Originaltext på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Originaltext på http://www.fourhourworkweek.com/blog/2010/09/19/paleo-diet-solution/"

Transkript

1 Originaltext på Tim Ferriss: Som arvtagare till våra förfäder under den äldre stenåldern kom våra förfäder under den yngre stenåldern att bli i genomsnitt 15 cm kortare. De flesta människor har idag 3-5 extra kilon som verkar omöjliga att bli av med. Orsaken till bägge dessa fenomen kan överraskande nog vara densamma. Den som kan förklara heter Robb Wolf. Robb var tidigare forskare i biokemi, han har jobbat som redaktör på The Journal of Nutrition and Metabolism och är delägare i NorCal Strength & Conditioning, ett gym som Men's Health har rankat bland de 30 bästa i USA. Han är också f.d. kalifornisk delstatsmästare i styrkelyft och har på tävling gjort 256 kg i knäböj, 156 kg i bänkpress, 256 kg i marklyft Jag har känt till Robb i flera år, men jag träffade honom först för en vecka sedan via en bekant. Några veckor tidigare hade samme bekant skickat mig ett exemplar av Robbs bok Paleolösningen: Människans ursprungliga diet, som jag kom att sträckläsa på några dagar. Kapitlen om matsmältning och hur man kan förbättra den tyckte jag var särskilt intressanta, och därför är detta blogginlägg ett utdrag ur boken. Det redogör för ett speciell problem och visar på specifika lösningar. Mycket nöje. Över till Robb Wolf.

2

3 Robb Wolf Paleolösningen människans ursprungliga kost (utdrag) Översättning från engelska av Johan von Boisman

4 Ett vanligt problem I det här avsnittet kommer jag att beskriva några personer som till en början kan verka sinsemellan olika, men de har faktiskt alla en sak gemensamt. De hade väsentliga hälsoproblem utan uppenbara orsaker eller lösningar, och de antog att det inte fanns några möjligheter till behandling eftersom deras läkare gått bet och inte hade några bra åtgärder att föreslå. I just ditt fall kanske det här kapitlet visar sig utgöra den "felande länken" i jakten på högre prestationsförmåga och förbättrad hälsa. Alex, 5 år Det var genom min kompis Kelly som jag först hörde talas om Alex. Hon berättade om en liten pojke som var mycket sjuklig, underviktig och led av konstanta matsmältningsproblem. Om du tycker om barn och andra små energiska varelser så var Alex' kännetecken och symptom praktiskt taget beklämmande. Det gjorde nästan ont att se hans smala armar och ben som såg ut att vara fästa på måfå vid en överkropp vars utmärkande drag var en iögonfallande, svullen mage. På nätterna låg Alex och kastade sig av och an i sängen, plågad av en diffus smärta i armar och ben men framför allt i magen. Alex led av sjuklig trötthet och lyckades inte växa och bli stark. Hans läkare gjorde omfattande tester men kunde inte komma fram till någon entydig diagnos. De rekommenderade en slätstruken kost bestående av rostat bröd, rispudding och yoghurt, men utan att det hjälpte den lille grabben. Kelly tog kontakt med mig på familjens vägnar och undrade om jag hade några idéer om hur man kunde hjälpa Alex. Jag gav några specifika rekommendationer som föräldrarna genast satte i verket. Inom tio dagar hade Alex' uppsvullna mage återgått till sin normala form. Han gick upp tre kilo på strax över två veckor och hade fått märkbart mer muskler i armar och ben. Hans sömn byttes från det oroliga kastandet som gjorde honom håglös och trött, till den sömn som alla barn förtjänar: vilsam, ostörd och fylld av drömmar. Alex' energi förbättrades så mycket att andra barn och föräldrar knappt kunde tro att han var densamme. Han mådde bra och var glad, och detta tack vare den enkla justering av vad han åt som han och hans familj genomförde. Sally, 61 år Det var Sallys familjeläkare som skickade henne till oss. Sallys läkare hade behandlat henne för flera olika krämpor: låg sköldkörtelproduktion, benskörhet, problem med gallblåsan, depression och högt blodtryck. Det var en imponerande och ständigt växande lista av krämpor som både Sally och hennes doktor skyllde på "vanligt" åldrande. Hennes läkare var däremot ganska framsynt genom att hon rekommenderade att Sally skulle börja med "viktövningar" för att hjälpa till att bromsa den benskörhet och muskelförtvining som hade gått allt snabbare de senaste 4-5 åren. När att Sally kom till oss efter denna rekommendation var hon ganska tveksam inför att börja ett styrketräningsprogram, och hon var mycket tveksam inför några förändringar i kosthållningen. Vi gick försiktigt fram men stod på oss. Våra rekommendationer inriktade sig på vissa speciella ändringar i hennes kost och livsföring. Inom två månader kunde Sally sluta ta sin sköldkörtelmedicin, hennes gallblåseproblem hade försvunnit, hon hade gått ner fyra byxstorlekar och hennes symtom på depression var borta. Efter att ha följt våra kostrekommendationer och tränat med oss i sex månader så konstaterades att hon var fri från benskörhet. Av alla dessa förbättringar så var Sallys läkare mest imponerad av att benstommen blivit starkare. Hon frågade Sally vad hon gjort för att åstadkomma denna förändring. När Sally berättade för sin läkare hur hon hade ändrat sin kosthållning funderade läkaren ett ögonblick och sa sedan Nja, det måste vara något annat! Mat kan inte ha så stor inverkan.

5 Jorge, 40 år Jorge kom till oss i första hand för att gå ner i vikt. Med sina 147 kilo och en längd på 175 cm var han på väg mot allvarliga hälsoproblem till följd av typ 2 diabetes och fetma. Det som förvärrade Jorges situation var ett fenomen som varken han eller hans läkare kunde förstå sig på. Nästan varje gång Jorge åt något fick han våldsamma utslag och tungan svällde upp på honom. Alltså, den svällde upp rejält. Jorge var tvungen att alltid bära med sig en EpiPen (adrenalininjektor), precis som den som har svår allergi mot getingstick eller jordnötter. Jorge jobbar som brottmålsadvokat och flera gånger i veckan var han tvungen att rusa ut ur rättssalen och omgående ta sig till akuten, där man gav honom antihistaminer för att få den svullna tungan under kontroll. Hans läkare gick (återigen) bet. Hans blodprov visade ingen entydig allergi och han tycktes inte heller ha någon fullt utvecklad autoimmun sjukdom. Vissa av immunförsvarets celler var uppenbarligen överaktiva, men på ett så otypiskt sätt att allergiläkarna och reumatologerna bara stod och kliade sig i huvudet. Vi rekommenderade Jorge att lägga om sin kosthållning men han stretade emot med näbbar och klor. Med tanke på hans yrke har jag nog aldrig träffat någon person som varit mer lämpad just att föra någons talan! Men genom att ömsom be och ömsom hota lyckades vi till slut övertala Jorge och sa åt honom: "Gör så här i bara en månad. Om det inte fungerar, vad har du förlorat? Om det fungerar, vad har du vunnit?" Jorge gav det en chans och problemet med den svullna tungan försvann. Nu, ett år senare, är Jorge nere på 115 kg och gör framsteg mot sitt mål som är en stark, smärt kropp på 100 kg. Vi är tacksamma för att Jorge idag för vår talan istället för att argumentera emot! Inte för att gå för hårt åt läkarkåren, men när Jorge berättade för sina läkare vad han ändrat på så trodde de inte heller på det samband mellan orsak och verkan som stirrade dem upp rakt upp i ansiktet. Så vad gjorde vi? Det lär komma som en överraskning för de flesta människor att den bakomliggande orsaken till de problem som beskrivits för människorna ovan som sinsemellan var så olika, var en och samma sak: en vanlig ingrediens i nästan allas kost. Gluten. Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. Andra sädesslag som majs och ris har liknande proteiner men de orsakar inte lika stora problem (vi kommer att ta upp det lite senare). Ok, ta det lugnt, jag förstår. Bröd, pasta och kakor är smaskens. De tar förmodligen också livet av dig. När det gäller de andra delarna av boken så kan jag gå med på om du hoppar över de tekniska detaljerna. De flesta människor har idag förstått frågan om insulin/högt GI. Vi börjar så smått inse att det finns "hälsosamma fetter". Så det blir inget läxförhör på de bitarna. Däremot vill jag absolut att du sätter dig in i det här som handlar om spannmål, tar dig en funderare, och sedan följer de råd jag kommer att ge. Vi skall lära oss allt om gluten, de olika sädesslagen och de roller de spelar när det gäller sjukdomar. Därefter kommer du att få en måttstock för att konkret kunna avgöra hur mycket friskare du är utan dem. Sedan är det helt upp till dig. Om du vill hålla dig frisk så kommer du att pröva dig fram till en acceptabel nivå som fungerar för dig. Vi har alla sett bilder eller videoklipp av rökare som är döende i lungcancer men ändå röker genom hålet i strupen efter en trakeotomioperation. Visst är det häpnadsväckande! Hur kan någon göra så? Tja, glutenkonsumtion är jämförbart med att röka ett paket cigarretter om dagen. Men som så ofta måste vi ta det hela från början.

6 Ett sädeskorns anatomi När jag säger sädesslag så syftar jag på något av de många kultiverade gräsarterna ur familjen Graminae. Detta omfattar basvaror som vete, råg, havre, korn, hirs, ris och durra. Dessa grödor är varianter av, eller härstammar från, vilda gräs som har förädlats och odlats i år. Alla sädeskorn har följande anatomi: Skal (kli): Skalet är det yttre hölje som täcker ett intakt, obehandlat sädeskorn. Det innehåller vitaminer, mineraler och en mängd proteiner och antinutrienter som finns där för att förhindra predation, dvs att någon äter upp kornet. Om du tittar på råris så är skalet (kli) det fjälliga yttre höljet av riskornet. Frövita (kärna): Frövitan (kärnan) består huvudsakligen av stärkelse och lite protein. Den är det energiförråd som kornets växande embryo använder för att gro. Om du tittar på vitt ris så är det egentligen frövitan med skal och grodd avlägsnade som du ser. Grodd: Grodden är den del av kornet som har hand om själva fortplantningen. Det är här embryot finns. Ute i naturen sprids sädesslagens frön med vinden, och när förhållandena är gynnsamma sätter grodden (embryot) igång tillväxtprocessen och hämtar sin energi ur frövitan. Det kanske kommer som en överraskning, men växter är inga välvilliga, osjälviska organismer som bara längtar efter att få skicka nästa generation avkomma in i våra munnar i form av sushiris eller en skiva rostat bröd. Sädeskornen, i likhet med alla andra varelser på denna planet, står inför utmaningen att överleva länge nog för att hinna fortplanta sig. Detta är särskilt problematiskt för spannmålsväxter eftersom deras mest näringsrika del (den del vi äter) råkar vara just den del som används för fortplantning.

7 Faktaruta: Havre, quinoa och falska vänner Hördu, Robb, det är bra att du bryr dig, men min dietist säger att havre inte innehåller gluten, så jag behöver väl inte oroa mig för en tallrik gröt på morgonen? Japp, jag älskar också havregryn, men havre innehåller proteiner som liknar gluten. Sädesslagens korn har en tendens att innehålla proteiner som i hög grad består av aminosyran prolin. Dessa prolaminer (prolinrika proteiner) är svårsmälta och förblir därför intakta trots alla försök av matsmältningen att bryta ner dem. Resultatet blir en irriterad tarmkanal, förhöjd systemisk (allmän) inflammation och risk för autoimmuna sjukdomar. Majs har ett liknande prolamin som kallas zein. Det är förstås upp till dig om du vill bry dig om eller bortse från denna information, men spannmålsprodukter orsakar avsevärda problem för de flesta människor. När du tar bort dessa ur kosten kommer du märka att du mår bättre. Om du återinför spannmål igen ja, då mår du sämre. Kom också ihåg att inflammation är en viktig faktor när det gäller att gå ner i vikt och se bra ut, så bortse inte från detta om ditt huvudsakliga mål är att få en fastare rumpa. Vad jag begär att du skall göra är att under 30 dagar äta mer frukt och grönsaker istället för spannmålsprodukter. Känna efter hur det går. Inte så svårt, eller hur? Och bara för att förekomma ytterligare invändningar, låt oss göra upp med två andra ämnen som har med spannmål att göra: "fullkorn" och quinoa. Om vi tar hänsyn till deras antinutrienta egenskaper och möjlighet att ställa till problem i vår mag-tarmkanal, så är spannmål inget bra val för ett hälsosamt och långt leverne. För detta resonemangs syfte kan vi även räkna mejeriprodukter och baljväxter till samma kategori. [Kommentar från Tim: Många av er vet att jag äter en del baljväxter och bönor. Normal tillagning minskar mängden antinutrienter i bägge fall, men så långt det är möjligt brukar jag dessutom blötlägga dem i förväg över natten med en matsked bakpulver i vattnet. Blötläggning vid rumstemperatur under 24 timmar har visat sig eliminera 66% av trypsin- (proteas-) hämmarnas aktivitet för mungbönor, 93% för linser (det är vad jag oftast äter), 59% för kikärter och 100% för bondbönor. Tänk också på att skilja mellan studier som utförts "in vitro" (t.ex. röda blodkroppar på en petriplatta) och "in vivo" (t.ex efter vanlig matsmältning).] Quinoa dyker ofta upp i diskussioner och då brukar man få höra något i stil med "Robb! Har du testat det här som heter quinoa (uttalet varierar beroende på hur mycket hippie man är). Det är INTE ett sädesslag! Då är det väl okej?" Nja, du har säkert hört uttrycket "om det ser ut som en anka och låter som en anka " En botaniker skulle säga att quinoa inte är ett sädesslag ur vetenskaplig synpunkt, men eftersom det har utvecklats i en liknande biologisk nisch så har quinoa liknande egenskaper som sädesslagen, inklusive de kemiska försvarssystem som retar tarmen. I quinoas fall så innehåller det tvålliknande molekyler som kallas saponiner. Till skillnad från gluten, som binder till en transportmolekyl i tarmarna, så slår saponinerna helt enkelt hål på tarmluddets cellmembran. Nej, det är inte bra. Saponiner påverkar immunsystemet så kraftigt att de används inom vaccinforskningen för att hjälpa kroppen att bygga upp en stark immunreaktion. Sammanfattningsvis kan man säga att om du tror att spannmål eller spannmålsliknande produkter som quinoa är hälsosamma eller gynnsamma, så betraktar du inte hela bilden.

8 En till mig och en till dig Några växter, som till exempel blåbär och liknande frukter, har utvecklat en strategi som bygger på att "ge något för att få något". Levande varelser (däribland oss själva) äter dessa frukter och levererar sedan vidare fröna i ett praktiskt, varmt gödselpaket som praktiskt taget garanterar att en ny generation kommer till. Om vi bortser från våra dagars avlopps- och kloaksystem, så är detta en rimlig bytesaffär. Varelsen som äter blåbären får lite näring i utbyte mot att sprida blåbärsfröna för nästkommande generationer av blåbär. Andra växter väljer en annan metod och försöker avstyra all predation genom att klä in sig i otäcka substanser som antingen irriterar eller är direkt giftiga. Titta på giftek eller giftmurgröna till exempel. Dessa växter har utvecklat kapacitet för kemisk krigföring och använder oljor som har förmåga att ta sig igenom skinnet på djur som kommer i beröring med bladen. Denna olja utlöser ett larm som retar immunförsvaret. Lymfocyter och andra vita blodceller attackerar oljan och i loppet av detta frigör de pro-inflammatoriska kemiska substanser som orsakar utslag. Ha detta i åtanke när vi talar om sädeskorn, eftersom det kommer hjälpa dig att förstå vad som händer när vi äter dessa "basvaror". Om vi betraktar sädesslagen utifrån de strategier som just räknades upp, antingen "ge något för att få något", som blåbär, eller "dra åt fanders", som giftek, så ser vi att spannmål är mycket mer likt giftek. Om en varelse äter ett sädeskorn så är det kört för kornet. Det betyder dock inte att kornet ger upp utan att först kämpa väl! Sädeskorn är anmärkningsvärt väl utrustade för kemisk krigföring. Lektiner: Sädeskornet innehållet flera olika proteiner, varav några kallas lektiner (inte att förväxlas med hormonet leptin). Enkelt uttryckt så binder lektinerna till vissa bestämda molekyler och spelar därför "igenkännande" roller i biologiska system. För vårt syfte kommer vi att titta på WGA (Wheat Germ Agglutinin), som är ett av de läskigare lektinerna, men också ett av dem som studerats mest. Kom ihåg att WGA (eller liknande molekyler) återfinns i alla sädesslag, men jag anser (och många forskare med mig) att vete, råg, korn och hirs, som är de sädesslag som innehåller gluten, förmodligen är de största bovarna när det gäller hälsan. Majs och ris kan ställa till problem, men de är mindre farliga om de bara konsumeras sällan (vi kommer att titta närmare på detta lite senare). WGA och liknande lektiner är problematiska av flera skäl: 1. Lektiner bryts inte ner i den vanliga matsmältningsprocessen. Detta gör att stora proteinmolekyler lämnas intakta i tarmen. Som du kanske minns så bryts de flesta proteiner ner i matsmältningsprocessen, men strukturen hos vissa spannmålsproteiner gör dem väldigt svåra att ta hand om (för plugghästarna: dessa proteiner har hög andel av aminosyran prolin). Säd innehåller också proteashämmare (vilket även mejeriprodukter och några andra livsmedel gör), och det bidrar till att ytterligare försvåra spjälkningen av farliga lektiner. Denna brist på tillräcklig nedbrytning av protein leder till allvarliga problem, som du kommer att se. 2. Lektinerna binder till receptorer i det inre av mag-tarmkanalen och transporteras opåverkade genom tarmslemhinnan. Minns du hur aminosyror och sockerarter transporteras ut ur tarmarna under matsmältningsprocessen? Vissa lektiner "lurar" transportmolekylerna i ett försök att ta sig intakta in i våra kroppar. 3. Kroppen tar ofta fel på dessa stora, intakta proteinmolekyler och tror att de är bakterier, virus eller parasiter. Det är kanske inte så trevligt att fundera på, men tarmarna är inte ett av de mysigaste ställena man kan vistas på. Detta område är en huvudsaklig källa till bakterieoch virusinfektion, och immunförsvaret ligger därför i beredskap, redo att ge sig på

9 eventuella inkräktande smittämnen. WGA tar sig inte bara in i systemet intakt, utan det skadar tarmslemhinnan och gör det möjligt för andra proteiner att ta sig in i systemet. Varför är detta ett problem? Vårt immunförsvar går till attack mot dessa främmande proteiner och bildar antikroppar mot dem. Dessa antikroppar är väldigt noggrant anpassade till formen hos dessa främmande proteiner. Tyvärr så liknar dessa främmande proteiner också många vanliga, nyttiga proteiner i vår kropp. Bror från en annan mor imitation på molekylnivå Proteiner är uppbyggda av molekyler som kallas aminosyror (AS). Låt oss för ett ögonblick låtsas att dessa aminosyror representeras av legobitar, vars olika färger och former symboliserar olika aminosyror. Vi tänker oss nu en rad legobitar i en viss sekvens; låt oss säga att den är mellan fem och tio bitar lång. Tänk dig nu en annan, identisk rad legobitar som sitter i änden på en lång rad legobitar. De översta fem till tio bitarna i den långa raden är identiska med den korta raden. Låt oss anta att den korta raden är WGA och den långa raden är ett protein i betacellerna i din bukspottkörtel där insulinet tillverkas. Om WGA attackeras av immunförsvaret och en antikropp bildas mot den (eftersom kroppen tror att WGA är en bakterie eller ett virus), så kommer den antikroppen inte bara att fästa på WGA utan den kan också fästa på proteinet i din bukspottkörtel. När denna antikropp mot WGA binder till din bukspottkörtel, så utlöser den en fullskalig reaktion från immunförsvaret som alltså går till attack mot denna vävnad. Då blir din bukspottkörtel skadad eller förstörd, och du drabbas av typ 1-diabetes. Om proteinet istället hade råkat befinna sig i myelinskidan i din hjärna, så hade du utvecklat multipel skleros. Glutenintolerans: De flesta människor känner till en åkomma som kallas glutenintolerans (celiaki), vilket är en immunförsvarssjukdom som orsakas av gluten, ett protein som finns i vete, råg, korn och hirs. Vi förstår idag mycket väl att glutenintolerans är en autoimmun sjukdom som orsakas av lektiner. Det är också klarlagt att andra autoimmuna sjukdomar som reumatism, lupus, Sjögrens syndrom, multipel skleros, med flera autoimmuna åkommor är mycket vanligare hos glutenintoleranta personer. Däremot så bortsåg man tidigare av någon anledning från detta samband och betraktade det som en avvikelse från det normala, tills forskare nyligen gjorde kopplingen mellan utvecklandet av glutenintolerans och andra autoimmuna sjukdomar. Vi förstod nu att WGA och andra lektiner har en avsevärd påverkan på enzymet transglutaminas (TG). Transglutaminas är ett enzym som modifierar alla proteiner vi tillverkar i kroppen. Hur många proteiner tror du att TG modifierar? Just det, allihopa. De som ser till att hjärta, hjärna, njure, fortplantningsorgan fungerar allihopa. Så om lektiner kan orsaka problem med TG, och TG modifierar vartenda protein i vår kropp, hur många problem kan lektin ställa till med? Jag hoppas att svaret är uppenbart lektiner kommer att påverka alla organsystem. Fortplantningsproblem, vitiligo (en hudsjukdom där hudens pigment förstörs), Huntingtons, narkolepsi vi har funnit praktiskt taget hundratals åkommor där lektiner tycks vara den utlösande omständigheten. Vi har inte bara vetenskapliga studier som stödjer detta, utan också resultat som visar på klinisk förbättring av dessa problem som en följd av att eliminera spannmål, baljväxter och mejeriprodukter ur kosten. Jag beklagar att behöva utsätta dig för detta, men vi måste ge oss tillbaka in i tarmarna igen. Det menar du inte? Matsmältningen? Igen? När mat passerar från magsäcken in i tunntarmen så blandas den med gallsalter som tillverkas i levern och lagras i gallblåsan. Kom ihåg att gallsalter till stor del liknar tvål och är livsviktiga för vår matsmältning och vår förmåga att ta upp fetter. Utöver galla från gallblåsan så frigör bukspottkörteln matsmältningsenzymer som är kritiska för matsmältningen. Och bara så att du inte

10 glömmer det, en stor del av matspjälkningen sker i tarmluddet, de små strukturer i våra tarmar som kallas villi och mikrovilli. Låt oss nu se hur lektinerna samspelar med tarmslemhinnan för att orsaka autoimmunitet. Lektiner som till exempel WGA binder till en receptor på mikrovilli som gör det möjligt för WGA att transporteras in i kroppen. Detta är mekanismen hos den autoimmuna kedjereaktion som jag beskrev tidigare. Om tarmväggen (mikrovilli) skadas, så kan allt innehåll i tarmen ta sig in i ditt system. Ja, det är verkligen så illa som det låter. Du befinner dig nu i en situation då du inte bara riskerar att bilda antikroppar mot WGA, vilket leder till autoimmunitet, utan du riskerar också att utveckla flera olika allergier till följd av en genomsläpplig tarmslemhinna och ofullständigt smält mat. Det är på så sätt du kan utveckla allergi mot kyckling, nötkött, äpplen eller andra normalt sett gynnsamma livsmedel. Om din tarm är skadad blir du dessutom mottaglig för en uppsjö kemiska substanser som normalt skulle bli kvar i tarmarna. Detta kan leda till åkommor som till exempel multipel kemisk överkänslighet, som brukar betraktas som ett psykiatriskt problem snarare än en legitim medicinsk åkomma. Jag vill att det skall vara glasklart: vad som än skadar tarmslemhinnan (vilket inkluderar bakterie-, virus- och parasitinfektioner, såväl som alkohol, spannmålsprodukter, baljväxter och mejeriprodukter) kan göra att man riskerar autoimmunitet, multipel kemisk överkänslighet och allergi mot livsmedel som annars är nyttiga. Som min tränare i brasiliansk Jiujitsu brukar säga: "Detta inte är en åsikt. Detta är en faktum." Gallsprängd Under tiden som denna matsmältningskatastrof utspelar sig ligger det flera andra problem och gror. Som du minns är gallblåsans funktion att frigöra gallsalter till ett mål mat när det passerar ut i tolvfingertarmen från magsäcken. När tarmväggen är skadad frigörs inte den kemiska signalsubstansen cholecystokinin (CCK). CCK skickar under normala omständigheter "startsignalen" till gallblåsan och till bukspottkörteln för utsöndring av matsmältningsenzymer. När denna signal blockeras kommer vi inte att smälta maten på rätt sätt, särskilt inte fett och protein. Bristen på galla gör det möjligt för kolesterolkristaller att bildas i gallblåsan, vilket leder till gallstensanfall. Den medicinska standardåtgärd som består i att avlägsna gallblåsan, innebär i praktiken att man tar livet av "kanariefågeln i kolgruvan". Gallstenar är symptom på ett problem, en larmsignal. Istället för att behandla orsaken (eliminera spannmål), så skär vi bort gallblåsan. Personer som fått gallblåsan avlägsnad är nästan garanterat glutenintoleranta men utan att ha fått en diagnos, och har förmodligen ett antal andra sjukdomar på väg. Enligt min erfarenhet så lider dessa personer av matsmältningsproblem, vilket kulminerar i sväljningssvårigheter (dysfagi). Achtung! En rubbning i CKK och relaterade hormoner (PYY, adiponektin) i matsmältningens signalkedja utgör verkligen ett allvarligt problem. Det är inte bara matspjälkningsprocessen som blir rejält störd, utan en stor del av signalsystemet för mättnadskänsla stängs också av. Vi kan alltså inte smälta maten i tillräcklig utsträckning, vi är konstant "hungriga" och just den mat vi är sugna på, raffinerade spannmålsprodukter och sockerhaltig skräpmat råkar vara orsaken till problemet. Inte nog med det En annan ingrediens i det kemiska försvarssystem som spannmålen använder mot oss är en grupp enzymer som kallas proteashämmare. Proteashämmarna förhindrar nedbrytning av proteiner. Detta innebär att när du konsumerar spannmål kan du inte bryta ner proteinet i måltiden på ett effektivt

11 sätt. Proteashämmarna hindrar också spjälkningen av lektiner som t.ex. WGA, vilket gör dessa beståndsdelar, som redan i sig är svårsmälta, praktiskt taget oförstörbara. Detta resulterar i ännu mer stora proteinmolekyler i tarminnehållet, vilket ökar risken att utveckla autoimmunitet, allergier och kemisk överkänslighet. Benskörhet på länge? Om du inte har fått ont i magen av att tänka på sädeskorn vid det här laget, så låt oss titta på ytterligare ett kort i leken: antinutrienter som exempelvis fytater. Fytaterna är viktiga för frön och sädeskorn eftersom de binder starkt till metalljoner (t.ex magnesium, zink, järn, kalcium och koppar), och de är livsnödvändiga för kornets tillväxt och utveckling. Om metalljonerna inte är hårt bundna av fytaterna kan groddprocessen sättas igång för tidigt och det kan vara katastrofalt för sädeskornet. När vi konsumerar spannmålsprodukter är fytaterna fortfarande aktiva och binder hårt till kalcium, magnesium, zink och järn. Detta innebär att kalciumet, magnesiumet, zinken och järnet inte är tillgängliga för att tas upp av kroppen. På grund av effekten hos antinutrienter som fytater, i kombination med lektinernas och proteashämmarnas tarmirriterande egenskaper, så blev våra förfäder under den yngre stenåldern (neolitikum) i genomsnitt 15 cm kortare jämfört med våra förfäder på den äldre stenåldern (paleolitikum), till följd av den neolitiska kostens innehåll av spannmål och baljväxter. Är du oroad över benskörhet eller blodbrist på grund av för lite järn? Lider du av trötthetssymptom eller hjärtproblem som skulle kunna orsakas av magnesiumbrist? Har du troget ägnat dig åt en "klok" kost bestående av fullkorn, baljväxter och fettsnåla mejeriprodukter enligt din dietists eller läkares rekommendationer? Mot bakgrund av vad du nu vet om spannmål, baljväxter och mejeriprodukter, inser du hur tokig en sådan rekommendation är? Den var inte dum, kan jag få en till? Här är en sammanfattning av hur spannmål orsakar problem med näringsupptaget och hur det påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande: 1. Skador på tarmslemhinnan. Om tarmen är skadad tar du inte upp näringsämnen. Vi behöver friska villi och mikrovilli (tarmludd) för att absorbera våra näringsämnen, oavsett om det gäller proteiner, kolhydrater, fetter, vitaminer eller mineraler. 2. Skador på gallblåsan och störningar i gallproduktionen. Om du inte tar upp fetter och fettlösliga näringsämnen som A, D och K-vitaminer och övriga näringsämnen kommer du att få problem att tillgodogöra dig de mineraler du faktiskt tar upp, för att inte tala om den näringsbrist som blir följden av otillräckliga essentiella fetter. 3. Fytater binder starkt till metalljoner och gör dem otillgängliga för absorption. Inom analytisk kemi använder man faktiskt renade fytater i experiment där man behöver måttbestämma mängden metalljoner som kalcium, zink eller järn i ett prov, eftersom fytater binder starkare till dessa metaller än nästan någon annan molekyl. Samma sak händer när du får i dig fytater via maten, och detta är ingen bra nyhet för ditt benstommes hälsa eller dina järnvärden. 4. Dörren lämnas öppen för autoimmunitet och cancer. Så fort tarmslemhinnan är skadad löper vi extremt hög risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som till exempel Hashimotos sjukdom och flera typer av cancer, däribland Non-Hodgkins lymfom. Bukspottkörteln ansätts av spannmålsframkallad inflammation till följd av problem med polypeptiden CCK och förhöjd insulinnivå. Denna inflammation är en potentiell orsak till inflammation eller cancer i bukspottskörteln (pankreatit respektive pankreascancer).

12 Varför händer allt detta? Därför att sädeskornen är fly förbannade över att du vill käka upp dem, och de både vill och kan kämpa emot. Här är en kort lista över de problem som är kopplade till läckande tarm och autoimmun reaktion: Infertilitet Diabetes typ 1 Multipel skleros (MS) Reumatism Lupus Vitiligo (leukodermi) Narkolepsi Schizofreni Autism Depression Huntingtons sjukdom Non-Hodgkins lymfom Hypotyreos (låg sköldkörtelproduktion) Porfyri Men jag är ju inte sjuk Några av er kommer däremot att hävda att ni inte har några problem i detta avseende. Ni har ätit spannmålsprodukter, baljväxter och mejeriprodukter hela livet och mår "bra". Tja, kanske. Men jag misstänker att det inte är så. Jag slår vad att om du till hundra procent tar bort dessa neolitiska livsmedel ur din kost under en månad, så kommer du att märka en dramatisk förbättring i hur du känner dig och i din prestationsförmåga. Varför? För om du konsumerar dessa livsmedel idag är jag säker på att du har tarmirritation och andra systemiska inflammationsproblem. En studie som gjordes nyligen där man tittade på barn med diabetes typ 1 (en autoimmun sjukdom) visade att ett väsentligt antal av dem hade uttalad tarmpatologi, dvs. celiaki. Några av dem visade positivt prov för antikroppar för celiaki, men många av barnen visade negativa prov både för antikroppar mot WGA (ett vanligt blodprov för celiaki) och vid tarmbiopsi (vävnadsprov från tarmen). Så läkarna trodde att gluten inte var delaktigt i deras åkomma. Intressant nog så kunde man hos nästan alla barnen påvisa antikroppar i mikrovillis djupa vävnad mot transglutaminas. Författarna till studien misstänkte att de flesta av barnen förr eller senare skulle utveckla det som brukar kallas celiaki. Slutsatsen vi kan dra är att skador på tarmen kan vara relativt godartade (dvs. symptomen är få) men ändå leda till autoimmunitet. När den väl har satt igång kommer autoimmuniteten dock att leda till ytterligare problem. Din läkare eller kostrådgivare kommer troligtvis att strunta i denna information, särskilt om du visar "negativa" provsvar på något av standardtesterna för celiaki vid ett blodprov eller labbtest. I det avseendet är de trångsynta, men å andra sidan är det ju bara din hälsa det handlar om. Du kan välja att lita på experterna inom läkarkåren, de vet ju alltid bäst. Eller du kan göra ett enkelt experiment: Följ en Paleo-kost och bedöm själv hur du känner dig och hur du presterar. Jag vet, jag kan höra läkarna redan nu, det är bara anekdotiska belägg. Om du skall rädda ditt eget skinn så kommer du antagligen inte få mycket hjälp i detta ärende om du inte har en framsynt och företagsam familjeläkare. Vilket är då det gyllene kriteriet, det slutgiltiga testet för att avgöra svaret på alla dessa frågor? Hur kan du veta säkert om du verkligen har problem med de här livsmedlen? Svaret kan verka uppenbart: avlägsna alla potentiellt skadliga livsmedel från din kost! Återinför dem igen efter trettio till sextio dagar. Se vad som händer. Det finns dock ett förbehåll. Det räcker att utsätta kroppen för gluten en gång var tionde, femtonde dag för att tarmen skall fortsätta att vara skadad. Detta kan sätta griller i huvudet på folk som "drar ner på gluten" men inte märker någon förbättring i sin

13 allmänhälsa. Jag är hemskt ledsen men det blir ingen medalj till deltagare som gör detta "nästan rätt". Du måste vara 100% hängiven under trettio dagar och först därefter fundera över hur du vill göra med att gå tillbaka. Om jag skall vara ärlig så är det här med att återinföra spannmål möjligen något för dig, men absolut inte för mig. Om vi gjorde en konsultation per telefon så skulle jag fråga "Hur kändes det när du åt den där skivan bröd?" Jag vet precis hur det kändes jag har sett detta scenario tusentals gånger, men det är du som behöver övertygas. När du återinför gluten kommer du inte att må bra. Jag är ledsen, men det är bara så det fungerar. Så det är upp till dig att avgöra om det är värt att i huvudsak avstå från några av dessa livsmedel för att uppnå ett långt och hälsosamt liv. Verkar allt detta svårt att tro på? Tja, kommer du ihåg hur jag beskrev effekten av giftek på huden? Det här med tarmirritation och lektinexponering är ett liknande fenomen. Om du vill dra full nytta av detta program så måste du faktiskt ge det en chans. I värsta fall kommer du att ha ägnat en månad utan några av de livsmedel som du annars tycker om. I bästa fall kommer du att upptäcka att det går att leva mer hälsosamt och bättre än du någonsin trodde var möjligt. Men jag gillar ju bröd och pasta! Jag vet, det jag gör jag också, men jag blir sjuk av dem. Jag misstänker att du också blir sjuk av dem. Spannmål gör dig inte bara sjuk genom att höja insulinnivån, förstöra balansen mellan fettsyrorna (omega-3/omega-6), och irritera tarmkanalen, de är också beroendeframkallande. Sädeskorn, särskilt från de sädesslag som innehåller gluten, har också molekyler som binder till opiatreceptorerna i hjärnan. Du vet, samma receptorer som aktiveras av heroin, morfin och vissa smärtstillande läkemedel. För de flesta människor är det inget problem att hoppa över saker som majstortillas och ris. Men om du föreslår att någon kanske skulle avstå från bröd och pasta för att klara hälsan så kommer de att plantera smörkniven mellan ögonen på dig innan du ens hinner säga "fullkorn!". Jag är hemskt ledsen, det är inte jag som gjort upp dessa regler, jag har bara fått det underbara uppdraget att berätta om dem. Jag kommer aldrig att bli klok över varför jag nödvändigtvis skulle ägna mig åt glutenfri kost, fysisk träning och att försöka få dig att må bättre. Jag borde ha satsat på att kränga striptease, kokain och kladdkaka istället! Så mycket enklare det hade varit. Här kommer istället matplanering för en vecka. Det finns hundratals fantastiska alternativ, men detta är en enkel meny som du kan använda för att komma igång. Vecka 1 Måndag FRUKOST: 2-4 pocherade ägg, mandlar, en liten bit frukt eller bär LUNCH: Kycklingfajitas på salladsbädd MELLANMÅL: 60 gram kyckling, äpple, några skivor avokado MIDDAG: Halstrad lax, ugnsstekta gröna bönor, sallad Tisdag FRUKOST: Lax från gårdagen, valnötter LUNCH: Sallad, tomat, lök och valfria smaktillbehör till 1 2 nötfärsbiffar, apelsin, mandlar MELLANMÅL: Torkat kött (jerky), macadamianötter MIDDAG: Kyckling grillad på spett, ångkokt broccoli, sallad Onsdag FRUKOST: Kyckling från gårdagen med salsa och en halv avokado LUNCH: Sallad på tonfisk och kål

14 MELLANMÅL: Resterna av tonfisksalladen MIDDAG: Kotlettrad, tomatsås, zucchini, hackad blomkål, basilika. Laga en stor sats eftersom resterna skall räcka till flera måltider. Torsdag FRUKOST: Skinkskiva, äggröra på 2 3 ägg, frukt LUNCH: Kotlettrad från igår MELLANMÅL: två hårdkokta ägg, mandlar MIDDAG: Sallad på wokat nötkött. Servera på en bädd av bladgrönsaker och balsamvinäger Fredag FRUKOST: Frukost på korv-wok LUNCH: Lättlagad ceviche MELLANMÅL: 75 gram kyckling, äpple MIDDAG: Spaghettipumpa eller spaghetti på kelpnudlar: tillaga endera alternativ med marinarasås, köttfärs, olivolja Lördag FRUKOST: Kyckling med rårakor på äpple LUNCH: Ringla olivolja över 150g 170g kalkon i skivor och 250g ångkokt broccoli MELLANMÅL: g kalkon, morotsstänger, mandlar MIDDAG: Coleslaw på indiskt vis, kotlettrad som blivit över, sallad med olivoljedressing Söndag FRUKOST: Omelett med kött och grönsaker, rårakor på sötpotatis LUNCH: Lammfärsbiffar, tomat, sallad, jordgubbar MELLANMÅL: Kalkon, avokado MIDDAG: Hälleflundra, ugnsstekt sparris, bär med balsamvinäger För fullständiga 30-dagars måltidsscheman med recept och mer därtill så skall du köpa den kompletta boken.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen. En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att

Läs mer

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C B-vitamin (i B gruppen ingår flera vitaminer): B1, tiamin Muskelbyggaren FINNS I: Bröd, mjöl, gryn, spagetti, fläskkött, fisk, bönor, sparris

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Glutenintolerans - celiaki

Glutenintolerans - celiaki När löven faller... Sommaren blev kort i år. September kom och hösten likaså med dunder och brak. Men tänk så skönt det är att kunna andas frisk luft! Och hösten bjuder på så mycket härligt; äppelskörd,

Läs mer

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K. 10 Livsviktigt! Förutom de ämnen som ger oss energi, så innehåller maten massvis med andra ämnen som vi också behöver. Vitaminer kan t.ex. fungera som en tändande gnista och sätta igång en reaktion i kroppen,

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? STINE STÖRSRUD LEG DIETIST, MED DR, AVDELNINGEN FÖR GASTROENTEROLOGI OCH KLINISK NUTRITION SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, GÖTEBORG Glutenfri epidemi

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Bästa förälder! Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Studiens syfte är att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Läsåret

Läs mer

Nu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works

Nu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works Nu lanseras ShapeWorks Dagordning Fetma Övervikt Fetma Övervikt ShapeWorks filosofi ShapeWorks system ShapeWorks process Affärstips Övervikt Fetma Övervikt Fetma Fetman ökar I de flesta EU-länder är mer

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten

Läs mer

5 läkande livsmedel alla med envisa magbesvär borde äta

5 läkande livsmedel alla med envisa magbesvär borde äta 5 läkande livsmedel alla med envisa magbesvär borde äta Anton Hansson 1. Kyckling Kyckling är milt för magen och en utmärkt källa till protein. Proteiner är absolut nödvändiga för att reparera mage och

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

MAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN

MAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN K OSTRÅD TILL DIG SOM HAR CELIAKI Celiaki kallas även glutenintolerans och är en vanlig sjukdom som kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar. Celiaki är en tarmsjukdom som innebär att din tunntarm

Läs mer

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11: Hem- och konsumentkunskap åk 8 Hortlax skola Mat och ha lsa De närmaste veckorna kommer det övergripande temat på hem- och konsumentkunskapen att handla om Mat och hälsa. Du kommer att få lära dig mer

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Goda kostvanor - Näringslära

Goda kostvanor - Näringslära - Alla människor behöver varje dag få i sig kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och proteiner. Genom att äta normal mat som kött, fisk, potatis, pasta, frukt och grönsaker så får vi i oss den energi

Läs mer

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning Mat för Hälsa & Handboll I Sverige tränar vi som proffs men återhämtar oss som amatörer! ÄTA TRÄNA VILA/SOVA Patricia Pyri Badh Leg. dietist Idrottsnutritionsrådgivare www.naringsratt.se Dålig återhämtning

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bakgrund Grundläggande för att orka prestera är att träna rätt, äta bra och återhämta sig tillräckligt. Med detta underlag hoppas vi på att kunna inspirera till

Läs mer

Mineralet för kraft och energi

Mineralet för kraft och energi Vetenskap Magnesium Magnesium hjälper oss att få mer energi, mer ork och bättre förmåga att motstå flera sjukdomar. Susanna Larsson, forskare på Karolinska Institutet i Solna, berättar att 24 000 personer

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Kostguide vid läckande tarm

Kostguide vid läckande tarm Kostguide vid läckande tarm Följande råd syftar till att läka tarmslemhinnan och verka inflammationshämmande då läckande tarm och inflammation ofta går hand i hand. Tanken är att du enbart ska äta mat

Läs mer

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE Kontaktperson, Actavis Johanna Högfeldt, Produktchef Egenvård, Actavis, tel: 0721-81 28 58, E-post: JHogfeldt@actavis.se OM FAKTAMATERIALET Varannan svensk drabbas

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer