lägesrapport östergötland privat vård ska få sverige att blomma hassela - ett kognitivt kollektiv tema: mediaboom(b)en

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lägesrapport östergötland privat vård ska få sverige att blomma hassela - ett kognitivt kollektiv tema: mediaboom(b)en"

Transkript

1 branschtidning för behandlingshem i sverige nr: 01 augusti 2007 lägesrapport östergötland privat vård ska få sverige att blomma hassela - ett kognitivt kollektiv tema: mediaboom(b)en

2 ledare en länk till imorgon I våras föddes idén att starta en branschtidning för behandlingshemmen i Sverige. På tiden tyckte många, och med all rätt. Tänk att vårt avlånga land varit utan så länge. De flesta andra verksamhetsområden har ju minst en publikation gemensamt, som tar upp för branschen intressanta och viktiga saker. Connecting the crowd, så att säga. Nåväl, dopnamnet på min tidning blev EVIDENS, som på engelska betyder bevis och på svenska att något under lång tid förfinats genom grundliga tester, experiment och sunt förnuft. En medveten och systematisk strävan att på bästa möjliga vetenskapliga grund bygga en fungerande och pålitlig vårdmodell, brukar de som är insatta snabbt tillägga om uttrycket, som för det mesta förekommer i vårdsammanhang av något slag. Men det kändes helt rätt med tanke på att behandlingshem just är till för att behandla, att göra människor med problem fungerande igen. Vi behöver alla blommor i ängen, som riksdagsledamoten och Kristdemokraten Ulrik Lindgren säger. Honom träffar ni förresten i detta första nummer i ett inslag som handlar om nya regeringen och privat vård. Men som sagt, det är viktigt att ge alla, och då främst våra ungdomar, chansen till ett riktigt liv. Det är trots allt de som en dag ska ta över efter oss. Och chansen finns där - nu -, du håller den i din hand. Länken till framtiden, vars syfte dels är att med intressanta nyheter, rön och intervjuer stärka kontakten och samarbetet mellan behandlingshem och myndigheter, och dels att verka för en ökad kompetens, kvalitet och säkerhet runt om i riket. I premiärnumret har fokus lagts på media. En passande femsidig uppvärmning inför Sveriges Behandlingshems höstmöte som går av stapeln i början av november, och som till stor del kommer att handla om den uppmärksamhet som på sistone riktats mot behandlingshem - på gott och ont. Mediaboom(b)en är rubriken. Dessutom har vi besökt Hasselakollektivet för att kolla in nya behandlingsmetoder och tittat till den nationella tillsynen som är i full gång. Det och mycket mer får inleda vad jag hoppas kommer att bli ett välkommet tillskott för hela branschen och dess intressenter. Trevlig läsning! Anci Malmén REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE

3 ur innehållet redaktion Ansvarig utgivare ANCI MALMÉN Foto/projektledare KAJ BJURMAN 06 den nationella tillsynen: östergötland 08 privat vård ska få sverige att blomma Skribent PATRIK BERGSTRÖM Grafisk produktion MATTIAS BYGDÉN 09 hassela - ett kognitivt kollektiv Säljare PETER SUNDBOM Banbrytare? Lelle Hagström och Christer Lööv är ständigt på jakt efter nya behandlingsmetoder. I evidens reportage berättar de varför. 14 full koll på mediadrevet? evidens lär dig knepen i en femsidig special kontakt QUEEN MEDIA GROUP AB Nygatan 57, , Skellefteå Tel: , Mob: tryck HS COPY & MEDIA SERVICE AB S. Kungsgatan 5, , Luleå Tel , Fax utgåva 4 NUMMER/ÅR

4 Sveriges Behandlingshem medlemssida samarbete för framtiden SVERIGES BEHANDLINGSHEM tar nu ett helt nytt kliv framåt genom att stå bakom tidningen Evidens. Vi erbjuder därmed den samlade behandlingsbranschen, våra uppdragsgivare och allmänheten en mer nyanserad och initierad bild av vad behandlingshemmen i Sverige arbetar med, hur vi arbetar och vad vi åstadkommer. Vi är glada att i och med detta kunna ta ytterligare ett steg för att för att uppfylla vårt uppdrag som organisation - att verka för hög kompetens, att bevaka behandlingshemmens intressen och att verka för information om behandlingshem. EN TIDNING kan på olika sätt göra mycket för att uppfylla dessa syften. Genom att rapportera om nya rön, lyfta fram olika metoder, ha intervjuer med intressanta personer, reportage med aktuell anknytning och spegla företeelser ur olika perspektiv och olika yrkesroller, kan vi öka vår kompetens och samtidigt bredda läsarens syn på behandlingsvärlden. VI BEHÖVER ALLA få bli inspirerade och få en positiv medieuppmärksamhet! Vi behöver sammanhållning i en bransch som dagligen uträttar underverk men som ofta får alldeles för lite uppmuntran tillbaka. Vi behöver en mötesplats där människor i samma bransch men med olika specialiteter och yrkesroller kan bidra med sin bild och samtidigt få nya kunskaper. Ofta arbetar vi inom behandlingsvärlden väldigt isolerat och tvingas gå efter tesen ensam är stark, men nu har vi chansen att mötas i Evidens! TEMAT I DETTA FÖRSTA NUMMER är just medial uppmärksamhet, en fråga som med åren blivit allt viktigare för oss. Att se medial uppmärksamhet ur olika perspektiv är av stort värde; vi skall alla arbeta för den enskildes bästa, men i olika roller. Behandlingshemmen fyller en funktion, myndigheter en annan och media en tredje. Media är också temat för vår Höstkonferens med många intressanta programpunkter. Konferensen äger rum i Malmö (se faktaruta) och vi hoppas att så många som möjligt kan delta. Ha en fantastisk fortsättning på hösten! Pat rik Ulander Patrik Ulander Ordförande i Sveriges Behandlingshem EVIDENS MEDLEM

5 Sveriges Behandlingshem medlemssida aktuellt Höstkonferens 2007, 9-11/11 i Malmö UPPMÄRKSAMHET I MEDIA Årets Höstkonferens går av stapeln i Malmö, och temat denna gång är Uppmärksamhet i media. Vi kommer bl a att ta upp olika perspektiv på medial uppmärksamhet, t ex journalistens, länsstyrelsens och uppdragsgivarens. VI kommer att träna oss i mediahantering, och dessutom hålla vårt höstmöte. Programmet i korthet: Fredag 9/11: Föredrag av inbjudna representanter från media, länsstyrelse, socialtjänst och institutioner. Avslutande paneldiskussion. Lördag 10/11: Träning i mediahantering. Söndag 11/11: Höstmötet 2007, med bl a beslut kring nästa års verksamhetsplan och budget. Höstkonferensen är öppen för alla intresserade och vi bjuder in bl a behandlingshem, socialtjänster, BUP, m fl. Söndagens Höstmöte är öppet för medlemmar i Sveriges Behandlingshem. Vill du veta mer, kontakta Patrik Ulander på eller gå in på sverigesbehandlingshem.se. Inbjudningar skickas ut i början av hösten. Välkomna! medlem i Sveriges Behandlingshem Alla behandlingshem i Sverige som innehar tillstånd från Länsstyrelsen kan bli medlemmar i Sveriges Behandlingshem. Som medlem får ni bland annat: Tillgång till ett vittomfattande kontaktnät av kolleger. Detta ger stort utbyte, professionellt genom kunskap och erfarenhetsutbyte, socialt genom att ni får möjlighet att träffa och prata med människor i samma situation som er själva. En kontaktperson i styrelsen. Stå med som medlem på vår hemsida, med möjlighet att länka sin egen hemsida. Kontinuerligt erbjudanden om att delta i utbildningar och konferenser. Rabatter på olika produkter som är nödvändiga för ett behandlingshem. Tillgång till kompetensbanken som bara är öppen för medlemmar. Vara med och påverka och förbättra villkoren för behandlingshemmen i Sverige. Medlems- och serviceavgiften är kr + 0,16 % av årslönesumman, totalt max :-, per år. Anmäl ditt intresse via vår hemsida eller ring Annika på vårt kansli: Välkommen som medlem! EVIDENS MEDLEM

6

7 östergötland Årsskiftet markerade starten för vad som kan komma att bli Sveriges nästa betydande sociala reform. Då påbörjades den nationella tillsynen av socialtjänstens arbete och rutiner, där bland annat äldreomsorg och HVB-hem ingår, som landets länsstyrelser tillsammans med Socialstyrelsen fått i uppdrag att genomföra. Direktivet kommer från regeringen och uttrycks syfta till att förbättra den nuvarande sociala kvaliteten och säkerheten. Men det ser väldigt bra ut för tillfället, säger Teddy Jonsson, socialkonsulent i Östergötland, i en lägesrapport till Evidens. Det blå korset i Östergötlands flagga symboliserar Göta kanal och Kinda kanal. Kanske finns ett samband med den nationella tillsynen som inom länet flyter på minst lika bra. Att en kontroll av det här slaget är nödvändig råder det inga tvivel om. Istället är det konsekvenserna som ligger på allas läppar. Kommer vi att få se nya lagar och krav? Kommer situationen för Sveriges HVB-hems personal att förbättras eller försämras nu när fokus till största del läggs på vårdförhållandena? Eller är det bra som det är? Enligt socialkonsulent Teddy Jonsson vid Länsstyrelsen i Östergötland är det för tidigt att säga exakt vad som kommer att hända. Vi måste vänta tills den sammanställda nationella rapporten släpps. Visar den på brister är det upp till regeringen att agera och följa upp. Det kan ta månader eller år beroende på vad som framkommer. Kan du berätta vad ni hittills kommit fram till angående HVB-hem så här ett halvår in i arbetet? Att det finns områden som kan förbättras, men också att det ser väldigt bra ut för tillfället. Endast i ett fall har vi kritiserat och då gällde det dokumentation och journalföring som inte gjordes i tid. Själva vårdförhållandena har vi inte haft något att anmärka på. Alla barn har mått bra. Varför tror du regeringen gett direktiv om en så pass massiv tillsyn? Jag kan bara göra en kvalificerad gissning. Nu har vi inte haft några problem i Östergötland, men jag tror att en avgörande del nog har att göra med kvalitet, media och skandaler. Ser du någon skillnad mellan privata och kommunala hem? Egentligen inte, förutom att de privata jobbar mer traditionellt med tillsyn och vård. I de kommunala hemmen dominerar stödboendet. Hur ser du på lagen om registerkontroll som trädde i kraft den 1 juli i år? Den är förbaskat bra. Nödvändig. Inte för att det kryllar av kriminella inom behandlingsverksamheterna, men för att en kontroll helt enkelt ökar säkerheten. I Östergötland började många HVB-hem redan i och med lagändringen för tre-fyra år sedan dra nytta av den möjligheten. Innefattar HVB-uppdraget bara tillsyn av behandlingshem? Nej, bland annat ingår också att titta igenom den såkallade slaskpärmen och utvärdera anmälningar där socialtjänsten inte ansett vidare åtgärder nödvändiga. Anmälningarna har gällt barn som farit illa i sin hemmamiljö och pärmen kallas normalt den kronologiska... för de som undrar. tidigast våren 2008 Det är i skrivande stund oklart när något resultat från tillsynen kommer att presenteras, men utifrån Östergötlands tidlinje ser det ut som att i alla fall länsstyrelserna uppfyllt sin arbetskvot kring jul senare i år. I mitten av december 2006 gjorde Teddy sitt första av 23 tillsynsbesök och ett halvår senare, i juni, hade han hunnit med närmare hälften. Om situationen är densamma i resten av landet kan ett nationellt släpp bli aktuellt tidigast våren EVIDENS Framtid

8 privat vård ska få sverige att blomma Riksdagsvalet 2006 blev en spektakulär föreställning. Mediapådraget var större än någonsin och samtidigt som valrörelsen dominerades av arbetsmarknadsfrågor lurade en spionskandal i kulisserna. Flera partimedlemmar inom Folkpartiet fick avgå sedan ett dataintrång i Socialdemokraternas interna nätverk uppdagats. Trots allmänhetens sympatier förlorade det socialistiska blocket den 17 september sin regeringsställning efter en obruten svit på 12 år. Istället tog just Folkpartiet tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet över makten. På alliansen valaffischer gick att läsa om ett Sverige i behov av nytt arbetarparti, om framtidens nyheter, om valfrihet och om att allt börjar hos folket. Men vad betyder valfläsket i praktiken? Som branschtidning är vi naturligtvis nyfikna på hur situationen för privat vård kommer att ändras om den ändras. Sanningen är att de flesta behandlingshem vuxit upp under rött styre i en miljö som generellt inte stött fri företagsamhet. Att tjäna pengar inom området har ansetts fel. Nu är det tvärtom, säger riksdagsledamoten och Kristdemokraten Ulrik Lindgren i ett samtal med Evidens. Enligt den nya regeringen är kreativ stimulans och uppmuntran tillsammans med en friskolelik konkurrens nödvändig för en fortsatt utveckling också inom vårdgebitet. Det talas om alla blommor i ängen, där folket är blommorna och samhället ängen, och hur viktigt det är att ingen blir lämnad utanför. Vi vill kunna erbjuda unga som gamla omsorg så att de inte fastnar i sjukdom. Därför är det speciellt viktigt med en välutbyggd barn- och ungdomsvård, och även prevention, fortsätter Ulrik. I regeringsförklaringen läste Fredrik Reinfeldt vid tillträdet den 6 oktober i fjol upp följande: Föräldrastöd ska erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxt, en fras som kan tyckas lite vag även för en som Ulrik insatt person. Riksdagsledamot Ulrik Lindgren, kd, hoppas på ett blommigt Sverige. Jag hoppas att folkhälsopropositionen som släpps vid årsskiftet ska kunna presentera något mer konkret på hur det är tänkt att genomföras. Hittills har emellertid den såkallade stopplagen, som inte tillät landsting att anlita entreprenörer med vinstsyfte, tagits bort och åtgärden jobbfokus införts. Det ska vara lönsamt att jobba och billigt att anställa. Di blå vill främja en mångfald inom sjukvården och samtidigt centralt bana väg för den ekonomiska utvecklingen Tyvärr berör stopplagen inte den privata behandlingshemsverksamheten, men det gör jobbfokus, berättar Ulrik. Aktuellt är också en proposition från folkhälsominister Maria Larsson som handlar om att betygssätta privata, statliga och kommunala behandlingshem. Inom sjukvården finns systemet redan och inom äldrevården är det på gång. Skulle förslaget gå igenom ligger det på socialtjänsten att samla jämförbara kvalitetsindikatorer. Givetvis hoppas vi på färre kunder till barn- och ungdomsvården, men för att komma dit måste vi först göra vårt bästa utifrån de resurser vi har. Systemet Maria pushar för har historiskt sett gett resultat, vilket är viktigt, avslutar riksdagsledamot Ulrik Lindgren. EVIDENS framtid

9 innovativ duo satsar Hasselakollektivet är ett av Sveriges mest anrika och respekterade behandlingshem. Grundaren K-A Westerberg började inte långt efter starten 1969 att utveckla pedagogiken till en utbildning i tre steg för socialt missanpassade ungdomar. Konceptet med inskolning, grundutbildning och utsluss har sedan fått stå som modell för flertalet andra verksamheter. Idag är K-A pensionär, men utvecklingsarbetet i den lilla idyllen norra Hälsingland har inte stannat av. Evidens hälsade på männen som 2006 bestämde sig för att bära arvet vidare. kognitivt Lelle Hagström & Christer Lööv EVIDENS reportage

10 hassela 10 EVIDENS reportage

11 Vi träffas i en av administrationsbyggnaderna, en av många pittoreska och fräscha trästugor som finns inom det 50 hektar stora området i byn Hassela fem mil väster om Sundsvall. Utanför skymtar i solskenet Kollektivets Golfklubb, en 18-hålare med bevattning till och med på fairways. Här ses sporten inte som något snobbigt, utan snarare som en bra social träning där vett och etikett betyder mer än en drive på 250 meter. Förbaskat bra - och fungerande! En del av vår behandling innefattar att spela eller jobba på banan, menar Lelle. Christer och Lelle är avslappnat klädda och ger ett vänligt och nästan blygsamt intryck. Eventuella fördomar om ägare/föreståndare för den här typen av verksamhet försvinner snabbt. Istället är det två herrar med ambitioner och drivkraft som sitter mitt emot oss. Två sociala innovatörer som letar lösningar varhelst de kommer åt. Vi började båda som behandlingsassistenter, och det vi har nu har vi byggt från grunden, berättar Lelle, som själv äger tre behandlingshem, däribland Hillegården. Christer har för närvarande fem stycken under bältet och är dessutom verksamhetschef för Staffansbogruppen, som är en del av organisationen Leach Care & Rehab, en av de största privata vårdgivarna i Sverige. Den gemensamma nämnaren är vår strävan att höja ribban för hela landet när det gäller kvalitet, säger Christer och får medhåll av sin kompanjon som tillägger att situationen lyckligtvis är bättre idag än för tio år sedan. Det var också för nästan ett decennium sedan det första samarbetet inleddes. Året var 1998 och uppgiften att titta på ett kvalitetssäkringssystem. Runt började man kolla metoder och 2006 köptes Hasselakollektivet gemensamt. Bild vänster: Två idérika herrar. Till höger Lelle Hagström poserande med kollegan Christer Lööv. I bakgrunden ett av många boenden som finns belägna på anläggningen i Hassela. Bild ovan: Porträtt av två elever som går igenom vad de lärt sig på datakunskapen. Positivt för socialtjänsten är att vi tillsammans kan erbjuda en rad olika behandlingsalternativ. Vad de än har för problem, så kan vi lösa det. Vårt mål är att alltid kunna hjälpa kunden och självklart vill jag att allt ska finnas under vårt tak, men ifall vi har fullt ska vi kunna ge alternativ istället. Det gäller att vara service minded och de behandlingshem som fattat det är de som finns kvar idag, säger Lelle. Om Hasselakollektivets frontfigur i 36 år kan sägas mycket. Bland annat var K-A Westerberg engagerad i samhällsdebatten och hade en stark personlighet, två ingredienser som inte bara satte den lilla byn på kartan, utan också höll ihop saker och ting. En av de mest märkbara förändringar som skett under senaste året med de nya ägarna är den totala omstrukturering som gjorts. Utan en stark personlighet som K-A är det lätt att verksamheten smulas sönder. Därför har vi istället valt att jobba manualbaserat utifrån evidensbaserade metoder för att slippa förlita oss på en enda individ. Vi vill ha struktur och möjligheten att mäta det vi gör, menar Lelle och berättar att det är få ställen som idag eftersträvar samma sak. De hävdar nog att de har struktur, men ber man dem visa rutinerna säger de ofta: Vad menar du? och Det sitter i väggarna. Generellt kör majoriteten sitt eget race. En av de evidensbaserade metoder som flitigt används och förespråkas av Lelle och Christer är den strukturerade fasbehandlingen, som på senare tid nästan blivit ett krav från kommunerna. Att kunna redovisa exakt vad eleven, för verksamheten ses mer som en skola än en institution, gått igenom och har kvar anses väldigt viktigt. Strukturerad fasbehandling har funnits i många år, och jag förstår inte varför så få använder sig av den, ställer sig Christer frågande. Modellen är uppbyggd av fyra steg, som vart och ett innehåller en rad delmål. När alla delmål för nivån är nådda flyttas eleven upp till nästa. Även fysisk omlokalisering blir i samband med avancemanget aktuell för EVIDENS reportage 11

12 fasbehandlingsmodell med kognitiv triangel och belöningsdel Tanke Fas 4 Inre struktur Fas 3 och färdigheter Fas 2 Yttre struktur Känsla Handling Fas 1 och färdigheter Källa: I Bolivia träffade jag en psykoanalytiker som tydligt visade att han starkt ogillade mina åsikter. att förstärka känslan av att ha uppnått något, att man lyckats. I början av klättringen har eleven väldigt lite att säga till om, medan sista steget innebär det motsatta. Men finessen är trots allt belöningsdelen. Vid varje steg ökar belöningen, men för att ta sig dit måste eleven klara föregående hinder. Ett bra bevis på att systemet fungerar är att det då och då finns de som inte vill åka hem, trots att behandlingen är klar, på grund av att de lär sig så mycket, berättar Lelle stolt. Det var vid ett besök hos behandlingshemskollegan Gunnar Ahlin som Lelle och Christer först fick upp ögonen för systemet. I grunden ligger den kognitiva beteendeterapin, KBT, vilket är fallet för nästan alla evidensbaserade metoder och program som används inom den egna verksamheten. Bland dessa återfinns ART, Krin och Repulse, för att nämna några. Nyaste egna bidraget, Baffen, är emellertid ett hopplock som för tillfället saknar forskningsgrund. Programmen läggs normalt på från och med andra nivån i fasbehandlingsmodellen, det vill säga efter den individuella problematikanalysen är klar. På det här sättet känner vi att behandlingen blir såväl individuell och strukturerad som vetenskaplig och repeterbar. I stort sett är arbetssättet samma på alla våra hem, upplyser Lelle. Och just konformitet är något det pushas för. Enligt Bengt Åke Almer vid Umeå Universitet som studerat funktionell behandling ser förhållandet för att nå resultat ut som följer: Metod: 7-9%, Relation: 30% och Konformitet: 25%. Tillsammans ger delarna effekt. Det är först på senare år vi börjat titta på forskningen och helt tydligt är att de bästa resultaten inte kan nås förrän allt görs bra samtidigt. Men det viktiga är att jobba och utveckla sig själv. Personligen blir jag glad då andra försöker göra samma sak, att ligga långt fram metodmässigt, exempelvis. Den drivkraften är bra för hela branschen, menar Lelle. Jag är stolt över vart vi är på väg, men det är långt kvar. Tyvärr är vi i Sverige lite rädda för att prova nya saker, inflikar Christer. Helt klart är att de inte talar om sig själva. De är svenskar, nyfikna och modiga. Konstigt? Nej. För Christer och Lelle handlar det om att hitta kombinationer av beprövade teorier och metoder och sätta samman dem till en enda fungerande enhet. Bland annat har de kopplat samman den kognitiva beteendetriangeln med fasbehandlingsmodellen. Med hjälp av triangeln kan vi ta itu med de flesta kända grundläggande beteendeproblem och inkludera dem i vårt behandlingsprogram. Det kan gälla så enkla saker som att lika ska vara lika, säger Lelle. Sin första kontakt med metodforskning fick duon genom ett samtal med den inom området framstående forskaren Tore Andreassen. Norrmannen berättade att de flesta tester generellt sker separat med hjälp av ett antal deltagargrupper och att funk- 12 EVIDENS reportage

13 Golf som terapi? Hasselas 18-hålsbana inte bara intressant för blivande Tigers. Här får kollektivets elever lära sig vett och etikett och såklart vad tålamod verkligen innebär. tionaliteten bestäms utifrån gruppernas individuella resultat som vägs mot varandra. Saker som tillämpning och experiment med kombinationer gavs lite eller ingen uppmärksamhet, något som fick Lelle och Christer att fundera. Är metoderna som används idag optimala? Går de att förbättra? Jakten var igång. Men även om vårt jobb till stor del går ut på att hitta nya vägar och sammanfläta de bästa stand alonemetoderna till en bred supermetod, bottnar som sagt mycket i relationer och rätt personal att skapa dem. Det vore omöjligt annars, menar Christer. Inspiration till idéer och uppslag hämtar killarna till stor del från USA och Kanada, där för övrigt KBT vunnit stor popularitet. Och trots att psykoterapiformen använts i Sverige i över 25 års tid är det inte fel att kalla tankesättet nytt. Fortfarande hänger de Freudianska psykoanalytiska tankegångarna kvar både här hemma och i andra länder. Som anhängare och förespråkare av KBT kan det ibland vara svårt, och då kanske främst för Lelle som ofta är ute och föreläser, att predika sin övertygelse. I Bolivia träffade jag en psykoanalytiker som tydligt visade att han starkt ogillade mina åsikter. Men vill man nå resultat sak man inte välja den gamla skolan, inte för att jag är emot den men för att den inte är lika praktisk, inflikar Christer snabbt. Mycket av kritiken som riktas mot KBT grundar sig i att även om symptomen försvinner, så finns grundorsaken kvar. Risken för symptomsubstitution anses därför stor och terapiformen ytlig. Bra att veta kan vara att forskningen runt KBT visat på motstridiga resultat angående dess effektivitet. Med andra ord: den fungerar. En populär liknelse de två inriktningarna mellan är annars exemplet med den drunknande mannen. Medan en psykoanalytiker skulle fokusera på att ta reda på varför mannen höll på att drunkna, skulle beteendeterapeuten lära mannen att simma, eller åtminstone ge honom rätt redskap. Orsaken är inte det viktigaste för oss. Vi vill hellre kunna erbjuda de verktyg som behövs för att lösa ett problem. Och eftersom de flesta beteenden går att koppla till en inre drivkraft som får oss att må bra, är det mer praktiskt att lista ut vad som driver de som kommer till oss och praktiskt visa på andra lösningar, påpekar Lelle. Christer håller med och tillägger att sedan man började jobba kognitivt har behandlingstiderna kortats från drygt två år till i snitt 14 månader, vilket bör glädja landets kommuner. En plats kostar nämligen runt kronor per dygn och utslaget på tio månader blir summan... STOR. Men det bästa med att vi runt millenniumskiftet övergick till beteendeterapi måste ändå vara att ungdomarna känner att de får behandling. Nu kan de själva vara med och utforma sitt eget program, så att de på bästa sätt kan anpassas till ett riktigt liv utanför våra portar, ler Lelle Hagström och Christer Lööv avslutningsvis. EVIDENS reportage 13

14 14 EVIDENS tema

15 mediaboom(b)en I november kommer Sveriges Behandlingshems årliga höstmöte att gå av stapeln. Platsen är Malmö och temat media. Orsaken till diskussionsämnet sägs vara det stora mediala intresse som på senare tid visats för främst landets privata inrättningar med skandalrubriker och obehagliga konsekvenser till följd. Men varför blir det så fel, och så ofta? Beror färgade inslag på restriktioner som tystnadsplikt, eller är problemet djupare rotat än så? Helt enkelt: Vad är trasigt och går det att fixa? I Evidens TEMA ger Matti Stenrosen, reporter vid Kristianstadsbladet och ordförande i Föreningen Grävande Journalister, och expertpanelen Lars Westerlund och Annica Bray, till vardags mediatränare, sin syn på saken. 1. att förstå media matti stenrosen Till att börja med. Vad är media och vilken funktion fyller fenomenet i samhället? Kort sagt är media en del av det demokratiska system som det svenska samhället bygger på. Man brukar tala om att det finns fyra statsmakter, där riksdagen är den lagstiftande, regeringen den verkställande, domstolarna den dömande och media den granskande. Media har alltså en ytterst betydelsefull roll att spela, och det är viktigt att vi som journalister tar rollen på allvar och att de som granskas inser betydelsen av medias funktion. Vad intresserar en grävande journalist/reporter som dig själv? Det finns inget speciellt område. En grävare är som vilken journalist som helst, med den skillnaden att undersökande journalistik försöker gå ännu djupare för att avslöja missförhållanden, trender och andra företeelser i vårt samhälle. Hur jobbar en grävare? För det mesta används normala journalistiska metoder. Det vill säga att journalisten söker uppgifter i handlingar och genom intervjuer. Tanken är att gå så djupt som möjligt i specifika frågor för att komma sanningen så nära som möjligt. I vissa fall använder journalister dolda kameror/mikrofoner och uppträder under annan identitet, som även brukar kallas att wallraffa. Personligen arbetar jag inte så, men tycker att det är ok om relevanta uppgifter inte går att få fram på annat sätt. Uppdrag Gransknings Valstugereportage, där politiker sa en sak framför kameran och en helt annan när de inte visste om att de filmades, hade exempelvis inte kunnat göras på det vanliga sättet. Det var ett mycket bra avslöjande enligt mig.men dold kamera eller mikrofon ska användas med förnuft, för att avslöja relevanta uppgifter. Att i hemlighet spela in och sända vad vanliga arbetare sitter och snackar om kring fikabordet på jobbet kan jag exempelvis inte se någon nytta med. Allt förarbete till trots, hur vet du som journalist/reporter att det du berättar för allmänheten är sant? Målet för oss är förstås att komma så nära sanningen som möjligt. Men även journalister missförstår och gör felaktiga bedömningar, så det finns all anledning att läsa även journalistik med ett kritiskt öga. Och blir det felaktigheter i en artikel eller ett inslag ska det givetvis påpekas och rättas till. Dessutom finns möjligheten att anmäla till Pressombudsmannen eller till Granskningsnämnden för Radio och TV. Seriösa journalister tar rättelser till sig. En av mina tidigare chefer brukade säga att det viktigaste är att det blir rätt, inte att få rätt. Är etik och moral viktiga inslag i ert arbete eller ska sanningen fram till varje pris? Nej, sanningen ska inte fram till varje pris. Det är en konstant övervägningsprocess. Tillbaka till wallraffning och bandning vid fikabordet. Det var exakt vad det nu nedlagda behandlingshemmet Baggershus råkade ut för när radioprogrammet Kaliber bestämde sig för att granska dem. Vad anser du om hela den affären? Jag vet för lite om det jobbet för att kunna uttala mig, men metoderna har jag som sagt inget emot. Helt klart hade Kaliber ett personligt rotat intresse i Baggershus. En före detta anställd var involverad med en redaktionsarbetare, vilket nog spelade en stor roll i hur det hela utvecklades. Hur svårt är det för en journalist/reporter att distansera sig känslomässigt? Jag vill som jag sa tidigare inte uttala mig om Baggershus. Men ge- EVIDENS tema 15

16 nerellt tror jag inte att journalister styrs av sina känslor. Däremot kan intresse för specifika ämnesområden vara avgörande för vad som tas upp i artiklar och inslag. Jag är till exempel intresserad av att lyfta fram oegentligheter inom den offentliga förvaltningen, men det beror inte på att jag personligen känner mig berörd. Varför väljer media ofta att fokusera på den negativa sidan av saker och ting och så sällan följa upp positiva trådar? Det mesta man läser och ser handlar ju nästan alltid om något slags elände. Om det mesta du läser om handlar om elände så borde du nog se över dina läsvanor. Om jag tar min egen tidning som exempel som också beskylls för att bara skriva om det negativa så stämmer den uppfattningen inte alls. Övervägande delen av artiklarna, varje dag, är positiva eller neutrala. Dessutom är det ju avvikelser vi tittar på i vår granskande roll. Exempel: att statsministern går till jobbet varje dag är ingen nyhet. Om han däremot inte dyker upp på kontoret, kan det vara något att skriva om. Dessutom kan det som är negativt för en vara positivt för en annan. Jag skrev för några år sedan om hur svårt autistiska personer mjölkades på pengar av en ägare till ett slags särskilt boende. Ägaren polisanmäldes och tvingades stänga hemmet, och upplevde givetvis artiklarna som negativa. Men för de autistiska och samhället var granskningen bra. Den gav en möjlighet att rätta till missförhållandena. På grävarnas hemsida, j.se, finns ett intressant inlägg postat av Björn Hygstedt och Ulla Danné, båda vinnare av Guldspaden De menar att en grävande journalist aldrig bör låta sig stoppas av att någon talar om vilken katastrof inslaget kan åsamka honom/henne. Är det medias allmänna uppfattning om konsekvenser? Publish and be damned är en ofta citerad men kanske inte lika ofta tillämpad - sentens i journalistkretsar. Myndighetspersoner och representanter för företag hävdar gärna att en artikel eller ett inslag kan innebära katastrof. Men det är ofta enbart ett sätt att undvika publicitet. Är missförhållandet eller felaktigheten tillräcklig allvarlig, så ska det givetvis berättas för allmänheten. Det gäller även enskilda människor. Vi rapporterade som exempel för några år sedan om en man i kommunstyrelsen som höll på att förlora jobbet på grund av sina alkoholproblem. Han var alltså sin egen arbetsgivare, och hade dessutom en position som krävde att han var alert och klar i sina bedömningar. Jag tycker att publiceringen var korrekt. Väljarna och kommuninvånarna fick relevant information. Samtidigt känner jag givetvis med mannen. Hur gör ni när stoffet inte kan försvara sig på grund av tystnadsplikt och liknande bestämmelser? När det gäller vanliga kommunala förvaltningar så har tjänstemännen en lagstadgad meddelarfrihet, vilket innebär att de kan delge även uppgifter som är sekretessbelagda. Den möjligheten försöker vi givetvis få dem att utnyttja. Däremot tror jag att de flesta av oss respekterar sekretessen inom sjukvården och socialtjänsten. Men där tycker jag att både tjänstemän och politiker gömmer sig bakom vad de väljer att kalla sin tystnadsplikt. Ta fallet Louise i Vetlanda som exempel. I den debatt som hölls i TV gav Louise de ansvariga rätten att förklara vad som gått fel. Även om de ville undvika att tala om individärendet hade politikerna och tjänstemännen kunnat redogöra för vad som brustit i rutiner och annat. Men de valde att tysta hänvisa till sekretessen. Jag ser deras agerande som ytterligare en kränkning av den flickan. Vad gör media när exempelvis en verksamhet eller instans inte vill prata om en för samhället viktig händelse? Vi försöker få fram information och uppgifter på annat sätt. Vem granskar granskarna? Förhoppningsvis alla läsare, tittare och lyssnare. Den som upplever sig felaktigt behandlad av media kan och bör göra en anmälan till Pressombudsmannen eller till Granskningsnämnden för Radio och TV. Dessutom kan berörd part kräva rättelse och genmäle direkt till redaktionen. Meningen med inslaget har varit att skapa en förståelse för medias arbete. Tycker du att målet är nått, eller är det något du vill tillägga? Om man vill sätta sig in i media, så måste man se den samhälleliga rollen. Lagstiftaren har velat försäkra sig om att verksamheter som på olika sätt berör människor kan granskas på ett bra sätt. När journalister gör det seriöst bör det välkomnas av alla. 16

17 media som verktyg De talar om att glömma strutsbeteendet, att vara först ut med både positiva och negativa nyheter och om vikten av att alltid vara steget före. I drygt sex år har Annica Bray och Lars Westerlund bedrivit mediaträning på ett flertal verksamhetsnivåer och även haft en känd Svensk TV-profil som klient. Till landets privata behandlingshem ger man rådet: Välkomna media och sluta vara det där suspekta hemmet mitt ute i skogen som ingen vet något om. 2. hantera media lars westerlund och annica bray Att media blivit ett allt vanligare inslag i de flesta verksamheters vardag är ingen underdrift. Allmänheten kräver information. Vår demokrati kräver information. Därför finns grävande reportrar, granskande journalister och oändligt många kanaler. På gott och ont. Idag är många rädda för media, för konsekvenserna och för själva begreppet. De har sett för mycket gå fel, förklarar Annica Bray, vd för Kubera Production, Skellefteå. I drygt sex år har Annica tillsammans med journalisten Lars Westerlund hjälpt företag, myndigheter och enskilda instanser, offentliga som privata, att kontrollera och förbättra sina mediarelationer. Båda anser att just den biten ofta försummas och att mediaträning borde utgöra en del av vilken verksamhetsstrategi som helst. Vinklingen av storyn är A och O. Emellertid ligger ansvaret för att hela sanningen kommer fram på båda parter, inte bara media. Det viktigt att alltid vara förberedd och ha ett utarbetat budskap, påpekar journalisten Lars Westerlund vid Westerlunds Reportagebyrå i Skellefteå och rekommenderar en fullständig påläsning av fakta, lagar och andra faktorer som berör det egna verksamhetsområdet, och som kan vara föremål för drevet. För att ytterligare förebygga problemet med alltför partisk och vinklad press, menar Annica och Lars att bästa sättet är att vara först ut. Både positiva och negativa händelser måste rapporteras, helst innan de hänt och helst innan ryktet börjat gå. De flesta skulle behöva träna i EVIDENS tema 17

18 Problem har alla, men att mörka är för press och media liktydigt med att dölja och då knackar det snart på dörren. större utsträckning på att gå ut med sådant som är positivt, och kanske då speciellt behandlingshemmen. De gör samhället mer gott än ont men verkar trots det ofta jobba i uppförsbacke. En idé för dem kunde vara att utarbeta en strategisk plan som går ut på att så ofta som möjligt släppa positiva nyheter, eller nyheter i allmänhet, säger Lars och får medhåll från Annica som tillägger: Genom att skippa strutsbeteendet öppnas fler dörrar. Media lär känna er och er verksamhet samtidigt som allmänhetens förtroende ökar. Problem har alla, men att mörka är för press och media liktydigt med att dölja och då knackar det snart på dörren. Lars inflikar: Och eftersom behandlingshem ofta är placerade i skogar och på landet är det lätt att uppfatta dem som hemlighetsfulla. Ingen vet egentligen vad som försiggår i den isolerade miljön, men alla spekulerar. Det problemet måste bort. Därför: Välkomna media och sluta vara det suspekta hemmet mitt ute i skogen som ingen vet något om. Men går det alltid att alltid att släppa in media när tystnadsplikt och sekretess finns med i bilden? Lars: Hur känsligt ämnet än är finns det alltid något att säga. Det är viktigt att förstå vad media pysslar med. Nästan alltid lyfts den mindre, svagare parten fram som offret, vilket är lätt hänt om det bara finns en källa. Och eftersom tystnadsplikt i personärenden och personakten varierar, och lagstiftningen skiljer sig åt domstolar, socialnämnder och andra instanser, exempelvis vårdhem, emellan gäller det att ta reda på vilka regler som gäller för det egna området. Annica: Sen är det viktigt att bestämma vem som säger vad, det vill säga vem som uttalar sig. Är chefen utsedd till att sköta alla kontakter med media, låt honom/henne göra det. Resten av personalen får stå tillbaka. På så sätt kan otrevliga överraskningar undvikas. Är det besvärligt att lära sig hantera media? Annica: Nej. Normalt tar det en arbetsdag. Vad som kan behövas är att då och då fräscha upp minnet. Det enda som ibland tar mer tid är PR-biten, att till exempel skriva pressreleaser, men där går det alltid att anlita en van presskrivare. Kameraträning, foto och TV, och konsten att framställas på på rätt sätt brukar gå lätt. De flesta som kommer till oss lär sig snabbt att hitta budskapet och jobba bort hyss som kan feltolkas. Lars: Lite träning ger stor effekt. Det kan vi säga av erfarenhet. sju saker att tänka på för hvb-hem enligt experterna Arbeta strategiskt med regler för det egna området. Ordna seminarier runt verksamhetens kärnämne där deltagarna, de anställda, får prova sig fram och hitta en lämplig nivå, sätta sig in i lagar och träna på case. Bör göras regelbundet. Glöm strutsbeteendet och sträva istället efter en god mediarelation. Görs lättast genom att synas ofta. Det är svårare för media att hacka på någon de känner. Pumpa ut success stories, såväl som negativa. Inkludera det i verksamhetsstrategin. Anlita en van presskrivare om det känns för svårt. Låt inte de enstaka gånger saker går snett förstöra. Ni gör mer gott än ont för samhället. Träna bort personliga egenheter som kan misstolkas. Det planerade budskapet ska alltid fram vid första frågan, oavsett fråga. undvik fällorna. här listas de vanligaste tricken media använder Nivåskillnad: För att direkt få övertaget vid en intervju ser reportrar och jornalister ofta till att inta en högre position, med resultatet att den intervjuade bokstavligt talat hamnar i underläge. Metoden syftar till att skrämmas och är du kort, be att ni båda ska sitta ner. Är du å andra sidan lång, se till att inte fotograferas underifrån. Du framställs då lätt som en översittare. Tystnad: En lång paus från reporterns sida syftar till att skapa nervositet. Vanligast är att den som blir intervjuad börjar prata utan att tänka efter. Mycket information kan då slinka igenom, vilket är precis vad reportern vill. Snäll inledning: Syftar till att skapa en falsk säkerhet. Du kan vara säker på att snaran inom kort kommer att dras åt. Burdus inledning: Syftar till att få den intervjuade ur balans. Här kan ibland personliga frågor om familj och vänner vara aktuella. Håll huvudet kallt. 18 EVIDENS tema

19 securanova securanova ifo IT-stöd för socialtjänst och HVB securanova hvb HANDLÄGGNING Aktualisering Förhandsbedömning UTFÖRANDE Uppföljning av insatser och utredningskontakter Planering av verksamhet Vuxna Barn och unga Utredning BBIC el. traditionell Försörjningsstöd Familjerätt Inskrivning Vårdplan och uppdrag Initial kartläggning Personuppgifter Behandlingsplanering Uppdrag Genomförandeplan Placeringsuppgifter Genomförande av insats Journalföring SoL/LSS/HSL Systematisk bedömning Forskning och juridik Planering av verksamhet Underlag för forskning Underlag för upphandling Stöd för HSL Uppföljning av insats Statistik Utskrivning eller eftervård Rapport till tillsynsmyndigheter Hjälptexter för handläggning Forskning och juridik Avslutning av insats Utvärdering Serveringstillstånd Insatsplanering Uppdrag Genomförandeplan Öppna insatser/placering Beslut och händelser Uppföljning av instaser och planering av eftervård Rapport till uppdragsgivare Uppföljning Uppföljning av insats HVB-hem/familjehem LVU-hantering Genomförande av insats enl. genomförandeplan LVM-hantering Läs mer på Bokskogens Hvb Bokskogens Hem Nya Hammarby! Vi är ett HVB-hem som främst inriktar oss på att ta emot och behandla familjer med missbruks- och/eller psyksocial problematik. Vår kompetenta personal arbetar efter MBT, mentaliseringsbaserad terapi, och i den anrika herrgårdsmiljön i Gästrike finns dessutom vår egen barnverksamhet, mamma/pappa grupp och föräldrautbildning. Ett litet steg kan betyda mycket. Tveka inte att kontaka oss. Familjebehandling Nya Hammarby INDIVIDEN Vi tar emot pojkar psykosocial problematik från åldrarna år SKOLA Samtliga pojkar har hos oss en organiserad skolgång utanför hemmet NÄTVERK Vi hjälper våra pojkar att bygga broar till samhälle och arbetsliv KUNSKAP Vår personalstyrka innehåller hög kulturkompetens. Vi tar emot pojkar från alla kulturer SAMHÄLLE Våra pojkar blir en del av samhället och går från utanförskap till innanförskap FRITID Hos oss har alla en aktiv fritid FAMILJ Vi jobbar tillsammans med pojkarnas familjer för att skapa förutsättningar till återförening PLACERING Tag kontakt med oss på: PL: Vinslöv 19

20 behandlingshem Dalarna HVB Stationen Bodarna 88, Gagnef Upptagningsområde: Dalarna. I mån av plats även övriga landet. Tfn: Fax: Mobil: E-post: Hemsida: Närsjögläntans HVB-hem Östborn 60, Falun Upptagningsområde: Hela Sverige Tfn: Fax: Mobil: E-post: Hemsida: Gävleborg Hammarby Familjebehandling Herrgården, Gästrike - Hammarby Tfn: Fax: E-post: Hemsida: Hedvigsforsgårdens Ungdomshem PL 6449, Bjuråker Upptagningsområde: Närområde. I mån av plats övriga landet. Tfn: Fax: Mobil: E-post: Hemsida: Herlöv Hansen HVB Rönningsvägen 16, Torsåker Tfn: Fax: Mobil: E-post: Hemsida: Hudiksvalls Ungdomshem Östanbräck 72, Hudiksvall Upptagningsområde: 30 mils radie Tfn: Fax: Mobil: E-post: Hemsida: Humlans HVB Humlevägen 18, Ockelbo Tfn: Fax: E-post: Hemsida: Storsjögården Byvägen 30, Forsbacka Tfn: , Fax: Mobil: E-post: Halland Bergåsa Behandlingshem Tornåsvägen 11, Torup Upptagningsområde: Hela Sverige. Tfn: Fax: E-post: Hemsida: Solåsens HVB Bolåsvägen 71, Kungsbacka Tfn: Mobil: E-post: Hemsida: Jämtland Hillegården Storgatan 40, Östersund Tfn: Fax: E-post: Hemsida: Jönköping Kongsryds HVB Kongsryd, Nässjö Upptagningsområde: I första hand Jönköpings län, i mån av plats även övriga landet. Tfn: Fax: Mobil: E-post: Hemsida: Kalmar Blå Huset AB Rumma Björkhyddan, Gamleby Tfn: Fax: Mobil: E-post: Hemsida: Egehem HVB Hallströmsgatan 37, Västervik. Tfn: Fax: E-post: Hemsida: Grogrund Arbelunda 6328, Köpingsvik Tfn: Fax: E-post: Åsarnas familjevårdshem Åsgatan 249, Rockneby, företrädesvis södra Sverige. Tfn: Fax: E-post: Linnébygdens Behandlingshem Bohult 578, Diö Upptagningsområde: Hela Sverige Tfn: Fax: Mobil: E-post: Hemsida: Rimshult AB Södra Rimshult 2, Ryd Upptagningsområde: En linje söder om Stockholm till Karlstad. Tfn: Fax: Mobil: E-post: Hemsida: Norrbotten Den Blå Hästens HVB Holmträskvägen 138, Altersbruk Tfn: Fax: Mobil: E-post: Sellbergs Behandlingshem AB Holmenvägen 27, Kalix - Nyborg Upptagningsområde: I första hand Norr- och Västerbotten samt övriga landet i mån av plats. Tfn: Fax: E-post: 20 EVIDENS guide

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Dokumentationsstöd för socialtjänsten

Dokumentationsstöd för socialtjänsten Dokumentationsstöd för socialtjänsten Office Suite med Krypto Proffs Dokumentationssystemet för socialtjänsten används i olika versioner hos socialtjänsten i ca 40 kommuner. Form Perfect HB och Compact

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011 inte stark En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 Inledning Vision har många medlemmar som arbetar inom

Läs mer

Hem för vård eller boende för barn och unga

Hem för vård eller boende för barn och unga MEDDELANDE NR 2008:32 Hem för vård eller boende för barn och unga Tillsyn i Jönköpings län 2006-2008 Meddelande nr 2008:32 Referens Stefan Roman, Lena Uddemar, Rättsavdelningen, december 2008 Kontaktperson

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Varför ska vi ha kontakt med medier? Genom att medverka i medier kan Vårdförbundet sprida kunskap och påverka opinionen. Press, radio, tv och sociala medier

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

BEHANDLINGSHEM. Trygghet, Kompetens, Utveckling www.utslussen.se

BEHANDLINGSHEM. Trygghet, Kompetens, Utveckling www.utslussen.se BEHANDLINGSHEM Trygghet, Kompetens, Utveckling www.utslussen.se Verksamhetsbeskrivning Utslussen Vård AB är ett mindre vårdföretag med personlig prägel som tillhandahåller vård för barn och unga i Mälardalen

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

Tipsa oss om karteller

Tipsa oss om karteller Tipsa oss om karteller Konkurrensverket arbetar, tillsammans med länsstyrelserna, för en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. Enligt konkurrenslagen är det förbjudet för företag att samarbeta

Läs mer

Standard, handlggare

Standard, handlggare Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Svensk maffia, TV4, 2011-02-03, kl. 21.00, inslag om bland annat gängmedlemmen NN; fråga om respekt för privatlivet

Svensk maffia, TV4, 2011-02-03, kl. 21.00, inslag om bland annat gängmedlemmen NN; fråga om respekt för privatlivet 1/6 BESLUT 2011-09-19 Dnr: 11/00357 och 359 SAKEN Svensk maffia, TV4, 2011-02-03, kl. 21.00, inslag om bland annat gängmedlemmen NN; fråga om respekt för privatlivet BESLUT Inslaget om NN fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

VERKSAMHETSSEMINARIER

VERKSAMHETSSEMINARIER INBJUDAN Rekonrgda må orter! VERKSAMHETSSEMINARIER 2015 Fokus på verksamhetsutveckling MISSA INTE:»SPANARNA«OM TRENDER OCH AKTUELLA ÄMNEN Hej! VÄLKOMMEN TILL VERKSAMHETSSEMINARIERNA 2015! VERKSAMHETSSEMINARIERNA

Läs mer

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara!

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! 9 Framgångsfaktorer vid kontakt med media Det finns många faktorer som avgör om du lyckas i en intervjusituation.

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Inledning (Problemlösning 1.)

Inledning (Problemlösning 1.) Media Inledning (Problemlösning 1.) I median spelar våra könsroller väldigt stor roll. Kvinnorna och männen har olika roller i sitt liv och det skall inte vara så eftersom man ska dela upp det lika. Jag

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (140) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn över

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Protokoll från Rådets möte 16/5-08

Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Plats: Skepparegatan 5b, Anhörigcenters konferenslokal Närvarande: Torgny Lööv, Astor Jonsson, Elisabeth Westin, Birgitta Ring, Pernilla Unander, Lena Österlund, Annelie

Läs mer

Här pratar de ju med mig - pojke 14 år om att vara på behandlingshem. Sociala frågor

Här pratar de ju med mig - pojke 14 år om att vara på behandlingshem. Sociala frågor Har institutionsvården för barn och unga i Skåne län god kvalitet? Rapport från tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga samt för barn och familj 2006-2008 Här pratar de ju med mig - pojke

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 För kommentarer: Charlotte Humling, Chef Arbetsförmedlingen Gävle, 010-486 45 16 Presskontakt: Erik Öberg, Press- och informationsansvarig, 010-486 79 28 Ytterligare information:

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Tillsyn av HVB barn och unga vid Stubben i Mellerud

Tillsyn av HVB barn och unga vid Stubben i Mellerud Stubben HVB AB Skållerud 464 40 Åsensbruk Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Stubben i Mellerud Beslut Ärendet avslutas. Bakgrund Enligt 3 kap. 19 socialtjänstförordningen (SoF) ska Inspektionen

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia G 16 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia Fastställda av kommunstyrelsen 2003-01-08, 1 Dnr 2002.568 105 Innehåll Sida 1. Inledning

Läs mer

2006-09-06 06/91. Socialnämnden (motsv) IFO AKTUALITETSDAG FÖR SOCIALTJÄNSTENS INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG (IFO)

2006-09-06 06/91. Socialnämnden (motsv) IFO AKTUALITETSDAG FÖR SOCIALTJÄNSTENS INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG (IFO) 2006-09-06 06/91 Socialnämnden (motsv) IFO AKTUALITETSDAG FÖR SOCIALTJÄNSTENS INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG (IFO) BAKGRUND/SYFTE Syftet med kursen är att ge praktiskt användbar kunskap om senaste rättspraxis,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest C

SVENSKA Inplaceringstest C SVENSKA Inplaceringstest C Vilket av de fyra alternativen är rätt? Svar: Har du en karta Stockholm? A på B över C för D till B 1. Stockholm har mycket sedan jag var barn. A växlats B bytt C ändrat D förändrats

Läs mer

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada.

april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. april 2013 Hej alla Klippan-sektioner! Våren är här! Hoppas ni är vår-glada. brev Alla Klippan-sektioner får här ett nyhetsbrev. Hoppas jag! Kanske får du detta brev, fast det egentligen någon annan borde

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom)

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom) Projektplan (Pensionär, Polis, Ungdom) 1 Bakgrund: Under min uppväxt har jag sett att ungdomarnas syn på polis och pensionärer ofta varit negativ. Många har haft en bild av polisen som inte alltid stämt

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet

handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet handslaget ÅR 4 SKAPA ETT LIVSLÅNGT FOTBOLLSINTRESSE - ETT BRA LEDARSKAP LÄGGER GRUNDEN Svenska Fotbollförbundet Välkommen till Handslaget år 4! 1/7 2006 30/6 2007 Det viktigaste målet för svensk fotbolls

Läs mer