REGIONALT VÅRDPROGRAM Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONALT VÅRDPROGRAM Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod"

Transkript

1

2

3 REGIONALT VÅRDPROGRAM Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod 2014 ISBN RV 2014:02

4 Det medicinska programarbetet inom SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att patienter, vårdgivare och beställare ska mötas för att forma en god och jämlik vård för länets två miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården ska vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet bedrivs inom avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Vårdgivarstöd i samverkan med såväl sakkunnigorganisation som vårdgivare och beställare. Patientorganisationer medverkar också i arbetet. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet.

5 Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Förord Idag är psykisk sjukdom sällan ett hinder för en kvinna att bli gravid eller för att kunna ta hand om sitt barn. Samtidigt är det väl känt att psykisk sjukdom kan medföra problem i anpassningen till graviditet och föräldraskap, och att detta innebär risker för både mamman och det ofödda/nyfödda barnet. Kvinnan ska erbjudas individuellt anpassad behandling samtidigt som risken för fostret/barnet minimeras. För att uppnå detta krävs att vårdgivare - i högre utsträckning än i dag - samordnar sina insatser. För att bistå vårdgivare i det arbetet presenteras här ett nytt regionalt vårdprogram. Det finns ett stort behov av en sammanställning av aktuellt kunskapsläge vad gäller behandling för kvinnor med psykisk sjukdom som väntar eller nyligen har fött barn. Behovet kommer till uttryck inom många olika specialiteter, bl.a. inför ställningstagande till läkemedelsbehandling och vad denna har för effekter på mamma och foster/barn. Dessutom finns viktig specialkompetens hos de olika vårdgivarna som behöver spridas mellan dem som möter patientgruppen. Arbetet med vårdprogrammet påbörjades 2011 och har nu resulterat i Regionalt vårdprogram för psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod. Företrädare för vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, mödrahälsovård, förlossningsvård, barnhälsovård och barnsjukvård har deltagit och förtjänstfullt samverkat. Även representanter för primärvård, socialtjänst och försäkringskassa har bidragit med värdefulla synpunkter. Arbetet har granskats av expertis från Linköpings Universitet och inom. Vår förhoppning är att vårdprogrammet ska ge kvinnor som lider av olika typer av psykisk sjukdom ett mer sammanhållet stöd inför och i samband med barnafödande, som innefattar ändamålsenlig medicinsk och psykologisk behandling samt tillgång till professionell rådgivning. Vårdgivare bör arbeta gemensamt mot målet att kvinnor/mammor med psykisk sjukdom ska erbjudas effektiv monitorering och behandling av psykisk sjukdom under graviditeten, vid förlossning och under spädbarnstiden. Samtidigt är det viktigt att minimera risken för att foster och små barn far illa. Stockholm den 2 oktober 2014 Nils Lindefors Ordförande i specialitetsrådet i psykiatri Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsförvaltningen - 1 -

6

7 Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Innehåll Förord... 1 Innehåll... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Struktur... 9 Uppdrag... 9 Syfte... 9 Målgrupper Förankring Del I 1. Rådgivning och behandling inför graviditet Depression Ångestsyndrom Bipolär sjukdom Psykossjukdom Ätstörning ADHD Autismspektrumtillstånd Preventivmedelsrådgivning Interaktioner Följsamhet Biverkningar Rådgivning under graviditet och inför förlossning Depression...20 Ångestsyndrom Specifika förlossningsrelaterade fobier Bipolär sjukdom Psykossjukdom Ätstörning ADHD Autismspektrumtillstånd Sömnstörning Uppföljning efter förlossning Suicidalitet Behandling/Insatser/ Ansvarsfördelning Uppföljning Tankar om att skada sitt barn och risken för infanticid/neonaticid Perinatal akutpsykiatri Ansvarsfördelning Vårdintyg Handläggning av akut mani eller agiterad psykos under graviditet Handläggning av akuta psykiatriska tillstånd i samband med förlossningoch BB-vård Psykologiska behandlingsmetoder Beskrivning av olika terapiformer Farmakologisk behandling under graviditet Risk-nyttoperspektivet Farmakodynamiska och farmakokinetiska aspekter Antidepressiva läkemedel Stämningsstabiliserare Antiepileptika Neuroleptika...40 Sömnmedel och lugnande läkemedel Centralstimulantia ECT under graviditet och efter förlossning

8 Regionalt vårdprogram - Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Indikation för ECT ECT behandlingsrutiner Eventuella bieffekter av ECT Medicinering i samband med ECT Avslutning av ECT-serie Mödrahälsovårdens roll vid graviditet och inför förlossning Tecken på psykisk ohälsa Riskfaktorer för depression pre- och postpartum Riskfaktorer för utveckling av postpartum-psykos Kvinnor med psykisk sjukdom - frågor och aspekter att beakta Information och förberedelse inför förlossningen Sammanfattande vårdplan inför förlossning och BB-tid Överföring av information från mödrahälso-vård till barnhälsovård Våld mot kvinnor - riktlinjer för mödrahälsovården...52 Riskfaktorer och samsjuklighet Handläggning Förlossnings- och BB-vård inklusive neonatalvård Vårdplanering Obstetriskt omhändertagande vid förlossning Neonatalvård Inför hemgång från BB och påföljande vårdinsatser Amning och psykofarmaka samt neonatala effekter Amning Generella amningsråd Psykofarmaka och amning Antidepressiva läkemedel och amning Stämningsstabiliserande läkemedel och amning Lamotrigin Valproat och karbamazepin Pregabalin Neuroleptika och amning Lugnande, ångestdämpande och sömnläkemedel och amning Centralstimulantia, atomoxetin och amning Tobak, alkohol och amning Första året efter förlossning Viktigt med tidig BVC-kontakt Riktlinjer för användning av EPDS screening inom barnhälsovården Konsultation med BUP för personal vid MVC och BVC Samspelsbedömning vid BVC Bedömning av barnet - samspelsbehandling inom BUP Bedömning av förälderns omsorgs- och samspelsförmåga Socialtjänst, lagstiftning och samverkan Arbetsmodell för Stockholms samverkans-grupper Utvidgad tillfällig föräldrapenning Del II 1. Bakgrund om psykiska sjuk-domar och tillstånd I. Affektiv sjukdom/förstämningssyndrom Depression...82 Bipolär sjukdom...83 Postpartumpsykos II. Ångestsyndrom Paniksyndrom Tvångssyndrom (OCD) Generaliserat Ångestsyndrom (GAD) Social fobi Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Specifika förlossningsrelaterade fobier III. Kroniska psykossjukdomar Postpartum psykos vid psykossjukdom IV. Ätstörningar V. Neuropsykiatriska tillstånd

9 Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod VI. Suicidalitet, Infanticid och Våld Suicidalitet Infanticid Regional epidemiologi Psykologiska behandlingsmetoder Depression Ångestsyndrom Psykossjukdom Neuropsykiatriska tillstånd Farmakologisk behandling under graviditet Risk nyttoperspektivet Tala tydligt om riskerna! Farmakodynamiska och farmakokinetiska aspekter Fosterpåverkan vid psykisk sjuk-dom i samband med graviditet Allmänt Ångest Bipolär sjukdom och schizofreni Anknytning mellan barn och föräldrar vid psykisk sjukdom Allmänt Hur påverkas barnet av förälderns psykiska sjukdom? Barnets egna svårigheter Tecken på störningar i samspelet Samspelsbehandling för små barn och föräldrar Metoder för föräldra- och barnsamspel under barnets första år Pappors psykiska ohälsa Graviditetens och spädbarnsperiodens psykologiska faser Tvärprofessionella samverkans-team Samverkan i Stockholm Lagstiftning och regelverk Barnkonventionen Hälso- och sjukvårdens lagrum Kommunernas ansvar Schematisk beskrivning av hur psykofarmaka går över i bröstmjölk och eventuella effekter på barnet

10

11 Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Sammanfattning Förekomst av psykisk sjukdom under graviditet och spädbarnsår skiljer sig inte mycket från förekomsten av psykisk sjukdom hos icke-gravida i motsvarande åldersintervall. 5 av 100 kvinnor insjuknar i behandlingskrävande depression efter förlossning och avsevärt fler i depressionssymtom av mildare grad. Kvinnor med psykisk sjukdom i anamnesen bör alltid betraktas som riskpatienter. Det är viktigt att beakta både dessa kvinnors sjukdomstillstånd och deras psykosociala situation. För att optimera omhändertagande och vård för dessa kvinnor och barn krävs samverkan mellan mödrahälsovård, psykiatri, förlossningsvård, barnhälsovård och socialtjänst, som bör involveras när det finns risk för bristande omsorgsförmåga hos mamma och/ eller pappan. Vikten av information och öppen dialog med kvinnan med graviditetsönskemål kan inte nog understrykas. I idealfallet är graviditeten noggrant planerad och kvinnan i stabilt psykiskt skick under graviditet, förlossning och påföljande småbarnstid. Läkemedelsbehandling under graviditet och amning väcker ofta oro hos såväl kvinnan och hennes närstående som hos sjukvårdspersonalen. Det är inte ovanligt att den gravida kvinnan uppmanas att sluta med sin läkemedelsbehandling trots att det sällan finns medicinska skäl. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör depression och ångestsyndrom i första hand behandlas med psykologiska behandlingsmetoder. Psykologisk behandling bedöms ha likartad effekt på symtom och funktionsförmåga hos gravida och nyblivna mammor med psykisk sjukdom som hos övriga kvinnor. När läkemedelsbehandling ändå är indicerad finns det sällan anledning att avstå. Farmakologisk behandling ska som alltid grundas på korrekt diagnostik där en grundlig analys av risker kontra nytta med behandlingen ska göras. Generellt sett kan man säga att ju svårare sjukdomstillstånd desto större indikation för läkemedelsbehandling. Risker/ biverkningar kan lättare tolereras om effekten är god. Vid lättare sjukdomstillstånd däremot är vinsten med läkemedelsbehandling ofta liten och indikation för behandling är lägre, eller saknas helt. Fostret påverkas av psykofarmaka, men även av en obehandlad psykisk sjukdom. Fostrets och barnets hälsa och välbefinnande måste alltid beaktas, både på kort och lång sikt. Målsättningen med psykofarmakabehandling bör vara att uppnå så god symtomkontroll som möjligt. Det är inte rekommendabelt att hålla doseringen så låg med hänsyn till graviditeten, att effekten begränsas. Då utsätter man fostret både för läkemedel och bristfälligt behandlad sjukdom. Rådgivning avseende livsstilsfaktorer som rökning, alkohol, kost och motion är en viktig del i omhändertagandet

12

13 Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Inledning Bakgrund Psykisk sjukdom är lika vanlig bland gravida som icke-gravida kvinnor. Eftersom begreppet psykisk sjukdom innefattar flera olika diagnoser ser dock förekomsten olika ut beroende på vilken diagnos som avses. Epidemiologin kommer att redovisas mer i detalj längre fram i vårdprogrammet. Det finns ett behov av en allmän kompetenshöjning och kunskapsspridning bland de som möter dessa kvinnor inom vård och omsorg. Men även bättre samordning mellan de olika vårdgivare som kommer i kontakt med kvinnorna inklusive socialtjänst och försäkringskassa. Struktur Detta regionala vårdprogram är uppdelat i två delar: Del I - Beskrivning av psykiatriska diagnoser och tillstånd samt riktlinjer för rekommenderad behandling. Del II - Fördjupad kunskap om olika psykiatriska diagnoser samt epidemiologi, farmakologisk behandling under graviditet och fosterpåverkan vid psykisk sjukdom mm. Bakgrunden innehåller även information om lagar, regelverk och myndighetsansvar. Uppdrag För att öka kunskapen och förbättra omhändertagandet av psykiskt sjuka gravida och nyblivna mammor och deras spädbarn påbörjades 2011 arbetet med att ta fram ett regionalt vårdprogram kring psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod. I projektarbetet har företrädare för vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, mödrahälsovård, förlossningsvård, barnhälsovård och barnsjukvård deltagit. Representanter från primärvård, socialtjänst och försäkringskassan har också bidragit med synpunkter. I vårdprogrammet berörs olika former för samverkan kring den psykiskt sjuka kvinnan och hennes barn. Syfte Syftet med vårdprogrammet är att utifrån bästa tillgängliga kunskap ge rekommendationer och riktlinjer för vård av blivande och nyblivna mammor med behandlingskrävande psykisk sjukdom. Riktlinjerna är utformade både med hänsyn till mammans och till det ofödda och späda barnets hälsa. Vårdprogrammet syftar till att belysa hela vårdkedjan från graviditeten fram till och med spädbarnsåret. En av målsättningarna med vårdprogrammet är också att stärka samverkan mellan kvinnosjukvård, mödra- och barnhälsovård, barnsjukvård, vuxenpsykiatri och barnoch ungdomspsykiatri genom att bl.a: Optimera omhändertagande och behandling för kvinnor med psykisk sjukdom under graviditet, förlossning, BB-vård och under barnets första år

14 Regionalt vårdprogram - Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Bedöma behov av särskild övervakning av graviditet och förlossning samt vårdbehov på BB. Bedöma mammans omsorgsförmåga och behov av stöd för att skapa en trygg relation till sitt barn. Ge råd och tips om hur samverkan kan se ut mellan vårdgivarna. En samverkan som är viktig för att kvinnor med psykisk sjukdom ska få den hjälp de behöver för att klara av ansvar och uppgifter som ingår i ett föräldraskap. Målgrupper All personal inklusive chefer inom vuxenpsykiatri, mödrahälsovård, förlossningsvård, neonatalvård, barnhälsovård, barn och ungdomspsykiatri i är huvudmottagare av programmet. Primärvården och kommunernas socialtjänst är också en tilltänkt mottagare och samarbetspartner. Programmet ska även kunna användas av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och politiker samt kunna läsas av patientorganisationer, patienter och närstående. Arbetsgrupp Projektledare: Ulla Björklund, överläkare, Psykosociala enheten, Kvinnokliniken, Södersjukhuset AB. Linda Godberg Martinik, överläkare, Psykiatri Nordväst, deltog i arbetsgruppen 2012 och medverkade till beskrivning av epidemiologiavsnitt. Marie Bendix, överläkare, Psykiatriska konsultenheten Psykiatri Sydväst, SLSO. Gunnel Berggren, psykolog BUP, mellanvården, Nordväst. Margareta Blomdahl Wetterholm, överläkare Psykiatriska konsultenheten, Psykiatri Sydväst, SLSO. Karin Söderbom Börjesson, med. dr, barnmorska, vårdutvecklare, Psykosomatiska enheten, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Ann Charlotte Lindfors, vårdutvecklare BHV, Södersjukhuset AB. Ihsan Sarman, överläkare, Neonatalvårdsektionen Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Styrgrupp Håkan Götmark (t.o.m. juni 2012), därefter Nils Lindefors, ordförande i styrgruppen och ordförande i psykiatrirådet. Agneta Zellbi, ordförande i specialitetsrådet reproduktion. Margareta Blennow, ordförande i specialitetsrådet barn/ungdom. Olav Bengtsson, ordförande i specialitetsrådet barn-och ungdomspsykiatri. Eva Huslid/Christina Walldin/ Lisbeth Friman, processledare, Stöd för evidensbaserad medicin, HSF. Remissinstanser och andra som bidragit med synpunkter på vårdprogrammet Monica Lindell-Olsson, chef närsjukvård, SLL-förvaltning. Eva Litnäs, allmänläkare Gustavsbergs VC. Ann Gardeström, utredare, Socialtjänsten, Stockholms stad. Britt Arrelöv, medicinskt sakkunnig i försäkringsmedicin. MHV/BHV-enheterna

15 Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Barnombudsmannen. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Lokala patientföreningar SLL: Depression/Balans, Ångest/Ananke och Schizofreni. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Annika Brar, överläkare Psykiatri Nordöst. Mats Adler, överläkare spec. Psykiatri Sydväst/SLSO. Gunnar Ljunggren, med. dr, SLL. P-O Björk, psykolog, verksamhetschef inom BUP. Thomas Brune, överläkare, neonatolog, Danderyds sjukhus. Hans Karlsson, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, sydvästra Stockholm. Claes Hollstedt, doc. chefsläkare, Psykiatri Sydväst. Margareta Reis, doc. Farmakologi, Lund. Birgitta Wickberg, psykolog, med. dr, Göteborg. Förankring I framtagandet av vårdprogrammet har företrädare för vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, mödrahälsovård, förlossningsvård, barnhälsovård och barnsjukvård deltagit. Bidrag har även lämnats från representanter från primärvård och klinisk farmakologi. Det regionala vårdprogrammet har varit på remiss till socialtjänsten, försäkringskassan samt verksamhetschefer inom psykiatri. Det regionala vårdprogrammet är godkänt av Stockholms medicinska råd den 2 oktober

16

17 Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Del 1 Riktlinjer Beskrivning av psykiatriska diagnoser och tillstånd samt riktlinjer för rekommenderad behandling

18

19 Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod 1. Rådgivning och behandling inför graviditet Längtan efter barn är ett allmänmänskligt fenomen. Graviditet och föräldraskap kan innebära en stark motivation till personlig utveckling och mognad, men medför också stora påfrestningar i form av stress, sömnbrist, svårigheter i att hantera livspusslet, hormonella förändringar m.m. För kvinnor med en känd psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning är det angeläget att ha en öppen dialog kring tankar om graviditetsönskemål. Kvinnan och hennes partner bör få hjälp att på ett realistiskt sätt resonera om för- och nackdelar med föräldraskap. Kvinnan bör rådas att planera en graviditet då hon är i ett stabilt psykiskt skick och då hennes psykosociala situation är så optimal som möjlig. Rådgivning avseende livsstilsfaktorer såsom rökning, alkohol, kost och motion är viktigt ur omvårdnadsperspektiv. Vid insättning av farmakologisk behandling till en kvinna i fertil ålder ska möjligheten av en kommande graviditet alltid beaktas. Evidensbaserad behandling för respektive psykiatrisk sjukdom bör ligga till grund för all rådgivning men ett individuellt perspektiv behövs med hänsyn till sjukdomens art och grad samt graviditetsönskan. Kvinnor med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning bör erbjudas uppföljning i tidig graviditet hos ansvarig läkare/behandlare. En hjälp i resonemang kan vara följande indelning Lågriskpatient. Kvinna med psykiatrisk anamnes som varit stabil under lång tid och som inte tidigare uppvisat snabba eller allvarliga återinsjuknanden vid utsättning av farmaka. För denna grupp rekommenderas försök till långsam utsättning av läkemedel inför planerad graviditet. Kvinnan ska följas noggrant. Vid eventuellt återinsjuknande görs nytt ställningstagande till farmakologisk behandling. Medelriskpatient. Överväg utsättande av farmakologisk behandling före graviditet och återinsättande efter första trimestern. Högriskpatient. Kvinna med instabil psykisk sjukdom, anamnes på svåra skov samt snabba återinsjuknanden vid tidigare utsättningsförsök rekommenderas vanligen att fortsätta med farmakologisk behandling under hela graviditeten. Depression Om kvinnan tidigare har haft lindrig symtombild och nu mår relativt bra men medicinerar med SSRI, överväg utsättning av läkemedelsbehandling och följ henne kliniskt för att fånga upp eventuella tecken på recidiv. KBT (Kognitiv Beteende Terapi) och IPT (interpersonell terapi) är rekommenderat som första behandlingsval vid lätt till måttlig depression (Socialstyrelsen, 2010). Om kvinnan har eller tidigare har haft behandlingskrävande depressions-episoder av måttlig till allvarlig grad och medicinerar, bör fortsatt antidepressiv medicinering

20 Regionalt vårdprogram - Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod övervägas under graviditeten på grund av hög risk för återinsjuknande. SSRI (utom paroxetin) är förstahandspreparat, men vid terapisvikt kan venlafaxin, mirtazapin eller tricykliska antidepressiva vara ett alternativ. Ångestsyndrom Vid pågående SSRI-behandling bör ansvarig läkare tillsammans med kvinnan ta ställning till behov av fortsatt behandling under graviditeten. Om situationen är stabil bör man överväga utsättning av SSRI-behandling och följa kvinnan kliniskt för att fånga upp eventuell försämring/recidiv. Paniksyndrom, social fobi, GAD Vid paniksyndrom, GAD (generaliserat ångestsyndrom) och social fobi är KBT förstahandsval. Inför planerad graviditet är psykologisk behandling att föredra även om SSRI ger likvärdig effekt som KBT. Sertralin är förstahandsval bland SSRI-läkemedel. Pregabalin (Lyrica) ska sättas ut inför planerad graviditet. PTSD Vid PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) är traumafokuserad KBT förstahandsval. Vid behov av farmakologisk behandling är SSRI och venlafaxin förstahandsval. Eye Movement Desensitisation and Reprocessing (EMDR) är en relativt ny metod som inte är utvärderad under graviditet men som kan användas inför graviditeten (2). Tvångssyndrom (OCD) KBT är förstahandsval vid OCD (obsessive compulsive disorder), men många patienter behöver även läkemedelsbehandling, SSRI är då förstahandsval. Klomipramin har god effekt, men en liten ökad risk för hjärtmissbildning hos fostret kan möjligen föreligga. Vid svår OCD som svarat bra på klomipramin finns det sannolikt inte skäl att sätta ut behandlingen. Bipolär sjukdom Patienter med bipolär sjukdom har ofta god funktionsnivå under långa perioder, men löper hög risk för återinsjuknande perinatalt. Detta innebär att stämningsstabiliserande behandling ofta är indicerad under graviditeten (v.g. se ovanstående riskvärdering). Vid Litiumbehandling ta ställning till kvinnans behov av fortsatt medicinering under en kommande graviditet. Vid behandling med antiepileptiska läkemedel överväg insättning av T. Folat 5 mg x 1 en månad före graviditet. Folat kan minska risken för ryggmärgsbråck, även om evidensläget är bristfälligt. Undvik så långt som möjligt valproat på grund av risk för polycystisk ovariesyndrom hos kvinnan samt missbildning och CNS-påverkan hos fostret. Undvik också om möjligt polyfarmaci av antiepileptika vilket medför ökade risker för fostret jämfört med monoterapi. Vid behandling med neuroleptika v.g. se avsnitt nedan

21 Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod Psykossjukdom Psykossjukdom är en kronisk sjukdom med hög risk för återinsjuknande vid utsättning av neuroleptika. Risken för kvinnan och fostret vid obehandlad sjukdom är vanligen större än risken med farmakologisk behandling. Funktionsnivån hos kvinnor med psykossjukdom varierar kraftigt. Beakta kvinnans sociala nätverk som kan ha en stor betydelse vid ett eventuellt föräldraskap. Erfarenheten av läkemedelsbehandling med neuroleptika under graviditet är begränsad. Välj i första hand läkemedel med störst dokumentation d.v.s. haloperidol, olanzapin, eller risperidon vid planerad graviditet. Det finns alltmer data kring quetiapin, men kunskapsläget här är mer osäkert än för ovanstående. En kvinna som är välinställd på farmakologisk behandling med ett annat neuroleptikum än ovanstående, och där det finns svårigheter med följsamhet eller hög risk för sjukdomsgenombrott vid läkemedelsförändring kan sannolikt hellre stå kvar på sin ordinarie medicinering än att utsättas för risk för psykisk försämring i samband med preparatbyte. Vissa antipsykotiska läkemedel som första generationens neuroleptika samt risperidon, kan leda till minskad fertilitet på grund av en ökning av prolaktinnivåerna. Ätstörning Om graviditet ska vara möjlig kan BMI inte vara alltför lågt. Vid undervikt bör extra observation vad gäller S-Fe, kobolamin, folat och calcium iakttas. Stort behov av psykologiskt stöd för att förbereda kvinnan för de kroppsliga förändringar en graviditet medför. Dietist kan vara till god hjälp. ADHD Erfarenheten av centralstimulantiabehandling (cs) och atomoxetin under graviditet är ytterst begränsad och utsättning av dessa preparat rekommenderas vanligen inför planerad graviditet. Psykopedagogiska insatser och anpassad KBT kan vara av stort värde inför kommande graviditet. Autismspektrumtillstånd Funktionsnivån hos kvinnor med autismspektrumtillstånd varierar kraftigt. Beakta kvinnans sociala nätverk som kan ha en stor betydelse vid ett eventuellt föräldraskap. Läs mer om behandling av psykiska sjukdomar på

22 Regionalt vårdprogram - Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod 2. Preventivmedelsrådgivning För en kvinna med behandlingskrävande psykisk sjukdom är det extra viktigt att ha möjlighet att planera sitt föräldraskap. Det förutsätter ett väl fungerande preventivmedel. Interaktioner Psykofarmaka kan interagera med hormonell antikonception. En del läkemedel kan minska preventivmedlets effekt och öka risken för en oönskad graviditet. Omvänt finns det även hormonell antikonception som kan försämra effekten av psykofarmaka. Samråd med gynekolog kan behövas. Karbamazepin interagerar med hormonell antikonception på ett sätt som kan minska effekten av preventivmetoden, det gäller även andra enzyminducerande epileptika. Interaktionen medieras bl.a. genom enzyminduktion, som kan leda till ökad nedbrytning av östrogen och gestagen (1). Stämningsstabiliserande läkemedel kan genom induktion öka halten av SHBG (sexual hormone binding globulin) och därmed minska halten av fritt verksamt östrogen/gestagen. Sambanden gäller särskilt låg- och mellandospiller och både gestagena och kombinerade östrogen- och gestagenpreparat (1,2). Lamotrigin interagerar med hormonella preventivmedel. Det gäller särskilt kombinerade p-piller, som kan ge ökad nedbrytning av lamotrigin och därmed försämra effekten av läkemedlet. Däremot tycks inte gestagena p-piller orsaka liknande effekt. Vid utsättning av hormonell antikonception kan man omvänt förvänta en ökning av lamotrigin-koncentrationen (3, 4). Följsamhet Vid vissa psykiska störningar finns problem med följsamhet, impulskontroll och/eller brister i förmågan att skapa struktur i vardagslivet. Exempelvis gäller detta för kvinnor med ADHD som också debuterar tidigare sexuellt och har fler partners. En del kvinnor med psykisk sjukdom kan ha svårt att komma ihåg att följa ordinationer och minneshjälpmedel kan behövas, alternativt långtidsverkande preparat. Lågdosgestagen piller (minipiller) är därför mindre lämpliga. Spiral kan vara ett bra alternativ och hormonspiral kan dessutom ge minskad eller upphävd menstruationsblödning. Om hormonell antikonception bedöms vara bästa metoden bör man välja högdospreparat som Depo-Provera, alternativt P-stavar eller Levonova. Biverkningar Neuroleptikabehandling kan bidra till viktuppgång och bli en riskfaktor för trombos och metabolt syndrom. Den typen av riskfaktorer talar emot kombinerade p-piller som också medför en ökad trombosrisk

23 Regionalt vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod En del kvinnor beskriver nedsatt libido som biverkan till hormonell antikonception. Denna typ av biverkan tycks vara vanligare bland kvinnor som beskrivit humörförändringar och kroppsliga förändringar i samband med behandlingen. Vissa studier visar att gestagena metoder ökar benägenheten för depression medan kombinerade östrogen/gestagen, p-piller minskar risken (5, 6). Litium eller Ergenyl (Valproinsyra) innebär inget hinder för hormonell antikonception. Båda läkemedlen innebär en ökad risk för fosterskada och därför finns särskild anledning att välja säkra och väl fungerande preventivmetoder. Eftersom behandling med ADHD-läkemedel om möjligt bör undvikas under graviditet är det viktigt att säkerställa en fungerande antikonception hos kvinnor som medicinerar för ADHD

24 Regionalt vårdprogram - Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod 3. Rådgivning under graviditet och inför förlossning Kvinnor med psykisk sjukdom i anamnesen bör betraktas som obstetriska riskpatienter. Psykisk sjukdom under graviditet är förknippad med ökad förekomst av rökning, alkoholkonsumtion, dåligt näringsintag och psykosocial belastning. Psykisk sjukdom under graviditet är också associerad med ökad risk för prematuritet och tillväxthämning. Den psykofarmakologiska behandlingen kan i sig också medföra risk för negativ fosterpåverkan. Det är således viktigt att beakta både kvinnans sjukdomstillstånd och hennes psykosociala situation. Samverkan mellan mödrahälsovård, psykiatri, BUP, socialtjänst och barnhälsovård är av avgörande betydelse för att säkerställa god vård och optimala betingelser för det väntande barnet. Kvinnas förmåga till omsorg om det väntande barnet ska beaktas och vid befarade brister bör anmälan till socialtjänsten övervägas. Sjukskrivning på heleller deltid kan vara till god hjälp för vissa kvinnor. Ett observandum är att vissa somatiska tillstånd som till exempel sköldkörtelrubbningar kan ge upphov till psykiska symtom. Råd och stöd till anhöriga är speciellt viktigt vid svårare psykiska tillstånd. Mammans förmåga att relatera till barnet i magen kan påverkas negativt av psykisk sjukdom. Psykologkontakt på BUP kan vara motiverad redan under graviditet för att arbeta med denna problematik. Depression Suicidrisk ska alltid beaktas. Behov av extra stöd på MVC på grund av riskgraviditet. Lätt till måttlig depression sköts med fördel på vårdcentral med eventuella konsultinsatser från psykiatri. Psykosocialt stöd till kvinnor med lindrig symtombild har visat god effekt. Depression av allvarligare svårighetsgrad eller vid samsjuklighet bör behandlas inom psykiatrin. Behandling Vid lätt till måttlig depression är KBT/IPT första behandlingsval. Internetförmedlad KBT kan vara ett bra alternativ med hög tillgänglighet. En kombination av psykologisk behandling och läkemedelsbehandling ger enligt vissa studier bättre effekt. Vid måttlig till svår depression samt vid tidigare återkommande behandlingskrävande depressionsepisoder bör läkemedelsbehandling övervägas (Socialstyrelsen, 2010, nationella riktlinjer depression). Antidepressiva läkemedel skyddar mot återinsjuknande i depression hos kvinnor med tidigare behandlingskrävande depressionsepisoder

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE SAMVERKANSAVTAL MELLAN PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE Gränssnittet: Förklaring Omhandertagandenivå beskrivs vidare i detta dokument med följande klasser Klasser: 1. Specialist allmänmedicin

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Handläggningsöverenskommelse Maj 2009 Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Parter och giltighet... 1 Bakgrund... 1 Syften och mål med samverkan... 2 Åtagande... 2 Parternas

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Graviditet och affektiv sjukdom

Graviditet och affektiv sjukdom Rutiner vid Affektiva mottagningen Graviditet och affektiv sjukdom Dokumentnamn: Sid: 1 av 32 Upprättat datum: 130806, Birgitta Lindberg Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Risker med affektiv sjukdom

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Ett utvecklat samarbete. - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder

Ett utvecklat samarbete. - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder Ett utvecklat samarbete - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder 0 Ett utvecklat samarbete mellan verksamheter som möter barn och ungdomar

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM Huvudkontoret Gunilla Esbjörn LD/11/0188 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM SAMMANFATTNING AV UPPDRAGEN Sammanhållen vårdkedja utredning och behandling vidareutveckla organiseringen

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07 Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer