De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå"

Transkript

1 De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå nuläge och utvecklingsmöjligheter

2 Innehåll 4 Sammanfattning 14 Så läser du rapporten 18 Betesdrift 22 Biodling 26 Energi 33 Entreprenad 38 Fröer, ärter, åkerböna samt industrigrödor 41 Får och lamm 44 Getter 47 Gris 51 Gårdsbutik 55 Gäss, ankor och kalkon 58 Hälsa 63 Hästar 68 Höns kycklingar 72 Höns äggproduktion 80 Mjölk 84 Nötkött 88 Oljeväxter 92 Potatis 95 Pälsdjur 98 Skogsbruk 103 Sockerbetor 106 Spannmål 110 Struts 113 Trädgård 118 Träförädling 122 Turism 126 Uthyrning 130 Vall 133 Vattenbruk 137 Vilt i hägn 75 Lokal livsmedelsförädling Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. LRFs medlemsantal har ökat 17 år i rad och vid ingången av 2014 hade LRF medlemmar. Gemensamt för de flesta medlemmar är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Merparten av de lantbrukskooperativa företagen, som till exempel Arla och Lantmännen, är medlemmar i LRF. LRFs medlemmar driver nästan företag med i genomsnitt 3,4 verksamheter per gård. Det gör LRF till Sveriges största småföretagarorganisation.

3 De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå Rapporten du håller i din hand handlar om affärsmöjligheter för de gröna näringarna. Det är verksamheter med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som bas. Det kan till exempel vara mjölk- och nötköttsproduktion, entreprenad, trädgård, växtodling, turism och skogsbruk. Listan kan göras lång, närmare bestämt 63 punkter lång. Så många verksamheter räknar vi nämligen med att vi har inom de gröna näringarna, inom totalt drygt 30 branscher. Rapporten beskriver lönsamhet, framtidstro och investeringsvilja på den enskilda gården. Vi har tittat på nuläge när det gäller omsättning, antal sysselsatta och tillväxtmöjligheter. Detta ger en unik helhetsbild. Vi har även lyft blicken och tittat framåt, på utvecklings möjligheterna för alla verksamheter. En sak är säker: det finns gott om framtidstro därute! Rapporten är tänkt att vara en kunskapsbank för alla er som har intresse av och vill lära er mer om oss i de gröna näringarna. Den ger förhoppningsvis också inspiration till företagare som är sugna på att utveckla sin verksamhet. Jag tror att vi inom de gröna näringarna är länken mellan land och stad, mellan dagens och framtidens samhälle. Ju fler som ser det sambandet, desto starkare blir vi. Jag kan i alla fall inte komma på någon annan näring som skapar både biologisk och samhälls ekonomisk tillväxt. Som skapar tillväxt på riktigt. Helena Jonsson, Förbundsordförande LRF

4 Sammanfattning Sammanfattning Företagen inom de gröna näringarna är till antalet landets i särklass största småföretagargrupp med cirka företag verksamma inom ett 30-tal branscher. De gröna näringarna omsätter mer än 80 miljarder kronor på gårdsnivå och står för fler än heltidstjänster. Även om vissa verksam heter backar så ser fram - tiden ljus ut, tack vare nya initiativ och idéer som ökar utvecklingsmöjligheterna inom de gröna näringarna. Den här rapporten är en samlad redovisning av alla verksamheter som dessa företag bedriver. Rapporten håller sig strikt till gårdsnivån och berör alltså inte omfattningen av verksamheter i föregående och efterföljande led. Som underlag för beräkning och omsättning tillkommer även gårds baserade företag och skogsfastigheter utanför LRF. 81 miljarder kronor i bruttointäkter Även om de flesta företagen är små omsätter de sammanlagt 81 miljarder kronor (se tabell 1 sidan 8). I detta belopp har bruttointäkterna från skogsbruket i all enskilt ägd skog, som utgör 50 procent av den svenska skogsmarken, tagits med. Så här fördelas den samlade omsättningen i följande huvudgrupper: Omsättning fördelad på ett antal verksamhetsområden Intäktsområde Mdr kronor Mdr kronor Jordbruksverksamheter 37,0 - varav mjölkproduktion 10,2 - varav övrig animalieproduktion 12,6 - varav växtodling, trädgård mm 14,2 EU-ersättningar 9,9 Skogsbruk 18,3 Andra verksamheter, utöver jord- och skogsbruk 15,8 Summa 81,0 När vi håller oss till gårdsnivån får skogsbruket en blygsammare roll än vad vi är vana vid. Skogsnäringen utgör landets viktigaste exportnäring med en total omsättning på över 200 miljarder kronor per år. Huvuddelen av denna omsättning uppstår dock i efterföljande led, i skogsindustrin. Jordbruksverksamheternas intäkter kan, som framgår av tabellen, delas in i tre ganska jämnstora delar mjölkproduktion, övrig animalieproduktion (nöt, grisar, får, getter och fjäderfä) och växtodling (spannmål, oljeväxter, potatis, sockerbetor, vall för avsalu, övriga grödor och trädgårdsväxter) årsverken I Jordbruksverkets senaste strukturundersökning 1) 2010 redovisas totalt sysselsatta, av vilka är kvinnor, motsvarande 40 procent. De flesta arbetar deltid så antalet årsverken enligt samma undersökning uppgick till , av vilka var kvinnor, eller 28 procent. Kvinnorna arbetar allstå i högre grad deltid än männen. 1) Totalundersökning av jordbruksföretag med mer än 5 hektar jordbruksmark som genomförs vart tredje år. 4 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

5 Sammanfattning För att få ett jämförbart mått redovisar vi i denna rapport antalet jobb i respektive verksamhet omräknat till årsverken som motsvarar antalet sysselsatta på heltid. Här finns på branschnivå ingen offentlig statistik eller några exakta uppgifter att tillgå. Det antal årsverken som redovisas för olika verksamheter utgörs av beräkningar. Antalet årsverken utgör därmed en kvalificerad beräkning, men genom att använda samma mått på sysselsättningseffekt, det vill säga årsverken, kan jämförelser mellan olika verksamheter göras. (se tabell 1 sid. 8). Med de reservationer som måste göras för osäkerheter i beräkningarna resulterar rapporten i en sammanlagd sysselsättningseffekt motsvarande drygt årsverken (heltidsjobb). En grov uppdelning av dessa jobb kan göras enligt följande: Antal årsverken fördelade på verksamhetsområden Intäktsområde årsverken årsverken Jordbruksverksamheter varav mjölkproduktion varav övrig animalieproduktion varav växtodling, trädgård mm Skogsbruk Andra verksamheter, utöver jord- och skogsbruk Summa FLEST företag med skogsbruk, vall och SPANNMÅL Uppgifterna i rapporten gör det möjligt att rangordna verksamheterna inom de gröna näringarna på gårdsnivå utifrån ett antal olika parametrar. Nedan redovisas rankinglistor utifrån antal företag, omsättning och antal årsverken per bransch, med reservation för de osäkerheter som finns i materialet. När det gäller antal företag verksamma i olika branscher ligger skogsbruk i en klass för sig med nära företag. Därefter kommer företag med vallodling, spannmål och betesdrift. Notera att flera andra verksamheter hästar, entreprenad, energi, uthyrning och turism återfinns på topp 15-listan. Antal företag inom olika branscher, 15 i topp 1 Skogsbruk Vall Spannmål Betesdrift Häst Nötkött Entreprenad Får och lamm Energi Uthyrning Oljeväxter Turism Mjölk Höns ägg Potatis Källa: Jordbruksverket och LRFs Medlems- och Marknadsregister LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

6 Sammanfattning StöRST omsättning inom skogsbruk, mjölk och entreprenad Sett till bruttointäkter toppar skogsbruket med drygt 18 miljarder, följt av mjölken med drygt 10 miljarder kronor och entreprenad med 8 miljarder kronor. Därefter kommer trädgård, spannmål för avsalu och nötkött i spannet 4 5 miljarder kronor. Störst omsättning, 15 i topp, miljoner kronor 1 Skogsbruk Mjölk Entreprenad Trädgård Spannmål (för avsalu) Nötkött Gris Potatis Vall (för avsalu) Höns ägg Höns kycklingar Häst Energi Träförädling Uthyrning Entreprenad står för hälften av omsättningen inom gruppen andra verksamheter. Med en samlad omsättning på 8 miljarder kronor och årsverken är Sveriges bönder sammantaget en mycket stor entreprenadaktör. FLEST årsverken inom hästar, skogsbruk, mjölk och entreprenad Sett till sysselsättningseffekt är det hästar, skogsbruk och mjölk som toppar, medan entre prenad tar fjärdeplatsen som en betydande jobbskapande verksamhet inom de gröna näringarna. Trädgård kommer på femte plats medan vallen, som bidrar med grovfoder för mjölkkor, köttdjur och hästar, återfinns på sjätte plats. Flest antal årsverken, 15 i topp 1 Häst Skogsbruk Mjölk 1) Entreprenad Trädgård Vall 2) Nötkött 1) Spannmål Energi Turism Gris Uthyrning Potatis Träförädling Får och lamm ) Exklusive produktion av grovfoder (vall) 2) Både för avsalu och för gårdens behov 6 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

7 Sammanfattning Att skogsbruk och mjölk ligger högt när det gäller både omsättning och antalet årsverken är inte någon överraskning. Dessa verksamheter utgör något av stommen i de gröna näringarnas affärer på gårdsnivå. Att hästverksamheter toppar listan är kanske mer överraskande med tanke på att omsättningen är betydligt lägre än inom skog och mjölk. Detta beror på att den statistik som tagits fram av Jordbruksverket avser hela hästverksamheten. Tidigare har det endast funnits uppgifter baserade på medlemmar hos LRF. Entreprenadverksamheten har nästan lika stor betydelse som mjölkproduktionen, både när det gäller omsättning och jobb. Även trädgård är en stor verksamhet som omsätter över 4,5 miljarder kronor och beräknas bidra med cirka årsverken. Branschen har dessutom mycket stark tillväxt. Kvinnor viktigare än vad statistiken visar En överväldigande majoritet av företagen på gårdsnivå drivs som enskild firma, där endast en person kan registreras. Av tradition innebär detta att nästan alla familjeföretag är registrerade på mannen. Det är bakgrunden till den officiella statistik som säger att endast 16 procent av företagarna inom de gröna näringarna är kvinnor. Det kan jämföras med att i genomsnitt var fjärde företagare i landet är en kvinna. Detta innebär dock inte att kvinnor verksamma inom de gröna näringarna inte är med och fattar beslut om företagen. Drygt LRF-medlemmar har svarat på frågan om vilka som sitter i företagets operativa ledning, det vill säga vilka som är med och tar strategiska beslut kring företaget på kort och lång sikt. 38 procent anger att det finns en kvinna i den operativa ledningen, antingen själv eller tillsammans med en man, 9 procent av företagen har endast en kvinna i ledningen. Sedan LRF började ställa frågan 2009 har andelen varit konstant. Kvinnorna spelar alltså en mycket större roll för företag inom de gröna näringarna än vad som framgår av offentlig statistik. I Jordbruksverkets rapport från 2011 Manlig och kvinnlig delaktighet i ledningen av svenska jordbruksföretag framgår det att andelen sysselsatta kvinnor inom jordbruket gick från 30 procent 1999 till över 40 procent I likhet med data som LRF tagit fram visar den rapporten att det finns både en kvinna och en man i var tredje företagsledning och endast en kvinna i var tionde. Andelen företag med kvinnor i ledningen har ökat betydligt bara de senaste tre åren. Kvinnors företagande skiljer sig mycket åt mellan olika verksamheter. I LRFs undersökningar Grönt entreprenörskap 2011 och 2013 var verksamheter inom häst och småskaligt livsmedelsföretagande mest jämställt. Runt hälften av företagen hade delat ledarskap och mellan procent hade enbart en kvinna i ledningen. Entreprenadverksamheterna var väldigt mansdominerade, över 80 procent av företagen hade endast en man i ledningen och runt 15 procent hade delat ledarskap. Inom trädgårdsnäringen hade 40 procent delat ledarskap medan 13 procent drevs av enbart kvinnor och 46 procent av enbart män. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

8 Sammanfattning Tabell 1. ANTAL företag, omsättning och sysselsättning på branschnivå i bokstavsordning Branscher/näringar Antal företag 3) Omsättning, mkr Årsverken Betesdrift 1) Biodling Egen livsmedelsförädling, del av lokal förädling Energi Entreprenad Fröer, ärter samt industrigrödor Får och lamm Getter Gris Gårdsbutik Gäss, ankor och kalkon 204 Hälsa Häst Höns kycklingar Höns ägg Mjölk Nötkött Oljeväxter Potatis Pälsdjur Skogsbruk Sockerbetor Spannmål 2) Struts Trädgård Träförädling Turism Uthyrning Vall 2) Vattenbruk Vilt i hägn Summa Gårdsstöd Miljöersättningar Övriga ersättningar Summa Jordbruksverksamheter varav mjölkproduktion varav övrig animalieproduktion varav växtodling etc EU-ersättningar (2012) Skogsbruk Andra verksamheter, utöver jord- och skogsbruk Summa ) En del av intäkterna för betesdrift utgörs av EU-ersättningar. Övriga intäkter från betesdriften uppstår vid försäljning av mjölk, nötkött etc. 2) intäkterna avser endast extern försäljning utanför gården. Intäkterna för egen användning uppstår vid försäljning av mjölk, nötkött etc. 3) För jordbruksverksamheterna är uppgifterna hämtade från Jordbruksverket och för övriga verksamheter från LRFs Medlems- och Marknadsregister (MMR) 8 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

9 Sammanfattning FRAMTidsutsikTER Varje avsnitt i rapporten avslutas med att verksamheten ifråga placeras in i ett diagram baserat på kvoten mellan antalet bedrivna verksamheter och antalet utvecklingsbara verksamheter som LRFs medlemmar rapporterat in till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR. Ju högre kvot desto större intresse för utveckling och nyetablering. Underlaget för beräkning av kvoten framgår av nedanstående tabell. TABELL 2. ANTAL inrapporterade bedrivna och utvecklingsbara näringsverksamheter hösten 2013, branschnivå LRF-medlemmarnas näringsverksamheter Antal bedrivna verksamheter hösten 2013 Antal utvecklingsbara verksamheter hösten 2013 Kvot: Antal utvecklingsbara/antal bedrivna verksamheter Hälsa ,35 Gårdsbutik ,35 Gäss, ankor, kalkon ,28 Struts ,27 Vilt i hägn hjort, mufflon, vildsvin ,23 Turism ,20 Vattenbruk (t ex fisk- och kräftodling) ,15 Egen livsmedelsförädling ,98 Biodling ,95 Trädgård ,85 Getter ,83 Träförädling ,82 Pälsdjur ,76 Energi ,71 Höns ägg ,60 Höns kycklingar ,57 Övriga djur ,56 Övriga tjänster ,53 Fröer, ärter, åkerböna samt industrigrödor ,52 Hästar ,50 Uthyrning ,40 Får-/lammproduktion ,38 Grisproduktion ,38 Entreprenad ,38 Mjölkproduktion ,37 Potatis ,36 Nötköttsproduktion ,27 Betesdrift ,24 Skogsbruk ,22 Oljeväxter ,20 Vall ,19 Spannmål ,17 Sockerbetor ,16 Summa ,37 Källa: LRFs Medlems- och Marknadsregister LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

10 Sammanfattning Diagrammen som avslutar respektive avsnitt är indelade i tre sektorer med namnen Liten andel nystartare (kvot < 0,5), Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) och Stor andel nystartare (kvot > 1,0). De olika branschernas placering illustreras i nedanstående diagram med antal bedrivna verksamheter på den vertikala axeln och antalet utvecklingsbara verksamheter på den horisontella axeln. Då antalet verksamheter varierar stort mellan de olika branscherna presenteras resultatet i tre diagram. Som framgår av diagrammen så återfinns samtliga branscher utom Energi med ett stort antal verksamheter i sektorn Liten andel nystartare (kvot < 0,5) vilket ligger i sakens natur. Dessa verksamheter kan betraktas som mogna där en stor del av utvecklingen handlar om storleksrationalisering. Även om kvoten är låg är antalet utvecklingsbara verksamheter dock stort beroende på det stora antalet bedrivna verksamheter. Energi har högre andel nystartare (kvot = 0,71) I branscher med ett mellanstort antal verksamheter sticker Turism ut som den enda bransch som hamnar i sektorn Stor andel nystartare (kvot > 1,0). Biodling, Trädgård, Ägg och Träförädling har också höga kvoter men hamnar i sektorn Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0). I branscher med ett litet antal verksamheter återfinns huvuddelen av de branscher som hamnar i sektorn Stor andel nystartare (kvot >1,0). 10 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

11 Sammanfattning 1. branscher med stort antal verksamheter (> verksamheter) Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

12 Sammanfattning 2. branscher med mellanstort antal verksamheter ( verksamheter) Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) 12 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

13 Sammanfattning 3. branscher med ett litet antal verksamheter (< verksamheter) Antal inrapporterade verksamheter från LRFs medlemmar Liten andel nystartare (kvot < 0,5) Antal inrapporterade utvecklingsbara verksamheter från LRFs medlemmar Medelstor andel nystartare (kvot 0,5 1,0) Stor andel nystartare (kvot > 1,0) LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

14 INLEDNING Så läser du rapporten Med de gröna näringarna avses verksamheter med bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. I enlighet med denna definition driver lantbrukarna en lång rad verksamheter på sina gårdar i genomsnitt 3,4 verksamheter per gård. I företag med mer än 100 hektar åker är snittet 5,9. Många är alltså kombinationsföretagare med intäkter från jordbruk, skogsbruk och andra verksamheter. De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå visar ekonomi och sysselsättning inom företagen i de gröna näringarna och ger en bild av framtidsförutsättningarna. Bakgrund De jordbruks- och skogsbruksanknutna verksamheterna är väl kända via offentlig statistik som bland annat publiceras i Skogsstatistisk och Jordbruksstatistisk Årsbok. För att även ge en bild av de övriga verksamheternas omfattning (till exempel entreprenad, energi, turism och häst) har LRF tidigare publicerat tre rapporter med namnet De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå nuläge och framtid publicerades den första rapporten som har följts upp 2010, 2012 och nu Att lantbruksföretagen både bedriver jordbruksanknutna och andra verksamheter är numera allmänt känt och accepterat och en viktig utgångspunkt för LRFs vision: Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. Det finns därför ett behov av att ge en helhetsbild av alla verksamheter på gårdsnivå som har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Rapportnamnet De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå, kan tyckas långt men det är viktigt att hålla fast vid begreppet de gröna näringarna och samtidigt markera att syftet är att fånga verksamheternas omfattning på gårdsnivå. Rapporten tar alltså inte upp föregående och efterföljande led, varken produktion av insatsvaror eller förädling inom skogsoch livsmedelsindustri. En viktig utgångspunkt för redovisningen utgör de uppgifter om näringsverksamheter på den egna gården/företaget som LRFs medlemmar sedan 2002 rapporterar in till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR. Den rapporteringen omfattar för närvarande ett 30-tal branscher med 63 olika näringsverksamheter, av vilka 32 utgörs av verksamheter som inte fångas upp av officiell lantbruksstatistik. Hösten 2013 hade nästan företag, lantbruks- och landsbygdsmedlemmar, rapporterat in sammanlagt bedrivna verksamheter vilket ger ett genomsnitt på 3,4 verksamheter per gård. Av dessa utgjordes nästan , eller 17 procent, av skogsbruk, knappt , eller 51 procent av verksamheter som finns beskrivna i den offentliga jordbruksstatistiken och , motsvarande 32 procent, av andra verksamheter inom de gröna näringarna. I företag med mer än 100 hektar brukad åker är snittet 5,9 verksamheter per företag. Rapporteringen till MMR gäller även verksamheter som medlemmarna ser som utvecklingsbara inom 3 5 år. Dessa ger indikationer på tillväxtmöjligheter inom olika verksamhetsområden. 14 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

15 INLEDNING Syfte och användningsområden Rapporten är tänkt som ett uppslagsverk som bland annat ska: Bidra till att synliggöra alla gröna näringar och visa på den stora bredd som kännetecknar verksamheterna på gårdsnivå. Med olika anpassningar utgöra underlag för intern kommunikation mot medlemmar och medarbetare och för extern kommunikation mot myndigheter, politiker, media, skolor och allmänhet. Via bland annat regionala företagarcoacher och projektledare fungera som inspirationskälla som visar olika utvecklingsmöjligheter på gårdsnivå. Fungera som underlag och verktyg i utvecklingsarbetet vid bland annat utformningen av projektansökningar och uppdatering av hemsidan. Struktur och metod Rapporten omfattar de 63 olika näringsverksamheter som upptas i den enkät som utgör underlag för rapporteringen till LRFs Medlems- och Marknadsregister, MMR. Verksamheterna är fördelade på 31 branscher och redovisas i bokstavsordning. Rapporten beskriver dels nuläget för varje bransch vad gäller antalet verksamheter per företag samt omsättning och sysselsättning, dels utvecklingsmöjligheter under rubrikerna marknadsanalys och medlemmarnas framtidssyn. Det sistnämnda redovisar antalet utvecklingsbara verksamheter som medlemmarna rapporterat till MMR. Varje avsnitt avslutas med ett diagram som visar relationen mellan antalet utvecklingsbara och antalet bedrivna verksamheter som medlemmarna rapporterat till MMR. Diagrammet är indelat i sektorerna Liten andel nystartare, Medelstor andel nystartare respektive Stor andel nystartare. Om andelen utvecklingsbara verksamheter är hög hamnar verksamheten i den sistnämnda gruppen, vilket bör vara en indikation på goda tillväxtmöjligheter. Uppgifterna i rapporten baseras på officiell statistik när sådan finns att tillgå. Andra viktiga källor utgörs av MMR och enkäter som gjorts bland medlemmar med olika produktionsinriktningar samt uppgifter från branschorganisationer. För vissa kapitel skiljer sig källor och metod från tidigare rapporter så jämförelser kan inte göras rakt av. Rapporten avser att visa den totala omfattningen av olika branscher på gårdsnivå, alltså inte enbart det som genereras av LRFs medlemmar, även om mycket av beräkningsunderlaget utgår från medlemmarnas företag. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

16 INLEDNING 1. NULÄGE Redovisningen av nuläget inleds med ett diagram som visar antal bedrivna verksamheter och/eller antal företag som bedriver verksamheten. För jordbruksverksamheter redovisas senast kända uppgifter från Jordbruksverket om antalet företag 2013 med jämförelser från 2009 och När det gäller övriga verksamheter redovisas antalet bedrivna verksamheter, respektive företag som rapporterats till MMR 2013, jämfört med år 2009 och Dessa siffror ger en bild av de rapporterande medlemmarnas/företagens verksamheter vid ett givet tillfälle. Antalet ska inte tas som en absolut sanning. Det verkliga antalet bedrivna verksamheter är i de flesta fall högre eftersom cirka 25 procent av medlemmarna inte rapporterat sina verksamheter till MMR. Dessutom är inte alla som är verksamma i de olika branscherna medlemmar i LRF. Här redovisas även en del allmänna uppgifter om verksamheterna som kan vara intressanta för att ge en bra bild av desamma. I några enstaka fall används andra källor. 1.1 OmsättniNG Verksamhetens omsättning redovisas utifrån offentlig statistik eller, när sådan inte finns att tillgå, genom uppgifter från enkäter eller genom någon form av beräkning. Omsättningen i jordbruksverksamheter gäller för år 2013 (preliminära) och är hämtade från Jordbruksverkets pris- och skördestatistik alternativt EAA som anger jordbruksföretagens bruttointäkter. EAA står för Economic Accounts for Agriculture och beräknas enligt regler som fastställs av EUs statistikmyndighet Eurostat. I omsättningen på totalnivå ingår EU-ersättningar som utbetalas direkt till företagarna, dels gårdsstöd och investeringsstöd, dels flera olika miljöersättningar. De största miljöersättningarna utgår för skötsel av betesmark, för ekologisk produktion, extensiv vallodling och åtgärder för att minska växtnäringsläckage. För flera verksamheter baseras uppgifterna om omsättning på enkäter som genomförts under de senaste åren, bland annat LRF-rapporterna Grönt Entreprenörskap som publicerades 2011 och Beräkningarna utgår i en del fall från de uppgifter om antal som lämnats till MMR och en bedömd genomsnittlig omsättning per bedriven verksamhet. För att få med lantbrukare som inte är medlemmar i LRF, samt den fjärdedel av LRFs rörelsedrivande medlemmarna som ännu inte rapporterat sin verksamhet, har uppgifterna i MMR i vissa fall multiplicerats med 1, SySSELSÄTTNing Här redovisas en bedömning av antalet sysselsatta i respektive verksamhet uttryckt som antalet årsverken (årsverke = sysselsatt på heltid). Bedömningen av antalet årsverken görs i de flesta fall utifrån omsättning per sysselsatt för respektive verksamhet. Som vägledning används Basfakta för verksamhetsnivå enligt Företagens ekonomi efter näringsgren SNI 2007, SCB. Då lantbruksföretagen i huvudsak använder befintliga resurser för utveckling av nya affärer sätts dock omsättning per sysselsatt i de flesta fall lägre än i SNI-statistiken. Denna metod ger siffror på sysselsättning konverterad till heltidsjobb/årsverken. I de fall beräkningen görs utifrån arbetade timmar har ett årsverke satts till timmar. Observera att bedömningen av sysselsättningseffekten endast gäller på gårdsnivå. De verksamheter som här berörs generar i varierande grad ytterligare sysselsättning i samhället i både föregående och efterföljande led. 16 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

17 INLEDNING 2. UTVEckliNGSMöjliGHETER 2.1 MarkNADSANALys Här görs en bedömning av marknadsutvecklingen för verksamheten i fråga. Den tas fram med hjälp av LRFs experter, företrädare för branschorganisationer, aktuella trender, enkäter och andra interna och externa källor SWOT Nytt för 2014 års version är SWOT-analysen. Här bedöms verksamhetens styrkor och svagheter utifrån branschens interna perspektiv samt möjligheter i och hot från omvärlden. Analysen har gjorts av branschexperter. SWOT är en engelsk förkortning och står för strengths, weaknesses, opportunities and threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). 2.2 MEDLEMMARNAS framtidssyn Här redovisas i tabellform antalet utvecklingsbara verksamheter som medlemmarna 2013 rapporterat till MMR jämfört med motsvarande antal 2009 och Varje avsnitt avslutas med att verksamheten i fråga placeras in i ett diagram baserat på kvoten mellan antalet utvecklingsbara verksamheter och antalet bedrivna verksamheter. Diagrammet är indelat i tre sektorer med namnen Liten andel nystartare, Medelstor andel nystartare och Stor andel nystartare enligt följande: Liten andel nystartare Kvot < 0,5 Medelstor andel nystartare Kvot 0,5 1,0 Stor andel nystartare Kvot > 1,0 Antalet rapporterade utvecklingsbara verksamheter är mindre än hälften av antalet rapporterade bedrivna verksamheter. Här återfinns mogna verksamheter som Mjölk, Nötkött och Spannmål. Antalet rapporterade utvecklingsbara verksamheter ligger mellan hälften av och lika med antalet rapporterade bedrivna verksamheter. Här återfinns verksamheter med god marknadspotential som Energi, Trädgård och Träförädling. Antalet rapporterade utvecklingsbara verksamheter överstiger antalet rapporterade bedrivna verksamheter. Här återfinns verksamheter där intresset för etablering är mycket stort som Hälsa, Turism och Gårdsbutik. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

18 GRIS Betesdrift [EGNA djur, andras djur] Att det svenska landskapet hålls öppet är viktigt för många. En förutsättning för öppna landskap och biologisk mångfald är betande djur företag har bete för andras djur som verksamhet och det är en möjlighet för företag som slutat med egna djur. Det är en verksamhet som växer men samtidigt minskar den totala betesproduktionen. Med betesdrift menas användning av permanenta betesmarker, eller betesvallar, för att ge foder till nötkreatur, får, hästar, getter eller andra djur som förutsättning för produktion av mjölk, kött, skinn och ull, för hästhållning och av miljöskäl. Enligt Jordbruksverkets preliminära statistik fanns 2013 totalt hektar betesmark om man inkluderar skogs-, fäbod- och alvarbete. 1. NULÄGE Vid betesdrift med egna djur utgör EU-ersättningarna för skötseln av betesmarken en del av intäkterna. Betesdrift för andras inhyrda djur kan ge direkta intäkter vars storlek beror på den egna arbetsinsatsen. Dessa intäkter bidrar till det egna företagets omsättning. Fortsatt ökning av antalet rapporterade bedrivna verksamheter inom Betesdrift andras djur beror sannolikt på att tillhandahållande av betesmark för andras djur är en växande verksamhet som en följd av att många gårdar avvecklar sin egen djurhållning. Antalet företag som bedriver betesdrift i sin verksamhet minskar sedan 2011, vilket rimmar med den minskande arealen betesmarker i Sverige. 18 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

19 BETESDRIFT Antal näringsverksamheter/företag inom betesdrift som rapporterats till LRF Betesdrift, andras djur Betesdrift, andras djur Betesdrift, 15 egnadjur Betesdrift, egnadjur Antal 22 verksamheter Antal verksamheter Antal företag Antal företag Antal Antal Källa: LRFs Medlems och Marknadsregister, MMR Under en 10-årsperiod har antalet hektar betesmarker enligt Jordbruksverkets statistik minskat med nästan Möjlig orsak till detta är troligen osäkra och otydliga regelverk för betesskötsel. En ny period av regler för landskapsvård är också på väg att införas och ramarna för detta ännu är osäkra. Förändringen av betesmarksarealerna under Alvarbete Alvarbete Fäbodbete Fäbodbete Skogsbete Skogsbete Betesmark Betesmark Källa: Jordbruksverket 1.1 OMSÄTTNING De flesta betesmarker ger rätt till ett gårdsstöd motsvarande kronor per hektar och år. Utöver detta har de flesta betesmarker miljöersättningar, där grundstödet idag är kronor per hektar och ersättningen till marker med särskilda värden kronor per hektar. För marker med särskilda värden, som inte godkänns för gårdsstöd enligt den nya betesmarksdefinitionen, utgör miljöersättningen istället kronor per hektar som kompensation. För alvarbeten är miljöersättningen kronor, för skogsbete kronor och för fäbodbete 900 kronor per hektar och år. Intäkterna från betesdriften uppstår genom lantbruksföretagens försäljning av mjölk och kött samt som ersättning för skötsel av betesmark och EU-ersättning. LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå

20 BETESDRIFT Ersättningarnas fördelning mellan djurägare och markägare (i de fall det är olika företag) varierar från 0 till 100 procent åt båda hållen. Fördelningen av arbetsuppgifter och ansvar för betesdjuren och skötseln av marken, liksom konkurrensen om mark, är avgörande för hur EU-ersättningarna fördelas. 1.2 SYSSELSÄTTNING Sysselsättningseffekten kopplad till betande djur vävs in under avsnitten mjölk, nöt- respektive lammkött. 2. UTVEckLINGSMöjLIGHETER 2.1 MARKNADSANALYS Det finns en stark önskan från samhället att betesmarkerna bevaras och sköts. Betesmarkerna har stor betydelse för att bevara biologisk mångfald, kulturspår och ett vackert, levande landskap. De fungerar också som kolsänkor och är alltså positiva ur klimatsynpunkt. Dessvärre har betesmarkarealen minskat de senaste åren. Men varje betesmark är ur ett bevarandeperspektiv unik beroende på natur- och kulturvärden, belägenhet och betydelse för landskapsbilden. Reglerna om antalet tillåtna träd på betesmarker för att ge rätt till gårdsstöd har under senare år skapat stor oro och mycket extra arbete för lantbrukarna. Med ett fortsatt gott konsumentförtroende och en fortsatt politisk vilja att bevara betesmarkerna bör betesdriften kunna vara oförändrad eller växa, om än svagt. EUs gemensamma jordbrukspolitik står under en reform och det kan därför bli förändringar av definitionen av stödberättigande betesmark. Detta i kombination med att villkor och stödnivåer för flera olika ersättningsformer kommer att ändras är en stor osäkerhetsfaktor SWOT Internt PERSPEktiv StyRKOR + Landskapsvård viktig för en levande landsbygd + Tillgång till outnyttjade betesmarker + Stor betydelse för att bevara biologisk mångfald Svagheter - Antalet betesdjur minskar - Dålig lönsamhet i affären landskapsvård - Dålig arrondering och otillräcklig tillgång på betesmark i anslutning till gården externt PERSPEktiv MöjLIgheter + Tillgång på outnyttjad betesmark + Hopp om mer flexibel betesdefinition + Effektiv betesdrift kan ge kostnadseffektivt foder hot - Osäkra uppgifter om kommande regelverk - Nuvarande betesmarksdefinition snäv - idisslande betesdjur anklagas ofta för att vara klimatbovar 20 LRF De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Fler gör mer för ett grönare

Fler gör mer för ett grönare Tillsammans gör vi skillnad Sidan 2 Medlemsröster Sidan 2 och 3 Framtidsfrågor för landsbygden och det gröna företagandet Sidan 3 Ta del av vår samlade expertkompetens Sidan 4 Rusta dig med aktuell information

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011 Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi 9 202 företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden

entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi 9 202 företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden Grönt entreprenörskap 2011 entreprenad, hästverksamhet, småskaligt livsmedelsföretagande, turism och energi 9 202 företagare om lönsamhet, investeringar och framtiden En barometer för den diversifierade

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag

Läs mer

1 000 svenska bönder om konjunkturen

1 000 svenska bönder om konjunkturen 1 000 svenska bönder om konjunkturen Trots positiv tendens: Majoriteten av 1 procent av lantbrukarna upplever att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig. Efter tre års negativ trend finns förhoppningar

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

LANTBRUKS BAROMETERN. 1 000 svenska bönder om konjunkturen

LANTBRUKS BAROMETERN. 1 000 svenska bönder om konjunkturen LANTBRUKS BAROMETERN svenska bönder om konjunkturen Sveriges lantbrukare tror på en något mer lönsam framtid Sju av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Förhoppningen

Läs mer

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö SKÅNES LÄN

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö SKÅNES LÄN Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö SKÅNES LÄN Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde

S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde Slutrapport - kortversion: S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde Under 2006 skapades ett projekt i samarbete Närmare 400 deltagare arbetade i grupper mellan LRF och Jordbruksverket.

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se LRF - intresseorganisation för de gröna näringarna LRFs vision De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

säkra tips från Sveriges gröna näringar

säkra tips från Sveriges gröna näringar 33 säkra tips från Sveriges gröna näringar Jobben Maten Klimatet Aldrig tidigare har de avgörande frågorna på ett så tydligt sätt som nu varit bondens frågor. Vi bönder är övertygade om att jorden, skogen,

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Marknadsanalys Q1 2015. LRF förnybar energi. 2014-12-29, Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks

Marknadsanalys Q1 2015. LRF förnybar energi. 2014-12-29, Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks Marknadsanalys Q1 2015 LRF förnybar energi 2014-12-29, Ulf Jobacker & Daniel Ingman, LRF Riks Marknadsanalys energi I Sverige används idag över 50 % energi från bioenergi, vattenkraft, sol, biogas, vind.

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Företagsutveckling på gång på energiområdet

Företagsutveckling på gång på energiområdet Företagsutveckling på gång på energiområdet Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF Företagsutveckling LRFs Vision VI FÅR LANDET ATT VÄXA så att de gröna näringarna 2010 intar en tätposition i Sverige vad

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer