De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå"

Transkript

1 De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå nuläge och utvecklingsmöjligheter

2 Innehåll 4 Sammanfattning 14 Så läser du rapporten 18 Betesdrift 22 Biodling 26 Energi 33 Entreprenad 38 Fröer, ärter, åkerböna samt industrigrödor 41 Får och lamm 44 Getter 47 Gris 51 Gårdsbutik 55 Gäss, ankor och kalkon 58 Hälsa 63 Hästar 68 Höns kycklingar 72 Höns äggproduktion 80 Mjölk 84 Nötkött 88 Oljeväxter 92 Potatis 95 Pälsdjur 98 Skogsbruk 103 Sockerbetor 106 Spannmål 110 Struts 113 Trädgård 118 Träförädling 122 Turism 126 Uthyrning 130 Vall 133 Vattenbruk 137 Vilt i hägn 75 Lokal livsmedelsförädling Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. LRFs medlemsantal har ökat 17 år i rad och vid ingången av 2014 hade LRF medlemmar. Gemensamt för de flesta medlemmar är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Merparten av de lantbrukskooperativa företagen, som till exempel Arla och Lantmännen, är medlemmar i LRF. LRFs medlemmar driver nästan företag med i genomsnitt 3,4 verksamheter per gård. Det gör LRF till Sveriges största småföretagarorganisation.

3 De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå Rapporten du håller i din hand handlar om affärsmöjligheter för de gröna näringarna. Det är verksamheter med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som bas. Det kan till exempel vara mjölk- och nötköttsproduktion, entreprenad, trädgård, växtodling, turism och skogsbruk. Listan kan göras lång, närmare bestämt 63 punkter lång. Så många verksamheter räknar vi nämligen med att vi har inom de gröna näringarna, inom totalt drygt 30 branscher. Rapporten beskriver lönsamhet, framtidstro och investeringsvilja på den enskilda gården. Vi har tittat på nuläge när det gäller omsättning, antal sysselsatta och tillväxtmöjligheter. Detta ger en unik helhetsbild. Vi har även lyft blicken och tittat framåt, på utvecklings möjligheterna för alla verksamheter. En sak är säker: det finns gott om framtidstro därute! Rapporten är tänkt att vara en kunskapsbank för alla er som har intresse av och vill lära er mer om oss i de gröna näringarna. Den ger förhoppningsvis också inspiration till företagare som är sugna på att utveckla sin verksamhet. Jag tror att vi inom de gröna näringarna är länken mellan land och stad, mellan dagens och framtidens samhälle. Ju fler som ser det sambandet, desto starkare blir vi. Jag kan i alla fall inte komma på någon annan näring som skapar både biologisk och samhälls ekonomisk tillväxt. Som skapar tillväxt på riktigt. Helena Jonsson, Förbundsordförande LRF

4 Sammanfattning Sammanfattning Företagen inom de gröna näringarna är till antalet landets i särklass största småföretagargrupp med cirka företag verksamma inom ett 30-tal branscher. De gröna näringarna omsätter mer än 80 miljarder kronor på gårdsnivå och står för fler än heltidstjänster. Även om vissa verksam heter backar så ser fram - tiden ljus ut, tack vare nya initiativ och idéer som ökar utvecklingsmöjligheterna inom de gröna näringarna. Den här rapporten är en samlad redovisning av alla verksamheter som dessa företag bedriver. Rapporten håller sig strikt till gårdsnivån och berör alltså inte omfattningen av verksamheter i föregående och efterföljande led. Som underlag för beräkning och omsättning tillkommer även gårds baserade företag och skogsfastigheter utanför LRF. 81 miljarder kronor i bruttointäkter Även om de flesta företagen är små omsätter de sammanlagt 81 miljarder kronor (se tabell 1 sidan 8). I detta belopp har bruttointäkterna från skogsbruket i all enskilt ägd skog, som utgör 50 procent av den svenska skogsmarken, tagits med. Så här fördelas den samlade omsättningen i följande huvudgrupper: Omsättning fördelad på ett antal verksamhetsområden Intäktsområde Mdr kronor Mdr kronor Jordbruksverksamheter 37,0 - varav mjölkproduktion 10,2 - varav övrig animalieproduktion 12,6 - varav växtodling, trädgård mm 14,2 EU-ersättningar 9,9 Skogsbruk 18,3 Andra verksamheter, utöver jord- och skogsbruk 15,8 Summa 81,0 När vi håller oss till gårdsnivån får skogsbruket en blygsammare roll än vad vi är vana vid. Skogsnäringen utgör landets viktigaste exportnäring med en total omsättning på över 200 miljarder kronor per år. Huvuddelen av denna omsättning uppstår dock i efterföljande led, i skogsindustrin. Jordbruksverksamheternas intäkter kan, som framgår av tabellen, delas in i tre ganska jämnstora delar mjölkproduktion, övrig animalieproduktion (nöt, grisar, får, getter och fjäderfä) och växtodling (spannmål, oljeväxter, potatis, sockerbetor, vall för avsalu, övriga grödor och trädgårdsväxter) årsverken I Jordbruksverkets senaste strukturundersökning 1) 2010 redovisas totalt sysselsatta, av vilka är kvinnor, motsvarande 40 procent. De flesta arbetar deltid så antalet årsverken enligt samma undersökning uppgick till , av vilka var kvinnor, eller 28 procent. Kvinnorna arbetar allstå i högre grad deltid än männen. 1) Totalundersökning av jordbruksföretag med mer än 5 hektar jordbruksmark som genomförs vart tredje år. 4 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

5 Sammanfattning För att få ett jämförbart mått redovisar vi i denna rapport antalet jobb i respektive verksamhet omräknat till årsverken som motsvarar antalet sysselsatta på heltid. Här finns på branschnivå ingen offentlig statistik eller några exakta uppgifter att tillgå. Det antal årsverken som redovisas för olika verksamheter utgörs av beräkningar. Antalet årsverken utgör därmed en kvalificerad beräkning, men genom att använda samma mått på sysselsättningseffekt, det vill säga årsverken, kan jämförelser mellan olika verksamheter göras. (se tabell 1 sid. 8). Med de reservationer som måste göras för osäkerheter i beräkningarna resulterar rapporten i en sammanlagd sysselsättningseffekt motsvarande drygt årsverken (heltidsjobb). En grov uppdelning av dessa jobb kan göras enligt följande: Antal årsverken fördelade på verksamhetsområden Intäktsområde årsverken årsverken Jordbruksverksamheter varav mjölkproduktion varav övrig animalieproduktion varav växtodling, trädgård mm Skogsbruk Andra verksamheter, utöver jord- och skogsbruk Summa FLEST företag med skogsbruk, vall och SPANNMÅL Uppgifterna i rapporten gör det möjligt att rangordna verksamheterna inom de gröna näringarna på gårdsnivå utifrån ett antal olika parametrar. Nedan redovisas rankinglistor utifrån antal företag, omsättning och antal årsverken per bransch, med reservation för de osäkerheter som finns i materialet. När det gäller antal företag verksamma i olika branscher ligger skogsbruk i en klass för sig med nära företag. Därefter kommer företag med vallodling, spannmål och betesdrift. Notera att flera andra verksamheter hästar, entreprenad, energi, uthyrning och turism återfinns på topp 15-listan. Antal företag inom olika branscher, 15 i topp 1 Skogsbruk Vall Spannmål Betesdrift Häst Nötkött Entreprenad Får och lamm Energi Uthyrning Oljeväxter Turism Mjölk Höns ägg Potatis Källa: Jordbruksverket och LRFs Medlems- och Marknadsregister LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

6 Sammanfattning StöRST omsättning inom skogsbruk, mjölk och entreprenad Sett till bruttointäkter toppar skogsbruket med drygt 18 miljarder, följt av mjölken med drygt 10 miljarder kronor och entreprenad med 8 miljarder kronor. Därefter kommer trädgård, spannmål för avsalu och nötkött i spannet 4 5 miljarder kronor. Störst omsättning, 15 i topp, miljoner kronor 1 Skogsbruk Mjölk Entreprenad Trädgård Spannmål (för avsalu) Nötkött Gris Potatis Vall (för avsalu) Höns ägg Höns kycklingar Häst Energi Träförädling Uthyrning Entreprenad står för hälften av omsättningen inom gruppen andra verksamheter. Med en samlad omsättning på 8 miljarder kronor och årsverken är Sveriges bönder sammantaget en mycket stor entreprenadaktör. FLEST årsverken inom hästar, skogsbruk, mjölk och entreprenad Sett till sysselsättningseffekt är det hästar, skogsbruk och mjölk som toppar, medan entre prenad tar fjärdeplatsen som en betydande jobbskapande verksamhet inom de gröna näringarna. Trädgård kommer på femte plats medan vallen, som bidrar med grovfoder för mjölkkor, köttdjur och hästar, återfinns på sjätte plats. Flest antal årsverken, 15 i topp 1 Häst Skogsbruk Mjölk 1) Entreprenad Trädgård Vall 2) Nötkött 1) Spannmål Energi Turism Gris Uthyrning Potatis Träförädling Får och lamm ) Exklusive produktion av grovfoder (vall) 2) Både för avsalu och för gårdens behov 6 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

7 Sammanfattning Att skogsbruk och mjölk ligger högt när det gäller både omsättning och antalet årsverken är inte någon överraskning. Dessa verksamheter utgör något av stommen i de gröna näringarnas affärer på gårdsnivå. Att hästverksamheter toppar listan är kanske mer överraskande med tanke på att omsättningen är betydligt lägre än inom skog och mjölk. Detta beror på att den statistik som tagits fram av Jordbruksverket avser hela hästverksamheten. Tidigare har det endast funnits uppgifter baserade på medlemmar hos LRF. Entreprenadverksamheten har nästan lika stor betydelse som mjölkproduktionen, både när det gäller omsättning och jobb. Även trädgård är en stor verksamhet som omsätter över 4,5 miljarder kronor och beräknas bidra med cirka årsverken. Branschen har dessutom mycket stark tillväxt. Kvinnor viktigare än vad statistiken visar En överväldigande majoritet av företagen på gårdsnivå drivs som enskild firma, där endast en person kan registreras. Av tradition innebär detta att nästan alla familjeföretag är registrerade på mannen. Det är bakgrunden till den officiella statistik som säger att endast 16 procent av företagarna inom de gröna näringarna är kvinnor. Det kan jämföras med att i genomsnitt var fjärde företagare i landet är en kvinna. Detta innebär dock inte att kvinnor verksamma inom de gröna näringarna inte är med och fattar beslut om företagen. Drygt LRF-medlemmar har svarat på frågan om vilka som sitter i företagets operativa ledning, det vill säga vilka som är med och tar strategiska beslut kring företaget på kort och lång sikt. 38 procent anger att det finns en kvinna i den operativa ledningen, antingen själv eller tillsammans med en man, 9 procent av företagen har endast en kvinna i ledningen. Sedan LRF började ställa frågan 2009 har andelen varit konstant. Kvinnorna spelar alltså en mycket större roll för företag inom de gröna näringarna än vad som framgår av offentlig statistik. I Jordbruksverkets rapport från 2011 Manlig och kvinnlig delaktighet i ledningen av svenska jordbruksföretag framgår det att andelen sysselsatta kvinnor inom jordbruket gick från 30 procent 1999 till över 40 procent I likhet med data som LRF tagit fram visar den rapporten att det finns både en kvinna och en man i var tredje företagsledning och endast en kvinna i var tionde. Andelen företag med kvinnor i ledningen har ökat betydligt bara de senaste tre åren. Kvinnors företagande skiljer sig mycket åt mellan olika verksamheter. I LRFs undersökningar Grönt entreprenörskap 2011 och 2013 var verksamheter inom häst och småskaligt livsmedelsföretagande mest jämställt. Runt hälften av företagen hade delat ledarskap och mellan procent hade enbart en kvinna i ledningen. Entreprenadverksamheterna var väldigt mansdominerade, över 80 procent av företagen hade endast en man i ledningen och runt 15 procent hade delat ledarskap. Inom trädgårdsnäringen hade 40 procent delat ledarskap medan 13 procent drevs av enbart kvinnor och 46 procent av enbart män. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

8 Sammanfattning Tabell 1. ANTAL företag, omsättning och sysselsättning på branschnivå i bokstavsordning Branscher/näringar Antal företag 3) Omsättning, mkr Årsverken Betesdrift 1) Biodling Egen livsmedelsförädling, del av lokal förädling Energi Entreprenad Fröer, ärter samt industrigrödor Får och lamm Getter Gris Gårdsbutik Gäss, ankor och kalkon 204 Hälsa Häst Höns kycklingar Höns ägg Mjölk Nötkött Oljeväxter Potatis Pälsdjur Skogsbruk Sockerbetor Spannmål 2) Struts Trädgård Träförädling Turism Uthyrning Vall 2) Vattenbruk Vilt i hägn Summa Gårdsstöd Miljöersättningar Övriga ersättningar Summa Jordbruksverksamheter varav mjölkproduktion varav övrig animalieproduktion varav växtodling etc EU-ersättningar (2012) Skogsbruk Andra verksamheter, utöver jord- och skogsbruk Summa ) En del av intäkterna för betesdrift utgörs av EU-ersättningar. Övriga intäkter från betesdriften uppstår vid försäljning av mjölk, nötkött etc. 2) intäkterna avser endast extern försäljning utanför gården. Intäkterna för egen användning uppstår vid försäljning av mjölk, nötkött etc. 3) För jordbruksverksamheterna är uppgifterna hämtade från Jordbruksverket och för övriga verksamheter från LRFs Medlems- och Marknadsregister (MMR) 8 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

9 Sammanfattning FRAMTidsutsikTER Varje avsnitt i rapporten avslutas med att verksamheten ifråga placeras in i ett diagram baserat på kvoten mellan antalet bedrivna verksamheter och antalet utvecklingsbara verksamheter som LRFs medlemmar rapporterat in till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling och nyetablering. Underlaget för beräkning av kvoten framgår av nedanstående tabell. TABELL 2. ANTAL inrapporterade bedrivna och utvecklingsbara näringsverksamheter hösten 2013, branschnivå LRF-medlemmarnas näringsverksamheter Antal bedrivna verksamheter hösten 2013 Antal utvecklingsbara verksamheter hösten 2013 Kvot: Antal utvecklingsbara/antal bedrivna verksamheter Hälsa ,35 Gårdsbutik ,35 Gäss, ankor, kalkon ,28 Struts ,27 Vilt i hägn hjort, mufflon, vildsvin ,23 Turism ,20 Vattenbruk (t ex fisk- och kräftodling) ,15 Egen livsmedelsförädling ,98 Biodling ,95 Trädgård ,85 Getter ,83 Träförädling ,82 Pälsdjur ,76 Energi ,71 Höns ägg ,60 Höns kycklingar ,57 Övriga djur ,56 Övriga tjänster ,53 Fröer, ärter, åkerböna samt industrigrödor ,52 Hästar ,50 Uthyrning ,40 Får-/lammproduktion ,38 Grisproduktion ,38 Entreprenad ,38 Mjölkproduktion ,37 Potatis ,36 Nötköttsproduktion ,27 Betesdrift ,24 Skogsbruk ,22 Oljeväxter ,20 Vall ,19 Spannmål ,17 Sockerbetor ,16 Summa ,37 Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

10 Sammanfattning Diagrammen som avslutar respektive avsnitt är indelade i tre sektorer med namnen Liten andel nystartare (kvot < 0,5), Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) och Stor andel nystartare (kvot > 1,0). De olika branschernas placering illustreras i nedanstående diagram med antal bedrivna verksamheter på den vertikala axeln och antalet utvecklingsbara verksamheter på den horisontella axeln. Då antalet verksamheter varierar stort mellan de olika branscherna presenteras resultatet i tre diagram. Som framgår av diagrammen så återfinns samtliga branscher utom Energi med ett stort antal verksamheter i sektorn Liten andel nystartare (kvot < 0,5) vilket ligger i sakens natur. Dessa verksamheter kan betraktas som mogna där en stor del av utvecklingen handlar om storleksrationalisering. Även om kvoten är låg är antalet utvecklingsbara verksamheter dock stort beroende på det stora antalet bedrivna verksamheter. Energi har högre andel nystartare (kvot = 0,71) I branscher med ett mellanstort antal verksamheter sticker Turism ut som den enda bransch som hamnar i sektorn Stor andel nystartare (kvot > 1,0). Biodling, Trädgård, Ägg och Träförädling har också höga kvoter men hamnar i sektorn Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0). I branscher med ett litet antal verksamheter återfinns huvuddelen av de branscher som hamnar i sektorn Stor andel nystartare (kvot >1,0). 10 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

11 Sammanfattning 1. branscher med stort antal verksamheter (> verksamheter) Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

12 Sammanfattning 2. branscher med mellanstort antal verksamheter ( verksamheter) Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) 12 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

13 Sammanfattning 3. branscher med ett litet antal verksamheter (< verksamheter) Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

14 INLEDNING Så läser du rapporten Med de gröna näringarna avses verksamheter med bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. I enlighet med denna definition driver lantbrukarna en lång rad verksamheter på sina gårdar i genomsnitt 3,4 verksamheter per gård. I företag med mer än 100 hektar åker är snittet 5,9. Många är alltså kombinationsföretagare med intäkter från jordbruk, skogsbruk och andra verksamheter. De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå visar ekonomi och sysselsättning inom företagen i de gröna näringarna och ger en bild av framtidsförutsättningarna. Bakgrund De jordbruks- och skogsbruksanknutna verksamheterna är väl kända via offentlig statistik som bland annat publiceras i Skogsstatistisk och Jordbruksstatistisk Årsbok. För att även ge en bild av de övriga verksamheternas omfattning (till exempel entreprenad, energi, turism och häst) har LRF tidigare publicerat tre rapporter med namnet De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå nuläge och framtid publicerades den första rapporten som har följts upp 2010, 2012 och nu Att lantbruksföretagen både bedriver jordbruksanknutna och andra verksamheter är numera allmänt känt och accepterat och en viktig utgångspunkt för LRFs vision: Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. Det finns därför ett behov av att ge en helhetsbild av alla verksamheter på gårdsnivå som har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Rapportnamnet De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå, kan tyckas långt men det är viktigt att hålla fast vid begreppet de gröna näringarna och samtidigt markera att syftet är att fånga verksamheternas omfattning på gårdsnivå. Rapporten tar alltså inte upp föregående och efterföljande led, varken produktion av insatsvaror eller förädling inom skogsoch livsmedelsindustri. En viktig utgångspunkt för redovisningen utgör de uppgifter om näringsverksamheter på den egna gården/företaget som LRFs medlemmar sedan 2002 rapporterar in till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR. Den rapporteringen omfattar för närvarande ett 30-tal branscher med 63 olika näringsverksamheter, av vilka 32 utgörs av verksamheter som inte fångas upp av officiell lantbruksstatistik. Hösten 2013 hade nästan företag, lantbruks- och landsbygdsmedlemmar, rapporterat in sammanlagt bedrivna verksamheter vilket ger ett genomsnitt på 3,4 verksamheter per gård. Av dessa utgjordes nästan , eller 17 procent, av skogsbruk, knappt , eller 51 procent av verksamheter som finns beskrivna i den offentliga jordbruksstatistiken och , motsvarande 32 procent, av andra verksamheter inom de gröna näringarna. I företag med mer än 100 hektar brukad åker är snittet 5,9 verksamheter per företag. Rapporteringen till MMR gäller även verksamheter som medlemmarna ser som utvecklingsbara inom 3 5 år. Dessa ger indikationer på tillväxtmöjligheter inom olika verksamhetsområden. 14 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

15 INLEDNING Syfte och användningsområden Rapporten är tänkt som ett uppslagsverk som bland annat ska: Bidra till att synliggöra alla gröna näringar och visa på den stora bredd som kännetecknar verksamheterna på gårdsnivå. Med olika anpassningar utgöra underlag för intern kommunikation mot medlemmar och medarbetare och för extern kommunikation mot myndigheter, politiker, media, skolor och allmänhet. Via bland annat regionala företagarcoacher och projektledare fungera som inspirationskälla som visar olika utvecklingsmöjligheter på gårdsnivå. Fungera som underlag och verktyg i utvecklingsarbetet vid bland annat utformningen av projektansökningar och uppdatering av hemsidan. Struktur och metod Rapporten omfattar de 63 olika näringsverksamheter som upptas i den enkät som utgör underlag för rapporteringen till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR. Verksamheterna är fördelade på 31 branscher och redovisas i bokstavsordning. Rapporten beskriver dels nuläget för varje bransch vad gäller antalet verksamheter per företag samt omsättning och sysselsättning, dels utvecklingsmöjligheter under rubrikerna marknadsanalys och medlemmarnas framtidssyn. Det sistnämnda redovisar antalet utvecklingsbara verksamheter som medlemmarna rapporterat till MMR. Varje avsnitt avslutas med ett diagram som visar relationen mellan antalet utvecklingsbara och antalet bedrivna verksamheter som medlemmarna rapporterat till MMR. Diagrammet är indelat i sektorerna Liten andel nystartare, Medelstor andel nystartare respektive Stor andel nystartare. Om andelen utvecklingsbara verksamheter är hög hamnar verksamheten i den sistnämnda gruppen, vilket bör vara en indikation på goda tillväxtmöjligheter. Uppgifterna i rapporten baseras på officiell statistik när sådan finns att tillgå. Andra viktiga källor utgörs av MMR och enkäter som gjorts bland medlemmar med olika produktionsinriktningar samt uppgifter från branschorganisationer. För vissa kapitel skiljer sig källor och metod från tidigare rapporter så jämförelser kan inte göras rakt av. Rapporten avser att visa den totala omfattningen av olika branscher på gårdsnivå, alltså inte enbart det som genereras av LRFs medlemmar, även om mycket av beräkningsunderlaget utgår från medlemmarnas företag. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

16 INLEDNING 1. NULÄGE Redovisningen av nuläget inleds med ett diagram som visar antal bedrivna verksamheter och/eller antal företag som bedriver verksamheten. För jordbruksverksamheter redovisas senast kända uppgifter från Jordbruksverket om antalet företag 2013 med jämförelser från 2009 och När det gäller övriga verksamheter redovisas antalet bedrivna verksamheter, respektive företag som rapporterats till MMR 2013, jämfört med år 2009 och Dessa siffror ger en bild av de rapporterande medlemmarnas/företagens verksamheter vid ett givet tillfälle. Antalet ska inte tas som en absolut sanning. Det verkliga antalet bedrivna verksamheter är i de flesta fall högre eftersom cirka 25 procent av medlemmarna inte rapporterat sina verksamheter till MMR. Dessutom är inte alla som är verksamma i de olika branscherna medlemmar i LRF. Här redovisas även en del allmänna uppgifter om verksamheterna som kan vara intressanta för att ge en bra bild av desamma. I några enstaka fall används andra källor. 1.1 OmsättniNG Verksamhetens omsättning redovisas utifrån offentlig statistik eller, när sådan inte finns att tillgå, genom uppgifter från enkäter eller genom någon form av beräkning. Omsättningen i jordbruksverksamheter gäller för år 2013 (preliminära) och är hämtade från Jordbruksverkets pris- och skördestatistik alternativt EAA som anger jordbruksföretagens bruttointäkter. EAA står för Economic Accounts for Agriculture och beräknas enligt regler som fastställs av EUs statistikmyndighet Eurostat. I omsättningen på totalnivå ingår EU-ersättningar som utbetalas direkt till företagarna, dels gårdsstöd och investeringsstöd, dels flera olika miljöersättningar. De största miljöersättningarna utgår för skötsel av betesmark, för ekologisk produktion, extensiv vallodling och åtgärder för att minska växtnäringsläckage. För flera verksamheter baseras uppgifterna om omsättning på enkäter som genomförts under de senaste åren, bland annat LRF-rapporterna Grönt Entreprenörskap som publicerades 2011 och Beräkningarna utgår i en del fall från de uppgifter om antal som lämnats till MMR och en bedömd genomsnittlig omsättning per bedriven verksamhet. För att få med lantbrukare som inte är medlemmar i LRF, samt den fjärdedel av LRFs rörelsedrivande medlemmarna som ännu inte rapporterat sin verksamhet, har uppgifterna i MMR i vissa fall multiplicerats med 1, SySSELSÄTTNing Här redovisas en bedömning av antalet sysselsatta i respektive verksamhet uttryckt som antalet årsverken (årsverke = sysselsatt på heltid). Bedömningen av antalet årsverken görs i de flesta fall utifrån omsättning per sysselsatt för respektive verksamhet. Som vägledning används Basfakta för verksamhetsnivå enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2007, SCB. Då lantbruksföretagen i huvudsak använder befintliga resurser för utveckling av nya affärer sätts dock omsättning per sysselsatt i de flesta fall lägre än i SNI-statistiken. Denna metod ger siffror på sysselsättning konverterad till heltidsjobb/årsverken. I de fall beräkningen görs utifrån arbetade timmar har ett årsverke satts till timmar. Observera att bedömningen av sysselsättningseffekten endast gäller på gårdsnivå. De verksamheter som här berörs generar i varierande grad ytterligare sysselsättning i samhället i både föregående och efterföljande led. 16 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

17 INLEDNING 2. UTVEckliNGSMöjliGHETER 2.1 MarkNADSANALys Här görs en bedömning av marknadsutvecklingen för verksamheten i fråga. Den tas fram med hjälp av LRFs experter, företrädare för branschorganisationer, aktuella trender, enkäter och andra interna och externa källor SWOT Nytt för 2014 års version är SWOT-analysen. Här bedöms verksamhetens styrkor och svagheter utifrån branschens interna perspektiv samt möjligheter i och hot från omvärlden. Analysen har gjorts av branschexperter. SWOT är en engelsk förkortning och står för strengths, weaknesses, opportunities and threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Här redovisas i tabellform antalet utvecklingsbara verksamheter som medlemmarna 2013 rapporterat till MMR jämfört med motsvarande antal 2009 och Varje avsnitt avslutas med att verksamheten i fråga placeras in i ett diagram baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Diagrammet är indelat i tre sektorer med namnen Liten andel nystartare, Medelstor andel nystartare och Stor andel nystartare enligt följande: Liten andel nystartare Kvot < 0,5 Medelstor andel nystartare Kvot 0,5 1,0 Stor andel nystartare Kvot > 1,0 Antalet rapporterade utvecklingsbara verksamheter är mindre än hälften av antalet rapporterade bedrivna verksamheter. Här återfinns mogna verksamheter som Mjölk, Nötkött och Spannmål. Antalet rapporterade utvecklingsbara verksamheter ligger mellan hälften av och lika med antalet rapporterade bedrivna verksamheter. Här återfinns verksamheter med god marknadspotential som Energi, Trädgård och Träförädling. Antalet rapporterade utvecklingsbara verksamheter överstiger antalet rapporterade bedrivna verksamheter. Här återfinns verksamheter där intresset för etablering är mycket stort som Hälsa, Turism och Gårdsbutik. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

18 GRIS Betesdrift [EGNA djur, andras djur] Att det svenska landskapet hålls öppet är viktigt för många. En förutsättning för öppna landskap och biologisk mångfald är betande djur företag har bete för andras djur som verksamhet och det är en möjlighet för företag som slutat med egna djur. Det är en verksamhet som växer men samtidigt minskar den totala betesproduktionen. Med betesdrift menas användning av permanenta betesmarker, eller betesvallar, för att ge foder till nötkreatur, får, hästar, getter eller andra djur som förutsättning för produktion av mjölk, kött, skinn och ull, för hästhållning och av miljöskäl. Enligt Jordbruksverkets preliminära statistik fanns 2013 totalt hektar betesmark om man inkluderar skogs-, fäbod- och alvarbete. 1. NULÄGE Vid betesdrift med egna djur utgör EU-ersättningarna för skötseln av betesmarken en del av intäkterna. Betesdrift för andras inhyrda djur kan ge direkta intäkter vars storlek beror på den egna arbetsinsatsen. Dessa intäkter bidrar till det egna företagets omsättning. Fortsatt ökning av antalet rapporterade bedrivna verksamheter inom Betesdrift andras djur beror sannolikt på att tillhandahållande av betesmark för andras djur är en växande verksamhet som en följd av att många gårdar avvecklar sin egen djurhållning. Antalet företag som bedriver betesdrift i sin verksamhet minskar sedan 2011, vilket rimmar med den minskande arealen betesmarker i Sverige. 18 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

19 BETESDRIFT Antal näringsverksamheter/företag inom betesdrift som rapporterats till LRF Betesdrift, andras djur Betesdrift, andras djur Betesdrift, 15 egnadjur Betesdrift, egnadjur Antal 22 verksamheter Antal verksamheter Antal företag Antal företag Antal Antal Källa: LRFs Medlems och Marknadsregister, MMR Under en 10-årsperiod har antalet hektar betesmarker enligt Jordbruksverkets statistik minskat med nästan Möjlig orsak till detta är troligen osäkra och otydliga regelverk för betesskötsel. En ny period av regler för landskapsvård är också på väg att införas och ramarna för detta ännu är osäkra. Förändringen av betesmarksarealerna under Alvarbete Alvarbete Fäbodbete Fäbodbete Skogsbete Skogsbete Betesmark Betesmark Källa: Jordbruksverket 1.1 OMSÄTTNING De flesta betesmarker ger rätt till ett gårdsstöd motsvarande kronor per hektar och år. Utöver detta har de flesta betesmarker miljöersättningar, där grundstödet idag är kronor per hektar och ersättningen till marker med särskilda värden kronor per hektar. För marker med särskilda värden, som inte godkänns för gårdsstöd enligt den nya betesmarksdefinitionen, utgör miljöersättningen istället kronor per hektar som kompensation. För alvarbeten är miljöersättningen kronor, för skogsbete kronor och för fäbodbete 900 kronor per hektar och år. Intäkterna från betesdriften uppstår genom lantbruksföretagens försäljning av mjölk och kött samt som ersättning för skötsel av betesmark och EU-ersättning. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

20 BETESDRIFT Ersättningarnas fördelning mellan djurägare och markägare (i de fall det är olika företag) varierar från 0 till 100 procent åt båda hållen. Fördelningen av arbetsuppgifter och ansvar för betesdjuren och skötseln av marken, liksom konkurrensen om mark, är avgörande för hur EU-ersättningarna fördelas. 1.2 SYSSELSÄTTNING Sysselsättningseffekten kopplad till betande djur vävs in under avsnitten mjölk, nöt- respektive lammkött. 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Det finns en stark önskan från samhället att betesmarkerna bevaras och sköts. Betesmarkerna har stor betydelse för att bevara biologisk mångfald, kulturspår och ett vackert, levande landskap. De fungerar också som kolsänkor och är alltså positiva ur klimatsynpunkt. Dessvärre har betesmarkarealen minskat de senaste åren. Men varje betesmark är ur ett bevarandeperspektiv unik beroende på natur- och kulturvärden, belägenhet och betydelse för landskapsbilden. Reglerna om antalet tillåtna träd på betesmarker för att ge rätt till gårdsstöd har under senare år skapat stor oro och mycket extra arbete för lantbrukarna. Med ett fortsatt gott konsumentförtroende och en fortsatt politisk vilja att bevara betesmarkerna bör betesdriften kunna vara oförändrad eller växa, om än svagt. EUs gemensamma jordbrukspolitik står under en reform och det kan därför bli förändringar av definitionen av stödberättigande betesmark. Detta i kombination med att villkor och stödnivåer för flera olika ersättningsformer kommer att ändras är en stor osäkerhetsfaktor SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Landskapsvård viktig för en levande landsbygd + Tillgång till outnyttjade betesmarker + Stor betydelse för att bevara biologisk mångfald Svagheter - Antalet betesdjur minskar - Dålig lönsamhet i affären landskapsvård - Dålig arrondering och otillräcklig tillgång på betesmark i anslutning till gården externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Tillgång på outnyttjad betesmark + Hopp om mer flexibel betesdefinition + Effektiv betesdrift kan ge kostnadseffektivt foder hot - Osäkra uppgifter om kommande regelverk - Nuvarande betesmarksdefinition snäv - idisslande betesdjur anklagas ofta för att vara klimatbovar 20 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå nuläge och utvecklingsmöjligheter 2014 2019 Innehåll 4 Sammanfattning 14 Så läser du rapporten 18 Betesdrift 22 Biodling 26 Energi 33 Entreprenad 38 Fröer, ärter,

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Lantbrukarnas Riksförbund

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Lantbrukarnas Riksförbund LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Lantbrukarnas Riksförbund Bilaga - faktaunderlag Faktaunderlag - Strategi för medlemsutveckling Denna bilaga avser tydliggöra den fakta som finns och ligger till grund för LRFs

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Jan Lorentzson De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LRF Företagarundersökningar Rapport #3 2014-05-13 1(17) Innehållsförteckning 1. LRF Företagarundersökningar... 2 1.1

Läs mer

Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018

Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018 1(7) 2018-02-16 Statistikenheten Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018 Jordbruksverket är en av de statistikansvariga myndigheterna i Sverige. Det innebär att vi tar fram officiell statistik

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Lennart Bjurström Macklean Strategiutveckling Macklean i korthet Strategi- och affärsutveckling

Läs mer

Fler gör mer för ett grönare

Fler gör mer för ett grönare Tillsammans gör vi skillnad Sidan 2 Medlemsröster Sidan 2 och 3 Framtidsfrågor för landsbygden och det gröna företagandet Sidan 3 Ta del av vår samlade expertkompetens Sidan 4 Rusta dig med aktuell information

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks LRF:s vision Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Tillsammans kan vi få Europa att växa. Tillsammans kan vi få Europa att växa. Jag gillar EU EU blir vad vi gör det till. Europas framtid ligger i EU EU speglar samtiden och står idag inför frågor som måste lösas gemensamt och över gränser:

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs strategi för medlemsutveckling 2030 Föreliggande förslag syftar till att peka ut strategiska vägval och beskriva vad som behöver göras för att uppnå det strategiska

Läs mer

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011 Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i HALLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i HALLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel uppföljning inom landsbygdsprogrammet Stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 25 juli 2018 Uppföljningen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Energiodlare och användare tillsammans

Energiodlare och användare tillsammans Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTERNORRLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTERNORRLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM VÄSTERS LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i SÖDERMANLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i SÖDERMANLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i SÖDERMAN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM SÖDERMAN LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2 Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 2 Projektet har skapat ett bestående samarbete mellan biodlare och lantbrukare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping Kommuner:

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i NORRBOTTEN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i NORRBOTTEN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större

Läs mer

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Optimering av pollinering och honungsproduktion Optimering av pollinering och honungsproduktion ett verktyg för högre avkastning, initiera samarbete, samt underlätta övervakning av blomresurser Lunds universitet i samarbete med Biodlingsföretagarna,

Läs mer

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges LANTBRUKS BAROMETERN 1 00 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1 en årlig undersökning som återger Sveriges lantbrukares syn på nuläget och den

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i KALMAR LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM KALMAR LÄN Det gröna näringslivet KALMAR.indd 1 2016-09-15 17:08 LANDSKAP SKAPANDE KREATIVITET KATALYSATOR. Det gröna

Läs mer

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? jordbrukspolitik Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? Per Bodin, Jordbruksverket jordbrukspolitik: Historik jordbrukspolitik: De två pelarna

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi 9 202 företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden

entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi 9 202 företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden Grönt entreprenörskap 2011 entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi 9 202 företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden En barometer för den diversifierade

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Det Goda Ägandet. LRF om äganderätten

Det Goda Ägandet. LRF om äganderätten Det Goda Ägandet LRF om äganderätten Ägandet är ett samhällsintresse Äganderätten är en av LRFs viktigaste frågor. Den utgör en viktig princip i samhället och en förutsättning för oss som är verksamma

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄRMLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄRMLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i STOCKHOLMS LÄN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i STOCKHOLMS LÄN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i S LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET på GOTLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET på GOTLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET på OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i JÖNKÖPINGS LÄN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i JÖNKÖPINGS LÄN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i S LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Morotsproduktionen i Sverige

Morotsproduktionen i Sverige På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTERBOTTEN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTERBOTTEN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i VÄSTER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM VÄSTERS LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖREBRO LÄN

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖREBRO LÄN DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i LÄN OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖSTERGÖTLAND

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖSTERGÖTLAND DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i ÖSTER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM ÖSTERS LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i BLEKINGE

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i BLEKINGE DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden i

Läs mer

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i DALARNA

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i DALARNA DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM S LÄN FÖRORD I det gröna näringslivet är tillväxten på riktigt Det svenska jord- och skogsbruket tillför Sverige stora värden

Läs mer

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i BLEKINGE

DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i BLEKINGE DET GRÖNA NÄRINGSLIVET i BLEKINGE OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET EN DELRAPPORT OM BLEKINGE LÄN Det gröna näringslivet BLEKINGE.indd 1 2016-09-15 17:01 LANDSKAP SKAPANDE KREATIVITET KATALYSATOR. Det gröna

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer