wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2002:22 MKB-underlag Område för planerad järnvägsutbyggnad Södra stambanan Håstad - Arlöv Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2002:22 MKB-underlag Område för planerad järnvägsutbyggnad Södra stambanan Håstad - Arlöv Skåne"

Transkript

1 wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2002:22 MKB-underlag Område för planerad järnvägsutbyggnad Södra stambanan Håstad - Arlöv Skåne Lasse Wallin 30 augusti 2002

2 wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2002:22 Vattugatan 8, Södra Sandby MKB-underlag Område för planerad järnvägsutbyggnad Södra stambanan Håstad - Arlöv Skåne Lasse Wallin Omslagsbilden visar ett utsnitt av Gerhard Buhrmans Skånekarta från Den brukar räknas som den första moderna kartan över Skåne. Nere i vänstra hörnet ligger Arlöv/aalöf och uppe i det högra ligger Håstad/hosta.

3 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Topografi 5 Historisk bakgrund 6 Kulturlandskapet, beskrivning och bedömning 7 1. Befintlig sträckning Arlöv Flackarp 7 2. Södra anslutningen Korridor väst Korridor öst Anslutning mot Lommabanan Anslutning mot Västkustbanan Korridor Vallkärra Håstad 17 Konsekvenser 19 Källor 20 Bilaga. Berörda Riks och Länsintressen för Kulturmiljövården 21 Översiktskartor 2

4 MKB-underlag Område för planerad järnvägsutbyggnad Södra stambanan Håstad - Arlöv Skåne Inledning Banverket genomför en järnvägsutredning vars syfte är att utreda möjligheterna att utöka kapaciteten på Södra Stambanan. Utredningen omfattar befintlig sträcka, Arlöv - Flackarp och två alternativa korridorer för godstrafiken, en västlig och en östlig, mellan Arlöv och Håstad, se fig. 1. Wallin kulturlandskap och arkeologi har fått i uppdrag att framställa ett underlag för miljökonsekvensbeskrivningens kulturlandskapshistoriska del. Underlaget skall behandla landskapets utveckling under de senaste 200 till 250 åren och ha utgångspunkt i det idag synliga landskapet. Kulturlandskapsstrukturerna skall bedömas med hänsyn till den planerade järnvägsutbyggnaden. Resultaten presenteras i denna rapport. Arbetet har utförts under augusti Pär Connelid, Kula HB, har varit referensperson under arbetet. I en tidigare rapport har vi behandlat kulturlandskapsutvecklingen från och med förhistorisk tid och framåt (vår rapport 2001:22). Bakgrund De korridorer som skall analyseras är delar av befintlig sträcka från Arlöv till Flackarp samt de två alternativa korridorerna som utgår från Södra Stambanan mellan Åkarp och Hjärup i söder och har tre anslutningar till det befintliga järnvägsnätet som även de skall prövas. Fram till en tänkt anslutning till Västkustbanan norr om Vallkärra gamla station finns två korridoralternativ, ett västligt och ett östligt. För den västra korridoren prövas en anslutning till Lommabanan mellan Flädie och Stävie. Öster om Västkustbanan ansluter den återstående korridoren till Södra Stambanan vid Håstad. 3

5 Fig. 1. Järnvägskorridorerna med de beteckningar som används i rapporten. Skala 1: Beskrivningsdelen skall omfatta förändringar av landskapets kvalitativa värden under den angivna perioden vad avser kulturella, sociala och ekonomiska samband. Konsekvensdelen skall visa hur dessa värden påverkas av järnvägsbyggnation enligt de olika alternativen. I denna del är det särskilt viktigt att diskutera följande påverkan vid ett järnvägsbyggande: Skalan på landskapsingreppen jämfört med skalan i landskapet Försvinnande eller skadade betydelsebärare Fragmentisering av äldre strukturer Nya barriärer av olika slag 4

6 I första hand används det småskaliga kartmaterialet, Skånska Rekognosceringskartan, den äldsta Generalstabskartan, Häradskartan och den moderna Fastighetskartan. Bland de småskaliga kartorna ger Skånska Rekognosceringskartan, från , en topografisk bild av landskapet under en stor del av historisk tid. Den visar landskapet innan de stora utdikningsprojekten hade startat. Men det är inte ett statiskt landskap vi ser på kartan utan ett landskap mitt i omvälvande förändring. Skiftesreformerna hade påbörjats redan under senare delen av 1700-talet och på kartan är vissa byar fortfarande oskiftade medan andra är skiftade och gårdarna har flyttats ut från bykärnan. De äldre versionerna av Generalstabskartan ger också en rent topografisk bild av landskapet. Kartorna är från 1800-talets mitt och framåt. Skiftena är genomförda och ett nytt transportmedel, järnvägen, håller på att slå igenom. Häradskartan från 1900-talets början är den första ekonomiska kartan. Den ger oss en bild av ett intensivt odlat landskap när järnvägsnätet är som tätast och där vägnätet börjat anpassas till automobilen. Häradskartan kan jämföras med dagens ekonomiska karta, Fastighetskartan. På Fastighetskartan är odlingsmarken nu sammanslagen i större enheter än tidigare, järnvägsnätet har glesnat, tätorterna vuxit och vägnätet är det tätaste kommunikationsnätet. Av de storskaliga kartorna har vi utnyttjat skifteskartor för de berörda jordregisterenheterna. Kartorna på Lantmäteriarkivet i Malmö har utnyttjats. Byggnadsundersökningar ingår inte i uppdraget. Topografi De för järnvägsutbyggnad aktuella områdena ligger i det öppna landskapet på Lundaslätten. Största delen av området består av odlad mark. Som namnet antyder är landskapets topografi relativt flack utan några dramatiska höjdskillnader. Dock urskiljs höjdsträckningar, höjddrag och nivåskillnader, främst vid de fortfarande existerande öppna vattendragen som Höje å, och där vattendrag under gångna tider varit belägna. Dessa vattendrag kan ofta identifieras i det äldre kartmaterialet. I anslutning till vattendragen, men även på andra ställen, har det funnits våtmarker och fuktig ängsmark innan utdikningen kom igång under 1800-talet. Idag finns det bara små rester kvar av denna marktyp. Generellt höjer landskapet sig åt norr. Den dominerande jordarten är lera med ett litet inslag av sandjord i söder (vid Hjärup och, i den västra korridoren, söder Höje å samt strax väster om Fjelie). Öppenheten och de vida vyerna är karaktäristiska drag för det helt uppodlade slättlandskapet. Under historisk tid har det varit ett nästan trädlöst landskap. Pilevallar, alléer till de större gårdarna, enstaka träd i ägogränser och träddungar vid gårdarna förekommer och är typiska inslag. Det är ett landskap som i sina grunddrag går tillbaka på skiftesreformerna, men där många äldre komponenter fortfarande är synliga, och som har förändrats framförallt vad gäller skalan under de senaste 50 åren. Öppenheten gör att landskapet är mycket känsligt för barriärer, speciellt sådana företeelser som bryter horisonten eller skapar nya dominerande linjer i landskapet. 5

7 Historisk bakgrund Järnvägskorridorerna berör mark i elva socknar inom Bara och Torna härader, sockengränserna är markerade på översiktskartan, fig. 2. Sockengränserna framgår också mer detaljerat på Häradskartan. Sockenindelningen härrör från tidig medeltid, men har sedan 1950-talet minskat i administrativ betydelse. Idag finns socknarna bara kvar som kyrkans församlingar, ofta med förändrade gränser och även nya namn. Ursprungligen omfattade socknen de människor som samlades till en kyrka och socknen har varit betydelsefull både för administrationen och den lokala identiteten. Socknarna indelas i sin tur i jordregisterenheter det vill säga byar eller ensamgårdar. Fig. 2. Undersökningsområdet med sockengränser och namn på berörda socknar. Skala 1:

8 Skiftesreformerna från slutet av 1700-talet och 1800-talets början har satt sin prägel på det synliga kulturlandskapet. För området är det enskiftet som var den betydelsefulla reformen det genomfördes under det första tjugotalet år av 1800-talet. Enskiftet syftade till att samla varje gårds jord till en enhet, ett skifte. Gården skulle vanligen också flyttas ut på skiftet. Detta medförde naturligtvis stora förändringar för landskapsbilden. Tidigare hade gårdarna legat samlade i byar. Nu flyttades gårdarna ut, men den gatehusbebyggelse som funnits i byarna förblev kvar och ökade också under 1800-talet. Under 1800-talets gång skedde en hemmansklyvning beroende på en ökande befolkning, egnahemsrörelsen under 1900-talets början kan sägas vara en fortsättning på denna förtätning. Under andra halvan av 1900-talet har vi sett motsatsen. Landsbygdens befolkning har minskat, brukningsenheter och fastigheter har slagits samman till stora enheter. Flera av byarna har omvandlats till villaområden som idag täcker stora arealer. Industrialiseringen startade i området omkring 1870 med anläggandet av Arlövs sockerbruk. Ett nytt transportmedel, järnvägen, hade då funnits i femton år och fortsatte att byggas ut under ytterligare drygt trettio år. Som en följd av järnvägsutbyggnaden skapades helt nya stationssamhällen i exempelvis Åkarp, Vallkärra och Stångby. På andra platser försköts tyngdpunkten i den gamla byn när järnvägen kom, exempelvis i Fjelie och Håslöv. Efter andra världskriget har landsvägstransporternas betydelse ökat kraftigt på järnvägens bekostnad. Miljöhänsyn gör idag att man strävar att skilja både järnvägar och vägar från bebyggelsen. Kulturlandskapet, beskrivning och bedömning I det följande beskrivs det synliga kulturlandskapet, inom och i anslutning till de planerade järnvägskorridorerna, uppdelat i sju olika delområden. Delområdena är markerade på fig Befintlig sträckning Arlöv - Flackarp 2. Södra anslutningen (mellan Åkarp och Hjärup) 3. Korridor väst 4. Korridor öst 5. Anslutning mot Lommabanan 6. Anslutning mot Västkustbanan 7. Korridor Vallkärra - Håstad Översiktskartor finns i slutet av rapporten. 1. Befintlig sträckning Arlöv Flackarp Beskrivning Utmed denna del är korridoren 20 meter bred på var sida om befintlig banvall. Sträckan är ungefär åtta kilometer lång. Utbyggnaden är tänkt att ligga på norra/västra sidan om befintligt spår. Korridoren omfattar tätorterna Arlöv, Åkarp och Hjärup, öppna partier mellan samhällena samt åkermark öster om Hjärup, fram till väg 108 vid Flackarp. 7

9 Fig. 3. Undersökningsområdet med områden av riks respektive länsintresse för kulturmiljövården inritade. Riksintressena har röd kontur och länsintressena svart. Skala 1: Sträckningen berör riksintresset för kulturmiljövården Alnarp-Burlöv (M77) och länsintresset Hjärup i Staffanstorps kommun, se fig. 3 och beskrivningar i bilagan. Det finns tre kända fornlämningar inom området. Två av dem, båda boplatsområden varav det ena även innehåller gravar, är beskrivna under avsnittet om den södra anslutningen nedan. Den tredje kända fornlämningen är Tågerups gamla bytomt som nu ligger inom industriområdet i Arlöv och är helt bebyggd med moderna byggnader. I, och i anslutning till, delområdet fanns vid tiden för skiftena ett öppet jordbrukslandskap med byarna Tågerup/Tågarp, Ågerup/Åkarp och Hjärup. Strax söder om sträckans sydvästra del låg Arlövs bytomt och nordöst om den nordligaste delen byn Flackarp. Endast Tågarps bytomt låg inom dagens järnvägsområde. Vid enskiftet flyttades några gårdar i 8

10 Åkarp och någon i Tågarp ut ur byn. Gatehusbebyggelse tillkom i Åkarp. I Hjärup flyttades de flesta gårdarna. Arlöv hade redan 1789 haft ett partiellt enskifte då Arlövsgården bildats av största delen av bymarken. Idag är all mark som hört till Tågarps gamla by bebyggd och det återstår inga spår av äldre strukturer och av Åkarps bymark återstår endast fragment i anslutning till delområdet. Både i Hjärup och Flackarp är mycket av de stora dragen i arronderingen kvar sedan skiftena, givetvis med undantag av den stora villabebyggelsen i Hjärup. I och med järnvägsutbyggnaden växte ett stationssamhälle med olika verksamheter fram i Åkarp en liten bit nordväst om den gamla byn. Sockerfabriken i Arlöv drog också till sig bebyggelse och verksamheter. En station i Arlöv tillkom först 1871, två år efter etableringen av sockerbruket. Bedömning Eftersom utbyggnaden är tänkt att ske i anslutning till befintlig järnväg blir kulturmiljöpåverkan begränsad. Intrången i de två intresseområdena för kulturmiljövården kan betraktas som ringa. Särskilt är detta fallet i riksintresseområdet där partiet mellan Burlöv Fig. 4. Häradskartan, karterad Läget för Tågarps by nere till vänster och för Åkarps stationssamhälle och gamla by framgår. Stambanans sträckning är densamma som idag. Skala 1:

11 och Åkarp med den senaste utbyggnaden av vägarna, Yttre ringen, E6 och E22, domineras av trafikanläggningar. Med en breddning av järnvägsområdet upplevs troligen uppdelningen av länsintresset Hjärup i två delar något tydligare. I Åkarp finns bevarandevärda delar av den gamla järnvägsmiljön kvar, särskilt stationshuset. Utbyggnaden i Arlöv sker framförallt på baksidan av industritomter och i Hjärup är redan spårområde reserverat och bullerskydd uppsatta. Frågan om bullerskyddens utformning i Arlöv och Åkarp bör uppmärksammas. 2. Södra anslutningen Beskrivning Delområdet är en kilometer långt och 250 meter brett och sträcker sig från den nordöstra delen av Åkarps tätort och fram till Hjärups tätort, se fig. 1. Anslutningen är gemensam både för Korridor väst och Korridor öst och omfattar nästan uteslutande öppet jordbrukslandskap. Hela området ligger inom länsintresset för kulturmiljövården, Hjärup inom Staffanstorps kommun, se fig. 3 och beskrivning i bilagan. I Kulturminnesvårdsprogrammet för gamla Malmöhus län motiveras bevarandet med att det utgör en rest av det nu till stadslandskap exploaterade jordbruksområdet. Gamla landsvägsallén är liksom övriga alléer och trädridåer av betydelse ur landskapsbildsmässig synpunkt. Inom delområdet finns två registrerade fornlämningar, i den sydvästra delen ett boplatsområde och i den nordöstra delen ett boplatsområde som även visat sig innehålla gravar. Fornlämningsområdena är delvis undersökta. Som nämnts under avsnittet om delområde 1 har landskapet och ägostrukturen behållit sina huvuddrag från skiftesreformen och fram till nu. Vissa justeringar har föranletts av järnvägsbyggandet, framförallt i södra delen av området där två gårdar, Coyetgården och gården på fastigheten Hjärup 3:1 upphört som självständiga odlingsenheter och brukas under Hjärupsgården. Gårdarna norr om delområdet, Black, Fig. 5. Fastighetskartan med den Södra anslutningen och delar av Korridorerna väst och öst. Korridorgränsen är markerad med blå streckad linje Skala 1: Hjärup 3:2 och 6:2 ligger kvar som utflyttade gårdar mitt på odlingsmarken och med ett rätvinkligt vägsystem bevarat. Bedömning Med en utbyggnad från Södra anslutningen norrut kommer det välbevarade landskapspartiet kring gårdarna Black mfl att splittras, den del av det lokala vägnätet som leder fram till gårdarna kommer att försvinna och en omarrondering kommer troligen att genomföras för att behålla sammanhängande odlingsenheter, detta innebär en betydande påverkan på länsintresseområdet Hjärup. 10

12 3. Korridor väst Beskrivning Korridoren är ungefär tio kilometer lång och bredden varierar mellan 150 och 200 meter. Den är till sin helhet en nydragning över öppen jordbruksmark. Den mellersta delen av sträckan löper parallellt med och invid östsidan av motorväg E6, det är i detta parti som den smalare delen av korridoren ligger, se fig. 1. Fig. 6. Våtmarkspartierna kring Höje å enligt Skånska Rekognosceringskartan Skala 1:

13 Delområdet berör längst i söder länsintresseområdet Hjärup och inkräktar i höjd med gården Lilla Vragerup något i länsintresset Bomhög i Lomma socken, se fig. 3 och beskrivning i bilagan. Vidare går delområdet, på en sträcka av ungefär 2,5 kilometer, rakt igenom länsintresseområdet Fjelie i Lomma och Kävlinge kommuner. Ett bevarande av detta motiveras av den långa kontinuiteten i agrarlandskapet med fornlämningar från yngre stenålder och framåt, den medeltida kyrkbyn och skifteslandskapet. Några registrerade fornlämningar finns inom delområdet, det rör sig om fyra boplatsområden som ligger inom eller tangerar korridoren vid Vragerup, Höje å, Fjelie och Laxmans Åkarp. Vid Önnerup korsar delområdet den västra delen av Önnerups gamla bytomt, dessutom ligger Vragerups och Laxmans Åkarps gamla tomter invid korridoren. Nordväst om Fjelie finns två synliga fornlämningar inom korridoren och en alldeles utanför, alla tre är mer eller mindre väl bevarade gravhögar. Ytterligare längre norrut ligger en gånggrift. Fig. 7. Ängs och våtmark kring Höje å enligt den moderna Fastighetskartan. Korridorerna väst och öst är markerade med blå streckad linje. Skala 1: Fig. 8. Samma område som fig. 7 enligt Häradskartan från Skala 1: Under lång tid fanns stora våtmarkspartier, framförallt i delområdets södra del, se fig. 6. Dessa partier användes som ängsmark och flera av dessa behöll sin gamla funktion och ägoindelning även efter skiftesreformerna. Ett parti vid Höje å söder om Kannikmarken uppvisade långt in på 1900-talet en äldre splittrad ägobild med smala skift till hörande flera socknar. Delar av denna äldre indelning finns fortfarande kvar som Lomma ängar väster om motorvägen och partier som tillhör Flackarp och Hjärup på östsidan av motorvägen, se fig. 7 och 8. Vragerups by är känd som öde redan under medeltiden och jorden har åtminstone sedan 1600-talet tillhört kyrkan. Först kring 1800 bildades tre arrendegårdar som senare sammanslogs till en enhet. På en karta över prebendelägenheten Vragerup från 1866 syns huvudgården och de två mindre enheterna Lilla Vragerup och Hästhagshus som fortfarande finns kvar. Huvudgården ligger på platsen för en av de äldre arrendegårdarna, men de två mindre enheterna var uppenbarligen nya vid 1800-talets mitt. Önnerups by enskiftades 1807 och på Skånska Rekognosceringskartan är de flesta gårdarna utflyttade, endast tre gårdar av ursprungligen 17 blev kvar inom den gamla bytomten. Dessa tre ligger fortfarande kvar. Fastighetsstrukturen är i allt väsentligt densamma idag 12

14 som efter enskiftet. Detsamma är fallet på den söder om Önnerup liggande Kannikmarken. Delar av vägnätet inom Önnerup är nytt sedan enskiftet medan andra partier, framförallt bygatan och vägen mot Fjelie har kvar sin äldre sträckning. Fjelie by Storskiftades Vissa drag från den äldre vångindelningen kan spåras i dagens ägostruktur som går tillbaka på enskiftet drygt 25 år senare. Vägnätet är delvis tillkommet i samband med enskiftet men några av de större vägarna har en äldre sträckning. Under senare delen av 1800-talet genomfördes ett antal hemmansklyvningar då små fastigheter, bland annat nordväst om den gamla bytomten tillkom. Flertalet av dessa finns kvar idag. Dagens landsväg söder om byn går delvis på den gamla banvallen till Lund-Bjärreds Järnväg. Frierupsmarken är ett område med gammal gatehusbebyggelse tillkommen i samband med enskiftet och samlad både från Fjelie och Laxmans Åkarp. Frierupsmarken behandlas i samband med delområdet Anslutning till Lommabanan. Laxmans Åkarp ligger liksom Fjelie inom Länsintresseområdet Fjelie. Liksom i Fjelie går ägostrukturen tillbaka på enskiftet med vissa bevarade äldre drag. Två gårdar ligger kvar inom den gamla bytomten. Gården Storegård, tidigare Åkarp, är ett gott exempel på en gård mitt på fastigheten med alléer utmed tillfartsvägarna. Även här förekom hemmansklyvning under 1800-talet men de flesta av dessa fastigheter var borta redan när Häradskartan upprättades. Fig. 9. Korridor väst från Önnerup förbi Laxmans Åkarp enligt Generalstabens konceptblad från Skala 1:

15 Bedömning Med en utbyggnad inom Korridor väst skapas en helt ny järnvägslinje genom ett agrarlandskap med många kvalitéer och lång odlingskontinuitet. I korridorens södra del skärs ägostrukturen från enskiftet diagonalt och flera vägar ut till gårdarna kommer att behöva en ny sträckning. Utkanten av de två angränsande länsintresseområdena Hjärup och Bomhög berörs. En omfattande omarrondering av detta parti kommer troligen att genomföras vilket innebär en betydande omdaning av kulturmiljön. I mellanpartiet, där korridoren löper invid motorvägen blir ingreppen mindre. Inom Önnerups gamla bytomt kommer en av de kvarvarande gårdarna troligen behöva rivas och en arkeologisk undersökning av denna del av bytomten kommer att erfordras. Nordväst om Fjelie och norr om Laxmans Åkarp sker samma saker som i korridorens södra del, ägostrukturen skärs sönder, vägsträckningar med tradition från enskiftet och tidigare behöver dras om. Korridoren går rakt genom Länsintresset Fjelie. Den gamla gatehusbebyggelsen vid Frierupsmarken kommer att ligga mellan motorvägen och järnvägen och skild från sitt ursprung i byarna Fjelie och Laxmans Åkarp av järnvägen. I söder och norr sker alltså en fragmentisering av kulturlandskapet och i mellanavsnittet en rumslig koncentration av transportlederna. 4. Korridor öst Beskrivning Korridoren är knappt nio kilometer lång och 200 meter bred. Den är till sin helhet en nydragning över öppen jordbruksmark. Liksom Korridor väst går den mellan den Södra anslutningen och Anslutningen mot Västkustbanan Delområdet berör längst i söder länsintresseområdet Hjärup, går genom västdelen av länsintresseområdet Trolleberg och i östkanten av området Fjelie, se fig. 3 och beskrivningar i bilagan. Vid Vragerup och Höje å berörs registrerade fornlämningar i form av boplatser. Strax söder om ån ligger Brysshög, en gravhög från bronsåldern som är ett viktigt landmärke inom intresseområdet Trolleberg. Korridoren går omedelbart väster om gravhögen och förändrar givetvis området kring högen helt och hållet. Fjelie gamla bytomt ligger omedelbart intill och väster om korridoren. Utmed huvuddelen av delområdet dominerar det öppna jordbrukslandskapet med en lång odlingstradition. Det är, liksom inom de övriga delområdena, enskiftets landskap som satt grundprägeln på ägostruktur och bebyggelsens placering. Undantaget inom denna korridor är länsintresseområdet Trolleberg som är en representant för slottslandskapet med stora odlingsenheter på områden där ängen och beteslandskapet tidigare varit betydelsefulla inslag. Småskaligheten i delområdets södra del, fram till väg 108, med flera gårdar och ett rätvinkligt vägnät fram till dessa, kontrasterar mot storskaligheten i området Trolleberg. Korridoren går tätt intill gården Vragerup och tvingar fram en omläggning av vägarna fram till denna. Söder om Höje å berörs östdelen av samma ängs- och våtmarksområden som i den västra korridoren. Här finns små fastigheter med namn som vittnar om äldre landskapsutnyttjande som exempelvis Ängsvattnarehuset. Norr om Höje å följer korridoren gränsen mellan Lunds och Lomma kommuner på en sträcka av 1,5 kilometer. Detta är också den gamla sockengränsen mellan Fjelie och S:t Peters Kloster som i denna del skiljt Kannikmarken och Önnerup från Värpinge. 14

16 Korridoren går sedan i en båge över Fjelies bymark, tätt intill östkanten av bytomten. I den sydöstra delen av detta parti är fastighetsstrukturen fortfarande småskalig beroende på hemmansklyvning under 1800-talet. Flera av byggnaderna ligger fortfarande kvar, men de flesta har försvunnit under andra hälften av 1900-talet. I nordöstra delen av bymarken finns större enheter, bland annat den ovan omtalade Storegård med sina två alléer, som har kvar dragen från enskiftet. Bedömning Med en utbyggnad inom korridor öst skapas en helt ny järnvägslinje genom ett öppet agrarlandskap med lång odlingskontinuitet och många kvalitéer. En stor del av sträckan löper parallellt med motorväg E6 på ett avstånd av en till en och en halv kilometer från denna. Därmed skapas en ungefär åtta kilometer lång sträcka jordbruksmark begränsad av två tydliga barriärer. Motorvägen löper till stor del på bank och det finns fyra platser man kan korsa den på. Korsningspunkterna med järnvägen kommer också att bli få.. Även om järnvägen kan bli mer genomsiktlig än motorvägen är dubbla spår och luftledning en mycket tydlig gränslinje i det öppna landskapet. Särskilt tydligt blir detta för byn Flädie som förlorar sambandet med slätten i öster. Utmed större delen av sträckan skär delområdet tvärs över den existerande fastighetsstrukturen. De omarronderingar som kommer att bli nödvändiga för att bibehålla rationella brukningsenheter kommer att innebära stora förändringar av fastighetsstrukturen inom ett stort område. En utbyggnad inom korridoren innebär ett mycket stort ingrepp i ett kulturlandskap med stora värden. Fig. 10. Anslutningen mot Lommabanan enligt Skånska Rekognosceringskartan Frierupsmarken ligger vid och väster om Tångarna i kartans vänstra del. Gården Raby ligger på norra sidan av den höjd som ligger öster om Ullemåsekärret i kartans övre del. Jämför fig. 11 och 12. Skala 1:

17 Fig. 11. Fastighetskartan med Anslutningen mot Lommabanan markerad med blå streckad linje. Gravhögar med röd cirkel och andra fornlämningar med streckad röd linje. Skala 1: Fig. 12. Häradskartan med ungefär samma utsnitt som fig. 11. Skala 1: Anslutning mot Lommabanan Beskrivning Inom ett ungefär 2,5 kilometer långt och en kilometer brett område nordväst om Fjelie provas en anslutning av Korridor väst till Lommabanan, som vid Kävlinge ansluter till Västkustbanan. Detta delområde är i sin helhet en nydragning över öppen jordbruksmark. Till största delen ligger denna korridor inom länsintresseområdet Fjelie, se fig. 3 och beskrivning i bilagan. I detta parti finns flera synliga fornlämningar i form av gravhögar och en gånggrift samt under mark dolda boplatser. I samband med enskiftet uppstod en gatehusbebyggelse vid Frierupsmarken och Tångarna inom korridoren. Området växte under 1800-talet men flera enheter försvann under 1900-talet. Bebyggelsen som var utflyttad både från Fjelie och Laxmans Åkarp förlades till mindre viktig mark i anslutning till våtmarker. Idag bevarar området en tydlig 1800-talskaraktär med småskalig bebyggelse på små fastigheter. Området avgränsas mycket påtagligt mot väster av den högt uppbyggda 16

18 motorvägen. Idag finns även två kraftledningsgator i området, en öst-västlig i den norra delen och en i nordväst-sydöst, centralt i delområdet. Strax innan anslutningen till Lommabanan ligger gården Raby vars mark skärs av korridoren. Gården är en mycket tydlig representant för enskiftets fastighetsbildningar. Se fig Bedömning Delområdet är en mycket viktig del av länsintresseområdet Fjelie. Dels finns här flera viktiga synliga fornlämningar, som ger karaktär åt landskapet och visar på en lång kontinuitet i landskapsutnyttjandet, dels finns här en välbevarad gatehusbebyggelse från talet. En utbyggnad är mycket svår att förena med ett bevarat historiskt perspektiv på landskapet. De synliga fornlämningarna skall förstås i sitt landskapssammanhang. Frierupsmarken-Tångarna har ett påtagligt historiskt- och landskapssammanhang med de två byarna Fjelie och Laxmans Åkarp. Redan med en utbyggnad inom Korridor väst förloras mycket av detta sammanhang, en anslutning till Lommabanan förändrar området totalt. 6. Anslutning mot Västkustbanan Beskrivning Delområdet är 1,5 kilometer långt och upp till ungefär 500 meter brett och ligger i anslutning till Västkustbanan norr om Vallkärra stationsby. I norra delen berör området länsintresset Lackalänga, en åssträckning med gravhögar i det öppna agrarlandskapet, se fig. 3 och beskrivning i bilagan. I delområdets sydvästra del finns rester av ett småskaligt landskap i sydligaste delen av Lackalänga socken och västligaste delen av Vallkärra socken. Ägostrukturen är en följd av enskiftet och hemmansklyvningar under 1800-talet. I söder ligger Fels mosse med gammal gatehusbebyggelse och många smala ägoskiften beroende på att torven var åtråvärd. Kring Västkustbanan finns något större enheter, enskifteslandskapet är lätt identifierat, med gårdsbyggnadernas placering på fastigheten och det rätvinkliga lokala vägnätet som delvis skurits sönder av Västkustbanan. En av gravhögarna i länsintresseområdet, Ormhög, ligger inom delområdet och det finns delvis undersökta boplatser från förhistorisk tid omkring Västkustbanan. Bedömning En utbyggnad inom korridoren påverkar kulturlandskapet i ett parti som redan är kraftigt påverkat av en bred väg, 108, och en existerande järnväg. Intrånget och påverkan på länsintresseområdet blir begränsat. 7. Korridor Vallkärra Håstad Beskrivning Korridoren är 200 meter bred och sex kilometer lång. Delområdet sträcker sig längs en kraftledningsgata från Västkustbanan vid Vallkärra och fram till anslutningen till Stambanan vid Håstad. Söder om Stångby tangeras ett stort riksintresseområde för kulturmiljövården, Lackalänga (M45), se fig. 3 och beskrivning i bilagan. Närmast Håstad berörs en annan del av detta stora område. Riksintresseområdet karaktäriseras av fornlämningsmiljön utmed 17

19 Fig. 13. Häradskartan med korridoren Vallkärra Håstad markerad med blå streckad linje. Observera att skalan är 1: Kävlingeåns dalgång med bland annat stora bronsåldershögar, av betade strandängar och av spridd gårdsbebyggelse med ursprung i skiftesreformerna. Ett antal registrerade boplatser från förhistorisk tid finns inom korridoren. En gravhög ligger omedelbart söder om korridoren vid vägen Stångby Vallkärra. Det öppna jordbrukslandskapet präglas, även utanför riksintresseområdet, av enskiftesreformen även om vissa ändringar av fastighetsstrukturen har skett. Några äldre vägsträckningar från tiden före skiftena är bevarade, exempelvis vägen mellan Vallkärra och Lackalänga, det vill säga gamla väg 108 och vägen mellan Vallkärra och Stångby kyrkby. När stambanan byggts vid mitten av 1850-talet växte stationssamhället Stångby fram och nya vägar drogs till detta. En omfattande hemmansklyvning skedde i ett koncentrerat område öster om kyrkbyn och denna struktur finns till stor del ännu kvar De första 1,5 kilometrarna följer korridoren gränsen mellan Vallkärra och Stångby socknar och därmed även ägogränserna. Strax söder om Stångby kyrkby går gränsen och korridoren skilda vägar Korridoren korsar det som före enskiftet kallades Söndra Wången och därefter Ängawången, den sydöstra delen av bymarken. Dessa två vångar delades vid enskiftet i två trekantiga skiften med vägar i gränsen. Under 1800-talet delades dessa två skiften upp i flera enheter. Fram till idag har viss sammanslagning till större fastigheter åter skett. En stor gård, Bottillelund, uppstod efter enskiftet i östra delen av socknen. Även i Håstads socken är det till största delen byns ängsvång som berörs av delområdet. Utmed sockengränsen finns ett antal mindre fastigheter som uppenbarligen tillkommit vid hemmansklyvning under senare delen av 1800-talet. Inom anslutningen till Stambanan ligger ett välbevarat exemplar av SJ:s tidiga typhus, en banvaktsstuga. Bedömning Riksintresseområdet berörs ytterst marginellt vid anslutningen till Södra Stambanan vid Håstad. Korridorens västra del följer en sockengräns och går därmed inte tvärs ägostrukturen i detta parti. I resten av korridoren korsas emellertid fastighetsstrukturen, vägar skärs av och så vidare. Korridoren passerar mycket tätt inpå gårdsbyggnaderna på Bottillelund, där en korsvirkeslänga närmast korridoren säkerligen tillkommit när gården flyttades till platsen. 18

20 Konsekvenser En dubbelspårig järnvägslinje är utan tvekan ett storskaligt ingrepp i de flesta öppna jordbrukslandskap. Nya dominerande linjer skapas i landskapet. Barriärer av olika slag uppstår, de uppfattas som rent fysiska hinder för synfältet eller för transportleder, och mentalt som hinder mellan människor och brott i sambanden mellan platser och förlorad förståelse för landskapsutvecklingen inom olika delar av en bygd. En av den sydvästskånska slättbygdens karakteristiska kvalitéer är den vida vyn, den fjärran horisontlinjen. Upplevelsen av denna kvalitet är känslig för störningar. I denna del av Skåne är resultaten av skiftesreformerna under 1800-talets första decennier, framförallt då enskiftet, tydliga och dominerande landskapsdrag. Framförallt när det gäller den agrara bebyggelsens placeringen, det finmaskiga kommunikationsnätet och fastighetstrukturen. Men mönstret har naturligtvis förändras under de senaste seklerna. Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet skedde hemmansklyvningar på många håll. Efter andra världskriget har strukturrationaliseringar i jordbruket tvingat fram nedläggningar av många små lantbruk och sammanslagning till stora brukningsenheter. Ägogränser behöver idag inte vara odlingsgränser. Järnvägsutbyggnaden som var som mest intensiv under 1800-talets senare decennier skapade en ny infrastruktur och landsvägstransporternas ökande betydelse från 1920-talet och framåt har åter förändrat kommunikationsnäten. Avfolkningen av landsbygden och inflyttning till städer och tätorter har medfört att stora jordbruksarealer omvandlats till stadsplanelagd mark. Min i detta landskap, i mycket skapat under de senaste drygt 200 åren, finns många äldre drag som dominerar på vissa nivåer. Byarna har ofta fått sin plats vid övergången mellan förhistorisk tid och medeltid. Trots att de flesta gårdarna är borta ur bykärnorna finns ofta det gamla gatunätet från tiden före skiftesreformerna kvar. Många av de större vägarna på landsbygden har troligen ett ursprung i medeltid eller rentav sen förhistorisk tid. By- och sockengränser går ofta också tillbaka på åtminstone medeltida förhållanden. Ortnamnen har tillkommit under de senaste 2000 åren, vissa är troligen äldre. Minst konsekvenser för det direkt synliga kulturlandskapet får en järnvägsutbyggnad utmed befintlig linje Arlöv Flackarp. Inom tätorterna är mark ofta redan mer eller mindre reserverad och endast ett mindre antal byggnader behöver troligen rivas. Bullerdämpande åtgärder kommer troligen erfordras på många delar av sträckan. Utformningen av dessa skydd är viktig. Åkermark kommer tas i anspråk men detta medför ytterst få konsekvenser för ägostrukturen eller vägnätet. Begränsade arkeologiska undersökningar kommer att behöva utföras. Ett nytt dubbelspår förbi Lund kommer givetvis att få betydligt fler konsekvenser för kulturlandskapet. Här finns först två alternativa korridorer för delen fram till Västkustbanan. Korridor väst bryter existerande landskapsmönster i sin södra och sin norra del, men löper på nästan halva sträckan tätt intill motorvägen Malmö-Göteborg och skapar då inget nytt brott i landskapet. Korridoren delar dock länsintresseområdet Fjelie i två delar. Korridor öst går ute i den öppna jordbruksmarken över hela sin sträckning. Med detta alternativ skapas en cirka åtta kilometer lång och en till 1,5 kilometer bred remsa som begränsas i väster av motorvägen och i öster av den nya järnvägen. Korridor öst medför därför de ojämnförligt största konsekvenserna för kulturlandskapet 19

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

EN STUDIE AV ETT RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN OCH HUR RIKSINTRESSEOMRÅDETS KULTURMILJÖVÄRDEN KAN BEAKTAS VID EN EXPLOATERING

EN STUDIE AV ETT RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN OCH HUR RIKSINTRESSEOMRÅDETS KULTURMILJÖVÄRDEN KAN BEAKTAS VID EN EXPLOATERING Kulturhistorisk utredning Kronetorpsområdet EN STUDIE AV ETT RIKSINTRESSEOMRÅDE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN OCH HUR RIKSINTRESSEOMRÅDETS KULTURMILJÖVÄRDEN KAN BEAKTAS VID EN EXPLOATERING Fastigheten Kronetorp

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:21 Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra Helsingborgs kommun Skåne Margareta Olsson 2006 wallin kulturlandskap

Läs mer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer 5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjligheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv.

bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjligheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv. Råd och rekommendationer för bebyggelse på landet utanför planlagt område; Bygga på landet uppdatering utifrån översiktsplan 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 2011-05-09 Bakgrund Begäran om tillstånd för

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN 1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Framtidens kommun Om Staffanstorp år 2038

Framtidens kommun Om Staffanstorp år 2038 Framtidens kommun Om Staffanstorp år 2038 Här kan du läsa om Staffanstorps kommuns planer för hur Staffanstorp ska vara år 2038. Kommunfullmäktige har sagt ja till planen. Staffanstorps kommun är inte

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015. Vallkärratorn 1:47. Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47.

RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015. Vallkärratorn 1:47. Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47. RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015 Vallkärratorn 1:47 Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47 Bo Friman Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökning

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

NY VÄG VID LANDAFORS. Särskild arkeologisk utredning. Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013

NY VÄG VID LANDAFORS. Särskild arkeologisk utredning. Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013 Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:07 NY VÄG VID LANDAFORS Särskild arkeologisk utredning Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013 Katarina Eriksson

Läs mer

UPPTÄCK HUR NÄRA. www.framtidenskommun.se

UPPTÄCK HUR NÄRA. www.framtidenskommun.se UPPTÄCK HUR NÄRA www.framtidenskommun.se Guide till Staffanstorps naturpärlor INNEHÅLL Upptäck våra unika beträdor 4-5 Upptäck cykelparadiset Staffanstorp 6-7 Karta med tips för cykelturisten 8-9 Upptäck

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Ferrivia AB. Kulturmiljöanalys inför exploatering av fastigheten Ostra 1:10 i Eskilstuna kommun.

Ferrivia AB. Kulturmiljöanalys inför exploatering av fastigheten Ostra 1:10 i Eskilstuna kommun. Ferrivia AB Kulturmiljöanalys inför exploatering av fastigheten Ostra 1:10 i Eskilstuna kommun. 1 Uppdraget syftar till att genomföra en kulturmiljöanalys avseende delar av fastigheten Ostra 10:1 i Eskilstuna

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Befolkningstäthet runt ESS

Befolkningstäthet runt ESS Revision 1 (2) State Released Befolkningstäthet runt ESS European Spallation Source ESS AB Visiting address: ESS, Tunavägen 24 P.O. Box 176 SE-221 00 Lund SWEDEN www.esss.se DOCUMENT REVISION HISTORY Revision

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

Planprogramområde Herstadberg

Planprogramområde Herstadberg UV ÖST RAPPORT 2004:58 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Planprogramområde Herstadberg Planeringsunderlag för Herstadberg och Loddby Kvillinge socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3399-2004 Pia

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Ortsanalys Flädie. Maj 2004

Ortsanalys Flädie. Maj 2004 Ortsanalys Flädie Maj 2004 O:\64mas\7152xx\715292\L_proj\text\ortsanalys_fladie_farg.pmd Färgfotografier: Ramböll Sverige AB Svart/vita fotografier: Bertil Persson Teknil design SCANDIACONSULT SVERIGE

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Gröne mosse kretsloppspark

Gröne mosse kretsloppspark Gröne mosse kretsloppspark Arkeologisk utredning etapp 1, inför planerat industriområde inom fastigheten Henja 4:8 m.fl., Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk

Läs mer

Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby

Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby Del V Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby ola korpås Den gamla byplatsen övergavs I slutet av den romerska järnåldern upphörde man med att bygga hus och gräva gropar i Skälby. Det verkar

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen.

Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen. Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen Käglinge KARAKTÄRSOMRÅDEN Arrie Hököpinge Västra Ingelstad Vellinge

Läs mer

Renovering av Villie kyrka

Renovering av Villie kyrka Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning nr 20:1, Villie socken, Skurups kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 1 Innehållsförteckning sid 2 Inledning sid 3 Illustrationsplan sid 4 Det stora Landskapet - idag sid 5 Det sora landskapet - framtid

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN

PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN Uppdragsnr: 10022648-05 1 (7) PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN 1 Bakgrund Trafikverket planerar en ombyggnad av väg 890 på sträckan Stryckfors Myrheden i Skellefteå kommun.

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012. Hassle-Bösarp 12:30. Skåne, Skurups kommun, Hassle-Bösarp socken, Hassle-Bösarp 12:30.

UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012. Hassle-Bösarp 12:30. Skåne, Skurups kommun, Hassle-Bösarp socken, Hassle-Bösarp 12:30. UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012 Hassle-Bösarp 12:30 Skåne, Skurups kommun, Hassle-Bösarp socken, Hassle-Bösarp 12:30 Adam Bolander UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012 Hassle-Bösarp

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer