfarande kvar, men de flesta har försvunnit under andra hälften av 1900-talet. I nordöstra delen av bymarken finns större enheter, bland annat den ovan omtalade Storegård med sina två alléer, som har kvar dragen från enskiftet. Bedömning Med en utbyggnad inom korridor öst skapas en helt ny järnvägslinje genom ett öppet agrarlandskap med lång odlingskontinuitet och många kvalitéer. En stor del av sträckan löper parallellt med motorväg E6 på ett avstånd av en till en och en halv kilometer från denna. Därmed skapas en ungefär åtta kilometer lång sträcka jordbruksmark begränsad av två tydliga barriärer. Motorvägen löper till stor del på bank och det finns fyra platser man kan korsa den på. Korsningspunkterna med järnvägen kommer också att bli få.. Även om järnvägen kan bli mer genomsiktlig än motorvägen är dubbla spår och luftledning en mycket tydlig gränslinje i det öppna landskapet. Särskilt tydligt blir detta för byn Flädie som förlorar sambandet med slätten i öster. Utmed större delen av sträckan skär delområdet tvärs över den existerande fastighetsstrukturen. De omarronderingar som kommer att bli nödvändiga för att bibehålla rationella brukningsenheter kommer att innebära stora förändringar av fastighetsstrukturen inom ett stort område. En utbyggnad inom korridoren innebär ett mycket stort ingrepp i ett kulturlandskap med stora värden. Fig. 10. Anslutningen mot Lommabanan enligt Skånska Rekognosceringskartan Frierupsmarken ligger vid och väster om Tångarna i kartans vänstra del. Gården Raby ligger på norra sidan av den höjd som ligger öster om Ullemåsekärret i kartans övre del. Jämför fig. 11 och 12. Skala 1:

17 Fig. 11. Fastighetskartan med Anslutningen mot Lommabanan markerad med blå streckad linje. Gravhögar med röd cirkel och andra fornlämningar med streckad röd linje. Skala 1: Fig. 12. Häradskartan med ungefär samma utsnitt som fig. 11. Skala 1: Anslutning mot Lommabanan Beskrivning Inom ett ungefär 2,5 kilometer långt och en kilometer brett område nordväst om Fjelie provas en anslutning av Korridor väst till Lommabanan, som vid Kävlinge ansluter till Västkustbanan. Detta delområde är i sin helhet en nydragning över öppen jordbruksmark. Till största delen ligger denna korridor inom länsintresseområdet Fjelie, se fig. 3 och beskrivning i bilagan. I detta parti finns flera synliga fornlämningar i form av gravhögar och en gånggrift samt under mark dolda boplatser. I samband med enskiftet uppstod en gatehusbebyggelse vid Frierupsmarken och Tångarna inom korridoren. Området växte under 1800-talet men flera enheter försvann under 1900-talet. Bebyggelsen som var utflyttad både från Fjelie och Laxmans Åkarp förlades till mindre viktig mark i anslutning till våtmarker. Idag bevarar området en tydlig 1800-talskaraktär med småskalig bebyggelse på små fastigheter. Området avgränsas mycket påtagligt mot väster av den högt uppbyggda 16

18 motorvägen. Idag finns även två kraftledningsgator i området, en öst-västlig i den norra delen och en i nordväst-sydöst, centralt i delområdet. Strax innan anslutningen till Lommabanan ligger gården Raby vars mark skärs av korridoren. Gården är en mycket tydlig representant för enskiftets fastighetsbildningar. Se fig Bedömning Delområdet är en mycket viktig del av länsintresseområdet Fjelie. Dels finns här flera viktiga synliga fornlämningar, som ger karaktär åt landskapet och visar på en lång kontinuitet i landskapsutnyttjandet, dels finns här en välbevarad gatehusbebyggelse från talet. En utbyggnad är mycket svår att förena med ett bevarat historiskt perspektiv på landskapet. De synliga fornlämningarna skall förstås i sitt landskapssammanhang. Frierupsmarken-Tångarna har ett påtagligt historiskt- och landskapssammanhang med de två byarna Fjelie och Laxmans Åkarp. Redan med en utbyggnad inom Korridor väst förloras mycket av detta sammanhang, en anslutning till Lommabanan förändrar området totalt. 6. Anslutning mot Västkustbanan Beskrivning Delområdet är 1,5 kilometer långt och upp till ungefär 500 meter brett och ligger i anslutning till Västkustbanan norr om Vallkärra stationsby. I norra delen berör området länsintresset Lackalänga, en åssträckning med gravhögar i det öppna agrarlandskapet, se fig. 3 och beskrivning i bilagan. I delområdets sydvästra del finns rester av ett småskaligt landskap i sydligaste delen av Lackalänga socken och västligaste delen av Vallkärra socken. Ägostrukturen är en följd av enskiftet och hemmansklyvningar under 1800-talet. I söder ligger Fels mosse med gammal gatehusbebyggelse och många smala ägoskiften beroende på att torven var åtråvärd. Kring Västkustbanan finns något större enheter, enskifteslandskapet är lätt identifierat, med gårdsbyggnadernas placering på fastigheten och det rätvinkliga lokala vägnätet som delvis skurits sönder av Västkustbanan. En av gravhögarna i länsintresseområdet, Ormhög, ligger inom delområdet och det finns delvis undersökta boplatser från förhistorisk tid omkring Västkustbanan. Bedömning En utbyggnad inom korridoren påverkar kulturlandskapet i ett parti som redan är kraftigt påverkat av en bred väg, 108, och en existerande järnväg. Intrånget och påverkan på länsintresseområdet blir begränsat. 7. Korridor Vallkärra Håstad Beskrivning Korridoren är 200 meter bred och sex kilometer lång. Delområdet sträcker sig längs en kraftledningsgata från Västkustbanan vid Vallkärra och fram till anslutningen till Stambanan vid Håstad. Söder om Stångby tangeras ett stort riksintresseområde för kulturmiljövården, Lackalänga (M45), se fig. 3 och beskrivning i bilagan. Närmast Håstad berörs en annan del av detta stora område. Riksintresseområdet karaktäriseras av fornlämningsmiljön utmed 17

19 Fig. 13. Häradskartan med korridoren Vallkärra Håstad markerad med blå streckad linje. Observera att skalan är 1: Kävlingeåns dalgång med bland annat stora bronsåldershögar, av betade strandängar och av spridd gårdsbebyggelse med ursprung i skiftesreformerna. Ett antal registrerade boplatser från förhistorisk tid finns inom korridoren. En gravhög ligger omedelbart söder om korridoren vid vägen Stångby Vallkärra. Det öppna jordbrukslandskapet präglas, även utanför riksintresseområdet, av enskiftesreformen även om vissa ändringar av fastighetsstrukturen har skett. Några äldre vägsträckningar från tiden före skiftena är bevarade, exempelvis vägen mellan Vallkärra och Lackalänga, det vill säga gamla väg 108 och vägen mellan Vallkärra och Stångby kyrkby. När stambanan byggts vid mitten av 1850-talet växte stationssamhället Stångby fram och nya vägar drogs till detta. En omfattande hemmansklyvning skedde i ett koncentrerat område öster om kyrkbyn och denna struktur finns till stor del ännu kvar De första 1,5 kilometrarna följer korridoren gränsen mellan Vallkärra och Stångby socknar och därmed även ägogränserna. Strax söder om Stångby kyrkby går gränsen och korridoren skilda vägar Korridoren korsar det som före enskiftet kallades Söndra Wången och därefter Ängawången, den sydöstra delen av bymarken. Dessa två vångar delades vid enskiftet i två trekantiga skiften med vägar i gränsen. Under 1800-talet delades dessa två skiften upp i flera enheter. Fram till idag har viss sammanslagning till större fastigheter åter skett. En stor gård, Bottillelund, uppstod efter enskiftet i östra delen av socknen. Även i Håstads socken är det till största delen byns ängsvång som berörs av delområdet. Utmed sockengränsen finns ett antal mindre fastigheter som uppenbarligen tillkommit vid hemmansklyvning under senare delen av 1800-talet. Inom anslutningen till Stambanan ligger ett välbevarat exemplar av SJ:s tidiga typhus, en banvaktsstuga. Bedömning Riksintresseområdet berörs ytterst marginellt vid anslutningen till Södra Stambanan vid Håstad. Korridorens västra del följer en sockengräns och går därmed inte tvärs ägostrukturen i detta parti. I resten av korridoren korsas emellertid fastighetsstrukturen, vägar skärs av och så vidare. Korridoren passerar mycket tätt inpå gårdsbyggnaderna på Bottillelund, där en korsvirkeslänga närmast korridoren säkerligen tillkommit när gården flyttades till platsen. 18

20 Konsekvenser En dubbelspårig järnvägslinje är utan tvekan ett storskaligt ingrepp i de flesta öppna jordbrukslandskap. Nya dominerande linjer skapas i landskapet. Barriärer av olika slag uppstår, de uppfattas som rent fysiska hinder för synfältet eller för transportleder, och mentalt som hinder mellan människor och brott i sambanden mellan platser och förlorad förståelse för landskapsutvecklingen inom olika delar av en bygd. En av den sydvästskånska slättbygdens karakteristiska kvalitéer är den vida vyn, den fjärran horisontlinjen. Upplevelsen av denna kvalitet är känslig för störningar. I denna del av Skåne är resultaten av skiftesreformerna under 1800-talets första decennier, framförallt då enskiftet, tydliga och dominerande landskapsdrag. Framförallt när det gäller den agrara bebyggelsens placeringen, det finmaskiga kommunikationsnätet och fastighetstrukturen. Men mönstret har naturligtvis förändras under de senaste seklerna. Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet skedde hemmansklyvningar på många håll. Efter andra världskriget har strukturrationaliseringar i jordbruket tvingat fram nedläggningar av många små lantbruk och sammanslagning till stora brukningsenheter. Ägogränser behöver idag inte vara odlingsgränser. Järnvägsutbyggnaden som var som mest intensiv under 1800-talets senare decennier skapade en ny infrastruktur och landsvägstransporternas ökande betydelse från 1920-talet och framåt har åter förändrat kommunikationsnäten. Avfolkningen av landsbygden och inflyttning till städer och tätorter har medfört att stora jordbruksarealer omvandlats till stadsplanelagd mark. Min i detta landskap, i mycket skapat under de senaste drygt 200 åren, finns många äldre drag som dominerar på vissa nivåer. Byarna har ofta fått sin plats vid övergången mellan förhistorisk tid och medeltid. Trots att de flesta gårdarna är borta ur bykärnorna finns ofta det gamla gatunätet från tiden före skiftesreformerna kvar. Många av de större vägarna på landsbygden har troligen ett ursprung i medeltid eller rentav sen förhistorisk tid. By- och sockengränser går ofta också tillbaka på åtminstone medeltida förhållanden. Ortnamnen har tillkommit under de senaste 2000 åren, vissa är troligen äldre. Minst konsekvenser för det direkt synliga kulturlandskapet får en järnvägsutbyggnad utmed befintlig linje Arlöv Flackarp. Inom tätorterna är mark ofta redan mer eller mindre reserverad och endast ett mindre antal byggnader behöver troligen rivas. Bullerdämpande åtgärder kommer troligen erfordras på många delar av sträckan. Utformningen av dessa skydd är viktig. Åkermark kommer tas i anspråk men detta medför ytterst få konsekvenser för ägostrukturen eller vägnätet. Begränsade arkeologiska undersökningar kommer att behöva utföras. Ett nytt dubbelspår förbi Lund kommer givetvis att få betydligt fler konsekvenser för kulturlandskapet. Här finns först två alternativa korridorer för delen fram till Västkustbanan. Korridor väst bryter existerande landskapsmönster i sin södra och sin norra del, men löper på nästan halva sträckan tätt intill motorvägen Malmö-Göteborg och skapar då inget nytt brott i landskapet. Korridoren delar dock länsintresseområdet Fjelie i två delar. Korridor öst går ute i den öppna jordbruksmarken över hela sin sträckning. Med detta alternativ skapas en cirka åtta kilometer lång och en till 1,5 kilometer bred remsa som begränsas i väster av motorvägen och i öster av den nya järnvägen. Korridor öst medför därför de ojämnförligt största konsekvenserna för kulturlandskapet 19

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

6.1. Övergripande förutsättningar 6.2. Påverkan, effekter och konsekvenser Alternativ 1 Förhistoria

6.1. Övergripande förutsättningar 6.2. Påverkan, effekter och konsekvenser Alternativ 1 Förhistoria 6. Kulturmiljö 6.1. Övergripande förutsättningar Vattendragen var landskapets livsnerver innan vägar och järnvägar byggdes ut i stor skala. De gav utkomst i form av fiske och översvämningsmarker gav foder

Läs mer

Arkeologisk utredning, steg 1 2006. Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne

Arkeologisk utredning, steg 1 2006. Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:32 Arkeologisk utredning, steg 1 2006 Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne Lasse Wallin 2006 wallin

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind

Läs mer

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:18 Arkeologisk utredning Strövelstorp 31:1 2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:18 Arkeologisk utredning Strövelstorp 31:1 2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:18 Arkeologisk utredning Strövelstorp 31:1 2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin kulturlandskap och arkeologi

Läs mer

M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B . C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför breddning av en utfatsväg inom fornlämningen RAÄ 12 i Norra Skrävlinge socken,

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Arkeologisk utredning, steg 1 2011

Arkeologisk utredning, steg 1 2011 wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2011:33 Arkeologisk utredning, steg 1 2011 Järnvägsutbyggnad Flackarp-Arlöv Flackarps, Uppåkra och Burlövs socknar Staffanstorps och Burlövs kommuner Skåne 23

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

EN STUDIE AV ETT RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN OCH HUR RIKSINTRESSEOMRÅDETS KULTURMILJÖVÄRDEN KAN BEAKTAS VID EN EXPLOATERING

EN STUDIE AV ETT RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN OCH HUR RIKSINTRESSEOMRÅDETS KULTURMILJÖVÄRDEN KAN BEAKTAS VID EN EXPLOATERING Kulturhistorisk utredning Kronetorpsområdet EN STUDIE AV ETT RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN OCH HUR RIKSINTRESSEOMRÅDETS KULTURMILJÖVÄRDEN KAN BEAKTAS VID EN EXPLOATERING Fastigheten Kronetorp

Läs mer

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset

Läs mer

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför detaljplaneläggning inom fastigheterna Teckomatorp 7:1 m fl, i Norra Skrävlinges

Läs mer

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk. 5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:30 Torshälla Gång- och cykelväg längs Ringvägen Arkeologisk utredning Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning 3

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Kulturlandskapsunderlag. Arkeologisk utredning. Tullstorps Tofta socken. Skåne

Kulturlandskapsunderlag. Arkeologisk utredning. Tullstorps Tofta socken. Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:15 2007:49 Kulturlandskapsunderlag Arkeologisk utredning 2006 2007 Stora Lilla Beddinge Hörstad 6:78 ängar Stora Del av Beddinge Munkebäck 58:3 Tullstorps

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett

Läs mer

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:58

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:58 wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:58 Arkeologisk förstudie 2005 Område för ledningsdragningar från Maglarp, Sjöhult till transformatorstationer vid Västra Kärrstorp respektive norr Trelleborg.

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

Backenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön

Backenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön UV MITT, RAPPORT 2008:10 ARKEOLOGISK UTREDNING Backenområdet Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön UV MITT, RAPPORT

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra Kommungränsen mot Svedala, med Assartorps gård i bakgrunden 7.5.3 Assartorp - Bökesåkra Naturförhållanden Backslandskapet i kommunens sydvästra del är ett öppet böljande landskap med en småskalig topografi

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Eskilstorp i äldre kartor

Eskilstorp i äldre kartor Kulturgeografisk utredning Eskilstorp i äldre kartor EN STUDIE AV FORNLÄMNINGSINDIKATIONER I LANTMÄTERIKARTOR Eskilstorp 2:26/Eskilstorps socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland

Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förstudie, 2003 Håkan Nilsson Kalmar läns museum. Rapport 2003 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en arkeologisk

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse

Läs mer

Kulturlandskapsinventering, arkeologi steg 1. Planerad utbyggnad av Kristianstad Golfklubb Västra Täppet Åhus socken Kristianstads kommun Skåne

Kulturlandskapsinventering, arkeologi steg 1. Planerad utbyggnad av Kristianstad Golfklubb Västra Täppet Åhus socken Kristianstads kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2003:58 Kulturlandskapsinventering, arkeologi steg 1 Planerad utbyggnad av Kristianstad Golfklubb Västra Täppet Åhus socken Kristianstads kommun Skåne Bo Bondesson

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Arkeologisk schaktkontroll Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Stenkyrka socken Tjörns kommun Rapport 1999:1 Agneta Gustafsson Antikvarisk schaktkontroll HAle 1:9, 1:10 Kebene 1 :7, 1 :23 Siröd

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun.

Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Rapport 2014:2 Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning 2012 Therese Ohlsson Rapport 2014:2 Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:21 Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra Helsingborgs kommun Skåne Margareta Olsson 2006 wallin kulturlandskap

Läs mer

uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson

uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Dnr

Läs mer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer 5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären

Läs mer

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSEN FRILUFTSLIV. Detta gäller inom riksintresse enligt 4 kap 2 MB SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSEN FRILUFTSLIV. Detta gäller inom riksintresse enligt 4 kap 2 MB SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 FRILUFTSLIV Kommunen har områden som berörs av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 MB. Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne, Kustturism stämmelser enligt regeringsbeslut SFS 1987:247,

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Väntinge 1:1, fornlämning 195 Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Detaljplan för Kalven 1:138

Detaljplan för Kalven 1:138 Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

ANTIKVARISK KONTROLL

ANTIKVARISK KONTROLL P4074 ANTIKVARISK KONTROLL vid schaktningsarbete inför byte av dagvattenbrunn och rörledningar Fastighet Ultuna 2:23, hus C4:29, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-6811-05 Av Helena Hulth med bidrag

Läs mer

Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04

Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Enskiftet och dess genomförande i Hög 1803-04 Av Bo Arvidson Den 14 mars 2004 firade Högs by skifteslag, att det var 200 år sedan enskiftet genomfördes i Hög. Skifteslaget består av ett 30-tal delägare,

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Snäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein

Snäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk förundersökning (schaktkontroll) vid Snäckstavik, intill RAÄ 102:1 och 580:1-3, Grödinge socken och Botkyrka kommun, Södermanland Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer