Nytt namn & nummer. Säg aaah! Välj rätt fett. nr Terapi på nätet. Paddnacke eller sms-tumme? Ta det lugnt, det är krupp. Möt fyra som provat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nytt namn & nummer. Säg aaah! Välj rätt fett. nr 4 2013. Terapi på nätet. Paddnacke eller sms-tumme? Ta det lugnt, det är krupp. Möt fyra som provat"

Transkript

1 nr Stockholms län Terapi på nätet Möt fyra som provat Paddnacke eller sms-tumme? Läs om de moderna åkommorna Ta det lugnt, det är krupp Välj rätt fett Säg aaah! Nytt namn & nummer

2 Notiser Lättare välja allergiläkare Snart kommer influensan Varje år smittas omkring personer i Stockholms län av den årliga influensan. De flesta får feber, snuva, huvudvärk och ont i lederna och behöver stanna hemma någon vecka. Men för den som är gravid eller är över 65 år kan influensan utvecklas till en allvarlig sjukdom, som till och med kan vara livshotande. Detsamma gäller personer som har vissa kroniska sjukdomar. Äldre och kroniskt sjuka som får influensa blir dessutom extra mottagliga för andra infektioner. Framför allt ökar risken för att få lunginflammation. Om du vaccinerar dig minskar du risken för svår influensa. För dig som har fyllt 65 eller har en kronisk sjukdom som gör att du riske rar bli särskilt drabbad av influensan är vaccinet gratis till och med den 28 februari Du som är gravid kan vaccinera dig gratis under hela influensasäsongen. Läs mer på 1177.se/influensasthlm. Blod det bästa du kan ge Varje dag behöver sjukvården använ da blod för att rädda liv, till exempel vid operationer och akuta olycksfall. Vi i Stockholms län behöver bli bättre på att ge blod. Bara 3 av 100 stockholmare är blodgivare, och andelen sjunker dessvärre. Samtidigt räknar de flesta av oss med att det ska finnas blod när vi själva behöver det. Ofta måste Stockholm köpa blod från andra län för att klara behovet. Att ge blod är enkelt. I Stockholm finns det fem fasta blodcentraler och fem blodbussar som besöker 200 platser i länet. På webbplatsen geblod.nu hittar du närmaste blodcentral samt platser och tidtabeller för blodbussen. 2 Nu kan du som bor i Stockholms län och behöver träffa en allergispecialist själv välja vilken mottagning du vill gå till. Du kan välja mellan de mottagningar som blivit godkända av Stockholms läns landsting. Om din husläkare anser att du behöver specialistvård kan han eller hon skriva en remiss till den mottagning som du väljer. Du kan även ta direkt kontakt med en allergi mottagning utan remiss. Du betalar samma avgift för ett besök hos en landstingsdriven mottagning som på en privat mottagning som har avtal med landstinget. Högkostnadsskydd och frikort gäller på mottagningarna. På 1177.se kan du hitta och jämföra olika mottagningar. Sök på allergimottagning under fliken Hitta vård. illustrationer janette bornmarker 1177 Vårdguiden som e-tidning Du vet väl om att du kan läsa tidningen 1177 Vårdguiden även på webben, i telefonen och på läsplatta? Förutom att bläddra dig fram bland tidningens sidor kan du söka artiklar bland äldre nummer och tipsa vänner och bekanta om någonting du läst. Du når e-tidningen på 1177.se. Varför inte prenumerera på e-tidningen? Då får du den automatiskt till din e-postlåda. Jag har ju ingen dator! Här i tidningen hänvisar vi ibland till att det finns mer information på 1177 Vårdguidens webbplats. Om du inte har någon dator, men ändå vill veta mer om det vi skriver om, kan du alltid ringa till 1177 Vårdguiden. Telefonnumret du ringer är numera 1177, oavsett var i landet du ringer ifrån. Där kan du fråga om allt som rör hälso- och sjukvård. I huvet på en gammal gubbe? När vi åldras sker förändringar i hjärnan, både när det gäller hur hjärnan arbetar och hur den ser ut. Hur kan man undersöka dessa förändringar? Och hur hänger de ihop med vår minnesförmåga och uppmärksamhet? Den 3 december hålls ett föredrag som ska försöka ge svar på dessa frågor. Äldrecentrum med flera arrangerar. Entré 40 kr (20 kr för medlemmar i PRO, SPF eller SPRF). Antalet platser är begränsat, så kom i god tid. Lokal ABF-huset, Sveavägen 41. Tid 13:30 15:00. Unga som mår dåligt Nu har landets alla landsting och kommuner satsat stort på att göra det lättare för unga som mår psykiskt dåligt, och för deras anhöriga, att hitta till rätt vård och stöd. Det här gäller ett stort antal tillstånd från A till Ö, från ADHD och autism till ångest och ätstörningar. Socialstyrelsen ligger bakom uppdraget. Gå in på 1177 Vårdguidens webbplats på adressen 1177.se, och sök på må dåligt. Under rubriken Att må psykiskt dåligt som ung hittar du ett antal olika tillstånd. Dessa leder dig sedan vidare till artiklar om ämnet, till vårdmottagningar och jourer, till personliga berättelser och till stödföreningar, både för de unga själva och för anhöriga Vårdguiden nr

3 nr STOCKHOLMS LÄN 0. När vi två blir en Terapi på nätet Möt fyra som provat Paddnacke eller sms-tumme? Läs om de moderna åkommorna Ta det lugnt, det är krupp VÄLJ RÄTT FETT Säg aaah! Red: Nytt namn & nummer :18 Innehåll nr Nu heter vi 1177 Vårdguiden 6 Nytt nummer samma råd och hjälp 8 Terapi via internet en succé Nu kan jag hantera min ångest 11 Doktorn kan komma 12 Dålig andedräkt 14 Fett rätt med rätt fett 17 Frågor och svar om din journal 18 Var lugn det är krupp 20 Säg aaah! 22 Så slipper du smittan 23 Köp inte antibiotika utomlands! 24 Moderna åkommor Sms-tumme eller paddnacke? 27 Aktuellt i vården Tidningen 1177 Vårdguiden är en information s tidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen: telefon E-post: 1177 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och sjukvården, telefon 1177 H ela hösten har vi jobbat med att samordna oss. Vi som jobbat på Vårdguiden och gänget som arbetat med Två webbsajter har blivit en och sjukvårdsrådgivningen ska från och med nu nås på ett gemensamt telefonnummer från hela landet. Mycket slit har det varit. Men vad bra det blir nu, när alla landsting i hela landet samordnar sin information och sina tjänster om vård och hälsa till invånarna. För tidning ens del har det inte varit lika mycket av samordnande, eftersom tidningen Vårdguiden (numera 1177 Vårdguiden) bara finns i Stockholms län än så länge. Men visst vore det roligt om vi kunde sprida tidningen 1177 Vårdguiden i fler landsting! Kanske blir det verklighet en dag Läs om vad det här med att vi byter namn och nummer innebär för dig på sidan 4. När barnen var små hade vi konstant halsfluss i flera års tid, kändes det som. Det gick bara runt, runt och slutade inte förrän halsmandlarna opererades bort på barnen, en efter en. Det är inte något man så gärna gör i dag, men det här var några år sedan. Men jag vet vad det innebär att ständigt vara sjuk under vinter halvåret och hur frustrerande det kan vara när den ena infektionen avlöser den andra. Läs om halsinfektioner på sidan 20. I dag finns många fler jourläkarbilar någonting som verkligen skulle ha under lättat då! Är du ensam med sjuka barn hemma eller är du äldre och har svårt för att ta dig någonstans på egen hand kan du ringa till sjukvårdsrådgivningen på 1177 Vårdguiden. Om de då bedömer att det behövs kan en jourläkare komma hem till dig. Tänk vad skönt för många som då slipper ge sig ut när de är dåliga! Läs om jourläkarbilarna på sidan 11. Alldeles nyligen kom de senaste nordiska näringsrekom men da t ionerna. Egentligen visste vi nog det mesta redan, men jag tycker det var bra att de betonade vikten av att vi väljer rätt sorts fett för att må bra. Och nu pratar jag inte om att gå ner i vikt utan om vad som är nyttigt och bra för våra hjärtan och kärl. För det här med olika sorters fett och när man ska välja det ena eller det andra kan lätt upp levas som en djungel. Därför har vi skrivit artikeln om rätt fett på sidan 14. Jag hoppas att du läser den och att den kan hjälpa dig när du står där i butiken och känner dig vilsen. Anna Sjökvist Chefredaktör 1177 Vårdguiden nr

4 Nytt namn & nummer Nu heter vi 1177 Vårdguiden Nu byter Vårdguiden namn till 1177 Vårdguiden. Det nya telefonnumret till sjukvårdsrådgivningen blir 1177, samma i hela landet. Den nya webbadressen blir 1177.se. Är du eller ditt barn sjukt? Ring 1177! text Anna sjökvist 4 foto: susa n n e walström Vårdguiden har funnits på telefon, som tidningen du nu läser och på internet, Vårdguiden.se. Alla tre blir nu 1177 Vårdguiden. Här i Stockholms län har vi haft Vårdguiden i över tio års tid, säger Anna Nergårdh, chefläkare i Stockholms läns lands ting. Samtidigt har flera andra landsting i Sverige haft liknande koncept för information och tjänster om hälsa och vård, under namnet Nu går alla landsting samman under ett gemensamt namn, 1177 Vårdguiden. Det gör att vi kan bli effek tivare och erbjuda ännu fler och bättre tjänster för invånarna. Om du tidigare har gått in på Vårdguiden.se för att söka infor mation kommer du från och med nu till den nya gemensamma webbplatsen 1177.se. Här hittar du som tidigare information, rådgivning och e-tjänster, men du kommer också att hitta en hel del nytt. Informationen är lika tillförlitlig som förut och grans kas liksom tidigare av olika specialister. Du som bor i Stockholms län hamnar oftast direkt på de stock holmsspecifika sidorna, och kan precis som tidigare hitta tele fonnummer och adresser till vårdcentraler, närakuter och övriga mottagningar i länet. Om du tillfälligtvis befinner dig någon annanstans i landet eller har anhöriga som bor i ett annat län och behöver hjälpa dem att hitta rätt i vården, kan du lätt byta till de lokala sidorna i det landsting du väljer. Tidningen 1177 Vård guiden fortsätter att komma hem till alla som bor i Stockholms län, fyra gånger om året. Det är egentli gen bara namnet som ändras. n Om du är orolig för dig själv eller ditt sjuka barn och behöver få råd av en sjuksköterska ska du ringa telefonnummer Du kan också ställa en fråga till sjukvårdsrådgivningen via e-tjänsten Mina vårdkontakter och få svar inom en timme. Boka tid? Använd e-tjänsten! Vill du komma i kontakt med vården för att boka en tid kan du gå in på 1177 Vårdguidens webbplats, 1177.se och logga in på e-tjänsten Mina vårdkontakter. Skicka en fråga till din mottagning och boka tid för besök. Smidigt och tidsbesparande! 1177 Vårdguiden nr

5 Nyhet! Gravid? Följ ditt barn i appen! foto:ulf huett Med gravidappen kan du enkelt följa hur barnet du väntar växer, vecka för vecka. När barnet är fött laddar du ner BVC-appen som hjälper dig hålla reda på längd- och viktkurvor, vacci nationer och utveckling. Ladda ner apparna från 1177.se/appar. Ny diagnos? Hitta fakta och råd! På 1177 Vårdguidens webbplats hittar du flera tusen artiklar om sjukdomar och behandlingar skrivna och granskade av olika experter. Här hittar du också länkar till externa sidor och patient föreningar. Gå in på 1177.se och sök på det du vill veta mer om. Sluta röka? Ta hjälp av Rökfri! Vill du sluta röka, men vet inte hur? Då kan e-tjänsten Rökfri bli en ovär derlig hjälp på vägen. Den finns både på webben och som app. Besök 1177 Vårdguiden på webbadress 1177.se och sök på Rökfri. Ändra livsstil? Bli inspirerad! Skulle du behöva gå ner några kilo eller komma igång att träna? Kanske vill du dra ner på alkoholen? Besök 1177 Vårdguiden på webbadress 1177.se/halsa. Här finns inspiration och tips för en hälsosammare livsstil Vårdguiden i din mobil Vilse i vården? Hitta vård här! Behöver du hitta en mottagning eller när akut? Du kanske söker ett telefonnummer eller behöver veta vilka öppet tider som gäller dit du ska? På 1177.se under Hitta vård kan du lätt se vilka mottagningar som finns för det du behöver. Karttjänsten kan hjälpa dig att hitta dit Vårdguiden nr Vill du ha 1177 Vårdguidens kontaktuppgifter direkt in i din mobil? Sms:a RÅD till för att ladda ner telefonnummer och länkar till 1177 Vårdguiden. Kostar som ett vanligt sms. Ditt mobilnummer kommer inte att sparas eller användas i något annat sammanhang.» 5

6 Nytt nummer samma 1177 Vårdguidens sjukvårdsråd givning når du på telefonnummer Sjuksköterskorna svarar dygnet runt, året runt. De finns där för dig när du behöver dem. Sedan 2003 har målet varit att sjukvårdsrådgivningen i alla landsting ska anslutas till det na tionella telefonnumret I och med att Vårdguiden går ihop med 1177 blir det naturligt att även du som bor i Stockholms län når sjukvårdsrådgivningen på detta nummer. Var i Sverige du än befinner dig kan du ringa telefonnummer Du kopplas då automatiskt till sjukvårdsrådgivningen i det lands ting där du är. Det är en av fördel arna med det nationella numret. Om du är i Stockholm och ringer 1177 kopplas du till sjukvårdsråd givningen här. Om du ringer från en mobiltelefon lokaliserar man den mobilmast som ditt samtal kopplas upp mot. Det fungerar på samma sätt som när du ringer 112. Befinner du dig utomlands och behöver råd är det ett annat num mer som gäller. Kortnummer som till exempel 1177 går inte att ringa från utlandet. Då ska du i stället ringa Via ett tal svar styrs ditt samtal över till ditt hem landsting. Du får samma service av sjuk vårdsrådgivningen var du än befinner dig, vare sig du är i Sverige eller utomlands. Om sjuksköters kan som svarar sitter i Kalix eller text gunilla Eldh Sjuksköterskans stöd bidrog starkt till att jag kunde slappna av och bli bättre på att ta hand om mig själv, säger Hans Wahl ström. Foto: Thomas fahla n der Hans Wahlström fick förmaksflimmer: Jag möttes av sådan medkänsla I Byxelkrok på norra Öland pågick förberedelserna för helgens bröllop i Böda kyrka. Det var en vacker augustikväll och vinden hade mojnat. Hans Wahlström och hans familj hade kommit dit i bil. En brorsdotter skulle gifta sig och hela släkten var samlad. Vid niotiden på kvällen kände 6 Hans plötsligt hur hjärtat började galoppera i bröstet. Hjärtat slog 114 slag i minuten. Det var inte första gången jag fick förmaksflimmer, men jag var långt hemifrån och måste få reda på var de kunde göra en elkonvertering, om det inte skulle gå över. Därför ringde jag sjukvårds rådgivningen. Sjuksköterskan som svarade tvekade inte en sekund när Hans berättade om sitt tillstånd. Hon sa Jag skickar en ambulans direkt. Du ska inte sätta dig i bilen och köra till Kalmar. Vi finns här för att hjälpa dig. Men trots att sjuksköterskan tog Hans tillstånd på så stort allvar ville han ändå avvakta. Jag lovade att ringa upp igen om det inte blev bättre, berättar Hans. Efter 20 minuter slog det om! Jag tror hennes starka stöd bidrog. Det tog bort en stress faktor och avlastade mig så att jag kunde slappna av lättare. Det stärkte mig att möta en sådan med känsla, säger han. Att slippa känna att man är en belastning för sjukvården. Det hjälpte mig att bli bättre på att ta hand om mig själv, tillägger han. Nästa dag skickade Hans ett vykort som tack. Jag berättade att det hade släppt så att hon skulle veta att allt gått bra. Hans Wahlström är civilingenjör och systemvetare och jobbar med trafiksäkerhet. Han har några år kvar till pension och är fast besluten att jobba vidare. För att få bukt med hjärtbesvären genomgick han en operation i början av sommaren. Men jag har fortfarande problem. Det går inte en vecka utan flimmerattacker. I mer än häften av fallen blir patienten av med flimret efter ingreppet, som kallas ablation. Då stoppar man de elektriska impulser som stör hjärtats rytm. I vissa fall behöver man operera igen. Jag står på väntelista. Under tiden finns det bara en sak att göra och det är att fortsätta leva. Jag kan inte tänka mig att ligga hemma på sängen för att undvika attacker, säger han. n 1177 Vårdguiden nr

7 Stockholm har heller ingen betyd else, eftersom deras beslut fattas på samma grund. Alla sjuksköterskor som svarar på 1177 Vårdguiden utgår från gemen samma kriterier: Dina symtom, hur brådskande det är och vilken hänvisning som är lämplig ambulans, akutmottag ning, närakut eller vårdcentral. Foto: ulf huett råd & hjälp Många samtal slutar med egen vårdsråd; den som ringer klarar situationen på egen hand med sjuksköterskans stöd och hjälp. I vissa fall kan sjuksköterskan hänvisa dig direkt till en specifik vårdenhet och även boka in besöket. n Sjuksköterskorna på sjukvårdsrådgivningen svarar dygnet runt, året runt. Gun Öhrling på sjukvårdsrådgivningen: Tveka inte att ringa! Klockan var den där sensommarkvällen när Gun Öhrling tog emot ett samtal från en man som hade fått förmaksflimmer. Han befann sig tillfälligt i Byxelkrok och visste inte vart han skulle vända sig för att få hjälp. Jag minns samtalet. Vi fick så bra kontakt, säger hon. Det tyckte patienten också, och skickade ett kort med stort tack för det stöd han fick. Det var jätterart av honom att skicka kort och tacka. Jag är glad att jag kunde hjälpa till, säger Gun Öhrling, sjuksköterska på 1177 Vårdguiden. Foto: ulf huett Det var jätterart av honom. Jag är glad att jag kunde hjälpa till, säger Gun och ler. En bra dag på jobbet tar hon emot 50 samtal under ett femtimmarspass. Även om samtalen till 1177 Vårdguiden handlar om väldigt många olika saker, är det en hel del som ringer om just hjärtbesvär. När hon bedömer att patientens tillstånd är mycket allvarligt eller rent av livshotande kan hon koppla över till 112. Att ha känningar eller ont i hjärttrakten kan vara förknippat med ångest och då känner många en trygghet i att kunna ringa till oss, säger Gun. När en orolig patient eller närstående ringer 1177 gäller det att sjuksköterskan som svarar ställer rätt frågor, menar Gun. Men det är också viktigt att vara empatisk och deltagande. Man måste förmedla att man är säker så att patienten känner sig trygg, säger hon. Gun Öhrling har arbetat med sjukvårdsrådgivning per telefon i fyra år. Innan dess hann hon arbeta inom flera olika specialiteter som till exempel infektion, medicin, kirurgi, ortopedi, gynekologi, hud, reumatologi, urologi och psykiatri. I sitt jobb på 1177 Vårdguiden har hon nytta av sin breda kunskap och långa erfarenhet. Det gäller alla här. De är er farna sjuksköterskor, säger Gun Öhrling. Hon gillar att vara omgiven av duktiga kollegor och att jobbet är så omväxlande. Här är ingen dag den andra lik. Alla samtal är unika. Och visst känner man att man gör skillnad, särskilt i de fall då patienten själv inte har förstått hur allvarligt det är, säger hon. Gun Öhrlings budskap till allmänheten är rakt och enkelt: Tveka inte att ringa till 1177 Vårdguiden om du behöver råd och stöd. Ring oss hellre en gång för mycket än en gång för lite! n 1177 Vårdguiden nr

8 Det är vanligt att bli deprimerad eller att drabbas av panik, ångest och fobier. Med behandling via internet kan fler få hjälp. Det passar inte alla, men uppföljning visar att åtta av tio blir hjälpta. TEXT LILLEMOR LAGERDAHL foto ulf Huett Terapi via internet en succé T illstånd som lindrig depression, nedstämdhet, ångest, panik och fobier kan i många fall behand las med KBT, kognitiv beteendeterapi. Sedan några år tillbaka kan man få behandling via inter net. För många som har svårt för att gå i traditionell terapi kan det vara ett bra alternativ. Dessutom kan en psykolog hjälpa fler än vid traditionell terapi. Du behöver inte någon remiss för att få internetbehan dling, utan kan anmäla dig själv. Först får du svara på ett for mulär med olika frågor om hur du mår. Därefter kallas du inom några veckor till ett så kallat bedömningsbesök med en läkare på mottagningen på Karolinska Universitets sjukhuset i Huddinge. Om läkaren då bedömer att du kan bli hjälpt av KBT via nätet kan internetbehandlingen starta med en gång. Om internetbehandling inte skulle passa får du vid behov remiss eller hänvisning vidare. De tillstånd som behandlas via internet inom Stockholms läns landsting är paniksyndrom, mild och måttlig depres sion och social fobi. Det finns också möjlighet att kostnadsfritt delta och få behandling i någon av de forsk nings studier som regelbun det bedrivs för att utveckla nya internetbehandlingar. För närvarande gäller det sömnproblem, dysmorfofobi (starkt missnöje med sitt utseende) och hälso ångest (hypokondri). Tidigare har man även genomfört en behandlings studie kring tvångssyndrom och tvångshand lingar, men den är nu avslutad. Du får vara beredd på att arbeta aktivt i behandlingen. 8 Det handlar både om att läsa texter och göra övningar, till exempel för att steg för steg övervinna en rädsla, säger psyko logen Kajsa Andersson Thunberg, som är en av behandlarna. Du får kontakt med en psykolog som hjälper dig vidare med stöd och uppmuntran under de tolv veckor som be handlingen pågår. Du och psykologen mejlar till varandra i ett säkert, slutet system via e-tjänsten Mina vårdkontak ter på 1177 Vårdguidens webbplats. Efter behandlingen sker ett uppföljande besök på mottagningen. Den här typen av behandling passar inte alla, men upp följningar visar att ungefär åtta av tio personer blir hjälpta. Vetenskapliga studier har visat att terapi via internet är lika effektivt som att träffa en KBT-terapeut ansikte mot ansikte. Men de personer som har svåra självmords t ankar, ätstör ningar eller missbruksproblem bör vända sig direkt till när maste psykiatriska mottagning. n FAKTA KBT PÅ NÄTET KBT, kognitiv beteendeterapi, går ut på att förändra tankemönster och beteenden. För att kunna komma igång med din internetbehandling behöver du ha ett konto i 1177 Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter. Behandlingen vänder sig till alla åldersgrupper från 16 år och uppåt. Ungefär stockholmare har hittills genomgått behandling med KBT via internet. Läs mer på internetpsykiatri.se Vårdguiden nr

9 Jag är starkare än någonsin Jenny Lorbeck, 22 år, var deprimerad Jenny vantrivdes på sitt tillfälliga och stressiga jobb som montör av bildelar, med tunga lyft i en grabbig miljö. Hon ville inte gå dit och sov dåligt, grät flera gånger om dagen och hade negativa tankar om livet och framtiden. En månads sjukskriv ning hjälpte inte. När jag sedan började studera hade jag svårt att koncentrera mig. Jag pluggade hela dagarna och kvällarna, men hade ändå problem med att klara alla prov. Trots att Jenny hade många symtom på depression förstod varken hon själv, hennes anhöriga eller vårdpersonalen det. Tills hon bytte läkare. När jag fick diagnosen blev jag både lättad och ledsen. En dryg vecka senare påbörjade Jenny internetbehandlingen mot depression. Behandlaren gav exempel och frågade i sina mejl: Är det så här du känner? Allt stämde. Snart kändes det som om hon hade känt mig hur länge som helst. Och hon hjälpte mig att tänka på ett annat sätt. Jenny slutade att älta och grubbla. Hon lärde sig att släppa kontrollen över små saker och känslan av att ha ansvar för and ras välmående. Hon tycker att hon har blivit mycket gladare och vågar mer och säger att hon aldrig mer kommer att ta ett jobb som hon inte vill ha. En av de stora förändringarna är att jag har lärt mig att säga nej. Jag är starkare än någonsin. Nu kan jag hantera min ångest Sara, 36 år, led av paniksyndrom Sara fick stark ångest när hon åkte tunnel bana i rusningstrafik och när hon satt i bil kö på Essingeleden. Hon undvek att gå på bio, teater och föreläsningar. Rädslan för att känna sig instängd styrde hennes liv. På vårdcentralen blev Sara tipsad om att hon kunde få KBT via internet. Behandlingen hjälpte mig att få kun skap om panikångest och att öva på sådant som jag var rädd för. Hon avsatte en timme om dagen till be handlingen. Idrottare blir inte bra om de inte tränar. Det är samma sak med det här. För mig har internetterapin varit magisk. Så bra. Sara har slutat med att tolka ökad puls och andra stressymtom som farliga. Hon har märkt att ångesten klingar av när hon inte flyr från de situationer som har fram kallat den. Jag satt i bilkö i morse och det rörde mig inte i ryggen. Nu är jag vän med min ångest Vårdguiden nr »

10 Bättre än att gå till en terapeut Carl Johan Karlson, 29 år, led av tvångshandlingar Jag har fem minuters promenad till tun nelbanan. Men det tog en halvtimme när det låg snökokor utspridda på den snö täckta gångvägen och jag kände tvånget att platta till alla så att marken blev jämn. Carl Johan kunde inte heller äta ett ojämnt antal godisbitar eller potatisar. Det var förbjudet att nudda andra tunnelbane säten än det han satt på. När Carl Johan var på middag hos bekanta och inte på ett naturligt sätt kunde passera alla kanter på en matta, hittade han på olika mer eller mindre trovärdiga skäl till att göra det. Han ville ha sym me tri i allt och fastnade i ritualer för att försöka skapa ordning och struktur. Då dämpades kortsiktigt hans oro och ångest. Han hade fullt upp med att hålla både sina tvångshandlingar i schack och dölja sina problem för männi skor som inte visste. En vän tipsade om en forskningsstudie med internetbehandling mot tvångshand lingar. För mig var det mycket bättre att gå i terapi via nätet än att träffa och prata med en terapeut. Det blev så tydligt för mig hur jag hade det, speciellt i mejlkon takten med min behandlare. Det har nu gått två år sedan behandlingen. Under KBT-terapin fick han olika verk t yg för att våga stå emot tvångshandlingarna. Numera har han tid för annat. Min livskvalitet har förbättrats dras tiskt. Den stora vinsten är att jag har mycket mer energi nu. Jag hinner med mer. Och när besvären ibland tittar fram, har jag verktygen från behandlingen.» Jag har fått bättre självkänsla Hon undvek sin mans kompisar. Hon låtsa des inte se bekanta som hon oväntat stötte på, för att slippa prata med dem, eftersom hon kände sig oförberedd. När hon var tvungen att delta i större arbetsmöten eller i andra grupper satt hon så på helspänn att hon inte uppfattade något av det som sades. Jag var rädd för att börja rodna om någon 10 Cecilia, 37 år, hade social fobi skulle ställa en fråga till mig. När jag rod na de fick jag ångest som kunde sitta i en vecka. Cecilia ville till varje pris undvika upp märksamhet. Jag kände igen mig så otroligt väl i exem p len i internetbehandlingen. Det blev så uppenbart att jag inte var ensam om mina rädslor. När Cecilia hade lärt sig att fokusera på det som är relevant och kunde släppa nega tiva tankar mycket snabbare, fick hon mer energi. Jag rodnar fortfarande, men rodnaden går över fortare och jag undviker inte längre situationer som kan få mig att rodna. Jag har fått bättre självkänsla Vårdguiden nr

11 foto: Per n illa Zetterma n /joh n ér Doktorn kan komma Personen på bilden har inget samband med artikeln. Fyra fall för jourläkarbilen Inga, 86 år, har hosta och feber sedan flera dagar. Hennes hosta blir värre framåt kvällen. Anna har dessutom nedsatt syn och har därför svårt att ta sig till en närakut. Annas make ringer till 1177 Vårdguiden som bedömer att Anna behöver få ett hem besök av jourläkaren. foto: Susa n n e Kro n holm /joh n ér Personerna på bilden har inget samband med artikeln. Behöver du träffa en läkare men har svårt att ta dig hemifrån? Då kan du få hembesök av en jourläkare. Text Anna Sjökvist Jourläkarna kan göra hembesök på kväl lar, nätter och helger när vårdcentralen har stängt. Främst är det barnfamiljer med småbarn och äldre personer som kan ha svårt att åka hemifrån som kan få besök av en jourläkare. För att få hembesök ringer du till 1177 Vårdguiden på telefonnummer 1177, samma nummer som till all sjukvårds rådgivning. Då får du prata med en sjuk sköterska som bedömer om du eller din närstående kan få besök av en jourläkare. Du kan inte själv beställa ett hem besök, utan den bedömningen ligger hos sjuksköterskan på 1177 Vårdguidens sjukvårdsrådgivning. Men du kan alltid föreslå det om du tror att det skulle vara en bra lösning för dig. Om sjuksköterskan gör bedömningen att ett hembesök skulle underlätta för dig kommer jourläkaren att vara hemma hos dig inom en och en halv timme. Om det tar längre tid kontaktar jourläkaren dig. Jourläkarbilarna är verksamma inom hela Stockholms län. Jourläkaren kommer att hålla kontakten med dig, så att du vet när han eller hon kommer. Om du får besök av en jourläkare betalar du 300 kronor. För barn och ungdomar under 18 år är hembesök gratis. n Signe, 5 år, har haft hög feber i mer än fyra dygn. Nu är det fredag kväll och hon är hängig och trött. Mamma har ingen bil och har svårt att ta Signe till en närakut. Mamma är orolig för Signe och ringer till 1177 Vårdguiden som skickar hem en jourläkare. Rune, 93 år, har besök av hemtjänsten. Något har hänt. Hemtjänstpersonalen märker att Rune inte är sitt vanliga jag, utan verkar förvirrad. Rune har svårt att ta sig till en vårdcentral. Hemtjänsten ringer till 1177 Vårdguiden som skickar en jourläkarbil. Samir, 4 år, vaknar mitt i natten. Han får penicillin sedan fyra dagar på grund av lunginflammation. Samir har fått väldigt kliande hud utslag. Mamma är bortrest och pappa har Samirs småsyskon att ta hand om också. Pappa ringer till 1177 Vårdguiden som skickar hem en jourläkare Vårdguiden nr

12 Har du någonsin sagt till en person att hon eller han luktar illa ur munnen? Troligen inte. Det finns inget skonsamt sätt att säga detta i vanliga sociala sammanhang. Text Evelyn Pesik an Illustration Janette bornmarker D ålig andedräkt, halitos, är ett mycket vanligt problem som oftast beror på dålig mun hygien, men som ibland kan vara sym tom på bakomliggande sjukdom. Tandhygienisten Katarina Kovács Warne brant, som är munhälsosamordnare på Folk tandvårdens huvudkontor och tandhygienist i Tensta, drar sig inte för att ta upp problemet med dålig andedräkt med sina patienter. Eftersom det är ett känsligt område brukar jag ställa frågan på ett mjukt sätt, som har du upplevt att du har dålig andedräkt?. Då är det lite lättare att börja prata om det, säger hon. Orsaken till att andedräkten är ett känsligt kapitel är att munhålan är en mycket intim del av kroppen. Att prata om ont i ryggen är betydligt enklare. Den allra vanligaste orsa ken till dålig andedräkt, vilket ungefär en halv miljon svenskar har problem med, är dålig munhygien. Men även sjukdomar kan ge symtom i munhålan. Man kan få dålig andedräkt av olika inflam mationer, till exempel i bihålorna. Njurpro blem kan ge en urinliknande lukt och den som har en svårinställd diabetes kan ibland lukta aceton. Även magsår, orsakade av bak terien helicobacter pylori, kan leda till en obehaglig lukt ur munnen, säger Katarina Kovács Warnebrant. Men hon understryker att dålig andedräkt till allra största delen 12 orsakas av karies eller bakterier i munnen. Ofta sitter problemet mellan tänderna eller på tungan. Tandsten är en blandning av döda bakte rier och mineraler från saliven. Den bildar en hård, skrovlig yta där levande bakterier lätt are fastnar. Detta kan också ge dålig lukt, och därför bör man ta bort tandsten. Många har en felaktig tandborstningsteknik och kom mer inte åt ordentligt mot hela tanden, säger Katarina Kovács Warnebrant. Dessutom bör man använda tandtråd och helst ta några tag med tandborsten på tung an, där det ofta bildas bakteriebeläggningar. En slät yta på tänderna motverkar att bak terier fastnar. Även saliven skyddar mot både karies och dålig andedräkt. Den hjälper till att skölja munnen och är till viss del bakterie dödande. Ju större salivproduktion man har, desto mindre risk för problem i munhålan. Man bör undvika alltför starka munskölj medel, eftersom de gör att man blir torr i munnen. Saliven påverkas bland annat av hormonella förändringar, strålbehandling och olika läke medel, som kortison, antibiotika och anti depressiva läkemedel. Även stress kan till viss grad påverka salivflödet. Är man väldigt torr i munnen finns det preparat på apotek som ökar salivflödet. Tandlossning, som ofta drabbar rökare, ger också dålig andedräkt, liksom otäta fyllningar. Man kan göra mycket själv genom att borsta tänderna ordentligt och använda tand tråd. En del människor prövar gamla huskurer som till exempel munsköljning med bikarbonat, vichyvatten och honung. Men för att få en ordentlig genomgång av hur det egentligen ser ut i munnen bör man gå till tandläkare och tandhygienist regelbundet, säger Katarina Kovács Warnebrant. Vitlök, starka ostar och starkt kryddad 1177 Vårdguiden nr

13 Tips! Borsta tänderna morgon och kväll. Använd tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborste. Använd tungskrapa om du har beläggningar på tungan. Prova salivstimulerande medel om du har dålig salivproduktion. Använd inte munvatten för ofta. Det kan dölja dålig lukt kortsiktigt, men påverkar inte bakterie tillväxten och kan dessutom torka ur munhålan. mat kan också göra att man luktar illa ur munnen i flera timmar. Men annars påverkar maten inte andedräkten särskilt mycket. Eftersom man lätt vänjer sig vid sin egen munlukt kan det vara svårt att själv avgöra om man har dålig andedräkt, men ett sätt kan vara att slicka på handryggen eller att skrapa lite från tungan och lukta. Man kan också lukta på den använda tandtråden. Fast det bästa är förstås att våga fråga. n Läs mer på 1177.se/dalig andedrakt Vårdguiden nr

14 Fett rätt me M Du kan själv minska riskerna att drabbas av hjärt-kärlsjukdom genom att lära dig skillnaden mellan bra och dåligt fett och att välja det som är bra! TEXT ANNA SJÖKVIST foto graffoto ånga skulle må bra av att äta mindre fett. Men för de flesta är det ännu viktigare att byta till rätt sorts fett. Man brukar dela in fett i mättat, enkelomättat och fler omättat fett. Enkelt uttryckt kan man säga att det mättade fettet är det som kommer från kött och mejeriproduk ter. Det enkelomättade och fleromättade fettet kommer främst från växtriket och från fet fisk. För mycket mättat fett kan öka mängden skad ligt kolesterol i blodet, vilket i sin tur ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Enkelomättat och fleromättat kan tvärtom sänka halten av skadligt kole s terol och därmed minska Fleromättat fett Fleromättat fett det allra bästa fettet hittar du främst i fet fisk, skaldjur, vissa oljor, fröer och nötter. Det sänker det skadliga kolesterolet och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. I den här gruppen ingår också de livsnödvändiga fettsyrorna omega-3 och omega-6, som vi inte kan bilda själva utan måste få i oss via maten. Fleromättat fett hittar du bland annat i: Fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner Skaldjur Majsolja, solrosolja, sojaolja och linfröolja Valnötter Solrosfrön och sesamfrön Linfrön (tas upp bäst krossade men inne håller giftig väte cyanid så ät inte mer än 1 2 matskedar linfrön per dag) Vårdguiden nr

15 ed rätt fett risken för dessa sjukdomar. Med våra traditionella svenska matvanor kommer en stor del av fettet vi äter från mejeriprodukter som mjölk, smör och grädde. Det gör att vi lätt får i oss för mycket mättat fett. Vi skulle bli mycket friskare om vi bytte ut en del av det mättade fettet mot enkelomättat eller fleromättat fett. Det säger Mai-Lis Hellénius, som är professor vid Karolinska Institutet och arbetar med att förebygga hjärt-kärlsjukdom. I de senaste nordiska nä ringsrekommendationerna som kom i oktober i år fram håller man vikten av det här mer än någonsin. En ny svensk studie visar tydligt vad som händer med kolesterolet när vi äter olika typer av fett. Personerna i studien delades in i två grup per, där den ena gruppen fick äta smör och den andra sol rosolja. Efter tio veckor mätte man kolesterolet hos båda grupperna. I gruppen som åt smör hade det skadliga koles terolet höjts, medan person erna i gruppen som åt solros olja hade fått sänkta halter skadligt kolesterol i blodet. Vad ska jag välja? Om du vill få ner andelen mättat fett och öka andelen fler omättat finns det några enkla tumregler att hålla sig till. Ju hård are ett fett är i kylen, desto mer mättat fett innehåller det. Du som vill ha fett på smörgåsen gör klokt i att välja ett nyckelhålsmärkt smörgåsmargarin som både innehåller bättre sorts fett och har lägre fetthalt. Vi väljer oftast det vi är vana vid, säger Mai-Lis Hellé nius. Men vi skulle må så mycket bättre av att tänka om ibland. Det finns många an dra goda saker att lägga på mackan än smör och ost. Mosa en avokado eller bred på hummus, tipsar Mai-Lis. Fantastiskt gott och jätte mycket nyttigare! För matlagning och stek ning är olja eller flytande margarin det bästa. Rapsolja och olivolja passar till exempel bra att steka i, men det kan vara svårt att se när pannan är lag om varm. Om oljan börjar ryka är pannan för het och det kan i värsta fall bildas skadliga ämnen, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket. Då ska man inte använda den oljan, utan torka ur pannan och börja om från början. Därför kan det vara enklare att använda flytande margarin i stället, eller lite av varje. Ju större andel fleromät tat fett en olja har, desto nyt tigare är den, berättar MaiLis Hellénius. Men den är också känsligare, både för upphettning och för syre och solljus. Därför passar enkel omättade oljor bättre» Enkelomättat fett Enkelomättat fett det näst bästa finns främst i växtriket. De sänker det skadliga kolesterolet och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Enkelomättat fett hittar du bland annat i: Olivolja och oliver Rapsolja och flytande margarin Bordsmargarin och lättmargarin baserade på rapsolja Mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter Avokado Kyckling Ägg 1177 Vårdguiden nr

16 Mättat fett Mättat fett finns främst i mat från djurriket, som mjölkprodukter och kött, men också i palmolja och kokos fett. Mättat fett höjer det skadliga kolesterolet och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Mättat fett hittar du bland annat i: Mjölk, fil och yoghurt Smör, Bregott och andra matfettsblandningar baserade på smör Ost Kött och charkprodukter som korv och bacon Grädde, crême fraiche, glass och bakverk Choklad Kokosfett Palmolja» för stekning. Men kall, till exem pel till salladsdressing, kan du gärna använda en olja med myck et fleromättat fett, som solrosolja eller majsolja. Nyttigare rund på oliv olja än smal på smör När du bakar går det utmärkt att byta ut smöret mot margarin eller rapsolja. Hur mycket fett är lagom? Kroppen behöver fett, men ris ken att vi ska bli sjuka av för lite fett är ganska liten. Risken att vi blir sjuka av för mycket och i synnerhet av fel sorts fett är betydligt större. Enligt svenska närings rekommendationer bör cirka en tredjedel av det totala energiintaget komma från fett. Av det bör i sin tur inte mer än en tredjedel vara mättat fett. Exakt hur mycket det motsvarar för just dig beror på flera faktorer. Din ålder, ditt kön, din kropps byggnad och hur mycket du rör 16 I tabellen kan du se hur mycket mättat fett en portion av några vanliga livsmedel innehåller jämfört med hälsosammare alternativ. Livsmedel med mättat fett Likvärdiga alternativ med mindre mättat fett Mättat fett 3 dl standardmjölk 6 g 3 dl lättmjölk Mättat fett 1,5 g 10 g Bregott 4 g 10 g lättmargarin 2g 1 matsked smör 8 g 1 matsked olivolja 2g 2 skivor ost 28 % 4 g 2 skivor mager ost 17 % 2g 100 g falukorv 9 g 100 g magert kött 1 dl vispgrädde 27 g 1 dl matlagningsgrädde 1g 10 g Med 3 deciliter standardmjölk, 1 matsked smör och 2 skivor ost (28 procent) hamnar man på 18 g mättat fett vilket nästan fyller kvinnors dagskvot. Om man i stället väljer 3 deci l iter lättmjölk, 1 matsked olivolja och 2 skivor mager ost (17 procent) hamnar man bara på 5,5 gram mättat fett. Därför har det betydelse vilka produkter man väljer. på dig har betydelse. Det är inte i första hand hur mycket fett vi får i oss som är det grundläggande, säger Mai-Lis Hellénius. Det allra viktigaste är att vi väljer det goda fettet, det som vi blir friska av. Allt fett innehåller lika myck et energi, eller kalorier, som vi brukar räkna till vardags, säger Mai-Lis Hellé nius. Det innebär att du förstås kan lägga på dig ex tra kilon även av det goda fettet i lax, avokado och nötter. Men dina blodkärl är mycket finare och du riskerar inte att drabbas av hjärt-kärlsjuk domar i lika hög grad som om du äter smör, gräd de och bacon. Då kan du vara smal på utsidan men ändå ha för fettade blodkärl, säger Mai-Lis Hellénius. n Härdat fett eller transfett Man kan på kemisk väg göra mättat fett av omättat fett. Det kallas för att härda fettet. Flyt ande växtoljor härdas inom indu strin, framför allt för att öka håll barheten och göra fettet hårdare. Om omättat fett omvandlas fullt ut till mättat fett, säger man att fettet är fullhärdat. Om processen avbryts innan fettet är helt härdat blir fettet delvis härdat och då kan det bildas så kallade trans fettsyror. Härdat fett är lika ohälso samt som mättat fett. Transfett erna är ännu mer ohälso samma och därför viktiga att undvika. Det har blivit lättare eftersom färre produkter innehåller trans fetter i dag än för tio år sedan. Eftersom vi redan äter så pass lite av dem i Sverige, jämfört med mängden mättat fett, är det vikti gare för hälsan att vi först och främst minskar mängden mättat fett i maten. Mer information 1177.se/halsa Livsmedelsverket, slv.se 1177 Vårdguiden nr

17 Frågor & svar om din journal Fråga: Jag vill läsa min journa l, har jag rätt till det? nar journaluppgifter na och den som tar emot dem är Svar: Ja, i princip har du rätt att få läsa din journal i lugn anslutna till sammanhållen jou rnalföring. och ro. Du kan skr iva av den Läkaren, eller annan vårdperso eller be om en utskrift. nal som du får vård av, Bäst är att skr iftligen ansöka ska informera dig om vad den om att få läsa journalen. sam manhållna journal Vänd dig till den mottagning föringen innebär och att du har där du behandlas. rätt att motsätta dig att Du kan bli nekad att läsa hel uppgifter om dig görs tillgäng a eller delar av din jour liga för andra vårdgivare. nal om det finns risk för att beh Om vårdgivaren vill hämta jou andlingen blir lidande, rnaluppgifter från en eller om en person som näm annan vårdgivare ska du som ns i journalen kan komma patient tillf rågas om du till skada. Om din vårdgivar godkänner det. e anser att journalen inte bör lämnas ut har du rätt att få ett skriftligt besked om Fråga: Kan jag se vilka som har läst min journal? varför. Vårdgivaren ska också informera dig om hur och Sva r: Var je gån g någon öppnar en journal reg var du kan överklaga beslute istreras t. det, och du kan få ut en så kall ad logglista, där det fram Fråga: Det finns uppgifter i går om någon har läst journa min journal som jag len. Det ska även framgå inte tycker stämmer, hur kan vilk jag ändra på det? en vårdenhet som har öppnat din journal, så att du Svar: Du har inte rätt att ändra ska kunna bedöma om det var något i journalen. Däre befogat eller inte. Bara mot kan du kräva att det ska skr hälso- och sjukvårdspersonal ivas in att du har en av som är delaktig i din vård vikande mening, på det ställe och behandling får läsa din journa där du anser att det står l. Att läsa en journal något som är fel. Och om en som man inte är behörig att läsa läkare ser att det finns en är straffbart. felaktig uppgift i journalen kan Tala med vårdpersonalen på den han eller hon också skriva eller de mottagningar in en korrigering om detta. du besökt om du vill se logglis tan. Däremot har du inte alltid rätt att få se vem som läst din journal. Reglerna Fråga: Har jag rätt att läsa mit t barns journal? kring detta är olika för offentli g och privat vård. Svar: Det beror på. Som regel har vårdnadshavaren rätt Fråga: Om jag vill begränsa att ta del av barnets journal. möjligheterna för Om man är två vårdnads and ra att läsa min journal, vad kan havare måste man kunna visa jag göra då? att man är överens om Svar: Det finns olika former av det. När barnet blir äldre, i ton spärrar som du har rätt åren, krävs det oftast att att begära. Kontakta den vår bar net ger sitt samtycke. De dinrättning som har jour ssutom kan du nekas att nalen som du vill spärra, så hjä läsa barnets journal om den ans lper de dig. Läs mer om variga läkaren anser att journalspärrar på 1177.se/pat det är olämpligt att du tar del ien tjournalen. av den. Anledningar kan till exempel vara att det riskerar att försvåra barnets be Fråga: Kan jag spärra mitt bar ns journal? handling, eller om det kan inn ebära risk för barnet. Svar: Nej, en vårdnadshavare kan aldrig spärra barnets Fråga: Jag har läst att vården journal. Däremot kan barn och har gått över till ungdomar under 18 år sammanhållen journalföring spärra sin journal i vissa fall.. Vad är det? Det finns ingen fastställd Svar: Sammanhållen journa åldersgräns för när ett barn kan lför ing innebär att vård spärra sin journal. I takt givare kan ta del av dina journa med barnets stigande ålder och luppgifter oavsett var du mognad får barnet själv söker vård. Det kan innebära spärra journalen. Detta bedöm att om du söker vård på en s i dialog mellan barnet ny mottagning kan vårdperso och vårdgivaren. nalen där exempelvis se dina tidigare provresultat, läke medel och behandlingar. Mer information Det finns många fördelar me d detta till exempel att 1177.se/patientjournalen du slipper berätta samma sak flera gånger och att det minskar risken för att du ord I Patientdatalagen (2008:355 ineras läkemedel som inte ) finns lagtexten som reglerar bestäm fungerar ihop med dem du fått melserna kring tidigare. patientjournaler. Svaren ova För utsättningen är att både den n byg ger på vårdgivare som läm lagtexten men är del vis förenklade. 17

18 krupp Var lugn, det är Ditt barn är lite krassligt, men har äntligen somnat. Några timmar senare hör du barnet vakna med en otäckt skällande hosta och ett pipande ljud när det andas in. Du blir orolig. Men lugn, du kan själv hjälpa ditt barn att lindra symtomen. Så lindrar du kruppsymtomen Ta upp barnet i famnen och försök lugna och trösta så fort som möjligt. Svep in barnet i en filt och gå ut med barnet i friska luften eller låt det andas kall luft vid ett öppet fönster. Ge barnet något att dricka för att lindra hostan. TEXT LENA JANNESDOTTER foto susanne Walström D e här symtomen låter som barn sjukdomen krupp. Många barn får krupp under sina första lev nadsår, men de flesta får bara besvär någon enstaka gång. Krupp innebär att slemhinnan i luftstru pen svullnar och gör luftrören trängre, säger Pia Malmquist, överläkare på Astrid Lind grens barnsjukhus. Orsaken är oftast en virus infektion. När barnet ligger ned blir svullnaden värre, och då blir det också svårare för barnet att få in luft. I takt med att barnet växer blir även luftrören större. Om slemhinnan svullnar på ett lite äldre barn blir inte luftflödet lika ansträngt som hos ett yngre. Krupp hör till småbarnsåren. Med tiden växer besvären bort, säger Pia Malmquist. En ganska typisk situation är att det lilla barnet har en vanlig förkylning, somnar på kvällen och efter några timmar vaknar av att det har svårt att andas. Ett kruppanfall kan vara väldigt skrämmande för både barn och 18 föräldrar. Det bästa man kan göra är att genast lyfta upp barnet i famnen för att lugna och trösta det. När barnet blir lugnare brukar be svären avta. Ond cirkel När barnet inte får tillräckligt med luft blir det oroligt och börjar ofta gråta. Gråten ökar slemproduktionen som i sin tur förvärrar hostan. Hostan och svårigheten att få luft gör barnet än mer oroligt och det blir en ond cirkel. Det går ofta inte att instruera små barn. Där för måste man själv behålla sitt lugn, och ju mer lugn ande inverkan föräldern kan ha på barnet desto bättre är det, säger Pia Malmquist. För att minska svullnaden i slemhinnorna ska man låta barnet vara upprätt och andas in kall luft. Man kan ta med sig barnet ut i friska luften, antingen i famnen eller i en sittvagn. Om man stannar inomhus kan man sitta eller stå med barnet i famnen vid ett öppet fönster. Den kalla luften gör att de ytliga blodkär len drar ihop sig, vilket bidrar till att svullna den lägger sig, säger Pia Malmquist. Att hostan låter skällande beror på att svull naden sitter vid stämbanden. Detta kan också göra att barnet blir hest. När besvären börjar klinga av kan man sitta lugnt och vyssja barnet och ge något att dricka för att lindra hostan. Ofta hjälper det med att låta barnet vara uppe en stund och andas in kall luft, och då kan man stanna hemma. Men ibland är besvären värre än så. Många barn lugnar sig och kan somna om, säger Pia Malmquist. Men om barnet blir 1177 Vårdguiden nr

19 sämre bör man söka akut. Om barnet blek nar, blir blått eller blir slappt i kroppen ska man ringa efter ambulans direkt. Dämpa svullnaden Om läget inte är akut, men man ändå vill åka in, går det bra att ta bilen själv. Många barn blir bra på väg till akuten just för att de då suttit upp en stund och andats in lite kall luft. Om barnet fortfarande har besvär när man kommer till akuten får barnet andas in adrena lin för att svullnaden i luftrören ska dämpas. Ibland ger man också kortison som är lång tidsverkande under det kommande dygnet. Pia Malmquist menar att barn med krupp symtom aldrig kommer i onödan, även om symtomen har avtagit på väg till akuten. Vi tar gärna emot de här barnen. Ett kruppanfall kan upplevas väldigt dramatiskt, både för föräldrarna och för barnet. Dess utom kan andningsbesvären ibland ha andra bakomliggande orsaker, vilket kan behöva undersökas. n Falsk eller äkta krupp? Det som idag kallas krupp kallades förr falsk krupp. Den äkta kruppen var ett vanligt namn på sjukdomen difteri. Vaccin mot difteri ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och sjukdomen är därför mycket ovanlig i Sverige numera Vårdguiden nr

20

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

1177 och Vårdguiden blir 1177 Vårdguiden. Kampanjbeskrivning för lansering av 1177 Vårdguiden i Stockholms län

1177 och Vårdguiden blir 1177 Vårdguiden. Kampanjbeskrivning för lansering av 1177 Vårdguiden i Stockholms län 1177 och Vårdguiden blir 1177 Vårdguiden Kampanjbeskrivning för lansering av 1177 Vårdguiden i Stockholms län Den 5 november går Vårdguiden ihop med den nationella motsvarigheten 1177 och blir 1177 Vårdguiden.

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Borde en läkare ta en titt?

Borde en läkare ta en titt? Borde en läkare ta en titt? Så hittar du rätt i vården Åk till rätt mottagning så får du Många väljer att åka till de stora sjukhusens akutmottagningar när de skadat sig eller har akuta besvär. Där kan

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer