hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar"

Transkript

1 IZatrineholms kommun \. VARD- OCH OMSORGSFÖRVAL TNINGEN Folkhälsoenheten Vår handlãoosre Monica Östberg Rosell Kommunstyrelsens handling nr 80/2008 Datum Ert datum Er betecknino HFA 2008/133 1 t i J Statens Folkhälsoinstitut ÖSTERSUND Ansökan om medel för lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar Statens folkhälsoinstitut (Fil) har fått regeringsuppdraget att f6rdela 50 miljoner kronor til sex kommuner som i samarbete med ett forskngslärosäte ska stärka och utveckla det egna lokala sektorsöverskrdande hälsofrämjande arbetet. Arbetet ska vila på en vetenskaplig grd. Syfet är dels att främja bars och ungas psykiska och fysiska hälsa, dels att generera kuskap om såväl effektiva hälsofrämjande metoder som kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Utifrån tidigare lämad intresseanälan med kompletteringar har Katrneholms kommun, tilsamans med yterligare fern kommuner, erbjudits möjlighet att delta i det så kallade "50-miljonersprojektet." Förutsättningen fór deltagande är dock att kommunen senast 1 december 2008 inkommer med en formell ansökan, där också kommunens beredskap att ta emot medlen beskrvs. BL.a. har ett anta åtaganden for kommunen formulerats liksom ett antal frågestälningar som bör besvaras. Kommunens folkhälsoråd har i dag den 1 december 2008 beslutat att ställa sig bakom bifogad ansökan om medel for lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för bar och ungdomar, samt överläma ansökan til kommunstyrelsen for ställningstagande och beslut. Vi hoppas att vår ansökan med bilagor ger tilräcklig information i de frågeställningar Statens folkhälsoinstitut vil ha besvarade i projektansökan. Självklar står vi anars til tjänst med kompletterande upplysningar.. Enligt beslut i kommunfullmäkige skall en utredning göras beträfande organisation och strutu for kommunens fortsatt folkhälsoarbete. A vsikten är att även fortsatt ha en samlad folkhälsoenhet med folkhälsovetenskaplig kompetens. Kommunen avser att så snar möjligt återkomma med besked i denna fråga. På uppdrag av folkhälsorådets ordfórande Aneli Hedberg Monica Östberg Rosell F olkhälsosamordnare/chef fór F olkhälsoenheten Bilagor: Ansökan medel fór lokalt sektorsöverskrdande hälsofrämjande arbete fór bar och ungdomar TEMA BARN - Sammanfattande presentation CV fór Karin Zetterqvist Nelson, forskare vid Tema barn i Linköping Reglemente fór folkhälsorådet, Katrineholms kommuns författingssamling Nr 3.14 Formell ansökan missiv.doc VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Folkhalsoenheten KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Upplandsgatan 2 Telefon: vx Telefax: vard.omsorg~katrineholm.se Org.nummer

2 IZatrineholms kommun \. VARD- OCH OMSORGSFÖRVAL TNINGEN Folkhälsoenheten Våra handlãooare Monica Östberg Rosell, chef för Folkhälsoenheten Karin Nordén, folkhälsostrateg Datum Ert datum Er beteckninq HFA 2008/133 1 (9) Ansökan om medel för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete Bakgrund Via olika rapporter och undersökningar får vi i dag allt oftare höra om en negativ utveckling vad gäller barns och ungdomars livsstil och hälsa. Detta gäller också bar och ungdomar i Katrineholms kommun. Barns och ungdomars hälsa bör vara i starkt fokus och är nödvändig för en framtida hållbar utveckling i Sverige. Med Lupp-undersökningen som utgångspunt kommer vi därför, i samverkan med samällets övriga aktörer och med ungdomaras delaktighet, att planera ett flertal insatser som syftar til att skapa förutsättningar för en god hälsa bland alla bar och ungdomar i Katrineholm. Katrineholms kommun Katrineholms kommun ligger i Södermanlands län och är en av länets nio kommuner. Antalet invånare i Katrineholm är ca Kommunens arbetsliv har länge dominerats av industri men håller på att utvecklas från industriort til en boende- och företagarort. Katrineholm har, liksom andra kommuner som dominerats av industrier, drabbats av flera nedläggningar av industrier. Arbetslösheten ligger något högre än övriga länet och riket. Andelen med eftergymnasial utbildning i Katrineholms kommun ligger lägre både i forhållande tillänet och til riket for samtliga åldersgrupper. Struktur och kompetens för folkhälsoarbete Enligt beslut i kommunfullmäktige skall en utredning göras beträffande organisation och struktur för kommunens fortsatta folkhälsoarbete. A vsikten är att även fortsatt ha en samlad folkhälsoenhet med folkhälsovetenskaplig kompetens. Nedan redogörs för den organisation, struktur och kompetens som i dag finns för folkhälsoarbetet i komrunen. Folkhälsorådet leder oeh samordnar folkhälsoarbetet I Katrineholms kommun finns ett folkhälsoråd som är rådgivande organ til kommunstyrelsen vad avser kommunens samlade folkhälsoarbete. Folkhälsorådets övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa och hälsoutveckling på lika vilkor för hela befolkningen i Katrineholms kommun. I folkhälsoarbetet är det ofta en fördel att kuna arb eta utifrån ett "livscykelperspektiv", d.v.s. att se ålder och arenor för samverkan som grund för arbetet. Under Folkhälsorådet finns därfor organiserat samverkansgrupper för bars Ansökan från Katrineholm FHR OS-I 2-0 L.doc VARD- OCH OMSORGSFÖRVAL TNINGEN Folkhalsoenhelen KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Upplandsgatan 2 Telefon: VX Telefax: vard.omsorg~katrineholm.se Org.nummer

3 2 (9) och ungdomars hälsa, for "mitt i livet" - hälsa samt för äldres hälsa. Under folkhälsorådet finns också grupperingar för arbete med olika sakfrågor, såsom brottsoch skadeförebyggande rådet samt allergikommittén. En politiker från Folkhälsorådet är ordförande för respektive arbetsgrupp/samverkansgrupp under rådet. Tjänstemän från F olkhälsoenheten fungerar som samordnare, motorer och sekreterare i de olika grupperna, som i övrigt utgörs främst av special sakkuniga tjänstemän från olika verksamheter. Bild över folkhälsorådet med undergrupper, se bilaga 1. F olkhälsorådet med arbetsgrupper och samverkansgrupper är den strutu som byggts upp och utvecklats för kommunens folkhälsoarbete. Rådet med dess arbets- och samverkansgrupper är ett organ för ömsesidig information och samverkan mellan kommunens olika verksameter, hälso- och sjukvården och andra lokala myndigheter, folkrörelser, friviligorganisationer, företag och befolkning. Strukturen ger möjlighet för olika professioner och huvudmän att mötas och samverka i olika frågor av betydelse för befolkningens hälsa. Samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa Samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa är ett rådgivande organ til Folkhälsorådet vad avser kommunens samlade folkhälsoarbete riktat til bar och ungdomar och deras familjer. Samverkansgruppen är ett organ för ömsesidig information och samverkan mellan representanter för kommunens olika verksameter, landstingets hälso- och sjukvård och andra verksameter med koppling til arbetet fór barns och ungdomars hälsa. Samverkansgruppens övergripande mål är att skapa förutsättningar fór en god hälsa och hälsoutveckling på lika vilkor fór alla barn och ungdomar, med trygga och goda uppväxtvilkor. Psykisk ohälsa och livsstilsfrågor är prioriterade områden för arbetet i samverkansgruppen för bars och ungdomars hälsa. Ledamöter i samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa Ordförande i Bildningsnämden (med ansvar för barnomsorg, grudskola samt gymnasieskola) Folkhälsochefen samt folkhälsostrateg på Folkhälsoenheten i Katrineholms kommun Primärårdschefen i Katrineholm, Landstinget Sörmland BVC psykolog med ansvar för bl.a. Katrineholm, Landstinget Sörmland BVC-sköterska inom BVC-verksameten i Katrineholm, Landstinget Sörmland Läkare, Bar- och ungdomsmottagningen, Kullbergska sjukuset, Landstinget Sörmland F örvaltningschefen, Socialförvaltningen Förvaltningschefen, Bildningsförvaltningen (med ansvar fór baromsorg, grudskola samt gymnasieskola) Skolkurator, Duveholmsgymnasiet, Bildningsfòrvaltningen Skolläkaren, Elevhälsan, Bildningsforvaltningen Elevhälsans chef, Bildningsforvaltningen Verksamhetschefen, Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen, Kullbergska sjukhuset, Landstinget Sörmland Barnälsovårdsöverläkaren, Landstinget Sörmland V årdenhetschefen, K vinnokliniken, Kullbergska sjukuset, Landstinget Sörmland Ansñkan frin Katnneholm

4 3 (9) LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsen genomför varje år i samarbete med ett antal kommuner i Sverige en enkätundersökning vid namn Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Syftet med undersökningen är att ge kommunen en bild av vad som behöver göras för att förbättra ungdomars livssituation. Ternan som behandlas är fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Under hösten 2007 genomfördes en Lupp-undersökning i Katrineholm i år 8 på senareskolan samt i år 2 på gymnasieskolan. Totalt har 386 personer i år 8 besvarat enkäten, svarsfrekvens 89 %. I år 2 på gymnasiet har enkäten besvarats av 441 personer, svarsfrekvens 75,3 %. Undersökningen ger en övergripande men nyanserad bild av ungas liv, vardag och forväntningar på framtiden. Lupp bidrar med ett helhetsperspektiv på det ungdomspolitiska läget i kommunen och ger en god grund for att utveckla det kommunala ungdomsarbetet. Lupp är en av få undersökningar om unga som har detta helhetstänk. Detta gör det möjligt att göra kopplingar mellan olika verksamhetsområden för att få en ökad förståelse för ungdomarnas livssituation. Som ett led i arbetet med resultatet från enkäten genomfördes en uppfoljningsdag i Katrineholm under våren Målgrupp för uppföljningsdagen var politiker, forvaltningschefer, tjänstemän från Folkhälsoenheten samt ungdomar som besvarat enkäten. Under dagen diskuterades resultaten från enkäten och deltagama prioriterade områden som det var viktigt att arbeta vidare med. Syftet med planerade insatser Lupp-undersökningen ger exempel på områden som unga vil prioritera. Den visar även på områden där många unga har problem eller käner sig utsatta, vilket kan indikera att detta är saker som kommunen borde satsa extra på i framtiden. Undersökningen visar också att många ungdomar upplever att möjligheten til inflytande och delaktighet i kommunen är dålig och att ungdomara önskar vara med och påverka. Syftet är därför att genomföra ett flertal insatser utifrån resultatet från Lupp-undersökningen. Genom detta tar vi tilvara ungdomaras eget intresse for frågorna och ger dem möjlighet art påverka. Förutom resultaten från Lupp-undersökningen finns data från landstingets "Liv och hälsa ung"-undersökning. Folkhälsocentru i landstinget Sörmland har för tredje gången nu presenterat data från denna undersökning som stödjer resultaten i Luppundersökningen, och som yterligare kan ge stöd för olika insatser i samverkan. Mål Målet med insatserna är art skapa förutsättningar för en god hälsa och hälsoutveckling på lika vilkor för alia barn och ungdomar, med trygga och goda uppväxtvilkor. Målgrupp Barn och ungdomar i Katrineholms kommun och deras familjer är primär målgrupp för planerade sektorsövergripande insatser i samverkan med andra aktörer. Am:ökan från Katrineholm

5 4 (9) Genomförande - Planerade aktiviteter Nedan följer vissa delar av resultatet från Lupp-undersökningen. Utifrån resultatet och diskussioner med ungdomara planeras ett flertal aktiviteter. Ungas fritid Det största fóreningsintresset hittas i idrottsrörelsen där nästan hälften av de svarande är aktiva. Många efterfrågar dock mer aktiviteter i Katrineholm. Större andel av kilara än av tjejerna anger att de tycker att det finns mycket att göra på fritiden. Att tilsammans med ungdomar utveckla mötesplatsen Palladium, ungdomaras hus. Utveckla samarbetet med olika foreningar på Palladium. Politik och inflytande Möjligheten til inflytande och delaktighet i kommunen upplevs av många ungdomar som dålig. Cirka 50 procent eller fler av ungdomarna i Lupp ger uttryck fór att de vil vara med och påverka skolan i stor utsträckning. Endast cirka procent anser att de har mycket eller ganska stora möjiigheter att påverka beslutsfattarna. Cirka hälften av de svarande tycker att de har ganska, mycket små, eller inga möjligheter att fora fram sina åsikter til dem som bestämer i kommunen. I samtliga grupper är det dock en tredjedel eller fier som vil påverka sin kommun. Arbeta med medborgaraneler för att ta tilvara ungdomaras åsikter. Ungdomara ska vara delaktiga och få möjiighet att påverka i frågor som berör dem. Detta är en fråga om demokrati och hälsa. Ungdomar får möjiighet att delta i olika typer av utfrågningar och dialog, exempelvis via e-post, sms och personliga möten. Detta planeras delvis ske i samverkan med kommunens informationskontor. Psykisk och fysisk hälsa Nästan fyra av tio uppger på frågan hur de bedömer sitt allmänna hälsotilstånd att de mår mycket bra. Runt 5-6 procent anger att de mår mycket eller ganska dåligt. Ungdomar vittnar om att de ofta käner sig trötta, att de sover dåiigt och har svårt att somna. Många käner sig stressade och har ont image och huvud flera gånger i veckan. Tjejerna är de som enligt enkäten är värst drabbade. Detta stämmer väl överens med andra undersökningar i Sverige kring ungdomars psykiska hälsa. Heltäckande föräldrastöd 0-16 år:. ÖPP (Örebro preventionsprogram) för föräldrar til barungdomar i åk 6-9 på grudskolan. "Familjeverkstan" för föräldrar med barn i åldern 3-12 år i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och ABF. "Föräldrakaft" for föräldrar med barn i åldern år, en satsning mellan socialförvaltningen och Elevhälsan i samarbete med landstingets bar- och ungdomspsykiatri m.fl. föräldrastödsinsatser. Föräldracafé på Hälsotorget (Samverkan mellan Katrineholms kommun, Apoteket AB samt Landstinget Sörmland) F amilj ecentral DISA-grupper att erbjuda til tonårstjejer för att hitta strategier som hjälper dem att hantera vardagen och som belyser och stärker deras positiva sidor. An~ökan från Katrineholm

6 5 (9) Livskunskap på schemat, bl.a. med Projekt Charlie "Coachrodellen" - Ett samverkansprojekt meuan skola, socialtjänst, bam- och ungdomspsykiatri samt fritid kring bar i behov av sarskilt stöd. Matvanor och traning Cirka en tredjedel av alla tjejer hoppar över frukosten flera gånger i veckan. Ungefär en fjärdedel av kilarna gör det samma. Cirka en tiondel av samtliga grupper hoppar över frukosten varje dag. Över en av tio kilar uppger sig träna varje dag, detta gäller båda åldersgrupperna. I övrigt tränar omkring hälften av de svarande flera gånger i veckan. Cirka 15 pro cent av samtliga svarande tränar någon gång i månaden eller mer säuan. Planerade aktiviteter Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet - ett samarbete meuan F olkhälsoenheten, Barälsovården, Skolhälsovården, Bildningsförvaltningen, Folktandvården samt Kostservice Kostpolitiskt program Matlagningskurser för småbarnsfóräldrar Pilotprojekt på en skola. - Utarbetandet av en modell för skolans hälsoarbete som sedan kan spridas vidare til andra skolor Gå och cykla til skolan - ett samarbete mellan Folkhälsoenheten, Miljöforvaltningen, Service- och teknikforvaltningen, Bildningsförvaltningen samt frivillgorganisationer. Otrygghet i vardagen Ungefär 5 procent av de svarande anger att det funnits tilfällen under det senaste halvåret då de inte har vågat gå ut. Det finns flera platser som ungdomara uppger att de inte känner sig helt trygga på. Cirka 10 procent av samtliga svaranden har hotats. Drygt 5 procent av de svarande har inte vågat gå ut det senaste halvåret. Trygghetsvandringar för ungdomar i samarbete med polisen, service- och teknikförvaltningen, Katrineholms Fastighets AB (KF AB) och representanter från ungdomara. Mobbning Cirka 13 procent av tjejerna i år 8 och cirka 15 procent av kilarna i samma åldersgrupp anger att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Betydligt fåre, knappt 6 procent anger detsamma i år 2. En stor andel av dem som uppger att de blivit mobbade under det senaste halvåret uppger att detta har skett i skolan. Mobilsering av ungdomar för att kunna göra ett upprop mot mobbning. Att tilsamans med ungdomar ta fram aktiviteter och insatser för att minska mobbningen. Ta til vara ungdomaras eget intresse i frågan. Alkohol-, tobaks- och drogvanor Användningen av alkohol och tobak ökar generellt sett med åldern. Knappt 5 procent av tjejerna i åttan och nästan dubbelt så stor andel av kilarna uppger att de dricker en eller flera gånger i veckan eller varje dag. Drygt 20 pro cent av kilara i år 2 uppger att de dricker alkohol en eller fiera gånger i veckan eller varje dag. Störst, cirka 40 procent, är gruppen som dricker någon gång i månaden. Ungdomama får oftast tag på alkohol från kompisar eller kompisars syskon. Större andel kilar än tjejer i båda Ani-ökan från Katrineholm

7 6 (9) åldersgrupperna snusar varje dag. Det är bland tjejerna i år 2 som man finner flest rökare. ÖPP i skolorna (Örebro preventionsprogram) Rökslutarstöd för ungdomar på Hälsotorget Samverkansavtal meuan polisen och Katrineholms kommun. - Innehåller bland anat "våga vittna" - projekt i skolan, information i skolan om konsekvenser av brott, utveckling av Kronobergsmodellen samt att vidta åtgärder for säkrare mopedtrafik Långsiktigt samarbete och planering tilsammans med Brotts- och skadeförebyggande rådet i Katrineholm för att snabbt kunna reagera vid olika indikationer på problem (rådets ledamöter: chefen polisområde Mitt, chef en Västra Sörmlands Räddningstjänst, Vägverket, bildningsförvaltningen, Folkhälsochefen, alkohol- och drogsamordnaren samt samordnaren för kommunens brottspreventiva arbete m.fl.) Metod Folkhälsoarbetet i Katrineholms kommun utgår från SESAME-modellen, (Supportive Environment Action Model). Det är en planerings- och implementeringsmodell i åtta steg för att skapa stödjande miljöer för hälsa. Stödjande miljöer innefattar både fysiska och sociala faktorer och begreppet utgår från en helhetssyn på mäniskan. Med stöd av SESAME-modellen kommer projektplaner att tas fram för de olika delprojekten inom ramen för sökt projekt. Arbetet kommer att ske i nära samverkan med samhällets olika aktörer. Ett samlat och effektivt arbete för en bättre folkhälsa förutsätter aktiva insatser av flera samällsaktörer och inom flera politikområden. Samordning av samällets olika insatser på hälsoområdet får också til följd att vi använder samällets samlade resurser mer kostnadseffektivt. På Folkhälsoenheten i Katrineholms kommun finns personal med folkhälsovetenskaplig kompetens. Genom åren har Folkhälsoenheten samarbetat med högskolor och universitet för att utbyta kunskap och erfarenheter, t.ex. Örebro Universitet och Mälardalens högskola. För sökt projekt kommer Folkhälsoenheten att samarbeta med Tema Bar vid Linköpings Universitet. För att sprida kunskap och information om projektet inom och utom kommunen planeras bl.a. genomförande och deltagande i olika seminarier och konferenser, posterutställningar, skriftliga rapporter samt information via kommunens hemsida. Samverkande universitet för uppföljning/utvärdering För sökt projekt har vi kontakter med Tema Barn vid Linköpings universitet, som är intresserade att följa vårt arbete vad avser hälsofrämjande och forebyggande arbete bland barn och ungdomar. Professor Bengt Sandin, som är temaansvarig för Tema Barn kommer att stå som ansvarig för samarbetet utifrån vår projektplan. An ;ökan från Katnneholm

8 7 (9) Plan för uppföljning och utvärdering av det samlade projektet utformas av Tema Barn vid Linköpings universitet i samarbete med ansvariga för projektet i Katrineholms kommun. Kontakt har tagits med Tema Bar i Linköping eftersom de bedriver bred tvärvetenskaplig forskning kring barn och barndom. Den forskning som bedrivs syftar til att öka våra kunskaper om barns vilkor och ge möjiigheter att förstå hur omvärlden ter sig ur barns perspektiv. Forskningen rör bars strategier och handlande i olika samanang liksom de ytre betingelser som skapar ramar for bar. Det är forskningsfålt som på olika sätt förhåller sig til samällssektorer som socialtjänsten, utbildningssystemet, fritidssektorer, den kommersiella marknaden men också centrala och lokala politiska nivåer i samspel med barn och familj. Närare information fås via bilaga från professor Bengt Sandin (TEMA BARN - Sammanfattande presentation). Vi bifogar också CV for Karin Zetterqvist Nelson, den forskare inom Tema Bar i Linköping som tilsammans med doktorand är tänkt att följa vårt projekt vad avser hälsofrämjande och forebyggande arbete bland barn och ungdomar. Beräknade kostnader för projektet Vid beräking av kostnader för forskningsinsatserna har diskussioner förts med bl.a. Linköpings universitet. I de extra kostnaderna som uppkommer för kommunen i samband med projektet innefattas kostnader för en heltids samordnare, men också extra kostnader för kompetensutveckling, seminarier/konferenser samt information och marknadsföring. För planerat projekt nytjas i övrigt Folkhälsoenhetens ordinarie personal och resurser samt kompetens/arbetsinsatser från kommunens övriga forvaltningar och samverkansparners. Totalt uppskattas att "extrakostnaderna" för projektet under en treårsperiod uppgår til drygt 7 miljoner kronor, se nedan. Beraknade "extrakostnader" för projektet Uppskattade kostnaderper år vad avser Linköpings universitet och forskarinsatserna I halvtids seniorforskare + 1 doktorand (löner, OH-kostnader, material, resor och uppehälle mm) Uppskattade extra kostnader per år för kommunen i samband med projektet 1 heltids samordnare (lön, lokalkostnad, administrationskostnader mm) Kompetensutveckling mm för samarbetspartners m.f1. berörda Genomfórande av seminarier/konferenser mm Information/marknadsfóring Totalt per år Totalt under projekttiden (3 år) tkr 950 tkr tkr tkr Ansökan från Katrineholm

9 8 (9) Förvantade eftekter utöver angivet syfte och mål Utöver tidigare angivet syfte och mål kan projektet förväntas få ett antal yterligare effekter enligt nedan. Projektet kommer att fungera som modell och inspirationskälla för lokalt hälsofrämjande och förebyggande arbete i andra delar av länet och landet Projektet ger ett antal kostnadseffektiviserande åtgärder for hållbar utveckling och för befolkningens hälsa Ökad samsyn och samordningav olika samällsaktörers arbete for en bättre hälsa bland ortens bar och ungdomar och deras familjer - til gagn för samhällsmedborgarna och samällsekonomin Ökad medvetenhet, kunskap och kompetens i samhället och hos samhällets foreträdare om värdet/nödvändigheten av hälsofrämjande och förebyggande åtgärder Kommuninnevånaras förändrade attityder til - samt medvetenhet, insikter och kunskaper om - hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, ökar mäniskors möjiigheter och vilja att ta ansvar för den egna hälsan Ytterligare information F ör yterligare information hänvisas til nedanstående personer. Göran Dahlström (s), kommunstyrelsens ordförande Tfu , mobil E-post: goran.dahlstrom(fkatrineholm.se Anneli Hedberg (s), folkhälsorådets ordförande, tilika ordförande i bildningsnämden (ansvar för barnomsorg, grundskola och gymnasieskola) Tfn , mobil: E-post: aneli.hedberg(fkatrineholm.se Monica Östberg Rosell, folkhälsosamordnare/chef för folkhälsoenheten Tfn , mobil E-post: Monica. Ostberg- Rosell(fKatrineholm.se Am,ökan från Katrineholm

Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011

Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Projektenheten Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Nordén, projektledare Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för

Läs mer

Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011

Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2009-2011 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Projektenheten Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Nordén, projektledare Reviderad projektplan för att utveckla lokalt hälsofrämjande arbete för

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

Reglemente för Hälsorådet

Reglemente för Hälsorådet Reglemente för Hälsorådet Gäller fr o m 2015-01-01, rev 2017-12-07 Fastställt av Kommunfullmäktige 2014-11-27, dnr KA 2014/846 Reviderat av Kommunfullmäktige 2017-12-07 146 dnr KA 2017/1624 Utgångspunkter

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö

Kommunkontoret i Bergsjö NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Grästorp

Folkhälsoplan Grästorp Folkhälsoplan 201 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 2014-10-20, 102 Dnr 280/2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 4 3 Folkhälsomål... 3.1 Ökad trygghet och

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden

Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden FOLKHÄLSORÅD Protokoll Tid 5 februari 2009, kl 13.30-16.00 Plats Kommunhuset, Enigheten Närvarande Ordf Ledamöter Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö rum 11 Måndag 7 februari, 2011 kl. 10:00-12:00

Kommunkontoret, Bergsjö rum 11 Måndag 7 februari, 2011 kl. 10:00-12:00 NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö rum 11 Måndag 7 februari, 2011 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Ordförande Petra

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Dnr Plan

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats

Läs mer

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018 Plats och tid Stadshuset, fredag 20 april kl 9.00-12.00 Beslutande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 v ordförande Anna-Lisa Hellsing (L), Mölndals

Läs mer

Värt att veta om ungas livssituation

Värt att veta om ungas livssituation Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 2017 i Göteborgsregionen Socialchefsnätverket, GR, 23 november 2018 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst

Läs mer

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete. 1 Resultatet från Liv och hälsa ung särskolan baseras huvudsakligen på jämförelser mellan kön. Detta beror på att urvalet är litet och att det är första gången undersökningen genomförts i Västmanland.

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland

Läs mer

Kommunala Folkhälsorådet

Kommunala Folkhälsorådet 1 (9) KOMMUNALA FOLKHÄLSORÅDET MÖTESANTECKNING 2016-02-10 Kommunala Folkhälsorådet Tid och plats Orbadenrummet, 2016-02-10, kl. 09.00-12.00 Paragrafer 1-7 Närvarande Erika Engberg (S) KS Johan Toll (MP)

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Saras hus, Henån, kl. 08.30 13.15 Beslutande Övriga deltagande Ledamöter Lars-Åke Gustavsson Inga Göransson Gunilla Josefsson Agneta Gustavsson, Lena

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Datum Motion av Erik Pelling och Bengt Sandblad (båda S) om kunskapsbaserad ungdomspolitik

Datum Motion av Erik Pelling och Bengt Sandblad (båda S) om kunskapsbaserad ungdomspolitik KS 17 18 MAJ 2011 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fichtel Åsa Datum 2011-04-26 Diarienummer KSN-2010-0573 Kommunstyrelsen Motion av Erik Pelling och Bengt Sandblad (båda S) om kunskapsbaserad ungdomspolitik

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Trygg i Norrt. älje kommun

Trygg i Norrt. älje kommun Trygg i Norrt älje kommun Norrtälje Norrtälje kommun Norrtälje kommun är hjärtat i Roslagen. Här hittar du en idyllisk stadskärna, öppet landskap och en fantastisk skärgård. I Norrtälje finns 13 218 öar,

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan

Folkhälsopolitisk plan Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Upprättad 2010-05-10 Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-14 Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Bakgrund Det övergripande syftet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar

Läs mer

Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida 2014-06-03 1(14) Sessionssalen, Kommunhuset. Tommy Cedervall (FP) ordförande

Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida 2014-06-03 1(14) Sessionssalen, Kommunhuset. Tommy Cedervall (FP) ordförande Folkhälsorådet 2014-06-03 1(14) Plats och tid Sessionssalen, Kommunhuset Beslutande Övriga deltagare Tommy Cedervall (FP) ordförande Börje Norén, folkhälsosamordnare Ann-Margret Ringnér, hälsostrateg Bert-Inge

Läs mer

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2013 Mellan HSN och Kommun 1 Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

Folkhälsoenhetens övergripande planering med budget

Folkhälsoenhetens övergripande planering med budget VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga till vård- och omsorgsnämndens handling nr 26/2008 Vår handläggare Monica Östberg Rosell, folkhälsosamordnare 1 (11) Folkhälsoenhetens övergripande planering med budget

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer