Att vara hälsorådgivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att vara hälsorådgivare"

Transkript

1 Att vara hälsorådgivare Hälsorådgivare, smaka på ordet, visst låter det bra. Och så är det också meningen att det ska tolkas. Att vara någons rådgivare innebär att man har en betydelsefull funktion, eftersom någon behöver och vill ha ens råd. Men det medför också ett ansvar, ett stort ansvar. Framför allt om man är rådgivare i något så viktigt som folks hälsa. Ansvar Då tar man på sig ett stort ansvar, som innebär att de råd man ger måste vara ordentligt underbyggda med kunskap och erfarenhet. Att råden ges med omsorg och omdöme. Att du som hälsorådgivare betänker att det är just hälsa det handlar om, inte sjukdomar. Vi arbetar inom egenvården och ska fungera som ett komplement till samhällets sjukvård och omsorg. Dessvärre var det en gång så att många företrädare för egenvården, såg sig själva som ett bättre alternativ än skolmedicinen. Då satt företrädare för egenvården och sjukvården i var sin skyttegrav och baktalade varandra och många människor, med besvär av den typ som bäst hanteras inom egenvården, kom i kläm mellan de båda systemen. Sjukvården belastades i onödan med patienter som egentligen hade mått bättre av egenvårdsåtgärder och alla var förlorare. som faktiskt fungerar och gör det bra. Dels har den krassa ekonomiska verkligheten fått sjukvårdspolitiker att inse, att både väljarna och samhällsekonomin mår betydligt bättre om vi medborgare stimuleras till att ta ett större ansvar för vår hälsa, istället för att belasta sjukvården med sådant, som vi mycket väl kan klara av på egen hand. Även bland företrädare för egenvården, det vi tidigare kallade hälsokostbranschen, har det skett en attitydförändring. Idag anses inte läkarkåren och sjukvården som motståndare och vi har lärt oss att inte heller vi har alla svaren. Resultatet har blivit samarbete istället för motarbete och det har alla tjänat på: Vi som arbetar med egenvård, absolut! Sjukvården, som avlastats genom att människor tar ett större egenansvar för sin hälsa. Den enskilde patienten, som nu kan få snabb hjälp på rätt nivå. Skattebetalarna, det vill säga vi alla, som får en lättare skattebörda för att bekosta offentlig vård och omsorg. Du som hälsorådgivare har alltså en mycket viktig funktion i dagens Sverige. Inte bara för att du har ett jobb att försörja dig på och inte bara för att du hjälper din arbetsgivare att driva sin firma. Det viktigaste är att du bidrar till att etablera ett helt nytt synsätt i frågor som rör svenska folkets hälsa och välbefinnande. Ett synsätt som innebär att vi själva tar ett större ansvar för de frågor, som är så avgörande för vår egen livskvalitet. Att vår gemensamma ekonomi inte belastas med onödiga kostnader för onödig sjukvård. Att vara hälsorådgivare är således ett viktigt jobb och en viktig samhällsfunktion och du som arbetar som hälsorådgivare kan med rätta vara stolt över ditt jobb och din insats! Proffs är den som kan åstadkomma sina bästa resultat även när han inte alls känner för det. Samuel Johnson Positiv attityd Idag har vi kommit en bra bit på vägen framåt. Både politiker och företrädare för sjukvård och skolmedicin har numera, i regel, en öppen och positiv attityd till egenvården och det beror främst på två saker. Dels har man insett att det finns många behandlingsformer och produkter inom egenvården, 22 23

2 Butiksfakta Det finns en rad faktorer som varje butiksägare och butiksanställd bör känna till och ta i beaktande för att kunna driva butik på ett framgångsrikt sätt. Vi ska här bena ut en del begrepp som du kan komma att stöta på i ditt arbete. Kostnader och intäkter Att hålla kontroll på kostnaderna i företaget är A och O för alla företagare och det finns ett antal ekonomiska mått som gör det lättare att följa utvecklingen i företaget, så kallade nyckeltal. Vi ska förklara några av de vanligaste begreppen här. Butikens intäkter är summan av all försäljning och kostnaderna är summan av alla de utgifter butiken har för att skapa försäljning. Om vi utgår från att en vara kostar 100 kr så kan ett standardexempel se ut som följer, OBS alla siffror är fiktiva. Intäkter Försäljning 100 Varans inköpspris 63 Bruttovinst 37 Summa intäkter 37 Kostnader Personal 10 Lokaler 7 Driftskostnader 5 Avskrivningar, räntor 3 Summa kostnader 25 Resultat (37-25) 12 Bruttovinst Butikens bruttovinst är det som finns kvar när alla kostnader dragits bort. Det omfattar inköpskostnad för varan, rabatter, bonus, kostnader för marknadsföring och andra ak- tiviteter mm. Det är kostnader som minskar vinsten. Andra faktorer som påverkar bruttovinsten är t ex: Inköpspriset, ju högre pris man betalar för varan, desto lägre blir bruttovinsten. Bra inköp är en nyckelfaktor Försäljningspriset, ju högre pris man kan ta ut för en vara, desto högre blir bruttovinsten Sortimentssammansättningen, eftersom olika varugrupper kan ha olika marginal Svinn, en viktig faktor att observera Svinn Svinnet kan t ex. vara stölder i butiken, men även skadade förpackningar, produkter som inte kan säljas på grund av utgånget datum, mm. Bristfällig kontroll när butiken får in en varuleverans och bristande priskontroll kan också bidra till ett ökat svinn. Det är därför det är så viktigt att inventera varulagret regelbundet, för att ha kontroll på svinnet. Marginal Marginalen är det som är kvar när inköpspriset och momsen dragits från försäljningspriset. Marginalen brukar uttryckas i procent av försäljningspriset. Marginalen kan variera mellan olika varuslag, t ex. kan kosttillskott ha en bättre marginal än färska livsmedel. Personalkostnader Dessa kostnader är en komplex kostnadsmassa som inte bara innefattar den lön du får på avlöningsdagen. Här ingår även: din semesterlön arbetsgivaravgifter pensionsavgifter olika försäkringar enligt avtal eller enskilda överenskommelser mellan dig och din arbetsgivare 24 25

3 Sjuk eller frisk?! I takt med att Sverige har blivit ett öppnare samhälle, har vårt synsätt och våra attityder förändrats. Alla värdeskalor har förskjutits, inte minst i synen på hälsa och ohälsa. Tidigare var man antingen sjuk eller frisk. Det fanns inga mellanlägen på den skalan. Var man frisk skulle man till skolan eller till jobbet och göra rätt för sig. Var man sjuk skulle man stanna hemma i sängen eller gå till doktorn. Enkelt att förhålla sig till, men en smula fyrkantigt. För visst kan man vara helt frisk enligt alla objektiva mätmetoder. Normal sänka, liksom puls, temp, andning, osv. och likväl känna sig urdålig och totalt oförmögen att sköta jobbet. På motsvarande sätt finns det människor som kan sköta kvalificerade arbetsuppgifter i ett långt framskridet stadium av en svår cancersjukdom, då man alldeles uppenbarligen är mycket svårt sjuk, enligt alla objektiva kriterier. Vad kan vi lära oss av detta? Bland annat att allt inte är svart eller vitt. Däremellan finns hela gråskalan och i fallet med frisk och sjuk är det samma sak. Detta är fortfarande ett öppet ämne för forskning. Men nog känns det som en bekräftelse på att det holistiska synsättet, där sambandet mellan kropp och själ, mellan kroppsliga och psykiska symtom och besvär betonas, är ett riktigt betraktelsesätt. Frisk är den människa som förmår älska och arbeta. Den naturvetenskapliga definitionen lyder: Hälsa är lika med frånvaro av sjukdom FN s Världshälsoorganisation WHO definierar hälsa så här: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom och skröplighet. Hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter som tillkommer varje människa utan åtskillnad av ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden. Eftersom vi här diskuterar hälsobegreppet ur en mera filosofisk synvinkel, kan det vara intressant att ta del av en vetenskaplig rapport som väckt stor uppmärksamhet. Det är en israelisk professor, som studerat en grupp judar som överlevt koncentrationslägrens fasor, för att försöka utröna vad som gjorde att dessa människor klarade att behålla sin hälsa, både den fysiska och mentala, trots sina vidriga upplevelser. Dessa överlevare angav följande faktorer som de viktigaste bidragande orsakerna till att de behållit hälsan, rankade i den ordning de står: Social kompetens Socialt nätverk God självkänsla och självständighet Förmåga att hantera stress Intelligens Kreativitet Aktivitet och energi Optimism Vilja att hjälpa andra Nära relationer till andra Att kunna sätta egna gränser Meningsfullt arbete Ordnad ekonomi Tillit - till livet och andra människor Det är intressant att notera, i vår tid då shopping kallas den nya religionen, att materiella tillgångar inte spelade någon roll alls för välbefinnandet hos dessa människor. Och det i en miljö där man levde i total avsaknad av det mesta av det vi definierar som materiella tillgångar. Mår vi dåligt i själen, så tar det sig ofta rent kroppsliga uttryck och på samma sätt kan en människa som lider av ständig värk, knappast undgå att påverkas själsligt av smärtorna. Detta diskuteras nu på seminarier och kongresser världen över och vi kommer att få lära oss mycket mer om dessa samband framöver. Att definiera hälsa Hälsa är en viktig komponent i definitionen av lycka och välbefinnande. Det framgår tydligt när man ser olika tolkningar av begreppet hälsa. Den legendariske Sigmund Freud, den moderna psykiatrins fader, uttryckte det så här: 28 29

4 Grundläggande fakta om människokroppen Alla sifferangivelser är cirkavärden Kroppens beståndsdelar Vatten 64% Äggviteämnen 15% Fett 10% Kolhydrater och salter 6% Övriga ämnen 5% Kolhydrater och salter Fett Äggviteämnen Grundämnen i kroppen Syre 56% Kol 28% Väte 9% Blodet Övriga ämnen Vatten Blodet utgör 8% av kroppsvikten och 50% av blodet utgörs av röda blodkroppar. Vår kropp innehåller 25 biljoner röda blodkroppar. Blodet fullbordar ett kretslopp på 1 minut. Hud, Hår och Naglar Hudens tjocklek mm Hudens yta 2 m 2 Svettkörtlar Handen 375 st per m 2 Pannan 170 st per m 2 Huden utsöndrar 500 ml vatten per dygn Hår Mä n n i skok roppen ä r bek lädd med ca hår. Av dem sitter ca på huvudet. Huvudhåret växer 0.25 mm/dygn och skägget 0.6 mm/dygn. Naglar Fingernaglarna växer med knappt 1 mm/dygn. Tånaglarna hälften så mycket. Skelettet Består av 212 ben och väger kg hos en vuxen. Flest ben finns i ryggraden, fingrarna, kraniet och tårna. Tänder Ett barn har 20 mjölktänder. En vuxen person har upp till 32 tänder fördelat på 8 framtänder 4 hörntänder, 8+12 kindtänder. Muskulaturen Musklerna svarar för 40% av kroppsvikten. 40% av våra muskler utgörs av sk tvärstrimmig muskulatur, som vi kan påverka med vår egen vilja. Övriga muskler är sk glatt muskulatur och de styrs helt via det autonoma nervsystemet, vilket vi inte kan påverka med vår egen vilja. Även hjärtmuskulaturen styrs via det autonoma nervsystemet. Näringen Näringslära är enkelt uttryckt läran om den näring vi behöver. Det ord som användes i internationella sammanhang är det engelska ordet för näring, nutrition, och det kommer du även att träffa på i svenska sammanhang. Vatten Människokroppen består till ca 60% av vatten. Vatten finns i alla celler och har en rad viktiga uppgifter. Det löser upp näringsämnen och svarar för att de transporteras ut i kroppen. Vatten reglerar kroppstemperaturen och transporterar bort avfallsprodukter. En manskropp har en högre vattenhalt än en kvinnokropp. Fett Fettet bör utgöra mellan 10 och 20% av kroppsmassan, men i dagsläget ligger snittet för män mellan 5-20% och för kvinnor mellan 15-30%. Det fungerar som energikälla och tillför kroppen fettlösliga vitaminer. Fettet skyddar också våra inre organ och motverkar värmeförluster. Fettöverskottet lagras i kroppen som fettvävnad. Kolhydrater Kolhydrater utgör bara ca 1/2% av kroppen. De används primärt som energikälla. Det lilla lager av kolhydrater som finns i kroppen, finns dels som blodsocker, dels som glykogen i levern och i muskulaturen. Detta är en reservkraft som kroppen kan ta till när den utsätts för stora påfrestningar, t ex. vid kraftig fysisk aktivitet. Protein Kroppen är uppbyggd av äggviteämnen (proteiner). Proteiner används bl a för att bygga nya celler och muskulatur. Ca 15-18% av kroppen består av proteiner. Vitaminer och mineraler Mellan 4-5 % av kroppen utgörs av vitaminer och mineraler. Det vanligaste mineralämnet är kalk (kalcium) som finns bl a i skelettet. Energi När vi äter förbränner kroppen den näring vi intagit och genom de processer som då uppstår bildas både värme och energi. Värmen behöver vi för att upprätthålla den normala kroppstemperaturen och energi behövs för att alla organsystem i kroppen ska kunna utföra sina arbetsuppgifter

5 Sinnesorganen Rörelseorgan Det vi kallar sinnesorganen består av ögat, näsan, tungan, örat. De innehåller speciella mottagare (receptorer) som fångar upp retningar från omvärlden och sinnescellen svarar bara på den typ av retning som den är avsedd för. Ögat reagerar på synintryck, örat på hörselintryck, näsan på doftintryck och tungan på olika smaker. Man kan följaktligen inte se med tungan och inte känna smaker i örat. Dessutom finns det i huden, musklerna och inälvorna, känselceller som retas av värme, beröring, köld och tryck. Naturen har gett människan en tunga, men två öron, för att vi ska höra dubbelt så mycket som vi säger. Latinskt ordspråk Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Den kan delas in i två delar, den passiva delen, som består av skelett, leder och fogar och den aktiva delen, som är skelettmuskulaturen. Skelettet Skelettet består av bindväv, som först omvandlats till brosk och därefter förbenats. Den yttre delen av en benbit består av hårt, kompakt ben och innanför det hårda skalet finns en svampaktig vävnad som innehåller benmärgen. Vårt skelettsystem som innehåller drygt 200 bendelar, har till uppgift att ge kroppen stadga, att skydda de inre organen och att fungera som hävstänger för musklerna. Av bilden framgår hur skelettet är uppbyggt. Leder och Fogar Där två ben möts måste förbindelsen fungera smidigt för att vi ska kunna röra oss. I en led ligger de båda benpipornas ledytor mot varandra, men inte helt. De hålls skilda åt av genom en ledspringa och i vissa leder finns en broskskiva (menisk) inpassad, för att förbättra passformen och fördela tyngden. Utanför själva ledkapseln finns muskler som hjälper till att hålla ihop leden. I en fog däremot är benen fast förbundna med bindväv eller brosk. Det finns tre sorters leder: Kulled (axelleden, höftleden) Gångjärnsled (knäleden) Vridled (underarmsbenens förbindelser) 38 39

6 Cirkulationsorganen Om hjärtat ibland lite skämtsamt kallas pumpen, skulle blodkärlen kunna kallas rörsystemet och tillsammans med lymfkärlen och blodet utgör de blodomloppet. Hjärtat Hjärtat ligger i övre vänstra delen av bröstkorgen och har till uppgift att pumpa ut blodet i kroppen. Det är hjärtats sammandragningar som skapar det tryck som driver runt blodet och den tryckvåg som då bildas kallas pulsen. En vuxen person ska ha ca 70 pulsslag i minuten vilket betyder att hjärtmuskeln drar ihop sig 70 gånger i minuten. Vid ett normalt hjärtslag hos en vuxen pumpar hjärtat ut ca 70 ml blod. Om vi arbetar hårt så anpassar sig hjärtat efter det och pumpar snabbare. Det blod som pumpas ut från hjärtat till kroppens alla delar är syrerikt och syret tappas av på alla de ställen dit blodet når och därefter vänder det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat för att fyllas på med nytt syre, som återigen skickas ut i kroppen i ett oändligt kretslopp. keln får sin blodtillförsel från de kranskärl som omger hjärtat. Blodet Den vätska som pumpas runt i cirkulationssystemet består av två beståndsdelar, dels blodplasma, som mest består av vatten, dels blodkroppar, av vilka det finns tre slag: Röda blodkroppar Vita blodkroppar Blodplättar Lymfan I lymfsystemet bildas en typ av vita blodkroppar som kan döda skadliga inkräktare, t ex. bakterier och virus. Dessa blodkroppar kallas lymfocyter och de producerar också antikroppar, som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. Mjälten Ett litet organ som tillhör cirkulationsapparaten och har till uppgift att bryta ner gamla uttjänta röda blodkroppar. Röda blodkroppar De innehåller ett ämne som heter hemoglobin och det är det som ger blodets röda färg. Hemoglobin binder syre till sig, vilket syresätter de olika organen vid blodets resa runt i kroppen. Vita blodkroppar Deras viktigaste funktion är att försvara oss mot inkräktare typ virus och bakterier (se lymfocyter). Blodplättar Kallas även trombocyter och har en viktig roll i blodets förmåga att koagulera (stelna). Blodkärlen De blodkärl som transporterar ut blodet i kroppen, från hjärtat, kallas artärer och de kärl som leder blodet tillbaka till hjärtat, för att där laddas med nytt syre, kallas vener. Mellan vener och artärer finns små tunna förbindelser som kallas kapillärer. Det är i kapillärerna som utbytet av näringsämnen och slaggprodukter sker. De stora kärlen fungerar bara som transportrör. Det blod som finns i hjärtat kan hjärtat inte utnyttja för egen del, utan hjärtmus

7 Huden Om huden, vårt största organ, brukar det sägas att huden är själens spegel och med det ska förstås att inre problem, kroppsliga såväl som själsliga, brukar synas i huden på olika sätt. Någon klok person har sagt att huden är vår tredje lunga och vår tredje njure och det har sin grund i att huden andas och den reglerar vätskebalansen. Huden, som är kroppens största organ, har en rad olika uppgifter: Den skyddar mot bakterier, frätning, virus och nötning. reglerar vätskebalansen och utrensning genom svettning bildar D-vitamin och skyddar mot solens UVstrålning är ett viktigt sinnesorgan som reagerar på beröring, kyla, värme och smärta. Huden är ca 2 m 2 i yta, upptar ca 25% av kroppsvikten och indelas i tre lager: överhuden(epidermis) läderhuden(dermis) underhuden(subcutis). Tunnaste huden har vi på ögonlocken och tjockast på handflator och fotsulor. Huden har ett lätt surt ph-värde, ca 5. Överhuden är mellan 0,05-0,1 mm tjock och fungerar som en barriär mot omvärlden. Hornlagret, den yttersta delen av överhuden, består av döda förhornade hudceller (keratin), bakterier och fetter och skyddar mot kemisk och mekanisk nötning. Överhuden fäster vid läderhuden genom ett tätt skikt av hudceller som kallas basalmembran. Där bildas hela tiden nya hudceller för att ersätta de gamla förbrukade. En hudcell lever ca 4 veckor. I de undre cellagren finns pigmentceller (melanocyter) som ger oss färg och skyddar från solens UV-strålar. Mörkhyade personer har fler pigmentceller än ljushyade. Överhudens mjukhet, fuktbalans och solskydd kan påverkas av hudvårdsprodukter. Läderhuden är mellan 0,5-3 mm tjock och består av bindväv som innehåller elastin och kollagen vilket gör huden stark, smidig och elastisk. Med åren minskar de elastiska fibrerna och huden blir slappare och rynkigare. Solning påskyndar processen, då cellerna skadas av UVA-strålning. I läderhuden finns mycket blodkärl som reglerar cirkulationen, tillför syre och näring och transporterar bort slaggprodukter. De yttersta blodkärlen är ett finmaskigt nät av små kapillärer. När de utvidgas rodnar huden. En del av dem kan brista och syns då som brustna eller ytliga röda blodkärl. Det kallas för cuperoser. Läderhuden innehåller också svettkörtlar, hårsäckar, talgkörtlar, nerver och känselkroppar. Talgkörtlarna styrs av kroppens 54 55

8 Näringslära Näringslära/näringsfysiologi är den gren inom vetenskapen som behandlar olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen, hur de bryts ner och vilka effekter och funktioner dessa olika näringsämnen har i kroppen. Näringen är naturligtvis oerhört viktig och påverkar vårt hälsotillstånd på olika sätt. Kanske inte i det korta perspektivet, men när våra matvanor upprepas under en längre tid och blir etablerade, så blir både de positiva och negativa effekterna väldigt tydliga. I den mänskliga kroppen pågår miljarder processer i kroppen dygnet runt och utan näring/bränsle/energi fungerar det inte. Det finns mycket som forskarkåren är oenig om, men en sak är man helt överens om, i hela världen; Människokroppen behöver viss mängd kolhydrater, proteiner, vitaminer, vatten, fysisk aktivitet och sömn, varje dag. Utan dessa ingredienser strejkar kroppen till slut. Detta är fakta i målet och det kan vara en bra utgångspunkt för dig som hälsorådgivare. Energi får vi framför allt från kolhydrater och fett och i viss mån från proteiner. Men kroppen behöver även en del andra ämnen för att ämnesomsättningen ska fungera normalt. Dessa kallas essentiella (livsnödvändiga) och dem kan kroppen inte producera, utan de måste tillföras via mat eller kosttillskott. Hur mycket vi äter av olika näringsämnen är lika viktigt som att balansen mellan vissa näringsämnen är den rätta. Våra matvanor påverkas av en mängd olika faktorer, som ålder, lokala traditioner, familjetraditioner, etnisk bakgrund, överkänslighet, sjukdomar, ekonomi, tillgänglighet, mm

9 man har bl a kunnat konstatera att barn som äter organiskt odlad frukt och grönsaker har mindre bekämpningsmedel i sin urin. Det diskuteras också huruvida ekologiska produkter medför minskad risk för allergier. Biodynamisk odling Den biodynamiske odlaren använder varken kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer, växtföljden är allsidig och djurhållningen balanserad. Inom biodynamisk odling arbetar man med friskvård, som innebär att det bästa sättet att komma till rätta med sjukdomar och skadedjursangrepp är att förebygga dem. Med hjälp av stallgödsel, kompost och biodynamiska preparat ser odlaren till att jorden blir levande och fruktbar med en hög enzymaktivitet, vilket ger produkter som smakar gott och har ett högt näringsvärde. Biodynamiskt odlade produkter uppfyller alla de krav på ekologisk odling som KRAV-märket garanterar, men tar det ekologiska tänkandet ett steg längre genom att betrakta den biodynamiska gården som ett kretslopp där man eftersträvar balans mellan foderproduktion, antalet djur och åkerareal. Målsättningen är att gården ska vara självförsörjande när det gäller foder och gödsel. Det är heller inte tillåtet att bedriva konventionell odling på delar av gården. Demetermärket garanterar att produkten är framställd av råvaror som odlats biodynamiskt. Demeterförbundets regler är för närvarande de strängaste som finns inom ekologisk odling. Ny lagstiftning Alla har vi läst och kanske förundrats över de påståenden om fantastiska hälsoeffekter av tillsatser av omgea-3 eller fibrer i bröd och mejeriprodukter och andra livsmedel. Nu ska det rensas i denna ymniga flora och både i Sverige och inom EU pågår arbetet med att harmonisera lagstiftningen kring dessa hälsopåståenden. Livsmedelsverket har skickat listor med sådana hälsopåståenden till EUkommissionen som ska upprätta en lista över vilka påståenden som ska tillåtas och villkoren för hur de ska få användas. Det blir även en lista över icke godkända påståenden. Detta ska vara klart senast 31 januari år Jag äter inte ekologiskt odlad mat. I min ålder behöver man alla konserveringsmedel man kan få. George Burns, 103 år 70 71

10 Fettsyror och fett Alla har vi någon gång hört om hur farligt det är att äta för mycket fet mat. Då blir man inte bara tjock, utan kommer också att drabbas av en rad sjukdomar. Rätt eller fel? Svaret är nog både och. Det finns fett som är är nytttigt och absolut nödvändigt och det finns fett som är skadligt och bör undvikas och vi måste lära oss att skilja på dessa. Generellt kan man säga att vi genom att äta för mycket fett, riskerar vi att få i oss för mycket energi och därmed drabbas av övervikt och kanske också hjärt- och kärlsjukdomar. Vad är fett? Vad är då fett, egentligen? Inom näringslära kallas fett för lipider. Det särskilda med lipider är att de är lösliga i organiska lösningsmedel som kloroform, eter och aceton. Den vanligaste formen av lipider i vår mat och vår kropp är så kallade triglycerider. Det mest energirika näringsämnet Människan har alltid uppskattat och eftersträvat fett i maten, eftersom det ger mer energi än något annat näringsämne. Under människans tidiga utveckling hade den som åt mycket fett en bättre chans att överleva och undvika svält. Idag är det istället så att vi sitter på ett berg av fett och då blir det lätt att vi får för mycket av det goda, eftersom fett innehåller så mycket energi. Dessutom har det i dag tillkommit fettsorter som kroppen inte mår så bra av. Den moderna livsmedelsindustrin bygger till stor del på raffinering av ätliga fetter, vilket ger oss produkter som matoljor, margariner och specialfetter till industrin. Så här kan en kolesterolmolekyl se ut. Hur ser fett ut? Fett bildas av fettsyror. Fettsyrans kemiska uppbyggnad gör att den ena änden av fettmolekylen trivs i vatten, medan den andra stöts bort av vatten. Dessa egenskaper gör att fettsyror kan bilda membran som skyddar kroppens celler från att spricka och att släppa ut/in oönskade ämnen

11 med tiden, men det bästa är att förebygga förlusten genom att se till att man får i sig tillräckligt av omega-3. Vissa experter hävdar, att de koncentrationssvårigheter och den förvirring många kvinnor känner under och strax efter sin graviditet inte enbart beror på hormonella förändringar utan även på en förlust av omega-3. Omega-3 och stress Kan maten påverka hur stressad man känner sig? Ja, mycket tyder på det. När vi har tillräckligt mycket omega-3 från fisk och skaldjur i hjärnan, känner hjärnan av signalsubstansen serotonin bättre. Serotonin har flera funktioner i kroppen, bland annat gör det oss lugna och harmoniska och i teorin borde ett adekvat fiskintag vara viktigt för stresstålighet. Studier på möss har visat att stresshormonsnivån sjunker när de får fiskolja. Dessa resultat har även visats i studier på människor (149) och slutsatsen var att omega-3 bör rekommenderas till personer som befinner sig under stress. Höga nivåer av kortisol och adrenalin i kroppen är en stark indikation på att man är stressad. I en studie fick stressade personer drygt 7 gram fiskolja dagligen, vilket gjorde att deras kortisol- och adrenalinnivåer sjönk (150). Omega-3 från fisk har också en god effekt när det gäller att förebygga och behandla ångest och även här kan man se att just kortisolnivåerna sjunker. Även linfröolja, som innehåller hög halt av omega-3-fettsyran ALA, minskar kroppens utsöndring av stresshormoner under stressiga förhållanden, vilket antingen beror på ALA i sig eller på att den kan ombildas till DHA och EPA. Omega-3 och sjukdomar Hjärtbesvär Cirka hälften av alla dödsfall i västvärlden beror på hjärt-kärlsjukdomar och ca 70% av dessa skulle man kunna förebygga. Att öka intaget av omega-3 från havet är en bra start för den som vill förbättra sina kostvanor. Omfattande forskning har visat att så lite som en till två portioner fisk i veckan kan minska risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar med 36%. Risken att dö i förtid, oavsett orsak, minskar med 17%. Detta kan jämföras med det skydd som blodfettssänkande läkemedel som statiner kan ge, vilket inte är mer än 15%. Det finns flera orsaker till varför omega-3 skyddar så pass bra mot hjärt- och kärlsjukdom: Omega-3 kan sänka blodtrycket hos personer som lider av högt blodtryck (hypertoni) Omega-3 minskar problem med oregelbunden hjärtrytm (hjärtarytmi), vilket annars kan orsaka plötslig hjärtdöd Omega-3 verkar även mot inflammationer i blodkärlen och minskar plackbildning och åderförträngning Omega-3 gör att det flyter lättare och minskar risken för blockering Omega-3 ökar blodkärlens diameter och underlättar därmed blodets flöde Omega-3 förbättrar blodfetterna genom att sänka mängden triglycerider och förbättra kvoten mellan LDL och HDL ( ont och gott kolesterol) Omega-3 förbättrar insulinkänsligheten hos friska personer med nedsatt insulinkänslighet 94 95

12 Vitaminer Vitaminer är ämnen som är absolut livsviktiga för oss och har stor betydelse för bl a cellernas ämnesomsättning. Hur mycket vi behöver av de olika vitaminerna varierar, för olika individer och olika vitaminer. När det uppstår brist på ett vitamin drabbas vi av olika bristsymptom. Vitaminer delas in i vattenlösliga och fettlösliga och skillnaden mellan dem är att de vattenlösliga försvinner snabbt ur kroppen, medan de fettlösliga kan lagras i kroppen. De fettlösliga vitaminerna är: vitamin A, vitamin D, vitamin E och vitamin K. Man ska se upp med att överdosera A- och D-vitamin De vattenlösliga vitaminerna är alla B-vitaminer och C-vitamin. De vattenlösliga innebär ingen direkt risk för bieffekter eftersom de snabbt utsöndras ur kroppen. I Sverige rekommenderar vi i flera fall ett högre dagligt intag av vissa vitaminer än i andra länder. Inom EU pågår nu ett omfattande arbete för att harmonisera de europeiska rekommendationerna för vitaminintag och fastställa övre tillåtna gränser. Vitamin A (retinol) Finns i: fiskleverolja, ägg, fet fisk samt i mejeriprodukter som mjölk och smör. Dagsbehov: 0,8 mg/dag för kvinnor 0,9 mg/dag för män Funktion: viktigt för synen, huden, slemhinnorna och tillväxten Bristsymptom: nattblindhet, försämrat mörkerseende OBS: försiktighet vid graviditet Vitamin D Finns i: fiskleverolja och fet fisk, fågellever, smör, mjölk och äggula. Dagsbehov: 5 mg/dag för vuxna. Vid graviditet och amning 10 mg/dag. För barn 0 2 år och för äldre 10 mg/dag. Då bröstmjölk innehåller för lite D-vitamin rekommenderas AD-droppar till spädbarn. Funktion: behövs för att bygga upp ben och tänder Bristsymptom: barn som lider långvarig brist på D-vitamin kan drabbas av skelettmissbildning och hämmad längdtillväxt OBS: kan vara giftigt i höga doser E-vitamin (alfa-tokoferol) Finns i: vegetabiliska oljor och margarin, nötter, mandel, frön, vetegroddar, fullkornsprodukter, ägg, brysselkål och broccoli. Dagsbehov: Funktion: vuxna ca mg/dag hjärtats funktion, cirkulationen, nerver och muskler. En viktig antioxidant Bristsymptom: mycket ovanligt. Vitamin K Finns i: Dagsbehov: Funktion: spenat, sojabönor, broccoli, grönt te, brysselkål, inälvsmat (njure, lever). Kan även bildas av tarmbakterier. män 80 mg/dag kvinnor 65 mg/dag för att blodet ska kunna levras. Bristsymptom: risk för livshotande blödningar, men detta är dock mycket ovanligt. Vitamin B1 (tiamin) Finns i: Dagsbehov: Funktion: förekommer i de flesta livsmedel, framför allt i föda som innehåller mycket kolhydrater. Även i fläskkött, spannmålsprodukter, bruna bönor, sojabönor och lever. män ca 1,5 mg/dag kvinnor ca 1,1 mg/dag gravida 1,5 mg/dag ammande 1,6 mg/dag Ökat behov kan föreligga hos nyopererade personer, och när man äter p-piller, hos personer som ägnar sig åt hård fysisk träning samt hos dem som konsumerar stora mängder alkohol. viktigt för kroppens omsättning av kolhydrater, protein och fett, samt för normal muskel- och nervfunktionen. Bristsymptom: mycket sällsynt i vårt land

13 Mineraler Liksom vitaminerna utgör mineralerna en livsviktig beståndsdel i människokroppen. De är grundämnen som kroppen inte själv kan producera. De måste tillföras utifrån via maten vi äter eller via kosttillskott. Vissa mineraler finns bara i mycket små mängder i kroppen, de kallas spårämnen. Mineraler behövs för olika funktioner, bl a för att upptaget av vitaminer ska fungera normalt, för att reglera vätskebalansen i kroppen och dessutom för blodet, benstommen, tänderna, skelettet och musklerna. Vår naturliga mineralkälla är den mat vi äter. Men det finns tillfällen då man behöver extra tillskott, t ex. när man är gravid eller när man blir äldre eftersom kroppens upptag av t ex. vissa B-vitaminer försämras med åren. Även personer som ägnar sig åt tuffa former av motion/idrottsutövning behöver ofta kosttillskott. detsamma gäller veganer som kan behöva tillskott av ämnen som enbart finns i animaliska produkter. Fluor Finns i: fisk, fluorerat dricksvatten, tång, kelp, havssalt, sötmandel, vitlök, solrosfrön, ägg och ost. Dagsbehov: ej fastställt Funktion: skyddar emaljen på tänderna, stärker benstommen Biverkningar vid överdosering överdosering av fluor är giftigt. Fosfor Finns i: mjölkprodukter, kött, fisk, grovt bröd, bruna bönor Dagsbehov: Vuxna 600 mg/dag, gravida 700 mg/dag, ammande 900 mg/dag Funktion: för uppbyggnaden av benstommen, nervsystemet och energiomsättningen. Bristsymptom: sällsynt Biverkningar vid överdosering: kalciumförlust Järn Finns i: Dagsbehov: Funktion: kött, gröna grönsaker, all blodmat män 10 mg/dag kvinnor (även ammande) mg/dag, gravidabehöver ofta extra tillskott av järn. behövs i de röda blodkropparna för att de ska kunna transportera syre till alla celler i kroppen. Ingår i en rad viktiga enzymer. Bristsymptom: blodbrist som kan yttra sig i trötthet, blekhet, kraftlöshet Drabbar mest kvinnor, och många kvinnor måste äta extra järnstillskott under menstruationen. Biverkningar vid överdosering: illamående och ev. diarré. Kan vara direkt giftigt i större mängder, speciellt för barn. Kalcium Finns i: Dagsbehov: Funktion: mjölkprodukter, grönkål, broccoli, musslor, sesam, fisk med hela ben (typ sardiner) vuxna 800 mg/dag gravida 900 mg/dag ammande mg/dag för uppbyggnad av skelettet och för musklernas förmåga till sammandragning Bristsymptom: kalciumbrist kan skada den normala skelettbildningen Biverkningar vid överdosering: risk för njursten, minskat upptag av magnesium Jod Finns: havsfisk och skaldjur Dagsbehov: vuxna mg/dag, kvinnor generellt mer än män Funktion: jod krävs för att sköldkörteln ska fungera normalt. Biverkningar vid överdosering: nej, däremot gifteffekter som involverar nervproblem och håravfall

14 Kostfibrer Kostfibrer kallas de kolhydrater som inte bryts ner under matsmältningen. De behövs för en normal tarmfunktion och ger dessutom en rad andra fördelar ur hälsosynpunkt. Men magen måste vänjas vid fiberrik kost. Om man äter rikligt med fibrer kan det ge en del besvär som t ex. gasbildning, uppkördhet och ibland även diarré, särskilt hos barn. Det dagliga behovet av kostfibrer är gram. Fiberrika livsmedel Kostfibrer finns bara i vegetabiliska livsmedel som baljväxter (bönor, linser och ärter), frukt, bär, grönsaker, bröd och spannmålsprodukter, råris mm. tarmens arbete genom att ge volym åt tarminnehållet, vilket minskar risken för förstoppning. Dessutom gynnar fibrerna tillväxten av goda bakterier, som kan minska risken för cancer, inflammationer, stärka immunförsvaret och minska halterna av blodfetter och kolesterol. Fiberrik mat ger inga kalorier. Fiberrik mat gör att blodsockret stiger långsammare. Fiberrik mat innehåller oftast mindre fett än fiberfattig, vilket gör det svårare att få i sig för mycket energi. Det finns således många goda hälsoskäl till att äta en fiberrik kost! Gelbildande och icke gelbildande kostfibrer Kostfibrer delas in i två grupper: Gelbildande (vattenlösliga), som finns i baljväxter, frukt, bär, rotfrukter, linfrön, psylliumfrön och grönsaker. Icke gelbildande fibrer, som mest finns i spannmål. Positiva hälsoeffekter av kostfibrer Fiberrik mat kräver att man tuggar maten ordentligt. Då stimuleras salivproduktionen, vilket minskar kariesrisken. Fiberrik mat gör att magsäcken töms långsammare och vi får en mättnadskänsla som varar längre. Då minskar också risken för småätande. Fiberrik mat binder vätska och underlättar Andra lever för att äta, jag äter för att leva. Sokrates

15 Antioxidanter De flesta förknippar väl ordet antioxidanter med något positivt och nyttigt och det är nog så riktigt. Men vad är det egentligen som är så nyttigt med dem? Själva ordet antioxidanter är bara ett samlingsbegrepp för tusentals olika ämnen i kosten, med en enda gemensam egenskap: de skyddar oss mot så kallade fria radikaler. Fria radikaler Vad är då fria radikaler? Ja, det är inte en samling politiska vildhjärnor, som man kan tro av namnet, utan en grupp skadliga ämnen som bildas i kroppen som en biprodukt vid omsättningen av syre. Det är alltså en oundviklig del av en helt naturlig process som hela tiden pågår i vår kropp. Då skapas fria radikaler som är giftiga biprodukter, vilka kan skada vår arvsmassa och andra viktiga byggstenar i kroppen och få fetter och kolesterol att härskna. Vad gör fria radikaler? Får radikalerna härja fritt, kan de öka risken för cancer, åderförfettning, blodpropp, hjärtinfarkt, demens, Alzheimers sjukdom, för tidigt åldrande och cancer. Dessutom försämrar de allmänhälsan och förmågan till återhämtning efter träning. Var kommer de från? Förutom syre finns det flera andra faktorer som ökar halten av fria radikaler. Den största källan till fria radikaler, förutom syre, är rökning. Även strålning, läkemedel, inflammationer och gifter i vår mat och miljö kan öka mängden fria radikaler. Antioxidanter För att skydda oss mot dessa skadliga ämnen tillverkar kroppen själv flera olika antioxidanter. För att produktionen ska bli optimal krävs det att vi tillför kroppen alla de vitaminer, mineraler och protein den behöver. En stor del av antioxidanterna kommer också från kosten i form av vissa vitaminer med antioxidativa effekter, som vitamin E och C. Dessutom finns det massor med antioxidanter i maten, sådana som vi inte måste få i oss för att överleva, men som gör att vi mår bättre. Bland dessa troligen icke livsnödvändiga antioxidanter finns de cirka olika färgglada polyfenolerna som färgar grönsaker och bär röda och lila. Polyfenoler Polyfenoler har ofta även andra egenskaper än att skydda mot fria radikaler. Många kan vidga blodkärl, motverka tumörer och på andra sätt påverka kroppen positivt. Ett exempel på polyfenolrika livsmedel är rött vin (flavonoider) och blåbär (antocyaniner). Karotenoider En annan stor grupp av antioxidanter är de cirka 600 olika karotenoiderna som ger vegetabilier gul, orange och mörkröd färg. Exempel på karotenoidrika livsmedel är morötter och paprika. I lök, kål och vitlök finns många svavelhaltiga antioxidanter som förutom att de skyddar oss mot fria radikaler, även motverkar skadliga bakterier. Vissa kan till och med påverka kolesterolhalten i blodet positivt. Vissa antioxidanter är fettlösliga som karotenoider och vitamin E. Det betyder att de skyddar fettrika delar av kroppen, som de viktiga cellmembranen som omsluter våra celler och fettet som cirkulerar i blodet. Hur kan vi skydda oss? Hur gör vi då för att få bästa tänkbara skydd mot fria radikaler? En viktig åtgärd är att försöka välja råvaror som inte är alltför industriellt bearbetade. Undvik därför halv- och helfabrikat så mycket som möjligt. Risken med industriell processning är att många

16 Egenvård -vårt bidrag till välfärden och folkhälsan- Rubriken kan kanske kännas en smula kaxig eller provocerande. I så fall är det bra, för det var avsikten. Vi vill få dig som läser detta att tänka till, eftersom vi gärna fastnar i ett slentrianmässigt tänk när det handlar om hälsa, sjukvård och omvårdnad. Gammaldags egenvård Det normala är att vi ringer doktorn eller sjukvårdsupplysningen så fort det gör lite ont och så har det varit i ett par generationer. Men så sent som i början av 1950-talet och tidigare, så löste folk oftast sina problem med krämpor på,sitt eget sätt. Man litade till gamla beprövade råd och huskurer, plockade själv örter och gjorde teer, avkok eller grötomslag och andra hemmabehandlingar. I början av 1950-talet när svenskarna fick det bättre och välfärdssamhället började växa fram, försvann den gamla modellen stegvis och vi kom alltmer att förlita oss på att staten och sjukvården skulle lösa alla hälsoproblem åt oss. Konsekvensen av detta blev att alla gamla kunskaper föll i glömska och kom att betraktas som gammaldags och omoderna. Istället växte sjukvården ut och efterhand ersattes provinsialläkarmottagningarna med nya vårdcentraler som skulle ta hand om alla krämpor, stora som små. Kostsam ny modell Den nya modellen blev naturligtvis väldigt kostsam, men AB Sverige gick bra och pengar var ingen bristvara, så utbyggnaden av den offentliga sjukvården fortsatte i högt tempo. Men som alltid kom man även i detta fall till vägs ände. Det område som i statsbudgeten brukar kallas Vård och Omsorg växte mer och mer och detsamma gjorde kostnaderna. Småningom började det gå upp för våra politiker att denna ohämmade kostnadsökning inte kunde fortsätta. Till slut skulle sjukvården ta en alltför stor del av statsbudgeten i anspråk och nu var goda råd dyra. Politikerna sökte lösningar som skulle vara kostnadsbesparande och politiskt möjliga och efter många turer med olika kommitteér och utredningar, insåg höga vederbörande att egenvård kunde vara den lösning man sökte. Och det började predikas om att vi skulle ta eget ansvar för vår hälsa. Motionera mera, äta mindre och framför allt äta rätt, dra ner på alkohol och tobak, kanske helst sluta helt. Vi fick kostrekommendationer och pekpinnarna från olika myndigheter haglade över oss. Allt i bästa välmening och med stor omtanke om folkhälsan, men det fick ibland ett drag av överhetsförmynderi. Nya tiden Men budskapet började ändå sjunka in hos svenska folket. Vi började förstå att staten inte kan betala allting och mer därtill, utan vi måste ta ett större ansvar själva. Motionsvågen började svepa över landet, vi började äta mera grönt och sunt, helgdrickandet fick en annan form, rökning förbjöds i offentliga lokaler och alla tidningar med självaktning fylldes med hälsotips och nyttiga mattips. Och mitt i allt detta stod - och står hälsofackhandeln, som predikat detta nya moderna hälsobudskap så länge någon orkat höra på. Om vikten och nyttan av motion och att äta rätt. En del anhängare fanns redan och fler kom till efterhand som folk började märka att de råd de fick och de produkter de köpte i sin hälsobutik faktiskt gjorde nytta. Idag har hälsofackhandeln en aktad ställning och man lyssnar på oss, både från politiskt och medicinskt håll. Och inte utan goda skäl. Egenvård i dess olika former betyder att folk tar ett ökat ansvar för sig själva, sin hälsa och sitt välbefinnande. Det ger ringar på vattnet på olika sätt. Dels förbättras folkhälsan i Sverige och det spar stora pengar och resurser för samhället, både för staten och den enskilde medborgaren. Genom att inte sjukvården belastas med en massa enklare åkommor, kan resurserna koncentreras på att ta hand om de svårare sjukdomsfallen och akutsjukvården. Egenvård vs sjukvård En central fråga i sammanhanget är vem som egentligen behöver sjukvård och vem och vad som kan klaras av inom ramen för det vi kallar egenvård? Enligt en rad studier tycks det vara så att många människor söker hjälp i sjukvården för problem som rätteligen kan skötas någon annanstans. En studie från Apoteket visar att ca 40 % av alla besök på vårdcentralen är onödiga ur strikt medicinsk synpunkt. De som söker kan säkert vara i behov av hjälp, men då inte medicinsk specialisthjälp. Många av dessa människor vore sannolikt mer betjänta av egenvårdsåtgärder. Ett annat skäl till det stora intresset för egenvård kan vara att så många känner sig illa behandlade i sjukvårdsapparaten. Sjukvården upplevs av många som en stor opersonlig byråkratisk koloss, som är svår att finna sig tillrätta i och den medicin som skulle göra en frisk ger istället otrevliga biverkningar. I den situationen söker man sig gärna andra vägar och för många kan egenvård då vara svaret och med egenvård kan vi själva göra mycket för vår hälsa. För hälsan är vi rädda om, även om vi inte alltid beter oss som om vi vore det. Vård och omsorg ett dyrt kapitel Men behöver vi verkligen egenvård? Är det inte bäst att sjukvården tar hand om alltihop? Nej och åter nej! Det finns flera skäl till detta, ett är pengar. Totalkostnaden för vård, omsorg, läkemedel och förtidspensioneringar håller på att gå helt överstyr, vilket framgår tydligt i den offentliga debatten. Till det ska läggas de enorma kostnader som arbetsgivarna, både privata och offentliga, har för sjukfrånvaron. Dessutom drabbas den enskilde av stora kostnader i form av minskade inkomster under sjukskrivningen, som tyvärr ofta tillgrips slentrianmässigt, och utgifter för läkemedel

17 Förkylning och andra luftvägsproblem Vanlig sjukdom Förkylning är den vanligaste sjukdomen i vårt regniga, kalla hörn av världen och vi som bor här drabbas vi i genomsnitt ca 3-5 gånger om året. En vanlig förkylning varar mellan 4-10 dagar. Att barn drabbas oftare än vuxna är välkänt och förkylda barn drabbas inte sällan av följdsjukdomar som öroninflammation, hosta eller halsfluss. Virusbetingat Förkylning orsakas av virus, små organismer som ger sig på våra celler. Vi lever i en miljö där det finns gott om virus. Bara förkylningsvirus finns det ca 200 (som vi känner till idag) av i vår nära omgivning. Vårt immunförsvar har varit kontakt med många av dessa virus och utvecklat immunitet mot dem. Det är det som gör att vi inte går omkring och är förkylda alltid, trots att vi hela tiden är omgivna av virus. Men så dyker det upp ett virus som kroppen inte kan försvara sig emot och då blir vi förkylda. Influensa En extra besvärlig form av förkylning är influensa. Den brukar kännas igen på att man känner sig frusen och har ont i hela kroppen. Vad framkallar förkylning? Att man blir förkyld när man blir kall, det vet ju alla. Det har vi hört av mamma. Ta på dig ordentligt och dra ner mössan. Men där hade nog mamma fel. Åtminstone tycks det inte finnas några vetenskapliga belägg för hennes teori. Att vara ute i friska luften när förkylningsvirusen härjar torde vara betydligt bättre än att vara inomhus i stängda miljöer där vi smittar varandra för fullt, som i skolor, butiker, på kontor och dagis. Dock ska det sägas att vi fortfarande vet för lite om detta, för att kunna utfärda några absolut säkra rekommendationer. Eftersom sömnen är viktig för immunförsvaret kan sömnbrist göra oss mera benägna att bli förkylda. Detsamma när vi känner oss stressade och jagade. Utan vila urholkar vi immunförsvarets förmåga att skydda oss. Förkylning är som nämnts tidigare den vanligaste sjukdomen och den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Även om förkylning egentligen är en ganska harmlös sjukdom, kostar den samhället enorma belopp i form av produktionsbortfall och sjukersättning. Att snabbt få folk att tillfriskna från sin förkylning är således en angelägen uppgift. Och där kan du som klok och ansvarsfull hälsorådgivare spela en viktig roll. Hur smittar förkylning Många tror att förkylningsvirus kommer farande i luften och att man smittas på det sättet. Så är inte fallet. De sprids bara genom vätskepartiklar som flyger omkring när folk nyser eller hostar. Många hostar i handen och hälsar sedan på någon annan och då kan virus spridas på det sättet. I nte genom huden på ha nden ut a n genom at t handen senare kommer i kontakt med näsa, ögon eller munhåla. Då får viruset fäste i rätt miljö och börjar sitt arbete. Märkligt nog tycks det inte vara särskilt smittande att pussas. Nya miljöer med nya virustyper kan göra att man lättare blir smittad. Man är som mest smittsam just när förkylningen bryter ut. Inkubationstid Det brukar ta 2-3 dagar efter smittotillfället innan man märker av att man blivit förkyld. Om man blivit smittad av influensavirus brukar det gå snabbare och de första symptomen brukar märkas inom ett dygn. Feber Feber tolkas ofta som en del av sjukdomen, men febern är egentligen ett viktigt vapen i kroppens försvarsarsenal. När kroppstemperaturen ligger på normal nivå 37, då trivs förkylningsviruset som allra bäst. Men när kroppen börjar reagera och försvara sig med feber stiger kroppstemperaturen och då kan viruset inte växa lika fort. Hosta Med hosta är det på samma sätt. Att ha tung slemmig hosta upplevs ofta som en del av sjukdomen, men det är kroppens sätt att få ut de ovälkomna partiklarna ur luftvägarna. Så länge hostan är produktiv, det vill säga för upp och ut dessa oönskade organismer,

18 Den livgivande sömnen Sömnen är en mycket viktig del av livet och livskvaliteten. Ungefär en tredjedel av livet tillbringar vi sovande och sömnen ger hjärnan och nervsystemet en väl behövlig återhämtning. När vi sover vilar sig många viktiga organ/organsystem och andra repareras och byggs upp igen. Allt sedan mänsklighetens början har vi levt i symbios med dagsljuset och haft en naturlig dygnsrytm. Men när vi fick elektriskt ljus började vi leva på ett annat sätt. Då blev det möjligt att arbeta och umgås även under dygnets mörka timmar och det har dessvärre medfört att vi sover mindre nu än förr. Det är inte så att vi idag behöver mindre sömn än våra förfäder, behovet är nog ungefär detsamma. Snarare torde det vara så att dagens stressiga tillvaro och alla yttre miljöfaktorer som vi utsätts för, gör att vi skulle behöva sova ännu mer än farfar gjorde. Nu gör vi inte det och det har då medfört att många av oss lider av sömnbrist. Dygnsrytmen Vi talar ibland om vår biologiska klocka, det som också kallas dygnsrytm. Den styr våra kroppsfunktioner i cykler om ungefär 24 timmar. Den biologiska klockan fungerar olika för olika personer. En del av oss är morgonmänniskor och känner oss pigga och nytra när väckarklockan ringer. Däremot blir vi trötta på kvällen och föredrar att lägga oss tidigt. Andra är utpräglade kvällsmänniskor och har väldigt svårt att komma igång på morgonen, medan de är pigga och aktiva på kvällen. Riktiga nattugglor alltså. De flesta av oss är nog sådär mitt emellan. Vi lever efter olika dygnsrytm och det är det som gör att vissa människor föredrar att arbeta sent på kvällen, något som är en utpräglad morgonmänniska inte kan. Hur sover vi? När vi sover består sömnen av fem stadier: Första stadiet Här slumrar vi bara och är lätta att väcka Andra stadiet Nu sover vi stadigare, musklerna slappnar av, halten av stresshormoner sjunker, hjärtat slår långsammare och blodtrycket går ner. Tredje stadiet Är en del av det som kallas djupsömnen. Då sover vi tungt och det är nu som återhämtningen och återuppbyggnaden sker. Hjärnan lagrar energi och immunsystemet blir mera aktivt. Fjärde stadiet Ungefär en timme efter insomningen går vi tillbaka till andra stadiet och sover då lite ytligt och ryckigt Femte stadiet Kallas REM-sömnen och innebär att hjärtat börjar slår snabbare, blodtrycket stiger och vi andas snabbare. Men musklerna förblir avslappnade. Under den första delen av natten sömn är det djupsömnen som dominerar, medan REM-sömnen ökar framåt morgonen. Sömnproblem Det finns undersökningar som hävdar att just vi i Sverige sover sämst i Europa och ett par miljoner svenskar anser sig lida av sömnstörningar. Varför är det så? Det finns olika bakomliggande orsaker, där både livsstil och sjukdomar kan spela in. Folk på landet sover bättre än storstadsbor, män sover bättre än kvinnor och äldre människor sover mindre än yngre. Många svenska barn sover alldeles för lite, vilket kan ge problem i skolan eftersom ny forskning visar att sömnbrist har en tydlig effekt på kognitiva funktioner (försämrar inlärning och minnesfunktion). tillstånd och spänningar gör att kroppen befinner sig i högsta beredskap och då går det naturligtvis inte att slappna av och somna. Snarkning En annan störningsfaktor är snarkning, både egen och andras. Att försöka sova när någon annan i sovrummet snarkar så det dånar, kan av lättförklarliga skäl vara svårt. Men även den som själv snarkar får sin sömnkvalitet förstörd. Mer än en på tio av alla snarkare drabbas av så kallade sömnapnéer, andningsuppehåll som förorsakar en hackig och dålig nattsömn. Det leder i sin tur till att snarkaren blir onormalt trött under dagtid och medför en försämrad livskvalitet. Tröttheten gör också att många snarkare, framför allt de som har många, långa andningsuppehåll, kan få problem med minnet och koncentrationsförmågan. Snarkare som stämmer in på beskrivningen ovan bör kontakta läkare och be om remiss till en specialavdelning på ett större sjukhus, där man kan få kvalificerad hjälp. De bästa Sjukdomar Svårinställd diabetes kan orsaka att man sover dåligt och att sömnen är av dålig kvalitet. Detsamma gäller om man lider av kronisk smärta, högt blodtryck eller struma. Stress

19 På äldre dar De flesta har någon gång reflekterat över hur det är att bli äldre. Det sägs lite elakt om fyrtiotalister att de vägrar bli gamla. De anser sig också se mycket yngre ut och vara mycket ungdomligare än deras egna föräldrar i motsvarande ålder. Det kan vara både rätt och fel. För visst finns det mycket vi kan påverka och det finns naturligtvis en rad processer i kroppen som vi inte kan göra så mycket åt. Själva förhållningssättet till åldern är en viktig faktor. Det sägs ju att man inte är äldre än man känner sig och det är nog så riktigt. Att följa med sin tid, att vara engagerad och intresserad håller oss yngre. Sättet att klä sig betyder också en del. För inte så länge sedan ansågs det självklart, att en man som fyllt 30 skulle bära hatt och rock och hans hustru skulle ha kappa, hatt och handskar, även på sommaren. En klädstil som skulle väcka visst uppseende idag, när det kan vara svårt att skilja på en 30-åring och en 55-åring, om man bara dömer efter hur de är klädda. Livsstil Viktigt är också hur vi äter och lever. Genom att äta bra, vara måttlig med alkohol och hålla kroppen igång med gympa, jogging, golf eller vad man nu gillar bäst, bidrar man till att hålla åldrandet på avstånd. Arvsanlag En faktor som vi däremot inte kan påverka är de ärftliga anlagen som vi alla är utrustade med från starten. De styr hårfärg, ögonfärg, hudens kvalitet, benstomme, anlag för fetma eller ärftliga sjukdomar och det kan vi sällan påverka. De första yttre tecknen brukar vara att huden blir rynkig och håret antar en gråare nyans. Blodtrycket har en tendens att stiga, man blir lättare förstoppad, prostatan svullnar hos män och kvinnor drabbas av övergångsbesvär. Man får lätt blåmärken, skelettet kan bli skörare, framför allt hos kvinnor, många börjar tappa håret, hjärtat pumpar lite sämre, det börjar ta emot när man ska motionera, läsglasögon blir en nödvändig ingrediens i vardagslivet och många börjar kanske höra sämre. Redan som liten cell... Från den allra första dagen i livet fram tills vi blir vuxna, pågår celldelningen hela tiden och antalet celler ökar från år till år. Men när kroppen slutar växa, ökar inte antalet celler längre. De som är skadade eller utslitna byts ut när det behövs, men efterhand som vi blir äldre minskar kroppens förmåga till celldelning. Utslitna och/ eller skadade celler ersätts inte i samma utsträckning som när vi är unga. Hudproblem på äldre dar När vi blir äldre minskar underhudsfettet och bindvävens trådar mister elasticiteten vilket brukar resultera i att huden blir rynkigare. Rynkorna är som regel mest framträdande på de hudpartier som varit mycket exponerade för solljus, ansiktet och händerna. Ofta blir huden också torrare med åren och det beror på att produktionen av talg minskar liksom vattenhalten i huden. Äldre personer får ofta och lätt blåmärken. Skälet till det är att huden blir märkbart tun

20 Ingefära (Zingiber officinalis) Används både som krydda i matlagning och i medicinska sammanhang som ett medel mot åksjuka och illamående. Nattljus Olja från nattljus har länge haft en bred användning i samband med PMS-besvär och lättare atopiska eksem. Rosenrot (Rhodiola rosea) Kraftfull adaptogen. Rosenrot är en mentalt energigivande ört som ökar koncentrationen, och stresshanteringsförmågan. Hagtorn (Crataegus oxycantha) Anses ha en cirkulationsbefrämjande verkan och en stärkande effekt på hjärtat. Humle (Humulus lupulus) Har lång folkmedicnsk användning som milt rogivande medel. På humleväxten använder man kottarna som är milt rogivande. Användes även som bittermedel vid ölframställning. Hästkastanj (Aesculus hippocastaneum) Innehåller bl a aescin, ett ämne som kan minska ödem (svullnad) i benen och används för att behandla åderbråck på benen. Johannesört (Hypericum perforatum) Har visat mycket god effekt vid nedstämdhet och vid måttliga depressioner i en rad kliniska undersökningar. Kamomill (Matricaria chamomilla) Oftast bryggs te på blommorna men de kan också användas utvärtes. Kramplösande, inflammationshämmande och antiseptisk effekt. Kardbenedikt (Cnicus benedictus) Ett bittermedel som anses ha en magstärkande effekt och kunna motverka diarréer. Loppfrö (Plantago afra) Välkänt laxerande medel som även kan sänka kolesterolnivån i blodet. Maskros (Taraxacum officinalis) Traditionellt använt för sin vattendrivande och laxerande verkan. Mate (Ilex paraguarensis) Används oftast i form av te och är mycket vanligt i stora delar av Sydamerika. Har en stämningshöjande och milt smärtlindrande effekt. Passionsblomma (Passiflora) Traditionellt använt vid lindrig oro och insomningsbesvär. Pepparmynta (Menta x piperita) Innehåller både mentol och pepparmyntsolja. Anses ha kramplösande, galldrivande, antiseptisk och lokalbedövande verkan. Pumpa (Cucurbita pepo) Har lång, väldokumenterad användning vid täta och/eller nattliga urinträngningar i samband med godartad prostataförstoring. Ringblomma (Calendula officinalis) Extrakt av Ringblomma har traditionellt använts som sårvårdsmedel. Rysk rot Kallas även Sibirisk ginseng. Adaptogen ört som höjer motståndskraften och förbättrar stresshanteringen. Röd solhatt (Echinacea purpurea) Kallas även för Röd Rudbeckia. Ursprungligen från Nordamerika. Echinacea har en bakteriehämmande effekt. Används huvudsakligen för att stimulera och understödja det kroppsegna immunförsvaret vid behandling av förkylningssymptom. Salvia (Salvia officinalis) Inom folkmedicin har Salvia länge använts mot kraftiga svettningar. Senna (Senna Alexandrina) Rekommenderas för kortvarigt bruk vid tillfällig förstoppning. Slåttergubbe (Arnica Montana) För utvärtes bruk vid behandling av blåmärken, sträckningar och inflammationer efter insektsbett. Spirulina Sötvattenalg med högt näringsvärde som

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Vitaminer Vitamin A Retinol (Betakaroten) * Vitamin B1 Tiamin

Vitaminer Vitamin A Retinol (Betakaroten) * Vitamin B1 Tiamin Vitaminer Har du koll på vad alla vitaminer egentligen innehåller?. Vet du vad du matar till ditt djur?. Är du säker på att den får i sig allt? Varför är den hängig, tjurig eller seg på att läka? OBS!

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Mineralet för kraft och energi

Mineralet för kraft och energi Vetenskap Magnesium Magnesium hjälper oss att få mer energi, mer ork och bättre förmåga att motstå flera sjukdomar. Susanna Larsson, forskare på Karolinska Institutet i Solna, berättar att 24 000 personer

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon Efalex Hälsa för hjärna och ögon Hälsa för hjärna och ögon med omega-3 Essentiella fettsyror är livsnödvändiga för vår hälsa. Vi kan inte tillverka de själva, utan de måste tillföras via vår kost. Fettsyror

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Omega 3 - Det GODA FETTET!

Omega 3 - Det GODA FETTET! Omega 3 - Det GODA FETTET! Människan är faktiskt en av de mest fettberoende arterna på jorden. Vi har en avancerad hjärna och ett känsligt nervsystem som behöver rätt fett för att fungera. Hela 60% av

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Skönhet kommer inifrån... IIZI FORMULA

Skönhet kommer inifrån... IIZI FORMULA Skönhet kommer inifrån... IIZI FORMULA henneiizi Varför behöver man kosttillskott? Det går naturligtvis att få i sig alla ämnen som man behöver genom kosten, men studier har visat att det är få som faktiskt

Läs mer

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE PRESENTATIONSÖVERSIKT Carl Rehnborg och berättelsen om NUTRIWAY Utmaningar gällande sund kost Färga din kost Sund kost. Sund livsstil. Dela välbefinnandet

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Kött och näring. ekomatbilen.se -hemleverans av Sveriges godaste kött.

Kött och näring. ekomatbilen.se -hemleverans av Sveriges godaste kött. ekomatbilen.se -hemleverans av Sveriges godaste kött. En portion stekt biff (100 gram) ger 22 gram protein. Samma mängd protein ger 250 gram (motsvarar innehållet i en burk) kokta vita bönor Kött och näring

Läs mer

Hälsoverkstaden, Folkhälsan

Hälsoverkstaden, Folkhälsan Vad står i grundskolans styrdokument om kost i HK? 1 6 Våren 2009 Anki Stenkull Aura, PF Mål: lära sig känna begrepp, termer och handlingssätt som anknyter till hälsa, sjukdom och hälsofrämjande och lära

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

www.vomoghundemat.se

www.vomoghundemat.se www.vomoghundemat.se Vom og Hundemat är ett norskproducerat färskfoder för hund. Fodret är sammansatt av enbart norska råvaror och består i huvudsak av animaliska produkter. Råvaror som används i tillverkningen

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer