Revansch! SIMMERSKAN EMMA IGELSTRÖM: Prestationen leder inte till lycka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revansch! SIMMERSKAN EMMA IGELSTRÖM: Prestationen leder inte till lycka"

Transkript

1 Revansch! 2015:1 Årgång 35 Pris 45 kr Utges av RSMH SIMMERSKAN EMMA IGELSTRÖM: Prestationen leder inte till lycka TEMA: MAT Kosten hjälpte Diana psykiskt Så hänger hjärnan och tarmarna ihop 6 sätt att äta bättre

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Revansch! utkommer med fem nummer per år och ges ut av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH. Adress: Revansch!, Instrumentvägen 10, Hägersten Telefon: E-post: Hemsida: Chefredaktör: Anna Langseth, Medarbetare: Claes Rundqvist Redaktionsråd: Marika Sellgren, Erik Rodenborg, Paulina Tarabczynska, Jan-Olof Forsén, Cecilia Paulsson, Åke Nilsson. Ansvarig utgivare: Bo Ardström Medlems- och prenumerationsärenden: Marianne Uddenberg, Prenumerationspris: 195 kr/år Plusgiro: PG Eller gratis som medlem i RSMH Annonser: Anna Langseth, Layout: Malin Ringsby Omslagsfoto: Maria Steén Tryck: Trydells, Laholm 2014 ISSN: För ej beställt material ansvaras inte. Den som sänder icke beställt material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Frilansare som säljer material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Avtalat arvode omfattar både publicering i tidningen och elektronisk lagring på internet.... UTGIVNING 2015 Nr 2. 6 april. Nr juni. Nr september. Nr 5: 30 november. Ät mat inte (bara) kosttillskott! det här numret handlar om mat och betydelsen av att äta nyttigt för den psykiska hälsan. På sidorna 12 och 13 går vi igenom alla bra näringsämnen som finns i en massa mat, vilket jag själv tyckte var väldigt intressant. Men när jag visade upp texten för en dietist så blev reaktionen blandad. Vi äter mat inte näringsämnen! utropade hon. och det är ju helt sant. Även om jag tycker att det är spännande med alla nyttiga vitaminer, mineraler och fetter och hur de verkar påverka våra kroppar så är det ju mycket som forskningen inte känner till. Skulle vi bara äta dessa näringsämnen som kosttillskott skulle säkerligen mycket av den hälsosamma effekten försvinna. Till exempel innehåller ju grönsaker olika sorters fibrer, vilket knappast ryms i en liten tablett. Och vad gäller kosttillskott så står det tydligt på burkarna att de inte ska användas som ersättning för mat. men för många handlar inte problemet om att äta rätt utan att få i sig mat överhuvudtaget. Till exempel kan det vara svårt att komma ihåg att äta. Då är ett tips att ha matklocka. Funkar inte det kan det vara bra att alltid ha nötter och torkad frukt nära till hands när du åtta timmar efter frukosten plötsligt inser att ditt dåliga mående kan bero på att sockernivån nästan ligger på minus. Frukt och nötter kan ge tillräckligt med energi för att få en att kunna laga mat eller åtminstone värma på lite matrester. Och matrester är överlag bra. Ett tips är att göra extra mycket mat varje gång du lagar, så att det finns portioner över i kylen eller frysen att värma på. ett annat problem med för mycket fokus på näringsämnen är att det riskerar att leda till matfixering och ätstörningar såsom ortodexi. Vi har inte gått in så mycket på det i detta nummer trots att det handlar om mat. Det är synd, med tanke på att ätstörningar drabbar många. Men jag hoppas att intervjun med den före detta simmerskan Emma Igelström kan täppa igen det hålet lite grann. Och jag hoppas att uppslaget om nyttiga livsmedel inte bidrar till något sådant, utan främst ger inspiration till att upptäcka den stora variationen av godsaker i grönsaks- och fiskdisken. Ha en trevlig läsning! Anna Langseth Chefredaktör på Revansch ANNONSER Vi stöttar dig som på egen hand har svårt att komma ut i arbetslivet! Välkommen att kontakta oss. RSMH Utbildning har ständigt aktuella utbildningar och konferenser. Psykisk hälsa, Första hjälpen, Bemötande, Brukarinflytande, Återhämtning. Först praktiserade jag på en fotostudio och efter ett tag blev jag anställd. Johan Revansch 2015:1

3 KORT OCH GOTT Recept: Kycklingkorvstroganoff á la Diana (6 port.) 600 g kycklingkorv 1 burk krossade tomater 5 dl grädde 40% 2 st mörk köttbuljong 1/2 dl röda linser 1 burk blandbönor 1 grön paprika 1 gul paprika 1 gul lök 1 grönt äpple 2 msk ketchup 2 msk olja Svartpeppar, vitpeppar & salt fräs på korv, lök, paprika. Tillsätt sedan krossade tomater, grädde, linser och bönor. Krydda efter smak och Kolla in nya hemsidan! inom kort får RSMH:s hemsida nytt utseende. Tanken är att både medlemmar och personer som inte känner till RSMH sedan tidigare ska hitta informationen som de söker lättare. Adressen är samma som alltid: Välkomna! Möt Diana Ejderkrans, som gjort receptet, på sidan 10. tillsätt buljong och ketchup. Lägg ner äppelbitarna när det nästan är färdigt. Servera med råris och sallad. Vill du hitta fler nya recept? Då kan du köpa Lätt och läcker vardagsmat av Majvor Hansson, som tidigare jobbade på RSMH:s förbundskansli. I den finns även tips på billig mat såsom kålsoppa. Beställ på: Forskarnas och myndigheternas omsorg gäller samhällsekonomin snarare än patienterna. Hannes Qvarfordt på RSMHbloggen om att det tycks vara mindre viktigt hur patienterna mår än hur de snabbast möjligt kan återföras i arbete och inte ligga samhället till last. En populärvetenskaplig tidning från Karolinska Institutet JUST NU 4 NR 99 KR Anmäl prenumeration via ki.se/medicinskvetenskap Gäller Revansch läsare tom 31/3 2015, märk anmälan med Revansch. Revansch 2015:1 3

4 Före detta simstjärnan Emma Igelström: Lyckan sitter inte i den perfekta kroppen För tolv år sedan var Emma Igelström världsmästare och Simmar-Emma med hela svenska folket. Men jakten på bekräftelse och den perfekta kroppen hade ett högt pris. Först efter flera års ångest, ätstörningar och alkoholmissbruk fick hon hjälp och insåg att välmående handlar om andra saker än hur bra man presterar. i dag mår jag bra. Det är klart att det går upp och ner, men på det stora hela känner jag mig lugn och trygg. Jag strävar inte längre efter perfektion och har insett att det finns viktigare saker än att vinna, säger Emma Igelström. Som barn grät hon om hon inte hade alla rätt i skolan. När hon började simma handlade allt om att vinna och när hon var sju år sa hon i en tidningsintervju att hon skulle bli bäst i världen. Det blev hon också. På VM i Moskva 2002 tog hon tre guldmedaljer och var den första kvinnan någonsin att simma 50 meter bröstsim på under 30 sekunder. Hon borde ha varit överlycklig. Men jag stod där på prispallen och kände bara tomhet. För hur skulle jag toppa det här? Jag levde genom mina prestationer och strävade hela tiden efter mer. det var samma sak med vikten. När Emma var 16 år sa hennes tränare till henne att hon var för tjock för att bli riktigt bra. Emma, som redan hade komplex för sin kropp, slutade äta för att gå ner i vikt. Men hon blev aldrig nöjd och tänkte hela tiden att bara jag går ner två kilo till så har jag lite marginal. Jag kommer aldrig sätta mitt eget välmående på spel igen. Det är min största seger någonsin. Ätstörningarna blev värre när träningen inför OS 2004 började gå sämre. Hon kräktes upp maten och hade ständigt dåligt samvete över det hon åt. Ju sämre träningarna gick, desto mer tränade hon. Och ju mer hon tränade, desto sämre mådde hon. Ett halvår innan OS fick hon en panikångestattack. En läkarundersökning visade att Emmas näringsvärden var i botten, och att hon var för sjuk för att tävla. emma började jobba inom bankvärlden i stället och lade all sin energi på att göra karriär där. Men prestationerna där räckte inte heller för att bli nöjd. När Emma blev gravid, tänkte hon att det var det som skulle göra henne hel. Men när hon väl satt där med barnet i famnen och fick mjölkstockning kände hon sig bara otillräcklig och hade dåligt samvete över att hon inte var så lycklig som hon borde vara. Jag kände mig som världens sämsta mamma för att jag inte var perfekt. Nu har jag förstått att det är vanligt och att jag nog hade drabbats av en förlossningsdepression. Det förstod jag inte då, för jag skämdes och vågade inte prata högt om hur jag mådde, säger Emma. När hennes relation sprack slutade hon äta igen. Hon försökte fly ångesten genom att jobba och träna ännu mer. Dessutom började hon dricka. Till slut så mycket att hon fick minnesluckor och började ta återställare dagen efter. Men jag drack aldrig när jag hade Olivia. Det höll jag stenhårt på. Däremot mådde jag dåligt även när jag hade henne. Jag är väldigt glad att hon var så liten när allt det här hände, för hon kommer inte att komma ihåg det. till slut gick det så långt att Emma inte ville leva längre. Det var en kall novemberdag Emma tänkte att hon skulle hoppa i vattnet och dränka sig själv, men på något vis lyckades hon ändå ringa en kompis och be om hjälp. Kompisen hittade henne berusad och medvetslös på kajkanten och körde henne till akuten. När Emma vaknade upp insåg hon att hon hade fått en ny chans och hur mycket hon faktiskt ville leva. En vecka senare skrevs hon in på behandlingshem och fick äntligen den hjälp hon behövde. Behandlingen baserades på Anonyma alkoholisters tolvstegsmetod som bygger på gruppterapi. Där insåg hon att problemet satt i hennes beroende av bekräftelsekickar. När jag väl hade insett det kunde jag ta till mig att jag inte kan må bra genom att prestera, utan måste må bra för att kunna prestera, säger Emma. I dag är hon nykter, äter utan dåligt samvete och tränar för att det är roligt, inte för att vinna. Hon är stolt över att hon tog tag i sina problem och har lärt sig mycket om sig själv. numera jobbar hon med att hjälpa andra tjejer och unga kvinnor att träna 4 Revansch 2015:1

5 Emma Igelström Namn: Emma Igelström. Ålder: 34. Familj: Sambo och dottern Olivia, 8 år. Bor: Göteborg. Gör: Jobbar som personlig tränare och hälsocoach och driver det egna företaget 100%Emma där hon jobbar med föreläsningar, coachande, skrivande och friskvård. Aktuell: Har tillsammans med Stina Albihn startat Girls Wellness Academy. Efter många kriser insåg OS-medaljören Emma Igelström att prestationen i sig inte fick henne att må bättre. Däremot är det en förutsättning att må bra för att kunna prestera. Foto: Maria Steén på ett sunt sätt. Hon har precis startat Girls Wellness Academy som sedan årsskiftet anordnar gruppträning i 13 städer runt om i Sverige. Där ligger fokus inte på hur man går ner i vikt eller hur bra man presterar utan på att må bra och ha roligt på träningen. Det är så många tjejer som mår dåligt över sina kroppar, och jag som har ägnat 15 år av mitt liv på att jaga den perfekta kroppen vet att det inte är där lyckan sitter, säger Emma. hon har insett att det är annat som är viktigare. Att hennes dotter mår bra till exempel. Hon gillar fortfarande utmaningar, men numera kan hon vara nöjd med det hon åstadkommer. Jag är tacksam för det jag har, inte besviken över det jag saknar. Och jag kommer aldrig sätta mitt eget välmående på spel igen. Det är min största seger någonsin. Pernilla Ahlsén Revansch 2015:1 5

6 NYHETER Foto: Free Images / Marcin Kopij Samhörighet minskar depression Att känna samhörighet med en grupp skyddar mot psykisk ohälsa, enligt två stora studier från University of Dundee i Storbritannien med nära deltagare. Ju fler grupper du identifierar dig med, desto mindre risk att bli deprimerad eller få ångest. Det kan handla om allt från identifikation med sin familj eller bostadsområde till att vara aktiv i en förening, kör eller ett fotbollslag. Ungas självmordsförsök kan minska med 50 procent Genom att skolelever lär sig att känna igen psykisk ohälsa hos sig själva och andra går det att minska självmordsförsöken hos unga med 50 procent, enligt en ny studie med elever från Karolinska institutet. Det så kallade Awareness-programmet gav mycket större effekt än om ansvaret endast låg hos lärare och vårdpersonal. Ungdomarna fick ta del av korta föreläsningar, läsa en omfattande broschyr om psykisk ohälsa och hade affischer i klassrummet. Eleverna fick också delta i handledda rollspel där de fick pröva sina känslor i och lära sig bemästringsstrategier för olika svåra livssituationer som kan leda till suicidala beteenden. Sammanlagt tog utbildningsinsatsen fem timmar under fyra veckor. Nu hoppas Karloinska institutet att programmet testas på bred front i svenska skolor. Ny lag ska förtydliga patienters rättigheter Första januari fick Sverige en ny patientlag. Den tydliggör vilken information patienter ska få inom vården. Dessutom kan du nu söka icke akut vård, till exempel terapi, i andra landsting än ditt eget. det mesta innehållet i den nya lagen har tidigare funnits i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, men har nu flyttats över till patientlagen för att förtydliga patienternas rättigheter. Men en klar förändring med lagen är att patienter nu kan söka öppenvård i andra landsting än det egna förut gällde det här bara akutvård. Till exempel kan nu en patient med ångest eller depression som bara har fått antidepressiva som behandling i sitt hemlandsting, försöka få terapi på annat håll. Du kan pröva och söka till ett nytt landsting, och om de bedömer att du har ett behov så kan de ge dig rätt till terapi. Hemlandstinget får då betala det, säger Eva Westerling, handläggare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, som arbetar med att sprida information om den nya lagen. Det är oklart om den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen slopas den 1 juli, som Revansch tidigare har skrivit. Det beror på att alliansen och SD har sagt i riksdagen att de vill behålla den. regeringen vill ta bort den bortre tidsgränsen, men eftersom deras budget röstades ned i riksdagen i december är det osäkert när förändringen blir av. Men regeringen räknar med att den så kallade decemberöverenskommelsen, som slöts med oppositionen strax innan årsskiftet, gör att reformen kan gå Vårdbehovet ska bedömas på samma sätt för alla patienter, med undantag för vårdgarantin som bara gäller om man söker vård i det egna landstinget. rsmh skrev i sitt remissvar om lagen att friheten för patienten att söka vård var som helst i landet, i praktiken bara gäller de som har råd att själva betala resa och eventuellt boende på annan ort. Det här utesluter många personer med psykisk ohälsa, som ofta har dålig ekonomi, enligt RSMH. På SKL vet man om att den här risken finns. Eva Westerling tror att myndigheten Vårdanalys kommer att undersöka om ojämlikheten ökar, när de granskar vilka effekter lagen får. samtidigt är det få svenskar som hittills har sökt vård på annat håll i landet, enligt Eva Westerling. SKL tror, istället att de nya reglerna ska pressa landstingen att erbjuda mer olika typer av vård eftersom de ändå kan tvingas betala för den på annat håll. Elsa Persson Osäkert kring ändringar igenom i budgeten framöver. Dessutom hoppas Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister, att få nya skäl till att avskaffa den bortre tidsgränsen bland annat från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som presenterar sina resultat i mars. Utredningen har pågått i fyra år och Annika Strandhäll tror att den kan ge fler argument för det som regeringen anser om den bortre tidsgränsen; näm- Annika Strandhäll. 6 Revansch 2015:1

7 NYHETER Kanske kan patientlagen ge bättre samarbete mellan sjukvården och patienterna. Foto: Free Images / Acerin Detta innebär den nya patientlagen: Tydliggörande av att patienter ska få information om t.ex. sin diagnos/sjukdom och vilka behandlingar som finns att få. Information ska ges på ett sätt så att patienten förstår, t.ex. skriftligt om patienten ber om det eller vårdpersonalen märker att det behövs. Detta gäller även inom tvångsvården. Patienter får söka öppenvård var som helst i Sverige. i sjukförsäkringen i vår ligen att den inte fungerar och får sjukskrivna människor att må dåligt och bli stressade. men lotta finstorp (m), riksdagsledamot i socialförsäkringsutskottet och ledamot i socialförsäkringsutredningen, tror inte att utredningen kommer visa att det är bra att avskaffa den bortre tidsgränsen. Jag har väl tvärtom snarare stärkts i min inställning till Lotta Finstorp. Rätten till en ny medicinsk bedömning slås fast, även om s.k. second opinion har varit möjligt redan tidigare. Det innebär att den som har en allvarlig sjukdom, inklusive psykiatriska diagnoser, ska få information om möjligheten att få en ny bedömning av en annan läkare, i det egna eller ett annat landsting. Eventuell resa ska betalas av hemlandstinget. tidsgränsen, säger Lotta Finstorp, som vill behålla den bortre tidsgränsen. Regeringen vill också höja nivåerna i sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Men Annika Strandhäll (S) säger att de förändringarna tidigast kan komma i höst. Moderaterna är emot att höja ersättningarna generellt. Men Lotta Finstorp (M) kan tänka sig att undersöka om det är bra med höjda ersättningsnivåer för de sjukskrivna som har allra lägst inkomster och ingen arbetsförmåga, bland annat personer med psykisk ohälsa. Elsa Persson Bältning av barn kritiserades av FN FN:s barnrättskommitté oroas över de tvångsmedel som är tillåtna i Sverige, exempelvis att barn kan bältas i två timmar inom psykiatrin och hur barn som är placerade på särskilda ungdomshem och i arrest och häkte kan isoleras. Det skriver Barnombudsmannen som var med på ett möte i januari där Sverige skulle svara på frågor om hur staten lever upp till barnkonventionen. Fler hyrläkare hotar patientsäkerheten Var fjärde psykiatriker på psykiatriavdelningarna på landets universitetssjukhus är inhyrd, enligt en undersökning som radioprogrammet Ekot i P1 har gjort. För patienterna innebär detta att du måste berätta din historia om och om igen och gör vården patientosäker. Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, anser att det behövs en nationell samordning för att minska antalet hyrläkare. Undantaget är Sahlgrenska universitetssjukhuset som inte har en enda hyrläkare. Foto: Free Images / Mateusz Stachowski Terapi bättre än mindfulness För personer med ångest och depression är mindfulness bättre än till exempel livsstilsrådgivning. Men KBT, träning eller andra strukturerade behandlingsformer är ännu effektivare. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, efter att ha tittat på 41 studier som jämfört effekten av mindfulnes och strukturerade behandlingsformer såsom terapi. Revansch 2015:1 7

8 TEMA: MAT Vårt dagliga bröd Om matens påverkan på den psykiska hälsan Kan kött på tallriken bromsa en mani? Kostens påverkan på psyket har blivit ett hett ämne, både inom och utanför psykiatrin. Patienter har många frågor, studier finns, men ofta saknas raka svar. Text: Anna Langseth Illustration: Katarina Tarabczynska bo jonsson är överläkare på Norra Stockholms psykiatri. Under de senaste åren har allt fler patienter frågat honom om mat och kosttillskott. Bland annat berättade en patient att hon åt kött och potatis varje gång hon höll på att bli manisk. Hon menade att hon kunde bromsa manin på det sättet, säger Bo Jonsson. När han sökte på nätet för att se om fler använde sig av den metoden hittade han en blogg där en annan person upplevde att hon kunde bromsa mani genom att äta kött. Men studier på ämnet saknades. Däremot finns mycket forskning gällande kost och depression. Till exempel gav Harvard ut en stor studie för två år sedan med drygt kvinnor som visade att sötade drycker eller light-drycker, rött kött, margarin och mat av vitt mjöl ökar risken för depression. I början av studien var det inga som var deprimerade, men efter tolv år hade de som åt denna typ av mat procents ökad risk att bli deprimerade jämfört med de som åt mycket olivolja, grönsaker och drack kaffe. De som åt den ohälsosamma maten hade dessutom ökad inflammation i kroppen. det finns sedan tidigare studier som visar att många som lider av depression har inflammation i kroppen, men det här är första studien som visar att det också finns ett samband med kosten. Forskarna bakom studien tror att det går att förebygga depression genom att äta nyttigt. Det som är bra för kroppen är också bra för sinnet, säger Alberto Ascherio, professor i epidemiologi och näringslära i ett pressmeddelande. Mats Humble är överläkare på psykiatriskt forskningscentrum vid Örebros universitet. Han är inte förvånad och anser att det också finns mycket forskning när det gäller till exempel att utesluta mjölk och gluten för barn med autism och ADHD. Många barn blir markant förbättrade, säger han. I Norge har motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten tagit fram en folder för att underlätta för föräldrar att testa denna kost och resultaten från en jämförande studie om så kallad eliminationsdiet vid ADHD publicerades i den välrenommerade tidningen the Lancet. eliminationsdieten går ut på att ta reda på vad barnet kan tänkas vara känslig emot. Under fem veckors tid får hon endast äta ris, päron, kokt kött, kokta grönsaker och vatten. Efter det införs nya livsmedel ett efter ett. Om barnets symtom förvärras slutar föräldrarna att ge just det födoämnet. Bäst fungerar dieten på barn med ADHD som även har kroppsliga sjukdomar såsom allergi, huvudvärk eller magoch tarmproblem. På det här viset kan man minska medicineringen, säger Mats Humble, som även anser att vissa personer med schizofreni skulle må bra av att ändra sin kost och till exempel utesluta gluten i och med att fler och fler studier visar att diagnosen kan ha med inflammation i kroppen att göra. 8 Revansch 2015:1

9 TEMA: MAT Harvard-forskarna har tänkt på att till exempel inkomst, utbildning, rökvanor och arbete kan påverka att du drabbas av depression. När de faktorerna räknas bort får de ändå fram att kvinnor med sämre matvanor i högre grad blir deprimerade. Men Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset, håller inte med om att personer med psykiska diagnoser bör testa att sluta äta gluten eller mjölk. Jag vill absolut avråda enskilda föräldrar från att testa glutenfri kost på sina barn. De har det tillräckligt jobbigt som det redan är. Inte heller vuxna bör utföra sådana experiment på sig själva, säger hon. Hon är inte främmande för att det kan finnas ett samband mellan matintolerans och olika former av psykisk ohälsa, men att studierna är alltför få. För att ta reda på om du inte tål något är det också viktigt att sjukvården är involverad och kan göra särskilda tester på till exempel tarmen, för att se om förändringen har någon effekt. Dessutom är det viktigt att prata med en dietist om hur du utesluter gluten i kosten. Hon är också tveksam till att det finns ett direkt samband mellan depression och enskilda matvaror. Det går inte att plocka ut ett speciellt livsmedel, till exempel socker, och säga att det är boven i dramat, utan det gäller att se över hela kostmönstret även sådant som personerna inte äter. Det som är hälsosamt för personer med psykisk ohälsa är samma saker som är hälsosamt för alla andra, säger hon. Revansch 2015:1 9

10 TEMA: MAT Diana Ejderkrans brukar trolla för att få maten nyttigare, till exempel genom att lägga bönor i korvstroganoffen. Foto: Jonathan Ederlöf Olofsson Hälsosammare kostvanor fick Diana att må bättre Läkarna trodde att Diana Ejderkrans skulle bli sjukskriven livet ut. Men tack vare träning och kostförändringar mår hon i dag bättre än på mycket länge. Det är skithäftigt hur du kan påverka den egna kroppen, säger hon. i dag tar hon magnesium-tabletter i stället för sömnmedicin om hon inte kan sova. För att äta nyttigare smyger hon ofta ned bönor, linser och morötter i korvstroganoffen eller köttfärssåsen. Den vita pastan är utbytt mot fullkorn. Grönsaker ligger på tallriken och hon försöker undvika halv- och helfabrikat. Dessutom ser hon till att äta på regelbundna tider, vilket tillsammans med de långsamma kolhydraterna gör att humöret och blodsockret hamnar i schack. Det gör att jag inte alls är lika sugen på godis som jag var förr, säger Diana Ejderkrans. men diana har inte alltid levt så hälsosamt. För sju år sedan brakade tillvaron. Hon gick in i väggen och blev inlagd på psykiatrisk klinik i tre månader där hon fick diagnosen bipolär. Hemma igen åt hon oregelbundet och mycket snabbmat eftersom orken saknades för att laga eget. Energin varade ofta i bara tio minuter. Då gällde det att äta något snabbt och sen vila igen. Det blev en spiral nedåt, säger hon. Efter tre år som sjukskriven blev Diana utförsäkrad på prov. Läkaren sa att han trodde att hon skulle bli sjukskriven igen, troligtvis livet ut. Det blev ett uppvaknande för mig. Först fick jag panik, men sedan kände jag djävlar anamma och att jag visst kan allt det ni inte tror jag kan, säger Diana Ejderkrans. 10 Revansch 2015:1

11 TEMA: MAT Psykiatrin kan bli duktigare på mat Redan innan hade hon läst en del om mental träning av Kai Pollack, vilket hjälpte henne att bli starkare psykiskt, enligt Diana. Vad gällde det fysiska hade hon turen att få arbetsträna på ett gym. Där fick hon träna obegränsat och kunde ägna sig åt sin livsstilsförändring 24 timmar om dygnet. Diana slutade tvärt med alla sina nio läkemedel, något hon inte rekommenderar andra eftersom hon fick svåra utsättningssymtom såsom svettningar och skakningar. Men vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gav bra stöd. tre, fyra månader efter det avgörande mötet med läkaren började hon märka effekt av träningen och den förbättrade maten. Tränar du får du automatiskt rutin på kosten. Och regelbundna måltider gör att blodsockret hamnar i schack. Det går hand i hand, säger hon. Dessutom sover hon bättre nu eftersom hon blir trött på kvällen av ansträngningen från träningspassen och får endorfiner på dagen. Humöret kan hon parera på ett annat sätt än tidigare. Mår hon dåligt försöker hon lista ut varför, ofta beror det på att hon ätit, tränat eller sovit för lite. Är du verkligen nere på botten, som jag var i början, behöver du oftast mediciner. Men mår du tillräckligt bra för att ta hand om dina barn och ett hem kan livsstilsförändringar hjälpa. Fortsätter jag som jag gör nu är jag säker på att jag har mycket bättre förutsättningar att hålla mig frisk även i framtiden, säger Diana Ejderkrans. Anna Langseth Bullar varje dag i slutenvården och inga kostråd i öppenvården. Så ser vardagen ut för många psykiatripatienter. Men tack vare riktlinjer från Socialstyrelsen kan psykiatrin bli bättre på matvanor. Det är viktigt för läkningsprocessen att kroppen får näring och energi, säger Barbro Ronsten, sjuksköterska och styrelseledamot i RSMH. hon anser att det är viktigt att den psykiatriska slutenvården tar hänsyn till vilka patienter som vårdas där. Har patienten ätstörningar bör personalen överväga att ge näringsdryck ges eller sådan mat som hon tycker är okej att äta. Är patienten å andra sidan överviktig borde hon få vägledning i vad som är hälsosamma matvanor. Dessvärre är det ibland tvärtom. I vissa fall tycker personalen synd om patienterna och tänker att de måste få unna sig något. Kanelbullen blir dagens höjdpunkt. Men får du följdsjukdomar av maten på avdelningen blir det ju en björntjänst. Ssamtidigt finns det många ställen där psykiatrin jobbar bra kring matvanor, säger Karin Kauppi, dietist på Akademiska sjukhuset i Uppsala och som jobbat med övergripande rutiner kring matvanor bland annat inom psykiatrin. Hon tror att mycket psykiatripersonal behöver vidareutbildas för att få ett helhetsgrepp kring hälsosamma matvanor. En framgångsfaktor kan vara att en dietist knyts till öppenvården eller slutenvården. Öppenpsykiatrin borde också skriva ut recept på hur personer ska äta, på samma vis som Fysisk aktivitet på recept, FAR, skrivs ut, anser Barbro Ronsten. och efter att Socialstyrelsens riktlinjer kring sjukdomsförebyggande metoder kom år 2011 har psykiatrin på vissa håll blivit bättre på att tänka på mat. Riktlinjerna tar bland annat upp kostens betydelse och blev en ögonöppnare för många inom psykiatrin, enligt Karin Kauppi och Jill Taube, psykiatriker. Just nu utbildas till exempel all psykiatripersonal i Värmland kring hur de ska prata om levnadsvanor med patienterna, vilket är unikt i landet än så länge. ett problem vad gäller kost och psykisk ohälsa är att det har funnits så lite forskning på vad som är mest effektivt för olika diagnoser, enligt Rolf Adolfsson, professor i psykiatri som gått igenom många studier åt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Men en färsk studie från Yales universitet visar att metoden SIMPLE Simplified Intervention to Modify Physical activity, Lifestyle, and Eating behavior, gör att schizofrenipatienter går ned i vikt. Det här är den mest koncisa och verklighetstrogna program som jag stött på. Det borde kunna modifieras efter svenska förhållanden och vara lätt och billigt att implementera, säger han. Anna Langseth Revansch 2015:1 11

12 TEMA: MAT Matnyttigt: Här är livsmedlen som är bra att äta Alla människor är olika, men det har visat sig att så kallad medelhavskost är nyttigt för de flesta. Det innebär mycket olivolja, grönsaker, baljväxter och begränsat med rött kött. Viktigt är också att äta varierat! Frukt Ät minst tre frukter per dag. Frukt innehåller vitaminer och fibrer. Apelsiner, björnbär, jordgubbar, russin och kiwi innehåller dessutom magnesium, vilket du gör av med snabbare om du är orolig, deprimerad, stressad eller har svårt att sova. Kiwi innehåller även zink och en hög halt av inositol, ett ämne som i sig motverkar depression. Bananer anses kunna bidra till att minska inflammation i kroppen och har hög halt E-vitamin. Men den som har diabetes bör vara försiktig med frukt. Se också upp om du är allergisk, det orsakar inflammation i kroppen och kan bidra till depression. Bra fett Olja och flytande fetter innehåller fleromättade fetter, vilka är nödvändiga för kroppen. Många av dessa oljor innehåller också omega-3, vilket i studier har visat sig ge bättre kognition hos både barn och äldre, enligt Ingrid Larsson, näringsfysiolog. Rapsolja innehåller både omega-3 och omega-6, som tillsammans visat sig hjälpa barn med ADD, enligt en färsk studie från Sahlgrenska akademin. Studier från 90-talet har också visat att omega-3 skulle vara bra för personer med schizofreni och det finns också studier som visar att det kan motverka depression, enligt Bo Jonsson, överläkare. En dubbelblind studie från 2013 som publicerades i tidskriften CanJPsychiatry, visar också att det är mindre risk för unga personer med borderline att få psykoser om de får i sig mer omega-3. Vad gäller kokosfett visar en del aktuella studier att det kan hjälpa hjärnans nervceller att få energi, enligt Mats Humble, forskare. Kallpressad olivolja innehåller inte särskilt mycket fleromättat fett över huvud taget men ger energi och har en anti-inflammatorisk verkan. Grönsaker Ät minst två rejäla nävar grönsaker varje dag. Välj gärna fiberrika grönsaker, eftersom de gynnar de nyttiga bakterierna i tarmfloran. Broccoli och olika sorters kål, har dessutom en antiinflammatorisk effekt, är kolesterolsänkande och rika på vitaminer, antioxidanter och mineraler. Mörkgröna bladgrönsaker, såsom spenat och mangold, innehåller folsyra, som i flera välgjorda studier, tillsammans med B12, har visat sig kunna motverka negativa symtom vid schizofreni och bipolära depressioner, enligt Mats Humble. En studie visar även att folsyra kan göra att SSRI-preparat fungerar bättre på deprimerade personer, där läkemedlet inte har gett någon effekt tidigare, enligt Bo Jonsson, överläkare. Även vanlig sallad är nyttigt. Nötter och frön Mandlar, nötter och frön är rika på mineraler såsom magnesium, selen och zink. Det finns inte så många studier kring magnesium men en studie har visat effekt mot depression hos diabetiker, enligt Mats Humble, och viss klinisk erfarenhet visar att det kan vara bra för sömnen, enligt Bo Jonsson, överläkare, som även mött patienter som Vad vi äter påverkar hur vi mår både fysiskt säger sig kunna mota bort depression med zink. Solroskärnor innehåller B3, valnötter omega-3. Bönor Två studier från Lunds universitet visar att bönor är bra för hälsan på flera olika sätt. De minskar risken för fetma eftersom du känner dig mätt längre och de är positiva för ämnesomsättningen. De gör tarmväggen mindre genomsläpplig för gifter, vilket kan minska inflammation i tarmen samt metabola sjukdomar som fetma, insulinresistens, och hjärt- och kärlsjukdomar. Bruna bönor och kikärtor innehåller också antioxidanter. 12 Revansch 2015:1

13 TEMA: MAT och psykiskt. Så kallad medelhavskost är nyttig för de flesta och ger minskad inflammation i kroppen. Fullkorn Fullkorn innehåller mycket fibrer vilket är bra för tarmen. Det kan till exempel vara fullkornspasta och fullkornsris. Bröd är bra mat om du väljer grovt, fiberrikt bröd eller nyckelhålsmärkta produkter. Men se upp för tillsatt gluten och en del kan vara känsliga för vetemjöl och må bättre psykiskt av att dra ned på bröd, pasta, bulgur och annan mat som innehåller vete. Fisk och skaldjur Ät fisk två tre gånger i veckan. Lax och annan fet fisk innehåller mycket omega-3. Ål, lax, makrill, sill, sardiner, gös och abborre innehåller även höga halter av D-vitamin. Ostron, musslor och räkor innehåller mycket zink, vilket kan vara bra för den med dålig aptit. Fisk och skaldjur innehåller även B12, vilket är nödvändigt för nervsystemets funktion. De utgör också den största källan till selen, som har visat påverkan på ångest och depression, enligt Mats Humble. Kaffe Kaffe har visat sig ha antiinflammatorisk effekt, vilket är bra för den som vill undvika depressioner, och enligt en studie från Harvard University är det möjligt att kaffe även har en antidepressiv effekt, eftersom det tycks sätta igång aktiviteten i hjärnan. Men drick max tre fyra koppar om dagen. Mer kaffe än så hjälper inte och mer än åtta koppar om dagen kan snarare få motsatt effekt. Är du uppvarvad och orolig kan det vara bra att minska på kaffedrickandet överlag. OBS! Dessa mat-tips ska endast ses som ett komplement till medicin. Sluta inte med läkemedel utan att ha pratat med din behandlande läkare. Om du tar MAO-hämmare, en form av antidepressiva läkemedel, bör du undvika föda som innehåller tyramin, kontakta din läkare för mer information. Revansch 2015:1 13

14 TEMA: MAT Hjärnan och tarmarna hänger ihop Kan bakterierna i våra tarmar påverka vår sinnesstämning och hjärnans funktion? Allt mer forskning tyder på det. Kanske blir det i framtiden möjligt att rikta behandling mot psykisk ohälsa mot tarmbakterierna snarare än hjärnan. människokroppen innehåller tio gånger fler bakterier än mänskliga celler. Många av dem finns i tarmarna. När vi pratar om bakterier tänker vi oftast på de som kan göra oss sjuka. Men faktum är att de allra flesta är ofarliga och förhållandet mellan bakterierna och människokroppen kan ses som en livslång relation som båda har nytta av. Sedan början av 2000-talet intresserar sig forskare allt mer för bakteriernas positiva betydelse för vår hälsa. Det gungar ju till i vår begreppsuppfattning. Du har ett och ett halvt kilo bakterier inombords och det är förstås många bakterier. Vi vet att tarmbakterierna utövar biologiska funktioner som påverkar kroppens fysiologi, men det är något som man egentligen inte har studerat särskilt mycket. Här finns det nog många överraskningar att hämta allteftersom vi förstår mer, säger Sven Pettersson, professor i värdmikrobinteraktioner vid Karolinska Institutet. När vi väl kommer på hur bakterier och bakterieprodukter påverkar vårt beteende, skulle vi kunna upptäcka behandlingsprinciper som riktar sig mot bakteriefloran i stället för mot hjärnan. Forskning tyder på att bakterierna i tarmen inte bara påverkar hur magen mår, utan även påverkar känslor och hjärnans funktion. Forskare försöker ta reda på hur det egentligen går till. Tarmarna och hjärnan håller tät kontakt med varandra. Det sker dels genom vissa ämnen som produceras i tarmen, dels genom nervsystemet som har en tät kommunikation med hjärnan och dels genom hormoner. När det gäller psykisk funktion vet vi ännu inte vilka kommunikationsvägar som spelar störst roll, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro universitet. bakterier i tarmen bildar vissa ämnen som kan vara viktiga. Det är även möjligt att själva bakterierna påverkar immunsystemet, som i sin tur påverkar hjärnan. Bland annat vet man att korta fettsyror, som produceras i tarmen, har effekt på hur hjärnan fungerar. Och det mesta av kroppens serotonin, som har stor påverkan på känslor, finns också i tarmen. Hittills har den mesta forskningen gjorts på möss. I djur kan man till exempel se förändringar i riskbeteende och ångestliknande beteende när tarmbakterierna ändras. Det är möjligt att bakterierna spelar en roll vid ångest och depression, men om det verkligen är så är för tidigt att veta. Än så länge finns bara en handfull studier där forskare har tittat på om intag av goda bakterier, så kallade probiotika, har någon effekt på depression eller ångest hos människor, och i dessa studier har det rört sig om personer utan diagnosticerad psykisk ohälsa. Även när det gäller uppkomsten av autismspektrumtillstånd tror en del forskare att tarmbakterier kanske kan spela en roll, men det behövs mer forskning innan det går att säga om det verkligen är så. förhoppningsvis kan forskningen kring bakterier och hjärnans funktion leda fram till nya sätt att förebygga psykisk ohälsa. När vi väl kommer på hur bakterier och bakterieprodukter påverkar vårt beteende, skulle vi kunna upptäcka behandlingsprinciper som riktar sig mot bakteriefloran i stället för mot hjärnan i syfte att förebygga psykisk ohälsa. Man kanske skulle kunna göra det genom en kombination av bakterier och mat, säger Sven Pettersson. både robert brummer och Sven Pettersson är tydliga med att det ännu inte går att säga något om vilken mat man bör äta mer eller mindre av för att gynna rätt sorts tarmbakterier. Än så länge vågar jag inte ge några rekommendationer, men om jag tror att om två, tre år vet vi mycket mer, säger Robert Brummer. Karin Söderlund Leifler 14 Revansch 2015:1

15 TEMA: MAT Olika bud gällande D-vitamin Personer som är deprimerade och självmordsnära har ofta D-vitaminbrist. Därför anser Mats Humble, överläkare på psykiatriskt forskningscentrum vid Örebros universitet, att personer med årstidsbundna depressioner borde äta tillskott med D-vitamin under vinterhalvåret. Enligt honom visar en iransk studie att deprimerade som fick SSRIpreparat mådde signifikant bättre av att även få D-vitamin. Men att få i sig D-vitamin genom kosttillskott kritiseras av andra forskare som anser att det är viktigast att få D-vitamin från dagsljuset och att få studier visar att kroppen kan ta till sig pillren. Alkohol en kalorifälla Ett halvt till ett glas vin om dagen för kvinnor kan ha positiva effekter för hjärtat. Men vid större mängder ökar risken för sjukdomar. Dessutom innehåller alkohol mycket kalorier. För personer med psykisk ohälsa kan alkohol också påverka humöret mycket. Vin innehåller visserligen den nyttiga antioxidanten resveratrol, men den finns även i lingon. Viktminskning ingen självklar humörhöjare Det är inte självklart att viktminskning ger bättre psykiskt mående, enligt en brittisk studie med överviktiga deltagare som observerats under fyra år. För dem som blev smalare ökade i ställer risken för nedstämdhet eller depression med 50 procent. Resultatet strider mot en rad andra studier som visar att viktminskning ofta ger bättre psykiskt mående. Forskarna i den brittiska studien tror att skillnaderna i forskningen kan bero på huruvida deltagarna har fått professionell hjälp eller inte. Professionell hjälp skulle bidra att personerna som blir smalare mår bättre. Revansch 2015:1 15

16 TEMA: MAT Matkassar som bidrar bättre psykisk hälsa På Emma träfflokal i Farsta kan personer med psykisk ohälsa äta lunch. Men på helgen när träfflokalen är stängd är det många som struntar i maten för att de inte orkar laga själva. När personalen såg hur trötta och håglösa de var på måndagarna, föddes idén att göra kassar med matlådor till helgen. på en vagn i köket på Emma träfflokal står 15 bruna kassar. På varje kasse står det EMMALAGAT med stora bokstäver och i var och en ligger små burkar och paket med saffransrisotto, raggmunk, lingonsylt, sallad och hembakt bröd. Caisa Högberg håller precis på att packa ner frukten, sedan är kassarna klara. Projektet, att laga mat och lägga i matlådor som brukarna kan köpa hem över helgen, började i maj Det var efter att Catarina Månhardt, biträdande enhetschef för Utförarenheten socialpsykiatri med ansvar för Emma Träfflokal, hade varit på en föreläsning och lärt sig hur viktigt det är med hälsosam mat för den psykiska hälsan. I sitt arbete på träfflokalen märkte hon tydligt att brukarna mådde bättre på vardagarna när de åt ordentligt och att de mådde sämre och orkade mindre efter helgerna då träfflokalen är stängd. Många saknar motivation att laga egen mat på helgen. De lever på kaffe och cigaretter, eller i bästa fall några Jag minns särskilt en brukare som sa att det går inte att förverkliga något med tom mage smörgåsar. Därför var de ofta trötta och håglösa när de kom tillbaka på måndagarna. Det gjorde också att de inte orkade ta sig för något på helgerna, vilket i sin tur gjorde att de mådde sämre. Jag minns särskilt en brukare som sa att det går inte att förverkliga något med tom mage, säger Catarina Månhardt. kassen, som kostar 100 kronor att beställa, innehåller två kompletta måltider, frukt och nyttigt hembakat bröd. På så vis får brukarna ett lagat mål mat om dagen. Ofta består ena matlådan av husmanskost, medan den andra innehåller något mer exotiskt som thai, indiskt eller italienskt. Vi försöker också laga lite finare mat som risotto med kantareller för att det ska kännas lite speciellt när det är helg, säger Jimmy Hellström, som är arbetshandledare på Emmalagat. maten lagas av en grupp brukare, och förhoppningen är att även de som köper kassarna ska bli inspirerade att prova på matlagning. Därför får de ofta med något enkelt recept i kassen. För att öka medvetenheten kring varierad och hälsosam kost, kan kassen även innehålla information om olika råvaror. Om det är någon grönsak som innehåller antioxidanter kan vi till exempel skicka med en text om varför det är bra, säger Caisa Högberg som är brukare och med i matlagningsgruppen. under våren kommer hon och Jimmy Hellström att samla recepten som de har lagat i en kokbok. Eftersom många av våra brukare är osäkra i köket tänkte vi göra tydliga och enkla instruktioner med bilder så Förutom god helgmat till brukarna hoppas Caisa personalen att matkassarna ska inspirera till egen att alla kan klara av att följa recepten, säger Jimmy Hellström. Att projektet har gett positiva resultat är alla överens om. Det brukarna själva har sagt är att 16 Revansch 2015:1

17 TEMA: MAT till 6 steg till bättre kost: 1. Ät regelbundet Då minskar du sockerfall och att hugga tag i något sött i ren desperation. Regelbundna måltider kan också hjälpa till att skapa ordning och reda i livet. 2. Ät i en lugn och trevlig miljö Att sitta i en lugn miljö vid ett fint dukat bord med vackert upplagd mat skapar en bättre mättnadskänsla jämfört med att äta samma mat i en stressig och bullrig miljö, enligt Ingrid Larsson, näringsfysiolog. 3. Ta små steg framåt Små förändringar som till exempel att välja bort söta drycker eller att byta fet ost mot mager, kan ge stor effekt på sikt. Är du ovan vid grönsaker är det bra att prova pyttebitar av olika sorter. På så vis vänjer du dig vid konsistensen steg för steg. 4. Få ordning på sömnen Kronisk sömnbrist stressar kroppen och ökar risken för bukfetma. Om du ständigt sover dåligt blir du mer sugen på snabbmat, godis och liknande. Att få ordning på sina sömnvanor kan därför hjälpa till att få ordning på kostvanorna, enligt Ingrid Larsson. 5. Strunta i modedieter Modedieter är ofta dåligt vetenskapligt underbyggda. De fungerar inte med säkerhet för alla och det som ger en tillfällig positiv effekt kan dessutom vara skadligt på sikt. Om du vill ha säkra råd är det därför bäst att lyssna på rekommendationer från vården, eftersom dessa alltid måste vila på vetenskaplig grund. Störst effekt uppnås i regel om du kan ändra på något av det du äter varje dag, enligt Mai-Lis Hellenius, professor i allmänmedicin, Karolinska institutet. 6. Ta hjälp Det kan vara ett jättestort steg för många att skriva inköpslistor, gå och handla eller laga egen mat. I vissa fall kan närstående vara en hjälp. Be även att få prata med en dietist på din vårdcentral. Om det inte finns en dietist kan du kräva att få grundläggande kostrådgivning av en sjuksköterska. Högberg och resten av matlagning. Foto: Pernilla Ahlsén de märker stor skillnad på hur de mår när de äter mat på helgen. De orkar ta sig för mera, är piggare och känner sig gladare, säger Catarina Månhardt. Pernilla Ahlsén Banta inte ät annat i stället! Att banta fungerar oftast bara kortsiktigt. Ät i stället mer hälsosamt jämt. Byt ut läsk mot sockerfri läsk, eller ännu hellre vatten. 33 cl läsk innehåller 12 sockerbitar. Ett glas vatten 0. Byt ut godis mot frukt eller nötter. Byt till lättmjölk. Ett glas vanlig mjölk innehåller lika mycket fett som sju glas lättmjölk. Byt ut osten på mackan mot skinka. Två skivor helfet ost innehåller lika mycket fett som flera skivor skinka. Byt ut gräddsåsen mot citron. Feta såser, baserade på grädde och smör, är stora hälsobovar, dessutom dödar de ofta råvarornas goda smak. Citron eller lime höjer istället smaken på köttet och fisken. Källa: sundkurs.se Revansch 2015:1 17

18 KULTUR Filmen Wild bygger på Cheryl Strayeds självbiografiska bok med samma namn. Foto: Twentieth Century Fox Nya filmer om psykisk ohälsa Flera biofilmer tog upp psykisk ohälsa under förra året. Nu tycks trenden fortsätta. Revansch kan räkna till åtminstone nio filmer under 2015 där mer eller mindre framträdande roller har psykisk eller social ohälsa. varje år tävlar alla årets svenska filmer i Guldbagge-galan om vilka som anses vara bäst. I år tar två av filmerna upp psykisk ohälsa filmen Gentlemen och Två dagar, en natt. I Gentlemen har en av rollerna psykisk ohälsa och tvångsvårdas. Filmen visar tydligt hur psykisk ohälsa ofta hänger ihop med omständigheter i livet. Två dagar, en natt, som vann priset för bästa utländska film, handlar om en kvinna som har varit deprimerad och kämpar för att få behålla sitt jobb. även 2015 bjuder på flera bra filmer som tar upp psykisk eller social ohälsa. Två av filmerna Violette och Wild bygger på verkliga personers levnadsöden. Den ena handlar om Violette Leduc som var förälskad i författaren och filosofen Simone de Beavouir, så till den grad att hon började må dåligt. Den andra handlar om amerikanska Cheryl Strayed, som vandrade i hundra dagar, från mexikanska gränsen upp till Kanada. Under den tiden bearbetade hon både sitt drogoch sexmissbruk liksom sorgen över sin förlorade mamma. I Birdman och Mommy är huvudpersonerna i stället män. Birdman handlar om en gammal actionskådespelare som börjar höra röster och tro att han kan flyga. I Mommy möter vi en ung kille som blir utkörd från sitt anpassade boende eftersom han tänt eld på kafeterian. Han flyttar hem till sin mamma igen, som först tycks vara den sämsta personen att få sin son att må bättre, men gradvis låter en förstå att bara hon kan ta hand om sin son på rätt sätt: alltså utan medicin och elchocksterapi. Båda filmerna har hyllats av kritikerna. Även i filmerna Mr. Turner, Maps to the stars och Whiplash som har premiär under vintern kan vi vänta oss en del psykisk eller social ohälsa. den som vill se lite mer positiva filmer om psykisk ohälsa får vänta till hösten. Då har Disneyfilmen Insidan ut premiär. Även om den inte tycks handla om psykisk ohälsa så tar den upp psykologi och alla de olika röster vi människor har i våra huvuden. Dessutom har Kai Pollacks film Så ock på jorden premiär. Den är uppföljare till Så som i himlen som handlade om den utbrände dirigenten Daniel. Även om han inte är med denna gång, så kanske vi kan vänta oss andra roller som gestaltar psykisk ohälsa. Återstår att se om filmerna spär på eller minskar fördomarna! Anna Langseth 18 Revansch 2015:1

19 FÖRENINGSLIV Prisvärd mat och mys hos RSMH i Sundsvall Hos RSMH-föreningen i Sundsvall lagas lunch varje dag och ibland även lyxigare middagar, såsom tacos till självkostnadspris. Maten får de till skänks av olika grossistföretag och caféer. Det är vi tacksamma för, säger Anneli Gidlöf, anställd på kansliet. sedan flera år tillbaks har RSMH i Sundsvall samarbeten med olika grossistföretag i staden. Av ett får de gratis frukt. Av ett annat får de mjölk, ägg och pålägg. Café Charm i Sundsvall skänker mjukt bröd och bullar som föreningen fryser in. Det är inget fel på maten. Påläggen går kanske ut en vecka senare, men det hinner vi äta upp, säger Anneli Gidlöf, anställd på kansliet, som berättar att många medlemmar även tar hem en del av påläggen. tack vare att föreningen får så mycket av maten gratis kan de hålla nere kostnaderna för lunchen till bara 30 kronor per portion. När det är middagar blir det lite dyrare, men här har föreningen en privat välgörare som skänker pengar ibland så att de kan göra något extra kul. Strax innan jul ordnades till exempel julbord. Och dessförinnan bjöd medlemmarna Marco Aburto och Inger Vedin in till en myskväll med tacos och bio. Hela 25 personer dök upp. De tände levande ljus och efter middagen sattes projektorn i gång i föreningens egna lilla hemmabio. det är inget kul att äta korvstroganoff varje dag. Vi måste äta lite godare någon gång och ha det lite mysigt. Alla ska ha vänskap, umgås, ha det roligt och skratta, säger Marco. Biokvällar med god middag blir Anneli Gidlöf och Marco Aburto i de nya lokalerna som har gjort det ännu mysigare hos RSMH-Sundsvall. det troligtvis mer av. Och något annat nytt är att Inger ordnat en liten myshörna i föreningens lokal. Den är inredd som ett café och kallas café Minimys. Anna Langseth Foto: RSMH-Sundsvall Det är inget kul att äta korvstroganoff varje dag. Revansch 2015:1 19

20 LEDARE Ta in lejon i socialförsäkringssystemet det finns de som inget och ingen har. Som är ensamma i förödelsen av sina liv. Vi är många som stått där de nu står. Vi kan sträcka ut en hand och våga fråga. Hur mår du? Får jag hålla dig sällskap en stund? Om du vill finns jag här. Du är inte ensam. Du är sedd av mig, nu och här. Tänk om det bemötandet fanns även inom socialförsäkringssystemet! rsmh är ett förbund av kamratföreningar där människor med egen erfarenhet i snart ett halvt århundrade sökt stödja varandra och sprida hopp och kunskap om psykisk hälsa. Vittna om vad som hjälpt och vad som stjälpt på resan. Hur samhällets insatser ibland försvårat kampen att få äga sitt liv, göra sina val och växa mot sina drömmar. Vi har varit med på resan från de stora mentalsjukhusen till ett stöd ute i samhället som alltför ofta proklamerats snarare än levererats. Visserligen får man idag inte sin dag sönderhackad av institutionens heliga rutiner under maktbesutten personals vaksamma ögon. Men, man förväntas nu i hög grad tåla att vänta på utredning och insatser liksom på basala beslut om ersättning tills korna sedan länge är hemma på gården. Nya, fräscha initiativ med kraft och samhällsresurser behövs. försäkringskassan, ansvarig för samordningen av rehabiliteringsåtgärder, har trist nog inte på allvar lyckats få bukt med de påtagligt negativa effekterna på den psykiska hälsan av denna väntan. Man har dock mobiliserat på en högre nivå och presenterat sig i nya kläder genom en ny vision. Den är, enligt dem själva, ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning. Kassan ska nu ge människor inflytande över sin egen livssituation. Kunderna (Försäkringskassans ord) ska behandlas med värdighet. Att de häromåret även utropade sig till vanmaktens fiende kan dock kännas lite provocerande för den som ingen vanmakt kände innan hon sprättade upp kuvertet med Ta ett nytt steg i livet PÅ FOLKHÖGSKOLA KAN DU PrinSIP! Ett projekt som varit en del av regeringens priosatsning. Finansierat av SKL. Utförs av Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten, Region Västerbotten, Samordnad Individuell Plan utifrån dina behov Nu finns det en ny rättighet i vården för dig som tar emot insatser från både kommun och sjukvård. Du har rätt att begära en Samordnad Individuell Plan, (SIP). Den görs utifrån dina mål och ska alltid utvärderas. Be din kontakt i sjukvården eller i kommunen förbereda och kalla till en SIP. Du bestämmer! 20 Revansch 2015:1

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Mat för prestation Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Kostrådgivare 0704 98 78 57 ingela.wiese@trainersonline.se www.iwprestation.se Hur mycket är r lagom att äta? Idrott Energiintag för olika idrottare

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för soliga vårdagar Ann-Louises Quinoasallad med passionsfrukt, torkad physalis och nötmix, 4 portioner Ann-Louises fantastiska Lemony-lime hummus, en stor sats Till

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD MAT FÖR LIVET På menyn idag Övervikt Undernäring Får vi i oss allt vi behöver Sarkopeni Allmänna kostråd Frågor? Patricia Pyri Badh NÄRINGSRÄTT Kostrådgivning Leg. Dietist och Idrottsnutritionsrådgivare

Läs mer

Mat på en kvart med familjemetoden

Mat på en kvart med familjemetoden Mat på en kvart med familjemetoden Fitnessförlaget Jacob Wismar Fitnessförlaget Box 70321, 107 23 Stockholm www.fitnessforlaget.se Copyright Jacob Wismar 2008 Form Streamcreek Foto Frida Wismar Textbearbetning

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer