Delrapport nr 2, januari 2011-mars 2012, familjestöd REVIDERAD

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Handläggare: Camilla Jern FHN Folkhälsonämnden Delrapport nr 2, januari 2011-mars 2012, familjestöd REVIDERAD Sammanfattning I december 2010 godkände Statens folkhälsoinstitut (FHI) den ansökan kring utveckling och utvärdering av lokalt föräldrastöd som folkhälsoförvaltningen skrev tillsammans med Örebro universitet. Ansökan innebär att familjestödsprojektet Kompetenta familjer med ungdomar - ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors kommer att bedrivas under tre års tid i kommunerna, mellan år 2011 och Årligen vill FHI att kommunerna skall lämna in en delrapport med uppgifter kring hur projektet bedrivits, organiserats, vilka resultat som uppnåtts samt hur pengarna har använts. Denna rapport skall vara FHI tillhanda senast den 2 maj. En särskild mall för återrapport har tillhandahållits av FHI. Vid folkhälsonämndens sammanträde den 11 april 2012 godkändes delrapport nr 2, januari 2011-mars 2012 (FHN ). Efter nämndens godkännande har tillägg gjorts i sammanfattningen (s 4) med kompletterande uppgifter om intervjuer som genomförts under våren. Vidare har ändringar av datum under rubriken genomförande (s 21) korrigerats, då flera av studierna fortfarande är pågående. I avsnittet förändringar från ursprungsplanen (s 19) hade två siffror kommit med av misstag vilket påverkade åldern hos målgruppen. De felaktiga siffrorna har nu tagits bort och åldern stämmer. Under rubriken organisation (s 16) har begreppen tvärsektoriella nätverk utvecklats och förtydligats. I avsnittet om barnens perspektiv (s 23) har komplettering gjorts avseende vilken ålder de intervjuade ungdomarna hade. Utöver detta har hela texten korrekturlästs och stavfel och felaktiga meningsbyggnader har ändrats. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 19 april, 2012 Delrapport nr 2, januari 2011-mars 2012, familjestöd REVIDERAD Checklista för hållbar utveckling h:\dokument\dokument\diariet utskick\ \ärende 6\delrapport nr 2, januari 2011-mars 2012, familjestöd reviderad.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

2 <!Skapat_datum> 2 (3) Konsekvensbeskrivning Ett godkännande av delrapport nr 2 kommer att ha en positiv påverkan på folkhälsan i kommunerna. Därmed har beslutet en positiv påverkan på barn och ungas hälsa samt på medborgarnas delaktighet och inflytande i frågan om familjestöd. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner korrigeringar i delrapport nr 2, januari 2011-mars 2012 för familjestödsprojektet. Camilla Jern Folkhälsoutvecklare Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Statens folkhälsoinstitut

3 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Sociala/ kulturella Barnkonventionen Dialog och inflytande Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Beslutsförslaget har en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Ekologiska Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Avfall Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Ekonomiska Vatten, luft och mark Kommunens ekonomi Kostnadseffektivitet Tillväxt

4 qwertyuiopasdfghjkl zxcvbnmqwertyuiopas Delrapport nr 2 dfghjklzxcvbnmqwert Utveckling och utvärdering föräldrastöd yuiopasdfghjklzxcvb Rapporten ska vara inlämnad senast: Karlskoga HFÅ 2010/94 nmqwertyuiopasdfghj klzxcvbnmqwertyuiop asdfghjklzxcvbnmqwe rtyuiopasdfghjklzxc vbnmqwertyuiopasdfg hjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklz xcvbnmqwertyuiopasd fghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbn

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Gemensam delrapport från projektkommun och samverkande forskningslärosäte...2 Sammanfattning...4 Summary (Sammanfattning på engelska)...5 Projektets resultat...6 Rapporter...13 Syfte och mål...14 Organisering...16 Samverkan...17 Förändringar från ursprungsplanen...19 Genomförande...20 Vidmakthålla och sprida erfarenheter...26 Stöd från Folkhälsoinstitutet...30 Ekonomisk slutredovisning...31 Namnunderskrifter...33 Bilagor

6 Gemensam delrapport från projektkommun och samverkande forskningslärosäte Projektnamn: Kompetenta familjer med ungdomar - ideal och realitet i familjestöd i Karlskoga och Degerfors Redovisande kommun: Karlskoga Samverkande lärosäte:örebro universitet Samverkande kommuner:degerfors Projekttid som delredovisningen ska omfatta: 1 januari mars Instruktioner Delrapporten inklusive fullständig ekonomisk redovisning, ska vara inkommen till Statens folkhälsoinstitut senast den 2 maj 2012 Rapport i Word format skickas till Elsa Rudsby Strandberg, projektledare Statens folkhälsoinstitut. E-post: elsa.rudsbystrandberg@fhi.se Rapporten skall skrivas under av kommunens projektledare samt ansvarig forskare och skickas till Statens folkhälsoinstitut, Östersund Projektets diarienummer hos Statens folkhälsoinstitut HFÅ 2010/94 Kommunens organisationsnummer Telefon till kommunen: Adress: E-post: Karlskoga kommun 15 Folkhälsoförvaltningen Karlskoga fkn@karlskoga.se Ansvarig kontaktperson: Ulrika Lundgren Projektledare: Cecilia Ljung Forskningsansvarig: Charli Eriksson Telefon: Telefon: Telefon: E-postadress: ulrika.lundgren@karlskoga. se E-postadress: cecilia.ljung@karlskoga.se E-postadress charli.eriksson@oru.se Postadress: Karlskoga kommun, LUU 15 Folkhälsoförvaltningen Karlskoga Postadress: Karlskoga kommun, DGC 15 Folkhälsoförvaltningen Karlskoga Postadress: Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro 2

7 3

8 Sammanfattning Lämna en kort sammanfattning av projektet och de resultat som hittills uppnåtts, ca 300 ord (texten kan komma att publiceras på Folkhälsoinstitutets webb). Kompetenta familjer med ungdomar ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors syftar till att: - Ge en tydlig bild över de familjestödsaktiviteter som bedrivs i kommunerna, samt de behov av familjestöd som finns. - Finna framgångsrika former för hur olika aktörer kan samverka i arbetet med familjestöd, både lokalt och regionalt, för att nå alla föräldrar. - Få kunskap om hur man på ett effektivt sätt kommunicerar kring det familjestöd som finns i kommunerna för att på så vis skapa bättre möjligheter för ett familjestöd för alla föräldrar. Projektets organisation bygger på kommunernas folkhälsoförvaltning och deras kanaler. Motorn i projektet, som genererar utveckling, är projektets arbetsgrupp som är formaliserad mellan kommunerna och universitetet. Arbetsgruppen träffas regelbundet för att stämma av och planera arbetet. Projektets styrgrupp är en förutsättning för att nå kommunernas verksamheter och därigenom nå måluppfyllelse genom samverkan. En kartläggning av familjestödjande aktiviteter i kommunerna har genomförts genom telefonintervjuer och djupintervjuer, och avslutades med ett dialogforum där aktörer medverkade. Både kvalitativ och kvantitativ ansats berörs inom projektet. För den participatoriska ansatsen med ungdomsperspektiv rekryterades fyra ungdomar för feriepraktik inför sommaren Ungdomarna arbetade tillsammans med arbetsgruppen och förberedde intervjufrågor, samt genomförde intervjuer med ungdomar och föräldrar. Intervjuundersökningar har genomförts med ytterligare ungdomar och föräldrar under våren 2012, kring bland annat synen på familjeideal. Föräldrarna rekryterades via enkäter på föräldramöten. Delar av intervjuerna genomfördes via samverkan med studenter inom folkhälsovetenskap. Intervjuerna analyseras nu och resultaten kommer att presenteras i en rapport. Forskarteamet har genomfört litteraturstudier som grund för urval, undersökningsmetoder och en kommande surveyundersökning med enkäter. Samarbetet mellan kommunerna och universitetet, samt god förankringen har gynnat mottagandet hos målgruppen, som varit tillmötesgående och visat stort intresse för att delta i delstudierna. 4

9 Summary (Sammanfattning på engelska) "Competent families with adolescences - ideals and realities of family support in Karlskoga and Degerfors" aims to: - Providing a clear picture of the family support activities conducted in the municipalities, as well as the needs of family support available. - Find successful ways of how different actors can cooperate in the work of family support, both locally and regionally, to reach all parents. - Gain knowledge on how to effectively communicate about the family support available in the municipalities to create more opportunities for family support for all parents. The project has developed an organization based on municipal public health administration and channels that are available today. The engine in the project, which will generate development, is the project working group that is formalized between the municipalities and the university. The working group meets regularly to coordinate and plan the work. A steering committee is a prerequisite for achieving local operations and thereby achieve effectiveness by the interaction. A survey of family-supportive activities in the municipalities have been conducted through telephone interviews and in-depth interviews, and ended with a dialogue seminar in which participants took part. Both qualitative and quantitative approach are involved in the project. For the participatory approach with the youth perspective four adolescences were recruited for holiday working, before summer The adolescences worked with the working group to preparing interview guides, and conducted interviews with adolescences and parents. Field surveys have been conducted with more adoloscences and parents in the spring of 2012, concerning the view of family. Parents were recruited by questionnaires at parent meetings. Parts of the interviews were conducted through interaction with students in public health. The interviews were analyzed and the results will be presented in a report. The research team has carried out literature studies as the basis for sample,investegation and a questionnaire survey. The project has continually been anchored to elected officials at appropriate times during the project. Cooperation between the university and the good anchorage has favored the reception of the audience, who have been helpful and has shown great interest in participating in the studies. Vi samtycker till att texten publiceras på Folkhälsoinstitutets webb (markera med kryss efter valt alternativ) Ja: Nej: 5

10 Projektets resultat Ange vad ni anser är resultat av arbetet hitintills under projekttiden kopplat till den nationella strategins mål och delmål. Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets hela uppväxttid (Övergripande målet) Resultat Projektet har lett till ökad kunskap om betydelsen av att arbeta med föräldrastöd Ja, i projektkommunen Ja, i samverkande kommuner. Ange vilka Degerfors Nej Projektet har lett till ökad kunskap om metoder och strategier för föräldrastöd, dvs. hur man arbetar rent generellt med föräldrastöd (ex. utvärdering/utveckling av specifik metod, anpassning av metoder till svenska förhållanden) (ökad kunskap om hur man arbetar i kommunerna och vilka metoder som används) Degerfors Uppskatta hur många familjer med barn 0-17 år som ni når med kommunens föräldrastöd I Karlskoga finns det 19,8% barn och i Degerfors 19,5%. (Vi vill ha reda på om det har skett någon ökning från projektstart tills nu gällande hur många ni når med kommunens föräldrastöd?) Vi kan inte se om det har skett någon ökning gällande hur många som deltar i kommunernas föräldrastöd då det inte är projektets syfte. Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar (Delmål 1) Resultat Projektet har lett till ökad samverkan inom kommunen mellan berörda instanser (ex. skola, polis, socialtjänst, ideell sektor) gällande det föräldrastödjande arbetet Ja, i projektkommunen Ja, i samverkande kommuner. Ange vilka Degerfors Nej Projektet har lett till ökad integrering av det föräldrastödjande arbetet i det ordinarie hälsofrämjande arbetet Degerfors Projektet har lett till att det finns strukturerade/formaliserade former för samverkan inom den kommunala organisationen när det gäller Degerfors 6

11 föräldrastödjande arbete Projektet har lett till ökad samverkan mellan kommun och idéburna organisationer kring föräldrastödjande arbete Projektet har lett till ökat antal sammanhållna föräldragrupper där föräldrar träffas även efter MVC/BVC tidens första träffar (kring det stöd som finns, genom att kontakt tagits med de som tidigare deltagit i familjestödsaktivitete r via idéburna organisationer) Resultat Ja Nej Projektet har lett till ökad samverkan mellan deltagande kommuner kring föräldrastödjande arbete Projektet har lett till formaliserad regional samordning kring frågor som handlar om föräldrastöd (Det finns en gemensam organisation) (Delvis formaliserad samordning finns redan. I region Örebro samt med Örebro läns landsting via det generella familjestöd som finns utifrån samverkansavtal). Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar (Delmål 2) Resultat Projektet har lett till ökad kännedom hos föräldrar om former av föräldrastöd som finns tillgängliga lokalt. Projektet har lett till ökat antal mötesplatser för föräldrar under projekttiden (t.ex. virtuella mötesplatser, utveckling av öppna förskolans och/eller familjecentralens verksamhet). Exemplifiera gärna. Ja, i projektkommunen (i samband med intervjuer, dialogforum, dialogseminarie och föräldramöten) Ja, i samverkande kommuner Degerfors Nej Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram (Delmål 3) Resultat Projektet har lett till ökad användning av föräldrastödsprogram. Ange vilka. Ja, i projektkommunen Ja, i samverkande kommuner Nej Projektet har lett till ökat antal lokala/regionala utbildare i föräldrastödsprogram, (personer som utbildas för att utbilda 7

12 gruppledare som sedan ska leda grupper för föräldrar) Vid ja, ange hur många utbildare som finns i dagsläget. Resultat Projektkommunen Samverkande kommuner Ja Ja, delvis Nej Ja Ja, delvis Nej Når ni era målgrupper genom arbetet med projektet? Ange även vilken er primära målgrupp är. Projektet har lett till att föräldrastöd erbjuds under barnets hela uppväxttid, dvs år Ungdom ar och föräldrar är den primära målgrup pen. Vi jobbar för att finna vägar för att nå föräldrar utifrån genus, integrati on och social status.. Det är en örhoppad ffekt längre am efter mer orskning. Den enomförda artläggninge visar att det nns amiljestöd för öräldrar till arn i åldern -20 år. Det nns dock mindre möjligheter för öräldrar till arn r). 8

13 Processbeskrivning: Ge en beskrivning av hur ni arbetar i projektet inom kommunen och genom forskningen för att nå era uppsatta mål, exempelvis med nätverk, förankring och deltagande, mottagande hos de målgrupper ni vänder er till i projektet. Projektet har utvecklat en organisation som bygger på kommunernas folkhälsoförvaltning och de kanaler som finns idag. FolkhälsoförvaItningens ordinarie arbete styrs och bygger på en rad dokument (avtal, policy, planer och bokslut), där föräldrastöd, samt barn och ungas hälsa på ett eller annat sätt berörs. I samband med projektet kompetenta familjer läggs särskilt fokus på utvärdera och utveckla familjestödet i Karlskoga och Degerfors kommuner. Motorn i projektet, som genererar utveckling, är projektets arbetsgrupp som är formaliserad mellan universitetet och kommunerna. Vid regelbundna arbetsgruppsmöten sker avstämning mot projektplanen och de uppsatta målen, samt planering och utveckling av arbetet med de olika delstudierna. En styrgrupp med chefer från kommunernas förvaltningar, projektsamordnarna och forskningsledaren träffas minst två gånger per år för att diskutera och besluta om övergripande frågor som rör projektet. Styrgruppen är en förutsättning för att nå ut till kommunernas olika verksamheter och för att nå en långsiktig förändring i organisationen. Några av kommunernas verksamheter är särskilt inriktade på familjestöd. Inom de båda kommunernas förskolor anväds förhållningssättet ICDP (vägledande samspel). Det finns en arbetsgrupp knuten till arbetet kring ICDP, som arbetat med att utveckla användningen av förhållningssättet inom kommunerna. I Degerfors kommun finns en arbetsgrupp som arbetar tillsammans med det samlade familjestödet som finns i kommunen. Deras familjestödsarbete inkluderas i den så kallade Degerforsmodellen. Familjecentralerna har verksamhet som riktar sig dirket till förldrar och familjer. Projektsamordnarna och styrgruppen innebär direktkanaler till dessa verksamheter, vilket är en förutsättning för projektets måluppfyllelse genom samverkan. Kommunerna har även samarbete med verksamheter som kyrkan, studieförbund, näringliv och föreningsliv. Dessa verksamheter är av stor betydelse för att nå projektets målgrupp på olika typer av arenor. I kommunen arbetar två projektsamordnare som sköter all kontakt med verksamheterna och bistår forskarna med den hjälp de behöver för att nå ut till målgruppen. Projektsamordnarna samordnar arbetet och skriver rapporter om hur arbetet fortlöper, samt sprider resultaten till kommunernas verksamheter och medborgare. Forskarteamet vid universitetet ansvarar för arbetet som är kopplat till forskningen. De genomför litteraturstudier för att skapa underlag för urval och undersökningsmetoder för projektets delstudier. Forskarteamet gör även allt förarbete till de olika studierna i form av att ta fram intervjuguider och enkäter. Planering och genomförande av intervjuer, samt datainsamling med enkäter görs av forskarteamet i samarbete med projektsamordnarna. Det insamlade datamaterialet analyseras och rapporteras av forskarteamet. För att återkommande nå ut till verksamheter, föräldrar och ungdomar i de båda kommunerna med information om projektets mål,syfte, upplägg och resultat finns en kommunikationsplan. För projektet har även en projektfolder tagits fram med kort information om projektet och de frågeställningar som undersöks. Denna folder sprids som information till både kommunernas verksamheter, men även vid regionala och nationella konferenser. Projektfoldrar har även delats ut inom näringslivet med hjälp av det kvinnliga företagarnätverket KimNet. Både forskarteam och projektsamordnare deltar vid regionala och nationella träffar om föräldrastöd för att sprida projektets erfareheter och resultat, samt för att ta del av andras arbete. Hittills har förankringen av projektet fungerat mycket bra. Så gott som alla verksamheter i de båda kommunerna har kännedom om projektet och det arbete som pågår. Förankring till politiker sker via folkhälsonämndens sammanträden och olika tvärsektoriella nätverk. 9

14 Samarbetet mellan kommunerna och universitetet, samt den goda förankringen har gynnat mottagandet hos målgruppen. Målgruppen har varit mycket tillmötesgående och har visat stort intersse för att delta i de olika delstudierna. De har varit intresserade av ämnet och har delat med sig av sina erfarenheter. Tack vare den organisation som finns kring projektet har vi nått ut till målgruppen och "hittat" deltagare till de olika studierna. 10

15 Resultatbeskrivning: Ange de viktigaste resultaten som ni hitintills uppnått i projektet. Redovisa med utgångspunkt från projektets forskningsfrågor. Om möjligt beskriv resultat även i mätbara termer. Projektets olika delstudier sker parallellt under de tre projektåren. De resultat som presenteras nedan är det arbete som hittills har genomförts. Samtliga resultat presenteras utifrån de olika forskningsfrågorna. Resultat från pågående intervjuundersökningar förväntas vara klar under senare delen av våren Vad har vi för utbud av familjestöd i Karlskoga och Degerfors? - Under sommaren 2011 slutfördes arbetet med delstudie 1, som var en kartläggning av pågående familjestödjande verksamheter i de två kommunerna. - Utifrån kartläggningen framkom att kommunerna mestadels erbjuder familjestöd till föräldrar med yngre barn (0-10 år). - Representanter från kommunernas olika verksamheter har deltagit i dialogforum där kartläggningen presenterades och diskuterades. Dialogen synliggjorde brister i familjestödet i åldrarna 0-10 år och att delar av stödet fungerade sämre än väntat. Vilka utmaningar i föräldrarollen möter föräldrar till ungdomar idag och vilket stöd kan familjestödet i kommunerna ge? - Intervjuer med föräldrar har planerats och genomförts i de båda kommunerna. - Föräldrar har visat stort engangemang att delta i såväl enkätundersökningar som intervjuer. Vilka behov och vilken syn på familjestöd har ungdomarna i kommunerna? - Intervjuer har planerats och genomförts med ungdomar från skolår 9 och skolår 1 på gymnasiet i de båda kommunerna. Det insamlade materialet analyseras under våren 2012 av forskarteamet. - Feriearbetande ungdomar har intervjuat ungdomar och föräldrar i de båda kommunerna. De deltog även i arbetet med att ta fram intervjufrågor. - C-uppsatsstudenter från universitetet har planerat och genomfört intervjuer med ungdomar och analyserat resultaten. Studenterna handleddes av forskarteamet. Hur når kommunernas familjestöd ut till alla föräldrar på bästa sätt? - Arbete har påbörjats med att ta fram en folder med de familjestödsaktiviteter som erbjuds i kommunerna. Innehållet i foldern bygger på den genomförda kartläggningen. Foldern ska användas för utdelning till föräldrar. - En kartläggning av vilka föräldrar som nås av olika insatser har påbörjats genom enkätundersökningar på föräldramöten. Hur samverkar vi effektivt och framgångsrikt kring familjestödet? - En förutsättning för att kunna samverka effektivt kring familjestöd är den organisation som finns kring projektet idag. - Inom ramen för forskningsprogrammet pågår fortlöpande insamling av information om hur arbetet sker i de två kommunerna. Vilka vägar kan vi använda för att nå, engagera och stödja alla föräldrar i Karlskoga och Degerfors? - Kontakter har tagits med näringslivet för samarbete kring familjestöd för att nå föräldrar på fler arenor. 11

16 Analys/Diskussion: Gör en summerande analys/diskussion kring de resultat ni hitintills uppnått i projektet (kommun och forskare gemensamt). Följande frågeställningar önskar vi få svar på i er analys: 1) Vilken ny kunskap som kan främja barns och ungas psykiska hälsa har hitintills kommit fram genom projektet? 2) Vilken kunskap ser ni projektet tagit fram som andra kommuner kan använda sig av i sitt förebyggande arbete avseende barns och ungas hälsa? 1) De intervjuer som genomförts med ungdomar och föräldrar med fokus på familj och familjens betydelse förväntas ge kunskap om föräldrarollen och familjens betydelse för ungdomars psykiska hälsa. En viktig lärdom är att det finns en stor mängd aktörer, men att det inte är säkert att dessa just nu genomför aktiviteter inom området. Det är med andra ord viktigt att ha inriktning på både ideal och realitet i programmet. 2) Samverkan och en väl fungerande organisation har gjort arbetet med projektet effektivt och påverkat intresset för dess arbete hos andra verksamheter i kommunerna. En annan viktig lärdom är behovet att hitta former för att synliggöra olika insatser att främja utvecklingen av kompetenta familjer. 12

17 Rapporter Rapporter/artiklar som hitintills publicerats i samband med forskningen Namn på rapport/artikel Författare Länk till rapport/artikel Kartläggning av familjestöd i Karlskoga och Degefors - En intervjuundersökning våren 2011 med aktörer Ida Broman m.fl. Planerade rapporter/artiklar som kommer att publiceras Namn på rapport/artikel Författare Datum Rapporteringen planeras för närvarande Kommer forskningslärosätet att fortsätta med föräldrastödsforskning i allmänhet även efter projekttidens slut eller enbart den föräldrastödsforskning som initierats inom ramen för projektet? Ja x Nej 13

18 Syfte och mål Ange projektets syfte och mål Syfte Syftet med projektet är att utifrån det befintliga familjestödet i Karlskoga och Degerfors utvärdera och kvalitetssäkra kommunikationsvägar och samverkan i arbetet för att på sikt hitta former för ett familjestöd som är anpassat efter de behov och den efterfrågan som kommunernas familjer har. Detta ska ske uitifrån ungdomars, föräldrars och verksamhetsföreträdares perspektiv. Genom projektet är syftet även att hitta framgångsrika former för samverkan mellan olika familjestödsaktörer, både lokalt och regionalt, för att nå alla föräldrar som har ett behov eller en önskan om familjestöd. För att kunna skapa ett bättre familjestöd för alla föräldrar, samlar vi under projektets gång kunskap om hur kommunikation kring familjestöd ska ske effektivt i kommunerna. I detta ingår att pröva nya arenor och vägar för insatser att främja kompetenta familjer. Övergripande mål Slutprodukten förväntas bli en gemensam strategi för ett heltäckande familjestöd i Karlskoga och Degerfors kommuner. 14

19 Delmål - Att på bästa sätt nå ut till den aktuella målgruppen med det familjestöd som finns i kommunerna. - En effektiv samverkan för att få ett heltäckande familjestöd som möter de behov som dagens föräldrar har. - Ta reda på vilka metoder som används i kommunerna idag och om de är effektiva och vilka metoder som eventuellt behöver utvecklas. Fokus ligger främst på de metoder som riktar sig till familjer med barn i åldrarna år. Frågeställningar: - Vilka utmaningar i föräldrarollen möter föräldrar till ungdomar idag och vilket stöd kan familjestödet i kommunerna ge? - Vilka behov och vilken syn på familjestöd har ungdomarna i kommunerna? - Hur når kommunernas familjestöd ut till alla föräldrar på bästa sätt? - Vad har vi för utbud av familjestöd i Karlskoga och Degerfors? - Hur samverkar vi effektivt och framgångsrikt kring familjestödet? - Vilka vägar kan vi använda för att nå, engagera och stödja alla föräldrar i Karlskoga och Degerfors? 15

20 Organisering Beskriv hur projektet är organiserat (styrgrupp, intern arbetsgrupp, extern arbets-/referensgrupp) Arbetet är organiserat i en arbetsgrupp, bestående av två kommunala projektsamordnare och ett forskarteam från universitetet. I forskarteamet ingår forskningsledare, forskare, projektsekreterare och vissa tillskott av doktorander inom ämnet. Deltagarna i arbetsgruppen träffas minst en gång i månaden för att göra avstämningar mot projektplanen och de uppsatta målen, samt för att planera och utveckla arbetet med de pågående delstudierna. Det finns även en styrgrupp för projektet. Denna består av förvaltningschef från båda kommunerna, forskningsledaren från universitet, samt de kommunala projektsamordnarna. Styrgruppen träffas två gånger per år för att diskutera och besluta om övergripande frågor för projektet. Återkommande kommunikation och avstämning sker med folkhälsonämnden som är den politiska församling som ansvarar för frågor gällande folkhälsa och barnkonvention i Karlskoga och Degerfors. Flera tvärsektoriella nätverk nyttjas för att samverka och sprida information kring projektet. I Karlskoga och Degerfors finns ett tvärsektoriellt nätverk för politiker och ett för tjänstemän. Dessa träffas två gånger per år och får i samband med det information om hur arbetet med projektet fortlöper och vad som är på gång. Inom ramen för kommunernas folkhälsoavtal med landstinget träffas representanter från kommun, landsting, primärvård, folktandvård, studieförbund och idrottsförbund. Detta nätverk benämns västermöte och sker minst två gånger per år. Nätverket innebär samverkan och kanaler ut i flera verksamheter som på ett eller annat sätt berörs av familjestödsfrågan. Det är också av stor vikt att representanterna i nätverket nås av projektets arbete och resultat för att sprida det vidare och utveckla arbetet i sina egna verksamheter. Västermötet är även en beredande tjänstemannagrupp till det formaliserade utskottet mellan folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors och nämnden för folkhälsa inom landstinget. Utskottet har ett prioriterat mål att arbeta med föräldrastöd i samverkan. 16

21 Markera den ungefärliga sammanlagda arbetstiden för de som är anställa i projektet totalt inom kommunen och forskningslärosätet. 1 halvtidstjänst 1 heltidstjänst 1,5 heltidstjänster 2 heltidstjänster 3 heltidstjänster Fler än 3 heltidstjänster, ange hur många Samverkan Ange vilka aktörer projektet samverkar med. Stiftelser, frivilligorganisationer eller idéburna organisationer Internationella organisationer Privata företag/näringslivet Universitet/högskolor Kommuner, ange vilka Degerfors Landsting Länsstyrelser Polis BRÅ (Brottsförebyggande rådet) Andra statliga myndigheter Övriga, ange vilka Fungerar samverkan med de aktörer ni angett i er ansökan? Ge eventuellt kortfattad förklaring. Ja, i hög utsträckning Ja, i liten utsträckning Nej, inte alls Vet ej 17

22 Kommunen har i enlighet med regeringsuppdraget - fått stimulansmedel för att samarbeta med ett forskningslärosäte. Hur ser ni på satsningen som en modell för att utveckla forskningsnära praktik? Forskningslärosätets synpunkter Vår forskning har även tidigare varit praktiknära inom ramen för forskningsprogrammen "Den hälsosamma staden - social integration, nätverkspolitik och hållbar välfärdsutveckling" och "Kraft och vilja- idébruna organisationers ANDT-förebyggande arbete". Ett förtroendefullt partnerskap går att utveckla mellan forskare, praktiker och politiker. I utvecklingen av detta program för utveckling och utvärdering av föräldrastöd kunde vi ha med oss forskningsfrågor och utmaningar från våra tidigare studier så som hur främjas föräldrastöd för alla - både mammor och papppor och för familjer med olika social position i samhället. Vårt perspektiv att låta de berörda komma till tals förenades lätt med kommunens ambitioner med barnkonventionen. Kommunens medarbetare utökar möjligheter och är en förutsättning för de participatoriska och aktionsinriktade studier som ingår. Kommunens synpunkter Med hjälp av kommunernas samordnare kan forskargruppen lättare nå den målgrupp som ska undersökas. Samordnarna har kunskap om vilka kontaktvägar som är mest användbara och forskningsarbetet bli på så vis mer effektivt. Genom diskussioner mellan kommunernas samordnare och forskare genereras frågor och kunskap från verkligheten och forskningsarbetet blir mer knutet till verksamheterna. Samtidigt har vi byggt participatorska moment så som dialogseminarier och dialogform. Genom detta sätt att arbeta kan vi få ett resultat som blir användbart i de samverkande kommunerna. Denna typ av satsning är utvecklande och positiv för kommunerna. Det är en bra modell för att utveckla forskningsnära praktik då forskningen direkt kommer i kontakt med kommunernas ordinarie verksamhet. De båda kommunerna får lyfta fram sitt vardagsarbete för analys och utveckling. Forskarteamet och projektsamordnarna bidrar med olika perspektiv och kompetens inom projektet, vilket gör arbetet mångsidigt med en ökad kompetens som effekt. Universitetet fokuserar på forskningen och projektsamordnarna hjälper till med kontaktvägar inom kommunen för att nå målgruppen och måluppfyllelsen i projektet. Tack vara den interna organisationen underlättas arbetet för alla parter, med arbetsgrupp, styrgrupp och det politiska stödet. Projektsamordnarna har god kännedom om kommunen och kan använda befintliga nätverk inom de verksamheter som finns, vilket underlättar kontakter med målgruppen. För kommunerna innebär modellen att samarbetet med universitetet ger hög status och trovärdighet till det arbete som genomförs. Det har även inneburit metodutveckling i samband med feriepraktik av ungdomar under sommaren. 18

23 Förändringar från ursprungsplanen Markera med kryss eventuella avvikelser från ursprungliga projektplaneringen Projektet följer i stort sett tänkt planering Projektplaneringen har ändrats: 1. Avseende målgrupp (ge även kort beskrivning) 2. Avseende arbetssätt (ge även kort beskrivning) (Det finns behov av att inkludera belysning av familjestödet även till familjer med barn i åldern 0-20 år för att kunna nå huvudmålet för projektet- en samlad strategi för kommunerna). 3. Avseende samverkan (ge även kort beskrivning) 4. Avseende uppföljning/utvärdering (ge även kort beskrivning) Projektplaneringen har ändrats på grund av: 5. Ekonomiska skäl 6. Tidsbrist 7. Personalbrist inom egna verksamheten (intern) 8. Personalbrist inom annan verksamhet (extern) 9. Kompetensbrist inom egna verksamheten (intern) 10. Kompetensbrist inom annan verksamhet (extern) 11. Samverkanssvårigheter med externa parter 12. Brist på stöd från ledningen i projektet 13. Brist på stöd från Statens folkhälsoinstitut 14. Annat, notera vad. Föräldrastödet för barn 0-10 år fungerade sämre än väntat. det fortsatta arbetet bör ha fokus även på de yngre åren. 19

24 Genomförande 20

25 Ange hittills genomförda och pågående aktiviteter (exvis. kartläggning, utbildning). Ange även planerade aktiviteter för 2012 Namn på aktivitet Datum (start-slut Vad är syftet med aktiviteten? Främsta målgrupp för aktiviteten 1. Utbildning av folkälsonämnden 1. juni Ökad kunskap om barnkonventionen och barnrättsfrågor 1. Politiker 2. Kartläggning av familjestödsaktörer 2. Våren Kartlägga vilka familjestödsaktörer som finns i kommunena och vad dessa kan erbjuda. 2. Representanter från olika verksamheter 3. Feriearbete 3. juni Participatoriska intervjuer och deltagande i att ta fram intervjufrågor 3. Ungdomar 4. Dialogforum 5. Dialogseminarie 6. Kvalitativ intervju juni juni juni Sammanställa och tydliggöra bilden av familjestödet i kommunerna. 5. Diskussion kring familj och föräldroll 6. Perspektiv på familj och föräldraskap 4. Representanter från olika verksamheter 5. Ungdomar, föräldrar och verksamhetsföreträdare 6. Ungdomar och föräldrar 7. Participatorisk intervju 8. Enkäter 7. sept nov Intressenters perspektiv 8. Vilka deltar i familjestöd. Intresseanmälan till intervjuer 7. Ungdomar, föräldrar och verksamhetsföreträdare 8. Föräldrar 9. Surveyundersökning 9. mars Undersöka föräldrars möjligheter och hinder att delta i familjestöd 9. Föräldrar 21

26 22

27 Beskriv om och hur överväganden görs avseende barnens perspektiv (dvs. hur får barn och unga sina röster hörda? Jmf artikel 12 i Barnkonventionen Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på) Utgångspunkten och grundtanken i projektet är att alltid ha barnen i fokus, med utgångspunkt från barnkonventionen. Folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors arbetar aktivt med barnkonventionens genomförande och därför är barnrättsperspektivet en självklar utgångspunkt. Detta är också anledningen till att vi valt begreppet familjestöd istället för föräldrastöd. Barn och ungdomar har en viktig del i familjen och påverkas av familjestöd, vilket vi vill poängtera. Fokus utifrån barnkonventionen förstärks av forskarteamets participatoriska ansats i några delstudier där urvalet av målgrupp inkluderar barn och unga som viktiga medlemmar i familjen. I delstudie tre och fyra involveras ungdomar i både planerande och genomförande av intervjuer. Detta inleddes med att fyra ungdomar rekryterades för feriepraktik inom kommunens ordinarie organisation,som en participatorisk del inom projektet. Under sin feriepraktik fick de en genomgång av projektet och forskningsansatsen och de förberedde intervjufrågor. Frågorna syftade till att undersöka ungdomars och föräldrars syn på hur en bra familj ska vara, vad de vet om föräldrastöd och om de saknar någon form av stöd och vad det i så fall skulle vara. Ungdomarna genomförde därefter intervjuer med ungomar och föräldrar i de två kommunerna. De intervjufrågorna som ferieungdomarna arbetade fram kom även att användas vid intervjuer med ytterligare föräldrar och ungdomar. Under hösten 2011 intervjuades ungdomar i skolår 9 och skolår 1 på gymnasiet, för att ge sin bild av familjen, föräldrar och familjestöd. Studenter inom folkhälsovetenskap på C-nivån genomförde hälften av dessa intervjuer. Syftet vara att involvera yngre studenter i forskningsarbetet. Studenterna handleddes av forskarteamet. Resultaten i enkäten Liv och hälsa ung (Örebro läns ländsting, samhällsmedicinska enheten) har analyserats och legat till grund för projektet. Denna undersökning genomförs bland ungdomar, där de genom att besvara enkäten har besvarat frågor om familj. Enkätundersökningen har granskats och analyserats för att utgöra underlag för kommande studier. Vidare görs analyser av två longitudinella undersökningar av skolungdomar i skolår 7 som följts till skolår 9. Deras föräldrar ingår även i dessa studier. I dessa undersökning görs nu analyser av genusfaktorns betydelse för barnens hälsa och familjeliv. 23

28 Beskriv om och hur överväganden görs avseende jämställdhet i hälsa (skillnader mellan män och kvinnor, pojkar och flickor) Vid rekrytering av deltagare till de olika delstudierna är vi måna om att att ha en jämn fördelning mellan kvinnor/män och pojkar/flickor för att resultaten ska belysa villkoren för båda könen och spegla jämställdhet i hälsa. När de fyra ferieungdomarna anställdes av kommunerna för att arbeta i projektet valdes två flickor och två pojkar. Vid intervjuer, svar på enkäter och deltagare på föräldramöten tas hänsyn till genus. En av projektets utmaningar är att främja att män i större utsträckning deltar i olika insatser att främja kompetenta familjer. Inom projektet har kontakter knutits med näringslivet. Då valdes både ett kvinnligt företagarnätverk, samt arbetsplatser med flertalet manliga medarbetare. 24

29 Beskriv om och hur överväganden görs avseende jämlikhet i hälsa (skillnad mellan olika grupper av människor) Rekrytering av deltagare till intervjuer och enkäter sker från olika verksamheter, skolor, arbetsplatser, samt från olika geografiska områden i de två kommunerna. Det är viktigt att inte enbart rekrytera föräldrar vid en typ av familjestöd, som till exempel föräldramöten, utan att även nå de som deltar i andra typer av familjestödsaktiviteter. Enkäter har delats ut till föräldrar till barn på högstadiet och gymnasiet i samband med föräldramöten. De utvalda skolorna är placerade i olika stadsdelar med tanke på kommuneras socioekonomiska fördelning. När intervjuer skulle genomföras med ungdomar gjordes utvalet utifrån olika program på gymnasiet (naturvetenskapliga programmet samt barn- och fritidsprogrammet). Urval vid intervjuer av föräldrar har gjorts utifrån föräldrar med olika utbildningsbakgrund, socioekonomisk status och arbetsplats/ arbetssituation. I planeringen av den kommande befolkningsenkäten pågår ett särskilt utvecklingsarbete när det gäller att öka deltagandet i studien och att motverka den social snedhet som metoden kan innebära. Eftersom samtliga deltagare i projektets delstudier kommer från två olika kommuner bidrar det till att studiernas resultat skildrar variationer i hälsa inom och mellan olika grupper av människor. Dialog förs med socialförvaltningarna i båda kommunerna om utveckling att nå föräldrar utifrån ett jämlikhetsperspektiv. 25

30 Vidmakthålla och sprida erfarenheter Upplever ni att det finns ett politiskt intresse för föräldrastödsfrågorna i projektkommunen i förhållande till andra frågor? Resultat I projektkommunen I samverkande kommuner. Ange vilka. I mycket hög utsträckning Degerfors I hög utsträckning. I liten utsträckning. Inte alls Vet ej Har det politiska intresset för föräldrastödsfrågorna ökat i och med projektet? Resultat I projektkommunen I samverkande kommuner Ange vilka. I mycket hög utsträckning I hög utsträckning. Degerfors I liten utsträckning. Inte alls Vet ej 26

31 Nätverk Finns ett nätverk med regelbundna möten (minst 2 ggr per år) där arbetet med föräldrastöd diskuteras och där representanter för andra kommuner deltar? Finns beslut om sådana nätverksmöten i de deltagande Ja, styrgruppsmöten sker två Nej gånger per år. På dessa möten medverkar forskningsledare, projektsamorndare och förvaltningschefer från Karlskoga och Degerfors som är berörda av projektets arbete. Tvärsektoriella nätverk med politiker och tjänstemän från Karlskoga och Degerfors sker också två gånger per år. Kommunerna och representanter från universitetet deltar vid regionala träffar om föräldrastöd i Örebro län. I kommunen sker även nätverksträffar inom ramen för kommunens avtal med landstinget (Västermöte). Vid västermötet deltar representanter från verksamheter i Karlskoga, Degerfors och Örebro. Kommunerna är även delaktiga i partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Folkhälsonämnden får regelbunden information om pågående arbete i samband med sina sammanträden. Utskott med kommunernas folkhälsonämnd och landstingets nämnd för folkhälsa träffas två gånger per år och där är föräldrastöd ett prioriterat område. Projektkommunen Samverkande kommuner. Ange vilka. kommunerna för 2012? Ja Nej Ja Örebro, kommun som deltar i partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Nej Spridning av resultaten 27

32 Hur planerar ni som kommun och forskningslärosäte att sprida resultat och erfarenheter från projektet? Arbetsgruppen är mån om att på bästa sätt sprida information om projektet och de resultat och erfarenheter som vi har.för att återkommande nå ut till verksamheter, föräldrar, ungdomar i de båda kommunerna med information om projektets mål, syfte, upplägg och resultat finns en kommunikationsplan. För projektet har en projektfolder tagits fram med kort information om projektet och de frågeställningar som undersöks. Denna folder sprids som information i bland annat kommunernas verksamheter och inom näringslivet. I samband med några av delstudierna planeras och genomförs dialogforum och dialogseminarier för att presentera och diskutera de resultat man hittills nått fram tiill. Resultat och erfarenheter sprids då till representanter inom olika verksamheter och till föräldrar och ungdomar i kommunerna. Utifrån den kartläggning som genomförts av familjestödsaktiviteter som erbjuds i kommunerna kommer en aktivitetsfolder tas fram som kan spridas till föräldrar. Tvärsektoriella nätverk för politiker och tjänstemän i Karlskoga och Degerfors, västermötet, folkhälsonämnden och det formaliserade politiska utskottet får löpande redovisning av resultat och erfarenheter utifrån projektet. Regionalt sprids våra resultat och erfarenheter via en referensgrupp i länet, där det ingår deltagare som arbetar med föräldrastöd på olika sätt. Samt via Länsstyrelsen i Örebro län, samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting och via partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Ur ett nationellt perspektiv sprids vårt resultat och våra erfarenheter via folkhälsoinstitutets träffar, samt via seminarium på folkhälsostämman Vid dessa tillfällen får vi även möjlighet att ta del av övriga projektkommuners resultat och erfarenheter. Lokala medier, som tv och tidningar, och kommunernas hemsidor användas för att informera medborgarna om arbetet med projektet och de resultat vi nått. Resultatet kommer även att spridas via lokala konferenser i kommunerna. Resultat av det vetenskapliga arbetet kommer att publiceras i en rapportserie av arbetsrapporter i folkhälsovetenskap, som finns vid Örebro universitet. Resultat kommer också att presenteras på vetenskapliga konferenser och i vetenskapliga tidskrifter med kollegial granskning. För närvarande är en doktorand deltidsengagerad i programmet. 28

33 Hur ser ni att Folkhälsoinstitutet kan medverka/bidra till detta? Vi ser det som en viktig del att folkhälsoinstitutet fortsätter att belysa ämnet som sådant och att ni fortsätta bjuda in till nätverksträffar och forskarmöten. Det är även av stor betydelse för oss som projektkommun att även fortsättnignsvis få erbjudanden om att delta i diverse tidsskrifter. Den idé som folkhälsoinstitutet har att ge ut ett särskilt supplement till Scandianvian Journal of Public Health, skulle ge internationell spridning till hela satsningen. Vår forskargrupp är intresserad av att delta i detta. Folkhälsostämman som arrangeras av folkhälsoinstitutet bidrar för oss till bra möjligheter att kunna sprida vårt resultat nationellt. Kommunerna ser även att det är önskvärt att arrangera regionala konferenser där verksamheter kan få del i utvecklingsarbetet med föräldrastöd. 29

34 Stöd från Folkhälsoinstitutet Får projektet tillräckligt med stöd (annat stöd än det ekonomiska) från Folkhälsoinstitutet? Ja Vi har inte haft behov av stöd Nej Ytterligare stöd ni ser behov av Övrigt som Folkhälsoinstitutet bör uppmärksammas på Arbetet skulle kunna utvecklas ytterligare genom kommunbesök. När folkhälsoinstitutet bjuder in till träffar om föräldrastöd skulle det kunna framgå tydligare att man gärna ser att politiker eller verksamhetsföreträdare från de olika projektkommunerna deltar. Det verkar vara få som har uppfattat det tidigare. 30

35 Ekonomisk redovisning Instruktioner Behörigheten hos de som undertecknar redovisningen skall styrkas genom exempelvis beslut, arbetsordning, protokoll eller dylikt där mandatet för den som undertecknar tydligt framgår. Projekttid som delredovisningen ska omfatta: 1 januari mars Redogör för hur beviljade medel har använts. Alla redovisade projektkostnader ska kunna särredovisas samt styrkas av uppgiftslämnaren ifall Statens folkhälsoinstitut så önskar. Om Riksrevisionen önskar ska de ges tillfälle till granskning av hur medlen disponerats och få tillgång till de uppgifter som behövs för en sådan granskning. INTÄKTER Intäkter för projektkommunen (bidragsmottagaren) Projektmedel från Folkhälsoinstitutet (totala summan för ) Bidrag från andra medfinansiärer (annan myndighet, stiftelse eller dylikt) Andra intäkter Belopp i kronor SUMMA INTÄKTER Projektmedel som överförts från kommunen till samverkande forskningslärosäte KOSTNADER Personalkostnader (lön, sociala avgifter mm). Ange vad kostnaderna baserats på exempelvis projektanställda, anställda inom egen organisation, arvode till extern personal. Ange även tjänstgöringsgrad, funktion mm Belopp i kronor Kommunen Forskningslärosäte Lön inkl PO Projektanställd 75 % Summa personalkostnader

36 Kostnad för aktiviteter Ange vad kostnaderna baserats på i stora drag exempelvis konferenser, utbildningar, kartläggningar. Konferenser Summa aktiviteter Administrativa kostnader Ange kostnader i stora drag förslagsvis uppdelat på material, lokal, tryckkostnader mm. Hyra ingår i OH Tele ingår i OH Data ingår i OH Kontorsutrustning/ litteratur Administration ingår i OH Summa administration OH-kostnader Ange för lärosäte samt även för kommun i de fall detta är relevant Resor Övriga kostnader TOTAL SUMMA KOSTNADER

37 Namnunderskrifter Ort och datum Underskrift av projektledare i projektkommunen Namnförtydligande Ort och datum Underskrift av ansvarig kontaktperson i kommunen Namnförtydligande Örebro den 22 mars 2012 Ort och datum Underskrift av för projektet ansvarig forskare Charli Eriksson Namnförtydligande 33

38 Bilagor Till slutrapporten bifogas följande bilagor: 34