Det som ser ut som rök, men det

Transkript

1 Tidningen:el tidning från ditt lokala elföretag Nummer årgång 63 Klara, färdiga, gå Elektriskt laddat på DN-galan Elektrisk stämning på DN-galan nummer 2: musik i kalkbrott idrotten slukar el se upp för blixten! nya elavtal

2 Foto: Lars-Eric Andersson Foto: Lars uhlin Panncentral Marjarp. Färre skorstenar ger renare luft Tack vare FEAB:s fjärrvärmenät har Falköpings Mejeri, Odenbadet och Fredriksbergskyrkan en gemensam skorsten. text: Lars uhlin Sven Olof Persson och Conny Tengblad var med vid fjärrvärmens start i Falköping. Det som ser ut som rök, men det som kommer ut är nästan bara vattenånga. Sven Olof Persson är numera pensionär men var tidigare fjärrvärmechef. Många trodde att det enda sättet att värma upp stora fastigheter var med olja i fastighetens panna. Tidigare hade denna typ av hus värmts upp med kol eller koks. Det började 1981 med att en panncentral byggdes av Falköpings Elverk vid Dotorps fritidsområde. Denna panncentral var oljeeldad och hur konstigt det låter idag var detta för miljöns skull. Det blev inte bara bättre luft i området, det bidrog också till mycket bättre arbetsmiljö för fastighetsskötarna som inte längre behövde jobba i smutsiga, sotiga illaluktande pannrum, tillägger Conny Tengblad som jobbat med fjärrvärme sedan starten i början av 1980-talet Levererad energimängd (MWh) Övergång till biobränsle När väl det första steget var taget, blev in tresset för utbyggnad av fjärrvärme i Falköping större. För att komma bort från oljeberoendet byggdes 1985 en panncentral av Svensk BrikettEnergi ab, sbe, som eldades med träbriketter bredvid oljepanncentralen. Samma år byggdes ett litet fjärrvärmenät i Floby med en elpanna som värmekälla som bland annat levererade värme till vårdcentralen och några hyreshus utökades kapaciteten i Floby då sbe byggde en träbrikettpanna i närheten av Volvos fabrik. Den nya pannan och nya fjärrvärmeledningarna medför-de att Volvo och flera kunder i Floby kunde få fjärrvärme. Göteborg Energi övertar FEAB Efter sammanslagning av Falköpings Elverk och Falbygdens Elförening, ombildning till bolag samt Göteborg Energis övertagande av Falbygdens Energi under 1990-talet beslutar man sig för att öka lönsamheten och kapaciteten genom att bygga ett nytt träfliseldat fjärrvärmeverk vid Marjarp. Marjarp står färdigt 2001, senare köper feab träbrikett pannorna på Dotorp och i Floby från Svensk Brikett Energi. I början av 2008 tas en panncentral eldad med träpellets i drift i Stenstorp som levererar värme till skolorna och badet samt en del hyreshus och villor. Senare samma år förvärvar feab värmecentralen Jättene på sjukhusområdet i Falköping. Sammantaget finns det nu fem fjärrvärmepanncentraler och tre separata fjärrvärmenät. Fjärrvärmenäten i Falköping, Floby och Stenstorp Ledningslängd: 62 km Vattenvolym: kubikmeter Nu och i framtiden Idag eldas samtliga pannor med 99.5 procent lokalt biobränsle vilket gör fjärrvärmen till ett miljövänligt uppvärmningsalternativ som inte bidrar till ökade utsläpp av fossila växthusgaser. Sammanlagt levereras årligen 112 GWh fjärrvärme vilket motsvarar kubikmeter olja som skulle innebära ett utsläpp av ton fossil koldioxid. Av de 875 fjärrvärmekunderna är 450 mindre bostadshus. I fjärrvärmens barndom på 1980-talet utreddes möjligheterna att bli oljeoberoende genom att etablera ett torveldat fjärrvärmeverk som skulle försörja hela Falköping men förslaget vann inte kommunfullmäktiges gehör. Framtiden ser ljus ut för fjärrvärmen i Falköping eftersom det är ett mycket miljövänligt uppvärmningssätt då bränslet hämtas från närområdet med korta transportsträckor och restprodukten aska återförs till skogen. 2 nummer 2:2009

3 NUMMER 2:2009 Idrott på kulturnivå Det är faktiskt något speciellt att sitta och titta på idrott en varm och solig, svensk sommarkväll. Det var vad jag gjorde förra året, på anrika Stockholms Stadion där jag följde tävlingarna i DN-galan. Att få se världsstjärnor mot en fond av historisk borgmiljö med den varma kvällssolen och det mjuka ljuset från ljusramperna strålande över arenan gör att man känner lite extra. Det är en härlig blandning av kultur: historia och idrott. Idrott är lite av ett tema i detta nummer av Tidningen El. På sidorna kan du läsa om Sveriges elslukande idrottsanläggningar. Här finns mycket att göra för miljön och ekonomin vad det gäller att spara energi. Varför det inte görs? En teori som förs fram i artikeln är att den som sköter anläggningen inte ser notan. Man dånar. Är det ingen som har överblick över detta? Men det finns de som gör något. Tingvallahallarna i Karlstad är ett bra exempel. För övrigt läser jag med glädje i Financial Times att flera mobilföretag nu håller på att ta fram en universell laddare som passar alla telefoner. Äntligen kan vi kanske snart slippa byta laddare varje gång vi byter mobiltelefon. Härlig nyhet! Nu väntar jag bara på att tillverkarna av stjärnskruvar kommer överens om en standard för skruvfästen, så att man slipper ha en hel uppsättning av stjärnskruvmejslar Hoppas du får en trevlig och nyttig läsning av detta nummer. Trevlig sommar! Chefredaktör Lars Abelin Sid. 4 7 Sid. 9 Omslag: dn-galan, stockholms stadion foto: denny lorentzen Dalhalla musik i ett kalkbrott Ett nedlagt kalkbrott mitt i skogen i vackra Dalarna har på några år blivit en av världens mäktigaste och vackraste konsertarenor. Tusentals personer besöker nu Dalhalla varje år, där brytningen i kalkbrottet upphörde Sid. 10 Tävlingar på historisk mark Stockolms Stadion uppfördes inför olympiaden Sedan dess har den varit plats för många idrottstävlingar. Den internationella DN-galan har uppvisat många stjärnor. I år hålls galan för 43:e gången. Spotlights kan var en elfara Infällda spotlights i tak, väggar och golv är en populär inredningstrend. Men nu går Elsäkerhetsverket och Räddningstjänsten ut med en varning: Felaktigt installerade spotlights kan vara livsfarliga. Sid Idrotten drar onödigt mycket el Idrottsanläggningar i Sverige förbrukar lika mycket energi som Umeås invånare använder under ett år. Pengar och miljö kan sparas med enkla medel. I Tingvallahallarna i Karlstad har man sänkt elförbrukningen kraftigt med hjälp av solenergi. Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresse - organisation för landets elförsörjningsföretag. Sid. 14 Mer el ur Umeälven chefredaktör Lars Abelin, tidningenel@svenskenergi.se ansvarig utgivare Eva Elfgren, eva.elfgren@svenskenergi.se art director Anna-Karin Jakobsson, anna-karin@thefactoryofdesign.se layout Madelene Olsson, madelene@thefactoryofdesign.se projektledare Marie Wiklund, marie.wiklund@svenskenergi.se administrator Kristina Sällström, kristina.sallstrom@svenskenergi.se tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2009 upplaga ca ex. Tryckt på miljövänligt papper. Nu ska vattenkraften i Umeälven effektiviseras. Den årliga produktionsökningen väntas ge drygt 40 GWh och en ökning av den installerade effekten med nära 60 MW. Den 47 mil långa Umeälven är en av de stora älvarna i Norr land. nummer 2:2009 3

4 Tävlingar på histo DN-galan på historiska Stockholms Stadion arrangeras i år för 43:e gången. Friidrottstävlingarna bjuder på världsstjärnor i en behaglig blandning av el- och varm kvällssolsbelysning. Text: Lars Abelin Foto: Denny Lorentzen Världsstjärnor forsar fram. Asafa Powell slog landsmannen Usain Bolt med en hundradel på 100 meter. Ett par veckor senare var Bolt OS-kung. Redan 1967 ordnades den första DN-galan på olympiska Stadion. Huvudattraktion var dåvarande världsrekordhållaren på meter, australiensaren Ron Clark. Den största blågula glädjen stod då löparen Ulf Högberg för; han blev den andra svensken att bryta 4-minutersgränsen på en engelsk mil. Alltsedan den första tävlingen har det slagits alla sorters rekord här. Faktum är att det slagits hela 83 världsrekord, vilket betyder att Stadion har världsrekord i världsrekord inom friidrott. Några av rekorden står svenskar för: Anders Gärderuds världsrekord på 300 meter hinder 1975 (8.09.8), Patrik Sjöbergs världsrekord i höjd 1987 (2,42 meter), Ricky Bruchs diskuskast 1972 (68,40 meter) och förstås storlöparen Gunder Hägg som satte flera världsrekord här Vid förra årets gala var intresset störst kring 100-meterslöparna Asafa Powell, dåvarande världsrekordhållare på sträckan, och Usain Bolt, båda från Jamaica. I en ursinnig duell klådde Powell sin landsman med 9,88, bara en hundradel före Bolt. Vad man inte visste då var att Usain Bolt några veckor senare skulle bli friidrottskungen vid OS i Peking. Där satte han fan tastiska världsrekord på 100 meter (9.69) och 200 meter (19.30). Han blev den första att vinna både 100 och 200 meter sedan Carl Lewis tog dubbeln i Los Angeles Dessutom var Bolt även med i stafettlaget som segrade på 4 x 100 meter med världsrekordtiden nummer 2:2009

5 risk arena Det är det som är mycket av tjusningen med en stor friidrottsgala. Här får man se stora, etablerade stjärnor och kan även få en försmak av idrottare som är på väg mot den absoluta toppen. Fler toppar vid DN-galan 2008 var den lilla etiopiskan Meseret Defar som inför en entusiastisk publik slog Stadionrekord på meter med En tid som var nästan 46 sekunder snabbare än tvåan och historiens näst snabbaste lopp på sträckan. Den fantastiska höjdhopparen Jelena Isinbajeva, Ryssland, slog också Stadionrekord när hon svingade sig över Svenska höjdpunkter då? Ja, Stefan Holm vann i sitt sista deltagande på Stadion höjd hoppet med Mustafa Musse Mohamed blev trea på 300 meter hinder med tiden , bara 42 hundradelar från segern. Sanna Kallur backade tyvärr ur häck finalen på 100 meter på grund av skada. I avsaknad av pensionerade Kajsa Bergkvist nådde Emma Green 1.91 och en sjundeplats. Vann gjorde, förstås, kroatiskan Blanka Vlasic på Och Carolina Klüfts nya karriär som längdhoppare slutade med 6.71 och en tredjeplats. Olympiska Stadion, kallad Den röda borgen efter det röda tegel som använts, uppfördes inför olympiaden 1912 som hölls i Stockholm. Arkitekt Torben Grut designade de stilfulla figurerna på de mönstrade tegelstensfasaderna, klockan på Klocktornet, staketet runt arenan, båda valrosshuvudena vid de båda tornen och skulpturerna av Ask och Embla (de första människorna i nordisk mytologi) som pryder Klocktornet. Torben Grut är också känd för att ha ritat slottet Solliden på Öland. Inför åskådare invigde kronprins Gustaf Adolf OS i Stockholm den 6 juli Sammanlagt såg personer tävlingarna. 29 nationer och aktiva, varav 57 var kvinnor, deltog i de 102 olika grenarna under den olympiska veckan. (I Peking-OS 2008 deltog 204 nationer och de idrottarna tävlade i 302 grenar.) Den mest omtalade idrottsmannen vid OS 1912 var amerikanen och indianen James Thorpe, som överlägset vann både fem- och tiokampen och som kung Gustav V kallade för världens förnämsta idrottsman. Sverige blev bästa nation vid Stockholm- OS med 24 guld, 24 silver och 17 brons, alltså långt ifrån Peking-OS 96 år senare där de blågula skrapade ihop 0 guld, 4 silver och 1 brons. Till avdelningen kuriosa hör att det faktiskt har hållits olympiska tävlingar på Stock holms Stadion ännu en gång, nämligen Då hölls för första gången OS på det södra halvklotet, i australiska Melbourne. Landets stränga karantänsbestämmelser för hästar gjorde att man flyttade ryttartävlingarna till Stockholm. Stadion har ända från starten varit arena nummer 2:2009 5

6 Folkfest på Stadion. Carolina Klüft är fortfarande högvilt bland fansen. Starterns pistol går förstås på el. också för fotboll. I början var det AIK:s hemmaplan tog Djurgården över. Tidigare hölls SM-finalen i bandy på Stadion. Publikrekordet i svensk bandy kommer från en av de 50 finalerna som hölls här: personer såg 1959 finalen mellan Skutskärs IF och Västerås SK. Stadion används också för musikkonserter. Flera av de stora har uppträtt här, som Eurythmics, Rod Stewart, Rolling Stones, Bruce Springsteen, Dolly Parton, Kiss, Luciano Pavarotti, Depeche Mode, Metallica, R.E.M. och svenska Kent. I augusti i år är det dags för engelska Coldplay att äntra den historiska arenan. Stockholms Stadion var vid tillkomsten för snart 100 år sedan en unik anläggning som under många år kom att vara en förebild för andra idrottsarenor runt om i världen. Stadion har fortfarande kvar sin ursprungliga karaktär och har därför byggnadsminnesförklarats. Att följa DN-galan på plats en varm svensk, högsommarkväll är förstås ett magiskt ögonblick för den som både är intresserad av sport, kultur och historia. Att se de väl upplysta tävlingsdeltagarna ge sitt yttersta mot en borglik fond av handslaget tegel är en kombination som inte många arenor i världen kan överträffa. I år ligger DN-galan på en fredag, den 31 juli. Det är den sista galan inför VM i Berlin den augusti och innebär att idrottarna är i toppslag: Fler rekord är att vänta. Mer info: nummer 2:2009

7 Foto: Fojab arkitekter Friidrottsgalor är numera elektronisk hightech, med digitala kameror, ledningar och datorer. Allt för att få så exakta och snabba resultatangivelser som möjligt. Högteknologi säkrar resultaten Friidrottsgalan på Stadion är en show som kräver snabb information, snabb resultatservice och klockren tajming. Här måste tekniken fungera. Förr om åren klockades och mättes resultaten med tidtagarur och måttband på DNgalan och friidrottsarenorna världen över. Elektronisk tidtagning kom inte i gång på allvar förrän på 1960-talet. Även ett tag efter det var manuell tidtagning med stoppur vanligt. Men i dag är det helt annorlunda. Nu är det elektronisk hightech som gäller på friidrottsarenorna. Mätning av kast och hopp görs med en optisk lasermätare, som före och efter tävling kalibreras. Man ställer mätaren på ett ställe och mäter sedan, med hjälp av reflektorer, in utkastlinjen vid kast eller övertrampslinjen vid hopp och ett antal punkter på planen eller i gropen. Resultaten kontrolleras med stålmåttband. Mätinstrumentet är kopplat till en resultatdator som elektroniskt får in mätvärdet, som sedan skickas via nätverk till en databas. Det internationella teamet som sköter tidtagning vid löpningarna är Swiss Timing och det är i princip samma system på sprint som långlopp. DN-galan har dock eltidskunnig personal på plats som ser till att avläsningen går rätt till. Det är DN-galan som ansvarar för att det inte blir fel. På starterns pistol finns det en mikrofon som med tråd är ansluten till en målkamera som i sin tur sköts av en dator. Mikrofonen ger en startimpuls till kameran. Strax före målgång startas kameran och löparna filmas då de passerar mållinjen. Principen är att kameran hela tiden är inställd på mållinjen men att filmen rör sig så att löparna blir utspridda på bilden, men de är alla filmade på mållinjen. En tidsskala finns med på bilden så att det är lätt att avläsa tiden. Tiden skickas vid avläsningen elektroniskt från kameradatorn till en resultatdator som i sin tur via nätverk skickar resultaten till samma databas som vid hopp och kast. Vid sprintlopp måste löparna starta i startblock med inbyggd trycksensor som mäter om löparen reagerar kortare tid än 0,1 sekund efter startskott. Ingen människa har snabbare reflex än så. Resultaten läggs efter grentävlingarna snabbt ut på den jättelika, digitala ljustavlan som höjer sig över Stadions norra kortända. Man kan också följa resultat och tider fortlöpande på de digitala tavlorna som finns på innerplan. Den snabba, elektroniska rapporteringen når även alla tv-tittare som följer tävlingarna. Ovanpå den stora ljustavlan finns jumbotronen som visar närbilder på de tävlande och det mest intressanta som händer precis just nu. Där visas också repriserna. El krävs också för ljusramperna som lyser allt starkare ju mer kvällsmörkret lägger sig över arenan. Två av ramperna sitter i de höga tornen: Sofiatornet och Klocktornet. Dessutom finns ljusramper uppsatta på de två höga masterna mot Valhallavägen. Kilometervis med elkablar har dragits i kulvertarna på Stadion och det finns flera eluttag runt innerplanen. Under galan finns också en backup-bil från Fortum där det finns reservel om något haveri mot förmodan skulle inträffa. Årets solcellsanläggning Ekologihuset i Lund har utsetts till Årets solcellsanläggning i Sverige. Huset fick priset för att fastighetsägaren Akademiska Hus visar att solceller kan användas på många olika sätt. Juryn för SolEl-programmets pris framhåller också att anläggningen är väl genomtänkt både vad gäller olika tekniska lösningar och visuell utformning och att fastighetsägaren också på ett målmedvetet sätt arbetat med informationsspridning. Ekologihuset vid Lunds universitet har en av Nordens största solcells anläggning ar. Den totala ytan är cirka 767 m² och den årliga energiproduktionen cirka KWh. Då tillkommer även cirka KWh som blir en besparing tack vare det minskade kylbehovet. Ekologihuset i Lund utsågs till vinnare i hård konkurrens med ett 20-tal andra solcellsanläggningar runt om i landet. Ett hedersomnämnande delades ut till Eksta Bostads AB för solcellsanläggningen på Prästgårdsängens förskola i Fjärås. Förskolan är unik ur bygg- och energisynpunkt, och solcellerna ingår som en del i en energieffektiv helhet. Solcellerna står för hela fastighetens årliga elförbrukning. Portal för dina sopor På avfallsportalen finns svar på det flesta frågor som du kan ha om avfallshantering. Här får du svar på hur avfallet ska sorteras, var det ska lämnas, varför det ska sorteras och vad som händer med det. Det finns även lokal information om vad som gäller för just din kommun. Visste du till exempel att den svenska återvinningen sparar 6,2 miljoner ton koldioxid om året? Eller att gamla färgbrukar fryses ned till -180 grader för att burken ska kunna återvinnas? Bakom sajten står Naturvårdsverket, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, El-Kretsen och Avfall Sverige. Sajten har funnits sedan 2002 men har nu vuxit och fått ett ansiktslyft. Resultatet är fler bilder, en tydligare struktur och mer information som ska göra det lättare för dig att hantera dina sopor rätt. nummer 2:2009 7

8 Olagligt jakttorn Att bygga ihop ett jakttorn med en kraftledning är kanske inte alldeles smart. Risk finns för elolyckor från de strömförande kablarna; risk finns också för att stolpen välter med elavbrott som följd. På bilden ovan (någonstans i Sverige) har i alla fall någon gjort det. Det är sannolikt en älgjägare som satt sitt jakttorn i en stolpe med äldre 400-voltsledning. Och det är inte jätteovanligt att jakttorn placeras så här felaktigt, säger folk i elnätsbranschen. Följande gäller, enligt broschyren Trygg under ledningarna (Svensk Energi): Måste du placera ett jakttorn i närheten av en kraftledning bör du samråda med den som äger ledningen. Det horisontella avståndet mellan närmaste spänningsförande ledare och jakttornet ska vara minst 5 meter. Måste jakttornet av någon anledning stå närmare ledningen ska avståndet i höjdled från plattformen till ledningen vara minst 6 meter. Svensk Fjärrvärme 60 år Svensk Fjärrvärme bildades 1949 och fyller 60 i år. Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation för företag som producerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Föreningen har drygt 130 medlemsföretag. Medlemmarna i Svensk Fjärrvärme står för 98 procent av fjärrvärmeleveranserna i Sverige. Fjärrvärme är i dag den enskilt största uppvärmningsformen. Redan 1948 byggdes det första fjärrvärmenätet, i Karlstad. Under hela 2009 kommer jubileet att synas och uppmärksammas på aktiviteter runt om i landet. Se mer på Foto: Lars-Eric Andersson Elkunder allt mer nöjda En miljon nöjdare kunder och ett höjt anseende för elbranschen. Det är resultatet av elbranschens fem år långa kundoffensiv. Elbranschens kundoffensiv går i mål den 1 juli i år. Det markerar slutet på fem år av hårt kundarbete. Elmarknadens avreglering 1996 blev en stor förändring för elföretagen. Med facit i hand går det att självkritiskt hävda att branschen inte var tillräckligt väl rustad för att klara situationen. Fem vattenrika år ledde till låga elpriser direkt efter avregleringen. Därefter fick vi den torraste perioden på 50 år i Norden med stigande elpriser. Kunderna kände inte igen sig och trycket ökade på elföretagen. Tidningarna var nästan dagligen fyllda med rubriker där missnöjda kunder klagade över långa väntetider i kundservice, och leverantörsbyten som tog orimligt lång tid. Resultatet blev att förtroendet för elbranschen snabbt föll till extremt låga nivåer. En sanning var att branschens kundtänkande knappast existerade togs initiativet till elbranschens kundoffensiv, med fem delprojekt: Kompletteringar i regelverk för att undvika felaktiga fakturor och göra det lättare att byta elhandelsföretag och att flytta. Förbättrat informationsflöde mellan elbranschens aktörer. Fungerande avläsning av elmätaren varje månad, som senare blev ett lagstadgat krav med start den 1 juli i år. Standardisering av informationen på elräkningarna för att göra dem mer begripliga. Förenkling av branschens språk mot kunden vilket bland annat gav en ordlista och en manual med vanliga situationer i umgänget mellan elföretag och kund. 50 medarbetare från 30 stora och små elföretag arbetade med projekten. Arbetet som lades ned gav ett 30-tal förslag att arbeta vidare med. Förslagen har sedan ,9 tagits om hand på olika sätt av betydligt fler medarbetare i branschen. Nu, snart fem år senare, syns resultatet i form av nöjdare kunder och ett större förtroende för elbranschen. Resultaten av kundoffensiven är tydliga: Bransch ens gemensamma ansträngningar har resulterat i minst en miljon nöjdare kunder (Svenskt Kvalitetsindex). Andelen som är kritiska mot elfakturornas begriplighet har minskat med över en miljon personer (Synovate). Andelen som är missnöjda med väntetider i telefonen har minskat med mer än personer (Synovate). Andelen som är nöjda med elföretagens förmåga att förstå ett kundärende har ökat med cirka personer (Synovate). Hos Konsumenternas elrådgivningsbyrå har klagomålen halverats under perioden. Även antalet fall som gått vidare till Allmänna reklamationsnämnden har minskat rejält. Den negativa exponeringen av elbranschen i media har minskat dramatiskt. Framför allt har arbetet med kundoffensiven resulterat i en mängd förbättringar allt från lagstiftning och branschrekommendationer till ökad kvalitet och precision i de olika kundprocesserna. Arbetet har omfattat 164 elnätsföretag och 119 elhandelsföretag. Kärntrupperna, som gjort vardagsarbetet, har omfattat minst 800 medarbetare. Kalle Lindholm FOTNOT: Synovate Sweden är ett av Sveriges ledande undersökningsföretag. Svenskt Kvalitetsindex (SKI) är ett system för att samla in, analysera och sprida information om kunders förväntningar, upplevd kvalitet och värdering av varor och tjänster. 60,5 61,2 64, Rejäla framsteg i förtroendet för elbranschen hos kunder och allmänhet har mätts upp i olika opinionsmätningar. Mätningar enligt Svenskt Kvalitetsindex visar hur branschen har gått framåt sedan år Illustration: Madeléne Olsson/The Factory of Design 8 nummer 2:2009

9 Foto: Martin Litens Dalhalla Grön akustik i kalkbrott Ett nedlagt kalkbrott mitt i skogen i vackra Dalarna har på några år blivit en av världens mäktigaste och vackraste konsertarenor. Tusentals personer besöker nu Dalhalla varje år. I Dalhalla har Sverige en musikscen med en enastående akustik, fullt jämförbar med de främsta utomhusarenor i Europa. Magazin Festspiele i Wien värderar regelbundet utomhusarenor i hela världen och Dalhalla bedöms ligga på fjärde plats i den senaste rankingen. Dalhalla, eller Draggängarna som det tidigare hette, är namnet på ett kalkbrott, där brytningen upphörde Under ett 50-tal år sprängde och grävde man fram det som nu blivit förutsättningen för Dalhalla. Dalhalla erbjuder ett trettiotal evenemang varje sommar från början av juni till början av september. Repertoaren består av opera, kör-, jazz-konserter samt populärkonserter och shower. Den första konserten genomfördes Mer fakta om den naturliga amfieteatern: Dalhalla ligger 7 km nordväst om Rättvik. Kalkbrottets mått: 400 x 175 x 55 meter. Sjön är i snitt cirka 2,2 meter djup och får sin smaragdgröna färg från små kalkstenspartiklar i vattnet som bryts av ljuset. Antal sittplatser i salongen: Scenens yta: 600 m² + orkesterdike för 90 musiker. Dalhalla har bland annat gästats av Lettiska Nationaloperan i Riga, tenoren José Cura, Estniska Nationaloperan, Malmö Opera och Musikteater, New York Harlem Theatre, Bolsjojteatern från Moskva, Sigur Rós, Diana Krall, Dwight Yoakam, Hollies, Manhattan Transfers, Kris Kristofferson och Robert Wells Rhapsody in Rock. För mer info och sommarens program: nummer 2:2009 9

10 foto: istockphoto Nu tar lastbilen järnvägen På årets Energiting i våras visades bilder från den första provkörningen av Flexiwaggon, en tågvagn som transporterar lastbilar på järnväg. Lösningen sänker utsläppen, bland annat av koldioxid, med cirka 75 procent. Tänk att slippa trängas med långtradarna på landsvägarna. En nåd att stilla bedja om för en luttrad personbilsförare. Och för att inte tala om den miljövinst detta skulle innebära. I Sverige kör den långväga (över 15 mil), tunga lastbilstrafiken årligen drygt 600 miljoner mil på de svenska vägarna och då är inte de utländska åkarnas trafik medräknad. Genom en konstruktion med låg lasthöjd kan en fullastad Flexiwaggon kopplas till ett vanligt persontåg och, enligt tillverkaren, köras i farter upp till 140 km/tim även i kurvor. Man kan individuellt välja åksträcka för varje fordon och därigenom maximalt utnyttja kombinationen av landsvägs- och tågtransport. Lika enkelt som att köra på Flexiwaggon är det att köra av. En ny chaufför kan möta upp på ankomstplatsen och med en knapptryckning fälla ut rampen. Sedan är det bara att köra av. Ett speciellt elsystem finns på vagnarna för att kunna ansluta till lastbilarnas kyl- och frysaggregat samt motorvärmare. Flexiwaggon AB, som har utvecklat vagnen, har bland annat fått ekonomiskt stöd från Energimyndigheten med 11 miljoner kronor. Övriga intressenter är bland andra Ica och Green Cargo. Ny kundtjänst på webben Energimyndigheten lanserar en ny webb - tjänst med frågor och svar för landets eloch naturgaskunder. Frågorna handlar om allt ifrån vilka rättigheter konsumenterna har till vilken information som bör finnas på fakturan eller hur det går till att byta el- eller gashandels företag. Du hittar tjänsten på: Solljus ska kyla glassen I sommar planerar GB-Grossisten i Borlänge att lansera en soldriven glasskiosk. Den lanseras i samband med fotbollsturneringen Dalecarlia Cup. Glasskiosken förses med solfångare vars energi lagras i batterier som i sin tur driver frysboxarna. Tanken är att frysboxarna ska grundkylas med elektricitet, medan solen ska klara underhållsnedkylningen medan kiosken håller öppet. Infällda spotligts är en populär inredningstrend. Men det är viktigt att de installeras rätt. Spotlights kan bli en elfara Felaktigt installerade spotlights kan vara livsfarliga. Det varnar Elsäkerhetsverket och Räddningstjänsten. Infällda spotlights i tak, väggar och golv är en populär inredningstrend och tv-program och inredningstidningar framhäver gärna den trevliga interiör som ljuskällorna ger. Lamporna är små, ger bra ljus och har blivit allt vanligare i svenska hem. Men det är mycket viktigt att lyfta fram de risker som finns med ljusarmaturer av den här sorten, menar Elsäkerhetsverket och Räddningstjänsten. De går ut med varningen efter att det inträffat flera brand olyckor som orsakats av spotlights. De halogenlampor som används i spot lights är små men effektiva. Det är väldigt mycket energi på liten yta, vilket gör att lampan blir varmare än en vanlig glödlampa. En enda lampa kan orsaka en villabrand. Felaktigt installerade spotlights är en livsfarlig kombination. Och man ska vara extra försiktig vad det gäller de spotlights som man monterar i exempelvis tak och över diskbänkar. Det är viktigt att du som är ägare till din bostad också inser att det är du som innehavare av elanläggningen som bär hela ansvaret för att den är säker. Var därför uppmärksam även på vad som gäller vid installation av spotlights. Här följer några användbara råd: Gör gärna en förstudie ihop med en behörig elinstallatör innan du bestämmer dig för att byta de befintliga armaturerna mot spotlights. Om du behöver bygga ut den befintliga elanläggningen, så tänk på att det kan krävas att en behörig elinstallatör gör denna utbyggnad. En halogenlampa kan bli uppemot 250 grader C och kan antända damm och brännbart material kring den. Välj därför fästunderlag med stor brandtålighet, som exempelvis gipsskiva. Se upp för att brännbara reglar kan ligga i direkt anslutning av hålet där en spotlights armatur ska monteras. Att följa tillverkarens installationsanvisningar är ett måste och får inte nonchaleras eller frångås på något vis. Läs anvisningarna noga och är du osäker, så vänd dig till en fackman. Köp aldrig produkter utan att kolla att det finns en CE-märkning. Om du köper begagnat, så be en fackman kontrollera produkten. Beskrivningen av produkten ska innehålla säkerhetsanvisningar på svenska för att kunna installeras och användas på ett säkert sätt. Om du redan installerat spotlights i exempelvis taket kan du göra följande koll: Är lampan glödhet? Luktar det bränt? Om svaren är ja, bör du genast åtgärda installationen för att undvika en brand. Källa: Elsäkerhetsverket 10 nummer 2:2009

11 Foto: Filips Cerderholm/TV4 Glass i stora lass Frysen på full effekt en heldag Kostnad: 5 kr (12 timmar X 320 W) Vad kostar en sommar med Ernst? I juli är det lågsäsong för elförbrukningen. Men vad kostar egentligen sommar-elen? Här få du några svar. Nya avtal stärker din ställning som elkund Från den 1 juli 2009 ska ditt elhandelsföretag informera om elens ursprung. Det är en av förbättringarna i de nya avtalsvillkoren på elmarknaden som ska stärka din ställning som elkund. Konsumentverket och branschorganet Svensk Energi har kommit överens om nya allmänna avtalsvillkor för försäljning och överföring av el. Avtalen för elhandel (EL 2009 K) och elnät (NÄT 2009 K) förbättrar villkoren för dig som konsument. De nya avtalsvillkoren reglerar exempelvis villkoren för efterdebiteringar som går längre tillbaka i tiden. Från den 1 juli gäller att samtliga elleverantörer måste skriva av sina efterdebiteringar med procent. I de nya avtalsvillkoren ingår också bland annat att du: ska få information om elens ursprung har ångerrätt om du på distans (enligt distans- och hemförsäljningslagen) har ingått avtal om elförsäljning vid skriftlig bekräftelse på ditt elhandelsavtal ska få information om betalningssätt, faktureringsalternativ och i förekommande fall fakturaavgiftens storlek samt villkoren för att säga upp avtalet och kontaktuppgifter till företaget har rätt att antingen muntligt eller skriftligt säga upp ditt elhandelsavtal. Dessutom ger de nya avtalsvillkoren konsumenten lika lång tid att betala av efterkrav som den tid efterdebiteringen omfattar och utan ränta. Hårdare krav ställs också på leverantörer vid avtalsbrott. Det är leverantören som ska bevisa att orsakerna till avtalsbrottet legat utanför dennes kontroll för att denne ska slippa skadeståndsansvar. En annan punkt gäller vad som är skälig anledning för en leverantör att kräva förskottsbetalning av en konsument och hur länge detta får ske. Överenskommelsen förbättrar också konsumentens möjlighet att byta elleverantör. Information ska också ges från elföretagen om var du ska kunna vända dig för vägledning och tvistlösning (Konsumenternas elrådgivningsbyrå, kommunal konsumentvägledare, Allmänna reklamationsnämnden, allmän domstol etc). Sommaren är tid för avkoppling och lugnare takter. Elförbrukningen sjunker i takt med stressnivån. Under denna enda månad förbrukar vi svenskar endast cirka 5 procent av den totala årsförbrukningen. Ljusa kvällar gör att man klarar sig utan elljus, man tillagar en sallad i stället för långkok på spisen. Men el behövs för att få fram den där speciella sommarkänslan. Sommar med Ernst, en grillkväll, gräsklippning och myggbett allt har sitt eget elpris. Men har du koll på vad sommar-elen kostar dig? Här har vi tagit fram exempel på vad typiska sommaraktiviteter kan innebära i elkostnader. Ett avsnitt av TV4:s Sommar med Ernst Plasma-tv och digitalbox Kostnad: 46 öre (60 minuter X 350 W) Grilla flintastek Elgrill Kostnad: 1:30 kr (30 minuter X W) Myggfritt i ett dygn Elektrisk insektsdödare Kostnad: 14 öre (24 timmar X 4,5 W) Bada i utomhuspool En dags eluppvärmning, ca 50 kvm Kostnad: 156 kr (12 timmar X W) Klippa gräset Elgräsklippare Kostnad: 1:82 kr (60 minuter X W) Infravärme på altanen Tre enheter om 1500 W Kostnad: 17:55 kr (3 timmar X W) Elkostnaderna är beräknade på ett genomsnittspris på 100 öre/kwh (inkl elpris, skatter, avgifter och moms) och ett elnätspris på 30 öre. Totalkostnad: 1:30 kr/kwh. Källa: Elprisguiden och Elverket nummer 2:

12 Idrotten drar onödigt mycket el men i Karlstad skiner solen Idrottsanläggningar i Sverige förbrukar lika mycket energi som Umeås invånare använder under ett år. Pengar och miljö kan sparas med enkla medel. Tingvallahallarna i Karlstad är ett gott exempel. Där har man kraftigt sänkt elförbrukningen med hjälp av solenergi. TEXT: EVA-MARIA FASTH FOTO: Istockphoto 12 nummer 2:2009

13 Det är inte bara mänsklig energi från simmare, ishockeyspelare och gymnaster som används i landets idrottsanläggningar utan även stora mängder köpt energi i form av el och fjärrvärme. Direkt går det att minska den totala energianvändningen (både el och värme) med 15 procent genom enkla åtgärder och investeringar i storleksordningen 50 miljoner kronor. Det skulle minska energinotan med 100 miljoner kronor i tio år eller totalt 1 miljard kronor för framförallt kommunerna som äger de flesta av landets idrottsanläggningar. Men det finns idrottsanläggningar där man redan i dag arbetar medvetet med energieffektiv isering. Nybyggda Tingvallahallarna i Karlstad, som ingår i kommunens medvetna satsning på solenergi, har 170 kvadratmeter solfångare (vakuumrör) som värmer upp duschvattnet och en lika stor takyta täckt med solceller för el till belysningen i en av tre hallar. Investeringskostnad: 2,8 miljoner kronor (varav 70 procent täckts av ett statligt bidrag). Med dagens energipris tjänar man in priset på solfångarna och solcellerna på drygt tio år, säger Jan Bergström, som var projektledare för bygget av Tingvallahallarna. Med all respekt för svettiga motionärer i idrottshallar, men det är många timmar varje dag då utrymmena bara är halvfulla medan ventilationen går för fullt. Tingvallahallarna består av tre inomhusarenor, ett café, en klättervägg och en boulehall som ägs av Teknik- och fastighetsförvaltning i Karlstad kommun. Anläggningen drivs av den ekonomiska föreningen HAIK som består av innebandyföreningar och en klätterklubb. Hallarna har cirka besökare om året. Till och med mars 2009 har solcellsanläggningen producerat cirka 23 MWh och solfångaranläggningen cirka 18 MWh. I Tingvallahallarna används bara hälften så mycket el till belysningen jämfört med genomsnittet för idrottshallar. Man har enbart energisnåla T5-lysrör och dessutom närvarostyrning som gör att lamporna släcks när ingen är på plats. Ventilationen är effektiv, även om den har många drifttimmar. Allt detta gör att Tingvallahallarna har en mycket låg elanvändning, 35 kwh/m² och år, jämfört med idrottsanläggningars genomsnittliga elförbrukning på 129 kwh/m² per år. Ishallarna är värs tingar, med en elanvändning på 203 kwh/m² och år, där kylmaskinerna är boven i dramat. kwh/m² 120 Varför använder många idrottsanläggningar så mycket energi? Idrottsanläggningarna är olika. Badhusen använder mycket energi främst för att hålla vattnet rent och varmt, men också för att avfukta luften inne i byggnaden så att det inte blir fuktskador. Ishallarna använder mycket el, mest till kylmaskiner. De ishallar som ligger i topp avseende elanvändning har ofta svårt att hålla isär kyl- och värmeprocesser, vilket betyder att systemen delvis motarbetar varandra, säger Monica Gullberg, projektledare på ÅF Consult AB. Varför har inte ägarna reagerat, inte minst med tanke på den ekonomiska besparingspotentialen? Den som sköter anläggningen ser inte notan och den som betalar tror att det är en utgift som inte går att påverka, menar Monica Gullberg. Det går att spara mycket energi och därmed mycket pengar, visar de bedömningar som ÅF Consult gjort av de inventerade idrottsanläggningarna. För både ventilation och belysning finns potentialer att minska elanvändningen genom att följa upp och anpassa driften. Behovsstyrning (tidstyrning, närvarostyrning och CO ² -styrning) är relativt enkelt och kostnadseffektivt i alla typer av idrottsanläggningar. Med all respekt för svettiga motionärer, men det är också många timmar varje dag då utrymmena bara är halvfulla medan ventilationen går för fullt, säger Monica Gullberg. Energisnåla T5-armaturer, som i dag är standard vid nyinstallation, finns knappt alls i de här byggnaderna. Alldeles för mycket el går i dag åt till belysning i badhus och idrottshallar, konstaterar hon. Energimyndigheten bedömer att elanvändningen i landets idrottsanläggningar kan minska med 35 procent Elanvändningen i offentliga lokaler Kontor Skolor Vård Idrott Solen ger energi åt idrotten i Tingvallahallarna i Karlstad. Anläggningen består av 132 polykristallina solcellsmoduler med en maxeffekt på över 21 kw. I bakgrunden skymtar vandrarhemmet i Kasernhöjden som tidigare var en del av Karlstads regemente. FAKTA Övrig elanvändning Kylmaskiner Fläktar Storkök, kök, tvätt Datorer, kontorsutrustning Belysning Idrottsanläggningar använder mycket el, i genomsnitt 129 kwh/m² och år. Kylmaskiner och fläktar står för en stor del av elförbrukningen. ÅF Consult AB har på Energimyndighetens uppdrag energiinventerat 107 idrottsanläggningar runtom i landet. Idrottsanläggningarna består av badhus, idrottshallar och ishallar. Urvalet är gjort av SCB (Statistiska Centralbyrån) och är statistiskt säkerställt. Idrottsanläggningar använder mest energi, 270 kwh/m²/år, av de olika typer av lokaler som Energimyndigheten hittills inventerat. Den genomsnittliga energianvändningen för exempelvis skolor är 213 kwh/m²/år. Totalt förbrukar landets idrottsanläggningar omkring 1 TWh energi per år. Det är lika mycket energi som Umeås invånare använder under ett år. Idrottsanläggningarna i Sverige kan spara omkring en miljard kronor av energikostnaden med enkla åtgärder. Undersökningen visar att det går att spara omkring 35 procent av elanvändningen. Foto: R. Sundquist/ExoHeat AB nummer 2:

14 Foto: SvD Mer el ur Umeälven Eon ska göra sin största effektivisering någonsin i svensk vattenkraft. Projektet ska ge en produktionsökning med 40 GWh ur Umeälven. Umeälven är en av de stora älvarna i Norrland. Den 47 mil långa älven sträcker sig från fjäll till kust, från södra Lappland ovanför Tärnaby vid norska gränsen till Umeå vid Bottenhavet. De nya effektiviseringsplanerna innebär nya turbiner och effektivisering av befintliga aggregat i Bålforsen (bilden), Betsele och Hällforsen. Den årliga produktionsökningen väntas ge drygt 40 GWh och en ökning av den installerade effekten med nära 60 MW. Tekniska satsar på energi Tekniska museet i Stockholm storsatsar på energi och miljö Målgruppen är barn och ungdomar i åldern år. Den nya utställningen om energi har fokus på morgondagens lösningar och kommer att utformas som ett spel där besökaren får ta ställning till olika frågor och göra sina val kring områden som mat, boende, resor, shopping och allt det som påverkar energianvändningen i samhället. Man ska förstå att det spelar roll vad jag som individ gör och att man kan påverka, genom att göra aktiva val i vardagen och vara engagerad i de stora valen. Efter sitt besök ska man kunna fortsätta spelet om energin på hemmaplan via webben. Utställningen delfinansieras av Energimyndigheten och öppnar hösten 2009 under Sveriges ordförandeskap i EU. Regeringen har som första prioriterade område inför ordförandeskapet satt upp klimat, miljö och energi. Pågående forskning kring förnybara energikällor kommer att presenteras kontinuerligt under de tre år utställningen planeras att vara öppen. Stjärnljus över biografen Esplanad, Karlavägen 54 (1942). Till höger affisch för utställningen. Stjärnljus över Stockholm I huvudrollen: Stockholm på Stockholms stadsmuseum är en utställning som handlar om hur staden själv framträtt på film i närmare hundra år. Kärleken pulserar, ungdomen slår sig fri och stadens skuggsidor blottas. Stockholm spelar ut hela sitt register på filmduken. Sedan kameran rullade för första gången på Djurgården 1896 har Stockholm spelat huvudrollen i den svenska filmhistorien. Många regissörer har genom åren använt Stockholm som scenografi. I huvudrollen: Stockholm handlar om Stockholm förr och nu och film från förr och nu. Här varvas högt och lågt, sprillans nytt och gammalt klassiskt. Spelfilm blandas med dokumentärfilm, porträtt, filmaffischer, kostymer och rekvisita från Stockholmsfilmens värld. Sverige exporterar el 2030 Sverige kommer att bli nettoexportör av el. Det framgår av Energimyndighetens långsiktsprognos 2008, som behandlar energianvändningen fram till Den svenska produktionen från kraftvärme, vind och kärnkraft ökar. Blygsam ökning av elanvändningen i Sverige. Det är de enskilda faktorerna som gör att Sverige kan exportera 25 TWh el 2030, spår Energimyndigheten i sin senaste långtidsprognos beräknas elproduktionen uppgå till 175 TWh mot dagens cirka 145. Vattenkraften svarar för 68 TWh, kärnkraften för 72 TWh, kraftvärme i industrin 8 TWh, kraftvärme i fjärrvärmesystemet 19 TWh och vindkraften för 7 TWh. Elanvändningen beräknas bli 150 TWh. Stadsmuseet har samlat in mängder av filmer och filmklipp ur spelfilmer och dokumentärer från olika håll, inklusive sina egna gömmor. Slingorna rullar på ett femtontal skärmar och dukar i olika rum, ordnade efter olika teman, tv-seriernas Stockholm, brottsplats Stockholm, kärlekens Stockholm och så vidare. I utställningen visas klipp från bland många andra filmer Sommaren med Monika, Mannen på taket, Vinterviken, Swing it magistern, En kärlekshistoria, Beckfilmerna, Adam och Eva och Queen of the Baltic (Stockholm i färg från 1932!). Utställningen pågår till den 10 januari För mer info: Samtidigt påverkar den finansiella krisen energianvändningen i ett kort pers pektiv. I myndighetens kortsiktsprognos bedöms den inhemska energianvändning en ligga i stort oförändrad mellan 2007 och Framför allt är det energi an vändningen i industrin som bedöms läg re än i senaste kortsiktsprognosen från augusti Elexporten från Sverige kommer att ge intäkter och kan minska koldioxidutsläpp i andra delar av EU, säger Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger. Exporten betyder att man betalar mer i andra länder än här och att svensk industri inte får sämre konkurrenskraft. Så det ser bra ut för både svensk industri och europeisk klimatpolitik. Prognosen säger också att Sverige med dagens beslutade styrmedel och skatter nästan når EU:s mål för Sverige om 49 procent förnybar energi till nummer 2:2009

15 Energilexikon 1 kwh (kilowattimme, 1000 Wh) kostar ungefär 1,30 kr och räcker för att driva en TV i 10 timmar eller en brödrost i 1 timme. På SMHI:s hemsida under Prognoser & observationer kan man följa intensiteten i ett åskväder som drar över Sverige. Radarbilderna uppdateras en gång i halvtimmen. Se upp för blixten! Åska är den vanligaste brandorsaken. Och sommaren är den vanligaste tiden för blixtnedslag. Här får du några råd hur du skyddar dig och din egendom. Enligt en enkät som undersökningsföretaget Cint gjort bland svenskar är 66 procent av oss oroliga när åskan går och nästan 40 procent har råkat ut för att åskan förstört hemelektronik en eller flera gånger. Så visst finns det fog för oron. Även om det är få som skadas och omkommer så går stora ekonomiska värden förlorade. Räddningstjänsterna gör årligen utryckningar till byggnader där blixtnedslag orsakat bränder och varje år får försäkringsbolagen närmare anmälningar om skador efter åskväder. Både datorer, tv-apparater, dvd-spelare och telefoner kan slås ut när blixten slår ned. Här följer några råd om hur skadornas antal och omfattning kan minskas: Huvudregel: Ett åskväder är farligt nära om åskbuller börjar höras mindre än 10 sekunder efter det man uppfattat blixten; avståndet är då 3 km. Om en person träffas av blixten så ge genast hjärt- och lungräddning och tillkalla ambulans. Är du utomhus ska du undvika träd eller höga föremål som blixten kan slå ned i; de flesta som träffas av blixten utomhus har stått under ett träd. Man ska också undvika stora, öppna ytor och sjöar och andra vattendrag. Dra ur alla stickkontakter till elektrisk utrustning. Dra också ur el-, tele- och antennkablar och modem för bredband. Det bästa rådet är att redan tidigt sätta in förebyggande åtgärder: Förse alla takantenner med ett åskskydd, med jordning av antennen. Har huset inkommande luftledningar (el och telefon) bör de förses med ett överspänningsskydd. Vänd dig alltid till en elinstallatör för råd och installation. Kontakta också ditt försäkringsbolag för råd och tips. Varför blixtrar det? När jordytan uppvärms av solen stiger luften uppåt. Om luften är fuktig kan den då bilda åskmoln. Längre upp i de kallare luftlagren bildas vattendroppar och iskristaller, som ger upphov till en elektrisk uppladdning. Den elektriska laddningen kan urladdas i form av blixtar mellan moln (molnblixtar) eller blixtar mot jorden. När jordblixten är tillräckligt nära marken uppstår mötande urladdningar från föremål på markytan, som träd, kyrktorn eller hus. Blixtens styrka, föremålens höjd över marken och avståndet mellan föremålen avgör hur högt upp urladdningarna från jorden når. I Sverige åskar det mest under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Åskväder inträffar ofta under eftermiddagen och varar i allmänhet någon timme. 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = kwh. 1 GWh (gigawattimme) Elåtgången för 40 elvärmda normal villor under ett år. 1 GWh = kwh. 1 TWh (terawattimme) Den genomsnittliga energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = kwh. Ampere Enhet för strömstyrka. Har beteckningen A. Energi Effekt x tid. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Exempel på energiråvaror är olja, kol, gas och bio bränslen. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den inter - nationella standardenheten är uppkallad efter James Watt ( ), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. Källa: Svensk Energi nummer 2:

16 Nu får du snabb och faktisk elfaktura Du och 5,2 miljoner andra elkunder ska till den 1 juli i år ha fått en ny elmätare. Och, nej, de nya mätarna går inte snabbare än de gamla. Text: Lars Abelin Tanken bakom införandet av de nya elmätarna är att ge dig som elkund en säkrare avläsning av den el som du verkligen gjort av med. Det är också slut med efterdebiteringar; nu görs avläsningen månadsvis. Det betyder att du i efterhand får exakt information om din elförbrukning. De landsomfattande bytena av elmätare har sin grund i ett lagstadgat krav. Arbetet har nu pågått i drygt två år och det har kostat landets 164 elnätsföretag sammanlagt cirka 15 miljarder kronor. Det har i media förekommit uppgifter om att de nya elmätarna ska gå snabbare än de gamla, vilket i så fall skulle innebära en dyrare elnota. Detta tillbakavisas av Stefan Svensson på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ansvarig för den löpande kontrollen av landets elmätare: Det finns inget belägg för påståendet FAKTA För dig som elkund innebär den nya mätreformen att: Ditt elnätsföretag ska läsa av din elmätare en gång per månad. Du ska få information om din mätarställning vid varje debiteringstillfälle. Du ska få information om din årsförbrukning och förbrukningsstatistik per månad i kwh och i procent av årsförbrukningen för de senaste 13 månaderna. Så här fungerar fjärravläsning: Minst en gång per månad skickas uppgifter om din förbrukning automatiskt från din mätare. Dina förbrukningsvärden skickas via elledningarna eller via lågeffektradio till en nätstation i området. Från nätstationen skickas uppgifterna vidare via IP-kommunikation (radio, optofiber eller signalkabel) till elnätsföretaget. Därifrån hämtas uppgifterna till ditt elhandelsföretag, som skickar en faktura till dig baserad på din faktiska elförbrukning. att de nya elmätarna skulle gå fortare. Inte heller att de gamla mätarna skulle gå långsammare. Det är dock viktigt att behålla ett hälsosamt ifrågasättande av elektroniken i nya mätare. Elektronik kan gå sönder. Den mätnoggrannhet vi har bland Sveriges elmätare är riktigt bra, säger Stefan Svensson. Enligt de stickprovskontroller som görs handlar det om runt 0,1 procent felvisning i snitt, och 95 procent av elmätarna har en felvisning mindre än 1,2 procent. Svenska elmätare ligger alltså med betryggande marginal till den 5-procentsmarginal som ett EU-direktiv medger för denna typ av mätning. Den löpande stickprovskontrollen omfattar årligen mätare. Kontrollerna syftar till att upptäcka eventuella fabrikationsfel eller systematiska mätfel. Skulle någon särskild mätartyp visa fel av de cirka 25 som förekommer på den svenska marknaden, får man ta itu med det. Det har också förekommit att elkund er larmat över plötsligt höga elräkningar när de fått den första fakturan efter införandet av de nya elmätarna. Även det har sin förklaring: När elnätsföretaget övergår till fjärr avläsning och debiterar kunden på faktisk förbrukning kommer en så kallad avstämningsfaktura, säger Kjell Jansson, vd på Svensk Energi. Det är sista gången som den årliga avstämningen sker mellan ett uppskattat värde och ett verkligt. Då kan det i vissa fall bli större belopp men i så fall har kunden tidigare betalat för lite. Sådana problem slipper vi framöver. Tidigare har elnäts- och elhandelsföretagen tillämpat en beräknad kostnad per månad för elen. Med månadsvis avläsning kommer kunderna att få den faktiska förbrukningen direkt på varje faktura och inte som tidigare vid den årliga avstämningen. Det kan innebära en lägre faktura på sommaren och en högre under en kall vinter, som vi har haft i år. Det har också kommit signaler från elkänsliga som är oroade över de nya, fjärravlästa mätarna. Runt om i landet har de flesta elnätsföretag kontakt med lokala föreningar för elkänsliga och erbjuder dess medlemmar att behålla sina gamla mätare om de känner obehag över att få den ersatt med de nya, fjärravlästa elmätarna. 16 nummer 2:2009

17 Seoul ljusvinnare Sydkoreanska huvudstaden Seoul vann det internationella priset city.people.light award Det internationella priset är en tävling som belönar städer som använt ljuset för att berika ett områdes kulturella och arkitektoniska identitet med hänsyn till omgivning och miljö. I motiveringen till vinnarstaden Seoul nämns att ljusdesignen leker med såväl ljus et som mörkret och speglar vattnets klara genomskinlighet, vilket har bidragit till att öka bilden av en avkopplande stadsmiljö. Totalt 27 städer tävlade om priset. Riga, Lettland, vann andra priset och St. Gallen i Schweiz tog tredjepriset. Den årliga tävlingen arrangeras sedan 2003 av Phlips Lighting och Lighting Urban Community International Asso ciation ny ljusdesign Glaspendel med färgat glas Från Glashütte Limburg kommer den nya glaspendeln Cleo med ett munblåst opalglas med sidenmatt yta. En invändig, gängad kristallglascylinder ingår i armaturen. Rörpendel och övriga metalldelar är utförda i matterat rostfritt stål. Som intressant tillbehör erbjuds ett färgat innerglas i antingen blått, gult eller grönt. Kringljuset blir färgat medan direktljuset nedåt förblir vitt. Cleo finns i tre storlekar, höjd och diameter 220, 300 eller 350 mm. Bestyckning är 6-stavs kompaktlysrör TC-TELI 32, 57 eller 70W. Mer info: Gyllene ljus i slottsmiljö Den stämningsskapande ljussättningen av Gunnebo Slott och Trädgårdar lockade tusentals besökare förra året. När sensommarmörkret lagt sig och hösten nalkades tändes den spännande ljussättningen av hela parken inklusive byggnader. 200 armaturer, ljusslingor och kilometervis med kabel gjorde att slottsmiljön såg mer förgylld ut än någonsin tidigare. Den unika ljussättningen skapades av ljusdesigner Torbjörn Eliasson, som bland annat tidigare arbetat med projektet Lights in Alingsås och byggt upp ljuskompetensen inom White arkitekter AB. Gunnebo Slott och Trädgårdar är en av Sveriges främsta 1700-talsanläggningar och är vackert belägen mellan Stensjön och Rådasjön i Mölndals stad, strax söder om Göteborg. Lekfull radio i nya nyanser Liten bärbar radio med stort ljud och lekfullt utseende. Tivoli Audio ipal finns nu i tre nya, högblanka nyanser: svart, rött och gult. Den vädertåliga radion kan användas med eller utan sladd, batterierna laddas automatiskt och räcker upp till 20 timmar. På baksidan finns ingång för hörlur, MP3 eller CD. ipal passar förstås utmärkt att kopplas ihop med ipod. foto: ulf celander nummer 2:

18 Krysset 2:2009 nyttiga länkar Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: Svensk Energi Energiportal med fakta om el och elmarknaden. Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmningssystem och hur du med enkla åtgärder spar energi. Konsumenternas elrådgivningsbyrå Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och rådgivning. Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och elbränder. Tips och information. Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din energikonsumtion och sänka energikostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. Energilexikon En skattkista fylld med energirelaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. Nord Pool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här. kupong Lösningen sänds senast den 12 juni 2009 till: Elkrysset nr 2 09, Tidningen EL, Stockholm. Namn Adress Postadress Priser: 1:a pris Boken "Naturreservat & Nationalparker" 2:a 10:e pris 1 st lågenergilampa Pristagare & lösning Krysset 1:2009 1:a pris Spotlight Isa Sahlman, Härnösand Majvor Lundahl, Mariestad Johan Westerlund, Karlskoga 2:a 10:e pris 1 st lågenergilampa Astrid Adolfsson, Smedjebacken Frida Sundmar, Karlskoga Ingrid Kindgren, Kalmar Eija Magnusson, Skövde Karin Orrell, Siljansnäs Vivi-Ann Carlsson, Stenhamra Lennart Thoor, Falköping 18 nummer 2:2009

19 frågor & svar Frågorna besvaras av Konsumenternas elrådgivningsbyrå, som är en självständig byrå som kostnadsfritt informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör elmarknaden. Elrådgivningsbyråns svar gäller energibranschen i stort, utbud och service kan variera hos enskilda elföretag. I Konsumenternas elrådgivningsbyrås styrelse finns representanter från Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi. Jag skrev på ett avtal i köpcentret. Jag ångrade mig efteråt, men elföretaget säger att ångerrätten inte gäller. Är det verkligen så? Finns det ingen ångerrätt på elavtal? Ångerrätt gäller för elprisavtal, om det är fråga om ett så kallat distansavtal eller avtal genom hemförsäljning. Exempel på distansavtal är avtal per telefon med elhandelsföretaget och när konsumenten tecknar avtal på företagets webbplats på internet. Ångerrätt gäller också vid försäljning genom hembesök. Vid försäljning i köpcentrum finns däremot ingen i lag reglerad ångerrätt. Innan du skriver på ett avtal du inte kan ångra är det därför extra viktigt att kontrollera uppsägnings- och bindningstid i det avtal du har med ditt nuvarande elhandelsföretag och även att jämföra det elpris du har med det du erbjuds genom ett nytt avtal. Elhandelsföretaget är skyldigt att informera om jämförpris för erbjudandet, du kan jämföra elprisavtal på Har hört att man får kortare tid på sig att betala elräkningarna. Kan det verkligen stämma? Det stämmer att betalfristen från den 1 juli 2009 blir kortare, minst 15 istället för 30 dagar från fakturans utsändande som det är i dag. I dag tillåts dock före tagen att debitera preliminärt fram till räkningens förfallodag, medan de nya villkoren innebär debitering i efterskott, det vill säga av föregående månad/månaders verkliga förbrukning. De nya villkoren innebär således att konsumenten betalar sin kostnad senare än vad som sker i dag; därför vill elföretagen ha en kortare betalfrist. Elhandelsföretaget har skickat en jättefaktura till mig. De påstår att de inte har debiterat mig för elkostnaden att jag bara betalat för nät. När du tecknar ett elnätsabonnemang blir du skyldig att betala kostnader inte bara till elnätsföretaget utan även till det elhandelsföretag som elnätsföretaget anvisar åt dig om du inte själv gjort något annat val. Om du är konsument kan elhandelsföretaget debitera dig högst tre år bakåt i tiden. Du har rätt att få en kostnadsfri avbetalningsplan. Du bör även kräva att fakturan grundas på ett rimligt avtalat elpris under perioden. Om perioden är minst 18 månader har du även rätt att få en kompensation genom avdrag på fakturabeloppet, normalt procent. Om du anser att du av fakturor du tidigare betalt fått intryck att du betalt även elhandelskostnaden bör du ta upp det med företaget. Om du inte kommer överens med företaget kan du som konsument begära prövning av tvist i Allmänna reklamationsnämnden. Min fru tackade ja till ett telefonerbjudande som gällde byte av elhandelsföretag, men det är jag som är abonnent på elnätet. Vem får egentligen teckna ett elavtal? Enligt ellagen får elhandelsföretaget endast teckna avtal med den som är el nätsabonnent. Elhandelsföretaget har alltså inte rätt att genomföra ett byte utan din medverkan. Om du har frågor kring el, ring Elrådgivningsbyrån, tel mån fre 9 12, eller skicka din fråga via hemsidan nummer 2:

20 El gör skillnad. DITT LOKALA ELNÄTFÖRETAG Falbygdens Energi Nät AB Postadress: Box 684, Falköping Besöksadress: Åslegatan 1, Falköping Telefon växel: Kundtjänst: Driftstörningar: Hemsida: