PROGRAM VÅREN 2014 DOKTORSPROMOTION OCH PROFESSORSINSTALLATION LINKÖPINGS UNIVERSITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGRAM VÅREN 2014 DOKTORSPROMOTION OCH PROFESSORSINSTALLATION LINKÖPINGS UNIVERSITET"

Transkript

1 PROGRAM VÅREN 2014 DOKTORSPROMOTION OCH PROFESSORSINSTALLATION LINKÖPINGS UNIVERSITET

2

3 Program doktorspromotion och professorsinstallation 9 maj 2014 Konsert & Kongress, Linköping linköpings universitet

4 Produktion: Kommunikations- och marknadsavdelningen, Linköpings universitet. Form: Peter Modin. Rektor fotograferad av Peter Karlsson/Svarteld. Tryckt på LiU-tryck maj 2014.

5 Innehåll Rektors förord... 4 Programordning... 6 Musik under ceremonien...7 Processionsordning... 8 PROFESSORSINSTALLATION Tekniska högskolan, installandi Hälsouniversitetet, installandi Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap, installandi DOKTORSPROMOTION Tekniska högskolan, promovendi Hälsouniversitetet, promovendi Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap, promovendi Om ceremonierna Foreword by the Vice-Chancellor...54 The Commencement Ceremony at Linköping University... 56

6 Välkommen till vårens installations- och promotionshögtid 2014 Linköpings universitet installerar i dag 10 professorer och promoverar 7 hedersdoktorer och 44 doktorer. Jag vill hälsa er nya professorer och hedersdoktorer varmt välkomna och hjärtligt gratulera er nya doktorer. Må detta bli en glädjens fest! Det är en mycket gammal akademisk tradition att med en särskild ceremoni uppmärksamma och fira dem som avlagt doktorsexamen. Fakulteterna promoverar, för fram, sina nya doktorer. Det är också brukligt att fakulteterna hedrar personer som varit särskilt viktiga för fakultetens verksamhet genom att utse dem till sina hedersdoktorer. Att installera och hälsa universitetets nya professorer välkomna är ytterligare en akademisk tradition med gamla anor. Vid Linköpings universitet förs dessa ceremonier samman i en gemensam installations- och promotionshögtid och i dag firar vi i ordningen den 45:e akademiska högtiden. En dag som denna är således en dag av stor glädje. Som rektor är jag mycket stolt över att få leda ett universitet där det bedrivs så mycket passionerat kunskapsarbete och så mycket excellent forskning. Ni som sitter på scenen representerar tillsammans ett brett spektrum av mänskligt vetande och nyfikenhet och exemplifierar också den bredd av ämnen och forskningsansatser som ryms vid vårt universitet. I dag är det allmänt accepterat att högre utbildning och forskning tillhör de mest kraftfulla instrumenten för en god utveckling och en hållbar framtid. Detta gäller både globalt och lokalt och har lett till en omfattande internationell tillväxt av universitet och, inte minst, till en stor rörlighet bland både forskare och studenter. Det är med glädje jag kan konstatera att ni på scenen tillsammans har en bred internationell erfarenhet. Internationalisering är en förutsättning för kreativa och framgångsrika forsknings- och utbildningsmiljöer och det är genom inter- 4

7 nationalisering som vi kan bidra till att utveckla en bättre värld. Välkomna, ni nya professorer. Våra förväntningar på er är stora och jag hoppas också att ni har stora förväntningar på Linköpings universitet. Ni utgör en viktig del av vår framtid och det är min förhoppning att ni ska känna er stimulerade och inspirerade av att verka i en kultur präglad av öppenhet och förmåga till gränsöverskridande samarbeten. Som rektor är det också min stora glädje att varmt få välkomna årets hedersdoktorer. Era insatser, i form av forskningsmässiga samarbeten eller insatser för utveckling av samhället eller universitetet, har varit av stor vikt för vårt universitet. Vi är stolta och glada över att få utse er till våra hedersdoktorer. Mina varmaste gratulationer till er, ni nyblivna doktorer, som i dag efter fullgjorda prov erhåller insignierna på att ni avlagt den högsta examen man kan avlägga i Sverige. Er formella utbildning är avslutad, men inte ert lärande, det är en livslång process. En del av er kommer att fortsätta inom akademien, vid LiU eller vid andra universitet och forskningsinstitutioner, några av er kommer att välja en yrkeskarriär inom näringsliv och offentlig sektor. Oavsett vilket är jag övertygad om att ni med ert kunnande och er vetenskapliga träning kommer att bidra till den kunskapstillväxt och den kritiska analys som samhället så väl behöver. Avslutningsvis vill jag till er, dagens huvudpersoner, och till alla er andra gäster säga: Varmt välkomna till vår akademiska högtid detta är en glädjens dag! Helen Dannetun rektor 5

8 Programordning vid professorsinstallation och doktorspromotion Inauguration of Professors and Conferment of Doctors procession Inledning av rektor Helen Dannetun Introduction by Vice Chancellor Helen Dannetun Professorsinstallation Inauguration of Professors Musik Music Övermarskalkens inledning Introduction by the Grand Marshall Tekniska högskolans promotion Conferment at the Institute of Technology Musik music Hälsouniversitetets promotion Conferment at the Institute of Health Sciences Musik music Filosofiska fakultetens och Utbildningsvetenskaps promotion Conferment at the Institute of Arts and Sciences and the Institute of Education Sciences Procession 6

9 Musik under ceremonien Processionsmusik Kurt Atterberg ( ) ur Intermezzo för stråkar: Maestoso Musik under ceremonin Georg Friedrich Händel ( ) ur Rinaldo: Lascia ch io pianga Ture Rangström ( ) ur Fem ballader: Pan Georges Bizet ( ) ur Carmen: Seguidilla Hans Lundgren (f. 1947) Fanfarer för Linköpings universitet (1995) recessionsmusik Georg Friedrich Händel ( ) ur Solomon: The Arrival of the Queen of Sheba Medverkande Solist: Helene Ranada Matstoms, mezzosopran Linköpings akademiska orkester Dirigent: bitr director musices Merete Ellegaard 7

10 Processionsordning 1. Studentövermarskalkar 2. Ceremonimästare och övermarskalk 3. Fanborg 4. Tekniska högskolan* 5. Hälsouniversitetet* 6. Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap* 7. Hedersgäster 8. Prorektorer 9. Rektor * Inom respektive fakultet är ordningen i. Cursor ii. Promovendi iii. Installandi iv. Lärare v. Promotor vi. Kårordförande vii. Prodekan viii. Dekan Universitetets ceremonimästare Karin Lohm Universitetets övermarskalk Gabriella Ahlbert Studenternas övermarskalkar Anna Asratian och Sebastian Jarl 8

11 professorsinstallation vid linköpings universitet 9

12 Claudio Altafini Professor i reglerteknik Tekniska Högskolan Född i Italien MSc i systemteknik, University of Padova, Italien 1996, tog sin doktorsexamen i optimering och systemteori vid KTH i Stockholm 2001 och har sedan dess verkat som forskare vid International School for Advanced Studies (SISSA) i Trieste, Italien. Claudio Altafini har ett brett spektrum av forskningsintressen som spänner från traditionell reglerteknik till systembiologi, från styrning av kvantmekaniska system till modellering av komplexa socio-tekniska nätverk. Den bärande idén bakom dessa olika intressen är att ju större vår kapacitet blir att undersöka och observera biologiska, fysiska eller tekniska system, desto större blir också vårt intresse av att försöka kvantifiera dessa beteenden med hjälp av matematiska modeller. Systemteori är här användbar för att konstruera dynamiska modeller av systemen, med hjälp av differentialekvationer, och för att undersöka modellernas dynamiska egenskaper, som exempelvis jämvikt, stabilitet eller konvergens. Här har man möjlighet att fånga intressanta fenomen för en viss applikation, oberoende av vilken disciplin applikationen finns inom. Ett exempel: för att undersöka reaktionen på en stimulerande signal i ett biologiskt system kan man, i alla fall principiellt, använda samma metoder som ingenjörer använder för att studera signaler i en motor. I båda fallen används experimentella mätvärden för att utveckla en beskrivande modell. Analogin faller dock när man går från att skapa modeller till att styra beteenden. Men inom vissa områden, som inom kvantfysiken, blir skillnaden mellan en beskrivning och en föreskrivning av ett beteende allt mindre. Detta leder till nya och oväntade möjligheter inom reglertekniken. 10

13 Tekniska Högskolan Per-Olof Brehmer Professor i industriell marknadsföring Född 1964 i Visby. Civilingenjör teknisk fysik och elektroteknik 1994, tekn dr i logistik 1999, lektor 2000, docent 2007, Bitr. professor 2012, Linköpings universitet. Forskare Marknadstekniskt centrum Prefekt för Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling sedan Olika aspekter av värdeskapande i interna och externa värdekedjor samt företags förmåga att strategiskt utnyttja sitt ökade tjänste- och serviceerbjudande karaktäriserar Per-Olof Brehmers forskning. Han intresserar sig för företag, nätverk av företag och relationerna med kunder och leverantörer med strategiskt fokus på att utveckla verksamheten och värdeerbjudandet till kunderna. Intresset i forskningen för interna och externa värdeskapande processer har lett till longitudinell forskning inom fordons-, flyg- och telekomindustrierna där både kundföretag, leverantörer och distributörer studeras. Forskningen har identifierat att när snabbhet och tempo är nyckelaspekter för strategisk framgång är inte företagens och leverantörernas intressen att skydda sina tekniska innovationer ett långsiktigt lönsamt strategival. Valet av leverantörer bör då bli långsiktigt, strategisk och kompetensinriktat, istället för att i huvudsak beakta kostnadsaspekter. Inom forskning tillsammans med Marknadstekniskt centrum, MTC, har Per-Olof Brehmer studerat tjänste- och serviceutveckling. Fokus har legat på hur ICT omformar kund-leverantörsrelationer och lägger en grund för nya service erbjudanden. Utvecklingen av, marknaderna för och effektiviseringen av tjänster kräver att tekniska aspekter sammanfogas med företagsstrategiska och marknadsmässiga dito. Långsiktigt tänkande och strategier har visat sig skapa handlingsutrymme, även om kontinuerliga anpassningar av tjänster och service förändrar tjänsteerbjudandet. Pågående forskning rör globala teknikkonsulters kunskaps- och innovationsstrategier. Innan uppdraget som prefekt var Per-Olof Brehmer föreståndare för forskarskolan IMIE och forskarstudierektor vid tidigare Ekonomiska institutionen, EKI. Han har också tjänstgjort som reservofficer inom Luftvärnet och haft utlandspostering inom FN samt olika ledaruppdrag. 11

14 Xavier Crispin Professor i organisk elektronik Tekniska Högskolan Född 1972 i Charleroi, Belgien. Fil. mag. i kemi 1995, Mons universitet. Fil. dr 2000 och docent 2003 i ytors fysik och kemi, Linköpings universitet. Universitetslektor vid Linköpings universitet Solen är vår största förnyelsebara energikälla, tillräckligt stor för att kunna svara upp mot världens allt större behov av elektricitet (cirka 13 TW år 2012, cirka 26 TW år 2050). Instrålningen vid jordytan uppgår till cirka 105 TW varav 600 TW kan utnyttjas i praktiken. Den effektivast möjliga omvandlingen av solenergi till elektricitet, via solvärmeanläggningar eller solceller, beräknas ligga på 40 procent, vilket innebär att en stor mängd värmeenergi förblir oanvänd. Idag sker en stor del av elproduktionen från fossila bränslen och kärnkraft, medan mängden elektricitet producerad från solenergi är i det närmaste försumbar. Omvandlingen av primära energikällor till el eller mekaniskt arbete, i form av transport, elproduktion eller processindustri, innebär i samtliga fall stora förluster av värme, upp till 60 procent. Omkring 50 procent av spillvärmen lagras i stora volymer varma vätskor (under 250 ). Termoelektriska generatorer kan, utan underhållskrävande mekaniska delar, omvandla värme till en elektrisk spänning. De termoelektriska generatorerna skulle därför kunna erbjuda en kostnadseffektiv lösning på Rankinecykeln. I dagens termoelektriska generatorer för lågtemperaturomvandling används dock legeringar av vismut, antimon och tellur. De är alla grundämnen som är sällsynta i naturen och som därmed är dyra och ofta också skadliga för miljön. Med dagens teknik är en storskalig användning av termoelektriska generatorer därför otänkbar. Målet för Xavier Crispins forskning är att hitta effektiva organiska termoelektriska material och därmed också kunna utveckla termoelektriska generatorer som omvandlar såväl solvärme som spillvärme till el. De organiska materialen kan också syntetiseras i lågtemperatur- och/eller lösningsbaserade tillverkningsprocesser till relativt låga kostnader, vilket gör de organiska termoelektriska generatorerna väl lämpade för massproduktion. 12

15 Tekniska Högskolan Martijn Kemerink Professor i tillämpad fysik Född 1970 i Hengelo, Nederländerna. MSc 1993 i tillämpad fysik, PhD 1998, KNAW (Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences) fellow , docent 2003, biträdande professor 2009, samtliga vid Eindhovens universitet. Martijn Kemerink startade sin karriär med att studera de elektriska egenskaperna i traditionella halvledarmaterial som kisel. Som post doc började han med hjälp av svepprobemikroskopi att undersöka egenskaperna hos materialen på nanometer- och atomnivå. Vid den tiden kom han också i kontakt med de nya organiska halvledande plastmaterialen och de har varit hans fokus sedan dess. Organiska halvledare har ett antal fördelar jämfört med sina oorganiska motsvarigheter. De viktigaste är kanske förmågan att emittera ljus (i displayer), förmågan att absorbera ljus (i solceller), flexibiliteten samt användbarheten på stora ytor. Martijn Kemerink har alltid varit fascinerad av den komplexa relationen mellan egenskaperna hos en enskild molekyl och funktionen i ett komplett system, som exempelvis en organisk solcell. I sin forskning har han därför använt just svepprobemikroskopi för att kunna zooma in de minsta detaljerna av operativa solceller och kombinera den kunskapen med såväl makroskopiska studier som med numerisk simulering. Han har studerat såväl solceller och transistorer som lysdioder av olika slag, minnen och spärrhjul. Målet med forskningen på LiU är att använda den ökade förståelsen för de organiska halvledarmaterialen för att utveckla nya system som på ett effektivt sätt kan ta tillvara energin från tillgängliga energikällor, som solljus och värme. Ett viktigt mål är att omvandla infrarött ljus, IR, till elektricitet. Ungefär hälften av energiinnehållet från solens strålar når oss som infrarött ljus, men dagens solceller kan inte ta tillvara den energin på ett effektivt sätt. 13

16 Jonas Broman Professor i neurobiologi Hälsouniversitetet Född 1960 i Vetlanda. Medicine doktor vid Uppsala universitet Forskarassistent/ lektor vid Linköpings universitet Docent i medicinsk cellbiologi vid Linköpings universitet Lektor vid Lunds universitet Professor i anatomi vid Karolinska Institutet I samband med en skada uppkommer en överkänslighet i och omkring själva skadan. En del av detta beror på att smärtnerverna ute i vävnaden blir känsligare, men forskning under senare år har klarlagt att det även sker förändringar hos smärtledande nervceller i det centrala nervsystemet, så kallad central sensitisering. En av de viktigare mekanismerna för central sensitisering är sannolikt känslighetsförändringar i de synapser som överför smärtsignalerna från de perifera nerverna till nervcellerna i ryggmärgen. Det är dock i stora delar okänt hur detta går till på molekylär nivå. Jonas Bromans forskning syftar just till att klarlägga hur smärtsynapserna modifieras på molekylär nivå i samband med central sensitisering. Med hjälp av antikroppsfärgning och elektronmikroskopisk analys av olika typer av smärtsynapser har Jonas Bromans forskargrupp tidigare visat att smärtstimulering leder till snabba förändringar i smärtsynapsernas molekylära apparat. I en typ av smärtsynaps gav smärtstimuleringen upphov till ökad förekomst av en särskild receptor (GluA1) för den transmittorsubstans som överför smärtsignalen i synapsen, vilket kan förklara hur dessa synapser har blivit känsligare. I en annan typ av smärtsynaps ledde smärtstimuleringen till en kraftig ökning av ett enzym som spelar en viktig roll för synapsförstärkning, men inte till någon ökning av just GluA1-receptorn. I fortsatta studier planerar gruppen att bland annat undersöka om någon annan typ av receptor är ansvarig för förstärkningen i de senare synapserna. Vidare ska man försöka klarlägga om även andra typer av synapser i ryggmärgen förändras, vilket skulle kunna förklara hur till exempel beröring i dessa sammanhang kan framkalla en smärtupplevelse. Utöver forskningen på smärtmekanismer har Jonas Broman ett starkt engagemang i undervisningen inom framförallt anatomi på Hälsouniversitetets läkarprogram. 14

17 Hälsouniversitetet Per Gustafsson Professor i barn- och ungdomspsykiatri Född Läkarexamen 1975, leg. läk. 1979, specialist i barn- och ungdomspsykiatri (BUP) 1983, Med. dr. vid Linköpings universitet 1987, leg. psykoterapeut 1988, docent i BUP 1997, barnpsykiater på Socialstyrelsen , bitr. professor vid Linköpings universitet Per Gustafsson har varit verksam inom barm- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östergötland större delen av yrkeskarriären. Han disputerade på en avhandling om familjeterapi som komplement till traditionell behandling vid svår astma hos barn. Forskningsintresset är skärningspunkten mellan kropp och själ: hur påverkar psykologiska faktorer kroppslig hälsa, och hur inverkar biologin på psykiskt välbefinnande? Då den viktigaste miljön under uppväxten är den egna familjen, har intresset för barnets samspel med sina föräldrar och syskon det man benämner familjeinteraktion stått i centrum, liksom hur familjeterapi kan vara ett sätt att påverka barns psykiska och fysiska symptom. I en longitudinell studie följdes barn med hög risk att utveckla allergisk sjukdom och hur familjen påverkades av barnens sjuklighet. Allergi och ADHD är exempel på tillstånd som har en biologisk bakgrund, men också påverkas av psykosociala faktorer, och där symptomen i sin tur ger återverkningar på självbild och välbefinnande. Vid sådana tillstånd är farmakologisk behandling ofta framgångsrik, men psykologiska faktorer spelar roll för funktionsnivå och hälsa. Per Gustafsson har genomfört flera studier där salivkortisol använts som biologisk stressmarkör tillsammans med olika psykosociala mått på stress och även undersökt läkemedelsanvändning inom BUP. Han leder studier av omega-3 fettsyrors betydelse för utveckling av kognitiva och emotionella funktioner, och som behandling av ADHD. TUTI (Tidig Upptäckt Tidig Insats) är en prospektiv, longitudinell studie av psykisk hälsa hos små barn på förskola. Projektet Mera Koll utvärderar kognitivt stöd för tids- och vardagsplanering för barn med ADHD. En studie av hormonet oxytocins roll vid behandling av sömnproblem hos barn är under planering. Per Gustafsson är också en av de ansvariga för undervisningen i samtalskonst på läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet. 15

18 Hälsouniversitetet Håkan Olausson Professor i klinisk neurovetenskap Född 1965 i Trollhättan. Läkarexamen 1991, Med. Dr. 1995, Göteborgs universitet. Postdoc vid McGill University, Montreal, Kanada. Leg. läkare 1997, specialistläkare i klinisk neurofysiologi Docent i fysiologi, GU Gästprofessor vid University of Western Sydney, Australien Håkan Olaussons forskning handlar om hudnerver för social beröring. Hans forskning har visat att människor har en unik uppsättning hudnerver som väntar på att bli aktiverade av en varm, ömsint beröring av en annan människa. Information om mänsklig beröring leds i en typ av långsamma hudnerver (ledningshastighet 1 meter i sekunden) som kalllas CT och bearbetas i områden av hjärnan som är viktiga för emotioner det limbiska systemet. CT-nerverna och det limbiska systemet tycks vara särskilt viktiga för den känsla av välbehag som kan uppkomma vid hud-till-hud-kontakt mellan föräldrar och barn, eller i andra intima relationer. Olaussons forskargrupp har nyligen visat att ju tätare nervimpulser skickas i CT-nerverna, desto mer behaglig upplever vi en hudsmekning. Nu vill forskargruppen undersöka hur CT-systemet förändras från spädbarnsperioden till ålderdomen. Gruppen vill också studera vilka kemiska signalsubstanser i hjärnan som är viktiga för CT-systemet, om dessa hudnerver har en smärtlindrande funktion och vad som händer med systemet när mjuk beröring upplevs som obehaglig till följd av nervskada eller vid psykiatriska sjukdomar som autism. 16

19 Hälsouniversitetet Karin Roberg Adjungerad professor i experimentell oto-rhino-laryngologi Född 1957 i Östhammar. Biomedicinsk analytiker 1976, med.dr i experimentell patologi 2001 vid Linköpings universitet. Docent 2006 och adjungerad lektor vid Linköpings universitet Karin Roberg studerar skivepitelcancer i huvud- och halsregionen. Det främsta målet med forskningen är att ta fram biomarkörer för behandlingssvar och att hitta nya mål för behandling hos patienter med denna cancertyp. Dessa tumörer utgår från slemhinnorna i munhåla, svalg och strupe och anses svårbehandlade. Överlevnaden hos patienterna har inte förbättrats nämnvärt de senaste tio åren och det finns därför ett stort behov att ta fram nya markörer och behandlingar. Detta för att kunna ge en individuell och mer effektiv behandling. Robergs forskargrupp vid Öron-näsa-halskliniken i Linköping har sedan 2004 samlat in tumörbiopsier i en biobank, och utvecklat en metod där tumörceller odlas fram från färska biopsier. Detta material har gjort det möjligt att på gen-, protein- och funktionsnivå jämföra olika tumörers egenskaper vilket kommer att öka kunskapen om varför tumörer hos olika patienter svarar olika på behandling. En stor utmaning nu och i framtiden är att ta resultaten från laboratoriet till patientstudier. Just nu har en studie på stämbands- och struphuvudscancer med patienter från Linköping, Helsingfors, Åbo och Stockholm startats. Detta samarbete gör det möjligt att studera ett större antal patienter, vilket är nödvändigt för att kunna få tillförlitliga resultat. Projektet leds från Linköping och här kommer större delen av analyserna och sammanställningarna utföras. Detta är ett mycket viktigt steg i forskningen kring huvud-halscancer i Skandinavien. Förutom forskningsarbetet har Karin Roberg varit aktiv och undervisat på ut bildningarna till läkare, medicinska biologer och biomedicinska analytiker. 17

20 Hälsouniversitetet Srinivas Uppugunduri Adjungerad professor i experimentell klinisk kemi Född 1962 i Indien. Apotekarexamen 1983, Med. dr. 1989, Lunds universitet, legitimerad apotekare Postdoc vid Nationella cancerinstitutet i Milano, docent i klinisk kemi Sjukhusapoteket vid US , verksamhetschef vid Klinisk kemi, Landstinget i Östergötland sedan Srinivas Uppugunduri har ett brett forskningsintresse som omfattar studier kring inflammation, smärta, koagulationssjukdomar och cancer. Normalt cirkulerar vita blodkroppar fritt i blodbanan, men vid signaler om hot binder de till olika molekyler på blodkärlens insida, vandrar ut i vävnaden och driver inflammation vidare. Inflammatoriska sjukdomar som astma och reumatism kännetecknas av felaktig aktivering och ansamling av vita blodkroppar. Srinivas Uppugunduri och hans kollegor har identifierat tre molekyler, uridin, 4-thiouridin och isomaltitol, som specifikt blockerar utvandring av vita blodkroppar och på så sätt förhindrar inflammationens uppkomst. Dessa substanser leder till minskad invandring av vita blodkroppar, minskad vätskeansamling orsakad av inflammation och lägre nivåer av olika kroppsegna ämnen som befrämjar inflammation. Den pågående forskningen visar lovande resultat även för behandling av ledgångsreumatism. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till sjukvårdsbesök. Behandling sker oftast med opioider. Den interindividuella variationen i svaret på opioidbehandling är dock ett stort kliniskt problem. Uppugunduris forskargrupp har i olika projekt försökt optimera klinisk användning av opiater bland annat genom lokal behandling av smärtande bensår. Patienter med blodproppssjukdom eller med stor risk för blodpropp behandlas ofta med orala antikoagulantia. I pågående projekt utvärderar och optimerar forskarna behandling med nya blodförtunnande läkemedel som introduceras globalt. Äggstockscancer är en svårdiagnostiserad sjukdom främst i tidiga stadier och kirurgi krävs ofta för diagnos. Forskargruppen studerar nu tillämpningen av biomarkörerna HE4 och CA 125 vid diagnostik, behandling och uppföljning. 18

21 Agneta Gulz Professor i kognitionsvetenskap Filosofiska fakulteten Född Fil kand 1984 vid Lunds univ. Fil dr i kognitionsvetenskap 1991 vid Lunds universitet. Gästforskare vid University of California, San Diego/Berkeley samt vid Tsukuba University, Japan. Lektor vid Högskolan i Skövde Docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet Inom kognitionsvetenskap studeras hur tänkande och kännande biologiska system fungerar i interaktion med sin omgivning. Det är ett genuint gränsöverskridande vetenskapsområde. Redan under grundutbildningen kombinerade Agneta Gulz matematik, psykologi, filosofi och datalogi i sin fil kand för att därefter fördjupa sig i bland annat biologisk-matematisk psykologi vid universiteten i Graz och Zürich. Där stötte hon på begreppet cognitive science och disputerade 1991, först i världen i kognitionsvetenskap som ett eget ämne. När Agneta Gulz i mitten av 2000-talet återvände till forskningen efter ett decennium dedikerat åt undervisning och utbildning, föll det sig naturligt att fokusera på lärande som kognitivt fenomen. Hon ser en fördel i att både kunna djupdyka i grundforskning och arbeta praktiskt och konkret med tillämpningar. Agneta Gulz leder forskningsgruppen Educational Technology Group med seniorer, doktorander och masterstudenter vid universiteten i Linköping och Lund. Gruppen har två ledord: utforska och stödja (explore & support). Centralt är utvecklingen av digitala läromedel och lärspel som tas fram utifrån kognitions- och utbildningsvetenskaplig forskning. De kan i sin tur användas som forskningsinstrument för studier av lärprocesser hos barn och unga, varefter man kan vidareutveckla lärspelen. En stor del av forskningen sker i samverkan med elever och lärare i skolor och förskolor. Gruppens vision är inte ökad användning av digital teknik i skolan per se, utan att digital lärteknologi ska erbjuda pedagogiska mervärden som tidigare inte varit möjliga med icke-digitala metoder. Ett exempel är att ett och samma lärspel kan erbjuda en dynamisk individuell lärprocess anpassad till varje elev och samtidigt fungera som informations- och diagnosstöd till lärare och specialpedagoger. Det finns här en stor, outnyttjad potential för pedagogiska digitala resurser. 19

22 20

23 Doktorspromotion vid linköpings universitet 21

24 Doktorspromotion Tekniska högskolan Idag är det en stor högtid då tekniska högskolan promoverar 16 doktorer och installerar 4 professorer. Dessutom hälsas tre hedersdoktorer välkomna till fakulteten och Linköpings universitet. Forskningen vid tekniska högskolan spänner över många områden inom teknik och naturvetenskap. Teoretisk och experimentell forskning förenas i ett spektrum mellan grund- och tillämpad forskning. Många projekt är tvärvetenskapliga och fakultetsöverbryggande, t.ex. mellan datavetenskap och medicin, elektronik och biologi, miljövetenskap och ekonomi. Multidisciplinärt samarbete utgör ryggraden när kompetens- och teknologiöverföring sker till samhälle och näringsliv. Forskarutbildningen vid tekniska högskolan bedrivs inom många ämnesområden och flera forskarskolor, och leder till den högsta examen som universitet kan erbjuda. Dagens promovendi har fullgjort sin forskarutbildning och fått både en bred kompetens och ett djup inom det egna specialistområdet. Denna examen är, speciellt en dag som denna, en stor personlig glädje. Examen kommer även samhället till gagn i form av nyvunnen kunskap, oberoende om ni kommer att verkar inom eller utom akademin. Vi lärare vid fakulteten vill gratulera till er framgång och önska er lycka till i det fortsatta arbetet. Tekniska högskolan har sedan dess start 1969 utvecklat många starka internationella samarbeten. Tekniska högskolan är också värd för många internationella studenter och gästforskare som valt att tillbringa en kortare eller längre tid vid Linköpings universitet. Horizon 2020, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, har precis startat och många jobbar på ansökningar med förhoppningar om utökade samarbeten i Europa. Linköpings universitet har fått toppbetyg i internatio- 22

25 Promotor Karin Wårdell Professor i medicinsk teknik nella studentutvärderingar. I ett internationellt perspektiv har Linköpings universitet haft en mycket positiv utveckling och har under flera år klättrat på alla de stora internationella rankinglistorna. Linköpings universitet fyller nästa år 40 och vår internationella standard blir särskilt tydlig på de listor som rankar unga universitet, dvs. de som ännu inte nått en ålder av 50 år. Linköpings universitet fick en ny anställningsordning Denna nya ordning tillåter befordran mellan flera tjänstegrader än tidigare. Tekniska högskolans anställningsnämnd har under 2013 hanterat 58 anställningar och antagit 17 nya docenter. Glädjande nog är fem av de nya docenterna kvinnor. Tekniska högskolan har dock långt kvar till en jämnare könsfördelning bland lärare. Med fler docenter kan ökningen ske snabbare, också med tanke på att i genomsnitt var tredje student på civilingenjörsprogrammen är kvinna. Då framtiden ställer oss inför stora utmaningar inom en rad områden t.ex. klimat, miljö, hälsa, vård, säkerhet och konkurrensen om högutbildade ingenjörer och naturvetare från omgivningen hårdnar, så kommer alla att behövas för att vi ska kunna ta oss an samhällets utmaningar. I detta perspektiv är även internationaliseringen mycket viktig. Under ledning av dekanus och med stöd i tekniska högskolans lika villkorsplan har arbetet intensifierats med att öka insikten om hur normer och värderingar påverkar vårt agerande. Arbetet går tvärs igenom programnämnder och institutioner och involverar alla; såväl studenter, forskarstuderande, lärare och anställda. På tekniska högskolan ska alla känna sig välkomna att delta i framtidens utmaningar! Ni som idag promoveras och ni som installeras till professorer önskas lycka till inför framtidens gärningar! Karin Wårdell 23

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Forskningsbokslut 2014

Forskningsbokslut 2014 HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Linköpings universitet 2015

Linköpings universitet 2015 Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Jerzy Leppert, 20-11-14

Jerzy Leppert, 20-11-14 Jerzy Leppert, 20-11-14 CKF Västmanland basen i ett kunskapsföretag Bakgrund Plats i universitets- och landstingsorganisation Öppet hus hur får vi forskning närmare klinik och vice versa Forskarutbildning

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter 1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET Underlag för bedömning av den pedagogiska

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Linköpings universitet 2016

Linköpings universitet 2016 Linköpings universitet 2016 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri Seetharaman

Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri Seetharaman PROTOKOLL Rekryteringsnämnden Sammanträdesdatum 2004-03-31 Protokoll nr 5/04 Närvarande: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i BIOMEDICIN Biomedicine Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för hälsa, medicin och vård den 8 maj 2007 (dnr CF 62-259/2007).

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i NATIONALEKONOMI Economics Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för ekonomi, management och innovation den 12 juni 2008 (dnr

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2012-00968 Rektor 2012-06-07 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Koordineras av Prof. Jan Lundgren Dr. Johanna Törnquist Krasemann Varför en forskarskola i ITS? I Sverige sker akademisk ITS forskning vid ett

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik/tillämpad matematik Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik vid MDH, 2007-06-14, och av utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning: Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakulteten Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng Master s programme in Biology 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för, masterprogrammet

Läs mer

Samarbetet inom forskningen ökar

Samarbetet inom forskningen ökar VETENSKAP & KLINIK Studie av odontologisk vetenskaplig produktion Samarbetet inom forskningen ökar Gunilla Klingberg doc, Avd för pedodonti, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet Utbildningsplan för biomedicinprogrammet 1BI13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 1BI13 1.2. Programmets

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng

Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Study programme in Medical Informatics, 160 credits (=240 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 Senast reviderad

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc Dennis Jakobsson Från: Kurt-Allan Andersson Skickat: den 25 mars 2010 09:04 Till: Umeå Universitet Ämne: VB: Treårsuppföljningar av civilingenjörsprogrammet Bifogade filer: Tre-års uppföljningar berörda

Läs mer

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Pedagogisk portfölj Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Ann-Charlotte Falk Leg. Sjuksköterska, Docent, Omvårdnadsansvarig PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Dokumentnamn Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet Biologi Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11 Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11 1 Medical Engineering Medicinsk teknik Programansvarig: Mats Nilsson mats@sth.kth.se 08 790 48 62 Akademiskt ansvarig: Professor Kaj Lindecrantz

Läs mer

Rymdteknik och utbildningar. Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014

Rymdteknik och utbildningar. Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014 Rymdteknik och utbildningar Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014 Utbildning är grunden för forskning Civilingenjörsprogram rymdteknik Luleå tekniska universitet Masterprogram

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

Årsredovisningsenkäten 2008

Årsredovisningsenkäten 2008 Page 1 of 7 Årsredovisningsenkäten 2008 Skolnamn: Skolan för teknik och hälsa Skolchef: Lars-Åke Brodin Inskickad den: Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2008 godkännes:.............................

Läs mer

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK TFN-ordförande 2007-06-21 1 Ämnesområde Matematisk statistik omfattar sannolikhetsteori och statistik,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK TFN-ordförande 2015-01-29 1 Ämnesområde Träteknik omfattar tvärvetenskaplig forskning på trämaterialet och industriella processer inom kedjan

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET EN FÖRNYARE AV UTBILDNING OCH FORSKNING

LINKÖPINGS UNIVERSITET EN FÖRNYARE AV UTBILDNING OCH FORSKNING LINKÖPINGS UNIVERSITET EN FÖRNYARE AV UTBILDNING OCH FORSKNING Verksamhets- och kompetensanalys ett kontinuerligt och föränderligt arbete Per-Olof Brehmer, prefekt IEI 2 Organisationsplan för Linköpings

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Benämningar och lokala tillämpningsregler ayseende generella examina HISTORISKT

Benämningar och lokala tillämpningsregler ayseende generella examina HISTORISKT IIO.. LINKÖPINGS WUNIVERSITET 20 DNR BESLUT 1(16) Benämningar och lokala tillämpningsregler ayseende generella examina Detta beslut ayser benämningar och lokala tillämpningsregler vid Linköpings universitet

Läs mer

Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå i ämnen vid Institutionen för medicinsk teknik

Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå i ämnen vid Institutionen för medicinsk teknik Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå i ämnen vid Institutionen för medicinsk teknik Forskarutbildningsämnen vid Institutionen för medicinsk teknik: Medicinsk informatik /Medical Informatics/

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Masterprogrammet i molekylära tekniker inom na 5MT15 Inrättad av rektor 2014-06-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-06-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-12-17 Sid 2 (5) 1. Basdata

Läs mer

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin använder meritportföljer för att tydliggöra vilken kompetens och vilka meriter som ska värderas hos lärare och forskare.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Teknisk fysik med inriktning mot materialanalys

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Teknisk fysik med inriktning mot materialanalys Studieplan för utbildning på forskarnivå Teknisk fysik med inriktning mot materialanalys Engineering Science with specialization in Materials Analysis TNTEKF07 Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

(-07) (-93) Högskoleexamen. Science X X X X. /Filosofie. Science * X. /Filosofie

(-07) (-93) Högskoleexamen. Science X X X X. /Filosofie. Science * X. /Filosofie Sammanställning av huvudområden på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Biblioteks- och Library and Information Science Filosofie Arts informationsvetenskap Bild Art Education --- --- Bildpedagogik

Läs mer

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ?

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? STOCKHOLM MEETING 27 SEPTEMBER 2012 PROGRAM Moderator: K-G Bergström 13:30 Agneta Bladh, Vetenskap & Allmänhet (VA) och Barbara Cannon, Kungl.

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet

Fysioterapeutprogrammet 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Matematisk statistik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Matematisk statistik Studieplan för utbildning på forskarnivå Matematisk statistik English title: Mathematical statistics TNMAST00 Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2014-05-14

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Program, huvudområden och övrig utbildning som respektive nämnd ansvarar för

Program, huvudområden och övrig utbildning som respektive nämnd ansvarar för Sida 1 Program, huvudområden och övrig utbildning som respektive nämnd ansvarar för Programnämnden för maskinteknik och design (MD) Examen Program med nyantagning 2012-13 Civ ing H ing Kandidat Magister

Läs mer

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Sida 1 av 8 KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya rektors- eller nämndbeslut,

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Datateknik 2015-2016 Teknologie kandidatexamen, 180 sp

Datateknik 2015-2016 Teknologie kandidatexamen, 180 sp Datateknik 2015-2016 Teknologie kandidatexamen, 180 sp Examensstruktur för kandidatexamen Gemensamma studier 60 sp Akademiska studiefärdigheter 5 sp Grundstudier i huvudämnet 25 sp Biämne 25 sp Språk och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

Årsredovisningsenkäten 2007

Årsredovisningsenkäten 2007 Årsredovisningsenkäten 2007 Skolnamn: Skolan för bioteknologi Skolchef: Stefan Ståhl Inskickad den: 2007-12-19 Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2007 godkännes:.............................

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Anställningsutskottet

Anställningsutskottet 1/2014 1 (8) Beslutsorgan Anställningsutskottet Anställningsutskottet Datum för mötet: 2014-01-14 Närvarande (beslutande): Lärarrepresentanter Sophia Hober, dekanus, ordförande Ana Rusu Kaj Lindecrantz

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Nordic Evaluation of Sport Science

Nordic Evaluation of Sport Science Nordic Evaluation of Sport Science 2010-2011 Centrum för idrottsforskning 2012-02-03 Christine Dartsch Syftet med utvärderingen Idrottsforskningens status? Kvaliteten och produktivitet? Styrkor och svagheter?

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Högskolepoäng: 240 Ansvarig: Teknisk- naturvetenskaplig fakultetsnämnd Huvudområde: Matematikdidaktik Nivå: Forskarutbildning Fördjupning: Filosofie

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet 1 Dnr G 213 980/10 Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-03-18.

Läs mer

Kunskapstorget, Skolforum 2008. Program

Kunskapstorget, Skolforum 2008. Program Kunskapstorget, Skolforum 2008 Program Välkommen till Kunskapstorget på Skolforum! Här kan du ta del av den senaste forskningen inom vitt skilda områden som är viktiga för dig i skolan. Mitt på Skolforum

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer