Professionellas upplevelser gällande användbarhet och nytta av MI-Motiverande samtal och Lösningsfokuserat arbetssättsammanställning

Transkript

1 Huvudsaklig författare: Sussan Öster, Kompetenscentrum för hälsa Delrapport inom projektet: Utvärdering av metod Lösningsfokuserat arbetssätt och MI-Motiverande samtal, Norra Västmanlands Samordningsförbund och Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Professionellas upplevelser gällande användbarhet och nytta av MI-Motiverande samtal och Lösningsfokuserat arbetssättsammanställning av webformulär Syftet med denna delrapport Syftet är att via resultatet av ett frågeformulär om Motiverande samtal (MI) och Lösningsfokuserat arbetssätt (LF) förmedla en översiktlig bild av användbarhet och nytta i olika sammanhang och till olika målgrupper i myndigheterna inom Norra Västmanlands Samordningsförbund. Formuläret användes även för att fråga om samtycke till att ev delta i en intervju om LF och MI (redovisas i separat delrapport). Sammanfattning Resultatet bygger på svar från 97 handläggare/professionella/ledare som genomgått en lösningsfokuserad- och/eller en Motiverande samtalsutbildning under minst 5 dagar. Utbildningsanordnare har varit Norra Västmanlands Samordningsförbund och Lärcentrum, Landstinget Västmanland. Svaren tyder på att samtliga parter har användning för arbetssätten i en mängd olika verksamheter. Det föreligger stor spridning i roller och befattningar och en mängd olika tillämpningsområden. Arbetssätten används i lika hög grad och de som har utbildning i båda metoderna använder också båda metoderna mer än de som endast har utbildning i den ena metoden. Mycket hög tillämparhet i möten med brukare/patienter/klienter gäller både MI och LF. LF används som ett mer genomgående förhållningssätt i alla möten, även i samverkan. Användningsområdena går från att förebygga ohälsa och utanförskap till att tillfriskna från sjukdom, gå mot egen försörjning eller lyckas med rehabilitering. Respondenterna förmedlar att MI och LF dels är goda förhållningssätt som i huvudsak utgår från och stärker klienten, dels ger verktyg som skapar ett professionellt samtal som leder till utveckling för 1

2 klienten, gruppen eller organisationerna. Arbetssätten har delvis olika utgångspunkter i arbetssättet: i MI blir klienten hjälpt av att bli mer medveten om problem och följder, i LF blir klienten hjälpt av att kunna se möjligheter. Behandlare använder ibland MI för att ge information och fylla på klientens kunskaper. Både MI och LF upplevs fungera väl och vara till nytta i arbetet, i genomsnitt anges nyttan vara 7,7 på en skala från noll till tio. De som använder både MI och LF anger något högre nytta för LF än för MI. Kliniskt mätbara effekter och effekter kopplade till medicinering var mest förekommande inom MI troligtvis pga att arenan hälso-och sjukvård använde MI i hög grad. Effekter på ökat samarbete, samverkan samt individers utveckling mot generellt bättre egenmakt, egen försörjning eller personlig utveckling var mer framträdande kopplat till LF. 80% av de rena LF-användarna vill använda mer LF och 64% av de rena MI-användarna vill använda mer MI. Till hjälp för att utvecklas och kunna använda MI och LF mer, anges bl a egen träning, kollegial handledning, fördjupningsutbildning, planering inför möten och stöd ifrån ledningen. Metod Metoden som använts för att analysera data till denna delrapport är: dels en numerisk sammanställning av data i Survey Monkey ett webbaserat program för distribution och redovisning av undersökningsfrågor, dels en innehållsanalys av de öppna frågorna i form av en sammanfattning för båda arbetssätten med separata redovisningar. Resultaten redovisas i kategorier och koder som framkom genom kvalitativ innehållsanalys. Centrala begrepp i arbetet var: domän (frågans svar i sin helhet), meningsenhet (en meningsbärande del av svaret i form av ord, meningar eller stycken), kondensering av den meningsbärande enheten för att ta fram en kod som är en etikett på en meningsenhet. Slutligen skapades huvudkategorier och underkategorier som fungerar som rubriker för flera koder som har ett liknande innehåll. För att underlätta för läsaren sammanfattades koderna till en kort löpande text under respektive kategori. Analysgången följer innehållsanalys enligt Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvården (Granskär and Höglund-Nielsen 2008). Urval Urvalet var samtliga (totalundersökning) handläggare/professionella/ledare som genomgått en lösningsfokuserad- och/eller en Motiverande samtalsutbildning via Norra Västmanlands Samordningsförbund eller via Lärcentrum, Landstinget Västmanland. Utskick och svarsfrekvens Enkäten skickades ut i mars 2013, med en påföljande påminnelse. Den skickades ut till två olika grupper: den ena gruppen var de som i samordningsförbundets regi hade gått en grundutbildning i lösningsfokus, totalt 273 personer varav vi lyckades nå 200 med enkäten. Den andra gruppen var de som hade gått en grundutbildning i MI via Lärcentrum vid Landstinget, cirka 120 personer. I denna grupp lyckades vi nå fram till 112 personer med enkäten. Totalt sett har ca 300 personer fått enkäten. 97 svar inkom, vilket motsvarar 32 % av de som erhöll frågeformuläret. Något större procentandel var från Landstinget. Ingen bortfallsanalys har gjorts. Man kan anta att de 2

3 som besvarat formuläret är de som är mer positiva till och/eller i högre grad använder MI respektive LF i jämförelse med de som ej svarat. Svarsfrekvensen då Folkhälsoinstitutet sände ut enkäter kring utvecklingen av MI inom primärvården, kopplat till Riskbruksprojektet, var i genomsnitt 61 %. Arenan för denna studie var hälso- och sjukvården och omfattade läkare, sjuksköterskor och barnmorskor (Statens Folkhälsoinstitut 2009:19). Vi är medvetna om att svarsfrekvensen i vår undersökning är låg och kan därmed inte dra några generella slutsatser av resultaten. Resultat Stor organisatorisk spridning Antal svar från de olika organisationerna: Landstinget Västmanland 43 st. FLM (9), BUP (7), Psykiatrin (6), KCH (5), Rehabenheten (3), EPM (2), Folktandvården (2), Barn och ungdomshälsan (2) Beroendecentrum (2), BVC (1), Sala sjukhus (1), Landstingshälsan (1), studierektor EKU (1), Reumatologen (1), Fagersta kommun 10 st. Socialtjänst (6), Administration (3), Missbruk (1) Försäkringskassan 9 st. Samtliga på LFC Fagersta Arbetsförmedlingen 8 st. FNS kontoret (5), Hallsta/Sura kontoret (1), Sala kontoret (1), AF Rehab (1) Sala kommun 6 st. Rehabteamet (3), Sjukgymnast (1), Samordningsteam (1), AME (1) Hallstahammars kommun 4 st. Samordningsteam, Skola, Boendestöd, Omsorg Surahammars kommun 3 st. Ungdomsboende (2), Samordnare (1) Skinnskattebergs kommun 2 st. IFO och Hemgården Västerås Stad 1 st. Norbergs kommun 1 st. Kommun rehab (1) Övriga 10 st. Norra Västmanlands Samordningsförbund (2), Praktikertjänst (3), NVU (1), Läkargruppen (1), AMG (1), övriga (2st) Slutsats: stor organisatorisk spridning Webenkäten besvarades av samtliga medlemsorganisationer inom förbundet, övervägande landstinget (mest MI-utbildade). Det föreligger stor spridning i roller och befattningar och en mängd olika tillämpningsområden av MI och LF. 3

4 MI och LF används i lika hög grad 95% av respondenterna använder ett eller båda arbetssätten i sitt arbete. 55 st. använder LF och 66 st. använder MI. Av de som endast använder MI kommer 30 personer från hälsooch sjukvård och 7 personer från annan verksamhet. Använder du MI och/eller LF i ditt arbete? (kryssa i en ruta) Svarsalternativ Antal svar i procent Antal svar Ja, LF 26,8% 26 Ja, MI 38,1% 37 Ja, både LF och MI 29,9% 29 Nej, varken LF eller MI 5,2% 5 besvarade frågor 97 överhoppade frågor 0 Slutsats MI och LF används i lika hög grad Jämn spridning mellan metoderna med ett litet överslag mot MI. En tredjedel av respondenterna praktiserar både LF och MI. Båda metoderna upplevs vara till stor nytta Av de som endast använder MI skalas graden av nyttan till 7,35 på en tiogradig skala. Av de som endast använder LF skalas graden av nyttan till 7,56 på en tiogradig skala. Av de som använder både MI och LF skalas graden av nyttan av MI till 7,64 och LF till 8,28 på en tiogradig skala. Slutsats: båda metoderna upplevs vara till stor nytta Både MI och LF upplevs fungera väl och vara till nytta i arbetet. De som använder både MI och LF skalar nyttan av LF något högre än för MI. 4

5 Stor spridning gällande i vilka olika situationer MI och LF används Situationer då MI används MI används mestadels i kontakter med klienter/brukare/patienter (94%) och därefter, i ungefär hälften så hög grad, i privatliv och i möten med medarbetare/kollegor/ledare inom den egna organisationen. Nästan en fjärdedel använder MI i möten med andra myndigheter. Besvaras av dig som använder MI: I vilka situationer/tillfällen använder du MI i ditt arbete? (Flera alternativ är möjliga) Svarsalternativ Antal svar i procent Antal svar I möten med medarbetare/kollegor/ledare inom den egna organisationen 47,1% 32 I möten med andra myndigheter 23,5% 16 I privatlivet t ex med vänner och/eller familj 48,5% 33 I möten med klienter/brukare/patienter 94,1% 64 Om ja i möten med klienter/brukare/patienter, vilka? 55 besvarade frågor 68 överhoppade frågor 29 Situationer då LF används LF används i mycket hög grad i kontakter med klienter/brukare/patienter (91%) och även i hög grad i möten med medarbetare/kollegor/ledare i den egna organisationen (71%). Högt även för privatlivet (63%). Nästan hälften av respondenterna använder LF i möten över myndighetsgränserna. Besvaras av dig som använder LF: I vilka situationer/tillfällen använder du LF i ditt arbete? (Flera alternativ är möjliga) Svarsalternativ Antal svar i procent Antal svar I möten med medarbetare/kollegor/ledare inom den egna organisationen 66,7% 36 I möten med andra myndigheter 46,3% 25 I privatlivet t ex med vänner och/eller familj 63,0% 34 I möten med klienter/brukare/patienter, vilka då? 90,7% 49 Om ja i möten med klienter/brukare/patienter, vilka? 45 besvarade frågor 54 överhoppade frågor 43 Samma fråga till de som använder både MI och LF visar högre tillämparhet av LF med samtliga målgrupper men också högre tillämpning av MI, i relation till de som endast är utbildade i en metod: I möten med medarbetare MI 52 % LF 66 % I möten med andra myndigheter MI 34 % LF 52 % I privatlivet MI 48 % LF 69 % I möten med klienter MI 93 % LF 93 % 5

6 Slutsats: stor spridning gällande i vilka olika situationer MI och LF används De som är utbildade i både MI och LF rapporterar hög tillämparhet av MI och LF inom många olika tillämpningsområden. Det verkar som att MI och LF förstärker varandra så till vida att utbildning i båda metoderna resulterar i att man använder båda metoderna mer. LF upplevs mer användbar på samtliga områden förutom mot klienter, där det är lika hög användning av båda metoder. Mycket hög tillämparhet i möten med brukare/patienter/klienter gäller både MI och LF. LF används som ett mer genomgående förhållningssätt i alla möten, medan MI mer är en metod som konsekvent används i mötet med klienter/brukare/patienter. Frågan här är om de som använder LF befinner sig i andra kontexter och/eller i sammanhang där det förekommer fler samverkansmöten? Eller är det så att LF helt enkelt lämpar sig bättre för samverkansmöten och att respondenten därför valt den metoden? Diskussion och reflektion kring detta finns i projektdelrapporten där analys av intervjuerna redovisas. Respondenterna vill använda MI och LF mer 80% av de rena LF-användarna vill använda mer LF och 64% av de rena MI-användarna vill använda mer MI. Av de som använder både LF och MI vill man i lika hög grad börja använda LF och MI mer (64%). De rena LF-användarna verkar därmed i ännu högre grad önska utveckla sitt användande. Till hjälp för att utvecklas och kunna använda MI och LF mer, anges bl a egen träning, kollegial handledning, fördjupningsutbildning, planering inför möten och stöd ifrån ledningen. Några av citaten kring vad som skulle vara hjälpsamt är: Påfyllnad, inspiration, se andra utföra LF, se mig själv utföra det och diskutera det med kolleger, få feedback på hur jag kan utvecklas mera med metoden Att vi unnade oss (och kanske tvingades till) att ha kollegial handledning + gärna nya kursdagar påminnas om olika frågeställningar och arbetssätt Regelbundna återträffar eller uppfriskningskurser Om jag var mindre styrd i vilken information jag behöver få in från personen tror jag att jag skulle känna mig friare. Men jag behöver också träna mer så att det är en mer naturlig del i hela samtalet. Nu använder jag bitar där det passar. Behöver själv fokusera på att öva Mer acceptans/driv inom Landstinget Västmanland Resultat efter analys av webenkätens öppna frågorna om förnöjsamhet kring MI- respektive LF-samtal 94 svar erhölls på de två olika öppna frågorna som var formulerade på detta sätt: Beskriv en situation då du var särskilt nöjd med ett MI-samtal (respektive ett LF-samtal). Vem talade du med? Vad var syftet? Vad blev nyttan? 53 svar gällde MI och 39 gällde LF. Två av respondenterna har svarat exakt likadant på de två frågorna om LF och MI, vilket tyder på att de anser att de blandat och använt båda arbetssätten i samma samtal. Vissa svar, eller delar av svar, är helt i överensstämmelse med hur samtalsmetod och verktyg beskrivs i läroböckerna för MI respektive LF. (För att läsa mer om detta se 6

7 litteraturhänvisningar i delrapporten om intervjuer med professionella som använder både MI och LF). Två böcker som väl kan anses representera grunderna för respektive arbetssätt och stämma överens med hur metoderna lärs ut i dag är Motiverande samtal 3:e versionen (Miller and Rollnick 2013) och Lösningsbyggande samtal (De Jong and Kim Berg 2013). I relation till denna litteratur framgår i några fall en omedveten sammanblandning av MI och LF. Det tydligaste exemplet är en respondent som under rubriken MI svarar att Mirakelfrågan är suverän. Mirakelfrågan är ett centralt verktyg inom Lösningsfokuserad korttidsterapi och förekommer inte i MI. Se t ex sid 6 i boken More than Miracles, som beskriver en typ av målformulering med hjälp av mirakelfrågan (de Shazer, Dolan et al. 2007). Respondentens svar kan förstås bero på att man missuppfattat frågan och trott att den handlar om LF. Sammanfattning för båda arbetssätten, likheter och skillnader Sammanfattningsvis visar analysen att båda arbetssätten upplevs som brett användbara i klient-/patientmöten och i olika typer av myndighetsutövning. Användningsområdena går från att förebygga ohälsa och utanförskap till att tillfriskna från sjukdom, gå mot egen försörjning eller lyckas med rehabilitering. Respondenterna förmedlar att MI och LF dels är goda förhållningssätt som i huvudsak utgår från och stärker klienten, dels ger verktyg som skapar ett professionellt samtal som leder till utveckling för klienten, gruppen eller organisationerna. MI används övervägande inom Hälso-och sjukvården men en ny utbildningssatsning har nyligen genomförts inom Försäkringskassan. LF används främst inom Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och i hälsofrämjande och rehabiliterande verksamheter i myndighetssamverkan. LF används i ett bredare spektrum av möten både individuellt och med grupper av klienter eller kollegor, i samverkan mellan organisationer samt i privatlivet. MI beskriver en mångfald av direkta, individuella patientmöten. I MI beskriver respondenterna att mötet utgår från klienten eller från behandlaren och klienten i samarbete, i LF beskrev man att mötet endast utgår från klienten. Respondenterna beskriver hur två helt olika utgångspunkter i arbetssätt kan leda till att beteenden förändras. Skillnaden i vad som sker på väg mot en önskvärd utveckling beskrivs i upprepade fall på följande sätt: - i LF: Klienten kunde se flera möjligheter - i MI Klientens medvetenhet om problemen och följderna ökade. I MI beskrivs många olika exempel på att problemmedvetenheten ökade medan man i LF kortfattat beskriver att förståelsen för uppkomsten till konflikt ökade. Behandlare använder ibland MI för att ge information och fylla på klientens kunskaper. Inom LF förekommer ingen överföring av kunskap och information. Kliniskt mätbara effekter och effekter kopplade till medicinering var mest förekommande inom MI troligtvis pga att arenan hälso-och sjukvård använde MI i hög grad. Effekter på ökat samarbete, samverkan samt individers utveckling mot generellt bättre egenmakt, egen försörjning eller personlig utveckling var mer framträdande kopplat till LF. 7

8 Följande kategorier framkom i analysen av MI svaren 1. I hälsofrämjande, utredande, behandlande och rehabiliterande individsamtal Varierade Klienttyper Varierade Patienttyper Sociala anledningar I enstaka fall till anhöriga eller personal 2. Mötet utgår från klienten eller från behandlaren och klienten i samarbete 3. Skillnader i den professionelles förhållningssätt och arbetssätt mot att lägga mer utvecklingsansvar på klienten och själv backa av lite 4. Uppskattat och avlastande arbetssätt 5. Arbetssätt och verktyg i MI-samtalet 6. Behandlaren använder MI när den fyller på med kunskap 7. Klientnytta generell och specifik Uppnådda levnadsvaneförändringar Kliniskt eller på annat sätt mätbara effekter Klientens medvetenhet om problemen och följderna ökade 8. Effekter kopplade till utredning/myndighetsutövning Följande kategorier framkom i analysen av LF svaren 1. I hälsofrämjande, utredande, behandlande och rehabiliterande individsamtal Varierade Klienttyper Varierade Patienttyper I samtal med flera parter och klientgrupper Utveckling i arbetsgrupper, inom egen organisation och i samverkan I privatlivet och generellt 2. Skillnader i den professionelles förhållningssätt och arbetssätt mot att lägga mer utvecklingsansvar på klienten 3. Uppskattat och avlastande arbetssätt Skapar bra samtalsklimat Bättre mötesupplevelse för klienten Effektivt arbetssätt för den professionelle och klienten Pedagogisk nytta/effekt av metoden 4. Arbetssätt och verktyg i LF-samtalet 5. Klientnytta generell och specifik God generell utveckling för klienter Uppnådda levnadsvaneförändringar 6. Effekter kopplade till utredning/myndighetsutövning 7. Nytta i arbetsgruppen och i samverkan mellan organisationer 8

9 Kategorier och beskrivningar utifrån de koder som framkom i analysen av MI-svaren 1. I hälsofrämjande, utredande, behandlande och rehabiliterande individsamtal Varierade Klienttyper MI används till klienter på en mängd olika arenor: i samtal om hälsa och studier, vid hembesök hos äldre, i myndighetsutredningar kring ersättningar och rehabilitering mot arbete (t ex Sassamutredningar). Varierade Patienttyper Inom sjukvården är användningsområdet brett. Det kan gälla hälsofrämjande levnadsvanor/insatser, kring fysisk aktivitet, viktminskning och förbättrad munhygien samt för att bryta beroende/missbruk som t.ex. rökning, riskbruk av alkohol och tablettberoende. MI används även vid behandling av somatisk el psykosomatisk sjukdom som t ex stroke, diabetes, fibromyalgi, handåkommor och för att öka följsamhet vid medicinering. Exempel på praktik inom psykiatrin är vid ätstörning och psykos. Även i samtal med personer med utvecklingsstörning används MI. Sociala anledningar Sociala, relationsmässiga anledningar till klient/patientmötet kan vara akuta kriser, bråk med barn, relationsproblem och separationsprocesser. I enstaka fall till anhöriga eller personal Någon respondent anger också att den använder MI i samtal med anhöriga och någon i samtal med personal. 2. Mötet utgår från klienten eller från behandlaren och klienten i samarbete Respondenterna beskriver att mötet utgår antingen ifrån klienten eller ifrån samarbete mellan behandlare och klient. När mötet utgår från klienten beskrivs detta genom att man säger att klienten blir lyssnad på, skattar viktighetsgrad, sätter egna mål, kommer själv med förslag och lösningar, avgör var, när och hur saker ska ske När mötet sägs utgå från samarbete mellan behandlare och klient beskrivs det som att man skapar gemensamt mål för möten, enas om agenda, att klienten är delaktig och har inflytande och att man reflekterar om verktyget MI tillsammans. 3. Skillnader i den professionelles förhållningssätt och arbetssätt mot att lägga mer utvecklingsansvar på klienten och själv backa av lite Den professionelle har ett annat förhållningssätt och arbetssätt i samtalet vilket märks genom att man lyssnar mer, ställer frågor annorlunda, inte ger de rätta svaren men lämnar lite info, låter patienten välja, bestämma och ta mer ansvar. Jag som vårdgivare bestämmer inte, la bollen hos patienten Förhållningssättet handlar om att stötta i beslut om förändring efter att man lockat fram vad kunden vill utifrån fokus på möjligheter. Detta motverkar att patienten skyller misstag på andra. 9

10 4. Uppskattat och avlastande arbetssätt MI bidrar till bättre respektfullare mötesupplevelse för klienten. En avlastning sker också i och med att samtalen effektiviseras genom att de blir mer konstruktiva, tar tillvara små steg och förkortar samtalstiden ned emot 20 minuter. Den pedagogiska nyttan och effekten av metoden är att klienten kommer ihåg det som sagts, blir mer följsam och för ökad förståelse för beslut. 5. Arbetssätt och verktyg i MI-samtalet Arbetssätt och konkreta verktyg som nämns är: Skapa agenda för samtal Reflektioner och komplexa reflektioner Återkoppling Sammanfattningar Rulla med motstånd Ambivalensutforskning, ambivalenskorset Be om lov att ge info Värderingskort 6. Behandlaren använder MI när den fyller på med kunskap MI nämns som en metod för att undanröja okunskap och fylla på med kunskap, ett konkret exempel är kostrådgivning. 7. Klientnytta generell och specifik MI bidrar till god generell utveckling för klienter. Den generella utvecklingen eller nyttan för den enskilde beskrivs mångfacetterat: Jagstärkande, ökat välmående blev lugn, tänker i nya banor, ny livsförståelse, hittade bra fokus och förändringsmöjlighet, startad eller ökad motivation t.ex. mer motiverad till träning Konkret sägs att klienten hittat rätt nivå, fått aktivitetsbalans, gått vidare, orkar med vardagen, nöjd med jobb och boende En del av skälet till detta kan vara att klienten lyckats beskriva känslor och tankar, vågat prova har följt planen funnit strategi, kände stöd, blev entusiastisk. Uppnådda levnadsvaneförändringar Konkreta uppnådda levnadsvaneförändringar som nämns är: förbättrad sömn, rökslut, minskad alkoholkonsumtion, ökad fysisk aktivitet, bättre kostvanor, bättre munvård. Dessutom kom patienterna oftare ihåg de nya vanorna så att de blev rutiner. Kliniskt eller på annat sätt mätbara effekter Mätbara effekter av MI-samtalen är: viktnedgång, bättre blodsockervärde, lägre blodtryck, förbättrad munhälsa och minskat självskadebeteende. I några fall har patienter börjat se nyttan av och börjat ta sin medicin. Klientens medvetenhet om problemen och följderna ökade Patienterna identifierar problemen och förstår problematiken genom MI. De ser mer svårigheter och konsekvenser av sina val och kan eftertänksamt vrida och vända på saker och väga för- och nackdelar utifrån sin vardagssituation, exempelvis kopplat till 10

11 alkoholriskbruk. 8. Effekter kopplade till utredning/myndighetsutövning Effekterna kopplade till myndighetsutövning är många: Klienterna kan se nyttan av att samtal överhuvudtaget ska genomföras. Rehabplanearbetet, utredning kring sjukersättning och Sassamutredningar går bättre. Den enskilde har fått klart för sig vad den vill ansöka om eller att den behöver boka tid hos t ex studievägledning. I några fall har behovet av stöd från myndigheter minskat eller retts ut. Några klienter återgick till arbete eller flyttade för att få arbete Utredde för-och nackdelar att söka sjukersättning och lämnade in ansökan om sjukersättning efter ett års tvekan Kom på att hemtjänstbehov ej längre fanns gått på slentrian Upprättade sin planering inom våra ramar 11

12 Kategorier och koder som framkom i analysen av LF-svaren 1. I hälsofrämjande, utredande, behandlande och rehabiliterande individsamtal Varierade Klienttyper LF används till klienter på en mängd olika arenor, i synnerhet inom Af och Socialtjänst. Samtalen handlar ofta ersättningar, sysselsättning och rehabilitering. LF används frekvent i olika typer av kartläggningar som Sassam och andra kartläggningar relaterade till arbetsförmedling och sysselsättning. Andra klienttyper som nämns är: skoltrött ungdom, klient som behöver erhålla balans mellan arbete och fritid samt klient som mår dåligt pga. sin sociala situation. Varierade Patienttyper Inom sjukvården är användningsområdet brett. Det kan gälla hälsofrämjande hälsosamtal och insatser kopplade till föräldraskap genom samtal med småbarnsföräldrar och specifika samtal om amning. LF praktiseras för att bryta alkoholmissbruk och att motverka återfall ibland kopplat till uppföljning efter annan insats. LF ger bra uppföljningsmöten efter genomgådd tolvstegsmetod LF samtal är användbart i samtal med personer med funktionsnedsättning, t ex kopplat till att bryta att personen fastnat i sin funktionsnedsättning eller patient som behöver välja boende. I samtal med flera parter och klientgrupper LF används som samtalsmetod i flerpartsamtal med familjer som fastnat i tidigare händelser. Ett annat exempel på flerpartsamtal är mellan en klient som riskerade avhysning och dennes hyresvärd. LF används också i klientgrupper för utveckling mot individuella mål. Utveckling i arbetsgrupper, inom egen organisation och i samverkan I den egna personalgruppen är LF till hjälp för att utveckla arbetsmetoder och ge energi för förändring bl.a. genom att man fokuserar på det som redan åstadkommits och på det som utvecklas i rätt riktning. Vidare används LF i medarbetarsamtal, handledning med arbetsgrupp och vid planering av det fortsatta arbetet. LF är användbart i design av workshops, planeringsdagar och annan processledning. Förhållningssättet bidrar till utveckling av samverkan, som metod vid medling och i arbetet med Folkhälsoråd. I privatlivet och generellt Några respondenter anger att LF är användbart i samtal med sina barn t ex för att prata om skolgång, några säger att LF passar i alla sammanhang. 2. Skillnader i den professionelles förhållningssätt och arbetssätt mot att lägga mer utvecklingsansvar på klienten Klienten sätter målet och bestämmer vägen och gör sina egna val. Någon fastslår att Mirakelfrågan är ett spännande nytt sätt att tänka. Och ibland från klienter i grupp som ger stöd åt varandra: Klienter som hjälper varandra hitta mål och lösningar. 12

13 3. Uppskattat och avlastande arbetssätt Skapar bra samtalsklimat LF ger ett lugnt möte med bra dialog och god trivsel och mindre spänd stämning. Det kan också upplevas som ett häftigt möte. Bättre mötesupplevelse för klienten Förhållningssättet har bidragit till att klienterna blir lättade, mer nöjda med myndighetskontakter och vill boka fler möten. Någon hade märkt Antydan till leende hos klienten. Effektivt arbetssätt för den professionelle och klienten Jobbet fungerar bättre när LF används i sin helhet eller där det passar bäst in. Arbetssituationen blev hanterbar I några fall upplevs vinsterna komma relativt snabbt och att nyttan noteras även vid en liten förändring framåt via småsteg. Klienten klarade sig själv efter två samtal Pedagogisk nytta/effekt av metoden LF är till hjälp för att sortera känslor och fakta. Förhållningssättet underlättar möjligheten till förslag på konstruktiva lösningar och samtycke från klienten att vilja prova lösningen. Någon respondent anger att LF gör att klienten inte börjar bråka/gnälla. En annan säger att den tar fram ungdomens styrkor. 4. Arbetssätt och verktyg i LF-samtalet Arbetssätt och konkreta verktyg som nämns är: Bygga plattform Bekräfta situationen Frågor om resurser Frågor om stöd Bryta negativa beskrivningar Mirakelfrågan Skalor/Skalfrågor Mirakelfrågan till grupp Lösningsfokuserade frågor Verktyg i grupper: -att ställa frågor så vände gruppen Verktyg i uppföljning av tidigare samtal är frågan: Vad är bättre 5. Klientnytta generell och specifik God generell utveckling för klienter Exempel på god utveckling till följd av LF-samtal är att Klienter fått hopp och ser nya möjligheter och har nya idéer som de vågar prova. Ibland märks det uttryckligen: Klienten började själv berätta om positiva saker. Någon nämnde att klienten vågade prova och att klienter fått ett lättare liv med större förnöjsamhet och lättare sinne och kraft till fortsatt förändring. LF har också bidragit till ökad förståelse för vad som utlöser konflikter och minskat konflikterna. Konflikterna hemma minskade 13

14 Uppnådda levnadsvaneförändringar Livsstilsförändringar har i några fall uppnåtts. Hittade motivationen att göra annat än att dricka 6. Effekter kopplade till utredning/myndighetsutövning LF har bidragit till att klienter tagit större ansvar för skolgång. Går mer regelbundet i skolan Myndighetsutövning har underlättats genom att Kunden förstod beslutet och att handlingsplanarbetet underlättats och att kunden sett fler möjligheter. Flera kommentarer handlar om att den arbetssökande gå fått anställning eller gått mot egen försörjning. 7. Nytta i arbetsgruppen och i samverkan mellan organisationer Efter införande av LF anger en respondent att personalgruppen slappnade av mer och en annan anger att LF ger en Positivare anda som sprids vidare LF bidrar till att man hittar lösningar istället för att se problem och att det bidrar till ett gemensamt förhållningssätt. En respondent säger att LF bidragit till att lösa en konflikt Referenser De Jong, P. and I. Kim Berg (2013). Lösningsbyggande samtal. Lund, Studentlitteratur. de Shazer, S., Y. Dolan, et al. (2007). More Than Miracles: The State of the Art of Solution- FocusedBrief Therapy. New York, Routledge. Granskär, M. and B. Höglund-Nielsen (2008). Tillämpad kvalitativ forsning inom hälso- och sjukvården. Lund, Studentlitteratur AB. Miller, W. R. and S. Rollnick (2013). Motiverande Samtal: Att hjälpa människor till förändring. Stockholm, Natur & Kultur. Statens Folkhälsoinstitut (2009:19). Motiverande samtal i primärvården: kartläggning av utbildningsinstanser och synpunkter. Östersund, Statens Folkhälsoinstitut. 14