2003:27. Effektivare tillsyn över energimarknaderna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2003:27. Effektivare tillsyn över energimarknaderna"

Transkript

1 2003:27 Effektivare tillsyn över energimarknaderna

2 MISSIV DATUM DIARIENR /365-5 ERT DATUM ER BETECKNING N2002/8516/ESB Regeringen Näringsdepartementet Stockholm Uppdrag till Statskontoret att göra en översyn av verksamheten inom Statens energimyndighets ansvarsområde Regeringen gav den 5 september 2002 Statskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av verksamheten inom Statens energimyndighets ansvarsområde med särskilt fokus på tillsynsuppgifter på energimarknaderna. Uppdraget skulle redovisats senast den 31 oktober Under hand har Näringsdepartementet medgivit att redovisningen får ske senast den 17 november Under arbetet har Statskontoret enligt uppdraget samrått med utredningen om utvärderingen av det långsiktiga energipolitiska programmet. Vidare har vi samrått med berörda myndigheter och aktörer. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Effektivare tillsyn över energimarknaderna (2003:27). Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Anna Karlgren, chef för Enheten för utvärderingsfrågor, avdelningsdirektör Ola Norr, avdelningsdirektör Ingrid Skare, föredragande, och förste byråsekreterare Henrik Andersson var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Ingrid Skare POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX: FAX DIREKT:

3 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Uppdraget Utredningens syfte, inriktning och arbetssätt Tillsyn och energimarknaderna två begrepp Definition av tillsyn Vilken del av energimarknaden behandlas i utredningen? Annat utredningsarbete inom området Fortsatt utveckling av el- och naturgasmarknaderna Fjärrvärme på värmemarknaden Förhandlingar med industrin om kärnkraftens avveckling Forskning och utveckling på energiområdet Rapport från de nordiska konkurrensmyndigheterna Rapportens disposition 24 2 Energimyndigheten Bakgrund till myndighetens bildande Energimyndighetens uppgifter och resurser Organisation av verksamheten Lednings- och beslutsstruktur Energimarknadsavdelningens uppgifter och organisation Erfarenheter av tillsynsverksamheten Verksamhetssamband i Energimyndighetens tillsynsroll Samband internt inom myndigheten Samband med andra myndigheter och organisationer 35 3 Problem på energimarknaderna Marknaden för el Beskrivning av marknaden Regleringen av elmarknaden Statskontorets problembild rörande elmarknaden Marknaden för naturgas Beskrivning av marknaden Reglering av naturgasmarknaden Statskontorets problembild rörande naturgasmarknaden Marknaden för fjärrvärme Beskrivning av marknaden Fjärrvärmelagstiftningen Statskontorets problembild rörande fjärrvärmemarknaden Marknadsövergripande problem Sammanfattning av problemen på energimarknaderna Statskontorets fortsatta analys 73 5

4 4 Överväganden och förslag om tillsynens innehåll Behov av förstärkt tillsyn, överblick och regelverk Problem avseende elmarknaden Problem avseende naturgasmarknaden Problem avseende fjärrvärmemarknaden Marknadsövergripande problem Behov av ökad samverkan Sammanfattning 86 5 Överväganden och förslag kring tillsynens organisering Argument för och emot en delning Vissa utgångspunkter för genomförandet av delningen Översiktlig bedömning av resursbehov 97 6 Samordning och samverkan inom elberedskapen Därför behövs en beredskap mot störningar Lagstiftningen om elberedskap Beredskapsplanering förr och nu Tidigare organisering av funktionen energiförsörjning Samverkansområden i stället för funktionsindelning Samverkansområdet teknisk infrastruktur Erfarenheter hittills Slutsatser 105 Bilagor 1 Regeringsuppdraget Internationella förhållanden Referenslista 133 6

5 Sammanfattning På uppdrag av regeringen har Statskontoret sett över inriktning och organisation av de verksamheter som ligger inom Energimyndighetens ansvarsområden. Utredningens huvudsakliga syfte har varit att belysa hur en effektiv tillsyn över energimarknaderna bör ske, och vilken roll Energimyndigheten kan spela i den. Med energimarknaderna avses i utredningen marknaderna för de ledningsburna energiformerna elektricitet, naturgas och fjärrvärme. Dessa marknader har reformerats på senare år. Handel och produktion har blivit, eller är på väg att bli, konkurrensutsatt, medan nätverksamhet förblir reglerade monopol. Elmarknaden öppnades för konkurrens den 1 januari 1996, men blev i praktiken tillgänglig för alla kunder först den 1 november Naturgasmarknaden har gradvis öppnats för konkurrens och är i dagsläget öppen för kunder vars förbrukning överstiger 15 miljoner m 3 eller som använder naturgas till elproduktion. En fullständig marknadsöppning skall vara genomförd Fjärrvärmemarknaden har ännu inte konkurrensutsatts, men frågan utreds för närvarande. Energimyndigheten är central förvaltningsmyndighet för frågor om användning och tillförsel av energi. Myndigheten bildades den 1 januari 1998 genom en utbrytning av energifrågorna från NUTEK. Syftet var bl.a. att tydliggöra och förstärka myndighetsfunktionen inom energiområdet. Myndigheten har sedan starten ansvarat för olika typer av åtgärder som syftar till omställning av energisystemet. I myndighetsuppgifterna ingår också bl.a. att fungera som nätmyndighet enligt ellagen. Energimyndigheten är organiserad i ett flertal stabsfunktioner samt fyra avdelningar för sakverksamheten. Myndigheten hade totalt 179 anställda vid 2002 års utgång. I enlighet med direktiven har Statskontorets utredning koncentrerats till frågor med anknytning till Energimyndighetens tillsyn över energimarknaderna. Härmed handlar utredningen i huvudsak om verksamheten vid myndighetens Energimarknadsavdelning, som ansvarar för den tillsyn som står i fokus för uppdraget. Övriga delar av myndighetens verksamhet behandlas mer översiktligt. Energimarknadsavdelningen, som har ca 40 årsarbetskrafter, fullgör Energimyndighetens uppgifter som nätmyndighet enligt ellagen och tillsynsmyndighet enligt naturgaslagen. I övrigt är avdelningens arbetsuppgifter att verka för väl fungerande marknader genom att följa och analysera utvecklingen på el-, naturgas- och fjärrvärmemarknaderna, att verka för ändamålsenliga regelverk och infrastrukturer, samt att informera hushållen samt små och medelstora företag om deras förutsättningar att agera på de avreglerade marknaderna. 7

6 Problembild rörande energimarknaderna och tillsynen Hur tillsynen över energimarknaderna bör inriktas och organiseras är givetvis avhängigt av situationen på marknaderna. Enligt vår mening finns ett flertal problem på de studerade marknaderna. Med hänsyn bl.a. till att reformeringen av de olika marknaderna hunnit olika långt varierar graden av problem i viss mån mellan marknaderna. Men till sin typ är problemen ofta likartade på och i vissa fall också gemensamma för de olika marknaderna. Således menar vi att bl.a. omständigheter av nedanstående slag negativt påverkar konkurrensen på de studerade marknaderna: Starka aktörer som är aktiva i alla led och på flertalet marknader. Sveriges tre största elproducenter (Vattenfall, Sydkraft och Fortum) ingår alla i koncerner som är starka aktörer i såväl produktion som distribution och handel på el- och fjärrvärmemarknaderna i Sverige. Därtill är Sydkraft också en stark aktör på naturgasmarknaden. Dessa aktörers starka positioner skapar risker för utnyttjande av marknadsmakt. Vertikalt integrerade koncerner medför risker för korssubventionering. På samtliga de tre marknaderna saknas hinder mot att driva monopolskyddad verksamhet och konkurrensutsatt verksamhet inom samma koncern. Detta medför risker för att t.ex. kostnader inom en konkurrensutsatt verksamhet finansieras genom högre priser i ett monopolled, med onödigt höga priser i konsumentledet som följd. Lägre kundrörlighet än vad som borde vara fallet om marknaderna fungerade väl. Att byta leverantör är det sätt på vilket konsumenterna kan agera på energimarknaderna. Kundrörlighet är därför en avgörande faktor för att en konkurrensmarknad skall fungera. Fortfarande fyra år efter att de formella hindren mot att byta elleverantör togs bort har dock en majoritet, eller omkring 55 procent av hushållskunderna, inte gjort ett aktivt val av leverantör. Kundrörligheten är ännu långt mindre på naturgas- och fjärrvärmemarknaderna, vilket i sig naturligtvis inte är förvånande med hänsyn till att konkurrensutsättningen i dessa fall inte kommit lika långt som på elmarknaden. På fjärrvärmemarknaden består kundens valmöjlighet än så länge endast i att helt byta uppvärmningsform. Hur den framtida tillsynen bör utformas beror givetvis också på hur den hittills fungerat i praktiken. Enligt vår mening finns i detta avseende problem beträffande både tillsynens innehåll och dess status: Tillsynen bör kunna bli effektivare. I utredningsarbetet har vi noterat flera olika typer av effektivitetsbrister beträffande den tillsyn Energi- 8

7 myndigheten bedriver. Ett exempel är att myndigheten inom ramen för dagens regelverk borde kunna utöva kraftfullare tillsyn avseende såväl skälighetsbedömningen av elnättarifferna som hur elnätbolagen sköter sin del av leverantörsbytesprocessen. Ett andra exempel är att tillsynen sannolikt skulle bli effektivare om vi i Sverige beträffande skälighetsbedömningen av elnättarifferna övergick till reglering som sker i förväg ( ex ante ). Ett tredje exempel är att effektiviteten sannolikt skulle öka om Energimyndigheten samverkade i högre grad med i första hand Konkurrensverket. Tillsynens status bör stärkas. Statskontorets bild är att tillsynsuppgifterna inte har haft en tillräckligt stark ställning inom Energimyndigheten. För det talar att Energimyndigheten själv har karakteriserat arbetet med omställning till ett nytt energisystem som myndighetens kärnverksamhet. Det faktum att marknaderna efter avregleringen präglas av en stark koncentration bland aktörerna och att koncentrationen fortfarande pågår, är ytterligare skäl till varför tillsynsuppgifterna bör få ökad status och utrymme. Mot bakgrund av den problembild som redovisas avseende energimarknaderna och tillsynen lämnar Statskontoret i rapporten förslag dels om förstärkt tillsyn i sak, dels om förändrad organisation av tillsynsfunktionen. Dessa förslag sammanfattas i det följande. Förslag om förstärkt tillsyn i sak De marknadsproblem som vi identifierat kräver olika typer av lösningar. Vissa problem är av mer övergripande karaktär och kräver genomgripande förändringar av det institutionella ramverket som omger energimarknaderna, på nationell och/eller nordisk nivå. Andra problem är redan uppmärksammade och kan förväntas bli omhändertagna genom t.ex. offentliga utredningar som redan pågår. Statskontoret har valt att inte närmare behandla problem som kräver genomgripande förändringar av det institutionella ramverket eller som kan förväntas bli omhändertagna genom andra utredningar. Istället har vi i de överväganden och förslag som avser förstärkt tillsyn koncentrerat oss på problem som kan antas vara möjliga att hantera genom någon av följande åtgärder: Att befintliga regler utnyttjas effektivare och att Energimyndigheten förstärker sin tillsyn. Till de åtgärder som i detta fall kan vidtas räknar vi även att Energimyndigheten t.ex. bedriver mer aktiv bevakning inom ramen för sin expertroll för elhandelsfrågor, även om det inte i strikt mening är att betrakta som tillsyn. 9

8 Att Energimyndigheten tillförs nya myndighetsuppgifter, i synnerhet avseende bevakning av energimarknaderna. Att ökad samverkan sker mellan Energimyndigheten och andra myndigheter. Med sortering under dessa tre typer av åtgärdsförslag (samt en kategori övriga förslag ) sammanfattas nedan de förslag beträffande förstärkt tillsyn som redovisas i rapporten. Effektivare utnyttjande av befintliga regler och förstärkt tillsyn av Energimyndigheten Det är viktigt att Energimyndigheten i sin roll som expertmyndighet för elhandel tar uppgiften att följa och analysera prisutvecklingen för olika kundkategorier i de konkurrensutsatta delarna på allvar. Energimyndigheten bör förbättra sin tillsyn över hur nätbolagen sköter sin del av leverantörsbytesprocessen. Denna tillsyn kan utvecklas utan att det behöver ske förändringar i regelverket. Det behövs bättre sanktionsmöjligheter mot nätbolag som inte sköter sig vid leverantörsbyten. I första hand torde vitesförelägganden kunna vara aktuella. I sin allmänna bevakning av elmarknaden bör Energimyndigheten noga syna om det förekommer att elleverantörer bidrar till problemen med leverantörsbyten. Om det förekommer kan det finnas behov av att skriva in tydliga krav på elleverantörernas agerande vid leverantörsbyten i ellagen. Det behövs inte några direkta lagändringar för att Energimyndigheten kraftfullare än idag skall kunna utöva tillsyn över att nättarifferna är skäliga. Energimyndighetens bedömningar av stamnätstariffen bör i högre grad bygga på underlag som myndigheten själv ansvarar för. Energimyndigheten bör ges i uppgift att genomföra benchmarking av olika länders stamnätstariffer. Detta bör kunna ske i samarbete med andra länders tillsynsmyndigheter. Tillförande av nya myndighetsuppgifter till Energimyndigheten Energimyndighetens roll som expertmyndighet för elhandelsfrågor bör utvidgas till att omfatta alla marknadens led, samt även naturgas- och fjärrvärmemarknaderna. 10

9 Energimyndigheten bör ges i uppdrag att följa prisutvecklingen och olika avtalsvillkor för de olika kundkategorierna på naturgasmarknaden. Energimyndigheten bör ges ansvar för att i efterhand systematisera och analysera de klagomål (avseende t.ex. problem med leverantörsbyten på elmarknaden) som inkommer, till myndigheten själv eller till andra organ. Detta kräver ett fördjupat samarbete mellan Energimyndigheten och övriga berörda myndigheter och organisationer. Ökad samverkan mellan Energimyndigheten och andra myndigheter Ökad samverkan bör ske mellan Energimyndigheten och Konkurrensverket, i första hand avseende effekter av strukturomvandling inom alla marknader där ledningsbunden energi produceras och omsätts. Att samverkan skall ske bör skrivas in i respektive myndighets instruktion. Ökad regelbunden samverkan behövs mellan nätmyndigheterna och andra myndigheter (t.ex. konkurrensmyndigheterna) på nordisk nivå. Övriga förslag Eventuellt behöver det införas en reglerad prisstatistik över elhandelsföretagens priser. Vi förutsätter att Utredningen om en fortsatt utveckling av el- och naturgasmarknaderna (dir. 2003:22) kommer att bedöma behovet av en reglerad prisstatistik, och därutöver bl.a. analysera vilka eventuella nackdelar ett sådant reglerat krav skulle innebära för företagen, vilka sanktionsmöjligheter som bör finnas om ett företag inte uppfyller kravet samt vilket organ som bör ansvara för prisstatistiken om den införs. Enligt Statskontorets mening är det inte givet att hanteringen av själva databasen för prisjämförelsen behöver skötas av ett offentligt organ, även om kravet på att lämna prisuppgifter regleras. Det bör övervägas om vi i Sverige vid bedömning av nättariffernas skälighet bör övergå till tariffreglering som sker i förväg ( ex ante ). I el- och naturgaslagarna bör explicit skrivas in att de har som syfte och målsättning att värna konsument- och konkurrensperspektiven. För den konsument som vill klaga på förhållanden inom i synnerhet elhandel kan dagens organisering av klagomålsinstanser te sig oklar. Enligt Statskontoret behövs inga förändringar av organisationen i sig. Däremot bör statsmakterna verka för att konsumenterna ges mer information om hur marknaden fungerar, t.ex. om vart man bör vända sig om man har klagomål. 11

10 Förslag om ny organisation av tillsynsfunktionen Som framgått menar Statskontoret att tillsynsuppgifterna inte har haft en tillräckligt stark ställning inom Energimyndigheten och att tillsynen behöver stärkas. Att förstärka tillsynen kan handla om två saker: att utveckla dess sakliga innehåll och att ge den en högre status. Förslag kring tillsynens sakliga innehåll har redovisats ovan. Dessa förslag är i huvudsak oberoende av hur tillsynsverksamheten organiseras. Beträffande tillsynens status menar vi att den skulle öka om det inrättades en fristående tillsynsmyndighet på energimarknadsområdet. En sådan åtgärd skulle bl.a. ge en viktig signal till marknadsaktörerna att tillsynens roll, status och prioritet har ökat. Ända sedan starten har dock tillsynsuppgifterna varit samorganiserade med den myndighet som har generellt ansvar för energifrågor först NUTEK och numera Energimyndigheten. Att inrätta en fristående tillsynsmyndighet skulle därför förutsätta en delning av den nuvarande Energimyndigheten. Det krävs därför att fördelarna med att inrätta en fristående myndighet är större än de nackdelar som en delning av dagens myndighet skulle medföra. Att inrätta en fristående tillsynsmyndighet skulle lämpligen kunna ske genom att dagens energimyndighet delades i två separata myndigheter: En myndighet med ansvar för tillsyn över energimarknaderna ( Energimarknadsmyndigheten ). Denna skulle främst bygga på Energimyndighetens nuvarande Energimarknadsavdelning, kompletterad med bl.a. de nya arbetsuppgifter som vi föreslagit för att stärka tillsynens sakinnehåll. Förstärkningarna beträffande tillsynen i sak som ovan föreslogs ske avseende den nuvarande Energimyndigheten skulle då ske inom ramen för denna myndighet. En myndighet med ansvar för omställningen av energisystemet i första hand ( Energimyndigheten ), baserad på de delar av den nuvarande Energimyndigheten som återstår sedan energimarknadsmyndigheten avskiljts. Statskontoret har övervägt förutsättningarna för att genomföra en sådan delning. Jämfört med att fortsatt driva verksamheten i en sammanhållen myndighet har en delning både för- och nackdelar: Den sammanhållna myndigheten har inneboende rollkonflikter. Tillsynens trovärdighet påverkas enligt vår mening negativt av att Energimyndigheten har ett allmänt ansvar för att verka för omställning av energisystemet. Detta eftersom Energimyndigheten i den rollen skall ge 12

11 företräde för vissa energislag, medan tillsynen över energimarknaderna skall vara neutral i detta hänseende. Att bilda en renodlad tillsynsmyndighet skulle eliminera de roll- och intressekonflikter som finns i den nuvarande Energimyndigheten. Detta är det viktigaste principiella argumentet för att dela myndigheten. Krav på renodling av rollerna ställs också i ökad utsträckning på EU-nivå. Det bör dock sägas att det knappast går att empiriskt bevisa att de bedömningar som gjorts i tillsynen i sak har varit av för låg kvalitet på grund av att tillsynen hittills bedrivits som en del av Energimyndigheten. Lednings- och beslutsstrukturen är oklar i den sammanhållna myndigheten. I Energimyndigheten finns flera beslutsnivåer. För frågan om tillsynens effektivitet och en eventuell delning av myndigheten är främst uppdelningen av beslutsbefogenheter mellan generaldirektören och chefen för nätmyndigheten av intresse. Denna uppdelning riskerar enligt vår mening att leda till en otydlighet om vem som fattar beslut i vilka frågor. I huvudsak beror detta på nätmyndighetens särställning inom Energimyndigheten och att beslut i egenskap av nätmyndighet skall fattas av chefen för denna. Vid en delning skulle de otydligheter som finns med nuvarande lednings- och beslutsstruktur sannolikt helt upphöra. Synergier mellan tillsynsverksamheten och övrig verksamhet kan tala för att hålla samman myndigheten. Om tillsynen i hög grad är beroende av kunskap och kompetens från den nuvarande Energimyndighetens övriga verksamheter och vice versa kan det finnas skäl att behålla nuvarande organisationslösning. Enligt vår mening är det i första hand förekomsten av sådana synergier som på principiella grunder skulle kunna motivera en fortsatt sammanhållen myndighet. Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen bedömer vi dock att det inte finns kompetens- och kunskapsmässiga samband och synergieffekter av sådan omfattning i den nuvarande Energimyndigheten att de i sig omöjliggör en delning på det sätt som här diskuteras. Omstruktureringskostnader kan tala emot en delning. Vid en delning uppstår oundvikligen vissa omstruktureringskostnader. Till en del är dessa kostnader temporära, t.ex. torde tempot i verksamheten komma att minska under omställningsskedet. Andra omstruktureringskostnader är av stadigvarande karaktär. Främst handlar detta om att vissa funktioner som idag är gemensamma behövs i båda myndigheterna, såsom t.ex. verksledning, stabsfunktioner, ekonomi- och personaladministration, och andra administrativa funktioner som växel, vaktmästeri och IT-stöd. Storleken på de permanenta kostnadsökningarna beror bl.a. på i vilken mån de nya myndigheterna kan etablera administrativ samverkan med varandra och/eller med andra myndigheter. 13

12 Statskontorets samlade bedömning är att övervägande skäl talar för att den nuvarande Energimyndigheten bör delas. Den ökning av tillsynens effektivitet och status som skulle vinnas med en delning är enligt vår mening större än de förluster i form av bortfallande synergier, kortsiktiga omstruktureringskostnader samt permanent ökade kostnader som skulle uppstå. För att en delning skall vara meningsfull är det dock av avgörande betydelse att statsmakterna är beredda skjuta till de resurser som behövs för att uppnå den höjda ambitionsnivå som blir följden av våra förslag kring tillsynens sakinnehåll. Om en sådan resursförstärkning inte sker är det förmodligen bättre att fortsatt hålla samman den nuvarande Energimyndigheten. Att genomföra en delning av den nuvarande Energimyndigheten kräver ett visst genomförandearbete. Vi föreslår att regeringen låter tillsätta en särskild organisationsutredning för detta. Bedömning av resursbehov till följd av rapportens förslag Statskontoret uppskattar att en förstärkning av tillsynen över energimarknaderna i sig torde kräva ett tillskott av resurser på ca 5 10 mkr, jämfört med dagens nivå. Till detta kommer behov av nya resurser för att bilda en ny myndighet. Det torde knappast vara möjligt att endast omfördela dagens anslag till Energimyndigheten. Statskontorets uppskattning är att delningen kan komma att kräva ca 10 mkr. Sammantaget torde Statskontorets förslag därför föranleda ett behov av nya resurser motsvarande ca mkr. Överväganden avseende beredskapsuppgifterna I regeringens uppdrag till Statskontoret pekas särskilt på att vi skall kartlägga samordning och samverkan på beredskapsområdet, samt redovisa föroch nackdelar med nuvarande beredskapsorganisation. I juni 2002 infördes ett nytt planeringssystem för samhällets beredskap mot svåra påfrestningar. Detta vägleds av ansvars-, närhets-, likhets- och områdesprinciperna. Det nya planeringssystemet är indelat i ett flertal samverkansområden, där myndigheter med verksamhet inom särskilt viktiga samhällsområden ingår. Elberedskapen hanteras i samverkansområdet teknisk infrastruktur, tillsammans med bl.a. telekommunikation och informationsteknik. Statskontorets intryck är att det nya planeringssystemet medfört flera fördelar för elberedskapen, även om det är väl tidigt att uttala sig om dess ändamålsenlighet. Bl.a. tycks risken för dubbelarbete ha minimeras genom 14

13 ökad samverkan. Enligt Statskontorets mening är det dock en brist att inte Elsäkerhetsverket integrerats mer i samarbetet. Samtidigt finns flera principiella problem rörande elberedskapen, som inte direkt löses genom samarbete inom samverkansområdet. Främst handlar det om att ansvarsfördelningen mellan Energimyndigheten och Svenska Kraftnät inte är helt tydlig samt om att det styrande regelverket delvis är otydligt och riskerar att skapa målkonflikter. 15

14 16

15 1 Inledning 1.1 Uppdraget Statskontoret fick den 5 september 2002 i uppdrag av regeringen att se över verksamheten inom Statens energimyndighets ansvarsområde. Direktiven till översynen framgår i detalj av en bilaga till regeringsbeslutet. Regeringsbeslutet och bilagan återges i sin helhet i denna rapports bilaga 1. Regeringen anger i direktiven bl.a. att den avreglering av el- och naturgasmarknaderna som skett under senare år har inneburit ökade behov av analys och uppföljning av utvecklingen på dessa marknader. Enligt regeringen är tillsynen över energimarknaderna central för att möjliggöra sund konkurrens och en tilltro till reformerna samt för att garantera att företag verksamma inom monopolverksamheten inte missbrukar sin ställning. I direktiven pekas vidare på att förutsättningarna för tillsynen över energimarknaderna i vissa avseenden förändrats under de senaste åren. Bland annat fattade riksdagen ett energipolitiskt beslut i juni 2002, som hade en delvis ny inriktning på åtgärderna för effektivare energianvändning och främjande av förnybar energi. Även på beredskapsområdet har det skett förändringar. Vidare ökar det internationella samarbetet på energiområdet, såväl på nordisk bas som inom EU och FN. Statskontorets uppdrag innebär att mot bakgrund av de förändringar som skett under senare år göra en översyn av inriktning och organisation av de verksamheter som ligger inom Energimyndighetens ansvarsområden och vid behov föreslå förändringar. Enligt utredningsdirektiven skall Energimyndighetens tillsynsuppgifter på energimarknaderna särskilt ställas i fokus. Enligt direktiven bör Statskontoret vidare bl.a. belysa arbetsfördelningen mellan Energimyndigheten och myndigheter med närliggande uppgifter. Om det är lämpligt bör Statskontoret lämna förslag på förändringar av myndighetsstrukturen på området. Även behov av förändringar i regelverk bör påtalas. I uppdraget ingår också att överväga om Energimyndighetens lednings- och beslutsstruktur är ändamålsenlig. Utifrån resultatet av översynen skall Statskontoret även översiktligt bedöma behovet av resurser. Vidare ingår i uppdraget att belysa konsekvenser av förändringar som kan aktualiseras av EU-medlemskapet, exempelvis de förändringar i el- och gasmarknadsdirektiven som nu diskuteras vad avser tillsynsmyndighetens roll och arbetssätt. Enligt direktiven bör Statskontoret också inhämta erfarenheter från några relevanta länder, exempelvis de nordiska grannländerna, när det gäller liberaliseringen av energimarknaderna. Vidare skall Statskontoret kartlägga samordning och samverkan på beredskapsområdet, 17

16 främst vad avser elberedskapen. Fördelar och nackdelar med nuvarande beredskapsorganisation skall redovisas. Enligt direktiven skall Statskontorets uppdrag redovisas senast den 31 oktober Näringsdepartementet har därefter medgivit att redovisningen får ske senast den 17 november Utredningens syfte, inriktning och arbetssätt I enlighet med direktiven har Statskontorets utredning i första hand koncentrerats till frågor som har anknytning till Energimyndighetens tillsynsuppgifter på energimarknaderna. Övriga frågor i direktiven behandlas mer översiktligt. Statskontoret har sett utredningens huvudsakliga syfte som att söka belysa hur en effektiv tillsyn över energimarknaderna bör ske, och vilken roll Energimyndigheten kan spela i den. Tillsynen är ett av de medel som kan användas i statens styrning och utveckling av energimarknaderna. Hur tillsynen bör inriktas och organiseras är givetvis avhängigt av situationen på marknaderna och de karakteristika som präglar dessa. Som utgångspunkt för analysen har Statskontoret därför undersökt vilka marknadsproblem som finns. Syftet har varit att klassificera de problem som är av betydelse för tillsynsfrågor och att ge förslag till reglering och organisation av tillsynen. Vissa delar av energipolitiken behandlas inte särskilt utförligt i rapporten, annat än i de fall det finns tydliga kopplingar till Energimyndighetens tillsynsroll och/eller energimarknaderna. Således behandlas t.ex. omställningen av energisystemet, effektfrågan, leveranssäkerheten samt energiskatterna endast undantagsvis och översiktligt. Vidare innebär utredningens inriktning att det är den verksamhet som bedrivs av Energimyndighetens Energimarknadsavdelning som främst står i fokus. Det bör här noteras att denna avdelning fullgör uppgifterna som nätmyndighet enligt ellagen och tillsynsmyndighet enligt naturgaslagen. Avdelningen har även andra uppgifter som inte är lagreglerade. Myndighetens övriga delar behandlas inte mer ingående, annat än när de påverkar myndighetens arbete med tillsyn. Underlaget för Statskontorets analys har inhämtats genom studier av en mängd skriftligt material och genom kontakter med olika intressenter, däribland Energimyndigheten och andra berörda myndigheter. Vi har intervjuat 35 personer som företräder 11 organisationer. I enlighet med direktiven har samråd också skett med LångEn-utredningen (dir. 2001:122). 18

17 Underlag till utredningen har också tagits fram av konsultföretaget COWI, som på uppdrag av Statskontoret gjort en beskrivning av energimarknaderna och problemen på dem. 1.3 Tillsyn och energimarknaderna två begrepp Två begrepp är särskilt väsentliga i Statskontorets utredning, nämligen tillsyn och energimarknaderna Definition av tillsyn 1 Statskontoret definierar i rapporten begreppet tillsyn på följande sätt: Tillsyn är kontroll av lagefterlevnad inom det område tillsynen berör. Analys och uppföljning är centrala uppgifter som bidrar med underlag för den normerande och överblickande verksamheten som ingår i tillsynsmyndighetens uppdrag. Dessa uppgifter ingår dock inte i den rena tillsynen, som uteslutande omfattar en bedömning av krav som utpekas eller härleds ur lag, förordning eller föreskrift. I ett system för tillsyn finns följande komponenter: En medborgare eller en grupp av medborgare, som berörs av de företeelser (verksamheter, produkter eller anläggningar) vilkas egenskaper skall uppfylla normer som är fastställda av staten och som är av betydelse för medborgarnas väl och ve i förbindelsen med dessa företeelser. Ett tillsynsobjekt, som är de verksamheter, produkter eller anläggningar som är föremålet för och bedöms enligt de normer som fastställts av staten. En objektsansvarig, som är den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för att ett tillsynsobjekt uppfyller statens krav. Ett tillsynsorgan, som är den myndighet eller ett annat organ vilket på statens uppdrag har ansvaret att granska hur tillsynsobjektet uppfyller ställda krav och i direkt kommunikation med den objektsansvariga klargör om detta är fallet eller ej. 1 Detta avsnitt bygger främst på Tillsynsutredningens delbetänkande Statlig tillsyn granskning på medborgarnas uppdrag (SOU 2002:14) och på Statskontorets promemoria Om kontroll och tillsyn. 19

18 I sin idealform är tillsyn ett förvaltningspolitiskt instrument som innebär att tillsynsorganet, som har sitt uppdrag givet i lag, granskar tillsynsobjektet och genom ett tydligt beslut avgör om tillsynsobjektet uppfyller de krav som en viss lag anger. Ofta har tillsynsorganet även behörighet att formulera och fastställa normer som preciserar lagstiftningens krav. Relationen mellan tillsynsorganet och tillsynsobjektet är känd, liksom vad tillsynen grundas på. Enligt idealmodellen bör granskningen i största möjliga utsträckning vara förutsägbar. Tillsynsorganets uppdrag bör visa vilka tvångsmedel det har. Tillsyn är nära förknippad med normering och överblick. Det som skiljer begreppen åt är framför allt olika syften och olikheter i graden av lagstöd. Normering definieras som att utfärda föreskrifter eller allmänna råd. Överblick betyder här att samla in och analysera information om ett samhällsområde. Tillsyn och överblick är ömsesidigt beroende aktiviteter, på så sätt att överblicken skapar underlag för planering och genomförande av tillsynen, medan tillsyn levererar kunskapsunderlag för överblicken. En överblickande aktivitet resulterar ofta i en bedömning av situationen som bra eller dålig. Tillsyn innebär en värdering av om tillsynsobjektet beter sig rätt eller fel, dvs. ett svar på frågan om ett tillsynsobjekt uppfyller uppställda krav (som ytterst grundas på lag). Tydliga roller är grundläggande för en effektiv tillsyn. Därför har det stor betydelse vilka andra uppgifter som tillsynsorganet har. Till exempel kan interna målkonflikter uppstå om tillsynsorganet också har uppgifter av verksamhetsutvecklande eller främjande och stödjande karaktär. I Norge pågår en process där tillsynsfunktioner särskiljs från övriga myndighetsuppgifter, vilket har lett till krav på förändringar i organisationen av tillsynsuppgifterna. I den norska debatten har ett antal generella riktlinjer för tillsynsorganisering och tillsynsverktyg formulerats, som enligt vår mening på ett bra sätt sammanfattar vilka principiella krav som bör ställas på organisationen av tillsynen över energimarknaderna 2 : 1. Det skall finnas en klar organisatorisk åtskillnad mellan tillsynsrollen och andra roller. Tillsynsmyndighetens eventuella myndighetsutövning får inte orsaka problematiska rollkonflikter. 2. Syftet med tillsynen skall vara klart och tydligt inskrivet i lag eller förordning. 3. Tillsynsverksamhetens syfte får inte stå i konflikt med andra syften inom (tillsyns-) myndigheten. 4. Olika tillsynsmyndigheter bör inte bedriva tillsyn med samma syfte. 2 Stortingsmelding nr 17 ( ), Om statlige tilsyn. 20

19 1.3.2 Vilken del av energimarknaden behandlas i utredningen? I utredningen behandlas endast marknaderna för de ledningsburna energiformerna elektricitet, naturgas och fjärrvärme. Dessa marknader indelas och beskrivs ofta med utgångspunkt i produktionen, vilket innebär att utbudet kommer i fokus. Mot denna bakgrund utgår beskrivningarna i rapporten ofta från de olika produktionsmarknaderna. Samtidigt bör dock sägas att marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme i viss mån är integrerade i ett efterfrågeperspektiv. Naturgas kan t.ex. användas till att producera el och fjärrvärme, varför naturgas således efterfrågas i konkurrens med andra energislag för detta ändamål. Naturgas konkurrerar vidare direkt med el och fjärrvärme på värmemarknaden som slutanvändarbränsle. På motsvarande sätt kan el användas till fjärrvärmeproduktion i konkurrens med bland annat naturgas. Detta innebär att de tre marknaderna ibland bör analyseras samlat. Till det bidrar också att samma koncerner inte sällan driver verksamhet inom alla tre marknaderna. Vilka tjänster som erbjuds på de tre marknaderna framgår av tabellen nedan. Tabell 1.1 Tjänster på de olika produktionsmarknaderna El Naturgas Fjärrvärme Produktion av el Import av el Transmission av el Distribution av el Handel med el Produktion av gas Import av gas Transmission av gas Lagring av gas Distribution av gas Handel med gas Produktion, distribution och försäljning av fjärrvärme 1.4 Annat utredningsarbete inom området Parallellt med Statskontorets utredning bedrivs, eller har nyligen avslutats, flera utredningar som kan påverka förutsättningarna för Energimyndigheten och den tillsyn myndigheten bedriver. I det följande ges en överblick över de utredningar som bedömts som mest relevanta att beakta i sammanhanget Fortsatt utveckling av el- och naturgasmarknaderna Regeringen utsåg i februari 2003 en utredare (dir. 2003:22) med tudelat uppdrag. Det första uppdraget innebär att följa det pågående arbetet inom 21

20 EU med den inre marknaden för el och naturgas och lämna förslag till de ändringar som krävs i svensk lagstiftning för att genomföra EU:s reviderade el- och naturgasmarknadsdirektiv. Den delen av utredningen skall vara avslutad senast den 31 oktober Utredningens andra uppdrag gäller konkurrens och kundinflytande på eloch naturgasmarknaderna. Utredningen skall analysera om det finns förbättringar att göra på de marknaderna och om så är fallet föreslå åtgärder för detta. I uppdraget ingår att utvärdera hur strukturförändringarna har påverkat konkurrensen på elmarknaden samt att utreda behovet av vissa specifika krav på och/eller sanktioner mot elhandels- och elnätsföretag. Även frågan om skärpta krav på åtskillnad mellan elnätsverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet skall utredas. Vidare skall de bestämmelser som innebär reducerad nättariff för småskaliga elproducenter ses över. Denna del av utredningen skall vara avslutad senast den 14 september Fjärrvärme på värmemarknaden Regeringen tillsatte i december 2002 (dir. 2002:160, 2003:77, 2003:102) en utredning med uppdrag att belysa fjärrvärmens konkurrenssituation på värmemarknaderna och särskilt beakta effekterna av förändringarna i regelverket för kommunala fjärrvärmeföretag som genomfördes år Utredaren skall även belysa de affärsmässiga riskerna med att bedriva fjärrvärmeverksamhet, exempelvis hur behovet av bränsleflexibilitet påverkar värmepriserna. Vidare skall utredningen bl.a. belysa och föreslå åtgärder för att bättre skydda konsumenten mot oskälig prissättning på fjärrvärme och analysera om det är lämpligt att införa tredjepartstillträde på fjärrvärmemarknaden, t.ex. vilka tekniska och andra begränsningar som finns för tredjepartstillträde. Utredningen skall också genomföra den kompletterande analys på el- och värmeområdet som riksdagen tillkännagivit när det gäller åtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet på elmarknaden såvitt avser avgränsningen till fjärrvärmeverksamhet och om det behövs föreslå reglering eller andra åtgärder. Uppdraget skall vara avslutat senast den 30 juni Förhandlingar med industrin om kärnkraftens avveckling I 2002 års energipolitiska proposition (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317) aviserade regeringen att företrädare för industrin skulle inbjudas till överläggningar i syfte att nå en överenskommelse om en långsiktigt hållbar politik för den fortsatta omställningen av energisystemet. Mot 22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden MISSIV Datum 2006-06-22 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden Affärsverket svenska

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

2009:14. Energimyndighetens dimensionering och resursbehov

2009:14. Energimyndighetens dimensionering och resursbehov 2009:14 Energimyndighetens dimensionering och resursbehov MISSIV DATUM DIARIENR 2009-06-26 2009/74-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2009-03-26 N2009/3206/E Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter ELSÄK1000, vp-1.0, 2011-11-02 REMISSVAR 1 (6) Anders Richert, Teknisk direktör Generaldirektörens stab 010-168 05 02 anders.richert@elsakerhetsverket.se 2015-05-21 Dnr 15EV461 Miljö- och Energidepartementet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande.

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande. REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Dnr 2009-12-03 AdmD-414-2009 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Statens energimyndighets rapport (ER 2009:28) om ursprungsgarantier för förnybar energi (Ert dnr N2009/7486/E)

Läs mer

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Bakgrund Avanzas ersättningsregler är utformade i enlighet med de krav som ställs upp i externa regler gällande för de verksamheter som bolag i Avanza-koncernen

Läs mer

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (8) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB

ELFORSK. Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB ELFORSK Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- ELFORSK AB Uppgift Uppgift z Samordna gemensamma forskningsinsatser för de svenska elföretagen samt Svenska Kraftnät Uppgift z Samordna gemensamma

Läs mer