Grönstruktur. Mål och riktlinjer

Transkript

1 Grönstruktur Mål och riktlinjer Grönområden ska finnas i och i närheten av tätbebyggelse så att alla invånare i största utsträckning kan få tillgång till natur- och grönområden för rekreation och avkoppling inom rimligt avstånd från bostaden. Grönområdena ska vara sammanhängande och ska, där det behövs, kompletteras och vidareutvecklas. Grönområdena ska fylla sociala, rekreativa, ekologiska och kulturella funktioner för att bidra till att tillgodose behovet av god livsmiljö för människor, djur och växter i Höör. Park- och naturområden inom tätorterna bör länkas samman till sammanhängande grönstråk. Stråken ska förbinda tätbebyggelsen med omgivande landskap. Dessa stråk kan också kopplas samman med planerade regionala stråk. Rekreation I utbyggnadsområden ska det finnas olika typer av parker och rekreationsområden. Avstånden till olika rekreationsområden och parker ska vara så korta att de naturligt används dagligen. Orternas oexploaterade mark har stor betydelse och det gröna i våra orter är en resurs som måste planeras med stor kunskap och medvetenhet. I befintlig bebyggelse ska möjligheterna till rekreation i park- och naturmiljö utökas genom att mark säkerställs för natur- och rekreationsområden och genom att tillgängligheten till befintliga grönytor och landskap förbättras. Ekologiska kvaliteter Framtidens livskraftiga och uthålliga orter måste vara byggda på ekologiska principer, med ett uthålligt nyttjande av mark och vatten. Det innebär orter med lokala kretslopp av t.ex. vatten och komposterbart avfall, orter som samverkar med sitt omland och som värnar om den biologiska mångfalden. Grön- och parkområden har biologiska kvaliteter och är viktiga för den biologiska mångfalden. Från ekologisk synpunkt är det eftersträvansvärt att öka biotop- och artvariationen och värna om hotade, sällsynta och säregna biotoper och arter. För att åstadkomma detta kan områden som är värdefulla i detta avseende planläggas som grönområden och i vissa fall skyddas med hjälp av naturvårdsförordnande eller naturreservat. Det är också viktigt att skapa nya miljöer med de önskade kvaliteterna i tätorterna och i omgivande landskap. Grönområdena har en mångfald funktioner och varierat innehåll. Det är en viktig resurs för kretsloppsanpassning. Det kan t.ex. gälla nya ytor för ädellövskog, bevarande av ängsmarker, dagvattenytor/våtmarker, cykelvägar, strövstigar, ridstråk m.m. Höörs identitet Höör ska även i framtiden kunna leva upp till kännetecknet som en kommun med nära till naturen och rekreationsort för hela Skåne. Detta kan ske genom en betoning på strukturtänkande och en helhetssyn på grönstukturens många funktioner. Planeringen av kommunens parker och natur måste därför ske med ett långsiktigt perspektiv. De lokala särdragen och kulturhistoriska kvaliteterna ska lyftas fram och förstärkas. Kommunen har beslutat att göra en grönstrukturplan för Höörs tätort med omgivning. Grönstråk Höör Västerstråket (1), stråk längs Höörsån, Ankdammen och Tjurasjö. Frostavalls-Djurparksstråket (2), från Höör Väster till djurparken och Vaxsjön. Stenskogsstråket (3), från gamla kyrkogården över Solhöjden till Stenskogen och Ormanäs. Orupsstråket (4), från Åhusparken över Orup till Karlsvik. stråket (5), stråk från Gamla Torg söderut utmed Höörsån mot. Fogdarödsstråket (6), stråk från Enebacken över Jeppavallen och från Enebacken genom Veterinärgårdsområdet, längs Lerbäcken till Fogdarödsskogen och Misseröd. Kolljungabäcksstråket (7), från Enebacken över Mosshagen och längs Kolljungabäcken. 52

2 Grönstruktur Attraktivt boende Nyrupshus Habo Grevingshall Granbacka Frostavallen Naturres Vaxsjön Badpl Frostavallen 2 119,8 Djurparken Skånes djurpark Campingplats Granhult Väntinge Perstorp Sjunnerup Stjärnelund Bökestorps mölla Bökestorp Tollerup Tullsmossen Vesslehall Campingpl Jularp Tullskog Länsmansmöllan Ekastiga Ekeröd Sopstation F Lösjötorp urres Osarp Maglasäte gård Kulla Hylte Holmahemmet Lilla Holma Elisetorp 7 Kolljungabäcken Bok Kärrarp Svanarp Maglasäte Höör Väster Magleäng Åkersberg Maglehill 1 Kvarnbäck Klevahill Bokeslund Bokeshall Misseröd 6 Fisk ovelyckan Yxnaholma Fogdaröd Fogdaröd Lillasäte Björkåsen Rävakärr Ekenäs t Bosjöklosters fg Höör Fogdarödshemmet Fiskdammar Dalen 6 6 Tjuvaröd Sövröd Afrika Snapphanabacken 83,40 Stenskogen Stenskogen Skogsgård hed Örnakärr Enevången Ormanäs Stenskogen Skogstorpet Tassahus Ekeborg Röinge Rörvik Stanstorp Ekbacken Ljungstorp Ludvigsborg sör 3 Naturres. Stanstorp Björkö Lillö Fiskaretorpet Nyby Orup Orup Orupssjukhuset 4 Skola 5 Jägersbo t Höörs fg Kvesarumsån Ringsborg 67,06 Häggenäs sjön Hörby kommun 23 Naturres Förslag till grönstråk inom Höörs tätortsområde 1. Höör Västerstråket 2. Frostavalls-Djurparksstråket 3. Stenskogsstråket 4. Orupsstråket 5. stråket 6. Fogdarödsstråket 7. Kolljungabäcksstråket Teckenförklaring Grönstråk Förslag nya vägar Ringsjöbandet och Höörs centrum Utbyggnadsområde bostäder Utbyggnadsområde verksamheter 53

3 Bakgrund och motiv Rekreation och hälsa Närhet till park och natur är ett grundläggande behov i form av lugn och ro, lek, motion och naturupplevelser. Studier har visat att flertalet av oss tillbringar huvuddelen av vår fritid i eller i direkt anslutning till bostadsorten. Möjligheten till spontan utevistelse och naturupplevelse i närområdet är viktigt. Detta gör närmiljön till en viktig del av rekreationen. Forskningen har lagt fast att vistelse i grön miljö är hälsobefrämjande. Det har påvisats klara samband mellan tillgången till den gröna miljön och såväl den psykiska som den fysiska hälsan. Särskilt för vissa grupper i samhället, som barn och äldre, är närmiljön i anslutning till bostaden oumbärlig för den dagliga rekreationen. Park och grönområden i tätort En långsiktig anpassning av tätorterna till kretsloppsprincipen kräver bland annat markytor för infiltration av dagvatten, kompostering, solenergianläggningar, läplanteringar m.m. Ytor behövs inte minst för invånarnas rekreation och välbefinnande. Grönområden i tätorten är i vissa fall utsatta för påtagliga störningar från luftföroreningar och vägtrafikbuller. Starkt trafikerade vägar, järnvägar och inhägnade industriområden utgör även barriärer som hindrar friluftslivets rörelsemöjligheter samt spridning av viss flora och fauna. Störningar i ett grönområde innebär att det är mindre attraktivt att vistas i. Trädplanteringar och parker understryker tätortens stuktur och är i sig arkitektoniska element. Parken, grönytan, är ett relativt sent inslag i vårt stadsbyggande. Betydelsen av grönområden Städer och tätorter består av bebyggelse, infrastruktur och grönstruktur. För varje samhälle utgör marken med dess vegetation, vattenmiljö, flora och fauna viktiga resurser och värden. De sociala aspekterna på tätorternas grönstruktur har dominerat i tidigare planering. Den ekologiska och kulturella betydelsen av den gröna strukturen i tätorterna, dess omland och kontakten ut i landskapet poängteras i de förändringar av Plan- och bygglagen som genomförts. Grönstrukturen är ett vedertaget begrepp i planeringssammanhang. Den innefattar allt från ortens parker och annan mark inom orten som inte är hårdgjord, till de tätortsnära och regionala rekreationsområdena. Grönstrukturen omfattar därmed inte bara parkmark i detaljplan utan också icke hårdgjorda ytor i bostadsområden, på daghemstomter, skolgårdar, idrottsområden, kyrkogårdar, kolonioch odlingslottsområden. Även icke hårdgjord mark utan rekreationsvärde räknas till grönstrukturen t.ex. skyddszoner för trafik- och industrianläggningar. Grönstrukturen är betydelsefull ur många aspekter för människorna som lever i dagens samhälle. Landskapet har förändrats kraftigt de senaste åren. Mycket av de naturliga småvägarna, stigarna och vattendragen har försvunnit och storskaligheten har tagit över. Vägarna är en del av kulturlandskapets bebyggelse- och odlingstraditioner. Vattenmiljö och vegetation är viktiga resurser och värden 54

4 Grönstruktur bibehålla och stärka platsens identitet genom att ta till vara traditionell bebyggelse och arkitektur. På liknande sätt kan också den kulturella identiteten stärkas genom att i orters grönområden och den tätortsnära landsbygden tillvarata det omgivande kulturlandskapets bebyggelse- och odlingstraditioner. Genom att studera kulturlandskapet går det att utläsa hur landsvägar och vattenvägar format bebyggelseutvecklingen. I den yttre miljön är tiden en lika viktig faktor för den kulturella särprägeln som den är i byggnaderna. Det betyder att de uppväxta stora träden har speciellt stor betydelse i tätortens struktur. Ingrepp i kulturhistoriskt intressanta parker, grönområden och trädgårdar är många gånger omöjliga att reparera. Det tar upp till år innan nya träd nått en storlek och karaktär som innebär att ingreppet är reparerat. En stor del av våra centralt belägna och historiskt intressanta alléer, parker och kyrkogårdar tillkom för 100 år sedan eller mer. Detta gör ett säkerställandet av dessa miljöer till en central fråga. Den kulturella identiteten kan stärkas genom bevarande av kulturlandskapet. 55 Attraktivt boende Kulturell identitet Grönstrukturens ekologiska funktioner beror av hela systemet av växter, djur, mark, vatten, klimat och mänsklig påverkan. Det gäller att långsiktigt utveckla och utnyttja dessa funktioner, bl. a. för att tillgodose behoven i tätorterna. Kommunen måste därför skapa sig en helhetsbild av detta system, de grundläggande ekologiska förutsättningarna samt markförhållanden vad gäller vatten och jordmån, vegetation och vattenområden. Grönstrukturens ekologiska funktioner kan utnyttjas för tätorternas tekniska försörjning, till exempel att ta emot dagvatten och i vissa fall annat avlopp. Det kan också gälla att ta hand om kompostmaterial eller att förbättra luftkvalitet och klimat. En viktig och grundläggande funktion för grönstrukturen är att växter och djur har möjlighet att sprida sig på ett naturligt sätt. Grönstrukturen bidrar aktivt till att förbättra luftkvalitet och luftrening. Träd i anslutning till trafikleder och industrier är till exempel ett effektivt hjälpmedel för att minska stoftspridning och dämpa buller. Växtligheten utjämnar också temperaturen och höjer luftfuktigheten. Grönstrukturen fungerar bättre för klimatförbättring och luftrening ju fler träd det finns. Möjligheten att hålla en stor del av grönstrukturen trädbevuxen utnyttjas dåligt idag. Medvetenheten är idag hög om betydelsen av att

5 Begreppet grönstruktur Med grönstruktur avses vegetationsområden och övrig obebyggd mark samt vattenområden i och omkring tätorter. Grönstrukturen utgör ett tänkt system på samma sätt som infrastruktur och bebyggelsestruktur och är oberoende av administrativa gränser. Grönstrukturen omfattar många olika typer av områden t ex: parker, institutionsområden, skolgårdar, begravningsplatser, alléer och andra anlagda grönområden koloniträdgårdar och odlingslotter privata trädgårdar och kvartersgårdar sparad naturmark inom tätorten gröna restområden, t ex vägrenar omgivande kulturlandskap vattendrag, sjöar och dammar Grönstrukturen har betraktats i ett brett perspektiv och omfattar i denna redovisning ett större område än vad grönstrukturprogrammet gör. För att få långsiktighet och överensstämmelse med översiktsplanens omfattning ingår en stor del av det omgivande landskapet i planeringen. I översiktsplanen finns ingen särskild markanvändningskategori för grönstruktur, eftersom grönstrukturens olika delar är så olika till karaktär och funktion. Grönområden redovisas på markanvändningskartan som Park, Kyrkogård, Fritidsområde och Natur- och rekreationsområde. Historisk bakgrund Från den yngre stenåldern började landskapet sin omvandling från urskog till kulturlandskap där svedning i kombination med bete skapade ett öppnare landskap. Under slutet av järnåldern ökade bybildningen på grund av folkökning. Byarna omgavs av åkermark, ängsmark och mossar. Byarna splittrades upp vid skiftena i början 1800-talet, nya vägar byggdes och jordbruket genomgick flera radikala förändringar. Bland annat genom vallodling och dikning kunde nya marker odlas upp. Tiden efter andra världskriget har medfört stora förändringar i kulturlandskapet. Åkrarna har blivit större och många brukningshinder som märgelgravar, diken och gräsvallar har tagits bort. På senare tid har stora arealer förändrats genom igenplantering. En kartstudie visar att i början av 1800-talet var så gott som all mark i den södra delen av kommunen öppen. De flesta områden som i början av seklet betecknades som våtmarker är idag utdikade och utgör åker eller betesmark. Många bäckar har dikats ut eller kulverterats. Åarnas lopp är mer opåverkade även om uträtningar också har gjorts här. Tjurasjö är ett viktigt grön- och vattenområde i Höörs tätort 56

6 väg 13 Grönstruktur Attraktivt boende Markanvändning 1815, Skånska rekognosceringskartan Åkersberg Höörsån HÖÖR Gamla Hörbyvägen väg 23 Höörsån Samma område år