Inte en ny man utan flera nya

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inte en ny man utan flera nya"

Transkript

1 Nr 3 Oktober 2010 I detta nummer: s 2 Arbetsmarknaden påverkar välfärd och utslagning Det gemensamma temat för detta forskningsprogram är sambanden mellan välfärdsstatens organisering och social utslagning bland medborgarna s 5 Stanna hemma när du är sjuk Är det så klokt att gå till jobbet när man är dålig och egentligen skulle ligga hemma i sängen? Svaret ges i ett projekt som s 6 Könsskillnader och stress Stress och psykiska besvär anses ha stor del i att sjuktalen ökade kraftigt i Sverige från andra hälften av 1990-talet. Samtidigt ökade s 6 Att äta på natten ökar risken för hetsätande Två studier har genomförts vid KI inom ramen för ett internationellt forskningssamarbete om nattätande och hetsätande. s 7 Barnmorskor oroas av ny teknik Den s.k. STAN-tekniken är en ny metod för fosterövervakning vid förlossningar. Tekniken kombinerar Inte en ny man utan flera nya Fortsättning på sid. 2. Inte bara nackdelar med bemanningsföretag Följderna för personal och patienter av att tillfällig arbetskraft används inom vård och omsorg undersöks i denna studie. Inhyrd personal i vården är ingen medveten strategi; orsaken till det stora antalet tillfälligt anställda är att verksamheten kräver ständig bemanning. För t.ex. sjuksköterskor kan det som bemanningsanställd ge möjlighet att skapa bättre arbetsvillkor. Via bemanningsföretagen kan de skaffa sig bättre lön och arbetsvillkor. I detta avseende strider följderna för de anställda mot gängse föreställningar om arbete i bemanningsföretag. Men vid sidan av dessa fördelar finns också nackdelar, som att spänningar ibland uppstår mellan de bemanningsanställda och den permanent anställda personalen. I förhållandet till patienterna menar sjuksköterskorna att yrkesrollen kräver patientnära relationer och kontinuitet i dessa. Att organisera vårdinsatserna är den del av sjuksköterskeyrket som när det gäller kontinuiteten är den viktigaste. Det är där som tillfälliga personallösningar skapar de största svårigheterna. Projektledare: Torbjörn Stjernberg Företagsekonomiska institutionen, Organisation och ledarskap, Göteborgs universitet Tel: E-post: I ett antal tvärvetenskapliga studier undersöktes den nya mannen. Är han myt eller verklighet? Studierna behandlar dels hur män förhåller sig till och hanterar papparoll och pappaledighet, dels hur myndigheterna kommunicerar föräldraledighet för pappor. I en av studierna deltog män från olika sociala, etniska, professionella och religiösa grupperingar. Det som förenade dem var en positiv inställning till aktivt faderskap. Utifrån kampanjbilder för pappaledighet diskuterade grupperna jämställdhet, politiska idealbilder och upplevd erfarenhet. Samtalen visade på skillnader mellan grupperna när det gällde språk, teoretiska referenser, erfarenheter och trosuppfattningar. Därför är det enligt forskarna svårt att tala om den nye mannen i singularis. I stället framträdde ett antal nya män och manligheter. Text-, bild- och filmmaterial från statligt finansierade reklamkampanjer för ökad pappaledighet under åren var ett annat ämne. 00-talets pappaledighetskampanjer visade sig innebära ett trendbrott. Efter att tidigare ha placerat männen i familjens periferi genom att uppmana dessa att välja om, när och hur de önskade använda sin föräldraledighet, låg nu betoningen på det fullt ut delade föräldraansvaret. Pappabildbyrå robert ekegren

2 Forskning och Resultat FAS årsredovisning s., Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap ISBN En beskrivning av FAS verksamhet under år Den har bl.a. karakteriserats av en successiv övergång till långsiktiga forskningsstöd, avseende sex eller tio år, och ökande internationell samverkan. Arbetsmarknad & Arbetsliv 103 s., Nr 3/2009, Arbetsvetenskap, Karlstads universitet, och Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet ISSN Numret innehåller bl.a. ett debattinlägg om arbetslivsforskningens framtid och en kritisk granskning av en del samtidsanalytikers nedtoning av förvärvsarbetets plats i de utvecklade kapitalistiska länderna. forts. från sid 1. Inte en ny man ledigheten beskrevs inte längre som en chans, en möjlighet eller ett val. Det kommunicerades som en självklar del av mäns föräldraskap. Projektledare: Roger Klinth Institutionen för beteendevetenskap, IBV, och Institutionen för utbildningsvetenskap, Linköpings universitet Tel: E-post: Chilenare och kurder i Sverige De flyktinggrupper av chilenare och kurder som tidigare kommit till Europa har utvecklats till diasporor med en stor andel anhängare som är födda i Europa. I det här projektet studerades paralleller och skillnader mellan dessa två diasporor. Grupperna har inte bara studerats i Sverige utan också i Frankrike (kurder) och Spanien (chilenare). Gruppernas respektive ursprungsländer ingår också i studien. Den chilenska diasporan, som i Sverige tidigare handlade om ett politiskt engagemang mot diktaturer i Latinamerika, har efter återgången till demokratiska förhållanden i Chile sökt andra uttryck för gemenskapen. Ett tydligt exempel är social omsorg inom den egna gruppen, men också fritidsintressen och transnationella kontakter med Chile har blivit centrala för gemenskapen. Det handlar om att knyta an till ett övergripande nätverk av latinamerikaner (och ättlingar till dem), där språklig och kulturell samvaro står i centrum. Studierna av chilensk diaspora i Spanien visar liknande mönster. De två grupperna i Sverige hade likartade förutsättningar för migrationen. Men bland kurderna har det politiska engagemanget för ett erkännande av kurdiska rättigheter fortsatt att vara diasporans huvudfråga. Den mobiliserande idén för kurdernas gemenskap är alltjämt reaktioner på utanförskap och diskriminering. tserie I forskningens Arbete och närhet. hälsa En studie skriftserie av Arbete och sa skriftserie MPR-kontroversens Arbete bakgrund och och hälsa skriftserie Arbete och förvecklingar te och hälsa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete Fredrik Bragesjö, Margareta Hallberg 188 s., Bokförlaget Nya Doxa ISBN Författarna beskriver kontroversen som uppstod i samband med påståendet 1988 att det fanns en förbindelse mellan mässlingskomponenten i MPR-vaccinet och autism. Making it happen. Prevention of mother to child transmission of HIV in rural Malawi Fyson H. Kasenga Cirka 100 s., Epidemiology and Global Health, Dept of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University ISBN , ISSN Avhandlingen undersöker effekten av ett program som syftade till att förhindra att hiv-positiva mödrar smittade sina barn. Projektledare: Erik Olsson Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, Samhälle, mångfald, identitet, SMI, Tema etnicitet, Linköpings universitet Tel: E-post: Arbetsmarknaden påverkar välfärd och utslagning Det gemensamma temat för detta forskningsprogram är sambanden mellan välfärdsstatens organisering och social utslagning bland medborgarna, med särskild tonvikt på hur arbetsmarknaden inverkar på dessa samband. En rad övergripande analyser över tid och också detaljerade studier av vissa perioder, har genomförts. Data från tre longitudinella undersökningar utgör grunden: en från perioden med full sysselsättning, en från 1990-talets höga arbetslöshetsperiod, samt en som omfattar båda typerna av perioder. Den fulla sysselsättningen under perioden innebar en stark social selektion av socialbidragstagare. Under perioden av hög arbetslöshet efter 1991 ökade antalet bidragstagare. Ansamlingen av sociala problem, d.v.s. den samtidiga förekomsten av arbetslöshet, ohälsa och fattigdom har däremot legat på en mer konstant nivå. Den svenska ekonomins struktur genomgick stora förändringar under de studerade perioderna, så har t.ex. den offentliga sektorn dels expanderat, dels gått tillbaka, och den internationella konkurrensen har tilltagit. Den senare visade sig dock ha varit av liten betydelse för förändringarna i levnadsvillkor och karriärchanser. Långsiktiga trender i boendet ingår också i undersökningarna. Nya data som samlades in från Stadsfogdens arkiv i Stockholm gjorde det möjligt att kartlägga vräkningar i huvudstaden mellan 1879 och I tider av god tillgång på bostäder tenderar vräkningarna att öka, och när det är brist ökar hemlösheten; socialt svaga hushåll har inte längre samma möjlighet att teckna hyreskontrakt. Projektledare: Sten-Åke Stenberg Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet Tel: E-post:

3 Forskning och Resultat Utsatthet för brott bland ungdomar Under minskade andelen ungdomar i årskurs nio som uppgav att de hade begått vissa typer av stöld eller skadegörelse. Också andelen elever med tillåtande attityd till normbrott minskade något. Andelen som utsatts för brott låg på ungefär samma nivå som tidigare. Beträffande andel högbelastade i brott och andel utsatta för våld fanns det skillnader när det gällde social bakgrund. Detta framgår av ett projekt som undersökte hur brottslighet och utsatthet för brott varierar bland ungdomar med olika socioekonomisk bakgrund. Forskningsmaterialet kommer från enkätundersökningar av framför allt högstadieelever. Frågorna i enkäterna rörde hemförhållanden, som relationen till föräldrar och föräldrarnas vetskap om den unges umgängesvanor; skolförhållanden; kamrater; fritidsvanor; attityder till brott och grad av självkontroll. Ungdomar vars föräldrar inte bor ihop, ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar vilkas föräldrar tillhör yrkeskategorin icke-facklärda arbetare tenderar i undersökningen att ligga på något högre nivåer i andel högbelastade i brott och andel utsatta för våld än genomsnittet. Unga med syd- eller utomeuropeisk bakgrund utsätts oftare för våld och andra kränkningar på grund av sin bakgrund, enligt egen uppfattning, jämfört med elever med svensk bakgrund. bildbyrå robert ekegren fettlever och bukfetma. Relativt små tserie förändringar Arbete i och kosten hälsa kan motverka skriftse Arbete och hälsa skriftserie Arbete och hälsa s hälsa skriftserie Arbete och fettlever hälsa och skriftserie rubbningarna Arbete i socker- och fettomsättningen. o Etiken viktigare i ideellt socialt arbete Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om socialt inriktad verksamhet inom offentlig, ideell och privat sektor. Yrkesverksamma i arbetsledande, utredande, uppsökande, behandlande och administrativa befattningar i dessa tre sektorer besvarade en enkätundersökning om sin verksamhet. Bland de anställda i offentlig sektor dominerar universitets- eller högskoleutbildning. I ideell och privat regi har 40 procent vardera sådan utbildning. Den vanligaste yrkesutbildningen i offentlig sektor är socionomexamen eller examen från det sociala omsorgsprogrammet. En tredjedel inom ideell sektor har denna yrkesutbildning. I privat sektor dominerar vård- eller omsorgsutbildning. De ideellt yrkesverksamma återger i högre grad att deras arbetsuppgifter och arbetssituation präglas av kunskaps- och resursbrist. De anser sig också i lägre grad aktiva i sin kompetensutveckling. Trots skillnader i utbildning finns tendenser till likriktning när det gäller metodanvändning. De anställda i ideella organisationer betonar dock i högre grad etiska frågor, värderingar och människosyn som betydelsefulla för socialt arbete. Projektledare: Lars Svedberg Enheten för forskning om det civila samhället, Ersta Sköndal högskola Tel: E-post: Den egna inställningen till normbrytande beteende samt umgänge med brottsliga kamrater ger de starkaste sambanden med brottlighet. Bra relationer till föräldrar, att dessa känner till vad den unge sysslar med på fritiden och god skolanpassning minskar risken för ungdomar att utveckla kriminellt beteende. Projektledare: Jonas Ring Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Tel: E-post: se Fettmodifierad kost ett nytt sätt att förebygga vissa folksjukdomar? lena paterson /nordicphotos Fett som ansamlas i levern och i magen är starkt förknippat med typ 2-diabetes och rubbningar i ämnesomsättningen. I detta projekt vill man ta reda på hur en optimal fettsammansättning i maten bör se ut för att minska andelen fett i levern och magen, och därmed minska olika rubbningar i sockeromsättningen. Förutom viktnedgång saknas det idag effektiva behandlingar mot Forskarnas hypotes är att typen av fett i kosten kan spela en särskilt viktig roll för att motverka fettlever, bukfetma och störningar i socker- och blodfettomsättningen. För att undersöka detta planerar de att genomföra en kontrollerad behandlingsstudie på bukfeta kvinnor och män med typ 2-diabetes eller ämnesomsättningsrubbningar. Tidigare studier har studerat s.k. enkelomättade eller omega 3-fetter, medan kunskapen om de minst lika viktiga omega 6-fetterna är begränsad. Forskning pekar nu på att vissa typer av i kosten vanligt förekommande omega 6-fetter är särskilt gynnsamma. Med skenande sjukvårdskostnader är livsstilsåtgärder högaktuella när det gäller fetmarelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Om det visar sig att en fettmodifierad kost kan motverka fettlever och bukfetma är det intressant ur medicinsk synvinkel, då det skulle kunna utgöra en relativt enkel åtgärd som kan få stora positiva hälsokonsekvenser. Projektledare: Ulf Risérus Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk nutrition och metabolism Tel: E-post:

4 Intima relationer på äldre dar Mycket litet forskning, både i Sverige och internationellt, har intresserat sig för nya intima relationer på äldre dar och den roll de spelar i de äldres liv. Förändrade demografiska förhållanden innebär att människor både lever längre och att nya generationer med potentiellt nya värderingar kommer upp i hög ålder. Det finns i Sverige i dag drygt en miljon singlar (ogifta, skilda, änkor/änkemän) i åldrarna 60 plus. Majoriteten är kvinnor; och andelen frånskilda äldre ökar. åldrande från arbetsförhållanden Inom socialgerontologin tserie Arbete hävdar och hälsa bland skriftserie den äldre arbetskraften, Arbete och vägen bete och hälsa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete och riftserie man ofta Arbete att adderandet och hälsa av friska år till livet skapat en tredje ålder skriftserie från arbete Arbete till och pensionering, ekonomiska förhållanden, social integrering, hälsa skriftserie Arbete av självförverkligande, i vilket intima relationer kan tänkas spela en väsentlig roll. Syftet med den föreslagna studien är att studera attityder till, förväntningar på och erfarenheter av nya intima relationer på äldre dar. Forskarna kommer att studera de här frågorna både ur ett genusperspektiv och mot bakgrund av biografiska erfarenheter. Projektet genomförs i två, delvis parallella, faser. I den första fasen genomförs kvalitativa intervjuer med strategiskt utvalda äldre (60 90 år) som har erfarenheter av olika former av nya relationer på äldre dar (nytt äktenskap, samboende, särboende, tillfälliga sexuella kontakter, samkönade relationer etc). I ett andra steg görs ett enkätutskick till ett riksrepresentativt urval av tvåtusen åringar, för att studera spridningen av erfarenheter, attityder och förväntningar på nya relationer i äldrebefolkningen. Studien kommer att synliggöra nya intimitetsformer bland äldre, belysa vilken roll nya relationer spelar för de äldres livskvalitet, samt också ge en fingervisning om hur stöd- och omsorgsstrukturer för äldre ser ut och kan komma att se ut i det senmoderna samhället. Projektledare: Peter Öberg Högskolan i Gävle, Inst för vårdvetenskap och sociologi Tel: E-post: Panelundersökning av åldrande och de äldre I slutet av 1990-talet gjordes den undersökning som kom att gå under namnet Panel Survey of Ageing and the Elderly (PSAE) och som genomfördes under åren 2002 och Genom sin unika design, integrationen med den årliga Undersökning av levnadsförhållanden (ULF) och utnyttjande av registerdata, kunde PSAE redan från början erbjuda en information med unik bredd samt ett longitudinellt upplägg som erbjuder möjlighet att studera olika faser av familjerelationer, hälsoutveckling samt behov av hjälp och omvårdnad bland de allra äldsta. Forskarna kommer nu att uppdatera PSAE under åren 2010 och Därigenom kommer PSAE att bibehållas och stärkas som en långsiktig nationell forskningsinfrastruktur som kan förse forskare och andra användare med relevanta data om äldre människors levnadsförhållanden. Uppdateringen kommer också att stärka PSAE:s longitudinella kapacitet och därmed möjliggöra en rad analyser som rör frågor om förändring och orsakssamband. En uppdatering av PSAE kommer att generera en unik databas och möjliggöra avancerade analyser av några av de viktigaste frågeställningar som vårt samhälle står inför. PSAE kommer att kunna ge information om bland annat: a) i vilken utsträckning hälsoläget bland de äldre förbättras, försämras eller förblir konstant; b) i vilken mån äldre människor kommer att stanna kvar i arbetslivet; c) de äldres sociala nätverk och vilken typ av support dessa nätverk kommer att bidra med; d) i vilken mån äldre människor kommer att vara produktiva även efter det att de lämnat arbetsmarknaden; samt e) behovet av vård och omsorg bland de äldre. Projektledare: Björn Halleröd Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet Tel: E-post: Forskning och Resultat Delpension löser inte brist på arbetskraft Samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar, har under senare år allt fler lämnat arbetslivet före ordinarie pensionsålder. Färre ska alltså försörja fler, och den sjunkande andelen personer i aktiv ålder kan leda till framtida brist på arbetskraft. Delpension kan eventuellt vara en väg att få fler att stanna i arbete. Det svenska delpensionssystemet, som var i kraft mellan 1976 och 2000, blev mycket omfattande. En stor del av personer i åldern blev delpensionärer. Förmånen avskaffades vid uppgörelsen om det nya pensionssystemet. Möjlighet att gå i delpension kan leda till att vissa förvärvsarbetande, som annars skulle ha slutat, fortsätter att arbeta, men också till att andra, som annars skulle ha fortsatt arbeta heltid, går ner i arbetstid. Effekten på det totala antalet förvärvsarbetade timmar kan därför gå i båda riktningar. Detta projekt visar en begränsad ökning av antalet arbetade timmar med delpensionssystemet, och att antalet arbetade timmar ökade mer bland kvinnor än bland män. Under det senaste decenniet har delpensionssystem införts genom kollektivavtal på ett par avtalsområden i Sverige, dels för statligt anställda, dels för anställda i kommuner och landsting. I båda fallen är det arbetsgivaren som beslutar om delpension. Vid en större statlig arbetsplats, Stockholms universitet, varierade benägenheten att gå i delpension både mellan yrkeskategorier och efter hur det ekonomiska utfallet av pensioneringen blev. Det finns också skillnader mellan olika enheter på arbetsplatsen. Både vid enheter med god ekonomi (kan belöna medarbetare) och enheter med dålig ekonomi (behöver reducera personalkostnaderna) är det vanligare med delpensionering än vid övriga enheter. Projektledare: Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, SOFI, Stockholms universitet Tel: E-post:

5 Forskning och Resultat Svårare för äldre att fatta beslut Äldre personer fattar beslut på olika sätt beroende på vad deras beslut gäller. De kan kompensera eventuella kognitiva begräsningar med känslor. Men känslor fungerar inte vid beslut som kräver att man håller information i minnet och jämför denna på olika sätt. Många vardagliga beslut har den karaktären. Det kan vara att välja billigaste färdsätt eller billigaste el- och teleleverantörer. Eller hur man ska placera sina pengar. I ett projekt i Göteborg undersöktes åldersskillnader när det gäller komplext beslutsfattande. Med en växande andel äldre, som saknar stöd från sociala nätverk, och med en allt tyngre beslutsbörda, blir det, enligt forskarna, allt viktigare att försöka underlätta vardagen för äldre personer och hjälpa dem att fatta beslut som de är nöjda med. Allra helst som besluten har direkt inverkan på de äldres livskvalitet, ekonomi och hälsa. Projektledare: Daniel Västfjäll Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Tel: E-post: Besök vår bokhandel på webben Jobb i förändring Bengt Rolfer ISBN: Pris: 79 kr Vår välfärd och arbetsmarknad står inför genomgripande utmaningar. Denna kunskapsöversikt analyserar hur arbetet förändras och utvecklas. Blir jobben bättre eller sämre? Fler eller färre? Beställningsadress: eller via FAS bokhandel på webben. Stanna hemma när du är sjuk Är det så klokt att gå till jobbet när man är dålig och egentligen skulle ligga hemma i sängen? Svaret ges i ett projekt som undersöker eventuella långtidseffekter av sjuknärvaro bland anställda inom offentlig sektor och industri. Frågan är alltså om sjuknärvaro påverkar framtida hälsa och sjukskrivning. Två populationer studerades från 1999 till 2003: dels 6900 anställda inom landsting och kommuner, dels anställda inom process- och verkstadsindustri. En omfattande enkät om hälsa och arbetsmiljö besvarades vid tre tillfällen. Två tillfällen av sjuknärvaro under 1999 medförde att risken för sämre hälsa ökade både efter 18 månader och efter tre år i bägge populationerna. Fem tillfällen av sjuknärvaro 1999 ökade risken för dålig hälsa ytterligare vid uppföljningsmätningarna. Fler än fem tillfällen av sjuknärvaro 1999 ökade risken för att vara sjukskriven mer än 30 dagar under år 2002 respektive 2003, både bland offentlig- och privatanställda, och även efter kontroll för sjukfrånvaro och hälsa under år Separata analy- Older people in an international local context. The cases of Japan and Sweden Red. Els-Marie Anbäcken, Yasuhito Kinoshita 280 s., Vårdalstiftelsens rapportserie Nr 1/2008, Vårdalstiftelsen Beställningsadress: En jämförelse mellan Sveriges och Japans välfärdssystem med den äldre individen och äldreomsorgssystemet i fokus. Vårdskandaler i perspektiv. Debatter om vanvård, övergrepp och andra missförhållanden inom äldreomsorg Håkan Jönsson 267 s., Égalité ISBN X Analysen bygger på genomgångar av forskning, massmedierapportering, rättsfall och intervjuer med organisations- och myndighetsföreträdare. tserie Arbete och hälsa skriftse Arbete och hälsa Åldrande, skriftserie död och anhörigskap Arbete och hälsa s hälsa skriftserie Arbete Anna och Whitaker hälsa skriftserie Arbete o ser av anställda med mindre bra och anställda med bra/utmärkt hälsa gav liknande resultat som för den totala gruppen. Svaret blir följaktligen att sjuknärvaro innebär en ökad risk både för sämre självupplevd hälsa och för registrerad sjukfrånvaro i framtiden. Resultatet var detsamma i den kvinnodominerade offentliga sektorn, med yrken bl.a. inom vård och skola, som i den mansdominerade privata sektorn med huvudsakligen industriyrken. Sambanden framstår alltså som generaliserbara. Projektledare: Gunnar Bergström Institutionen för klinisk neurovetenskap, Försäkringsmedicin, Karolinska institutet Tel: ; E-post: Besök FAS projektkatalog på webben: 207 s., Gleerups Utbildning AB ISBN Boken behandlar vad det innebär att leva, åldras och dö på ett äldreboende. Det centrala temat är anhörigskapet, de anhörigas erfarenheter och behov. Global kris Håller välfärdssystemen? Rapport från forskarseminarium i Umeå januari s., Socialförsäkringsrapport 2010:6, Försäkringskassan ISSN Årets forskarseminarium hölls mot bakgrunden av den aktuella debatten i landet om sjukförsäkring och om pensionerna. Hur allvarliga påfrestningar tål systemen? Vad är konjunkturbetingat? Forskarseminariet är ett sammarrangemang mellan Centralförbundet för socialt arbete, Försäkringskassan och FAS.

6 Forskning och Resultat Sjukskrivningarna och välfärdens infriare En studie av svensk sjukvårdsbyråkrati Helena Olofsdotter Stensöta 159 s., Hjalmarson & Högberg ISBN Boken undersöker förhållandet att vissa delar av Sverige har högre sjukskrivningstal än andra. Det visar sig bl.a. att politisk vänster-högerorientering har betydelse för hur höga sjukskrivningstalen är i olika län. Ett omsorgsetiskt förhållningssätt hos handläggarna kan också minska sjukskrivningstalet. När patienten blir kund. Nya stressorer och strategier i läkarens arbete 39 s., Arbetsliv i omvandling 2009:2, Växjö universitet ISBN , ISSN Studien analyserar framför allt de förändringar i sjukvårdens styrning som berör bemötande- och tillgänglighetsfrågor men också ökad tserie Arbete transparens och hälsa och budgetkrav. skriftserie Arbete och sa skriftserie Arbete hälsa skriftserie Arbete och Jourhavande medborgare. Samhälls- te och hälsa skriftserie Arbete och hälsa skriftserie Arbete engagemang i en folkrörelsestat Erik Amnå 222 s., Studentlitteratur ISBN Boken utgör en introduktion till forskningen om politiskt engagemang och tar sig an frågor som: Vad föder, göder och föröder engagemanget? Vilka uttryck tar det sig, och hur organiseras det? Ringar på vattnet. Från projekt till löpande verksamhet Caroline Stjernström 52 s., Partsrådet ISBN I den här skriften redovisas fallstudier från fyra myndigheter Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, SIS och Kriminalvården som har försökt sprida och integrera lokala utvecklingsinsatser till andra delar av respektive myndighet. Gemensamt för projekten är att man har nått goda resultat lokalt. Könsskillnader och stress Stress och psykiska besvär anses ha stor del i att sjuktalen ökade kraftigt i Sverige från andra hälften av 1990-talet. Samtidigt ökade förekomsten av allergier kraftigt. Ett av fynden i den här studien är, att hur vi uppfattar vår hälsa är ett bra mått för att förutsäga framtida sjukskrivning. Ett annat är att det finns könsspecifika mönster vad gäller relationen mellan en biologisk markör hormonet leptin, som har med både ämnesomsättning och immunförsvar att göra och den upplevda hälsan. Högre nivåer av leptin var i studien förknippade med sämre subjektiv hälsa hos män motsatt förhållande gällde hos kvinnor. Studien behandlar förhållanden mellan stress, biologiska variabler, sjukskrivning och självskattad hälsa i ett befolkningsurval hos personer med och utan allergi och i förhållande till kön. Dessa förhållanden studeras som tvärsnitt, d.v.s. vid en och samma tidpunkt och prospektivt, d.v.s. med några års mellanrum. Fynden kan enligt forskarna bidra till att bättre förstå könsskillnader som gäller samband mellan subjektiv hälsa och framtida sjuklighet och dödlighet. Projektledare: Mats Lekander Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Tel: ; E-post: su.se bildbyrå robert ekegren Att äta på natten ökar risken för hetsätande Två studier har genomförts vid KI inom ramen för ett internationellt forskningssamarbete om nattätande och hetsätande. Som nattätande definierades att minst 25 procent av den dagliga födan intas efter kvällsmålet och/eller att man minst en gång i veckan vaknar på natten och går upp och äter. I en undersökning deltog tvillingar i åldrarna i en telefonintervju. Nattätande förekom hos 5 procent av männen (8 procent bland män med fetma) och 3 procent av kvinnorna (7,5 procent bland kvinnor med fetma). Bland nattätande män och kvinnor var risken tre respektive fyra gånger så hög för hetsätande jämfört med individer som inte äter på nätterna. Risken för sömnrelaterade problem var 2 3 gånger högre bland nattätande män och 2,5 3 gånger högre bland kvinnor jämfört med individer som inte åt på nätterna. Slutsatserna blir att nattätande är 2,5 3 gånger vanligare bland individer med fetma än bland normalviktiga, samt att nattätande är förknippat med hetsätning och sömnrelaterade problem. Ett resultat i den andra studien visar att genetiska faktorer i hög grad bidrar till hetsätande, men inte lika mycket till nattätande bland både män och kvinnor. Här ingick tvillingar. Projektledare: Finn Rasmussen Institutet för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Tel: E-post: Arbetsmiljöupplysningen.se Sveriges samlade kunskap om arbetsliv och hälsa. Här hittar du fakta och artiklar, nya forskningsrön och goda exempel.

7 Forskning och Resultat Kontakterna i tjänstesektorn tröttar Detta projekt tar avstamp i anställdas upplevelser i mötet med kunder och andra användare i tjänstesektorn. Tidigare arbetslivsforskning har pekat på att det finns en överhängande risk för underordning i främst lågkvalificerade serviceyrken. Underordning är inte särskilt utbrett, visar det sig, åtminstone inte sett till anställdas upplevelser. Belägg finns däremot för utmattning bland tjänstepersonal. Fyrtio procent av de anställda med hög grad av kundkontakt i sitt dagliga arbete uppger sig vara så trötta efter en normal arbetsdag att de undviker att umgås med andra människor. En av de bärande teserna i s.k. relationsmarknadsföring bygger på tanken att kund och anställd utvecklar personliga, snarast vänskapliga, relationer sinsemellan. Mer än en fjärdedel av de anställda upplever sig ha blivit bekanta med verksamhetens kunder och användare, visar det sig. Vanligast är detta i offentlig sektor och bland högutbildade servicearbetare. Men vänskapen är yrkesmässig; hela 95 procent av anställda i tjänstesektorn går in i en tydlig yrkesroll, och nästan lika stor andel döljer sina egna känslor. Projektledare: Patrik Larsson Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Arbetsvetenskap, Karlstads universitet Tel: E-post: bildbyrå robert ekegren Barnmorskor oroas av ny teknik Den s.k. STAN-tekniken är en ny metod för fosterövervakning vid förlossningar. Tekniken kombinerar hjärtfrekvensanalys (cardiotocografi, CTG) med automatisk analys av fostrets EKG. Tekniken är evidensbaserad och håller på att införas i Sverige. I ett tvärvetenskapligt projekt undersöktes hur STAN-tekniken används i vardagen på förlossningskliniker, hur den nya tekniken utmanar professionsgränser, arbetsorganisation och praxis på de kliniker/sjukhus där den används. Speciellt syftade projektet till att anlägga genusaspekter på den nya tekniken. Två större fältarbeten utfördes: ett på Universitetssjukhuset i Linköping och ett på Mölndals sjukhus. Metoden var deltagande observation och kvalitativa intervjuer med barnmorskor och läkare. I Linköping höll STANtekniken på att införas, i Mölndal hade personalen redan stor erfarenhet av att arbeta med tekniken. Ett centralt resultat av forskningsprojektet är relaterat till en skepsis mot den nya tekniken som särskilt uttrycktes av några av barnmorskorna. Det visade sig att STAN-tekniken bidrog till att uppmärksamheten i förlossningsrummet försköts från den födande kvinnan till bilden på skärmen och fostret. För några av barnmorskorna var detta oroväckande, något som enligt forskarna kan ses som uttryck för en problematisk fokusering på teknik i förlossningsrummet mer generellt. Men barnmorskornas oro hade också sin grund i att STAN-tekniken är evidensbaserad i betydelsen att den bygger på obstetrisk kunskap och inte på kunskap utvecklad utifrån barnmorskors forskning och/eller praktik. På Mölndals sjukhus där STANtekniken tillhörde den vardagliga rutinen var barnmorskor och läkare generellt sett mer positiva till den. Men på bägge sjukhusen provocerade STAN-tekniken fram reflektioner och spänningar vad gällde gränsdragningen mellan olika yrkesfunktioner. Det var enligt forskarna tydligt hur den till synes värderingsfria tekniken fick genusförtecken genom att kontinuerligt dras in i en kamp om makt Delaktighet minskar risken för sjukskrivning I ett stressforskningsprojekt intervjuades 21 offentliganställda kvinnor. En tidigare studie har visat att anställda som upprepade gånger varit med om kraftiga personalökningar på arbetsplatsen löpte ökad risk att några år senare bli långtidssjukskrivna och inlagda på sjukhus. Detta gällde särskilt kvinnor i offentlig sektor. Intervjuerna visar att brist på medverkan och struktur i förändringarna kan ligga bakom detta samband mellan kraftig personalexpansion och ökad långtidssjukfrånvaro. Att själv vara en drivande person i processen verkar vara skyddande, medan en förödmjukande situation, som låg status och eller/nedvärdering av arbetsinsatsen, innebär att risken blir större. Anställda som t.ex. arbetar i flera team tycks har större möjlighet att undvika destruktiva processer. Projektledare: Hugo Westerlund Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet Tel: E-post: su.se OKTOBER forskareberattar Läs våra forskarintervjuer på webben under Forskare berättar. Under oktober: Margareta Hallberg, en metastudie om sexuella övergrepp mot barn. Besök FAS projektkatalog på webben: och kunskap mellan barnmorskor och läkare. Projektledare: Nina Lykke Institutionen för tema, Genus, Linköpings universitet Tel: E-post:

8 Träningsprogram för barn med kommunikationssvårigheter Barn som har problem med att meddela sig med tal och språk har behov av stöd via alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). För att interagera med omgivningen behövs då gester, minspel, tecken, bilder och skrivna ord. En studie i Linköping undersökte hur kommunikationen, s.k. talhandlingar, fungerar med AKK, hur träning påverkar uttryck och om generalisering sker till icke-tränade talhandlingar och personer. Den språkliga och kognitiva kompetensen hos ett antal barn med AKK testades, deras sociala nätverk kartlades och barnen fördelades på två träningsgrupper och två kontrollgrupper. Aktiviteterna videofilmades och analyserades. Att barnet aktivt deltar i samspelet tyder på kommunikativ kompetens och är betydelsefullt för den fortsatta utvecklingen. Att erbjuda kommunikationstid och utrymme till barnet som använder AKK och att låta barnet ta initiativ till kommunikativa projekt som sedan delas mellan deltagarna är exempel på förhållningssätt som stöder barnets förmåga att samspela med sin omgivning. Efter studien fick varje barn en individuell träningsplan som tog fasta på det som hade framkommit i studien, de färdigheter som barnet och omgivningen behöver träna på för att barnets förmåga att kommunicera ska bli bättre. Träningsplanen utarbetades i samarbete med projektgruppen tillsammans med arbetslaget runt barnet och i viss mån av barnet självt. Projektledare: Jerker Rönnberg Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL, Kognition, utveckling och handikapp, CDD, Linköpings universitet Tel: E-post: Exponering bland frisörer mäts med ny metod I många yrkesgrupper finns risk för luftvägsbesvär vid exponering för olika ämnen. Så är exempelvis hårfrisörer exponerade för persulfat, ett oxiderande ämne som är vanligt förekommande i yrket och som kan förorsaka besvär i såväl luftvägarna som huden. Det är svårt att mäta exponeringen för persulfat, eftersom ämnet ofta förekommer i kortvariga toppar. I ett projekt i Lund utvecklades metoder för att analysera biomarkörer som kan ge ett mått på exponering. Projektledare: Christian Lindh Institutionen för laboratoriemedicin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet Tel: E-post: bildbyrå robert ekegren Hög befolkningstäthet ökar risken för hjärtsjukdom Människor som t.ex. inte känner sina grannar och som för övrigt har dåligt socialt stöd i bostadsområdet drabbas oftare av och avlider oftare i hjärt-kärlsjukdomar än andra. Analyserna i detta projekt gjordes med hjälp av en databas med uppgifter om en miljon skåningar under trettio år ( ). Här undersöktes hur socioekonomiska förändringar och exponeringar för olika miljöer påverkar individens risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom oberoende av individuella förhållanden. Många studier har tidigare visat att socioekonomiska och geografiska faktorer påverkar fördelningen av hjärt-kärlsjukdomar i befolkningen. Här studerades också hur risken fördelar sig på individ, hushåll, församling, kommun och sjukhus. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom hänger samman med befolkningstätheten i bostadsområdet, församlingen. Risken var starkast förknippad med socioekonomiskt utsatta områden i Skånes storstäder. De socioekonomiska förhållandena tycks ha större inverkan nu än för några årtionden sedan, vilket innebär att de geografiska skillnaderna har ökat. Störst risk att dö i hjärt-kärlsjukdom löper den som bor i ett område med stor omsättning på boende. Projektledare: Juan Merlo Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Psykiatrik/Primärvård/ Folkhälsa, Lunds universitet Tel: E-post: Besök FAS projektkatalog på webben: FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Postadress: Box 2220, Stockholm Besöksadress: Westmanska Palatset, Wallingatan 2 Telefon: Telefax: E-post: Forskning och Resultat utkommer med fyra nummer per år. Den är kostnadsfri och kan beställas från FAS. Redaktör: Jan Jerring. E-post: Ansvarig utgivare: Anna-Karin Engvall Grafisk form: Lena Eliasson Produktion: Prospect Communication AB Tryck: Åtta45 Tryckeri AB, Solna ISSN: Detta nummer är distribuerat oktober 2010

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN.

EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN. EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN Av Jon Landström UTREDNING Mitt syfte var att kartlägga och problematisera företags

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie

Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie Revisionskontoret PM NR 1/2014 Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie Greger Nyberg Juni 2014 Postadress: Revisionskontoret, J A Hedlunds väg 5, 291 85 Kristianstad Besöksadress: Ambulansvägen, Hus 19,

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa Anna Nyberg, PhD Stressforskningsinstitutet Varför studera kvinnliga chefer? Arbetslivet i Sverige är fortfarande inte jämställt Kvinnor

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Bilaga 10 Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Teknisk beskrivning Föräldraförsäkringsutredningen har låtit genomföra undersökningar riktade till föräldrar och chefer.

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31 KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Policy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern

Policy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern Policy Personalpolicy för Luleå kommunkoncern 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Personalpolicy för Luleå kommunkoncern 2016 Tills vidare vid beslut Dokumentansvarig Senast reviderad

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer